Anders Lundgren har sedan länge studerat framför allt kemins historia. I ett nyligen avslutat projekt har han fokuserat på lukten och smaken i vetenskapens historia.

– Lukt och smak var viktiga för 1700-talets kemister, som inte bara luktade utan faktiskt också smakade på ämnen för att kunna fastställa vad det var. Smaken och lukten var helt enkelt en del av ämnenas karakteristika, säger Anders Lundgren.

Bland annat kan han nu visa att lukten och smaken därmed spelade en viktig pedagogisk roll ända in på 1900-talet när nya kemister skulle läras upp. Det handlade inte minst om att utveckla ett mycket nyansrikt språk för att skriftligt kunna beskriva ett ämne. Ett ämne kunde till exempel vara bittert, mycket bittert eller till och med angenämnt bittert.  

Ett annat resultat påverkar hur vi bör betraktar vetenskapliga framsteg. Anders Lundgren kan visa att den kvalitativa funktion som luktandet och smakandet hade, var en viktig del av vetenskapen – mycket viktigare än man tidigare trott.

– Den kvantifiering av vetenskapen som setts som en viktig faktor för vetenskapens utveckling, har tilldelats en alltför dominerande roll, och måste kompletteras med den här kvalitativa delen av vetenskapen. Detta var en mycket viktig del av kemin och dess utveckling, som ofta lämnats därhän.

I linje med detta betonar Anders Lundgren också vardagsforskning på bekostnad av de stora genombrotten. Det var i denna mindre spektakulära vardag, i det dagliga experimenterandet som vetenskapen utvecklades, dock långsamt. Och här handlade det ofta om att smaka, och lukta.

– I den vardagliga och monotona aktiviteterna så utgjorde också lukten och smaken kontinuiteten och spelade därför en mycket större roll än man hittills har trott. Det vardagliga smakandet kan till och med få betydelse för uppkomsten av nya områden, säger Anders Lundgren.

Atlasen, som presenteras i form av årliga kartor, visar hur utbredningen av sommarhalvårets torra och blöta episoder har varierat i Skandinavien över det senaste milleniet.

– Informationen är unik i sitt slag genom att den för första gång bidrar med en rumslig aspekt till vår kunskap om historiska hydrologiska variationer i Skandinavien, säger Kristina Seftigen vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Trädens årsringar berättar om vädret
I områden med tydliga årstider styrs den årliga tillväxten hos träd till stor del av vädret under tillväxtsäsongen. Förenklat kan man säga att trädet formar breda årsringar när ett gynnsamt väder råder och smala årsringar när vädret är tufft.

Årsringar kan dateras exakt genom något som kallas dendrokronologisk korsdatering. Variationer i trädens årsringar; till exempel bredden, densiteten, och den kemiska sammansättning, kan ge information om klimatet.

– Med hjälp av informationen från träden kan vi lära oss om hur klimatet har varierat hundratals och ibland flera tusentals år tillbaka i tiden, säger Kristina Seftigen.

Högre temperaturer och mer extremt väder i framtiden
FN:s klimatpanel IPCC har registrerat högre medeltemperaturer i hela Europa över de senaste decennierna. Förändringen tillskrivs ökade mängder växthusgaser i atmosfären, bland annat som en följd av förbränningen av fossila bränslen. Också förändringar i nederbörd har uppmätts; mängden nederbörd har minskat i södra Europa och ökat i norra.

IPCC:s klimatmodeller förutspår att medeltemperaturerna fortsätter att stiga. Även intensiteten och frekvensen av extrema klimatologiska händelser, som värmeböljor, torka och översvämningar, kommer med stor sannolikhet att öka i framtiden. Förändringar kommer att beröra många regioner i Europa, med konsekvenser för både samhälle och miljön.

– Trots att vi idag har en god kunskap om klimatet är det svårt att särskilja den människliga påverkan från klimatets naturliga variationer. För att förstå klimatets naturliga svängningar måste vi få information om klimatets naturliga beteende innan det påverkades av människan, säger Kristina Seftigen.

Undersöka klimatets historia
Få meteorologiska observationer sträcker sig längre tillbaka än till mitten av 1800-talet. För att kunna förstå klimatet innan dess måste forskarna studera alternativa källor, som innehåller klimatinformation som når bortom de instrumentella observationerna.

– Bland annat kommer min rekonstruktion att kunna användas till att undersöka om frekvensen och styrkan på extrema väderhändelser, som har observerats under de senare decennierna, är onormalt hög sett ur ett tusenårigt perspektiv.

FAKTA
Avhandlingens titel: Late Holocene spatiotemporal hydroclimatic variability over Fennoscandia inferred from tree rings.

Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34608

Studien baseras på data från hundratals experiment och fältmätningar och visar att metanutsläppen från våtmarker, sjöar och risfält ökar med ökande temperatur på samma sätt som i laboratorieförsök där metanbildning i sediment studerats.

