Genom fotosyntes fångar växter, alger och vissa bakterier in solens energi och oxiderar i en första delreaktion vatten till den syrgas som vi andas. I ett andra steg av fotosyntesen används den kemiska energi som bildas i första steget till att reducera det kol som finns i luftens koldioxid för att bygga upp socker eller stärkelse.

Fastän dessa processer separeras både funktionellt och strukturellt i fotosyntetiska organismer, har man länge undrat över koldioxidens och dentlösta vätekarbonatens roll i vattenoxidationen.

Denna fråga har Sergey Koroidov angripit i sitt avhandlingsarbete och har kommit fram till ett resultat som varken kunde förutspås eller har rapporterats om av andra forskare vid tidigare tillfällen. Han visar att den ljusdrivna vattenspjälkningen inte bara resulterar i syrgas utan även i koldioxid.

– Koldioxid är alltså inte bara ett substrat i fotosyntesen för tillverkningen av socker, utan det reglerar också effektiviteten i de första reaktionsstegen i elektrontransport genom att i form av vätekarbonat agera som en mottagare av protoner som producerats då vatten spjälkas, säger Sergey Koroidov.

Det här är grundforskning och resultaten tillför en ny pusselbit i hur växters fotosyntesapparat fungerar. Det önskade slutmålet är att bygga ett artificiellt molekylärt komplex, som härmar naturens fotosyntes, som både kan absorbera ljusenergi och använda energin för att framställa vätgas ur vatten.

Avhandlingen
Watersplitting in natural and artificial photosyntethic systems.
Svensk titel: Vattenspjälkning i naturliga och artificiella fotosyntetiska system.

Hockeyspelare är en kategori som ofta drabbas av hjärnskakningar och som gynnas av forskarnas metod att diagnostisera.

Forskare vid Luleå tekniska universitet och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har hittat en ny metod för att diagnosticera hjärnskakningar. Redan en timme efter skadan kan ett blodprov ge svar på hur allvarlig den är och om det finns risk för långvariga symptom.

– Vi tror att det här kommer att få mycket stor betydelse, säger Yelverton Tegner, professor i idrottsmedicin vid Luleå tekniska universitet.

Forskningsresultaten bygger på undersökningar av spelare i Svenska hockeyligan (SHL) som drabbats av hjärnskakningar. Analyserna av blod från spelarna visar att förhöjda nivåer av ett nervcellsprotein, kallat tau, är en markör för hjärnskada.

– Vi behöver ha lite mer data, men vårt mål är att ha ett fungerande kit som kan användas för diagnostik ute på sjukhusen, och kanske också vid rinkside på idrottsarenor omedelbart när någon fått hjärnskakning, säger han.

Yelverton Tegner är läkare för svenska damlandslaget i fotboll, och har tidigare var Luleå hockeys läkare. Han har under lång tid bedrivit forskning om hjärnskakningar inom idrotten.

– Projektidén kommer ursprungligen från mig. Att vi nu lyckats hitta en metod för diagnos är frukten av samarbetet med Sahlgrenska akademin som har stor kunskap och erfarenhet när det gäller att analysera de här specifika äggviteämnena (proteiner), säger Yelverton Tegner.

Målet för den unika forskningsstudien har varit att hitta säkrare metoder för att diagnosticera sportrelaterade hjärnskador, och att få ett bättre underlag för beslut om när spelaren kan återkomma i spel.

– Men metoden kan användas för alla hjärnskakningar, inte bara inom idrotten, säger Yelverton Tegner.

Professor Henrik Zetterberg, världsledande hjärnforskare vid Sahlgrenska akademin, har gjort flera forskningsstudier om hjärnskakningar inom idrotten.

– Inom ishockey och andra kontaktsporter är det vanligt med upprepade hjärnskakningar, där hjärnan inte läkt färdigt efter den första smällen. Denna typ av skada är särskilt farlig, men det har saknats metoder för att följa hur en hjärnskakning hos en idrottsutövare läker, säger han.

Fakta:
Forskningsprojektet bygger på analyser av blodprov från spelare som drabbades av hjärnskakning i Svenska hockeyligan säsongen 2012/2013. Bara mellan september och december fick 35 av 288 spelare hjärnskakning, i tre fall så allvarlig att spelaren blev medvetslös. De spelare som drabbades av hjärnskakning fick lämna upprepade blodprover, direkt efter hjärnskakningen och under de följande dagarna. Resultaten jämfördes med försäsongsprover från två kompletta lag.

Granskningen har genomförts i mångkulturella och utsatta bostadsområden där kommunen erbjuder föräldrarna stöd av olika slag. Den ingår i projektet Mångkulturella möten som stöds av Folkhälsomyndigheten.

Ett delprojekt har granskat hur COPE, ett program för föräldrastöd, har använts i kurser på arabiska och somaliska. Utvärderingen visar att programmet kan anpassas bättre till föräldrarnas situation och kulturella bakgrund, men att det ändå fyller en viktig funktion. 

