– Vi kan däremot minska dess verkningar genom att lära oss hitta de farligaste virusen på ett tidigt stadium, säger Stefan Schwartz.
Han är professor i medicinsk mikro-biologi och har just det målet för sin forskning.

Det finns faktiskt virussjukdomar som har utrotats, som smittkoppor och på många håll även polio och mässling. Skillnaden är dels att dessa virus bara infekterar människor, dels att influensaviruset är extremt föränderligt.

– Det ändrar sig ständigt genom mutationer eller genom att kombinera sig med någon annan typ av influensavirus. Influensa finns ju även hos fåglar, svin och hästar, så vi kan hela tiden råka ut för nya virustyper som utvecklats hos djur. Viruset bollas så att säga fram och tillbaka mellan arterna, förklarar Stefan Schwartz.

Vaccin mot pandemi
Olika influensavirus skiljer sig dock mycket när det gäller både spridningsförmåga och hur allvarlig sjukdom de ger upphov till. Det alla forskare och läkare fruktar är en så kallad pandemi, ett virus som likt spanska sjukan drar över världen som en präriebrand och lämnar miljoner döda efter sig. Har viruset en så kraftig infektionsförmåga går det knappast att undvika det – spanska sjukan drabbade till och med avlägsna öar i Stilla havet.

En av de viktigaste åtgärderna vid en eventuell pandemi är att utveckla ett vaccin så fort som möjligt. Idealet är att starta det arbetet så fort en ny farlig influensatyp upptäckts, utan att vänta tills rapporterna om dödsfall strömmat in från olika delar av världen. Stefan Schwartz forskning går ut på just detta: att redan i det allra första skedet kunna skilja på farliga och mindre farliga influensatyper.

Virus är ett slags mellanting mellan levande och död materia, som inte kan föröka sig på egen hand. Virus måste alltid infektera levande celler, där de tar hjälp av cellens maskineri för att tillverka nya viruspartiklar.

Farliga och mindre farliga virus
– När viruset väl är inne i en cell binder det sig till några av cellens tusentals proteiner. Vi vill ta reda på vilka av våra proteiner det är som olika virus utnyttjar, förklarar Stefan Schwartz.

Forskargruppens hypotes är att det är skillnad mellan farliga och mindre farliga virus när det gäller vilka mänskliga proteiner de kopplar sig till. Därför jämför man nu ett influensavirus av den mildare typen med det virus som orsakade spanska sjukan. Detta har amerikanska forskare återuppväckt ur en kropp som begravdes i permafrosten i Alaska år 1918.

– Det pågår en stor diskussion om risken respektive värdet av att forska kring levande virus av en så farlig sort. Skulle det komma på avvägar kunde det ju utnyttjas för biologisk krigföring. Men vi använder inte hela levande virus utan bara en liten bit av virusets arvsmassa, så vår forskning är helt riskfri, understryker Stefan Schwartz.

Han har gott hopp om att det ska gå att med molekylärbiologiska metoder skilja ut de allra farligaste influensavirusen, de som kan orsaka en världsvid katastrof. En sådan kunskap skulle öka vår beredskap inför nya, världsomfattande epidemier med influensavirus.

Text: Ingela Björck

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 30 oktober 2013. Artikeln är publicerad i tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

KONTAKT
info@vetenskaphalsa.se.

De butiker som vi handlar i dagligen utgör en av Sveriges största arbetsgivare. De är både en viktig del av näringslivet och av vårt vardagsliv. Samtidigt skapar snabba förändringar i omvärlden ständigt nya utmaningar för både företag, anställda och kunder inom handeln.

Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet är ett excellenscenter och ska bli en forskningsplattform av internationell toppklass. Centrumet ska bidra till att utveckla och förbättra kunskapsöverföringen mellan akademi och handelns företag och anställda.

– Vi är mycket glada över att bidra till att skapa en koncentration av forskare som långsiktigt ges möjlighet att forska om frågor som är relevanta för handeln, säger Andreas Hedlund, vd på Handelns Utvecklingsråd.

Centrumet kommer att vara tvärvetenskapligt och fokusera på forskning kring varuflödet och kundmötet – två avgörande delar för en fungerande och effektiv handel. Forskarna kommer från olika discipliner vid universitetets Ekonomihögskola, Lunds tekniska högskola samt den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Campus Helsingborg.

Ulf Johansson, professor i företagsekonomi, blir föreståndare och leder det nya centrumet tillsammans med professorerna Cecilia Fredriksson och Annika Olsson samt koordinatorn docent Jens Hultman.

