De äldre i kommer i framtiden att utgöra en allt större andel av befolkningen. Det innebär till exempel att det inom hälso- och sjukvård är nödvändigt med nya strukturer och metoder för att ge vård av god kvalitet.
Informations- och kommunikationsteknik (IKT) behövs för att upprätthålla goda möjligheter för den åldrande befolkningen att delta aktivt i samhällslivet. IKT kan även bidra till att de äldre får en bättre kontroll och övervakning av sin egen hälsa, till exempel genom att leta upp och få upplysningar om sin hälsa via nätet.
Forskningsresultaten visar att i Sverige är det bara en liten andel (7.7 %) av de äldre som har börjat använda internet under en sexårsperiod (2004–2010). Det är inte de psykosociala faktorerna som är avgörande för huruvida äldre använder internet. Har den äldre hög utbildning, är ”yngre” (det vill säga 60–80 år) eller bor med någon så påverkar detta användandet positivt. Likaså om man bor i stadsmiljö jämfört med på landet. Hälsan påverkar också – normal kognition eller att vara skör påverkar användandet av ny teknik.
Resultaten ger till exempel vårdgivare budskapet att användningen av internet inte är given. För att en äldre person ska kunna ta till sig IKT, som till exempel fjärrövervakning hemma, behöver han eller hon få utbildning och speciellt stöd i internetanvändning. Det är viktigt att inkludera de äldre – internet är en del av samhället idag och därför bör de äldre inte lämnas utanför.
– Guidade aktiviteter i naturen och boende anses vara de viktigaste affärsverksamheterna medan fiske, kajakpaddling och kanot/forsränning är de viktigaste friluftsaktiviteterna som erbjuds, säger Peter Fredman, professor vid turismforskningsinstitutet Etour vid Mittuniversitetet som genomfört undersökningen tillsammans med doktoranden Lusine Margaryan.
Naturturismen i Sverige handlar i stor utsträckning om olika former av aktiviteter kopplade till vatten, den är också i hög grad en sommaraktivitet. 60-80 procent av alla respondenter anser att sommarmånaderna juni till september är den viktigaste säsongen.
– Resultaten pekar mot att det är troligt att naturturismbranschen växer i framtiden. 37 procent av företagen anser att de är i en tillväxtfas, och bara 8 procent att de är på tillbakagång, säger Peter Fredman.
Kartläggningen visar en diversifierad bransch med många olika verksamheter som kombineras. Undersökningen identifierar cirka 1 800 företag, vilket uppskattas till cirka två tredjedelar av alla naturturismföretag i Sverige. Den genomsnittliga årliga försäljningen ligger på knappt 2 miljoner, vilket betyder att naturturismbranschen omsätter åtminstone 3,6 miljarder kronor per år. De län i Sverige som har högst antal naturturismföretag är Västra Götaland, Norrbotten, Jämtland och Östergötland. Vid sidan av Sverige är de viktigaste utlandsmarknaderna Tyskland, Danmark, Nederländerna och Norge.
– Naturturismen är en kraft att räkna med och som är starkt bunden till rätt förutsättningar, en majoritet av alla företag är exempelvis beroende av tillgång till mark som ägs av någon annan, och frihet att röra sig i naturen är mycket viktig för tre av fyra företag, säger Peter Fredman.
Undersökningen genomfördes som en enkät med ett representativt urval till totalt 1821 företag varav 648 lämnade giltiga svar. Enkäten omfattar olika teman som säsongsvariationer, geografisk utbredning, påverkan från annan markanvändning, nationalparkernas betydelse, natur och djur, infrastruktur, tillgänglighet, miljöansvar, försäljning och kostnader, med mera.
Resultaten presenteras för första gången under ett seminarium vid Mittuniversitetet i Östersund fredag 14 mars. I samband med seminariet publiceras också rapporten ”The supply of nature-based tourism in Sweden. A national inventory of service providers”
Klimatförändringar och spridning av främmande arter hotar att förändra den marina miljön dramatiskt.
– Genom att studera hur olika arter kan hantera de här miljöförändringarna, och hur snabbt nya evolutionära anpassningar kan uppstå, kan vi få en bättre bild av hur havet kommer att förändras i framtiden, säger Anna-Lisa Wrange, vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs Universitet.
Olika strategier för att överleva
Arter hanterar förändringar i miljön på olika sätt. Vissa arter ändrar sin utbredning genom att förflytta sig till nya platser. Andra arter, exempelvis fastsittande djur som havstulpaner, stannar kvar och utvecklar särskilda genetiska anpassningar för att kunna tåla nya förhållanden.
– Vissa arter utvecklar istället en bred tolerans (plasticitet) till olika förhållanden som gör att de kan klara av nya förhållanden direkt genom att ändra exempelvis sin fysiologi eller sitt beteende, säger Anna-Lisa Wrange.
Tålig marin art
I sin doktorsavhandling har hon studerat den släta havstulpanen (Balanus improvisus), som uppvisar en anmärkningsvärt bred salthaltstolerans. Egenskapen har inneburit att havstulpanen kunnat etablera sig i nya miljöer. Den är mycket tålig och växer lika bra i låga som höga salthalter i havet, något som är relativt unikt för marina arter, visar forskningen.
– Överlevnaden och fortplantning var dessutom bättre i de lägre salthalterna, vilket tyder på att arten är speciellt anpassad till bräckt vatten, säger Anna-Lisa Wrange.
Kartlagt gener som reglerar saltbalansen
För att förstå hur den släta havstulpanen klarar av att leva i hav med vitt skilda salthalter, undersöktes även de gener i havstulpanen som är inblandade i att reglera saltbalansen. Studierna visar att havstulpanen har flera varianter av genen som uttrycks olika i olika livsstadier och salthalter.
