Människor som förlorar en arm eller ett ben upplever ofta fantomkänslor, alltså att den saknade kroppsdelen finns kvar. Hos 70 procent av de amputerade gör kroppsdelen ibland ont. Fantomsmärtor kan vara ett allvarligt kroniskt tillstånd som försämrar den drabbades livskvalitet betydligt. Man vet inte exakt varför fantomsmärtor och andra fantomkänslor uppstår.

Idag behandlas fantomsmärtor med en mängd olika metoder. Exempel är så kallad spegelterapi (se faktaruta), olika typer av läkemedel, akupunktur och hypnos. Men i många fall hjälper ingenting. Så var det för den patient som chalmersforskaren Max Ortiz Catalan valde ut för att göra en fallstudie av den nya behandlingsmetoden som han har utvecklat.

Patienten förlorade sin arm för 48 år sedan, och hade allt sedan dess dragits med fantomsmärtor som varierade mellan måttliga och olidliga. Han var aldrig helt smärtfri.

Efter en tids behandling med den nya metoden har patientens smärtor minskat drastiskt (se bild). Han har nu perioder helt utan smärta, och väcks inte längre av intensiva smärtperioder på nätterna som han gjorde förut.

I den nya metoden används muskelsignaler från patientens armstump i ett system med så kallad förstärkt verklighet (augmented reality). De elektriska signalerna i musklerna fångas upp av elektroder som sitter utanpå huden. Signalerna översätts till armrörelser. Patienten ser sig själv på en skärm med en inlagd virtuell arm, som han styr med sina egna muskelsignaler i realtid.

– Det finns flera effekter i det här systemet som skulle kunna vara orsaken till smärtlindringen, säger Max Ortiz Catalan. Dels återaktiveras områden i hjärnan som behövs för rörelser i den amputerade armen. Dels får patienten visuell återkoppling som lurar hjärnan att tro att det finns en arm som tar emot hjärnans rörelsekommandon. Han upplever sig själv som en helhet, där den förlorade armen är tillbaka.

Dagens terapier med speglar eller med virtuell verklighet (virtual reality) bygger på visuell återkoppling via den motsatta sidans arm eller ben (se faktaruta). Därför kan de inte användas av personer som har förlorat båda armarna eller båda benen.

– Vår metod är unik eftersom muskelsignalerna hämtas från stumpen som finns kvar efter den förlorade kroppsdelen, och används i ett system för förstärkt verklighet, säger Max Ortiz Catalan. Den här stimuleringen av verkliga rörelsesignaler i den amputerade armen kan vara orsaken till att patienten har förbättrats så mycket med behandlingen, medan spegelterapi inte har hjälpt tidigare.

Nu väntar en klinisk studie av den nya behandlingsmetoden, som har utvecklats i ett samarbete mellan Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet och företaget Integrum. Den kliniska studien blir ett samarbete med tre svenska sjukhus. Forskarna kommer att välja ut en grupp patienter som liknar den som har ingått i fallstudien – personer med svåra fantomsmärtor som inte svarar på den behandling som finns tillgänglig idag.

Forskargruppen har också utvecklat ett system för hemmabruk, som patienter ska kunna använda på egen hand när det har blivit godkänt. Tanken är att behandlingen även ska kunna användas av andra patientgrupper som behöver rehabilitera sin rörelseförmåga. Till exempel personer som har drabbats av stroke eller vissa typer av ryggmärgsskador.

FAKTA

Andra resultat av behandlingen i fallstudien
Förutom smärtlindringen har behandlingen också lett till flera andra resultat som är positiva för patienten:

– Han upplever att hans fantomhand nu har ett viloläge som sitt grundtillstånd. Tidigare upplevde han den som hårt knuten hela tiden. Den förändringen är förmodligen kopplat till smärtlindringen eftersom den skedde samtidigt.

– Han har lärt sig att styra sin fantomhands rörelser, även när han inte är inkopplad till behandlingssystemet. Detta har han blivit allt bättre på med tiden. Nu kan han styra varje enskilt finger.

– Han har blivit av med en effekt som ofta uppstår efter amputationer – att fantomhanden upplevs sitta direkt på armstumpen – så att han nu upplever att fantomhanden sitter på den anatomiskt rätta platsen.

De här resultaten visar hur komplex vår kroppsuppfattning är. Den kan förändras av återkoppling från våra sinnen och av att hjärnans rörelsekommandon kommer till uttryck genom muskelarbete.

Hur den nya metoden funkar
Behandlingen bygger på en kombination av flera olika teknologier som har utvecklats av forskargruppen. De är publicerade med öppen källkod i systemet Biopatrec så att forskare världen över kan använda dem gratis:

– Omvandling av myoelektriska muskelsignaler till rörelser i en virtuell arm. Det måste finnas någon del av armen kvar för man ska kunna få fram signaler, och ju mer armmuskler som finns kvar desto fler rörelser går det att skapa.

– En miljö för förstärkt verklighet (augmented reality) där patienten ser sig själv med den virtuella armen. Förstärkt verklighet innebär att man blandar virtuell verklighet (virtual reality) med information från den fysiska världen.

– Dataspel som patienter kan använda för att träna hjärnan i att skicka rörelseginaler till den arm som saknas, på ett roligt och självbelönande sätt.

