– Min upptäckt kan potentiellt förklara hur 90 procent av alla naturliga produkter bildas.

Det säger Per-Olof Syrén, forskare vid KTH. Han har de senaste 2,5 åren arbetat vid Stuttgarts universitet med professor Bernhard Hauer, tidigare vice forskningschef på kemijätten BASF. Tillsammans har de studerat terpener, en mycket omfattande samling kolväteföreningar och en av de mest mångsidiga naturlig produkterna som finns. Terpener finns i praktiskt taget alla levande organismer, från bakterier och växter via djur till människor.

– Terpener visar generellt upp en rad egenskaper. De är antivirala (kan blockera virus), antibakteriella och har anticancer-egenskaper. Då min upptäckt potentiellt kan förklara hur 90 procent av alla naturliga produkter bildas, tänker jag mig nya strategier att skapa terpener som inte finns i naturen genom att manipulera mekanismen jag hittat. Här finns kommersiell potential att på grön väg bland annat producera nya biobränslen, antibiotika och finkemikalier, säger Per-Olof Syrén.

Han tillägger att terpener med stor sannolikhet kommer att spela en nyckelroll i vår strävan att få ett mer hållbart samhälle och en biobaserad ekonomi.

I korthet och mer vetenskapligt förklarat så innebär Per-Olof Syréns upptäckt en förklaring hur enzymer är kapabla att förädla linjära förnyelsebara byggstenar till värdefulla polycykliska föreningar, en central reaktion både i syntetisk organisk kemi och i biologin då 90 procent av alla naturliga produkter är cykliska. Hans forskning påvisar att den enzymatiska polycykliseringsmekanismen drivs av entropi genom frisättning av vattenmolekyler via tidigare okända ”motorvägar” inne i enzymets 3D-struktur. Denna avancerade mekanism löser ett problem som diskuterats i litteraturen i över 50 år.

– Tänkt dig ett snöre. Om du vill bilda en ring av det så måste du föra snörets ändar mot varandra. Detta kostar entropi vilket enzymet måste kompensera för. Så kan man extremt förenklat beskriva min forskning. Förstår vi hur mekanismerna fungerar kan vi skapa nya produkter med intressanta egenskaper, säger Per-Olof Syrén.

Förståelsen för hur terpener uppstår och fungerar är industriellt viktigt. Per-Olof Syréns forskning har rönt stort intresse från så väl akademi som Industri.

– Jag håller på att bygga upp en ny forskargrupp i enzymdesign och biokatalys på KTH tillsammans med Mathias Uhlén med finansiering från Vetenskapsrådet. Därefter ska jag och vi titta på hur människans steroider bildas. Tanken är att vi här på KTH i förlängningen ska skapa nya kemiska föreningar som inte finns i naturen, säger Per-Olof Syrén.

Per-Olof Syréns forskning är av sådan dignitet att hans arbete i form av en artikel blivit accepterad i den högt ansedda kemitidskriften Angewandte Chemie. Forskningen var finansierad av Alexander von Humboldt-Stiftung och Kungliga Vetenskapsakademin vilket gav Per-Olof en unik möjlighet att under 2 år studera och fundera kring mekanismen beträffande enzymatisk syntes av terpener.

Forskarskolan omfattar nu 18 doktorander och en total budget på 85 miljoner kronor.

– Pappers- och massaindustrin i Sverige och Europa genomgår just nu ett paradigmskifte. Förändringen heter bioekonomi – något som vår forskarskola direkt kopplar till. Råvaror och processer utvecklas för nya produkter, direkt mot konsument och med ett högre förädlingsvärde, förklarar professor Lars Järnström, programdirektör för forskarskolan.

Det handlar om att använda spillmaterial från bruken eller råvara från skogen för till exempel textilier, plaster eller produkter inom läkemedelsområdet. Ett annat exempel är att hitta mer energieffektiva processer, för torkning av biobränsle, mjukpapper och andra produkter från skogen.

– Vissa ligger långt framme, men ytterligare forskning behövs. Det gäller inte minst utvecklingen av affärsmodeller och affärslogik. Det är här som tjänsteforskning kommer in, tillsammans med den mer teknikorienterade forskningen. Vipp har ett helhetsperspektiv där doktoranderna, oavsett ämne, reflekterar över sin forskning ur process-, miljö- och tjänsteperspektiv, säger Lars Järnström.

Vipp står för värdeskapande i fiberbaserade processer och produkter. Forskarskolan är ett samarbete mellan 16 företag inom främst pappers- och massaindustrin och Karlstads universitet. Forskarskolan startade 2011 och omfattar nu 18 doktorander.

– Att vi nu kan utvidga är ett kvitto på gott resultat hittills inom forskarskolan och vi ser fram emot att fördjupa samarbetet med företagen ytterligare, säger Lars Järnström.