– Dessa intressanta upptäckter kommer att bli användbara för fortsatta studier för att förstå hur vissa arter är så tåliga medan andra inte klarar av att leva i låga salthalter, säger Anna-Lisa Wrange.
Etablerat sig i Östersjön
Artens förmåga att fästa sig på båtskrov samt förmågan att klara av att leva i olika salthalter har bidragit till att arten har kunnat sprida sig över hela världen.
– Det är också en av få arter, och den enda havstulpanen, som har etablerat sig i nästan hela Östersjön på mindre än 200 år, till förtret för många småbåtsägare, säger Anna-Lisa Wrange.
Klarar framtidens klimatförändringar
Tidigare forskning tyder på att salthalten i kustnära områden, som till exempel i Östersjön, kommer att minska i framtiden på grund av ökad nederbörd. Eftersom salthalten har stor betydelse för vilka arter som kan leva i en viss miljö, kan ekosystemet förändras dramatiskt om arter som inte tål låga salthalter slås ut.
– Tack vare sin breda tolerans till olika salthalter kommer den släta havstulpanen troligen inte att påverkas avsevärt i framtiden, utan snarare gynnas i en utsötad miljö. Så vi får räkna med att rengöra båtskroven även i framtiden, säger Anna-Lisa Wrange.
Avhandlingen: From Geography to Genes: Evolutionary perspectives on salinity tolerance in the brackish water barnacle Balanus improvisus
Drygt fem procent av världens befolkning har någon typ av hörselnedsättning. Det gör hörselnedsättning till ett av de vanligaste funktionshindren.
– Förutom de direkta uppenbara negativa effekterna av en hörselnedsättning, som att inte uppfatta tal och musik, så får den också ofta indirekta konsekvenser. När det blir svårt att kommunicera med andra kan man känna sig ensam, isolerad och frustrerad, säger Elisabet Sundewall Thorén, vid Linköpings universitet.
Hon har nyligen disputerat med en avhandling om internetstöd för hörselskadade. Bland annat har hon i två studier utvärderat ett internetbaserat rehabiliteringsprogram. Programmet sträckte sig över fem veckor och innehöll olika moment, självstudier och professionell vägledning av en audionom.
– Studierna visar att med hjälp av ett strukturerat, internetbaserat rehabiliteringsprogram så upplever hörapparatanvändare mindre besvär av hörselrelaterade problem, än de gjorde innan de deltog i studien, säger Elisabet Sundewall Thorén.
I rehabiliteringsprogrammet uppmanas deltagarna att utforska svåra situationer, som fester eller möten, med många samtidiga ljudkällor. Tanken är att de ska ta reda på var de bör placera sig i ett rum för att höra bäst.
– Vi betonar också vikten av att upprepade gånger förklara för kollegor och bekanta hur de kan ta hänsyn och underlätta för en hörapparatanvändare.
Resultatet blev att deltagarna i studien kände sig också mer delaktiga och att det psykosociala välbefinnandet förbättrades.
Effekterna hade ytterligare förbättrats vid uppföljningsmätningar tre månader efter att studien hade avslutats.
– Min avhandling visar att delar i den audiologiska rehabiliteringen med fördel kan utföras på internet, säger Elisabet Sundewall Thorén.
Elisabet Sundewall Thorén visar också i sin avhandling att äldre hörselskadade använder internet mer än befolkningsgenomsnittet. I övrigt använder hörapparatanvändare datorer, internet och e-mail i samma grad som alla andra.
Det är första gången som konceptet inom projektet Creating Competitive Jobs testas i Sverige och Danmark. Enkelt går det ut på att forskare hjälper små- och medelstora företag i regionen med en idé som behöver utvecklas vidare och som i förlängningen ska kunna generera nya arbetstillfällen. I Sverige är det Lunds universitet och Malmö högskola som står för forskningskompetensen. Tre danska universitet är involverade i projektet på andra sidan sundet. Efter sållning och intervjuer har nu femton företag valts ut av totalt 89 sökande.
– Vi ser en blandning av företag från olika branscher och det är väldigt roligt att så många har sökt. Det visar att det finns ett stort intresse för samverkan mellan akademi och näringsliv. Företagen är kompetenta och ansökningarna har hållit hög klass och det ska bli oerhört spännande att följa dessa femton företag framöver, säger Caroline Hansson som är projektledare för Creating Competitive Jobs vid Lunds universitet.
De företag som har valts ut är: EkoBalans Fenix AB, Aaxsus AB, Norups Gård Bioraff AB, Bioprocess Control Sweden AB, In vitro Plant-tech AB, Nära Mat, Ostebørsen, SEA-U Marint Kunskapscenter, Stryhn’s, Restaurant Tivolihallen, DanPET AB, ISI Food Protection ApS, R-Idea AB, Capsenze HB, EVU Energi & VVS Utveckling AB. Företagen har blivit utvalda för att de tros kunna skapa nya arbetstillfällen med universitetens hjälp.
Processutvecklare Inger Valeur på EkoBalans Fenix flyttar in fyra dagar i veckan på Lunds tekniska högskola, LTH:
– Genom samarbetet med LTH får vi tillgång till en kunskapsbank som de har samlat på sig under väldigt många år. Vi som är ett litet företag har inte möjlighet att ta fram den kunskapen på egen hand, säger hon.
Under ett halvår får varje företagare som valts ut en projektanställning vid ett lärosäte och en forskare som handledare. Handledaren är specialkunnig på det område som företagen verkar inom och på den specifika idé som de har valt att utveckla i sin ansökan.