Fördelar med metoden
– Ger en helhet där alla delar stämmer överens på ett naturligt sätt. Patientens vilja att använda den amputerade armen aktiverar rätt hjärnområde och skapar faktiska signaler i den amputerade armens nerver och muskler, vilket också leder till realistisk visuell återkoppling.

Spegelterapi och terapi med virtuell verklighet
Spegelterapi mot fantomsmärtor lanserades på 90-talet och går ut på att lura hjärnan att tro att en saknad arm eller ett ben finns kvar, med hjälp av visuell återkoppling till hjärnan. Den amputerade gör rörelser med sin friska arm eller sitt ben, och försöker samtidigt göra samma rörelser med den saknade kroppsdelen. En stor spegel reflekterar den friska sidans rörelser, vilket ger patienten en visuell illusion av att båda armarna eller benen fungerar normalt.

Terapi med virtuell verklighet (virtual reality) är en modernisering av detta koncept. I stället för en spegelbild ser patienten en virtuell arm eller ett ben, vilket ger möjlighet till fler rörelser och till interaktiva spel. Men dagens behandling baseras fortfarande på rörelser hos den friska armen eller benet.

Båda behandlingsmetoderna fungerar på vissa amputerade patienter.

FAKTAOM FORSKNINGEN
Max Ortiz Catalan är doktorand på Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den nya behandlingsmetoden har utvecklats i ett sidoprojekt till hans huvudsakliga forskningsområde, som handlar om nervstyrda proteser. Handledare är professor Bo Håkansson på Chalmers, och docent Rickard Brånemark på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet. Studenterna Nichlas Sander och Morten Kristoffersen har med sina examensarbeten bidragit till utvecklingen av miljöerna för förstärkt verklighet och virtuell verklighet.

Forskningen har finansierats av Jimmy Dahlstens Fond, Conacyt, Vinnova och Integrum.

Fallstudien publicerades den 25 februari i tidskriften Frontiers in Neuroscience

Treatment of phantom limb pain (PLP) based on augmented reality and gaming controlled by myoelectric pattern recognition: a case study of a chronic PLP patient

En film och sex bilder från projektet finns att ladda ner nedan. Filmen kan också bäddas in från YouTube: http://youtu.be/0wp-SigTeLs

Fetma kan sägas vara 2000-talets nya epidemi, och som en konsekvens av detta har antalet överviktsoperationer ökat kraftigt. Långtidsresultaten efter den vanligaste operationen, gastric bypass, har belysts i en avhandling av David Edholm, läkare och doktorand vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper.

I avhandlingen, Gastric Bypass – Facilitating the Procedure and Long-term Results, undersöks patienter som opererats med gastric bypass 7-17 år tidigare. Resultaten visar att ingreppet leder till en beständig viktminskning där patienterna i genomsnitt blir av med två tredjedelar av sin övervikt. Nästan 80 procent av de opererade är nöjda med resultatet av ingreppet.

– Det känns uppmuntrande att kunna visa dessa goda resultat, som dessutom kommer från en av de få studier i världen med riktigt lång uppföljningstid, säger David Edholm.   

Den kraftiga viktminskningen leder också till att 40 procent av de opererade genomgår plastikkirurgi för att bli av med överhängande hud på buken. Efter gastric bypass rekommenderas livslång behandling med multivitaminer och vitamin B12, vilket endast 24 respektive 72 procent av patienterna följer. Utöver detta visar avhandlingen att en viktminskning med lågkaloridiet under fyra veckor inför gastric bypass underlättar operationen genom att leverstorleken minskar med en sjättedel.

Disputationen äger rum den 28 februari.

– Den här studien visar på vikten av både sjuksköterskornas utbildningsnivå såväl som arbetsbelastning. Forskningen innebär att sparåtgärder som utgår från att minska andelen legitimerade sjuksköterskor på akutsjukhusen bör tänkas över, säger Carol Tishelman, professor i omvårdnad vid Karolinska Institutets Medical Management Centrum och medförfattare till studien.

Det internationella forskarlaget har undersökt risken för att patienter avlider på akutsjukhus kopplat till både antalet patienter per sjuksköterska och andelen sjuksköterskor med en utbildningsnivå motsvarande kandidatexamen. I studien ingick totalt 26 516 sjuksköterskor och 422 730 patienter, 50 år och äldre som opererats på 300 sjukhus i nio europeiska länder. På europeisk nivå visar resultaten på en koppling mellan högre arbetsbelastning och ökad risk för att patienterna avlider, såväl som en koppling mellan lägre utbildningsnivå hos sjuksköterskor och ökad patientdödlighet. Detta gäller för patienter som genomgått vanliga kirurgisk ingrepp med låg förväntad dödlighet.

För varje ytterligare patient per sköterska ökade sannolikheten för dödsfall inom 30 dagar med 7 procent. Samtidigt betyder varje ökning av andelen högutbildade sjuksköterskor med 10 procent en minskad sannolikhet för dödsfall med 7 procent. Det betyder till exempel att på sjukhus där 60 procent av sjuksköterskorna har motsvarande kandidatexamen och varje sjuksköterska ansvarar för i genomsnitt sex patienter är risken att patienterna avlider efter ett vanligt kirurgiskt ingrepp närmare en tredjedel lägre jämfört med sjukhus med hälften så många högutbildade sjuksköterskor och där varje sjuksköterska har ansvar för i genomsnitt åtta patienter.