– Detta är mycket viktig information för att förstå hur naturen och de naturliga utsläppen av växthusgaser reagerar på klimatförändringar, säger David Bastviken vid Tema Vatten, Linköpings universitet, en av initiativtagarna till studien.

– Även om vi visste att de mikroorganismer som tillverkar metan gynnas av ökande temperatur visste vi inte tidigare om detta skulle leda till högre utsläpp till atmosfären. Men så tycks det nu tyvärr vara.

Våra vattenmiljöer, inklusive de människorna skapat (t ex dammar och risodlingar), bidrar redan idag med mer än hälften av de globala metanutsläppen till atmosfären och studiens resultat innebär att de framtida växthusgasutsläppen från dessa miljöer har underskattats.

– Vi hoppas att vår studie bidrar med kunskap om hur vi ska gå vidare för att bättre ta hänsyn till de naturliga metanutsläppen i klimatmodellerna, säger David Bastviken.

Metan är en av de viktigaste växthusgaserna och 1 kg metan ger 25 gånger så stor uppvärmningseffekt som 1 kg koldioxid i atmosfären över 100 år. Metan produceras främst av en grupp uråldriga mikroorganismer som tillhör gruppen Archaea, och metanbildningen sker vid nedbrytning av organiskt material i syrgasfria miljöer.

Artikeln, som publiceras i onsdagens nummer av den ledande vetenskapliga tidskriften Nature, visar att även utsläpp av koldioxid från vattenmiljöer ökar om det blir varmare, men att metanutsläppen ökar ännu snabbare. Det innebär att metanets betydelse för klimatet kan komma att gradvis öka jämfört med koldioxid i en varmare framtid.

FAKTA
Artikeln heter “Methane fluxes show consistent temperature dependence across microbial to ecosystem scales”. Författare är Gabriel Yvon-Durocher, Andrew P. Allen, David Bastviken, Ralf Conrad, Cristian Gudasz, Annick St-Pierre, Nguyen Thanh-Duc and Paul A. del Giorgio.

Mer om Tema Vatten i natur och samhälle

Ett av problemen man står inför idag är att röntgenstrålarna är så starka att de förstör kristaller. Det är dyrt att framställa kristallerna och svårt att få dem identiska. Samtidigt kostar det omkring 200 000 kronor per timme att använda röntgenlaserapparaturen. Att hitta en metod för att korta experimenttiden har därför varit angeläget.

– Med hjälp av den här nya metoden kan man förkorta experimenttiden avsevärt, vilket sparar pengar och ger möjlighet att utföra fler experiment, säger Jonas Sellberg som är doktorand i kemisk fysik vid Stockholms universitet.

Tack vare den nya metoden kan man nu orientera dubbelt så många kristaller än tidigare, utan att försämra upplösningen.

– Med de gamla metoderna har man behövt minst 10 000 diffraktionsmönster för få samma upplösning, med den nya metoden är det endast 1 700 kristaller som bidrar till den högupplösta strukturen, säger Jonas Sellberg.

Jonas Sellberg har arbetat med att utveckla jetstrålar som kan leverera de biologiska kristallerna till brännpunkten. Han har även arbetat som operatör av jetstrålningsapparaturen under experimentet.

– Under min doktorandtid tillbringade jag tre år på SLAC-labbet i Kalifornien och arbetade då med liknande experiment. Från det arbetet fick jag mycket teknisk erfarenhet kring hur man opererar jetstrålningsapparaturen, vilket har kommit väl till användning i det här experimentet, säger Jonas Sellberg.

FAKTA
Studien är ett resultat av ett internationellt samarbete mellan Sverige, USA, Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Programvaran cctbx.xfel är ”open source” och kan alltså laddas ner av vem som helst (länk till programvaran: http://cctbx.sf.net, med en introduktion: http://cci.lbl.gov/xfel.

Studien i Nature Methods: http://dx.doi.org/10.1038/nmeth.2887]

Mer information: http://www-public.slac.stanford.edu/lcls/aboutlcls.aspx

– Det här är första gången som personliga sjukdomsmodeller har använts för att hitta och utvärdera nya potentiella läkemedel, säger professor Jens Nielsen vid Chalmers.

Vår vanligaste levercancer, hepatocellulär cancer, HCC, orsakar mer än en halv miljon dödsfall i världen varje år. Om cancern inte kan opereras bort är sjukdomen oftast dödlig inom 3-6 månader. Endast 30 procent av patienterna svarar på det bästa existerande läkemedlet, sorenafib. Ny forskning identifierar nu 101 läkemedelskandidater som förutsägs förhindra cancertillväxt hos samtliga sex studerade patienter, vilket väcker hopp om att kunna utveckla ett läkemedel som hjälper alla HCC-patienter.