Renbete spelar en stor roll i hur klimatförändringen inverkar på upptaget av kol i mark och växtlighet i fjällen. Det har Umeåforskare tillsammans med forskare vid Arktiska centret vid Lapplands universitet i Finland kommit fram till i en studie. Artikeln har publicerats i tidskriften Nature Climate Change.

Man har inte tidigare forskat i hur renbetets historia inverkar på kolbalansen i tundran. De nya forskningsrönen kan påverka olika klimatmodeller där man försöker förutspå klimatförändringens inverkan på kolets globala kretslopp.

– Vårt forskningsprojekt visar att prognoserna måste ta hänsyn till både hur områden betas i dag men också deras beteshistorik, säger Johan Olofsson, universitetslektor vid Umeå universitet.

Just nu finns det stort internationellt intresse för hur klimatförändringen inverkar på kolsänkan, det vill säga upptaget av kol i mark och växtlighet, i nordliga ekosystem. Ett varmare klimat kan leda till att det kol som bundits in i växtskiktet i jorden slinker ut i atmosfären. Tillsammans med användningen av fossila bränslen kan detta ytterligare öka mängden koldioxid i luften och på så sätt förvärra klimatförändringen.

Renen är ett mycket viktigt betande djur i hela Arktis. I en fältundersökning i norra Norge jämförde den finsk-svenska forskargruppen effekterna av experimentell uppvärmning på fjällhed som antingen varit i stort sett obetad de senaste 50 åren eller varit kraftigt betad under samma tidsperiod.

Uppvärmning gjorde den obetade fjällheden, som domineras av ris och lavar, till en mindre effektiv kolsänka, medan kapaciteten som kolsänka hos den kraftigt betade fjällheden, som domineras av gräsvegetation, inte förändras till följd av uppvärmning.

Den största orsaken till denna skillnad menar forskarna är att vegetationen i kraftigt betade områden snabbt kan öka fotosyntesen och binda kol i takt med att temperaturen stiger. Detta sker inte på den lätt betade tundran, där mängden näringsämnen begränsar vegetationen. En ökad kolbindning som en följd av en ökad tillväxt av vegetationen kompenserar i det hårt betade området för den ökade frigörelse av koldioxid som uppvärmningen orsakar.

Universitetslektor Johan Olofsson och hans tidigare doktorand Elina Kaarlejärvi, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, är de Umeåforskare som deltagit i den finska studien. Projektet har letts av akademiforskare Sari Stark från Lapplands universitet och forskningen har finansierats av Finlands Akademi.

Tre olika varianter utvecklades och testades av bland andra lärare, forskare och företag samt 30 vegetarianer och veganer.

– Den smak som gjorde störst succé var en burgare med gulbetor, chili och blomkål. Både för att den ansågs godast och för att flest var beredda att betala ett bra pris för den, berättar Jannika Timander som tillsammans med åtta andra blivande livsmedelsingenjörer vid Lunds Tekniska Högskola ligger bakom den gröna burgaren.

Innan Jannika Timander och hennes studiekamrater gick igång med att laborera i provköket gjorde de en undersökning bland 200 konsumenter för att ta reda på vad för slags vegatarisk snabbmat som efterfrågades. Frågorna handlade bland annat om kryddning, E-nummer och om biffen skulle påminna om kött eller ej.

Resultatet visade att önskemålen låg i linje med deras egna. Flertalet efterlyste en mer innovativ smaksättning och en knaprigare, trevligare, konsistens.

Men att tillverka färdigmat är något helt annat än att svänga ihop något hemma vid spisen. Att formulera ett recept som på olika sätt klarar massproduktion, nedfrysning och upptining och samtidigt lever upp till livsmedelsbranschens höga säkerhetskrav är en ännu större utmaning än att tillfredsställa de sensoriska kraven.

– Vi jobbade mycket med få grönsakerna att hålla ihop utan ägg eller andra animaliska produkter. Efter mycket tid vid mikroskopet och i labbet fick vi till en stärkelse som fungerade bra, berättar hon.

En annan utmaning handlade om att texturen på blomkålsbitarna som skulle behållas utan att hållbarheten äventyrades.

– Det är exempelvis viktigt att snabbt förkoka, eller blanchera, blomkålsbitarna. Men det finns otroligt många blancheringsmetoder! Vi testade många olika varianter innan vi hittade den som gjorde blomkålsbitarna minst mjuka, berättar Jannika Timander.

Snabb infrysning är också viktigt för att skydda blomkålscellerna och få till den där eftertraktade, krispiga smaken. Studenterna upptäckte att om de la solrosfrön, pumpafrön och sesamfrön blev smaken ännu godare.

– Vi fann att fröna knappt påverkas av infrysning, vilket gör att de bidrar till en bättre konsistens och krispighet.

Jannika Timander hoppas att hon och studiekamraternas recept kan komma och tillverkas och uppskattas av såväl vegan- som köttätare.