Andelen sjuksköterskor med motsvarande kandidatexamen skiljer sig stort mellan de europeiska länderna. En del av de deltagande länderna hade inga sjuksköterskor med kandidatexamen, medan till exempel samtliga sjuksköterskor i Spanien och Norge har en kandidatexamen. Av de svenska sjuksköterskor som deltog i studien hade cirka 60 procent en kandidatexamen.

– Det är positivt att sedan 2007 är kandidatexamen en förutsättning för att bli legitimerad sjuksköterska i Sverige, men vi skulle behöva insatser på EU-övergripande nivå. Tyvärr har EU-parlamentet vikt undan från att ta ställning i frågan, genom att godkänna två olika utbildningsspår för sjuksköterskor, där bara den ena leder till en kandidatexamen och den andra motsvarar den svenska utbildningen för undersköterskor.

Arbetet med studien har letts av forskare vid Center for Health Outcomes and Policy Research vid University of Pennsylvania inom ramen för projektet RN4CAST (Nurse forecasting in Europe), med finansiering av EU:s sjunde ramprogram (FP7 Health). Även den amerikanska National Institute of Health har bidragit till forskningen. Utöver USA och Sverige deltar forskare från Belgien, Botswana, Kina, Finland, Tyskland, Grekland, Irland, Norge, Polen, Spanien, Sydafrika, Schweiz, Nederländerna och Storbritannien i RN4CAST-projektet.

Publikation: “Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: a retrospective observational study”, Linda H Aiken et al.,The Lancet online 26 February 2014.

– I våra studier hittills har vi sett en positiv effekt på hur hjärtat reglerar sin rytm. Vi har inte hittat något som tyder på att rena och lugnt brinnande stearinljus skulle vara skadligt för hälsan, tvärtom, säger Christina Isaxon, doktorand i Ergonomi och aerosolteknologi.

Hon har funnit att variationen i en människas hjärtfrekvens ökar när man andas in stearinrök, även vid partikelhalter som är normala i vanlig hemmiljö. Variation i hjärtfrekvens tyder på ett väl fungerande hjärta och nervsystem. Om variationen minskar är det troligt att kroppen blivit utsatt för något den i längden inte mår så bra av.

Orsaken till hjärtats reaktion vet forskarna inte riktigt, men en gissning är att det är natrium- och kaliumsalterna i röken som ligger bakom effekten. Ett ljus utan fladdrande låga avger mest saltpartiklar och mycket lite sot, ju mer lågan fladdrar desto högre blir sothalten.

Inger Hagerman är överläkare och forskare inom kardiologi vid Karolinska Institutet i Stockholm. Hon medverkar i forskningen om stearinljusrök och berättar att hjärtats rytmreglering behöver en god balans av natrium- och kaliumsalter. Har man för mycket eller för lite av dessa salter kan man drabbas av hjärtrytmrubbningar.

– Därför är det extra intressant att vi har sett en positiv effekt på den del av autonoma nervsystemet som är kopplat till bättre hjärthälsa, säger Inger Hagerman.

Partiklarna i våra hem
Studierna av stearinljusrök har gjorts i aerosolkammaren på Institutionen för Designvetenskaper. I kammaren exponerades försökspersoner för rökpartiklar under övervakning av medicinsk personal. Syftet var att undersöka hur partiklarna påverkar oss långt innan vi själva känner av en reaktion. Variationen i hjärtfrekvens var en av dessa biologiska effekter som studerades.

Christina Isaxon har också studerat partiklar i människors hem och visat att väldigt mycket av det vi gör när vi är hemma alstrar partiklar och påverkar vår inomhusluft. Partikelhalterna i hela hemmet ökar markant när vi exempelvis steker mat, använder brödrosten, mikrovågsugnen eller eldar stearinljus. Eftersom vi tillbringar mer än 85% av vår tid inomhus, och 65% av den tiden är i våra hem, är luften där extra intressant att undersöka.

– De aktiviteter vi utför i hemmet skapar allra flest partiklar och ofta innehåller inomhusluften betydligt fler partiklar än luften utomhus. Men än så länge vet vi inte riktigt hur dessa påverkar oss, säger Christina Isaxon, som i sin framtida forskning kommer att titta vidare både på vilka egenskaper hos stearinljuspartiklar som skulle kunna förklara den positiva effekten hos hjärt- och kärlsystemet, och på vilka hälsoeffekter andra inomhuspartiklar kan ha.

Avhandlingen:
Aerosol characterization in real life and a methodology for human exposure studies in controlled chamber settings

Christina Isaxons forskning har genomförts på Ergonomi och aerosolteknologi tillsammans med Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

– Då vi inte kan göra något åt naturliga fenomen som åskväder så ville jag hitta ett sätt att istället dra nytta av dem.

Det säger Roya Nikjoo, forskare och doktorand på Skolan för elektro- och systemteknik vid KTH. Hon berättar att hon arbetat med att ta reda på hur blixtnedslag och andra störningar med liknande stora samt snabba spänningsförändringar i elnätet kan bidra med någonting positivt.

– Vi kan använda dessa stora spänningar och utvinna information om hur komponenter i elnätet som transformatorer och isolatorer mår. Faktum är att den här typen av hälsokontroll ger mer information än en traditionell undersökning då elnätet är avstängt. Det här ger oss möjlighetet att på ett systematiskt sätt över tid följa hur elnätkomponenterna påverkas av höga elektriska spänningar, säger Roya Nikjoo.