– Relationen till barnen stärks, föräldrarna får nya kunskaper som underlättar familjelivet i Sverige och de träffar andra föräldrar med liknande erfarenheter, säger Bengt Sandin, som är professor vid Tema barn och en av forskarna i projektet.

I ett andra delprojekt har forskarna utvärderat skolans samarbete med föräldrarna i en skola med elever upp till årskurs sex och en stor andel utrikes födda barn och föräldrar.

Nästan alla föräldrar som intervjuades var beroende av försörjningsstöd, trots flera års arbetsmarknadsåtgärder.

– Föräldrar i nyanlända barnfamiljer resonerar som svenska medelklassföräldrar, men har svårt att leva upp till den föräldraroll de vill ha. Deras föräldraskap riskerar att undermineras av försörjningsstödets regler, säger Disa Bergnéhr, forskare vid Tema barn.

Utvärderingen visar att modersmålspedagogerna, de så kallade brobyggarna, var ett bra stöd för både lärare, barn och föräldrar, medan lärarna efterlyste mer stöd från skolledningen.

– Allt arbete i skolan behöver inte fokusera på lärarna. Elevhälsans uppdrag kunde till exempel utökas med föräldrastöd, framhåller Disa Bergnéhr.

Utvecklingssamtal är tänkta att vara en framåtriktad dialog med föräldrarna, men tenderar enligt forskarnas analys att vara en monolog om elevens prestationer bakåt i tiden. Trots det kan samtalen vara stödjande för föräldrarna eftersom de har stora behov av information.

Forskarna har också analyserat svensktalande föräldrars inlägg i ett diskussionsforum på Internet där föräldrar söker kontakt med andra föräldrar.

Forskningsprojektet har genomförts i nära kontakt med Linköpings kommun och ett nätverk av samverkande aktörer i Östergötland som samarbetat med Tema barn i tidigare forskningsprojekt.

– Eftersom förändringarna är genomgripande, sträcker sig över flera år och innefattar beslut som ligger över rektors nivå måste kommunerna ta ansvar, säger Åke Grönlund.

Han betonar att varje skola och kommun måste fundera över vad de vill uträtta och sedan hitta den lämpligaste tekniken för att göra det. Det är inte alltid en dator per elev är bäst.

– Men vi har kunnat se att när skolor använder tekniken på rätt sätt så ger det resultat. Till exempel har en ny metod som innebär att elever skriver sig till läsning med it-stöd varit framgångsrik, säger Åke Grönlund.

Metoden, som bygger på att barn redan i tidig läs- och skrivutveckling kan börja med själva förståelsen, har gjort att barn lär sig läsa snabbare, det vill säga de får upp hastigheten i läsningen, men framför allt förbättras skrivandet och kommunikationsförmågan.

– Tekniken gör att alla kan vara med på sina villkor. Det är till exempel inte nödvändigt att kunna skriva snygga bokstäver tillräckligt snabbt för att kunna uttrycka det de vill säga, säger Åke Grönlund.

Digitaliseringskommissionens uppdrag från regeringen är att arbeta för att möta de utmaningar som finns både internationellt och nationellt för att Sverige ska kunna ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger.

Mindfulness är inget nytt, utan kommer ur en 2500-årig tradition. Det är en av grunderna i den buddhistiska filosofin och psykologin med avsikt att minska lidande och finna vägen till ett upplyst sinne som befriar från återfödelse (Samsara) och med målet frälsning (Nibbana/Nirvana).

– Det som är intressant är att få tycks veta vad mindfulness är, säger Håkan Nilsson, adjunkt i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde.

Forskning som gjorts och hela tiden producerar resultat visar att mindfulness uteslutande har en positiv effekt på de som utövar det. En paradox i sammanhanget är att många forskare samtidigt ger uttryck för begreppsvilsenhet. Denna begreppsförvirring har Håkan Nilsson tagit upp till diskussion i sitt arbete och har i forskningen genomfört en stor kunskapskritisk analys av begreppet mindfulness.

Mindfulness har blivit en populär intervention inom sjukvård, på arbetsplatser och som ett verktyg för att hantera stress. De delar som alltid ingår i begreppet, enligt Håkan Nilsson, är kroppsskanning, meditation och yoga samt att mentalt försöka kontrollera sina tankar och känslor. Dess fysiska och mentala dimension av mindfulness är en viktig förutsättning för utövande, men som Håkan Nilsson påpekar och sätter fokus på; den sociala och existentiella dimensionen av mindfulness är förbisedda dimensioner och bör därför belysas inom forskningen om mindfulness.

– Den sociala dimensionen handlar om utövandet av mindfulness som en social relationell aktivitet som fostrar fram empati och medlidande, i förlängningen en social aktivitet som kan leda fram mot hållbara sociala relationer och ett bättre samhällsklimat. Den existentiella dimensionen fokuserar på varför vi väljer att göra detta och inte något annat, det handlar om hur mindfulness skapar mening i livet och kan användas som ett kraftfullt verktyg under vissa utvecklingsstadier i livet och under påfrestande situationer.