– Vi har velat skapa en produkt som alla kan äta. En vegansk burgare helt utan E-nummer och med minimalt med allergener.

Samtliga studenter som varit med i arbetet: Jannika Timander, Rana Cheaib, Daixin Yang, Ylva Minör, Helena Sjöström, Jennie Palmqvist, Hanna Olsson, Prachana Chuklin ,Sophia Natt och Dag Danielsson

– Vi vet att ett starkt socialt kapital, kontakter och förmågan att dra till sig resurser, är viktigt för framgångsrika företag. Men vi ville fokusera mer på vad det mänskliga kapitalet betyder, i form av kunskaper och erfarenhet.

Det berättar Magnus Klofsten, professor i entreprenörskap, Linköpings universitet. Tillsammans med holländska kollegor har han lett en studie där tre kategorier i företag studerats: grundarna, de högsta cheferna och ledningen, dvs styrelsen och/eller ägarna. Det handlar om företag som definieras som akademiska avknoppningar. Från Sverige ingår ett 20-tal företag, huvudsakligen högteknologiska sådana i Mjärdevi, Linköping, i studien som totalt omfattar 185 företag i nio länder, inklusive 17 som har gått i konkurs. Företagen har funnits i tio år.

Heterogena grupper leder de mest framgångsrika företagen. Det är det starkaste resultatet, konstaterar Magnus Klofsten.

– Grupper som är blandade i ålder, erfarenhet, kompetens och utbildning, lyckas bäst. Det är i sig ett klassiskt fynd, som vi kan bekräfta i den här studien.

Juridisk kompetens i ledningen är också viktig, något som inte har visats så tydligt tidigare, säger Magnus Klofsten.

– Att kunna hantera exempelvis intellektuella rättigheter blir allt viktigare i en internationaliserad värld. Det kan vi se mycket tydligt.

Serieentreprenörer, däremot, tycks ha en negativ påverkan på ett företags chanser att överleva, något som kan verka förvånande. En möjlig förklaring, enligt den artikel där studien presenteras, skulle kunna vara att serieentreprenörer kan bli offer för ”entrepreneuriell euforia” och alltför högt självförtroende och därigenom missa kritisk information. Detta är faktorer som överkompenserar de positiva effekterna av tidigare entrepreneuriell erfarenhet.

Studien visar också att företag där styrelserna har en hög andel män klarar sig bättre än de med många kvinnor, något som också stämmer med tidigare forskning.

Studien ingår i Sven de Cleyns doktorandarbete, Antwerpen, och har redovisats i artikeln: ”How human capital interacts with the early development of academic spin-offs”, publicerad i International Entrepreneurial Management Journal. 

McDonaldiseringen av gymkulturen är temat för en artikel i Sports, Education and Society där Thomas Johansson, professor vid Göteborgs universitet tillsammans med Jesper Andreasson, lektor vid Linnéuniversitetet, har undersökt utvecklingen av moderna fitnesskoncept. Studien baseras bland annat på intervjuer av personliga tränare och gruppträningsinstruktörer.

Med exemplet Les Mills, etablerat på Nya Zeeland på 1960-talet, beskriver forskarna framväxten av en detaljregelrad och global kultur inom gruppträning. Les Mills är mycket stort inom fitnessbranschen och fungerar idag enligt en franchisemodell, där man ger eller säljer tillstånd att använda företagets program över hela världen. Idag finns mer än 14 000 gym som franschisar något av Les Mills program. Företaget finns i mer än 80 länder, däribland Sverige, och har mer än fyra miljoner deltagare varje vecka.

– Les Mills innebär är en standardiserad form av kroppstekniker som i princip ser likadana ut överallt inom gruppträningen. Det handlar om ett imperium uppbyggt kring gruppträning, säger Thomas Johansson.

Konceptet innebär att koncernens huvudtränare presenterar strikt reglerade och musiksatta övningar, vilka förnyas var tredje månad för att sedan i detalj spridas genom i hela kedjan av legitimerade Les Mills-instruktörer. Den lokala instruktörens inflytande över de pass han eller hon leder blir därmed försumbar.

– Det urholkar naturligtvis den enskilde instruktörens kompetens som varken har möjlighet att förändra rörelser, musik eller sätt att presentera övningar. Instruktörernas förmågor tas inte till vara när det är så strikt hållet både vad det gäller terminologi och koreografi. Samtidigt marknadsför ofta det enskilda gymmet det hela som ett kvalitetsindex, säger Jesper Andreasson.

Till sommaren kommer artikelförfattarnas gemensamma bok The Global Gym. Gender, Health and Pedagogies ut på Palgrave Macmillan förlag.

–  Det kan hända att en och annan blir provocerad, men det är också själva tanken.

Vad händer med oss när vi stängs in och hur kan design påverka oss? Den frågan ställde sig Torkildsby när hon började studera häkten och intensivvårdsavdelningar – platser där man inte får komma och gå som man vill.

