Den mänskliga hjärnan består av tusentals olika typer av nervceller, som alla bildas ur vad som förenklat kan kallas omogna stamceller. Man vet sedan länge att nervstamcellerna förändras i takt med att hjärnan utvecklas och åldras. Samma typ av stamcell kan producera olika typer av nervceller vid olika tidpunkter av hjärnans utveckling. I denna process blir åldrande stamceller även gradvis mer begränsade i sin utvecklingspotential och tappar förmågan att utveckla utmognade celltyper som bildats under tidiga stadier.

Hur denna stamcellsidentitet och potential regleras över tid har hittills varit i det närmaste okänt. Men i den nu publicerade studien presenterar alltså forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet en molekylär tidsmekanism som kan förklara den neuronala stamcellsregleringen och därmed uppkomsten av cellulär mångfald i hjärnan.

– TGF-beta fungerar som en viktig tidssignal som styr när en stamcell ska sluta producera en viss typ av nervcell och istället börja göra en annan, samtidigt som TGF-beta gradvis begränsar stamcellens framtida utvecklingskapacitet, säger Johan Ericson, professor i utvecklingsbiologi, som lett studien.

I sitt arbete visar forskarna också att TGF-beta kan användas i stamcellskulturer för att massframställa nervceller som i sin tur producerar signalsubstansen serotonin. Redan idag är hjärnans serotoninsystem ett känt mål vid behandling av depression, och tidssignaler bör därför enligt forskarna kunna användas för stamcellsbaserad läkemedelsutveckling.

– Det här är den första kända signalmolekyl som reglerar neuronala stamcellers potential över tid. Med en ökad förståelse om hur potential regleras borde man på sikt kunna bredda åldrande stamcellers utvecklingskapacitet så att de återfår förmågan att producera celltyper från tidigare utvecklingsstadier, vilket i ett långt perspektiv kan vara av intresse för framtida behandlingsmetoder av neurodegenerativa sjukdomar, säger Johan Ericson.

Forskningen har finansierats genom anslag från bland annat Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Hjärnfonden.

Publikation: “Tgfß signaling regulates temporal neurogenesis and potency of neural stem cells in the CNS”, José M. Dias, Zhanna Alekseenko, Joanna M. Applequist and Johan Ericson, Neuron online 13 November 2014.

– Vi har blivit så beroende av antibiotika för att kontrollera de flesta infektionssjukdomar att multiresistenta bakterier har blivit ett globalt hot mot hälsan, säger Jana Jass, som kommer genomföra studien tillsammans med Örebroprofessor Bo Söderquist.

Dessa bakterier går nu att hitta i alla naturliga miljöer från Arktis till Antarktis. Syftet med det nya forskningsprojektet är att undersöka vilka nyckelfaktorer som ligger bakom utveckling, spridning och distribution av antibiotikaresistenta bakterier i samhället.

Följa utvecklingen i Sverige och i Indien
– Oreglerad användning av antibiotika och vatten med läkemedelsrester i utvecklingsländer tros främja bakterierna. Vi ska följa och analysera utvecklingen i såväl Sverige som Indien, säger Jana Jass.

I Indien är det lätt att få antibiotika utan recept. Dessutom bidrar varma vattentemperaturer och miljöföroreningar till att nya antibiotikaresistenser utvecklas. I Sverige är det andra faktorer som spelar in. Forskarna tror att det kan vara resenärer, husdjur, livsmedel och flyttfåglar, som sprider bakterierna. När de har kommit in kan de bli kvar i samhället och komma ut i miljön.

– Men vi vet i dag inte hur antibiotikaresistenta bakterier etablerar och sprider sig i rena miljöer så snabbt som vi kan se att de gör. Genom att jämföra de båda länderna vill vi kunna presentera en långsiktig analys.

Globalt problem
Vilken roll spelar till exempel den globala uppvärmningen och andra miljöfaktorer? Kommer varmare vattentemperaturer i Sverige bidra till en tillväxt av bakterierna? Det är många olika faktorer som spelar in.

– Det här är ett globalt problem och det krävs internationella överenskommelser och resurser för att utvecklingsländer ska förmås att kontrollera och reglera antibiotika och industriella läkemedel mer effektivt. De resultat vi kommer fram till kommer vi att kommunicera till lokala och nationella lagstiftare i såväl Sverige som Indien.