På tal om traditionella undersökningar av elnätet så har de som tidigare omskrivits utförts när nätet varit avstängt. Något som ibland bara varit möjligt vart tionde år eller så. Numera behöver man alltså inte stänga av elektriciteten.

– Jag behöver inte släcka ner elnätet eller skicka några externa signaler till det. Istället kan jag diagnostisera online, när jag vill, säger Roya Nikjoo. Hon tillägger att tekniken som hon utvecklat kan betraktas som en preventiv medicin. Komponenter i elnätet som är på väg att haverera kan bytas ut vid planerade elavbrott istället för att de går oannonserat sönder och orsakar skador på närliggande utrustning, något som är ett vanligt scenario. Det innebär förstås kostnadsbesparingar.

– Denna teknik kan spara pengar åt så väl eloperatörer som kunder. Elförsörjningen blir säkrare i smarta elnät, och kunderna behöver inte oroa sig för strömavbrott som kostar dem pengar, säger Roya Nikjoo.

För närvarande jobbar Roya Nikjoo med att undersöka parametrar som kan påverka exaktheten hos mätresultaten, som kabelkopplingar och de elektriska kretsar som ingår i mätutrusningen.

– Det här är ett steg i rätt riktning när det gäller att hålla koll på elkomponenternas hälsa när de är i drift. Nästa steg är att ta tekniken ut ur labbet och in i elnätet, säger Roya Nikjoo.

Roya Nikjoo har fått ta emot ett flertal prestigefulla utmärkelser och erkännanden för sin forskning, bland annat ”Young Researcher Award” på den artonde upplagan av International Symposium on High Voltage Engineering i Seoul, Sydkorea. Detta för hennes vetenskapliga publicering ”Insulation Condition Diagnostics of Oil-impregnated Paper by Utilizing Power System Transients”. Hon fick ta emot en liknande utmärkelse i Wien 2012.

Projektet Innovativt beslutsstöd för planering och schemaläggning av läkare syftar till att utveckla ett system för beslutsstöd som kan hjälpa sjukvården att planera och schemalägga läkarresurser baserat på det aktuella behovet. Idag planeras och schemaläggs läkare manuellt på varje klinik, utan möjlighet att överblicka det aktuella behovet och utan att ta hänsyn till hur andra kliniker schemalägger.

– Då läkarresurser mer eller mindre delas mellan kliniker leder nuvarande system till ineffektiv resursplanering och längre väntetider som resultat. Projektets ansats bygger på en kombination av ”data mining”, agentbaserad modellering och spelteori, berättar projektledare Marie Persson från Institutionen för datalogi och datorsystemteknik vid BTH.

Marie Persson kommer att leda projektet och ansatsen bygger på hennes forskning inom datorbaserat beslutsstöd för management inom hälso- och sjukvård. Utöver representanter från sjukvården kommer hon att samarbeta med forskare från BTH, Malmö högskola samt med representanter från Region Skåne.

Projektet har nyligen beviljats pengar från Vinnovas program för ökad innovation i offentlig verksamhet.

Sverige är det land i världen som idag har högst andel personer över 80 år. Dessa äldre personer beskrivs ofta som en skör grupp, utsatta för sjukdom och nedsatt funktionsförmåga.

Men en stor andel äldre lever faktiskt ett självständigt liv och upplever själva att de har en god hälsa.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en studie utvärderat vilka åtgärder som bäst förebygger hälsan hos dessa självständiga äldre personer.

Studien visar att man med relativt enkla åtgärder på ett markant sätt kan förlänga äldres goda hälsa.

I studien ingick 459 göteborgare som är 80 år eller äldre och som levde hemma, klarade sitt liv självständigt och inte hade några kognitiva svårigheter.

Deltagarna lottades i tre grupper. En grupp fick ett förebyggande hembesök från vårdpersonal, där man bland annat diskuterade den äldres hälsa och eventuella behov av vård eller tjänster samt informerade om tillgängliga aktiviteter i samhället.

Den andra gruppen fick under fyra ”seniorträffar” diskutera åldrandets konsekvenser och hur eventuella problem i hemmiljön kan lösas.

Den tredje gruppen fick sedvanlig information om tillgängliga resurser i kommunen.

En uppföljning två år senare visade att de som deltog i förebyggande hembesök eller seniorträffar bevarade både den fysiska och psykiska hälsan bättre än kontrollgruppen.

– Den mest fördelaktiga åtgärden var seniorträffarna. Träffarna utgick från ett personcentrerat synsätt där deltagarnas egna behov styrde innehållet, och där de äldre fick vara experterna. De äldre som medverkade här rapporterade en betydligt bättre självskattad hälsa än kontrollgruppen, säger Lina Behm, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Resultaten, som redan fått internationell uppmärksamhet, visar enligt Lina Behm att förebyggande och hälsofrämjande insatser bör integreras i all vård och omsorg för äldre personer.

– Våra studier visar att det med enkla medel går att skjuta upp försämringen i äldres hälsa och motivera dem till ett hälsofrämjande beteende.

Genom att stärka äldre i sin roll som just äldre personer, fokusera på individuella behov och visa att någon bryr sig om deras hälsa kan dessa två åtgärder bidra med fler friska år till livet.