Håkan Nilsson för även en metodkritik mot den forskning som är gjord på mindfulness idag. Det finns mycket biomedicinsk/psykologisk forskning där man ser goda resultat på många sjukdomstillstånd, men är mindfulness verkligen bra för allt? Eller urholkar vi företeelsen genom att använda den så frekvent? I förlängningen ser Håkan Nilsson sitt forskningsarbete som ett sätt att skapa medvetenhet i samhället kring mindfulness som terapeutisk intervention. Han efterfrågar mer kvalificerade uppföljningar av effekterna av mindfulness under längre perioder för att förstå mer om fenomenet prolongerande effekter.

– Dessvärre har mindfulness blivit anpassat för ett sekulärt Västerland, för att passa gemene man, och i processen har det tappat sin ursprungliga andlighet och etik från Buddism. Jag ser mindfulness som en fysisk och mental träning vars mening är att skapa hållbara sociala relationer och som leder fram mot ett hållbart samhällsklimat, säger Håkan Nilsson.

De äldre i kommer i framtiden att utgöra en allt större andel av befolkningen. Det innebär till exempel att det inom hälso- och sjukvård är nödvändigt med nya strukturer och metoder för att ge vård av god kvalitet.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) behövs för att upprätthålla goda möjligheter för den åldrande befolkningen att delta aktivt i samhällslivet. IKT kan även bidra till att de äldre får en bättre kontroll och övervakning av sin egen hälsa, till exempel genom att leta upp och få upplysningar om sin hälsa via nätet.

Forskningsresultaten visar att i Sverige är det bara en liten andel (7.7 %) av de äldre som har börjat använda internet under en sexårsperiod (2004–2010). Det är inte de psykosociala faktorerna som är avgörande för huruvida äldre använder internet. Har den äldre hög utbildning, är ”yngre” (det vill säga 60–80 år) eller bor med någon så påverkar detta användandet positivt. Likaså om man bor i stadsmiljö jämfört med på landet. Hälsan påverkar också – normal kognition eller att vara skör påverkar användandet av ny teknik.

Resultaten ger till exempel vårdgivare budskapet att användningen av internet inte är given. För att en äldre person ska kunna ta till sig IKT, som till exempel fjärrövervakning hemma, behöver han eller hon få utbildning och speciellt stöd i internetanvändning. Det är viktigt att inkludera de äldre – internet är en del av samhället idag och därför bör de äldre inte lämnas utanför.

– Guidade aktiviteter i naturen och boende anses vara de viktigaste affärsverksamheterna medan fiske, kajakpaddling och kanot/forsränning är de viktigaste friluftsaktiviteterna som erbjuds, säger Peter Fredman, professor vid turismforskningsinstitutet Etour vid Mittuniversitetet som genomfört undersökningen tillsammans med doktoranden Lusine Margaryan.

Naturturismen i Sverige handlar i stor utsträckning om olika former av aktiviteter kopplade till vatten, den är också i hög grad en sommaraktivitet. 60-80 procent av alla respondenter anser att sommarmånaderna juni till september är den viktigaste säsongen.

– Resultaten pekar mot att det är troligt att naturturismbranschen växer i framtiden. 37 procent av företagen anser att de är i en tillväxtfas, och bara 8 procent att de är på tillbakagång, säger Peter Fredman. 

Kartläggningen visar en diversifierad bransch med många olika verksamheter som kombineras. Undersökningen identifierar cirka 1 800 företag, vilket uppskattas till cirka två tredjedelar av alla naturturismföretag i Sverige. Den genomsnittliga årliga försäljningen ligger på knappt 2 miljoner, vilket betyder att naturturismbranschen omsätter åtminstone 3,6 miljarder kronor per år. De län i Sverige som har högst antal naturturismföretag är Västra Götaland, Norrbotten, Jämtland och Östergötland. Vid sidan av Sverige är de viktigaste utlandsmarknaderna Tyskland, Danmark, Nederländerna och Norge.

– Naturturismen är en kraft att räkna med och som är starkt bunden till rätt förutsättningar, en majoritet av alla företag är exempelvis beroende av tillgång till mark som ägs av någon annan, och frihet att röra sig i naturen är mycket viktig för tre av fyra företag, säger Peter Fredman.

Undersökningen genomfördes som en enkät med ett representativt urval till totalt 1821 företag varav 648 lämnade giltiga svar. Enkäten omfattar olika teman som säsongsvariationer, geografisk utbredning, påverkan från annan markanvändning, nationalparkernas betydelse, natur och djur, infrastruktur, tillgänglighet, miljöansvar, försäljning och kostnader, med mera.

Resultaten presenteras för första gången under ett seminarium vid Mittuniversitetet i Östersund fredag 14 mars. I samband med seminariet publiceras också rapporten ”The supply of nature-based tourism in Sweden. A national inventory of service providers”

Klimatförändringar och spridning av främmande arter hotar att förändra den marina miljön dramatiskt.