– Målet är att det ska leda till bättre utnyttjande av resurser, minskade kostnader och bättre saneringsstrategier, säger Jana Jass.

Escherichia Coli (E. coli) har visat sig vara en användbar indikator på utsläpp av färsk avföring i vatten eftersom bakterien inte kan leva länge utanför tarmen. E. coli är i sig själv normalt inte sjukdomsframkallande, men förekomsten i vatten indikeraren ökad risk för samtidig förekomst av sjukdomsframkallande organismer och kemiska föroreningar från avloppsutsläpp mm.

I kalla näringsfattiga vattendrag finns möjligheten till betydligt längre överlevnad för mikroorganismer än i varmare och näringsrikare vatten. Därmed ökar risken för att E. coli och sjukdomsframkallande organismer kan transporteras långa sträckor i kalla vattendrag i norra Sverige.

– För att få en uppfattning om hur långa sträckor det kan handla om har vi utvecklat en transportmodell för E. coli. Resultaten av modellberäkningarna från Indalsälven visar att det handlar om betydande sträckor, men också att transportsträckornas längd varierar mycket med årstiden. De längsta transportsträckorna var under våren, upp till 90 km under perioden april – maj, säger Anders Jonsson, docent i miljövetenskap vid Mittuniversitetet.  

Modelleringen bygger på data från en elvaårsperiod och den visar att de mindre sjöarna i Indalsälven uppströms Storsjön inte kunde fånga upp föroreningarna under de höga flödena som råder under våren.

– En risk för påverkan på dricksvattentäkten Storsjön finns från källor som också ligger långt ovanför Åre under sådana omständigheter. Det rör sig alltså om avstånd som troligtvis är längre än man normalt sett räknar med idag, säger Anders Jonsson.

Resultaten av modellberäkningarna kan användas för att etablera skyddsområden längs älven för att kunna ge ett bättre skydd för Storsjön som dricksvattentäkt.

FAKTA
Studien har nyligen publicerats vetenskapligt och presenteras under Åre Sustainability Summit i Åre fredag 14 november – 14:30 – ”Hållbar samhällsplanering kring Indalsälven – hur skyddar vi vårt dricksvatten?”

Läs hela studien här

– Genom att ta reda på hur farlig plasten är och vad det är som gör den farlig blir det möjligt att hitta lösningar för att minska skadorna på miljön, säger Anna Kärrman, forskare i kemi vid Örebro universitet.

Vi använder plast dagligen i vår vardag och ungefär en tredjedel av all plast som produceras är tillverkad för att bara användas en gång och sedan slängas. En del av den plast som slängs kommer ut i miljön och hamnar till sist i våra hav.

– Plast är ett hållbart material och finns kvar i miljön i århundraden. Under hela den tiden påverkar den ekosystemet. Det är inte ovanligt att djur till exempel trasslar in sig i plast eller äter plast, säger Anna Kärrman.

Plasten i sig är inte farlig men den kan innehålla ämnen som är hormonstörande eller cancerframkallande. Plast behandlas till exempel med mjukgörare och flamskyddare och när plasten har hamnat i havet drar den dessutom till sig miljögifter som finns i vattnet.

Samlat plastprover
Anna Kärrman har samlat in plastprover från olika hav sedan 2011. Dessa ska först klassas efter typ och storlek och undersökas för dioxin-, hormonstörande och mutagena effekter. De prover som visar negativa effekter analyseras ytterligare med avancerad kemisk analysteknik för att undersöka vad det är som gör att plasten är farlig.

– Utifrån detta kan vi sedan bedöma hur stor risken är för organismer i det marina ekosystemet baserat på data om hur mycket plast som olika arter har visat sig ha i magen och hur känsliga de är för till exempel hormonstörande ämnen.

– Mängden plast som har negativ påverkan på det marina ekosystemet måste minskas i haven. Men för att kunna sätta in rätt åtgärder behövs en ordentlig riskbedömning, säger Anna Kärrman.

– Resultaten visar hur viktigt det är att vårdgivare erbjuder patienten en professionell handläggning genom hela vårdkedjan. Det räcker inte med att en erfaren kirurg genomför sin insats på ett bra sätt, det är också viktigt att radiologer, patologer, sjukgymnaster, med flera tar ett specifikt ansvar i planeringen av vården för att den ska bli säker, framgångsrik och för att vi ska nå de nationella mål som vi har att leva upp till, säger Fredrik Brännström, specialistläkare vid kirurgcentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för kirurgi och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, som står bakom avhandlingen.