– Vi vill skapa en bättre bild av hur trender som e-handel och kunnigare kunder påverkar handeln. Hur kan butiksanställda bäst skapa värde i kundmötet? Hur anammar kunder nya betalningssätt? frågar sig Ulf Johansson. Svaren har konsekvenser från kundmöte till logistik, till exempel hur man ska utbilda personal eller skylta varor i butiken.

– Genom att studera norrskenet kan vi lära oss mer om dessa processer, berättar Katarina Axelsson. Avhandlingen beskriver bland annat en metod för hur vi med hjälp av norrskenets färger kan få information om energin hos de partiklar som ger upphov till norrskenet. Även strukturerna i norrskenet kan ge information om de bakomliggande processerna, och det är en annan del av studien.

Studierna baseras huvudsakligen på optiskt data från ALIS (Auroral Large Imaging System) men även partikeldata och optiska observationer från den japanska mikro satelliten Reimei används. För att bättre förstå den blåa norrskensljuset används uppmätta elektronspektra från satelliten till att modellera just den emissionen, och resultatet stämmer väl överens med de optiska mätningarna från både ALIS och Reimei.

– Kaliberering av instrumenten är också en viktig aspekt när det gäller optisk norrskensforskning, säger Katarina Axelsson. Vi måste veta vad vi mäter och kunna jämföra våra mätningar med mätningar gjorda med andra instrument. Jämförelsen av de optiska mätningarna från ALIS och Reimei bekräftar kvaliteten på kalibreringen av de två instrumenten.

FAKTA
Katarina Axelsson är född och uppvuxen i Stockholm. Hon har läst fysik på Stockholms universitet. Sedan 2009 har hon varit doktorand vid Luleå tekniska universitet och verksam vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna. Hon försvarar avhandlingen ”Studies of Auroral Processes Using Optical Methods (Studier av norrskensprocesser med optiska metoder)” på fredag (1 november 2013) i Kiruna.

Disputation: Fredagen den 1 november 2013. Opponent: Prof. Michael J. Taylor, Utah State University, Logan, USA.

Det här berättar professor Åsa Kroon Lundell, medieforskare vid Örebro universitet sedan Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond beviljat henne 3,8 miljoner kronor till projektet Post-televisionens praktiker: Att förnya TV och tidningar genom att använda webb-TV. Tillsammans med professor Göran Eriksson ska hon bland annat med hjälp av fotbolls-VM i Brasilien nästa år och det svenska riksdagsvalet undersöka vad den nya plattformen, alltså webb-TV, gör för att omskapa televisionen.

– Både Expressen och Aftonbladet sänder nu live-TV via webben och utmanar SVT:s mer traditionella sätt att möta publiken i de etablerade TV-formaten. Webben kräver nya förhållningssätt till publiken, och det blev också tydligt i SVT:s webbsända ”Uppvärmningen”. Även fast de sände live från samma studio med samma dekor pratade och agerade André Pops och hans medverkanden på helt olika sätt beroende på om de gjorde TV på webben eller vanlig TV.

TV som massmedium har i olika sammanhang dödförklarats men i stället ser vi en rad olika TV-format blomma ut på webben. Den nya tekniken skapar nya möjligheter till olika former av publikkontakt och det måste programmakarna ta hänsyn till.

– Vi ska studera hur etablerade medier, SVT, Aftonbladet och Expressen, använder webb-TV för att förnya sitt utbud och skapa nya relationer till publiken. De stora mediehändelserna fotbolls-VM och valet är bara några exempel där webben kommer att användas mycket för att ”göra TV” i det som kallas posttelevisionens tidsålder.

Hanna Maurin Söderholm har under arbetet med sin avhandling spenderat mycket tid i sydöstra USA för att undersöka om 3D-visualisering skulle kunna leda till bättre vård i akutsituationer.

– Genom att använda sig av 3D-videoteknik skulle en läkare på sjukhuset kunna hjälpa sjukvårdare ute på en olycksplats. Till skillnad från tvådimensionell videoteknik kan läkarna med den nya tekniken zooma in i realtid och komma närmare patienterna och även se patienterna från olika vinklar, mer likt en undersökning i verkligheten, berättar Hanna Maurin Söderholm.

Ett 30-tal forskare har varit involverade i projektet, de flesta datavetare. Tillsammans med sin dåvarande handledare Diane Sonnenwald stod Hanna för den informationsvetenskapliga delen av forskningen.

Skulle innebära stora förändringar
Projektet lyckades inte ta fram en prototyp av 3D-tekniken som gick att använda för tester i realtid men däremot simulerades undersökningar via vanlig video för att se vilken skillnad det gjorde jämfört med om ambulanspersonalen jobbade självständigt. En av grundfrågeställningarna i projektet var: Skulle nya videoteknik kunna leda till bättre vård för patienten?