Cancerceller ändrar sin ämnesomsättning för att kunna föröka sig. Att förstå mekanismerna, vilka metaboliska enzymer som är inblandade, när och hur, har varit ett viktigt fokus i jakten på nya läkemedelskandidater. Det är dock en utmanande uppgift, eftersom HCC involverar ett stort antal samspel mellan olika biologiska mekanismer, som dessutom skiljer sig från individ till individ.

Att hitta kandidaterna
Genomsnittlig modeller ger inte tillräckligt bra svar. För att ta de individuella variationerna i beaktande genererade forskarna personliga proteomikdata för HCC-patienter genom att använda de antikroppar som produceras i projektet Human Protein Atlas (läs mer nedan). Forskarna skapade sedan enskilda datormodeller för sex HCC-patienter baserat på deras fullständiga, personliga uppsättning av proteiner i kombination med en generisk karta över människans ämnesomsättning, som hade producerats i ett tidigare projekt.

– Jag är exalterad över hur framgångsrikt vi har lyckats att överföra våra modelleringsmetoder för jäst till att studera cancermetabolism, säger dr Rasmus Ågren, en av försteförfattarna till den vetenskapliga artikeln.

De sex personliga sjukdomsmodellerna användes sen för att hitta nya potentiella läkemedel mot cancer. En av de vanligaste typerna av cytostatika är så kallade antimetaboliter. Antimetaboliter förhindrar utnyttjandet av en eller flera metaboliter (de små molekyler som verkar och uppstår, och vars samspel tillsammans utgör en fullständig ämnesomsättning) genom att stoppa de katalyserande enzymerna. Genom att simulera effekten av alla möjliga antimetaboliter – mer än 3000 föreningar – genererade datorn potentiella anticancerläkemedel som kan vara effektiva i att hämma tumörtillväxt.

Dessutom simulerade forskarna effekten av dessa antimetaboliter på 83 friska celltyper i kroppen för att bedöma deras giftighet. Detta ledde till identifieringen av 101 antimetaboliter som förutsägs förhindra cancertillväxt i samtliga sex undersökta HCC patienter, medan 46 antimetaboliter hämmade tumörtillväxten hos endast en eller vissa av patienterna. Alla 147 förutsägs vara inte alltför giftiga för friska celler.

Kliniska tester
Angreppssättet leder till generella förutsägelser om gör tillräckligt många simuleringarna med individuella modeller för fler patienter.

– Med denna metod kan vi hitta och utvärdera nya potentiella läkemedel, vissa som skulle kunna användas för generell behandling av HCC, och andra specifikt för enskilda HCC-patienter. Vi kan också förutsäga falskt positiva läkemedelskandidater, som inte skulle vara effektiva i alla patienter. Detta skulle leda till mer riktad och effektiv cancerbehandling, säger Adil Mardinoglu vid Chalmers, även han försteförfattare.

En av antimetaboliterna testades på en cellkultur av en levercancer-cellinje. Det testade ämnet, perhexiline, hade en påverkan på cancercellernas livsduglighet jämförbar med sorafenib, vilket visar på datormodellernas förutsägande kraft. Perhexiline är ett läkemedel godkänt för hjärtsjukdom, och möjligheten att använda det mot HCC är naturligtvis intressant. Som en fortsättning på denna studie kommer perhexiline testas på andra cancercellinjer, eftersom forskarna tror att det kan hämma tillväxten även i andra typer av cancer. De inledande försöken ser mycket lovande ut.

Forskningen har finansierats med bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Trots att Sverige blir mer och mer urbant har stödet för jakt ökat de senaste 30 åren. Allmänhetens stöd för jakt har ökat från 72 procent 1980 till 84 procent 2012. Per E. Ljung, institutionen för vilt, fisk och miljö, på SLU ser tre troliga förklaringar:

1) att antalet stora vilda djur har ökat och därmed också negativa effekter som till exempel viltolyckor, 2) förändringar i jaktlagstiftningen, obligatorisk jägarexamen infördes 1985, samt 3) att fler personer vill äta lokalt och ekologiskt producerad mat, exempelvis viltkött.

Per E. Ljung med kollegor konstaterar att även om män, landsbygdsbor och äldre personer är mer positiva till jakt än stadsbor, yngre och kvinnor, så är det framförallt kontakt med jakt och jägare som är kopplat till attityder till jakt. Störst samband med positiva attityder till jakt fann de att konsumtion av viltkött hade. Av icke-jägare uppger två av tre (65 procent) att de äter viltkött i hushållet varje år och lika många (66 procent) anger att de minst har en nära vän som jagar. Enligt Jordbruksverket konsumeras det årligen totalt omkring 2 kilo viltkött i Sverige per person vilket motsvarar 2-4 procent av den totala köttkonsumtionen. Enligt den SLU-baserade köttguiden (www.kottguiden.se) är viltkött det mest miljövänliga köttet att äta.