– Vi ansökte till projektet för att få tillgång till forskarkompetens som vi behöver för att undersöka vilka frekvenser inom belysning som påverkar oss människor på olika sätt. Det finns ett stort behov av bättre belysning inom t.ex. skola, sjukvård och kontorslandskap. Det kan vårt företag tillsammans med forskarna ta fram lösningar på genom vårt deltagande i projektet, säger Alexander Weiland, vd för Aaxsus. Den första anställda börjar den 24 mars och alla projekt ska vara avslutade i november 2014.
Företagen som flyttar in på Lunds universitet är:
Nära Mat som ska arbeta fram ett koncept som gör det möjligt för småbutiker att bli lönsamma på landsbygden med hjälp av forskare på institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg.
Kontakt: Rolf Lorentzon rolo@live.se”>rolo@live.se
EkoBalans Fenix AB som ska utvinna fosfor från reningsverk genom att bygga fosforutvinningsanläggningar samt framställa gödselprodukter där fosforn är en råvara, med hjälp av forskare inom kemiteknik på Lunds tekniska högskola.
Kontakt: inger@valeur.se”>inger@valeur.se
Aaxsus AB som ska ta reda på vilka frekvenser inom belysning som triggar beteenden hos oss människor samt göra belysningsarmatur för offentliga miljöer med inbyggd intelligens, med hjälp av forskare på institutionen arkitektur och byggd miljö, LTH.
Kontakt: alexander.weiland@aaxsus.se”>alexander.weiland@aaxsus.se
Bioprocess Control Sweden AB som ska utveckla en webb-baserad applikation tillsammans med forskare från institutionen Bioteknik på LTH, i syfte att effektivisera produktionen av biogas -en förnybar och miljövänlig energiresurs.
Kontakt: kristofer.cook@telia.com”>kristofer.cook@telia.com
Norups Gård Bioraff AB som tillsammans med forskare på Bioteknik LTH ska arbeta fram en helhetslösning för biogasproduktion och effektiv vattenrening.
Kontakt: sven@norup.se”>sven@norup.se
FAKTA
Projektet CCJobs finansieras med 20 miljoner kronor varav EU (Interreg IV A) står för hälften och hälften finansieras av parterna Lunds universitet, Köpenhamns Universitet, Copenhagen Business School, Danmarks Tekniske Universitet, Malmö högskola, Företagarna, Sydsvenska Handelskammaren, Sustainable Business Hub, Inspire food, Connect Denmark och Connect Skåne.
Många äldre har av olika anledningar svårt att få i sig tillräcklig näring och energi vilket ökar risken för försämrad hälsa. Detta kan bero på sämre aptit och smaksinne och/eller sjukdom.
– Projektets mål är att utveckla attraktiva drycker med högt innehåll av näring och energi med förhoppningen att drycken ska bidra till att tillgodose de äldres behov och minska närings- och energibrist, säger Karin Wendin, professor i mat och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad.
Mycket beroende på hur de offentliga upphandlingsreglerna ser ut är det idag svårt för mindre lokala producenter att kunna sälja sina frukt- och bärprodukter till offentlig sektor.
Tanken med projektet är att undersöka och skapa förutsättningar för produktion av frukt- och bärdrycker av god kvalitet från lokala råvaror och att de ska nå kunder inom den offentliga sektorn, menar projektets initiativtagare. Initiativet till projektet togs av Gun Hagström på Lyssna AB, som är knuten till SLU Balsgårds projekt Innovativa drycker, Ulla Nilsson från Virgo Grön Konsult, Madeleine Uggla från SLU Balsgård och Karin Wendin som är professor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad.
Högskolan bidrar med kompetens inom sensorik, alltså hur de framtagna produkterna upplevs smaka. Övriga personer involverade i projektet har kompetens inom trädgårdsproduktion, dryckesutveckling, paketering, upphandling, kost och näringslära, och mikrobiologi. Projektet inkluderar även representanter för offentlig verksamhet och trädgårdsnäringen. Tillsammans ska man i projektet utveckla goda närings- och energirika drycker för äldre inom äldreomsorgen i skånska kommuner.
– Tanken är att samma koncept ska kunna användas i hela Sverige framöver, säger Karin Wendin.
Dryckerna kommer under utvecklingsfasen att provsmakas av seniorer boende i Kristianstad med omnejd. Dryckesutvecklingen sker på SLU Balsgård utanför Kristianstad och olika aktörer i kedjan ska involveras, från bärproducentorganisationen LRF-GRO till personal och äldre på boenden.
– Projektet siktar på att skapa nya möjligheter för frukt- och bärodling samt förädlingsanläggningar av frukt- och bärprodukter i regionen. Genom bättre formulerade och mätbara kravkriterier blir det möjligt för offentlig verksamhet att lyfta fram kvalitet hos lokalt producerade drycker som bidrar till en hållbar måltidssituation för äldre, säger Ulla Nilsson.
Projektet finansieras av EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne genom satsningen Skånsk dryckesstrategi. Projektet slutförs under 2014.
Tandlossning (parodontit) och benskörhet är två vanliga folksjukdomar som drabbar skelettet och ger upphov till förlust av benvävnad. I det första fallet kan sjukdomen orsaka förlust av tänder och i det andra fallet till en ökad risk att drabbas av frakturer.
Skelettets celler bildar och bryter ner benvävnad som svar på olika signaler i kroppen. Att förstå detta signaleringssystem är av betydelse för att kunna ingripa medicinskt när balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad rubbas.