– Resultaten av forskningen visar på en bred bild av potentiella fördelar, men också risker och konsekvenser av att använda sådana här visuella tekniker för samarbete i akutsituationer. Väldigt mycket beror till exempel på vilket förhållande sjukvårdaren har till läkaren, det är ju de två som ska samarbeta. En sådan här teknik skulle leda till oerhört stora förändringar i förhållandet mellan olika yrkesgrupper inom akutsjukvården, grupper som i USA har väldigt lite med varandra att göra. De strukturer och riktlinjer som hela sjukvården i USA bygger på skulle också påverkas.

Vad blir konsekvenserna?
Att den nya tekniken öppnar för möjligheter som på sikt kan leda till att läkare bättre kan assistera sjukvårdare ute på fältet är tydligt menar Hanna Maurin Söderholm, men vad får det för konsekvenser?

– Det finns väldigt många aspekter som spelar in här. Vad händer till exempel med patientsäkerheten när behandlingar filmas? Och vad händer när en hel yrkesgrupp, i detta fall ambulanssjukvårdarna, får sitt arbete granskat av överordnade läkare? Dessutom är det dyr och avancerad teknik som ska installeras i alla ambulanser, en verksamhet som i USA ofta har dåliga ekonomiska förutsättningar.

Sjukvårdssystemet i USA skiljer sig på väsentligt många punkter jämfört med vårt svenska system.

– Det skulle vara spännande att göra en fältstudie i Sverige där man undersöker hur förutsättningarna för hur 3D-videoteknik ser ut här, och hur videoteknik skulle kunna användas i akutsituationer för att patienten skulle få bästa möjliga vård, avslutar Hanna Maurin Söderholm.

FAKTA
Avhandlingens titel: Emergency visualized – Exploring visual technology for paramedic-physician collaboration in emergency care
Ta del av avhandlingen: http://bada.hb.se/handle/2320/12312
Disputationen skedde 19 september 2013 vid Högskolan i Borås.

Forskningsprojektet ”3D Telepresence for medical consultation: Extending Medical Expertise Throughout, Between and Beyond Hospitals” finansierades av National Library of Medicine, Scaleable Information Infrastructure, Agency/Contract No. N01-LM-3-3514

To live long and with healthy aging is often associated to the absence of metabolic diseases. However the rise in metabolic diseases in Europe has seen a dramatic surge due to improved life expectancy and lifestyle changes. Studies in animal models to link genetic variations to age-related diseases have failed to clarify the exact function of these gene variants to disease development. Moreover, results from animal models have not been transferable to humans.

The EU-funded research project HUMAN attempts to tackle this fundamental issue by generating ‘humanised’ mouse models with livers and pancreatic beta cells originating from human donors using stem cell technology, making it possible to study the gene functions in human-derived organs. The human cells to be used originate either from patients affected by severe metabolic diseases or from individuals that enjoyed a complete lack of disease and exceptional longevity; 105 years or more.

– By studying these two very different groups, we have a fantastic opportunity to gain further insight into the interplay between genetics and physiology of metabolic diseases and longevity. The results gained might provide tools for individuals to better control their own health and ageing through diet and lifestyle, says project coordinator Associate Professor Knut R. Steffensen.

Next week, the consortium of HUMAN will meet in Stockholm, Sweden for their start-up meeting. The project HUMAN (Health and the Understanding of Metabolism, Aging and Nutrition), will receive 105 million SEK from the European Commission of which 35 million is granted to Karolinska Institutet. The consortium comprises 17 partners from Sweden, France, Italy, Netherlands, United Kingdom, Germany and Switzerland and is coordinated by Associate Professor Knut R. Steffensen, Department of Laboratory Medicine of Karolinska Institutet, Sweden.

Hur gamla vi blir beror bland annat på om vi slipper drabbas av metabola sjukdomar, som diabetes och hjärtkärlsjukdomar. En höjd medellivslängd och livsstilsförändringar i Europas befolkning har dock gjort att förekomsten av metabola sjukdomar ökat dramatiskt. Studier gjorda på möss har tidigare länkat vissa genetiska varianter till åldersrelaterade sjukdomar, men skillnaderna mellan mus och människa är för stora för att ge överförbara resultat.

Det EU-finansierade forskningsprojektet HUMAN ska tackla detta genom att med stamcellsteknologi skapa ”humaniserade” musmodeller med celler från levern och bukspottskörteln från mänskliga donatorer. På så vis kan man i möss studera geners funktion i mänskliga organ och hur de i samverkan med miljöfaktorer, som exempelvis kost, påverkar sjukdomsrisken. Cellerna som skall användas kommer antingen från patienter som drabbats av svåra metabola sjukdomar eller från individer som varit helt friska och levt exceptionellt länge; i 105 år eller mer.