Motivet bakom jaktutövandet spelar en stor roll för stödet.

– Jakt för avkoppling och kött stöds av de flesta i Sverige, 74 procent. Betydligt färre, 42 procent stödjer jakt för spänning och avkoppling, säger Per E. Ljung.

– Stödet för jakt varierar också inom Sverige, exempelvis är de som bor i norra Sverige överlag mer positiva till jakt än stockholmare, säger Per E. Ljung.

I de sex nordligaste länen stödjer 87 procent av icke-jägarna jakt generellt medan motsvarande siffra för Stockholms län är 73 procent, men mycket av skillnaderna försvinner när man kontrollerar för kontakt med jakt.

Det är genom nationella och regionala vetenskapliga brevundersökningar som Per E. Ljung tillsammans med kollegor undersökt attityderna till jakt. Undersökningarna är en del av SLU:s fortlöpande miljöanalys, FOMA.

Per E. Ljung disputerar aden 21 mars med avhandlingen ”Traditional Use of Wildlife in Modern Society.”

För personer med en hörselskada är det ansträngande att följa med i ett samtal även om de använder hörapparat. Trötthet är ett stort problem hos många personer med hörselskada. Och ju mer mental kapacitet som går åt för att höra vad som sägs – desto mindre kognitiv reservkapacitet finns kvar för att förstå och tolka innehållet. Det gör att många drar sig undan både arbetsliv och sociala situationer.

I en avhandling från Linköpings universitet har audiologen Sushmit Mishra hittat en metod, ett test, som kan mäta den kognitiva reservkapaciteten, Cognitive spare capacity test, CSCT.

– Testet har utvecklats för forskning men en förenklad version kan vara användbart när man planerar för rehabilitering i samband med hörselnedsättning.

Sushmit Mishra har undersökt hur den kognitiva reservkapaciteten påverkas av minnesbelastning, bakgrundsbrus samt visuell information. Han har undersökt både yngre och äldre personer, med och utan hörselnedsättning.

Testerna gick ut på att tvåsiffriga tal rabblades upp i serier av omväxlande en manlig och en kvinnlig röst. Testpersonerna skulle komma ihåg tal utifrån olika kriterier; till exempel de udda talen som den manliga rösten nämner, eller de högsta talen som den kvinnliga respektive manliga rösten nämnde.

Resultaten visar att kognitiv reservkapacitet är känsligt för minnesbelastning, reduceras av bakgrundsbrus, ökar med tillgång till visuell information, framförallt i bakgrundsbrus och är reducerad hos äldre med åldersrelaterad hörselnedsättning, särskilt när visuell information saknas, minnesbelastning ökar och bakgrundsbruset består av flera andra talare.

–  Huvudfyndet är att visuell information, i form av att testpersonen ser den som talar, frigör kognitiv reservkapacitet och underlättar det därmed för äldre personer med nedsatt hörsel, säger Sushmit Mishra.

Det innebär att för att helt förstå en persons hörselnedsättning bör en audiologisk bedömning av en hörselnedsättning göra med hjälp av audiovisuella tester.

En modern hörapparat erbjuder många möjligheter att anpassa ljudsignalen.

– Och genom att använda sig av CSCT  och mäta den kognitiva reservkapaciteten kan man hitta den bästa anpassningen, säger Sushmit Mishra.

Att högutbildade i större utsträckning flyttar till storstäder har länge varit känt. Sofia Tano har i sitt avhandlingsarbete gett sig in på ett relativt outforskat område och har undersökt hur betyg hänger ihop med val av bostadsort. Med hjälp av svensk registerdata har hon analyserat unga människors flyttmönster – från deras första flytt fram till dess att de nått 30-årsåldern.

– Det skolbetyg som elever får i årskurs 9 och om de väljer att studera vidare eller inte har stor betydelse för vart de sedan flyttar, och även vem de väljer som partner, säger Sofia Tano.

Valet av bostadsort är inte så självständigt som människor tror, istället flyttar de som lämnar sin hemort efter gymnasiet ofta till ett ställe där en familjemedlem bor eller har bott.

– Orsaken kan till exempel vara att de vet mer om platsen eller att de har en önskan att vara nära familjen, förklarar Sofia Tano.

Flytt efter universitetsexamen
Hon har också studerat betygets roll för unga människor som börjat studera på universitet, och deras flyttbeslut efter universitetsexamen

– Studenterna med högre betyg verkar i större utsträckning vara mer benägna att flytta efter universitetsutbildning, såvida de inte redan bor i en storstad, menar Sofia Tano.

Förutom en uppdelning på utbildningsnivå pekar resultaten på en överrepresentation av människor med höga betyg i storstadsregionerna och en underrepresentation av dessa på landsbygden. 