– Genom att studera hur olika arter kan hantera de här miljöförändringarna, och hur snabbt nya evolutionära anpassningar kan uppstå, kan vi få en bättre bild av hur havet kommer att förändras i framtiden, säger Anna-Lisa Wrange, vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs Universitet.

Olika strategier för att överleva
Arter hanterar förändringar i miljön på olika sätt. Vissa arter ändrar sin utbredning genom att förflytta sig till nya platser. Andra arter, exempelvis fastsittande djur som havstulpaner, stannar kvar och utvecklar särskilda genetiska anpassningar för att kunna tåla nya förhållanden.

– Vissa arter utvecklar istället en bred tolerans (plasticitet) till olika förhållanden som gör att de kan klara av nya förhållanden direkt genom att ändra exempelvis sin fysiologi eller sitt beteende, säger Anna-Lisa Wrange.

Tålig marin art
I sin doktorsavhandling har hon studerat den släta havstulpanen (Balanus improvisus), som uppvisar en anmärkningsvärt bred salthaltstolerans. Egenskapen har inneburit att havstulpanen kunnat etablera sig i nya miljöer. Den är mycket tålig och växer lika bra i låga som höga salthalter i havet, något som är relativt unikt för marina arter, visar forskningen.

– Överlevnaden och fortplantning var dessutom bättre i de lägre salthalterna, vilket tyder på att arten är speciellt anpassad till bräckt vatten, säger Anna-Lisa Wrange.

Kartlagt gener som reglerar saltbalansen
För att förstå hur den släta havstulpanen klarar av att leva i hav med vitt skilda salthalter, undersöktes även de gener i havstulpanen som är inblandade i att reglera saltbalansen. Studierna visar att havstulpanen har flera varianter av genen som uttrycks olika i olika livsstadier och salthalter.

– Dessa intressanta upptäckter kommer att bli användbara för fortsatta studier för att förstå hur vissa arter är så tåliga medan andra inte klarar av att leva i låga salthalter, säger Anna-Lisa Wrange.

Etablerat sig i Östersjön
Artens förmåga att fästa sig på båtskrov samt förmågan att klara av att leva i olika salthalter har bidragit till att arten har kunnat sprida sig över hela världen.

– Det är också en av få arter, och den enda havstulpanen, som har etablerat sig i nästan hela Östersjön på mindre än 200 år, till förtret för många småbåtsägare, säger Anna-Lisa Wrange.

Klarar framtidens klimatförändringar
Tidigare forskning tyder på att salthalten i kustnära områden, som till exempel i Östersjön, kommer att minska i framtiden på grund av ökad nederbörd. Eftersom salthalten har stor betydelse för vilka arter som kan leva i en viss miljö, kan ekosystemet förändras dramatiskt om arter som inte tål låga salthalter slås ut.

– Tack vare sin breda tolerans till olika salthalter kommer den släta havstulpanen troligen inte att påverkas avsevärt i framtiden, utan snarare gynnas i en utsötad miljö. Så vi får räkna med att rengöra båtskroven även i framtiden, säger Anna-Lisa Wrange.

Avhandlingen: From Geography to Genes: Evolutionary perspectives on salinity tolerance in the brackish water barnacle Balanus improvisus

Drygt fem procent av världens befolkning har någon typ av hörselnedsättning. Det gör hörselnedsättning till ett av de vanligaste funktionshindren.

– Förutom de direkta uppenbara negativa effekterna av en hörselnedsättning, som att inte uppfatta tal och musik, så får den också ofta indirekta konsekvenser. När det blir svårt att kommunicera med andra kan man känna sig ensam, isolerad och frustrerad, säger Elisabet Sundewall Thorén, vid Linköpings universitet.

Hon har nyligen disputerat med en avhandling om internetstöd för hörselskadade. Bland annat har hon i två studier utvärderat ett internetbaserat rehabiliteringsprogram. Programmet sträckte sig över fem veckor och innehöll olika moment, självstudier och professionell vägledning av en audionom.

– Studierna visar att med hjälp av ett strukturerat, internetbaserat rehabiliteringsprogram så upplever hörapparatanvändare mindre besvär av hörselrelaterade problem, än de gjorde innan de deltog i studien, säger Elisabet Sundewall Thorén.

I rehabiliteringsprogrammet uppmanas deltagarna att utforska svåra situationer, som fester eller möten, med många samtidiga ljudkällor. Tanken är att de ska ta reda på var de bör placera sig i ett rum för att höra bäst.

– Vi betonar också vikten av att upprepade gånger förklara för kollegor och bekanta hur de kan ta hänsyn och underlätta för en hörapparatanvändare.

Resultatet blev att deltagarna i studien kände sig också mer delaktiga och att det psykosociala välbefinnandet förbättrades.

Effekterna hade ytterligare förbättrats vid uppföljningsmätningar tre månader efter att studien hade avslutats.

– Min avhandling visar att delar i den audiologiska rehabiliteringen med fördel kan utföras på internet, säger Elisabet Sundewall Thorén.