– Genom att studera två vitt skilda grupper, friska individer av särskilt hög ålder respektive individer med metabol sjukdom, får vi en fantastisk möjlighet till ökad insikt i samspelet mellan genetik och fysiologi vid metabola sjukdomar och livslängd. Kunskapen kan bidra till att ge den enskilde individen verktyg att genom kost och livsstil bättre påverka sin egen hälsa och åldrande, säger projektets koordinator docent Knut R. Steffensen.

Nästa vecka kommer forskare och industrirepresentanter från HUMAN att mötas i Stockholm för sitt första möte.

FAKTA
Projektet HUMAN (Health and the Understanding of Metabolism, Aging and Nutrition), kommer att få 105 miljoner kronor från Europeiska kommissionen, varav 35 miljoner har beviljats till Karolinska Institutet. Konsortiet består av 17 partners från Sverige, Frankrike, Italien, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Schweiz och koordineras av docent Knut R. Steffensen, institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet.

Hur undervisar vi om tolerans i mångfaldens samhälle? För att problematisera toleransarbetet tar Elisabet Langmann en klassrumssituation som exempel. En gymnasielärare frågar sin klass hur många som tycker att det ok med homosexuella.

Alla räcker upp handen och läraren konstaterar att det är bra och att de är toleranta. Sedan frågar hon hur många som kan tänka sig ha sex med sitt egna kön? Då räcker endast en elev upp handen. Johanna är öppet homosexuell men tydligt besvärad av situationen.

En fråga om makt
– Under lektionen blir Johanna den avvikande andre som ska tolereras. Med andra ord är det alltid någon som tolererar och någon som blir tolererad. Tolerans blir en fråga om makt, säger Elisabet Langmann, forskare i pedagogik vid Örebro universitet.

– Exemplet förutsätter att det finns en gräns för vad vi kan tolerera och vad vi inte kan tolerera. Tolerans innebär inte att allt tolereras. Hade klassen fått frågan om det var ok att vara rasist skulle ett jakande svar snarare ansetts vara ett tecken på intolerans.

– Dessutom frågar läraren om det är ok, inte om det är bra eller viktigt med homosexuella. Det blir en negativ värdering av det avvikande. Johanna, som är annorlunda, ska tolereras trots att hon inte riktigt hör hemma i samhällsgemenskapen.

Lyhörd i klassrummet
Elisabet Langmann menar att det är problematiskt att på förhand peka ut vilka grupper och individer man ska tolerera. Det viktiga är istället vad som händer i mötet med det främmande. Genom att vara lyhörd i klassrummet kan läraren fånga situationer som uppstår men det kräver takt och improvisation.

– Det måste finnas metodstöd för läraren men det går inte att följa enkla modeller. Det är just mötet mellan människor som är viktigt. Det är i mötet med något nytt, främmande som man måste jobba med tolerans.

– Det är viktigt att tolerans inte blir ett abstrakt värde utan att det betyder något. Min doktorsavhandling erbjuder en fördjupning i ett av det demokratiska samhällets mest grundläggande värden. Inte minst viktigt i dag med tanke på de främlingsfientliga strömningar som tycks få allt större fäste i såväl Sverige som i Europa, säger Elisabet Langmann.

Det finns stora mängder metaller som ligger under våra stora städer, till ingen nytta. Björn Wallsten har gjort tankeexperimentet att lyfta Norrköping ett par meter upp i luften för att se vad som finns där under. Efter att i ett par år sökt igenom en mängd kommunala och privata källor har han hittat inte mindre än 5000 ton järn, koppar och aluminium.

Det handlar om nedlagd infrastruktur i form av ett gammalt likströmsnät, övergivna stadsgasledningar, urkopplade växelströmsledningar, kraftiga elkablar till de stora industrierna som en gång låg i den centrala stadskärnan, rester från nedlagda spårvagnslinjer, gamla fjärrvärmerör och mycket mer.  Bara kopparn är värd minst 28 miljoner kronor.

– Mängderna är också en underskattning eftersom all nedlagd infrastruktur inte finns med i beräkningarna och inte heller de delar som ligger under fastigheter eller på privat mark, säger Björn Wallsten.

Nils Johansson har istället undersökt varför vi inte återvinner de metaller som finns i våra samhällens deponier. Han har nämligen funnit att bara hälften av de metaller som brutits ur jordskorpan är i användning i dag, resten finns på deponier, i gruvindustrins slagghögar, i form av gamla datorer och vitvaror med mera.

– Globalt handlar det sannolikt om flera miljarder ton järn och tiotals miljoner ton koppar som ligger i deponierna, säger Nils Johansson.

När det gäller koppar har vi redan brutit mer än hälften av de kända reserverna ur jordskorpan och sökandet har börjat efter andra lösningar.