På både de benbildande och bennedbrytande cellerna finns många signalmolekyler och bland dessa återfinns ytproteinerna CD47 och SIRP-alfa. Cecilia Koskinen visar bland annat i sin avhandling att utvecklingen av benbildande och bennedbrytande celler är minskad då CD47 eller SIRP-alfa saknas. Avhandlingen visar också att benvolymen är minskad i skelettet hos möss där genen för CD47 saknas. Detta beror till största del på att antalet benbildande celler är färre och att deras förmåga att bilda ben är försämrad. I avhandlingen kartläggs också den signaleringsväg, kopplad till CD47 och SIRP-alfa, som orsakar den reducerade utvecklingen av de benbildande skelettcellerna.
– De fynd som finns i avhandlingen ger oss ökade kunskaper om hur olika signaleringsvägar styr utveckling och funktion hos skelettceller. Det kan i slutänden göra det möjligt att identifiera nya sätt att med hjälp av läkemedel behandla sjukdomar som drabbar skelettet, säger Cecilia Koskinen.
FAKTA
Cecilia Koskinen är född i Uppsala men uppvuxen i Umeå. 2006 fick hon tandläkarexamen vid Umeå universitet och hon har jobbat som tandläkare vid Folktandvården i Malå, Vindeln och Umeå, parallellt med sina doktorandstudier. Efter disputationen påbörjar hon sin specialistutbildning inom parodontologi.
Fredag den 14 mars försvarar Cecilia Koskinen, institutionen för odontologi, sin avhandling med titeln: CD47–SIRPalfa: en betydelsefull interaktion för skelettcellers differentiering. (Engelsk titel: CD47–SIRPalpha: an Interaction of Importance for Bone Cell Differentiation). Opponent: Riku Kiviranta, M.D, Ph.D, adjunct professor, University of Turku. Huvudhandledare: Docent Pernilla Lundberg. Disputationen äger rum kl. 09.00 vid Norrlands universitetssjukhus 1D – Tandläkarhögskolan, Sal B, 9tr.
Avhandlingen är publicerad digitalt.
I Sverige är komjölk den vanligaste orsaken till allergi och överkänslighet hos barn. Samtidigt är komjölk ett baslivsmedel, varifrån ett växande barn hämtar ungefär 22 procent av sitt energibehov och ett stort antal näringsämnen.
Att ta bort alla mjölkinnehållande livsmedel i ett barns kost och ersätta dem på rätt sätt är därför både svårt och viktigt – inte minst under barnets första levnadsår då det tredubblar sin vikt och växer åtskilliga centimetrar.
Doktoranden Andrea Mikkelsen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sin avhandling intervjuat drygt 300 barn och familjer som sökt för mjölköverkänslighet vid Närhälsans barnmottagningar i Göteborg och Södra Bohuslän. Studierna visar att familjer med mjölköverskänslighet känner en betydligt större stress och påverkan i vardagen än familjer med barn som inte är överkänsliga.
– Kostbehandlingen påverkar både barnet och dess familj, samtidigt är vården som ges dessa barn under denna känsliga period i livet ofta inte optimal, säger Andrea Mikkelsen, till vardags legitimerad dietist och specialist på barnhälsovård.
Anmärkningsvärt nog visar studierna att stressen kring kost- och näringsfrågor kan kvarstå även sedan barnet växt ifrån sin allergi.
– Vi hade väntat oss att stressen skulle minska när barnet inte längre har någon begränsning i sin kost. Istället ser vi att den negativa påverkan kvarstår och att mat fortsätter att vara något jobbigt, med svårigheter att lära sig äta ny mat, brist på variation, ”matkrångel” och så vidare, säger Andrea Mikkelsen.
Andrea Mikkelsen har i samarbete med Närhälsan utvecklat och utvärderat en så kallad ”mjölkallergiskola”, som ger drabbade familjer stöd och utbildning. Utvärderingen visar att mjölkallergiskolan både tillgodoser familjernas behov av information, är administrativt lättarbetad och sparar tid.
Arbetsformen sprids nu över Sverige – men fortfarande saknas resursen på många barnmottagningar i Västsverige, och till skillnad från andra regioner saknar Västra Götalandsregionen riktlinjer och krav på tillgång till dietist.
Avhandlingen har också undersökt hur bra familjer är på att följa generella kostråd. Andrea Mikkelsen är generellt positiv till resultaten, med undantag för förstagångsföräldrar och familjer med invandrarbakgrund som i betydligt lägre utsträckning följer råden.
– Vi ser också att familjer där barn har anlag för mjölkallergi ger barnet mjölkinnehållande bröstmjölksersättning, trots att Barnläkarföreningen avråder från detta. Min slutsats är att vi bör rikta mer uppmärksamhet till familjer med invandrarbakgrund, förstagångsföräldrar och barn som har en ärftlig benägenhet att utveckla allergisk sjukdom.
Studierna har genomförts vid barn- och ungdomsmottagningar i Göteborg och Södra Bohuslän, i samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Närhälsan Barn- och ungdomsmedicin i Södra Bohuslän och Västra Götaland.
FAKTA
OM KOMJÖLKSALLERGI
Komjölksallergi, som innebär att inte tåla de proteiner som finns i mjölken, uppstår oftast när barnet är under ett år och börjar få mjölkprodukter. Komjölksallergi försvinner vanligen när barnet är mellan två och fyra år, men en del har kvar allergin även som vuxna. Komjölksallergi ska inte förväxlas med laktosintolerans som är mycket ovanligt bland barn.
Avhandlingen Children’s hypersensitivity to cow’s milk – Public health
aspects and impact on families försvarades vid en disputation den 7
mars. Länk till avhandling:
– Plantorna är fixerade i jorden och utsatta för variationer i omgivningen. Växtens utveckling, tillväxt och förmåga att skydda sig påverkas av ljusets mängd och kvalité, säger Cornelia Spetea Wiklund, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap.
