Inom journalistiken finns en stark övertygelse att om mediekonsumenten har en större insyn i hur nyheten kommer till och själv kan kommentera innehållet, så stärks tilltron till journalistiken.

– Fel. Vi har precis avslutat en unik studie som visar att trovärdigheten inte påverkas alls av insyn och transparens. Transparensens effekt är överdriven både utifrån bransch och tidigare forskning, säger Michael Karlsson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet.

Studien ingår i det treåriga projektet ”Transparens och journalistisk trovärdighet” och är den första av tre delstudier. I experimentet fick 1 320 personer representativa för Sveriges befolkning, reagera på en konstruerad lokal nyhet på en websida. Där fanns bland annat kommentarsfält, exponering av journalistens värdering – positiv och negativ, en tidigare version av texten, en rättelse samt en text och bild skapad av en läsare. Användarna fick utvärdera om journalisten till exempel var professionell, objektiv eller partisk, rättvis samt värdera den övergripande tilliten till journalisten.

– Frågan vi ville få svar på var vilken effekt transparens har på journalisters och medieinnehållets trovärdighet sett ur publikens perspektiv. Slutsatsen är att den nya insynen inte kommer att revolutionera eller förändra journalistikens trovärdighet varken på kort eller lång sikt, säger Michael Karlsson.

Några små effekter kunde dock urskiljas, de flesta positiva. Hyperlänkar till exempel påverkar trovärdigheten i positiv riktning. En hyperlänk är när ett ord eller ett avsnitt av en text är länkat till ett annat textavsnitt. Syftet är att läsaren snabbt och enkelt ska kunna förflytta sig till det avsnitt man är intresserad av.

– Hyperlänkar är det som har störst effekt på trovärdigheten, så det är något journalisterna ska jobba vidare med. Att förklara varför man gör nyheten och dess vinkel påverkar också en del. Dessutom påverkar negativa användarkommentarer trovärdigheten i negativ inriktning. Men detta är mycket små effekter.

Är det då någon idé att fortsätta utveckla transparensen inom journalistiken?

I vår studie hade vi en ganska vardaglig lokal nyhet. Saken kommer i ett annat läge om det skulle gälla en kris och då kan det vara bra att ha transparensen att falla tillbaka på. Det kan också vara ett verktyg för att utveckla journalistiken och journalisterna. Vår studie är visserligen begränsad, men är först i världen i sitt slag och har god kvalitet på data. Fler studier av samma slag behövs, menar Michael Karlsson.

Hockeyspelare är en kategori som ofta drabbas av hjärnskakningar och som gynnas av forskarnas metod att diagnostisera.

Forskare vid Luleå tekniska universitet och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har hittat en ny metod för att diagnosticera hjärnskakningar. Redan en timme efter skadan kan ett blodprov ge svar på hur allvarlig den är och om det finns risk för långvariga symptom.

– Vi tror att det här kommer att få mycket stor betydelse, säger Yelverton Tegner, professor i idrottsmedicin vid Luleå tekniska universitet.

Forskningsresultaten bygger på undersökningar av spelare i Svenska hockeyligan (SHL) som drabbats av hjärnskakningar. Analyserna av blod från spelarna visar att förhöjda nivåer av ett nervcellsprotein, kallat tau, är en markör för hjärnskada.

– Vi behöver ha lite mer data, men vårt mål är att ha ett fungerande kit som kan användas för diagnostik ute på sjukhusen, och kanske också vid rinkside på idrottsarenor omedelbart när någon fått hjärnskakning, säger han.

Yelverton Tegner är läkare för svenska damlandslaget i fotboll, och har tidigare var Luleå hockeys läkare. Han har under lång tid bedrivit forskning om hjärnskakningar inom idrotten.

– Projektidén kommer ursprungligen från mig. Att vi nu lyckats hitta en metod för diagnos är frukten av samarbetet med Sahlgrenska akademin som har stor kunskap och erfarenhet när det gäller att analysera de här specifika äggviteämnena (proteiner), säger Yelverton Tegner.