– Att gräva ut soptipparna borde ju ligga närmare till hands än att utvinna metaller ur havsbotten eller i yttre rymden, förslag som förekommit i diskussionerna, säger Nils Johansson.

Björn Wallsten och Nils Johansson är båda doktorander på Avdelningen för industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet.

Under 2000-talet har stora insatser inom stroke vården genomförts, mycket tack vare det nationella kvalitetsregistret för stroke, Riks-Stroke, och Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för stroke och hjärtsjukvård. Insatserna har lett till att både överlevnaden och funktionsförmågan bland strokedrabbade patienter har ökat.

Ola Ghatnekar, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har i sitt avhandlingsarbete studerat kostnader och livskvalitet bland strokedrabbade som registrerats i Riks-Stroke. Beräkningarna visar att den totala kostnaden för den årskull som drabbades av sin första stroke under 2009, uppgick till totalt 16 miljarder kronor. Nästan tre femtedelar av detta belopp utgörs av kommunernas kostnader för omsorg av personer med funktionshinder orsakade av stroke, det vill säga hemtjänst och särskilt boende.

Eftersom dessa funktionshinder oftast är permanenta ger det en hög totalkostnad. Landstingsfinansierad vård på sjukhus, primärvård och läkemedel utgör en femtedel. Den resterande femtedelen består av produktionsförluster på grund av sjukskrivningar, sjukpensionering och för tidig död.

Resultaten i Ola Ghatnekars avhandling visar vidare att för män uppgick kostnaden för vård och omsorg under resten av livet till i genomsnitt 523 000 kronor per person. Motsvarande kostnad för kvinnor var 634 000 kronor. Skillnaderna i kostnad mellan könen förklaras av att kvinnor lever längre och när de drabbas lever de ensamma i större utsträckning. De har därför ingen anhörig som kan hjälpa dem med de dagliga aktiviteterna.

Jämfört med en studie som genomfördes 1997 har kostnaderna ökat något för vården av strokedrabbade. Men Ola Ghatnekar anser att det är viktigt att inte bara fokusera på kostnadsökningen utan att samtidigt tänka på de förbättringsresultat som vården uppnått.

– Med en förbättrad överlevnad krävs resurser för eventuell omsorg under en längre tid, vilket genererar högre kostnader. Det måste vi acceptera om vi vill se förbättringar i vården, säger Ola Ghatnekar.  

Utöver de samhälleliga kostnaderna medför en stroke även en hög kostnad för den drabbade i form av minskad livskvalitet. Både mentala och fysiska funktionshinder är vanliga och en del drabbas även av problem med exempelvis smärta eller depression. Att förebygga en stroke innebär potentiellt stora kostnadsbesparingar.

– Men bara för att det finns stora belopp att spara måste samhället ändå göra en avvägning mellan kostnaden för insatserna och dess effekter. Större värden kan skapas genom en alternativ användning av vårdens resurser, där de inte används på ett kostnadseffektivt sätt. Jag tror att Riks-Stroke har utmärkta förutsättningar för att följa upp och analysera kostnadseffektiviteten av olika insatser i strokevården, säger Ola Ghatnekar.

FAKTA
Om stroke
Stroke, eller slaganfall som det också kallas, orsakas vanligen av en blodpropp i hjärnans blodkärl som leder till skada på hjärnvävnaden. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtinfarkt och cancer. Drygt 86 procent överlever de första 28 dagarna. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar hos vuxna. Ungefär en av fem som före insjuknandet var utan hjälpbehov behöver hjälp med att äta, klä på sig och/eller röra sig tre månader efter insjuknandet. Det ökade omsorgsbehovet leder till livslånga kostnader.
Hög ålder, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, förmaksflimmer, rökning, och fysisk inaktivitet är viktiga riskfaktorer för stroke.
Medelåldern för förstagångsinsjuknande i stroke är 72 år för män och 77 år för kvinnor. Det första året kostar mest på grund av insatserna från slutenvården, men i ett livstidsperspektiv är det omsorgen som utgör den största kostnadsposten.

Om avhandlingen
Ola Ghatnekar kommer från Malmö. Han är hälsoekonom och arbetar på Astellas Pharma i Köpenhamn, samt doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Torsdag den 31 oktober försvarar Ola Ghatnekar, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Sjukdomsbördan för stroke i Sverige. Studier av kostnader och livskvalitet baserat på data från Riks-Stroke. (Engelsk titel: The burden of stroke in Sweden. Studies on costs and quality of life based on Riks-Stroke, the Swedish stroke register).
Opponent: Ingvar Karlberg, professor, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs Universitet. Huvudhandledare: Eva-Lotta Glader.
Avhandlingen är publicerad digitalt.