– Tänk dig att du sitter i häktet. Dina tillhörigheter tas ifrån dig och de nya kläderna du måste bära känns som ett extra straff.  De signalerar att du är en fånge, trots att du inte är dömd än.

Existentiella frågor
Torkildsby förklarar att fångenskap får oss att existera i frånvaro från det vanliga jaget och att det i sig förändrar förhållningssättet till saker och dess design. Utifrån det har hon utvecklat en kritisk designmetod med tillhörande manual.

Det finns tidigare forskning som visar att en harmonisk och tilltalande sjukhusmiljö bidrar till patienternas välmående och därmed skyndar på tillfriskningsprocessen. Men motsatsen, design som något negativt, tänker vi sällan på.

– Ta en lång skarf, en värmande och förhoppningsvis snygg accessoar. Men den skulle också kunna användas för att skada dig själv eller andra. Därför får de inte finnas i fängelsemiljöer, skarfen kan utgöra ett hot. Men kanske går den att skapa i ett material som går sönder när man drar i den?

Nästa generation kan förändra
Torkildsby sår gärna frön och uppmuntrar till diskussion. Hennes stora drivkraft är att inspirera nästa generation designers att tänka utanför boxen. För att nå ut har hon rest runt i Scandinavian och anordnat workshops för designstudenter.

–  Studenterna har utvecklat kritiska designexempel med helt nya ögon utifrån min metod, fantastiskt! Exemplen finns med i avhandlingen för att belysa vissa områden i respektive miljö, intensiven och häktet, och ska fungera som diskussionsunderlag.

Bilderna i din avhandling är bitvis provocerande, varför då?
–  Därför att det är ett bra sätt att väcka uppmärksamhet, det som gör ont tar man till sig lättare. Det kan hända att en och annan blir provocerad, men det är också själva tanken. Jag hoppas att det leder till reflektion och diskussion och i det långa loppet till förändring. 

Knäckebrödet leder också till ett minskat energiintag efter en godtycklig lunchmåltid. När provportionerna knäckebröd utgjorde en större del av frukostens totala energiinnehåll blev resultaten bådestarkare och tydligare.

 – Resultaten visar tydligt att människor upplevde en större mättnad då de åt knäckebröd på fullkornsråg jämfört med vitt vetebröd och vi kunde visa att de också äter mindre vid nästa kommande måltid, säger docent Rikard Landberg, Institutionen för livsmedelsvetenskap vid SLU.

Två studier gjordes med 20 respektive 21 normalviktiga personer i åldrarna 25 till 53 år. Energiinnehållet i frukostarna och proportionerna energi i testprodukterna, skilde sig åt i de båda studierna.

I den första studien (med större portioner och högre energiinnehåll) var hunger och vilja att äta signifikant lägre efter att man ätit knäckebröd jämfört med mjukt vetebröd. Men det märktes ingen skillnad vare sig i mättnad eller i energiintag vid en efterföljande lunch. I den andra studien var portionsstorlekarna av knäckebröd mindre än i den första studien, samtidigt som det utgjorde en större del av frukostens totala energiinnehåll. Nu var mättnaden märkbart större, upp till 25 procent efter knäckebröd jämfört med vetebröd. Även hunger, behovet av att äta och energiintaget vid lunchen var cirka sju procent lägre. Skillnaderna var statistiskt signifikanta.

– Resultaten att råg ger mättnad kan ha betydelse för viktnedgång, men detta behöver visas i en långtidsstudie, säger Rikard Landberg.

Läs hela studien här: http://www.nutritionj.com/content/13/1/26/abstract

Genom att djupanalysera 16 olika fall där nystartade företag sökt  en distributör eller återförsäljare har forskarna undersökt hur olika samansättningar av nystartade företag påverkar chansen till ett samarbete med återförsäljare eller distributör. Analysen gav forskarna en gedigen förståelse av hur sammansättningarna såg ut genom att använda svar från både företagarna själva, experter inom området och därtill även patentbeskrivningar och andra databaser. De har funnit att företagen behöver ledas mer eller mindre entreprenöriellt beroende om produkten är helt ny och ska skaffa sig en ny marknad eller om det är en vidareutveckling av en existerande produkt som ska etablera sig bland andra.

– Finns det en fungerande och mogen marknad, där det finns regler och normer för hur produkterna ska fungera passar det bättre med en konservativ ledarstil, att ta relativt små risker och inte vara alltför proaktiv utan mer följa strömmen. I stället ska man anpassa sig till marknadens standard och utifrån den tala om vilka fördelar den egna produkten har, säger Gabriel Linton.