Ljus ger signaler och processer startar
Ljus fungerar som en universalsignal i kloroplasten, som innehåller växtcellens klorofyll. Genom signalerna sker kommunikation med andra delar i cellen och olika processer startas. Till exempel kan växtens blad vrida sig för att bättre fånga ljuset.
– De olika bladen i en växt får inte lika mycket ljus och kloroplaster och celler måste anpassa sig till omständigheter i de olika ljusförhållandena, säger Cornelia Spetea Wiklund.
Ljusexponeringens längd betydelsefull
Den exponering av ljus som växter utsätts för påverkar dem. Växten har förmåga att anpassa sig till kort ljusexponering (sekunder eller minuter) genom processer i kloroplasten. Lång ljusexponering (timmar eller dygn) inverkar på kloroplastens kommunikation med andra delar i växtcellen, till exempel mitokondrie och cellkärna.
– Växterna upplever många olika ljusförhållanden och har utvecklat strategier för att klara variationer i miljön, säger Cornelia Spetea Wiklund.
Studerat plantor som växer under olika ljusvillkor
Det har betydelse var i världen grödor växer. Cornelia Spetea Wiklunds forskargrupp har samarbete med holländska forskare.
Gruppen har studerat växten backtrav, Arabidopis thaliana. Det är ett ogräs som finns på många platser; från Tanzania i syd till Norge i nord, och från Portugal i väst till Japan i öst. Forskarna har samlat frö från olika delar av världen och låtit fröna växa upp till plantor under olika ljusförhållanden i laboratoriemiljö.
Forskargruppen har särskilt intresserat sig för den naturliga variationen av mekanismer som växter använder vid olika ljusförhållande.
– Vi har studerat proteinfosforylering, en process som växten använder för att avsluta eller sätta igång reaktioner i kloroplasten, vilket i sin tur innebär att växten kan anpassa sig.
Många medverkande forskare
Tidskriften Philosophical Transactions B tar ur ett brett perspektiv upp ljusets betydelse för växterna. Forskare från över tio länder har medverkat. Förutom växtmolekylär cellbiologi och fysiologi, innehåller temanumret tvärvetenskapliga infallsvinklar från ekofysiologi och agronomi.
Cornelia Spetea Wiklund, professor vid Göteborgs universitet,
är gästredaktör för tidskriften.
Länk till tidskriften: http://rstb.royalsocietypublishing.org
Fotosyntesen i växter, alger och vissa bakterier omvandlar energin från solljus till kemiskt bunden energi. I denna cykliska process spjälkas två stycken vattenmolekyler i dess beståndsdelar: fyra stycken vätejoner, fyra stycken elektroner samt molekylärt syre.
– Resultaten från min forskning visar var dom två vattenmolekylerna troligtvis är lokaliserade ögonblicket innan dom spjälkas. Dessutom visar mina resultat på en möjlig reaktionsmekanism för vattenspjälkningen, säger Håkan Nilsson.
De nya rönen är intressanta ur ett grundforskningsperspektiv för att förstå hur fotosyntesen i växter, alger och vissa bakterier fungerar. Därutöver är resultaten intressanta för den tillämpade forskningen inom artificiell fotosyntes. En av förhoppningarna med artificiell fotosyntes är att skapa en molekyl som imiterar den naturliga vattenspjälkningsprocessen och därigenom producerar vätgas, framtidens energibärare.
I sin forskning har Håkan Nilsson använt sig av isotop-inmärkt vatten och isolerade fotosynteskomplex från cyanobakteriers fotosystem II för att studera hur vattenmolekylerna oxideras vid fotosyntesen. Det är känt sedan tidigare att dessa vattenmolekyler binder in till ett kluster av tio atomer (Mn4CaO5) och att detta kluster ackumulerar energi via solljuset vilket slutligen leder till att vattenmolekylerna oxideras till fyra stycken vätejoner, fyra stycken elektroner samt molekylärt syre. Han har mätt hur bindningen av vattenmolekyler till Mn4CaO5 klustret förändras allteftersom energin till vattenoxidationen ackumuleras i Mn4CaO5 klustret.
FAKTA
Torsdagen den 20 mars försvarar Håkan Nilsson, kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Substrate water binding to the oxygen-evolving complex in photosystem II. Svensk titel: Vattenmolekylens substratbindning till det syregenererande komplexet i fotosystem II. Disputationen äger rum klockan 10.00 i stora hörsalen (KB3B1), KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Robert L. Burnap, Department of Microbiology and Molecular Genetics, Oklahoma State University.
Avhandlingen är publicerad digitalt. Länk till tidskriften: http://rstb.royalsocietypublishing.org
Meteoriten fick lyftas på plats i sin monter med en motorlyft som vanligen används till bilmotorer.
– Det var ett omfattande jobb, men efter några timmar var den på plats. säger Erik Israelsson, hantverkare på museet.
Meteoriten som nu kan ses i Naturhistoriska riksmuseets mineralutställning Skatter från jordens inre, är resterna av en meteorskur som föll över jorden för flera hundra tusen år sedan. Meteoriten har överlevt både vittring och fyra inlandsisar.
– Meteoriter är spännande stenar som vi kan lära oss mycket av, säger Ulf Hålenius, professor på Naturhistoriska riksmuseet. De kan fungera som loggböcker, då deras kemiska sammansättning och mineralsammansättning ger viktig information om hur vårt solsystem bildades. Meteoriterna har också varit viktiga byggnadsstenar på det tidiga jordklotet genom att enorma mängder materia tillfördes av meteoritnedslag.
Meteoriten upptäcktes med metalldetektor 2005 vid Kitkiöjärvi i Pajala, Norrbotten och hittades på 1,2 meters djup, nedbäddad i morän som bildats efter den senaste istiden. Den är en del av den så kallade Muonionalustameteoriten efter socken där den hittats.