Räv, korp, duvhök och kungsörn är vanliga besökare vid vargslagna älgar, men även den mer sällsynta järven kan komma att gynnas av vargens återkomst, konstaterar forskare vid SLU. Att vargarna har blivit fler har inte lett till att tillgången på älgkadaver ökat för asätare. Däremot är födan jämnare fördelad under året i vargrevir än i områden utan varg, vilket betyder mycket för asätarna, särskilt under senvintern.

Antalet vargar i Sverige och Norge har fyrdubblats under de sista tio åren, vilket kan resultera i att viktiga processer i ekosystemet återupptas. Bland annat kan bytesrester efter varg­slagna älgar påverka födobasen för många asätande arter. Men även mänskliga aktiviteteter som jakt och trafik påverkar tillgången på mat för asätare.

Forskare vid SLU:s forskningsstation Grimsö i Bergslagen jämförde biomassa från vargslagna älgkadaver med skjutna älgar och älgar som dött i trafiken eller av naturliga orsaker i och utanför vargrevir. Studien ingår i forskningsprogrammet SKANDULV och publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

– Rester från vargslagna älgar utgör en fjärdedel av den årliga tillgängliga biomassan för asätare, men studien visar att återkomsten av varg inte har lett till att det finns mer biomassa att äta för asätare, säger Camilla Wikenros, forskare vid SLU. Både i och utanför vargrevir är det kvarlämnade slaktrester efter älgjakten som är den vanligaste födan för asätare.

Vargarna lämnar kadaverrester efter sig, men återkomsten av varg innebär också att jägarna skjuter färre älgar för att kompensera för att vargarna dödar ett antal älgar. Färre älgar självdör också när det finns varg, eftersom vargen ibland dödar älgar som ändå skulle dött av naturliga orsaker. Den totala födotillgången för asätarna blir följaktligen något mindre i vargrevir.

– Men vargförekomst innebär att tillgången på kadaver fördelas jämnare över året; den har till och med ökat under den kritiska perio­den under senvintern när många asätande arter har ont om mat.

Under våren är både överlevnad och reproduktion kopplad till tillgången på föda för många arter. Senvintern och våren är också den period då asätande arter främst äter kadaverrester från vargdödade älgar. Då finns inte heller några slaktrester att tillgå eftersom dessa går åt snabbt under hösten.

Fältkameror av­slöjade att räv, korp, nötskrika, mård, duvhök och kungsörn var de vanligaste asä­tarna vid vargdödade älgar. Dessa arter är därmed de som kan komma att gynnas vid vargetablering. Men även mindre vanliga arter vid vargdödade älgar, som t.ex. järv, kan komma att gynnas. Järven vandrar söderut från sitt huvudsakliga utbredningsområde i norra Sverige. Den är beroende av kadaver från andra rovdjur och har fångats på bild vid vargdödade älgar så långt söderut som Bergslagen.

– Asätarna riskerar att vargdödas när de snyltar på vargens byten, men vi såg att när vargarna återbesökte tidigare slagna byten ökade sannolikheten för besök av räv och korp. Dessa arter använder troligtvis vargarna som vägvisare till kadaver, säger Camilla Wikenros.

FAKTA
Wikenros C, Sand H, Ahlqvist P, Liberg O (2013). Biomass Flow and Scavengers Use of Carcasses after Re-colonization of an Apex Predator. PLoS ONE 8(10): e77373.
SKANDULV
Grimsö forskningsstation, institutionen för ekologi, SLU

Spela död-reflexen, även kallad tonisk immobilitet, finns hos många djurarter och består i att djuret blir helt paralyserat och handlingsförlamat när det känner sig hotat. Man tror att denna reaktion ger offret en sista chans att undkomma ett attackerande rovdjur eftersom många rovdjur har svårt att se orörliga byten och dessutom ogillar död föda. Försvarsmekanismen har slående likheter med drömsömnen. De nya rönen som presenteras i den vetenskapliga tidsskriften Dreaming visar på ett evolutionärt samband mellan de båda tillstånden.

– Både spela död-reflexen och vår drömsömn kännetecknas av liknande EEG-mönster, stresspåslag och temperaturförändringar. Framförallt kännetecknas båda tillstånden av kroppsförlamning. Även vad själva drömmarna innehåller, att vi ofta drömmer om negativa saker och känslor, ger också stöd för tesen att drömsömnen och spela död-reflexen hänger ihop, säger Ioannis Tsoukalas forskare vid Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet och författare till artikeln.

– Den här teorin är viktig eftersom den moderna sömnforskningen, trots sin välutvecklade karaktär, har producerat få övertygande teorier om REM-sömnens biologiska ursprung, säger Ioannis Tsoukalas.