– Den tidigare uppfattningen har varit att det i alla lägen har gällt att vara väldigt entreprenöriell i sitt agerande, att det leder till bättre affärer. Vi har funnit att det har betydelse när man har en helt ny produkt, som ska sätta en helt ny standard. Då gäller det att vara banbrytande och proaktiv för att etablera den nya produkten, men det är en stil som kan vara kontraproduktiv när man vill attrahera affärspartners bland etablerade företag på en existerande marknad. 

De företag som ingår i studien är nystartade teknikföretag, som bygger på en uppfinning inom sport- och lekprodukter. Forskarna konstaterar att det kan vara svårt att dra generella slutsatser från studier av företag i en speciell situation, men de menar att det är sannolikt att studiens resultat även kan vara tillämplig i andra sammanhang, men detta kräver fortsatt forskning.

Proteiner finns i alla organismer och deltar i praktiskt taget alla processer i cellerna. Den specifika tredimensionella strukturen som ett protein veckas till är avgörande för dess funktion. Om strukturen ändras påverkas därför funktionen. Vissa sjukdomar är förknippade med fel-veckningar av proteiner som leder till att de ”klumpar ihop sig” (till exempel Alzheimers, Parkinsons och Huntingtons sjukdom). För att försöka förstå felveckning är det därför viktigt att studera proteiners struktur och funktion.

Genom att mäta avståndet mellan två molekylgrupper inom ett protein kan man direkt erhålla information om strukturförändringar under olika betingelser.

Therese Mikaelsson visar med sin metod att proteiner i utspädda lösningar, som vanligtvis används i biokemiska experiment, kan anta en mer utbredd struktur än de som befinner sig i en trång och mer cell-liknande miljö. Effekten av de olika miljöerna påverkar dock inte alla proteiner på samma sätt, utan verkar också bero på uppbyggnaden av proteinerna.

– Jag har också använt metoden för att undersöka två varianter av ett protein, där den ena varianten är stabil vid mycket högre temperaturer än den andra. Den temperaturtåliga varianten uppvisar ett mer kompakt uppveckat tillstånd, vilket kanske kan vara till intresse för hur man i framtiden ska designa enzymer, biologiska katalysatorer, så att de fungerar över bredare temperaturintervall.

Fluorescensspektroskopi är i dag en av de vanligaste experimentella teknikerna inom biovetenskapen. I avhandlingsarbetet har Therese Mikaelsson använt denna teknik för att mäta avståndet mellan två molekyler som absorberar ljus. En av molekylerna (donorn) absorberar ljus och överför sedan den energin till den andra molekylen (acceptorn). Genom att mäta hur fort energiöverföring sker, kan avståndet mellan donorn och acceptorn beräknas. Processen kallas elektronisk energiöverföring och en del av avhandlingen avser att utveckla den tidskrävande analys som behövs för att uppnå tillförlitliga resultat.

Om disputationen:
Fredagen den 4 april försvarar Therese Mikaelsson, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Electronic Energy Migration/Transfer as a Tool to Explore Biomacromolecular Structures. Svensk titel: Elektronisk energiöverföring/migrering som ett verktyg för att utforska strukturen hos biomakromolekyler. Disputationen äger rum kl 09.00 i Stora hörsalen, KB3B1, KBC-huset. Fakultetsopponent är Professor Kristine Kilså, Sveriges lantbruksuniversitet. Avhandlingen försvaras på engelska.

Avhandlingen är publicerad digitalt

– Att säga att Sverige har blivit mer heterogent, mer mångfärgat, är att odla myten om att Sverige en gång har varit homogent, enfärgat. Forskningens uppgift är att granska dessa mytbilder, säger Jeff Werner som är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet.

Bilden av svensken som blond och blåögd skapades först i slutet av 1800-talet. Då gick svenskheten från att ha suttit i kläderna, språket och sederna till att skrivas in i själva kroppen. I tidens skämtteckningar förlöjligas ”icke-svenska” kroppar som försöker se ”svenska” ut. Samtidigt skapar konstnärer som Carl Larsson och Anders Zorn bilder med ”svenska” kroppar i svensk natur. Vissa kroppsliga drag kom att fästas vid nationaliteten svensk.

Föreställningar om svenskt utseende upprätthålls i bilder, design och arkitektur även idag. Tv-serien Hammarkullen, Nationalmuseum, Anders Zorns nakna flickor och Elsa Beskows Putte i blåbärsskogen är några av de exempel som tas upp i boken.

– De som ser sig som ”normala” i vårt samhälle är känsliga för hur andra avviker, det kan vara med en främmande accent, en mörk hudfärg eller andra vanor. Samtidigt är de blinda för sitt eget sätt att tala, se ut och vara. Därför är det viktigt att lyfta fram att det som betraktas som normalt i vårt samhälle, bilden av det svenska, också är en konstruktion, säger Jeff Werner.