Elisabet Sundewall Thorén visar också i sin avhandling att äldre hörselskadade använder internet mer än befolkningsgenomsnittet. I övrigt använder hörapparatanvändare datorer, internet och e-mail i samma grad som alla andra.

Det är första gången som konceptet inom projektet Creating Competitive Jobs testas i Sverige och Danmark. Enkelt går det ut på att forskare hjälper små- och medelstora företag i regionen med en idé som behöver utvecklas vidare och som i förlängningen ska kunna generera nya arbetstillfällen. I Sverige är det Lunds universitet och Malmö högskola som står för forskningskompetensen. Tre danska universitet är involverade i projektet på andra sidan sundet. Efter sållning och intervjuer har nu femton företag valts ut av totalt 89 sökande.

– Vi ser en blandning av företag från olika branscher och det är väldigt roligt att så många har sökt. Det visar att det finns ett stort intresse för samverkan mellan akademi och näringsliv. Företagen är kompetenta och ansökningarna har hållit hög klass och det ska bli oerhört spännande att följa dessa femton företag framöver, säger Caroline Hansson som är projektledare för Creating Competitive Jobs vid Lunds universitet.

De företag som har valts ut är: EkoBalans Fenix AB, Aaxsus AB, Norups Gård Bioraff AB, Bioprocess Control Sweden AB, In vitro Plant-tech AB, Nära Mat, Ostebørsen, SEA-U Marint Kunskapscenter, Stryhn’s, Restaurant Tivolihallen, DanPET AB, ISI Food Protection ApS, R-Idea AB, Capsenze HB, EVU Energi & VVS Utveckling AB. Företagen har blivit utvalda för att de tros kunna skapa nya arbetstillfällen med universitetens hjälp.

Processutvecklare Inger Valeur på EkoBalans Fenix flyttar in fyra dagar i veckan på Lunds tekniska högskola, LTH:

– Genom samarbetet med LTH får vi tillgång till en kunskapsbank som de har samlat på sig under väldigt många år. Vi som är ett litet företag har inte möjlighet att ta fram den kunskapen på egen hand, säger hon.

Under ett halvår får varje företagare som valts ut en projektanställning vid ett lärosäte och en forskare som handledare. Handledaren är specialkunnig på det område som företagen verkar inom och på den specifika idé som de har valt att utveckla i sin ansökan.

– Vi ansökte till projektet för att få tillgång till forskarkompetens som vi behöver för att undersöka vilka frekvenser inom belysning som påverkar oss människor på olika sätt. Det finns ett stort behov av bättre belysning inom t.ex. skola, sjukvård och kontorslandskap. Det kan vårt företag tillsammans med forskarna ta fram lösningar på genom vårt deltagande i projektet, säger Alexander Weiland, vd för Aaxsus. Den första anställda börjar den 24 mars och alla projekt ska vara avslutade i november 2014.

Företagen som flyttar in på Lunds universitet är:

Nära Mat som ska arbeta fram ett koncept som gör det möjligt för småbutiker att bli lönsamma på landsbygden med hjälp av forskare på institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg.
Kontakt: Rolf Lorentzon rolo@live.se”>rolo@live.se

EkoBalans Fenix AB som ska utvinna fosfor från reningsverk genom att bygga fosforutvinningsanläggningar samt framställa gödselprodukter där fosforn är en råvara, med hjälp av forskare inom kemiteknik på Lunds tekniska högskola.
Kontakt: inger@valeur.se”>inger@valeur.se

Aaxsus AB som ska ta reda på vilka frekvenser inom belysning som triggar beteenden hos oss människor samt göra belysningsarmatur för offentliga miljöer med inbyggd intelligens, med hjälp av forskare på institutionen arkitektur och byggd miljö, LTH.
Kontakt: alexander.weiland@aaxsus.se”>alexander.weiland@aaxsus.se

Bioprocess Control Sweden AB som ska utveckla en webb-baserad applikation tillsammans med forskare från institutionen Bioteknik på LTH, i syfte att effektivisera produktionen av biogas -en förnybar och miljövänlig energiresurs.
Kontakt: kristofer.cook@telia.com”>kristofer.cook@telia.com

Norups Gård Bioraff AB som tillsammans med forskare på Bioteknik LTH ska arbeta fram en helhetslösning för biogasproduktion och effektiv vattenrening.
Kontakt: sven@norup.se”>sven@norup.se

FAKTA
Projektet CCJobs finansieras med 20 miljoner kronor varav EU (Interreg IV A) står för hälften och hälften finansieras av parterna Lunds universitet, Köpenhamns Universitet, Copenhagen Business School, Danmarks Tekniske Universitet, Malmö högskola, Företagarna, Sydsvenska Handelskammaren, Sustainable Business Hub, Inspire food, Connect Denmark och Connect Skåne.

Många äldre har av olika anledningar svårt att få i sig tillräcklig näring och energi vilket ökar risken för försämrad hälsa. Detta kan bero på sämre aptit och smaksinne och/eller sjukdom.