Fredrik Brännström berättar att behandlingen av tjocktarmscancer och ändtarmscancer har genomgått stora framsteg sedan början av åttiotalet, både när det gäller strålbehandling, cellgiftsbehandling och kirurgisk teknik. Under den senare delen av denna tidsperiod har även multidisciplinära team introducerats i rutincancervård. Dessa team tar dock stora resurser i anspråk och nyttan av dem är dåligt utredd.

En stor andel av de patienter som opereras för tjocktarmscancer, mer än var femte, opereras akut. För dessa är prognosen fortfarande mycket sämre än för de som opereras planerat, men varför det förhåller sig så vet man inte.

Fredrik Brännström har i sitt avhandlingsarbete studerat vilken betydelse olika faktorer kring sjukvårdens organisation påverkar hur det går för patienter som behandlas för tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Det handlar om faktorer som sjukhusstorlek, hur många liknande operationer varje kirurg gör per år, vilken grad av formell specialisering den opererande kirurgen har och huruvida enskilda patienter diskuteras i specialanpassade multidisciplinära grupper, med syfte att optimera vård och behandling.

Avhandlingen visar bland annat att ackrediterade tarmkirurger, det vill säga kirurger med hög formell kompetens inom området, tog ut fler lokala lymfkörtlar vid cancerkirurgi i tjock- och ändtarm, jämfört med andra kirurger.

– Eftersom cancer i tjocktarm och ändtarm först sprids till lymfkörtlarna har det antagits att risken för canceråterfall borde minska om kirurgen tar bort många lokala lymfkörtlar. Men i våra studier visar det sig, något förvånande, att varken antalet operationer som respektive kirurg genomför per år eller graden av specialisering hos kirurgerna hade någon mätbar betydelse för överlevnaden hos den studerade patientgruppen. Orsakerna till detta är något som vi måste undersöka närmare, säger Fredrik Brännström.

Faktorer som dock påverkade behandlingen var huruvida enskilda patienter diskuterades av multidisciplinära team. Denna insats visade sig ha en påtaglig effekt på om patienten fick behandling i enlighet med rådande nationella riktlinjer.

När det gäller riskfaktorer för canceråterfall efter akut tjocktarmskirurgi visade det sig främst vara faktorer som var närvarande redan när patienten kom till sjukhus som påverkade risken. Enligt Fredrik Brännström talar detta för att det kan finnas mer att vinna på att undvika att ett akut tillstånd uppstår, exempelvis genom tidigare diagnostik, istället för att genomföra organisationsförändringar för att möta problematiken hos patienter som kommer till sjukhus som akutfall.

Fredrik Brännström har baserat sitt avhandlingsarbete på uppgifter dels från det nationella kolorektalcancerregistret, dels lokala register i Uppsala/Örebroregionen och Stockholm/Gotlandregionen, och dels uppgifter som tagits fram genom metodisk genomgång av journaluppgifter.

Fredrik Brännström kommer från Lycksele. Han arbetar som läkare vid kirurgcentrum, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Peter Zygmunt och Edward Högestätt, professorer i farmakologi respektive klinisk farmakologi vid Lunds universitet, har länge arbetat med smärtforskning och smärtans samband med irriterande ämnen i senap, vitlök och chilipeppar. Dessa starka kryddor kan i för höga mängder få det att bränna och svida i munnen, och kan även ge rodnader och svullnader. Skälet är att dessa ämnen påverkar nerver som tillhör smärtsystemet och aktiveras vid inflammation.

Lundagruppen identifierade redan för tio år sedan receptorn för senap och vitlök, dvs den väg genom vilken de skarpa ämnena i kryddorna retar nervcellerna. Om denna receptor också svarar på kyla har sedan dess varit omdiskuterat. Men lundaforskarna kan nu visa att så är fallet.

– Vi har tillsammans med biokemiprofessorerna Urban Johanson och Per Kjellbom här i Lund renat fram det mänskliga receptorproteinet och satt in det i ett konstgjort cellmembran. Där kan vi se att det reagerar på kyla, förklarar Peter Zygmunt.