Fakta om Muonionalustameteoriten
Muonionalustameteoriten splittrades i atmosfären och bitar av den slog ned i socken med samma namn för fler hundra tusen år sedan. Det första fyndet gjordes 1906 och ett stort antal nya fynd har gjorts under de senaste 15 åren. Totalt har 100-tals bitar påträffats i det 15×25 km stora området, nedbäddade i moränen på upp till 2 meters djup. Den sammanlagda vikten på fynden är åtskilliga ton, varav den största kända biten väger nära 1 200 kg.
För att öka flygmotorers livslängd sprutas ett värmeisolerande ytskikt ovanpå metallen. Tack vare det extra skiktet skyddas motorn från hetta. Då kan man också höja temperaturen vilket leder till ökad effektivitet, minskade utsläpp och mindre bränsleförbrukning. Målet för forskargruppen vid Högskolan Väst är att kunna kontrollera ytskiktets struktur för att öka dess livslängd och isoleringsförmåga. I sitt arbete har de använt olika material.
– Basen är ett keramikpulver men vi har också testat att tillsätta plast för att generera porer som gör materialet mer värmeisolerande och mer elastiskt, säger Nicholas Curry som just presenterat sin doktorsavhandling i ämnet.
Stora påfrestningar på materialet
Keramikskikten utsätts för stora påfrestningar när de enorma temperaturväxlingarna gör att materialen omväxlande expanderar och krymper. Det är därför viktigt att få skikten elastiska. Senaste året har forskarna fokuserat på att förädla mikrostrukturen ytterligare, allt för att skikten ska vara intressanta för industrin att använda.
– Vi har testat att använda ett skikt där nanopartiklar ingår. Partiklarna är så fina att vi
inte kunnat spruta pulvret direkt på en yta. I stället blandar vi först pulvret i en vätska som sedan sprutas. Detta kallas suspensionplasma-sprutning.
Chocktester simulerar temperaturväxlingar
Nicholas Curry och hans kollegor har sedan testat det nya skiktet flera tusen gånger i så
kallade chocktest, för att simulera temperaturväxlingen i en flygmotor. Och det visar sig att ytskiktet håller minst tre gånger så länge som ett konventionellt skikt, samtidigt som det har låg värmeledningsförmåga.
– En flygmotor som håller längre behöver inte lika ofta, det sparar pengar för flygindustrin. Den nya tekniken är också betydligt billigare än den konventionella vilket gör att många fler företag kommer att kunna köpa in utrustningen.
Forskningen vid Högskolan Väst sker i tätt samarbete med flygmotortillverkaren GKN Aerospace, tidigare Volvo Aero, och Siemens Industrial Turbomachinery som gör gasturbiner. Tanken är att det nya skiktet ska användas i både flygmotorer och gasturbiner inom två år.
Vad händer med materialet över längre tid?
En av de viktigaste frågorna att lösa för forskarna är hur de kan kontrollera vad som händer med ytbeläggningens struktur över tid och att förstå hur mikrostrukturen i skikten fungerar.
– Ett konventionellt ytskikt ser ut som en smörgås, med lager på lager. Det ytskikt som vi får fram med den nya metoden kan mer liknas vid stående kolumner. Det gör skiktet mer flexibelt och mer elastiskt. Och det fäster på metallen oavsett om ytan är helt slät eller inte. Det viktigaste är inte materialet i sig utan hur poröst det är, säger Nicholas Curry.
FAKTA– Så fungerar termisk sprutning
Ytskikten på flygmotorer och gasturbiner kallas värmebarriärsskikt och de tillverkas med en metod som kallas termisk sprutning. Vid mycket hög temperatur, 7000-8000 grader, sprutar man ett keramiskt pulver med en plasmastråle mot en yta. Keramikpartiklarna smälter och träffar ytan där de bildar ett skyddslager som är ungefär en halv millimeter tjockt.
– Det här är ett outforskat område, men det behöver uppmärksammas. Det digitala skrivandet påverkar elevernas skrivande med andra förutsättningar än vad tidigare forskning har undersökt. Nu använder nio av tio gymnasieelever datorer när de ska skriva i svenskundervisningen.
– Mina resultat visar att skolan måste ha ett tydligare literacy-perspektiv i svenskundervisningen, att språkandet handlar om hela processen att läsa, att skriva, att tala och att lyssna samt i vilken miljö och med vilka hjälpmedel det sker, säger Marie Nordmark, som i sin doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet har studerat skrivprocessen i svenskundervisningen.
Hon har gjort en etnografisk studie i tre gymnasieklasser vid två skolor under en hel termin. Med hjälp av två videokameror har hon observerat och spelat in 42 lektioner för att undersöka det digitala skrivandet i svenskundervisningen.
– Det digitala skrivandet är väldigt komplext. Klassrumsmiljön har stor betydelse för skrivprocessen. Eleverna är ofta ensamma när de skriver på datorerna då lärarna på grund av rummens layout går mellan olika rum. Skrivande bygger därmed på att eleverna kommunicerar och hjälper varandra att skriva text men också på att eleverna ska delta i det sociala samspelet i klassrummet. Sociala mediers ständiga närvaro stör elevernas koncentration så mycket att flera elever berättar att de inte alls kan skriva i skolan. Några elever använder dock sociala medier för att komma i kontakt med personer som kan hjälpa dem med särskilda specialistkunskaper, eller för att motivera sig själva till skolarbete. Flera elever berättar i intervjuer att de faktiskt föredrar att skriva med papper och penna eftersom de då inte distraheras av datorerna.