– Projektets mål är att utveckla attraktiva drycker med högt innehåll av näring och energi med förhoppningen att drycken ska bidra till att tillgodose de äldres behov och minska närings- och energibrist, säger Karin Wendin, professor i mat och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad.

Mycket beroende på hur de offentliga upphandlingsreglerna ser ut är det idag svårt för mindre lokala producenter att kunna sälja sina frukt- och bärprodukter till offentlig sektor.

Tanken med projektet är att undersöka och skapa förutsättningar för produktion av frukt- och bärdrycker av god kvalitet från lokala råvaror och att de ska nå kunder inom den offentliga sektorn, menar projektets initiativtagare. Initiativet till projektet togs av Gun Hagström på Lyssna AB, som är knuten till SLU Balsgårds projekt Innovativa drycker, Ulla Nilsson från Virgo Grön Konsult, Madeleine Uggla från SLU Balsgård och Karin Wendin som är professor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan Kristianstad.

Högskolan bidrar med kompetens inom sensorik, alltså hur de framtagna produkterna upplevs smaka. Övriga personer involverade i projektet har kompetens inom trädgårdsproduktion, dryckesutveckling, paketering, upphandling, kost och näringslära, och mikrobiologi. Projektet inkluderar även representanter för offentlig verksamhet och trädgårdsnäringen. Tillsammans ska man i projektet utveckla goda närings- och energirika drycker för äldre inom äldreomsorgen i skånska kommuner.

– Tanken är att samma koncept ska kunna användas i hela Sverige framöver, säger Karin Wendin.

Dryckerna kommer under utvecklingsfasen att provsmakas av seniorer boende i Kristianstad med omnejd. Dryckesutvecklingen sker på SLU Balsgård utanför Kristianstad och olika aktörer i kedjan ska involveras, från bärproducentorganisationen LRF-GRO till personal och äldre på boenden.

– Projektet siktar på att skapa nya möjligheter för frukt- och bärodling samt förädlingsanläggningar av frukt- och bärprodukter i regionen. Genom bättre formulerade och mätbara kravkriterier blir det möjligt för offentlig verksamhet att lyfta fram kvalitet hos lokalt producerade drycker som bidrar till en hållbar måltidssituation för äldre, säger Ulla Nilsson.

Projektet finansieras av EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne genom satsningen Skånsk dryckesstrategi. Projektet slutförs under 2014.

Tandlossning (parodontit) och benskörhet är två vanliga folksjukdomar som drabbar skelettet och ger upphov till förlust av benvävnad. I det första fallet kan sjukdomen orsaka förlust av tänder och i det andra fallet till en ökad risk att drabbas av frakturer.

Skelettets celler bildar och bryter ner benvävnad som svar på olika signaler i kroppen. Att förstå detta signaleringssystem är av betydelse för att kunna ingripa medicinskt när balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad rubbas.

På både de benbildande och bennedbrytande cellerna finns många signalmolekyler och bland dessa återfinns ytproteinerna CD47 och SIRP-alfa. Cecilia Koskinen visar bland annat i sin avhandling att utvecklingen av benbildande och bennedbrytande celler är minskad då CD47 eller SIRP-alfa saknas. Avhandlingen visar också att benvolymen är minskad i skelettet hos möss där genen för CD47 saknas. Detta beror till största del på att antalet benbildande celler är färre och att deras förmåga att bilda ben är försämrad. I avhandlingen kartläggs också den signaleringsväg, kopplad till CD47 och SIRP-alfa, som orsakar den reducerade utvecklingen av de benbildande skelettcellerna.

– De fynd som finns i avhandlingen ger oss ökade kunskaper om hur olika signaleringsvägar styr utveckling och funktion hos skelettceller. Det kan i slutänden göra det möjligt att identifiera nya sätt att med hjälp av läkemedel behandla sjukdomar som drabbar skelettet, säger Cecilia Koskinen.

FAKTA
Cecilia Koskinen är född i Uppsala men uppvuxen i Umeå. 2006 fick hon tandläkarexamen vid Umeå universitet och hon har jobbat som tandläkare vid Folktandvården i Malå, Vindeln och Umeå, parallellt med sina doktorandstudier. Efter disputationen påbörjar hon sin specialistutbildning inom parodontologi.

Fredag den 14 mars försvarar Cecilia Koskinen, institutionen för odontologi, sin avhandling med titeln: CD47–SIRPalfa: en betydelsefull interaktion för skelettcellers differentiering. (Engelsk titel: CD47–SIRPalpha: an Interaction of Importance for Bone Cell Differentiation). Opponent: Riku Kiviranta, M.D, Ph.D, adjunct professor, University of Turku. Huvudhandledare: Docent Pernilla Lundberg. Disputationen äger rum kl. 09.00 vid Norrlands universitetssjukhus 1D – Tandläkarhögskolan, Sal B, 9tr.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

I Sverige är komjölk den vanligaste orsaken till allergi och överkänslighet hos barn. Samtidigt är komjölk ett baslivsmedel, varifrån ett växande barn hämtar ungefär 22 procent av sitt energibehov och ett stort antal näringsämnen.