Miljonprogrammets förorter har ändrat färg. Från slutet av 1960-talet till början av 1980-talet framställdes förortens invånare som en grå massa, lika grå som betongen. Därefter har förorten blivit liktydig med en plats som bebos av icke-vita. I takt med att miljonprogrammet har blivit mångfärgat har folkhemmet blivit allt vitare, både som utopisk dröm om ett fiktivt förflutet och som byggd verklighet i nyuppförda bostadsrättsenklaver.

Om boken: ”Blond och blåögd: Vithet, svenskhet och visuell kultur” ges ut som nummer sex i Göteborgs konstmuseums vetenskapliga skriftserie Skiascope (ISBN 978-91-87968-87-7). Releasedatum är den 1 april.

Beställning av pressexemplar:
Malin Gustafsson, Göteborgs konstmuseum, tfn 031-368 35 07, e-post malin.gustafsson@kultur.goteborg.se

Avhandlingen utmärker sig genom att det är första gången som någon i större skala har analyserat svenska patienters egna erfarenheter av antidepressiva läkemedel som behandling för depression. Underlaget är de biverkningsrapporter som ingår i drygt 600 patientberättelser inrapporterade 2002-2009 till konsumentorganisationen Kilen.

Resultaten visade att det finns en motsättning mellan patient och läkare i tolkningen av symptom på psykisk ohälsa. Patienterna kopplade symptomen till påfrestande yttre faktorer, som t.ex. separation, arbetslöshet eller förlust av en närstående. Samtidigt upplevde de att läkaren avfärdade detta genom en omtolkning till medicinska problem som krävde läkemedelsbehandling.

– Många patienter var förvånade över hur snabbt de fick en depressionsdiagnos. Det är ett allvarligt fel om vi gör ett medicinskt problem av något som egentligen är en folkhälsofråga. Ohälsa som beror på strukturer och processer i samhället försvinner inte genom att skriva ut läkemedel till den enskilde, säger Andreas Vilhelmsson, folkhälsovetare och nyligen disputerad vid Lunds universitet.

I avhandlingen undersöktes även de biverkningar som patienterna rapporterade. Syftet var att värdera om denna typ av data kan bidra till förståelsen av för-och nackdelar med antidepressiva läkemedel ur ett användarperspektiv. Det visade sig att det framkom mer information än vid den etablerade rapporteringsmetoden där läkaren rapporterar patienternas biverkningar till Läkemedelsverket, och att sådana data därför kan ge komplementerande kunskaper.

– Patienternas berättelser visar att det finns en risk att läkarna rapporterar vidare för lite information och att Läkemedelsverket därför missar relevant information, säger Andreas Vilhelmsson.

Det finns många problem med en alltför snabb och omfattande förskrivning av antidepressiva läkemedel, enligt Andreas Vilhelmsson. Medicinerna har biverkningar och risken finns att de som verkligen behöver läkemedel inte får på grund av felaktiga prioriteringar. Därmed föreligger risk för både över- och underbehandling. Dessutom kostar läkemedlen samhället mycket pengar.

Orsakerna bakom de olika synsätten utforskas inte i avhandlingen men ett par tänkbara förklaringar är läkarnas utbildning, som har starkt fokus på medicinsk skolning, och eventuell resursbrist och stress i arbetet som försvårar möjligheterna att gå till botten med patienternas problem. Det finns också ett behov av ökad kunskap inom fältet:

– Läkemedelsverket har registerdata liknande de som jag har undersökt, men som inte används i nuläget, säger Andreas Vilhelmsson.

Andreas Vilhelmsson är folkhälsovetare och disputerade den 10 mars vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.

Avhandlingen: ”A pill for the ill? – Depression, Medicalization and Public Health” Länk:http://www.lunduniversity.lu.se/o.o.i.s?id=12683&postid=4305526

Fakta/Depression: I EU-länderna beräknas ca sju procent av befolkningen, eller 30 miljoner människor, lida av depression. I Sverige har förskrivningen av antidepressiva läkemedel nästan fördubblats under en tioårsperiod (2001-2011). Samtidigt har också symptomen på psykisk ohälsa i vidare mening ökat, enligt uppgifter inrapporterade i bl.a. folkhälsoenkäter.

Främre korsbandsskada är en vanlig knäskada som främst drabbar unga idrottsaktiva personer.

Långtidseffekterna är bristfälligt undersökta och Eva Tengman, doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, har därför i sitt avhandlingsarbete studerat långtidkonsekvenser, i medeltal 23 år, efter en korsbandsskada vad gäller självrapporterad knäfunktion, fysisk aktivitetsnivå, fysisk kapacitet och rörelsemönster.

I sitt arbete har hon granskat uppföljningsdata från 70 personer med en främre korsbandsskada varav 33 behandlades med fysioterapi/sjukgymnastik i kombination med kirurgi och 37 personer behandlades enbart med fysioterapi/sjukgymnastik. Data från dessa personer jämfördes även med data från 33 icke skadade, ålders- och könsmatchade personer i en kontrollgrupp.