FAKTA
Studien Positive health outcomes following health-promoting and disease-preventive interventions for independent very old persons: Long-term results of the three-armed RCT Elderly Persons in the Risk Zone publiceras i tidskriften Archives of Gerontology and Geriatrics.
Artikeln ingår i Lina Behms avhandling som försvaras den 21 mars. Länk till artikel

– Jag har intresserat mig för en sorts poesi som nått och påverkat åhörare och läsare långt utanför de arenor som litteraturforskare vanligen brukar uppmärksamma, säger avhandlingens författare Carina Agnesdotter.

I början av 1980-talet mobiliserade freds- och miljörörelsen stora skaror i kampen mot kärnkraft och kärnvapen. Även kvinnorörelsen slöt upp på bred front, vilket bildandet av organisationen Kvinnokamp för fred är ett exempel på. Författaren Ingrid Sjöstrand (f. 1922) var en av initiativtagarna till organisationen. Under åren som följde skrev hon många dikter som kom att användas som bruksdikter inom de olika rörelser organisationen var en del av. En av de mest spridda och lästa dikterna är ”Elda under din vrede” från 1979:

Elda under din vrede
med maktens nyheter
Dämpa inte din smärta
över livet
som stjäls ifrån oss
Trösta inte din sorg
över världen
som våldtas
inför våra ögon
Elda under din vrede

Poesi som gör politik personligt relevant
Med ett antal av Sjöstrands dikter om systerskap, kärnkraft och kärnvapen som utgångspunkt har Carina Agnesdotter undersökt hur poesi fungerar som retorisk handling i situationer med koppling till framför allt kvinnornas fredsrörelse.

– Innan jag började studera bruksdikterna trodde jag att de främst syftade till att väcka känslor, som kunde öka läsarens eller åhörarens engagemang för det budskap som fördes fram i andra typer av texter och tal. Men mina analyser visar att dikterna i hög grad bidrog till att lyfta fram problem och ge ny kunskap om de olika frågor som stod i fokus för debatten.

Framför allt pekar dikterna på hur frågorna om exempelvis kärnkraft och kärnvapen är personligt relevanta för publiken de vänder sig till. En annan av bruksdiktens viktigaste funktioner är att etablera och stärka vi-känslan – den ”kollektiva identiteten” – inom rörelsen.

Den tidigare forskningen om de sociala rörelser som växte fram i västvärlden efter 1968 har betonat den viktiga roll som konstnärliga uttryck, exempelvis musik och litteratur, spelar inom rörelserna. Men denna forskning har i allmänhet inte utgått från analyser av konsten i sig.

Konstnärligt komplexa – retoriskt effektiva
Carina Agnesdotter har genom grundliga diktanalyser tagit reda på vilka retoriska funktioner poesi kan fylla i de sociala rörelserna och hur de är konstruerade för att fylla dessa funktioner. Analyserna visar att det som är utmärkande för Sjöstrands bruksdikter är att de använder komprimerade former av klassiska retoriska grepp, som i estetiskt utarbetad form fungerar som självständiga argument. Dikterna utnyttjar alltså all den konstnärliga komplexitet som poesigenren rymmer på ett retoriskt effektivt sätt.

Både forskare och kritiker har ofta bedömt brukspoesin som viktig i sitt sammanhang, men estetiskt outvecklad och litteraturhistoriskt tämligen ointressant. Men denna typ av dikt reser frågor om förhållandet mellan retorik och estetik och mellan litteratur och samhälle som är relevanta för förståelsen av hur poesi överlag fungerar och vad litteratur kan användas till.

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till en fördjupad förståelse av denna diktgenre och även av de rörelser som använde Sjöstrands dikter, säger Carina Agnesdotter.

FAKTA
Avhandlingens titel: Dikt i rörelse. Ingrid Sjöstrand och poesins retorik i kvinnornas fredsrörelse 1970–1982. Fakultetsopponent: Sofi Qvarnström, Lunds universitet Digitalt publicerad sammanfattning: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34212 Recensionsexemplar kan beställas av författaren.

Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (Smadit) kallas metoden som har till syfte att minska antalet påverkade förare på väg och till sjöss samt att minska antalet återfall i rattfylleribrott.

– Varje år är det minst 25 000 personer som anmäls misstänkta för att ha använt alkohol eller droger i trafiken. Metoden att snabbt erbjuda dessa hjälp har använts sedan 2003 och innebär samverkan mellan framför allt polis, socialtjänst och beroendevård. Vi ville undersöka om de misstänka rattfylleristerna själva ser nyttan av metoden, säger Susanne Gustafsson, VTI.

I studien har forskare på VTI intervjuat tolv personer, som haft en rattfyllerihändelse ungefär ett år tidigare, om deras livssituation idag. Samtliga informanter har genom Smadit-metoden kommit till socialtjänst eller beroendevård och några har också deltagit i rehabiliterande/behandlande kurser eller program i syfte att ändra alkoholmissbruk eller beroende.

– Alla de personer vi intervjuat har blivit hjälpta av Smadit-metoden. De anser att det betytt mycket för dem, gett dem en insikt om sig själva och sin alkoholkonsumtion vilket lett till förändringar i deras liv, säger Susanne Gustafsson.