– Vi ser en efterfrågan av det klimatsmarta alternativet. Odling i urbana miljöer har ökat i intresse liksom trenden att odla hemma, säger Annika Carlsson Kanyama, som är docent vid KTH och projektledare

Projektet ska ta fram utrustning som gör det möjligt att odla mat utan att ha ett växthus. Forskarna har inrett köket i KTH Haninges utprovningslägenhet med olika lösningar för hemmaodling.

Här finns bland annat en prototyp i form av en odlingsmöbel för fisk och grönsaker. Den består av ett akvarium med matfisk av arten tilapia och ett växthusskåp där tomatplantor drivs upp med vatten från fiskodlingen. Metoden kallas akvaponi och kräver endast tillförsel av fiskmat och den mängd vatten som försvinner genom avdunstning. 

I köket finns också olika former av odlingsväggar med växtbelysning, för exempelvis salladsväxter och kryddor.

– Vi kommer att testa vilka plantor som trivs bäst på väggarna och mäta produktiviteten i form av antalet skördar. På sikt vill vi veta hur stor del av kryddor och salladsinköp som skulle kunna ersättas med egenproduktion, säger Annika Carlsson Kanyama.

Genom att odla i städer, där många konsumenter bor, så minskar transporter och miljöbelastade utsläpp. Samtidigt ökar kvaliteten på inomhusluften hos den som odlar.

– Avdunstningen återfuktar luften. Det motverkar lufttorrheten som annars kan bli i uppvärmda hem, säger, Annika Carlsson Kanyama. Hon tillägger att det dessutom luktar härligt av växterna.

Användartester pågår där deltagarna ska få bedöma sitt intresse för odlingsformen, samt hur mycket pengar och tid de skulle vara beredda att investera i en odling. Efter testerna ska projektet redovisas för Delegationen för hållbara städer som är projektets finansiär.

Bilister kommer att kunna svara på frågor om viltolyckor i en webbenkät på www.viltochtrafik.se. Bakom enkäten står bland andra Andreas Seiler, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Varje år anmäls mer än 40 000 viltolyckor med älgar, rådjur, hjortar, vildsvin och rovdjur till polisen. Men troligtvis är antalet viltolyckor som aldrig kommer till polisens kännedom lika stort, det vill säga varannan viltolycka som inträffar finns inte med i den officiella statistiken. Osäkerheten kring mörkertalet är dock stor och det bromsar utvecklingen av effektivare åtgärder.

– Med hjälp av bilisternas erfarenheter och kunskaper kan vi förhoppningsvis få en klarare bild av hur många viltolyckor som verkligen sker och hur man bättre kan förebygga dem, säger Andreas Seiler som genomför enkätstudien tillsammans med bland andra Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Älgskadefondföreningen, Bilprovningen och Trafikverket.

För att svara på enkäten behöver man inte ha varit med om någon viltolycka och enkäten är heller inte begränsad till de djur där man är skyldig att rapportera. Även olyckor med till exempel grävlingar och ekorrar är intressanta.

– I dag har vi i princip ingen kunskap om trafikdöden hos djur där det inte finns någon rapporteringsskyldighet, säger Andreas Seiler.

Han tycker att dödligheten i trafiken är en av de mest underskattade miljöeffekterna av biltrafiken. Trots att avskjutningsstatistiken antyder att viltstammar minskat, så har antalet registrerade viltolyckor ökat påtagligt under de senaste tio åren. År 2012 anmäldes nästan 47 000 viltolyckor till polis, vilket betyder att ungefär 129 olyckor rapporteras per dag i genomsnitt – men möjligen inträffar dubbelt så många. Viltolyckorna kostar samhället mellan tre och fyra miljarder kronor per år, beroende på hur stort mörkertalet antas vara.

Med hjälp av viltolycksenkäten på www.viltochtrafik.se hoppas forskarna kunna få en bättre uppskattning av mörkertalet. Enkäten ska ge en möjlighet att se på viltolyckorna utifrån trafikanternas perspektiv och därmed komplettera polisens och sjukvårdens bild.

Vid kärnkraftsolyckor kan radioaktiva ämnen tas upp av jordbuksgrödor och därmed föras över till skörden och våra livsmedel. Hortonom Stefan Bengtsson har i sitt doktorsarbete vid institutionen för mark och miljö, SLU, studerat hur vårraps, vårvete och vallväxter (klöver och gräs) fångar och tar upp radioaktiva ämnen efter ett nedfall via ett konstgjort regn, som åstadkoms med hjälp av en regnsimulator. Han har också använt en datormodell för att se hur olika växtdelar kontamineras efter ett nedfall.