I jämförelse med kontrollpersonerna hade korsbandsskadade, oavsett behandling, en nedsatt självskattad knäfunktion. Korsbandsskadade uppvisar också en nedsatt knäspecifik aktivitetsnivå medan inga skillnader sågs vad gäller en generell aktivitetsnivå. Vid jämförelse med friska kontroller hade de korsbandsskadade nedsatt styrka i knästräckarna medan de presterade bra vad gäller hoppkapacitet. I jämförelse med kontrollpersonerna hade de korsbandsskadade även en nedsatt balans vid stående på ett ben både vad gäller skadat och oskadat ben.

– Resultaten visar att även om de flesta får en hygglig funktion i sitt skadade knä och klarar sitt dagliga liv på ett bra sätt, så blir många ändå begränsade i sitt liv efter en korsbandsskada. Det handlar framför allt om att man får svårigheter att genomföra aktiviteter som ställer höga krav på knäleden, som vissa former av fysisk träning, eller olika former av aktiv fritid, säger Eva Tengman.

I avhandlingen har Eva Tengman även analyserat rörelsemönster under ett längdhopp på ett ben via tredimensionell rörelseanalys. Korsbandsskadade som hade behandlats med operation visade likande rörelsemönster som kontroller, med undantag för rotation i knäleden. Detta indikerar att korsbandsrekonstruktion till viss del återställer knäledens biomekanik. De korsbandsskadade som enbart fick behandling med fysioterapi/sjukgymnastik visade flera skillnader i rörelsemönster, jämfört med kontroller, vilket tyder på att de använder sig av kompensatoriska rörelsestrategier.

Eva Tengman kommer ursprungligen från Åsele, hon är sjukgymnast/fysioterapeut, samt doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

Fredagen den 28 mars försvarar Eva Tengman, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sin avhandling med titeln: Långtidskonsekvenser av en främre korsbandsskada. Knäfunktion, fysisk aktivitetsnivå, fysisk kapacitet och rörelsemönster. (Engelsk titel: Long-term consequences of anterior cruciate ligament injury. Knee function, physical activity level, physical capacity and movement pattern).

– Nyanlända elever som kommer till Sverige är naturligtvis inga tomma, oskrivna blad. De har oftast inga kunskaper i svenska men de talar andra språk och har andra kunskaper och erfarenheter. För lärarna gäller det att inte falla in i ett bristtänkande utan att tänka att dessa elever har andra tillgångar som kan användas i undervisningen, säger Tore Otterup, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet, och en av bokens två redaktörer.

En bra början handlar om vad forskning och beprövad erfarenhet säger om hur skolan och det svenska samhället på bästa sätt kan ta emot och introducera nyanlända elever. Tore Otterup har tillsammans med Gilda Kästen-Ebeling vid Göteborgs stads Center för skolutveckling, samlat tankar idéer och forskning från några av Sveriges mest erfarna forskare, lärare och läkare inom området.

I de olika kapitlen berörs så skilda saker som perspektiv på invandringen till Sverige, interkulturell pedagogik, de nyanländas språkutveckling, föräldrasamverkan, hälsoaspekter för nyanlända elever, ensamkommande barn, psykosocialt stödjande arbete liksom några olika rapporter om beprövad framgångsrik verksamhet.

– För att skolan ska kunna ge nyanlända elever en bra start krävs just att den förmår beakta samtliga perspektiv på ett sammanhållet sätt. Och så krävs det förstås också en god vilja och resurser från skolans och kommunens sida, något man får igen mångfalt längre fram, säger Tore Otterup.

Boken riktar sig till lärare och skolledare på fältet, till skolpolitiker och beslutsfattare, till lärarutbildare och lärarstudenter och till alla som vill sätta sig in i arbetet med nyanlända elever. Tore Otterup tror att boken kan ge kunskap och stadga åt diskussionen samt stötta skolorna i organiserandet av mottagandet och introduktionen till de nyanlända elevernas skolgång och utbildning.

– Vi säger inte att man absolut måste göra på ett sätt, men vi ger teoretiska ramverk som stöttning för hur man på bästa sätt kan organisera denna verksamhet på de enskilda skolorna. Har man med sig teoretiska kunskaper liksom exempel på beprövade erfarenheter, tror vi att man på varje enskild skola med sina speciella förhållanden kan komma fram till ett bra förhållnings- och organisationssätt.

VTI har fått ett regeringsuppdrag att analysera mäns och kvinnors möjligheter att genomföra förarprov för körkort med godkänt resultat. Det som ska analyseras är om det finns några orättvisor i provets utformning som gör det lättare för män eller för kvinnor att få godkänt. Ett tydligt exempel är det praktiska provet för lite tyngre motorcykel.