– De som har högst betyg tjänar också mer ekonomiskt på att flytta. Resultatet är mest tydligt för högutbildade kvinnor där de som flyttar med ett betygsnitt i den översta kvartilen ökar sin årsinkomst med cirka 35 0000 kronor, säger hon.

Betyget påverkar val av partner och bostadsort
Sofia Tano har också analyserat hur betyget påverkar äktenskapsmatchning och val av bostadsort för par.

– Universitetsutbildade med höga betyg är mer benägna att träffa en högutbildad partner. Är man ett så kallat ”power couple” – där båda har universitetsutbildning – är sannolikheten ännu större att man flyttar till Stockholm, Göteborg eller Malmö.

En tidigare amerikansk undersökning styrde endast mannens utbildningsnivå valet av bostadsort. I Sofia Tanos studie spelar även kvinnans utbildningsnivå roll. I par där endast kvinnan har universitetsutbildning ökar sannolikheten att de flyttar till en storstad jämfört med om ingen har högre utbildning.

– Detta är ett intressant resultat och ger en bild av att kvinnan har en betydelse i familjens lokaliseringsbeslut. Det kan vara en återspegling av att kvinnor i Sverige förvärvsarbetar i större utsträckning än i USA, säger Sofia Tano.

Läs Sofia Tanos avhandling här

Regelverken för kantstolpar har tillkommit för att förbättra vägens synbarhet i fordonsbelysning. Problemet är man varken tagit reda på vilken synbarhet själva kantstolpsreflektorn bör ha eller hur stolparna ska sättas upp utefter vägen för att kunna ge trafikanterna den information de behöver.

–  De fem nordiska ländernas regelverk är inte heller harmoniserade, i Danmark är det 100 meter mellan kantstolparna, i övriga länder är avstånden 50–60 meter på raksträckor. Kantstolparna kostar både i investering och i underhåll, varför det är viktigt att använda dem på rätt sätt och i rätt mängd, säger Sven-Olof Lundkvist, VTI.

Syftet med studien, redovisad i VTI rapport 795, var att ta reda på vilket avstånd det ska vara mellan stolparna, dels på raksträckorna, dels i kurvorna. Resultaten visar att stolparnas placering enligt det danska reglementet ger ett likartat trafikantbeteende jämfört med kortare avstånd. Färre stolpar ger lägre investerings- och underhållskostnader och kan därmed rekommenderas.

Ett andra syfte var att studera sambandet mellan spontant vald hastighet och reflektorernas synbarhet i mörkertrafik. Resultaten visar att kantstolpar längs hela vägen ger en förhöjning av medelhastigheten på cirka 12 kilometer i timmen.

– Detta innebär helt säkert en förvärrad skadeföljd vid en olycka, men om och hur skadekvoten kommer att förändras är svårt att säga eftersom den visuella ledningen har förbättrats, säger Sven-Olof Lundkvist.

Delstudien visade också att reflektorer som syns på avståndet 400 meter i fordonsbelysning ger en stor hastighetsvariation. Hastigheterna på raksträckorna var höga och hastighetssänkningarna i kurvorna stora. Slutsatsen är att det inte finns någon anledning att använda reflektorer som har längre synbarhet än 100–200 meter. Det framkom också att kantstolpar endast i kurvorna ger en bättre hastighetsanpassning inför kommande kurva. Däremot ansåg försökspersonerna att det var svårare att köra i mörker om kantstolpar endast fanns i kurvorna.

Ett tredje syfte var att undersöka om resultaten från simulatorn återfås i verklig trafik.Studien på reell väg genomfördes i Finland och visade att hastigheterna skilde något mot vad som hade uppmätts i simulatorstudien. Väg utan kantstolpar visade på en avvikelse, i simulatorn körde man betydligt långsammare i kurvorna än man gjorde i verkligheten. Detta skulle kunna bero på att i verkligheten har man en viss visuell ledning från vägens sidoområde.

VTI rapport 795

Olika former av smärta påverkar dagligen upp till 30 procent av befolkningen och över 60 procent drabbas av det någon gång i livet. Av dem får många så pass ont att de behöver stanna hemma från arbetet.

– Det som avgör om en person drabbas av långvarig smärta har lite att göra med fysiologiska eller organiska faktorer. De allra flesta som får ont kan få hjälp genom olika former av behandling som träning eller sjukgymnastik eller att värken försvinner av sig själv, säger Sofia Bergbom. Men en mindre grupp, fem – tio procent får långvariga och funktionsnedsättande problem.

Psykologiska profiler
Olika psykologiska behandlingar, främst kognitiv beteendeterapi (KBT) fungerar, men inte optimalt. Sofia Bergboms forskning undersöker hur man kan förbättra förståelsen av variationerna i människors upplevelse av smärta, hitta olika psykologiska profiler. Målet var också att se om det gick att matcha psykologisk behandling mot dessa olika profiler och se vad det är i behandlingen som ger resultat.