I fältförsök mätte han mängden radioaktivt cesium (134Cs) och radioaktivt strontium (85Sr) några timmar efter det att ämnena hade spridits ut över grödorna. Han mätte också radioaktiviteten i grödorna vid olika utvecklingsfaser.
Stefan Bengtsson fann att det var mängden blad som täcker marken (bladytan) som avgjorde hur mycket radionuklider som fångades upp.

– Rapsplantorna tog upp radionuklider effektivast eftersom de hade störst bladyta, säger han. Veteplantorna fångade upp största mängden radionuklider då vetet började mogna och även vallen fångade upp största mängden radionuklider vid välutvecklade stadier.

Grödorna tog med andra ord upp mest radionuklider vid utvecklingsfaserna närmast skörd. Generellt var det mer radioaktivt cesium än radioaktivt strontium som togs upp. Koncentrationen av radioaktivt strontium visade sig vara lägre hos rapsfrön än hos vetekärnor, vilket kan tänkas bero på att behovet av de två växtnäringsämnena kalium och kalcium är olika för de olika grödorna. Cesium är nämligen kemiskt likt kalium och strontium liknar i sin tur kalcium. Det leder till att när radionukliderna väl har kommit in i växten kan den inte skilja dem från de två växtnäringsämnena kalium och kalcium. Radionukliderna följer alltså med transporten av de näringsämnen de liknar till den växtdel som behöver växtnäringsämnena mest.

Med informationen från fältförsöket anpassade Stefan Bengtsson en datormodell för att kunna beskriva mängden radioaktivitet efter ett nedfall i vårvete. Modellen visade sig då kunna simulera mängden radionuklider i de växtdelar som används som livsmedel.

– Om vi kunde hitta en enkel metod att uppskatta ansamlingen av radioaktiva ämnen i olika delar av växten, skulle vi kunna bedöma om de ätbara delarna fortfarande kan användas som livsmedel efter ett radioaktivt nedfall, säger Stefan Bengtsson. Datormodellen jag använde är en bit på vägen mot att hitta en enkel metod för skattning av radioaktiva ämnen i olika växtdelar.

FAKTA
Hortonom Stefan Bengtsson vid institutionen för mark och miljö, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Interception and storage of wet depositedradionuclkides in crops: field experiments and modelling”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.Opponent: FD Kasper G Andersson, Radioecology and Tracer Studies, Center for Nuclear Technologies, Technical University of Denmark, Roskilde, Denmark.

Avhandlingen
Institutionen för mark och miljö, avdelningen för radioekologi

Svenbjörn Kilander som leder forskningsprojektet menar att det finns stora vita fläckar i historieskrivningen kring den starka expansion av skogsnäringen som skedde i industrialiseringens spår under 1800-talets andra hälft.

– Vi ska analysera det norrländska inlandets historia och vi hoppas kunna visa en ny och alternativ bild av hur skogsnäringen växte fram. Med tanke på den stora betydelse som den har haft för hela landet är det konstigt att det inte finns mer forskning på området, säger Svenbjörn Kilander, professor i historia, Mittuniversitetet.

I två av projektets delstudier analyseras den ekonomiska och sociala utvecklingen, dels i jämtländska Hammerdals och Ströms socknar och dels i några socknar i ångermanländska Ramsele tingslag. En hypotes, som bygger på genomförda förstudier, är att lokala entreprenörer tog en mer aktiv del i skogsnäringens framväxt än vad man tidigare har trott.

Ett exempel på uppfattning som kan komma att nyanseras av forskningsprojektet är den att bönderna ”lurades” att sälja sina skogar. En föreställning som har präglat många norrlänningars självbild och identitet, och som lever kvar i vetenskapliga översiktsverk och skönlitterära skildringar.

– Här saknas kunskap om vilka aktörerna bakom utvecklingen egentligen var, en samling bedragare som lurade skogen av bönderna, eller driftiga entreprenörer och framsynta bönder som såg möjligheterna i en ny tid. Här finns en mer komplex och spännande verklighet än den som ofta förmedlas idag, säger Svenbjörn Kilander.

En tredje delstudie ägnas åt opinionsbildning och lokal politik i undersökningsområdena. Syftet är att jämföra den nationella debatten om den så kallade ”Norrlandsfrågan” med den lokala/regionala. Här är hypotesen att ”Norrlandsfrågan” i första hand är ett ideologiskt projekt på nationell nivå med svag förankring i den del av landet som debatten gällde.

I hård konkurrens beviljade Riksbankens Jubileumsfond projektet, ”Skogens entreprenörer. Industrialisering och modernisering i Norrlands inland 1850-1910”, 6,4 miljoner kronor i forskningsmedel till och med 2017. I projektet arbetar totalt fyra forskare vid Avdelningen för humaniora vid Mittuniversitetet.