Resultaten visar att informanterna är tacksamma för att de fick Smadit-erbjudandet av polisen, eftersom de är osäkra på om de själva skulle ha kontaktat de instanser de behövde för att komma tillrätta med sina alkoholproblem. De tillfrågade har fått insikt om alkoholvanor och alkoholkonsumtion i samtalen eller genom deltagande i kurser och har förändrat sitt beteende när det gäller att dricka alkohol, där de flesta dricker mycket mindre än tidigare eller avstår helt. Informanterna har förändrat sin inställning och anser att det är viktigt att inte köra onykter på grund av risken att orsaka död eller skada vid en olycka.

Utgångspunkten för metoden är att misstänkta rattfyllerister så snabbt som möjligt ska komma i kontakt med socialtjänst eller beroendevård eftersom förnekelsen av det egna missbruket gör att den misstänkte efter 24 timmar är mindre mottaglig för erbjudande om hjälp. Polisen erbjuder samtal med socialtjänst/beroendevård och om den misstänkte tackar ja till det erbjudandet så ser polisen till att personen blir kontaktad av rätt instans. På vissa orter i landet skjutsas den misstänkte rattfylleristen till en lokal där polisen och beroendevården gemensamt finns.

– Det arbetssätt som kännetecknar Smadit-metoden finns inte i andra länder utan är unikt för Sverige, säger Susanne Gustafsson.

– Detta är en milstolpe. Det innebär en ny spännande utveckling för Högskolan i Borås. Det visar att vi har en mycket väl fungerande forskning och forskningsutbildning inom området resursåtervinning som är unikt, förklarar Tomas Wahnström, studierektor för utbildningen.

– Vi är oerhört stolta att vi har en solid och stark miljö att erbjuda våra forskarstudenter, tillägger Peter Axelberg, prefekt på Institutionen Ingenjörshögskolan.

På Borås Energi och miljö AB producerar man biogas från matavfall och gödsel. Idag tar rötningsprocessen av avfall vid biogasprodukt vanligtvis upp till 30 dagar beroende på vad avfallet består av. Rent matavfall går snabbare att röta än om det är uppblandat med svårnedbrytbara material t.ex. halm eller skogsavfall. 

Första doktoranden – unikt område
Solmaz Aslanzadeh är den allra första forskarstudenten inom området resursåtervinning att disputera. Hon har studerat hur man kan öka effektiviteten vid rötning av svårnedbrytbara material och dessutom minska tiden för själva rötningsprocessen vilket ger snabbare produktion av biogas.

Hon har studerat hur olika mikroorganismer som bryter ner avfallet jobbar och vad som händer när man delar upp rötningsprocessen i två steg. I ett första steg fick snabbväxande mikroorganismer bryta ner materialet till lösliga molekyler. I det andra steget fick långsamma och känsligare mikroorganismer ta vid och fortsätta processen att omvandla de lösliga molekylerna till biogas. Denna nya process gör att man kan öka belastningen av organiska material avsevärt och samtidigt minska reaktorns volym. Rötningstiden förkortades avsevärt från 30 till tre dagar.

Solmaz Aslanzadeh har genomfört sitt forskningsprojekt i samarbete med Borås energi och miljö AB där man producerar biogas till bland annat fordonsbränsle och för produktion av el och fjärrvärme.

Biogas
Biogas är en förnyelsebar gas som kan användas till bland annat fordonsbränsle och för produktion av el och fjärrvärme. Biogas består huvudsakligen av metangas. Biogas bildas när organiskt material som gödsel och matavfall, från både hushåll och industri bryts ner av mikroorganismer under syrefria förhållanden. Processen kallas rötning och kan ske spontat i in naturen, såsom våtmarker och i magen på idisslande djur, t.ex. kor. Hur mycket biogas ett organiskt material kan producera beror på materialets karaktär och komposition. Exempelvis kan ett ton matavfall ge cirka 400 kubikmeter metan medan samma mängd avfall bestående av svårnedbrytbara material som halm eller skogsavfall ger betydligt mindre metan. Det vanligaste sättet att producera biogas är lägga organiskt material i en rötkammare som består av en lufttät behållare.

– Farliga miljöer gör ofta trial and error till en oacceptabel metod för lärande, men i övningar är det tillåtet, och ibland meningen, att lära sig av misslyckanden. Det gör att övningarna fyller en viktig funktion för brandmän såväl under utbildningen som i yrkeslivet, säger Magnus Blondin.

Han har disputerat vid Linköpings universitet med en avhandling om övningsverksamheten i brandmäns yrkesutbildning och hur studenter börjar lära sig grunderna i det nödvändiga lagarbetet.

Avhandlingen ger en detaljerad bild av övningsverksamheten och bygger på observationer och intervjuer med brandmän, lärare och studenter under den tvååriga yrkesutbildningen Skydd mot olyckor.

– Olyckan är själva förutsättningen för brandmäns arbete. De hanterar komplexa och osäkra situationer som är svåra att överblicka och kräver ett lagarbete med starka rutiner, som dessutom är flexibelt och klarar av att improvisera, säger Magnus Blondin.

När de blivande brandmännen lär sig lagarbete lär de sig att kontrollera såväl teknisk utrustning och redskap som samarbetet i arbetslaget och känslomässiga reaktioner i riskfyllda situationer. Lagarbetet handlar om samarbete utifrån alla dessa dimensioner.

– Under övningarna ska studenterna utveckla en god förståelse för arbetet och lära sig tolka både situationer och arbetskamrater, men också visa sitt eget arbete. De måste kommunicera på nya sätt och lära sig olika former av lyhördhet, som är ett viktigt inslag i en brandmans kompetens, säger Magnus Blondin.