Traditionellt har elever fått lära sig att lägga ned mycket möda på att förbereda sitt skrivande, göra en disposition där de först tänker igenom det som ska skrivas. Förberedelserna har varit en tyngdpunkt, som sedan följts av en kortare skrivfas och en bearbetningsfas.
– Datorerna möjliggör ett annat sätt att skriva på. Eleverna hoppar över förberedelserna och går direkt på skrivandet, skrivfasen blir det stora arbetet i skrivprocessen, men det sker utan en på förhand gjord plan. Den digitala skrivprocessen består av delarna: skriva, spara och skicka, ett skrivande på mikronivå där eleverna skriver, planerar och bearbetar texten samtidigt som de skapar den. Eleverna vet inte var texten eller meningen ska sluta när de börjar skriva den, de bearbetar sin text med hjälp av datorns grammatik- och rättstavningsprogram och de kategoriserar de flesta felen som stavfel.
Användningen av datorns funktioner blir då ett snabbt sätt att klicka bort ett problem, men inte ett sätt att lära sig stava på.
– Få elever använder sociala medier som en tillgång i skrivandet, men det förs inga diskussioner i klassrummen om vad de sociala medierna på gott och ont innebär för elevernas skrivprocess. Omfattningen av aktiviteterna på sociala medier på lektionstid är förvånande och är egentligen värd sin egen forskning.
– Datorer är bra redskap för skrivandet. Vi måste fortsätta forskningen kring hur man skapar och utformar en skolmiljö där skrivundervisning med användning av datorer kan utformas så de blir redskap som bidrar till elevernas lärande.
Minnesbilderna av vad som hände den första skoldagen är ett exempel på ett så kallat episodiskt minne. Hur sådana minnen skapas och vilken roll upplevelsen av den egna kroppen har vid minnesinlagringen har länge varit oklart. Nu visar forskarna att försökspersoner som upplever en spännande händelse i ett illusoriskt tillstånd av att befinna sig utanför sin egen kropp uppvisar en lindrig form av minnesförlust.
– Man har tidigare sett att människor, när de drabbats av psykiatriska tillstånd där de upplevt att de inte varit i sin kropp, efteråt har fragmentariska minnen av vad som då skett. Vi ville se hur det ser ut hos friska försökspersoner, säger Loretxu Bergouignan, förstaförfattare till den aktuella studien
I studien, som publiceras i vetenskapstidskriften PNAS, fick sammanlagt 84 studenter läsa på och genomgå fyra muntliga förhör. För att göra dessa förhörstillfällen extra minnesvärda spelade en skådespelare (Peter Bergared) utfrågare eller examinator – en (påhittad) synnerligen excentrisk professor vid Karolinska Institutet. Två av förhören upplevdes ur ett förstapersonsperspektiv från den egna kroppen på vanligt sätt, medan deltagaren vid de två andra upplevde en skapad illusion av att vara utanför sin kropp. I båda fallen hade deltagarna på sig så kallade virtual reality-glasögon. En vecka senare fick de antingen genomgå minnestester där det fick svara på frågor om situationen, eller försöka komma ihåg händelserna samtidigt som de genomgick hjärnavbildning med funktionell magnetisk resonans tomografi (fMRT).
Det visade sig då att försökspersonerna mindes de ”utomkroppsliga” förhören signifikant sämre än de som upplevdes från det vanliga perspektivet. Detta trots att de svarat lika bra på frågorna från respektive situation och också uppgivit att de upplevt samma nivå av stress. Hjärnavbildingen med fMRT avslöjade vidare en avgörande skillnad i den del av tinningloben – hippocampus – som man vet har koppling till just episodiska minnen.
– När de försökte minnas vad som hände under de utomkroppsliga förhören var aktiviteten i hippocampus helt utslagen, till skillnad från när de mindes de andra situationerna. Däremot kunde vi se aktivitet i framlobens hjärnbark, så de ansträngde sig verkligen för att minnas, säger Henrik Ehrsson, forskargruppsledaren bakom studien.
Forskarnas tolkning av resultaten är att det finns ett nära samband mellan kroppsupplevelse och minne. Vår hjärna skapar hela tiden upplevelsen av den egna kroppen i rummet genom att kombinera information från flera olika sinnen; syn, hörsel, känsel, med mera. När ett minne skapas är det hippocampus uppgift att sammanlänka all information som finns i hjärnbarken till ett enhetligt minne för vidare långtidsinlagring. Vid upplevelsen av att vara utanför sin kropp störs denna minneslagringsprocess, varpå hjärnan istället skapar fragmentariska minnen.
– Vi tror att den här nya kunskapen kan ha betydelse för framtida forskning om minnesstörningar vid rad psykiatriska tillstånd, som till exempel posttraumatisk stressyndrom, borderline personlighetsstörning, dissociativa störningar och vissa psykoser, säger Loretxu Bergouignan.
FAKTA
Loretxu Bergouignan och Henrik Ehrsson är knutna till institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Medverkat i arbetet har även Lars Nyberg, professor i neurovetenskap och föreståndare för Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning vid Umeå universitet. Forskningen har genomförts med finansiellt stöd från bland annat ERC, Vetenskapsrådet, SSF, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Human Frontier Science Program, samt Wenner-Gren stiftelserna.
Publikation: “Out-of-body hippocampal amnesia”, Loretxu Bergouignan, Lars Nyberg & Henrik Ehrsson, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), online 10-14 March 2014.
Tidskriftens webbplats
Se en film på YouTube (eng)
– De flesta storälvar är utbyggda och det är därför inte längre möjligt för laxen i dessa älvar att leka naturligt, säger Jörgen Johnsson, beteendeekolog och expert på fiskars beteende och utveckling.