Målet för den unika forskningsstudien har varit att hitta säkrare metoder för att diagnosticera sportrelaterade hjärnskador, och att få ett bättre underlag för beslut om när spelaren kan återkomma i spel.

– Men metoden kan användas för alla hjärnskakningar, inte bara inom idrotten, säger Yelverton Tegner.

Professor Henrik Zetterberg, världsledande hjärnforskare vid Sahlgrenska akademin, har gjort flera forskningsstudier om hjärnskakningar inom idrotten.

– Inom ishockey och andra kontaktsporter är det vanligt med upprepade hjärnskakningar, där hjärnan inte läkt färdigt efter den första smällen. Denna typ av skada är särskilt farlig, men det har saknats metoder för att följa hur en hjärnskakning hos en idrottsutövare läker, säger han.

Fakta:
Forskningsprojektet bygger på analyser av blodprov från spelare som drabbades av hjärnskakning i Svenska hockeyligan säsongen 2012/2013. Bara mellan september och december fick 35 av 288 spelare hjärnskakning, i tre fall så allvarlig att spelaren blev medvetslös. De spelare som drabbades av hjärnskakning fick lämna upprepade blodprover, direkt efter hjärnskakningen och under de följande dagarna. Resultaten jämfördes med försäsongsprover från två kompletta lag.

Granskningen har genomförts i mångkulturella och utsatta bostadsområden där kommunen erbjuder föräldrarna stöd av olika slag. Den ingår i projektet Mångkulturella möten som stöds av Folkhälsomyndigheten.

Ett delprojekt har granskat hur COPE, ett program för föräldrastöd, har använts i kurser på arabiska och somaliska. Utvärderingen visar att programmet kan anpassas bättre till föräldrarnas situation och kulturella bakgrund, men att det ändå fyller en viktig funktion. 

– Relationen till barnen stärks, föräldrarna får nya kunskaper som underlättar familjelivet i Sverige och de träffar andra föräldrar med liknande erfarenheter, säger Bengt Sandin, som är professor vid Tema barn och en av forskarna i projektet.

I ett andra delprojekt har forskarna utvärderat skolans samarbete med föräldrarna i en skola med elever upp till årskurs sex och en stor andel utrikes födda barn och föräldrar.

Nästan alla föräldrar som intervjuades var beroende av försörjningsstöd, trots flera års arbetsmarknadsåtgärder.

– Föräldrar i nyanlända barnfamiljer resonerar som svenska medelklassföräldrar, men har svårt att leva upp till den föräldraroll de vill ha. Deras föräldraskap riskerar att undermineras av försörjningsstödets regler, säger Disa Bergnéhr, forskare vid Tema barn.

Utvärderingen visar att modersmålspedagogerna, de så kallade brobyggarna, var ett bra stöd för både lärare, barn och föräldrar, medan lärarna efterlyste mer stöd från skolledningen.

– Allt arbete i skolan behöver inte fokusera på lärarna. Elevhälsans uppdrag kunde till exempel utökas med föräldrastöd, framhåller Disa Bergnéhr.

Utvecklingssamtal är tänkta att vara en framåtriktad dialog med föräldrarna, men tenderar enligt forskarnas analys att vara en monolog om elevens prestationer bakåt i tiden. Trots det kan samtalen vara stödjande för föräldrarna eftersom de har stora behov av information.

Forskarna har också analyserat svensktalande föräldrars inlägg i ett diskussionsforum på Internet där föräldrar söker kontakt med andra föräldrar.

Forskningsprojektet har genomförts i nära kontakt med Linköpings kommun och ett nätverk av samverkande aktörer i Östergötland som samarbetat med Tema barn i tidigare forskningsprojekt.

– Eftersom förändringarna är genomgripande, sträcker sig över flera år och innefattar beslut som ligger över rektors nivå måste kommunerna ta ansvar, säger Åke Grönlund.