– Vi vet att kvinnor är i genomsnitt 166 centimeter långa medan män är 179 centimeter. Ändå används samma provfordon för både män och kvinnor, vilket gör att de kortare kvinnorna får svårare att klara det obligatoriska manöverprovet, de har helt enkelt svårare att nå ner till marken och att nå fram till styret vid fullt styrutslag. Detta trots att de enligt våra tidigare undersökningar väljer att köra mer anpassade motorcyklar när de sen fått sitt körkort, säger Nils Petter Gregersen, tillförordnad forskningschef på VTI.

Han ska tillsammans med forskaren Sonja Forward genomföra utredningsarbetet.<br />I statistiken över prov syns att män klarar körproven på mc bättre än kvinnor medan de klarar sig lika bra på körprovet för personbil.

– Vi kan också se att kvinnor klarar sig bättre på de teoretiska proven, för både mc och bil. Just dessa skillnader gör att vi också behöver studera andra bakomliggande förklaringar som går på tvärs med kön, såsom ålder, hur man utbildat sig inför provet, socioekonomisk bakgrund och liknande, säger Nils Petter Gregersen.

Utredningen består av olika moment, kunskapsöversikt, analys av körkorts- och förarprovsstatistik, samråd med berörda aktörer och observation av förarprov.

En kunskapsöversikt ska sammanställas där befintlig forsknings- och utredningslitteratur inom området förarprov och genusperspektiv studeras och sammanfattas. Den genomförs med hjälp av VTI:s bibliotek, BIC. I kunskapsöversikten ingår en genomgång av svenska regelverk och EU-direktiv som berör utredningen.

Körkorts- och förarprovsstatistik analyseras avseende till exempel könsskillnader i körkortstagande, omprov, anmälningsform till prov, godkännandegrad vid teori- respektive praktiska prov samt moment som godkänns respektive underkänns.

Problemanalysen avser att utreda vilka genusperspektiv som är viktiga att belysa i utredningen sett ur olika aktörers perspektiv. Detta görs genom samråd med berörda aktörer. Samrådet består av två olika delar, dels en workshop där svenska aktörer är representerade, dels samtal med internationella aktörer på området.

Resultaten från utredningens olika delar samlas till en samlad analys där förarprovets könsneutralitet lyfts fram och diskuteras. Från denna samlade analys föreslås eventuella nödvändiga ytterligare analyser eller forskningsinsatser. Utredningen ska vara klar i juni 2014.

Bild: Hejdlösa Bilder

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

– Om läkarna är osäkra på vilken sorts tumör det handlar om, så vill man för säkerhets skull operera bort ganska mycket av det påverkade benet. Man kan också ge cellgifter som har obehagliga biverkningar. Är det däremot säkert att tumören är ett så kallat kondromyxoidfibrom, så behöver man bara ta bort själva tumören, och cellgifter behövs inte alls.

Det säger Karolin Hansén Nord, forskare vid avdelningen för klinisk genetik vid Lunds universitet. Hon ansvarar för en studie som visat en avgörande skillnad hos cellerna i ett kondromyxoidfibrom och cellerna i andra typer av skelettumörer.

Patienter med kondromyxoidfibrom är i regel unga människor i tonåren eller 20-årsåldern. De brukar söka läkare för att de har ont i den angripna kroppsdelen, oftast lår- eller skenben, en hand eller en fot. Misstänker primärvårdsläkaren ett sarkom (en elakartad tumör) skickas patienten vidare till specialister.

Kondromyxoidfibrom är dock en ovanlig form av skelettumör. Eftersom läkarna sällan stöter på den kan även specialisterna ha svårt att ställa rätt diagnos. För att inte ta några risker behandlar man därför ibland en tumör som om den vore elakartad, fast den i själva verket inte är det.

Forskarna har länge vetat att en förändring på ett visst ställe på en viss kromosom förekommer i kondromyxoidfibrom. Nu har Karolin Hansén Nord och hennes medarbetare kombinerat olika tekniker för att titta på arvsmassan med extra hög upplösning. Studien har funnit felet i en gen kallad GRM1, som är mellan 100 och 1400 gånger mer aktiv i kondromyxoidfibrom än i andra typer av skelettumörer.

– Genen styr tillverkningen av en så kallad glutamatreceptor, ett protein som tar emot signalsubstansen glutamat. När balansen rubbas på det här området reagerar cellerna onormalt kraftigt på glutamat, vilket vi tror är orsaken till sjukdomen. Vidare forskning får visa exakt hur detta går till, säger hon.

Karolin Hansén Nord hoppas att forskarnas fynd ganska snart ska kunna användas av de patologer som undersöker vävnadsprover från skelettumörer. Patologerna skulle då med stor säkerhet kunna särskilja kondromyxoidfibrom från andra, farligare skelettumörer. De läkemedel som redan finns mot alltför höga mängder av glutamatreceptorn, som idag används mot andra sjukdomar, skulle kanske också kunna användas för patienter med kondromyxoidfibrom.

Studien är publicerad i Nature Genetics, se www.nature.com/ng.