Fyndet ökar den grundläggande kunskapen om den mänskliga kroppens temperatursinne. Men det skulle också kunna hjälpa alla dem som har köldallodyni, dvs är överkänsliga mot kyla och får ont när de blir kalla.

– Det är mycket vanligt med sådana problem hos patienter med kroniska smärtor eller sjukdomar som påverkar nervsystemet, som t.ex. diabetes. Även cellgiftsbehandlade patienter kan bli överkänsliga mot kyla som en biverkning av medicineringen. Och patienternas obehag och smärtor kan starta redan vid mild kyla inom det temperaturspann som vi sett att senaps- och vitlöksreceptorn reagerar på, säger Edward Högestätt.

Receptorn för senap och vitlök finns på många ställen i kroppen, bland annat i huden, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Flera läkemedelsföretag försöker nu hitta läkemedel som blockerar receptorn, i syfte att minska besvär som klåda, inkontinens och smärtor. Besvär från kyla borde också kunna lindras genom att blockera receptorn, tror lundaforskarna.

När det gäller luftvägarna, så vet man att senaps- och vitlöksreceptorn även reagerar för kemiska ämnen som irriterar luftvägarna. Eventuella nya läkemedel för personer som besväras av t.ex. dofter, lösningsmedel, cigarettrök och bilavgaser borde därför också kunna gynna dem som är överkänsliga mot kyla i luftvägarna.

Genom fyndet av kopplingen mellan senaps- och vitlöksreceptorn och kyla är ytterligare en del av människans temperatursinne kartlagd.

– Vi vet redan att det är chilipepparreceptorn som reagerar inte bara på chilipeppar utan också på temperaturer över 42 °C, som när man bränner sig på en eld. Mentolreceptorn reagerar vid temperaturer under 28 °C, som upplevs som behagligt kylande. Och nu vet vi alltså att senaps- och vitlöksreceptorn hos människa reagerar på temperaturer under 20 °C, säger Peter Zygmunt.

Epilepsikirurgi syftar till att personer med svår epilepsi ska bli anfallsfria, eller åtminstone få en påtagligt minskad anfallsfrekvens och därigenom en bättre livskvalitet.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har genom det svenska nationella epilepsikirurgiregistret, som omfattar samtliga patienter som opererats i Sverige sedan 1990, granskat data för 865 patienter som från 1996 och fjorton år framåt opererades vid Sveriges sex epilepsikirurgienheter.

Studien visar att bara tre procent av patienterna (25 av 865) fick bestående komplikationer av operationen. Jämförelser med en tidigare studie om komplikationsrisken visar dessutom på en positiv, nedåtgående trend i antalet.

Göteborgsstudien är en av många som visat på epilepsikirurgins goda effekter. En långtidsuppföljning från det svenska epilepsikirurgiregistret 2013 visade till exempel att över 60 procent av alla vuxna som opereras är anfallsfria 5-10 år efter operationen.

Samtidigt utförs bara mellan 50 och 60 operationer i Sverige varje år. Studier visar att det tar i genomsnitt 20 år för patienter med behandlingsresistent epilepsi att bli remitterade för operationsutredning.

– En anledning till att patienter remitteras sent kan vara att man felaktigt bedömer riskerna med en operation som för stora. Här är vår studie viktig eftersom den visar att risken för komplikationer är väldigt låg, säger Johan Bjellvi, forskare vid Sahlgrenska akademin.

En annan faktor är att många patienter inte känner till att operation kan vara en behandlingsmöjlighet vid epilepsi.

Göteborgs epilepsikirurgigrupp deltar nu i ett EU-projekt där man arbetar för att öka kunskapen om, och tillgängligheten till, epilepsikirurgi i Europa. Ett led i arbetet är att ta fram en ny klassifikation av komplikationer för epilepsikirurgi.

– För att genomföra åtgärder som ytterligare minskar riskerna med kirurgi måste de negativa effekterna kartläggas på ett enhetligt sätt säger Johan Bjellvi. I EU- projektet arbetar vi till exempel med en europeisk webbsida som kan användas av såväl patienter som läkare i 17 länder.

Artikeln Complications of epilepsy surgery in Sweden 1996-2010: a prospective, population-based study publicerades online i Journal of Neurosurgery i oktober.