I slutet av 1990-talet utvecklades under ledning av professor Steven Linton vid Örebro universitet ett speciellt frågeformulär, som undersöker vem som riskerar att drabbas av långvarig smärta. Det har fått benämningen Örebroformuläret och används över hela världen, men ironiskt nog kanske inte så ofta i Sverige.

– Alla som söker för smärta borde redan på vårdcentralen få fylla i ett sånt formulär, då skulle man tidigt se vem som löper risk för långvarig smärta och försöka bryta den utvecklingen.

Primärvården
Sofia Bergbom har undersökt smärtpatienter med olika profiler, de som drabbas av depressivitet, de som blir rädda och drabbas av katastroftankar samt de som har en kombination av dessa besvär. De här patienterna går att hitta om primärvården tidigt undersöker riskfaktorerna.

– Men även om behandlingarna var effektiva för patienterna, gick det inte att hitta behandlingar som specifikt matchade patienternas profiler, det kräver ytterligare forskning. Men att i ett tidigt skede bedöma och screena smärtpatienterna för att hitta de psykologiska riskfaktorer som varnar för långvariga besvär har gett goda erfarenheter. Att tidigt behandla katastroftankar, oro och depressivitet kan få stor betydelse för om smärtan utvecklas och blir långvarig.

Det är det här hon ser som en uppgift för fortsatt forskning, att utveckla effektiva sätt att hitta psykologiska profiler och hur psykologisk behandling kan optimeras för att matcha dem.

I sitt avhandlingsarbete har Anna Zashikhina studerat psykiskt välbefinnande kopplat till familjens funktion hos ungdomar med kroniska sjukdomar, som diabetes, astma, och epilepsi, i norra Ryssland.

Avhandlingen visar bland annat att det finns en ökad risk för psykisk ohälsa, framför allt hos ungdomar som har astma eller epilepsi. Signifikanta riskfaktorer som kunde kopplas till sämre psykiskt välmående hos dessa ungdomar var bland annat familjer med en ensamstående förälder, om barnets sjukdomssymtom var svårkontrollerade, samt traumatiska förändringar i familjebilden, som att föräldrarna separerar eller att en förälder avlider.

Genom att använda familjeorienterade, kognitiva och psykodynamiska terapier och undervisning i olika former anser Anna Zashikhina att det är möjligt att framgångsrikt hjälpa barn och ungdomar med kroniska sjukdomar att bibehålla och förbättra god psykisk hälsa. Andra viktiga områden för förbättring av vården av dessa barn och ungdomar är att bygga upp team som arbetar interprofessionellt, samt vårdformer som kan ge medicinskt, socialt och psykologiskt stöd både till barnen och deras familjer.

– Avhandlingen visar tydligt att en välfungerande familj är en viktig skyddande faktor när det handlar om psykiskt välmående bland kroniskt sjuka barn och ungdomar. Även om vi gör vissa generaliseringar ger studieresultaten inblick i den psykiska hälsan hos barn med kroniska sjukdomar i den här typen av länder, som har viss politisk-ekonomisk instabilitet. Resultaten ger möjlighet till bättre och mer fokuserade psykosociala insatser när det gäller barn och ungdomar med kronisk sjukdom, säger Anna Zashikhina

Fredagen den 21 mars försvarar Anna Zashikhina, institutionen för klinisk vetenskap, sin avhandling med titeln: Kronisk somatisk sjukdom hos ungdomar: Psykisk hälsa, familjefunktion, självkänsla och livskvalitet. (Engelsk titel: Juvenile chronic physical illness in Northern Russia. Studies on mental health, health-related quality of life, and family functioning).

Opponent: Marianne Cederblad, professor emeritus, barn -och ungdomspsykiatri, Lunds Universitet.

Huvudhandledare: Bruno Hägglöf.

Disputationen äger rum kl. 09.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Sal A NUS, Psykiatriska kliniken, By 23, plan 0.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

– Projektet ska skapa kunskap om avloppsreningsprocessen och kunna redogöra för hur mycket energi som pappers- och massabruk kan spara, säger Karin Granström, docent och universitetslektor i miljö- och energisystem.

De viktigaste delmålen är möjligheter till elbesparing, att öka mängden rötbart slam för biogasproduktion samt att ge förslag till en effektiv process för kemikalieåtervinning.

Projektet genomförs i samarbete med fyra pappers- och massabruk samt konsultföretaget COWI som står för ekonomiska kalkyler. Slutrapportering av projektet sker i december 2014 och den totala projektkostnaden är 2 052 000 kronor. Finansiär är Värmeforsk som är ett samarbetsorgan för energi-, process- och tillverkningsindustri.