Att ta bort alla mjölkinnehållande livsmedel i ett barns kost och ersätta dem på rätt sätt är därför både svårt och viktigt – inte minst under barnets första levnadsår då det tredubblar sin vikt och växer åtskilliga centimetrar.

Doktoranden Andrea Mikkelsen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sin avhandling intervjuat drygt 300 barn och familjer som sökt för mjölköverkänslighet vid Närhälsans barnmottagningar i Göteborg och Södra Bohuslän. Studierna visar att familjer med mjölköverskänslighet känner en betydligt större stress och påverkan i vardagen än familjer med barn som inte är överkänsliga.

– Kostbehandlingen påverkar både barnet och dess familj, samtidigt är vården som ges dessa barn under denna känsliga period i livet ofta inte optimal, säger Andrea Mikkelsen, till vardags legitimerad dietist och specialist på barnhälsovård.

Anmärkningsvärt nog visar studierna att stressen kring kost- och näringsfrågor kan kvarstå även sedan barnet växt ifrån sin allergi.

– Vi hade väntat oss att stressen skulle minska när barnet inte längre har någon begränsning i sin kost. Istället ser vi att den negativa påverkan kvarstår och att mat fortsätter att vara något jobbigt, med svårigheter att lära sig äta ny mat, brist på variation, ”matkrångel” och så vidare, säger Andrea Mikkelsen.

Andrea Mikkelsen har i samarbete med Närhälsan utvecklat och utvärderat en så kallad ”mjölkallergiskola”, som ger drabbade familjer stöd och utbildning. Utvärderingen visar att mjölkallergiskolan både tillgodoser familjernas behov av information, är administrativt lättarbetad och sparar tid.

Arbetsformen sprids nu över Sverige – men fortfarande saknas resursen på många barnmottagningar i Västsverige, och till skillnad från andra regioner saknar Västra Götalandsregionen riktlinjer och krav på tillgång till dietist.

Avhandlingen har också undersökt hur bra familjer är på att följa generella kostråd. Andrea Mikkelsen är generellt positiv till resultaten, med undantag för förstagångsföräldrar och familjer med invandrarbakgrund som i betydligt lägre utsträckning följer råden.

– Vi ser också att familjer där barn har anlag för mjölkallergi ger barnet mjölkinnehållande bröstmjölksersättning, trots att Barnläkarföreningen avråder från detta. Min slutsats är att vi bör rikta mer uppmärksamhet till familjer med invandrarbakgrund, förstagångsföräldrar och barn som har en ärftlig benägenhet att utveckla allergisk sjukdom.

Studierna har genomförts vid barn- och ungdomsmottagningar i Göteborg och Södra Bohuslän, i samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Närhälsan Barn- och ungdomsmedicin i Södra Bohuslän och Västra Götaland.

FAKTA
OM KOMJÖLKSALLERGI
Komjölksallergi, som innebär att inte tåla de proteiner som finns i mjölken, uppstår oftast när barnet är under ett år och börjar få mjölkprodukter. Komjölksallergi försvinner vanligen när barnet är mellan två och fyra år, men en del har kvar allergin även som vuxna. Komjölksallergi ska inte förväxlas med laktosintolerans som är mycket ovanligt bland barn.

Avhandlingen Children’s hypersensitivity to cow’s milk – Public health
aspects and impact on families försvarades vid en disputation den 7
mars. Länk till avhandling:

– Plantorna är fixerade i jorden och utsatta för variationer i omgivningen. Växtens utveckling, tillväxt och förmåga att skydda sig påverkas av ljusets mängd och kvalité, säger Cornelia Spetea Wiklund, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap.

Ljus ger signaler och processer startar
Ljus fungerar som en universalsignal i kloroplasten, som innehåller växtcellens klorofyll. Genom signalerna sker kommunikation med andra delar i cellen och olika processer startas. Till exempel kan växtens blad vrida sig för att bättre fånga ljuset.

– De olika bladen i en växt får inte lika mycket ljus och kloroplaster och celler måste anpassa sig till omständigheter i de olika ljusförhållandena, säger Cornelia Spetea Wiklund.

Ljusexponeringens längd betydelsefull
Den exponering av ljus som växter utsätts för påverkar dem. Växten har förmåga att anpassa sig till kort ljusexponering (sekunder eller minuter) genom processer i kloroplasten. Lång ljusexponering (timmar eller dygn) inverkar på kloroplastens kommunikation med andra delar i växtcellen, till exempel mitokondrie och cellkärna.

– Växterna upplever många olika ljusförhållanden och har utvecklat strategier för att klara variationer i miljön, säger Cornelia Spetea Wiklund.

Studerat plantor som växer under olika ljusvillkor
Det har betydelse var i världen grödor växer. Cornelia Spetea Wiklunds forskargrupp har samarbete med holländska forskare.