Han betonar att varje skola och kommun måste fundera över vad de vill uträtta och sedan hitta den lämpligaste tekniken för att göra det. Det är inte alltid en dator per elev är bäst.

– Men vi har kunnat se att när skolor använder tekniken på rätt sätt så ger det resultat. Till exempel har en ny metod som innebär att elever skriver sig till läsning med it-stöd varit framgångsrik, säger Åke Grönlund.

Metoden, som bygger på att barn redan i tidig läs- och skrivutveckling kan börja med själva förståelsen, har gjort att barn lär sig läsa snabbare, det vill säga de får upp hastigheten i läsningen, men framför allt förbättras skrivandet och kommunikationsförmågan.

– Tekniken gör att alla kan vara med på sina villkor. Det är till exempel inte nödvändigt att kunna skriva snygga bokstäver tillräckligt snabbt för att kunna uttrycka det de vill säga, säger Åke Grönlund.

Digitaliseringskommissionens uppdrag från regeringen är att arbeta för att möta de utmaningar som finns både internationellt och nationellt för att Sverige ska kunna ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger.

Mindfulness är inget nytt, utan kommer ur en 2500-årig tradition. Det är en av grunderna i den buddhistiska filosofin och psykologin med avsikt att minska lidande och finna vägen till ett upplyst sinne som befriar från återfödelse (Samsara) och med målet frälsning (Nibbana/Nirvana).

– Det som är intressant är att få tycks veta vad mindfulness är, säger Håkan Nilsson, adjunkt i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde.

Forskning som gjorts och hela tiden producerar resultat visar att mindfulness uteslutande har en positiv effekt på de som utövar det. En paradox i sammanhanget är att många forskare samtidigt ger uttryck för begreppsvilsenhet. Denna begreppsförvirring har Håkan Nilsson tagit upp till diskussion i sitt arbete och har i forskningen genomfört en stor kunskapskritisk analys av begreppet mindfulness.

Mindfulness har blivit en populär intervention inom sjukvård, på arbetsplatser och som ett verktyg för att hantera stress. De delar som alltid ingår i begreppet, enligt Håkan Nilsson, är kroppsskanning, meditation och yoga samt att mentalt försöka kontrollera sina tankar och känslor. Dess fysiska och mentala dimension av mindfulness är en viktig förutsättning för utövande, men som Håkan Nilsson påpekar och sätter fokus på; den sociala och existentiella dimensionen av mindfulness är förbisedda dimensioner och bör därför belysas inom forskningen om mindfulness.

– Den sociala dimensionen handlar om utövandet av mindfulness som en social relationell aktivitet som fostrar fram empati och medlidande, i förlängningen en social aktivitet som kan leda fram mot hållbara sociala relationer och ett bättre samhällsklimat. Den existentiella dimensionen fokuserar på varför vi väljer att göra detta och inte något annat, det handlar om hur mindfulness skapar mening i livet och kan användas som ett kraftfullt verktyg under vissa utvecklingsstadier i livet och under påfrestande situationer.

Håkan Nilsson för även en metodkritik mot den forskning som är gjord på mindfulness idag. Det finns mycket biomedicinsk/psykologisk forskning där man ser goda resultat på många sjukdomstillstånd, men är mindfulness verkligen bra för allt? Eller urholkar vi företeelsen genom att använda den så frekvent? I förlängningen ser Håkan Nilsson sitt forskningsarbete som ett sätt att skapa medvetenhet i samhället kring mindfulness som terapeutisk intervention. Han efterfrågar mer kvalificerade uppföljningar av effekterna av mindfulness under längre perioder för att förstå mer om fenomenet prolongerande effekter.

– Dessvärre har mindfulness blivit anpassat för ett sekulärt Västerland, för att passa gemene man, och i processen har det tappat sin ursprungliga andlighet och etik från Buddism. Jag ser mindfulness som en fysisk och mental träning vars mening är att skapa hållbara sociala relationer och som leder fram mot ett hållbart samhällsklimat, säger Håkan Nilsson.