Inom samarbetsprojektet ”Verifiering för Samverkan”, VFS, finns möjlighet för forskare och icke-akademiska organisationer att gemensamt söka finansiering för att starta ett samarbete med potential att utvecklas till långsiktiga relationer. Samarbetsprojekt kan finansieras med upp till 200 000 kr och en första utlysningsomgång öppnar 17 mars.

– Vi är glada över att kunna erbjuda finansiering av riktiga samarbetsprojekt eftersom vi vet att finansiering ofta är ett stort hinder för att komma igång säger Lars-Eric Larsson, biträdande näringslivschef vid Uppsala universitet Innovation (UU Innovation).

VFS är en del av Uppsala universitets projekt (kallat Step-Up) inom det VINNOVA-finansierade programmet ”Universitet och Högskolors Strategiska Utveckling av Samverkan”.

– Genom att vi samarbetar med flera lärosäten i VFS är förhoppningen att få en ordentlig bredd i de olika samarbetsprojekten med avseende på forskningsområde och externa organisationer, säger Lars-Eric Larsson.

Utlysning av medlen sker samtidigt vid de fyra lärosätena.

– Målet med vår forskning är att undersöka om man med enkla hjälpmedel kan öka synbarheten av cyklister och om man på något sätt kan förstärka de omedvetna sociala signaler som man som cyklist sänder ut, förklarar Mikael Johannesson, doktor i kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde.

Forskargruppen och projektet ”Urbanist 2” har skapat experimentmiljöer där testpersoner fått följa cyklister i dagsljus, i skymningsljus och i nattmiljö. Sedan har testpersonen fått bedöma om man tror att cyklisten ska svänga eller fortsätta köra rakt fram. De omedvetna cyklistsignalerna, som forskargruppen etablerat i ett tidigare forskningsprojekt, handlar om huvudrörelser, hur tramprörelserna hos cyklisten förändras och om positioneringen av cykeln på vägen.

– Det vi har sett i vår forskning är till exempel att reflexvästen ger en falsk säkerhet nattetid, då den inte på något sätt hjälper bilisten att tolka cyklistens rörelseinformation, säger Paul Hemeren, doktor i kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde. Sätter man däremot en reflexrand bak på hjälmen, som fortsätter i ett lodrätt streck ner på ryggen, skapar man en linje som bryts av när cyklisten vrider på huvudet. Detta visar att cyklisten med stor sannolikhet ska svänga. Förstärker man dessutom kroppens andra leder med reflexer når man ett ännu bättre resultat. Med vår forskning kan vi påvisa hur man som cyklist kan synas ännu bättre i trafiken. Detta har ingen kartlagt tidigare.

Resultaten av forskningen är väldigt tydliga. Om reflexerna är placerade så att de förstärker cyklistens omedvetna rörelsemönster gör det att testpersonerna kan göra korrekta bedömningar av cyklistens avsikter i upp till 97 procent av fallen– även nattetid. Helt utan reflexer ligger testpersonernas träffsäkerhet strax över 70 procent.

– Det vore väldigt positivt om fler testpersoner tar del av vårt experiment – dels för att ge vår forskargrupp ett ännu bättre underlag att arbeta med, men även för att skapa en större medvetenhet kring betydelsen av reflexer i allmänhet och placeringen av dem i synnerhet, säger Paul Hemeren.

Forskargruppen vid Högskolan i Skövde har undersökt fem olika varianter av klädsel på cyklister;

1. Cyklist utan reflexer
2. Cyklist med reflexväst
3. Cyklist med fluorescerande material på huvud, rygg och leder
4. Cyklist med reflexer på huvud, rygg och leder
5. Cyklist med en kombination av reflex och fluorescerande på huvud, rygg och leder.

Cykeln har i alla varianterna varit laglig, det vill säga försedd med vitt ljus fram och rött ljus bak samt med reflexer i ekrarna.

Tips från reflexdoktorerna:
1. Använd reflex
2. Det är bra med fler än en reflex och placera dem på leder som rör sig
3. Har du även reflex på hjälmen så hjälper det massor

Forskningsprojektet Urbanist 2 finansieras av Länsförsäkringarbolagens forskningsfond AB. Medlemmarna i forskargruppen är Paul Hemeren, Mikael Johannesson, Mikael Lebram, Kristoffer Ekman och Fredrik Eriksson.

En grupp om tio Uppsalaforskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) inom SLU:s forskningsplattform Framtidens lantbruk publicerade nyligen studien Future threats to agricultural food production posed by environmental degradation, climate change, and animal and plant diseases – a risk analysis in three economic and climate settings i den ansedda tidskriften Food Security.

– Vi utvecklade en metodologi där vi kunde jämföra riskerna för ett lands livsmedelsproduktion avseende tre olika typer av hot: miljöförstöring, klimatförändring och smittsamma sjukdomar för djur och växter, berättar professor Ulf Magnusson, SLU som är s k senior author för studien.