Han är forskningsledare för projektet ”SMOLTPRO” som snart avslutas och där syftet varit att studera ekologiskt och etiskt hållbara metoder som ökar det samhällsekonomiska utbytet av kompensationsodling av lax och öring.
Återväxten sker mest i odlingar
Större delen av laxens tillväxt sker i havet men den förökar sig och tillbringar sina första år i sötvatten. Under lektiden återvänder den vuxna laxen till ”hemvattnet” där den föddes. Men i och med att vattenkraften byggts ut har laxens återvandring minskat. Återväxt sker i stället till stor del i så kallade kompensationsodlingar.
– Men även om man använder älv-eget material, det vill säga föräldrar från samma bestånd, så utvecklas lax i odlingar annorlunda jämfört med vilda laxar, säger Jörgen Johnsson, vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Nyligen presenterades projektets forskningsresultat i Uppsala för samhällsintressenter: odlingsföreståndare och länsstyrelser samt representanter från Havs- och vattenmyndigheten och Vattenfall.
Steril miljö ett problem
Odlad lax växer alltså upp i en konstlad miljö och lever i stora vattentankar. Vid ett eller två år är smolten tillräckligt stora för att migrera och överleva i havet.
Nu visar studierna att det har betydelse för smoltens utveckling hur miljön i odlingarna ser ut. Är omgivningen steril kan till exempel hjärnans utveckling och även beteendet påverkas.
Täthet störst betydelse för kvaliteten
Försök har genomförts i en serie fullskaliga modellsystem i Sverige, Norge och Danmark, vilket har gjort det möjligt att utvärdera de olika klimatområdena i Östersjön, Kattegatt och Nordsjön.
Resultaten visar att både täthet och struktur i odlingstanken kan påverka smoltens beteende, stressnivåer, hälsa och tillväxt positivt. Mer struktur i odlingstanken (till exempel konstgjorda växter) och mindre täthet (färre fiskar i tanken) innebär bättre kvalitet på laxen.
– Resultaten hittills tyder på att tätheten är det viktigaste i konventionell laxuppfödning. Generellt sett kan lägre täthet vara ett sätt att öka kvaliteten på ettårig smolt, även om det kan innebära högre produktionskostnader säger Jörgen Johnsson.
Rätt storlek avgörande
Laxen måste ha uppnått en viss storlek på våren för att vara redo att migrera till havs. Studier har utförts på både ettårig och tvåårig smolt.
– Problemet med tvåårig smolt är att den i odling kan växa för fort och bli för stor och fet vilket tycks minska benägenheten att migrera. Medan problemet med ettårig smolt är det motsatta: den kan vara för liten. Därför gäller det att anpassa födonivån i odlingarna, säger Jörgen Johnsson.
En övergripande slutsats av studierna är att en odlingsmiljö som mer efterliknar naturen ger friskare smolt och bättre kvalitet på laxen.
– Försöken visar också att det generellt är effektivare att satsa på odling av ettårig smolt. Man bör minimera tiden som laxen är i odling där det är möjligt, säger Jörgen Johnsson.
Se även hemsida: http://www.smoltpro.science.gu.se/
Göteborgsforskarna har följt hälsoutvecklingen hos 7 500 män sedan 1970-talet. Under studieperioden fick 13 procent av männen typ 2-diabetes. Men när männen delades in i socioekonomiska grupper, baserat på Statistiska centralbyråns indelning efter yrke, framträdde ett tydligt mönster: I den högsta socioekonomiska gruppen, högre tjänstemän, fick 11 procent av männen typ 2-diabetes under perioden. I den näst högsta gruppen, tjänstemän på mellannivå, drabbades 12 procent. Bland de lägre tjänstemännen och bland de facklärda arbetarna var andelen 14 procent. I den lägsta socioekonomiska gruppen, ej facklärda arbetare, fick 16 procent diabetes.
Män i den lägsta socioekonomiska gruppen hade därmed 48 procent större risk att drabbas av typ 2-diabetes jämfört med män i den högsta gruppen. Justerat för andra riskfaktorer var riskökningen 39 procent.
Att typ 2-diabetes är mer vanligt förekommande i lägre socioekonomiska grupper är känt sedan tidigare. Skillnaden brukar förklaras med att klassiska riskfaktorer som rökning och övervikt också är vanligare i dessa grupper.
Men dessa riskfaktorer förklarar inte hela skillnaden, och en teori som lanserats är att den ökade diabetesrisken hör samman med att människor i lägre socioekonomiska grupper är utsatta för mer stress.
En ny studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att människor i lägre socioekonomiska grupper visserligen rapporterar mer stress i form av att känna sig spänd, retlig, ångestfylld eller ha sömnproblem på grund av situationen i hemmet eller på jobbet.
Forskarnas slutsats är att skillnaden i rapporterad stress mellan de olika socioekonomiska grupperna ändå inte helt kan förklara skillnaden i diabetesrisk.
– Det kvarstår en ännu oförklarlig koppling mellan diabetesrisk och lägre socioekonomisk grupp, och det krävs vidare studier för att bättre förstå orsaken till varför fler får diabetes i denna grupp, och hur vi på sikt ska kunna hitta förebyggande åtgärder, säger forskaren Christina Hedén Ståhl som lett studien.
Forskarna understryker också att resultaten inte är korrigerade för eventuella olikheter i dieter, liksom för olika faktorer under barndom och uppväxtår, och att det krävs fler långsiktiga studier innan den ökade risken helt kan förklaras.
Artikeln Incidence of Type 2 diabetes among occupational classes in Sweden: a 35-year follow-up cohort study in middle-aged men, publicerades online i Diabetic Medicine den 25 februari.