– Banden mellan yrkesutbildning och yrkesverksamhet är starka och studenterna har hela tiden tillgång till brandmäns perspektiv.

Vad det innebär att delta i övningsverksamhet och att lära genom simulerade arbetssituationer har hittills inte uppmärksammats i nämnvärd omfattning av forskningen, men har praktisk nytta för många yrken där man behöver lära sig ett arbete, en insats eller ett uppdrag innan det utförs.

– Liknande förutsättningar kan gälla även för militärer och poliser, men också till exempel samarbetet i flygplan och i medicinsk verksamhet, säger Magnus Blondin.

Avhandlingen heter Övning ger färdighet? Lagarbete, riskhantering och känslor i brandmäns yrkesutbildning

PCB:er och dioxiner är två typer av persistenta organiska miljögifter (POP:s). Tidigare studier har visat att dessa ämnen leder till ökat blodtryck hos försöksdjur. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet har i en ny studie som publiceras i februarinumret av den vetenskapliga tidskriften Environmental Research undersökt om en liknande koppling mellan nivåer av POP:s i blodet och högt blodtryck (hypertoni) kan ses även hos människa.

1016 personer som alla är 70 år gamla undersöktes med avseende på blodtryck samt 21 olika POP:s i blodet. Personerna ingår i den större studien Prospective Investigation of the Vasculature in Uppsala Seniors (PIVUS) i Uppsala.

I den undersökta gruppen visade 72 procent förhöjt blodtryck (blodtrycksbehandling eller blodtryck >140/90 mmHg). När forskarna inte tog hänsyn till effekten av fetma var två PCB:er (PCB105 och 118) och pp-DDE, en nedbrytningsprodukt av det persistenta insektsbekämpningsmedlet DDT, relaterade till hypertoni. När man sedan tog hänsyn till effekten av fetma var det bara pp-DDE som var relaterat till förhöjt blodtryck.

– Denna studie stöder tidigare experimentella fynd som visar att denna typ av miljögifter kan höja blodtrycket, säger Monica Lind, forskare i arbets- och miljömedicin vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Skin-to-skin contact with slow strokes across the body, such as between a parent and a newborn child or between two adults, gives us a sense of pleasure and security. But why is this so and what role do sensory mechanisms have in making humans a social being?

These questions interest researchers around the world.

For more than 20 years, researchers at Sahlgrenska Academy at the Gothenburg University have been examining the neurological mechanisms behind touch, focusing on the C-tactile nerve fibers in our skin. These researchers have now shown that these nerve fibers are calibrated to respond to human touch.

In their latest study, the researchers inserted thin needles into the nerves of conscious subjects and, in this way, were able to ”eavesdrop” on the nerve fibers’ signals. Their study shows that there is an optimum speed that causes the C-tactile fibers to react the strongest: when the stroking occurs at 1-10 cm per second.

Temperature also plays a role. Stroking with hot and cold temperatures results in lower activity, while skin-temperature stroking causes the greatest response.

”The positive benefits of a touch require more than just being touched by any soft object. The strongest sense of comfort and security requires the touch to occur between people, skin to skin,” says Rochelle Ackerley, a researcher at Sahlgrenska Academy.

”In other words, it seems we have a system of nerve fibers finely tuned to respond to the force, speed and temperature of another person’s caressing stroke of the skin.”

The researchers’ conclusion is that the C-tactile nerve fibers play an important role in creating affinity between people, especially between parents and a newborn.

”The C-tactile nerve fibers belong to the same family of nerve fibers that signal warning when we are subjected to pain. Both types of signals are probably processed in the same parts of our brain, and our results provide a large piece of the puzzle to understanding how the body’s sensory system works,” says Helena Backlund Wasling, who led the study.

According to the researchers, the new results are significant for anyone working with people in need of touch, from newborns to the elderly.

In future studies the researchers will more closely map the nerve fiber mechanisms and study how our system of touch and feelings develop and change through life.

”International studies have shown that young children who suffer from lack of contact do not fully develop their nervous systems. Conversely, touch can be used as extra stimulus in premature babies to stimulate development of the nervous system,” says Rochelle Ackerley.

”We wonder if the C-tactile nerve fibers work the same in newborns as in older people? Is affective touch as important for older people as it is for small children, and can we optimize the physical closeness that we know premature babies need?

Article Human C-tactile afferents are tuned to the temperature of a skin-stroking caress published in The Journal of Neuroscience on February 18.

Tidningsläsarna omtolkar medias beskrivning av forskarnas resultat utifrån sina egna erfarenheter. Därigenom blir de en aktiv part och är med och producerar sanningar om alkohol och beroende, när de för informationen vidare.

– Forskningsrönen omtolkas utifrån tidningsläsarnas egna erfarenheter, sociala kontexter och tolkningar av begrepp. På så sätt blir det som anses vara sant och objektivt alltså varken den faktiska forskningen eller den bild av forskningen som media ger sina läsare, utan snarare en slags hybrid, säger Katarina Winter, doktorand i sociologi vid Stockholms universitet.

Personerna i studien omdefinierade också begreppet belöningssystem. När forskarna använder begreppet menar de kemiska processer i hjärnan, medan personerna i studien menar människors vilja att belöna sig med saker för att få uppmuntran eller för att de har utfört en prestation.