Gruppen har studerat växten backtrav, Arabidopis thaliana. Det är ett ogräs som finns på många platser; från Tanzania i syd till Norge i nord, och från Portugal i väst till Japan i öst. Forskarna har samlat frö från olika delar av världen och låtit fröna växa upp till plantor under olika ljusförhållanden i laboratoriemiljö.

Forskargruppen har särskilt intresserat sig för den naturliga variationen av mekanismer som växter använder vid olika ljusförhållande.

– Vi har studerat proteinfosforylering, en process som växten använder för att avsluta eller sätta igång reaktioner i kloroplasten, vilket i sin tur innebär att växten kan anpassa sig.

Många medverkande forskare
Tidskriften Philosophical Transactions B tar ur ett brett perspektiv upp ljusets betydelse för växterna. Forskare från över tio länder har medverkat. Förutom växtmolekylär cellbiologi och fysiologi, innehåller temanumret tvärvetenskapliga infallsvinklar från ekofysiologi och agronomi.

Cornelia Spetea Wiklund, professor vid Göteborgs universitet,
är gästredaktör för tidskriften.

Länk till tidskriften: http://rstb.royalsocietypublishing.org

Fotosyntesen i växter, alger och vissa bakterier omvandlar energin från solljus till kemiskt bunden energi. I denna cykliska process spjälkas två stycken vattenmolekyler i dess beståndsdelar: fyra stycken vätejoner, fyra stycken elektroner samt molekylärt syre.

– Resultaten från min forskning visar var dom två vattenmolekylerna troligtvis är lokaliserade ögonblicket innan dom spjälkas. Dessutom visar mina resultat på en möjlig reaktionsmekanism för vattenspjälkningen, säger Håkan Nilsson.

De nya rönen är intressanta ur ett grundforskningsperspektiv för att förstå hur fotosyntesen i växter, alger och vissa bakterier fungerar. Därutöver är resultaten intressanta för den tillämpade forskningen inom artificiell fotosyntes. En av förhoppningarna med artificiell fotosyntes är att skapa en molekyl som imiterar den naturliga vattenspjälkningsprocessen och därigenom producerar vätgas, framtidens energibärare.

I sin forskning har Håkan Nilsson använt sig av isotop-inmärkt vatten och isolerade fotosynteskomplex från cyanobakteriers fotosystem II för att studera hur vattenmolekylerna oxideras vid fotosyntesen. Det är känt sedan tidigare att dessa vattenmolekyler binder in till ett kluster av tio atomer (Mn4CaO5) och att detta kluster ackumulerar energi via solljuset vilket slutligen leder till att vattenmolekylerna oxideras till fyra stycken vätejoner, fyra stycken elektroner samt molekylärt syre. Han har mätt hur bindningen av vattenmolekyler till Mn4CaO5 klustret förändras allteftersom energin till vattenoxidationen ackumuleras i Mn4CaO5 klustret.

FAKTA
Torsdagen den 20 mars försvarar Håkan Nilsson, kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Substrate water binding to the oxygen-evolving complex in photosystem II. Svensk titel: Vattenmolekylens substratbindning till det syregenererande komplexet i fotosystem II. Disputationen äger rum klockan 10.00 i stora hörsalen (KB3B1), KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Robert L. Burnap, Department of Microbiology and Molecular Genetics, Oklahoma State University.

Avhandlingen är publicerad digitalt. Länk till tidskriften: http://rstb.royalsocietypublishing.org

Meteoriten fick lyftas på plats i sin monter med en motorlyft som vanligen används till bilmotorer.

– Det var ett omfattande jobb, men efter några timmar var den på plats. säger Erik Israelsson, hantverkare på museet.

Meteoriten som nu kan ses i Naturhistoriska riksmuseets mineralutställning Skatter från jordens inre, är resterna av en meteorskur som föll över jorden för flera hundra tusen år sedan. Meteoriten har överlevt både vittring och fyra inlandsisar.

– Meteoriter är spännande stenar som vi kan lära oss mycket av, säger Ulf Hålenius, professor på Naturhistoriska riksmuseet. De kan fungera som loggböcker, då deras kemiska sammansättning och mineralsammansättning ger viktig information om hur vårt solsystem bildades. Meteoriterna har också varit viktiga byggnadsstenar på det tidiga jordklotet genom att enorma mängder materia tillfördes av meteoritnedslag.

Meteoriten upptäcktes med metalldetektor 2005 vid Kitkiöjärvi i Pajala, Norrbotten och hittades på 1,2 meters djup, nedbäddad i morän som bildats efter den senaste istiden. Den är en del av den så kallade Muonionalustameteoriten efter socken där den hittats.

Fakta om Muonionalustameteoriten
Muonionalustameteoriten splittrades i atmosfären och bitar av den slog ned i socken med samma namn för fler hundra tusen år sedan. Det första fyndet gjordes 1906 och ett stort antal nya fynd har gjorts under de senaste 15 åren. Totalt har 100-tals bitar påträffats i det 15×25 km stora området, nedbäddade i moränen på upp till 2 meters djup. Den sammanlagda vikten på fynden är åtskilliga ton, varav den största kända biten väger nära 1 200 kg.