– Sådana jämförelser är sällsynta i den vetenskapliga litteraturen. Sedan gick vi vidare och analyserade hur stora dessa risker är i tre typländer: ett låginkomstland, ett medelinkomstland som är en så kallad emerging economy, alltså en växande ekonomi, och ett höginkomstland.

Riskerna för livsmedelsproduktionen varierade betydligt mellan länderna beroende på vilket hot som analyserades – något som vidare analyser och diskussioner om säker livsmedelsförsörjning måste beakta. Som förväntat var riskerna genomgående störst i låginkomstlandet.

– Något överraskande var riskerna också betydande i medelinkomstlandet. Vissa sådana emerging economy-länder är stora exportörer av livsmedel och hög risk i lantbruket i dessa länder är ett allvarligt hot mot den globala livsmedelsförsörjningen, sammanfattar Ulf Magnusson.

Artikeln kan laddas ner här.

Klimatförändringen påverkar de ekologiska systemen på olika sätt. Ett område som studeras flitigt är olika arters fenologi, dvs. tidpunkten för olika årligen återkommande händelser, till exempel när insekterna dyker upp och när flyttfåglarna anländer på våren. Fenologin påverkar hur väl olika organismer lyckas föröka sig, och den är ofta beroende av lokala förhållanden.

Meit Öberg har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat hur fenologi och lokalt klimat påverkar hur individer av arten stenskvätta (Oenanthe oenanthe) lyckas med sin häckning och med att överleva. Stenskvätta är en jordbruksfågel som varje år flyttar mellan Afrika och bl.a. Sverige. Arten har minskat stadigt sedan 1970-talet, framförallt för att deras livsmiljöer försvinner i rask takt. Stenskvättor trivs där vegetationen är relativt låg, och sitter gärna på en stolpe i en beteshage och spanar efter insekter.

– De är trogna sin födelseplats och återvänder till samma område år efter år, berättar Meit Öberg. Ungarna slår sig i sin tur ner i närheten av föräldrarnas häckningsplats.

Meit Öberg har följt stenskvättor vid en plats utanför Uppsala och kopplat det till data från Ultuna väderstation. Häckningsframgången mättes på olika sätt: om de lyckas eller misslyckas med häckningen, kullstorlek, hur många ungar som lämnar boet, hur många ungar som återvänder till området året därpå och om föräldrarna överlever till året därpå. Syftet var att se hur dessa olika mått inverkade på den totala häckningsframgången beroende när på våren de häckat. Hon ville också undersöka om häckningsframgången styrdes av faktorer som kan påverkas av klimatförändringen, till exempel ändrat regnmönster och tidigare vår.

– Tidiga par får ut fler ungar än sena par, kanske som ett resultat av att det finns mer mat tidigt än sent på sommaren, säger Meit Öberg. Därför försöker nog alla individer att häcka så tidigt som möjligt.

Meit Öberg visar också att stenskvättorna de senaste 20 åren har börjat anlända och häcka cirka 8 dagar tidigare när vårarna blivit varmare, men trots att de anländer tidigare verkar de inte lyckas häcka när förutsättningarna är som bäst, dvs. när det finns som mest insekter.

– Det verkar finnas något som begränsar fåglarna från att bli tillräckligt tidiga, säger hon. Kanske styrs de till viss del av dagslängd eller också krävs det en viss tid mellan ankomst till häckning. De kanske också måste hinna få ordning på fortplantningssystemet innan de lägger ägg – detta är starkt tillbakabildat under flyttningen.

Meit Öberg visar också att hur mycket tidigare en stenskvätta kan häcka kan bero på när den häckade året innan och hur mycket den ansträngde sig då: de som ansträngde sig lite och fick tid över anlände tidigare och lade ägg tidigare nästa år jämfört med de som jobbade hårdare.

En annan effekt av ett förändrat klimat kan bli att det regnar oftare och mer intensivt. Enligt Meit Öbergs mätningar kunde ett intensivt regn minska antalet stenskvätteungar som lämnar boet (flygga ungar/lagt ägg). Och lågintensivt regn under en lång period minskade antalet ungar som kom tillbaka året därpå.<br /><br />- Helt klart påverkar klimatförändringen många djurpopulationer, och mina studier visar på hur komplex responsen på varmare vårar och regnigare somrar är, åtminstone för en flyttfågel. Det är just det som gör den här typen av klimatforskning så oerhört intressant, säger Meit Öberg.

MSc Meit Öberg, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”When Climate is Changing: Effects of Phenology and Local Climate on Individual Fitness”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Fredagen den 14 mars 2014, klockan 9.30, Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala

Opponent:  professor Jan-Åke Nilsson, institutionen för biologi, Lunds universitet

Avhandlingen Institutionen för ekologi, avdelningen för populationsekologi,