– Man kan säga att den biomedicinska definitionen av belöningssystemet alltså måste samsas med en mer vardaglig definition, säger Katarina Winter.

Här uppstår konflikter och lösningar som tillsammans med intervjupersonernas övergripande förståelse synliggör, förstärker och utmanar den biomedicinska alkoholforskningens position i samhället. Många tidningsläsare säger sig sakna biomedicinsk kunskap men använder sig ändå av biomedicinska begrepp.

– Hur definitionen av dessa frågor blir en sammanflätning av vetenskap, media och individuella tolkningar har väckt ett intresse hos mig att rikta fokus mot de biomedicinska forskarna själva. Jag vill bland annat titta närmare på hur forskarna ser på medias och tidningsläsares tolkningar av deras forskningsresultat om belöningssystem och beroende, säger Katarina Winter.

Länk till rapporten: Hur belönande kan det va liksom? Tidningsläsares förståelse av biomedicinska förklaringsmodeller av beroende.


Metoden och resultaten publiceras i dag Nature Genetics nätupplaga och sedan i nästa nummer av tidskriften.

– Ekvationen som relaterar mängden transkriptionsfaktorer till genuttryck är central för biologin eftersom den beskriver hur tillståndet i cellen, d.v.s mängden av olika proteiner, bestämmer förändringshastigheten för tillståndet. Dess roll inom biologin kan därför liknas vid den roll som Newtons andra lag har i klassisk fysik. Att veta huruvida denna grundläggande relation stämmer är mycket viktigt för förståelsen av biologiska system, säger Johan Elf, professor i fysisk biologi vid Uppsala universitet.

Forskare i Johan Elfs grupp lyckades testa förhållandet direkt i levande celler genom att studera hur ofta en transkriptionsfaktor band till och frigjordes från en specifik position på bakteriekromosomen, och sedan jämföra dessa värden med en oberoende mätning av inhiberingen för samma gen.

– Antagandena bakom modellen är så djupt rotade att det kan verka som att vi mäter samma sak på två sätt, säger Johan Elf.

Men forskarna lyckades hitta en liten men tydligt signifikant skillnad mellan mätningarna för specifika, reglerande DNA-sekvenser. Deras resultat öppnar för ett stort antal nya möjliga förklaringar för hur gener regleras i levande celler.

– En tolkning av våra resultat är att aktiv transkriptionsinitiering håller det reglerande systemet ur jämvikt. Det är kul för det betyder att vi måste börja tänka på genreglering bortom den enkla bilden som ges av statistisk mekanik för jämviktsförhållanden, säger Petter Hammar, en av de huvudansvariga bakom studien.

Det är än så länge okänt om resultatet gäller även för andra gener och organismer, men det faktum att forskarna hittade intressanta avvikelser i det första system de tittade på tyder på att det sannolikt är viktigt även i många andra system. Den metod som uppsalaforskarna utvecklat kan användas också för att undersöka dessa fall.

Forskarna ställde sig frågan om äggen som kommer från flickor i tonåren är likadana som de ägg som kommer från vuxna kvinnor. Nu visar de nya forskningsstudierna att det med all sannolikhet inte förhåller sig så.

– I våra studier fann vi övertygande bevis för att det finns två separata typer av ägg i äggstocken hos däggdjur. Dessa två klasser kallar vi den första vågen och den adulta vågen, säger professor Kui Liu, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Professor Lius grupp har använt sig av två genetiskt modifierade musmodeller för att visa att den första vågen av ägg, som börjar mogna direkt efter födseln, bidrar till puberteten. De här äggen är källan till befruktningsbara ägg som finns under tiden innan honan nått full mognad medan den adulta vågen förblir slumrande tills dess att den aktiveras när honan blivit vuxen. Först då förser den adulta vågen honan med ägg och fortsätter att göra så genom hela den reproduktiva delen av livet.

Första gången två typer av ägg beskrivits
Det här är den första gången som man kunnat beskriva dessa två distinkta populationer av ägg med hjälp av en djurmodell. Det finns även bevis för att dessa två populationer finns att hitta i den mänskliga äggstocken.

– Att man nu har identifierat, och börjat beskriva dessa två vågor av ägg, kommer att bidra till hur man tänker kring befruktningsbara ägg och påverka hur man kan få fram ägg av bra kvalité från kvinnor som genomgår fertilitetsbehandlingar, säger professor Kui Liu.

Dessa nya tekniker är framför allt nödvändiga för kvinnor som lider av premature ovarian failure (POF), som drabbar mellan en och fyra procent av kvinnor i fertil ålder.

– Denna kunskap kan hjälpa oss att bättre förstå hur äggen växer och kan också bidra till en bättre bedömning av vilka ägg som fungerar bäst vid en provrörsbefruktning, säger Kui Liu.

De nya forskningsresultaten kan också leda till effektivare behandlingar för olika typer av sjukdomar relaterade till äggstocken, genom att specifikt behandla de olika äggpopulationerna.

Dr. Liu är professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet. Hans forskningsgrupp är inriktad på utvecklingen av könsceller hos däggdjurshonor. Under de senaste åren har hans forskning strävat efter att föra över resultat från djurmodeller till kliniskt användbara metoder för att behandla kvinnlig infertilitet.

Länk till studien i Human Molecular Genetics