FAKTA EPILEPSI
Epilepsi yttrar sig i anfall med eller utan påverkan av medvetandet och även med eller utan samtidiga kramper. Anfallen beror på övergående störningar i hjärnans elektriska nervimpulser. Orsaker till epilepsi kan vara tillfälliga eller permanenta skador i hjärnan, men orsaken kan inte alltid fastställas. Cirka en procent av Sveriges befolkning har en benägenhet att få upprepade epileptiska anfall. Det finns läkemedel och även kirurgi som kan lindra symtomen.

Kirurgisk behandling av epilepsi syftar till att göra patienten fri från anfall, att minska antalet anfall eller att minska anfallens svårighetsgrad genom att förhindra att de sprids till större delar av hjärnan. Det finns många typer av epilepsikirurgi. Vid den vanligaste operationen avlägsnas den främre delen av ena tinningloben. Andra typer av ingrepp syftar till att begränsa spridningsvägarna för den epileptiska aktiviteten i hjärnan.

Globala hälsoskillnader mellan befolkningar i hög- och låginkomstländer har visat sig vara mycket svåra att påverka, trots stora framsteg när det gäller kunskap, teknikutveckling och möjligheter till internationella investeringsstöd. Hållbara lösningar kräver att man stärker hälsosystemen och vårdpersonalens roller. Alison Hernández, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, har i sitt avhandlingsarbete studerat möjligheterna att förbättra vården bland fattiga på landsbygden i Guatemala.

– Våra studier visar att när vårdgivare aktivt arbetar med att genomlysa och diskutera vårdbehoven med lokala ledare, arbetsgivare, med flera, stärks vårdpersonalens möjligheter att ge en god vård och reagera på lokala behov. Detta gäller även i mycket fattiga områden, säger Alison Hernández.

I sitt avhandlingsarbete har hon fokuserat på hur undersköterskornas roll i det hälsofrämjande arbetet och deras relationer med nyckelpersoner på landsbygden, påverkar vårdresultaten. Avhandlingen visar att samarbetet mellan lokala ledare och vårdpersonal underlättades av att de hade en gemensam etnisk identitet och även ett gemensamt språk.

Undersköterskornas arbete leds oftast av sjuksköterskor där arbetsrelationen till stor del bygger på att sjuksköterskorna sköter uppföljning och kontroll av dokumentation av vårdinsatser, samt säkerställande av att vårdinsatserna genomförs i enlighet med fastställda regelverk. De sjuksköterskor i studien som hade en mer holistisk syn när det gäller patientvård och undersköterskornas behov, var mest framgångsrika att motivera undersköterskorna i sitt arbete.

– Ett aktivt arbete med mellanmänskliga relationer var den viktigaste faktorn för att undersköterskorna skulle klara den svåra arbetssituation, som arbete i dessa fattiga områden innebär. I den här typen av utsatta miljöer går det inte att enbart ge basal och standardiserad vård. Vetskap om grundläggande professionella värderingar inom omsorg kan vara vägledande för hur vårdverksamheten kan stärkas. I vår studie visades att dessa värden var mycket betydelsefulla, säger Alison Hernández.

Hon anser att resultaten i avhandlingen visar på nya möjligheter att stärka vården i låginkomstländer.

– Det fokus som jag har i min avhandling är unikt. Hittills har de flesta studier undersökt hur man kan locka personal från städer till landsbygden i fattiga länder för att täcka behovet av en adekvat sjukvård i resurssvaga områden. Jag har istället arbetat med befintlig hälso- och sjukvårdspersonal och undersökt hur hälso- och sjukvårdssystemet kan stärka vårdarbetet och dess resultat ur ett organisatoriskt perspektiv, säger Alison Hernández.

FAKTA
Om disputationen: Fredagen den 14 november försvarar Alison Hernández, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Att stödja sjuksköterskors arbetsprestation i landsbygdens Guatemala: Betydelsen av mänskliga relationer. (Engelsk titel: Enabling the performance of nurses in rural Guatemala: The role of relationships.) Opponent: Bart Criel, universitetslektor, Institute of Tropical Medicine, Antwerpen, Belgien. Huvudhandledare: Miguel San Sebastián. Disputationen äger rum kl. 09.00 Norrlands universitetssjukhus, Sal 135, Allmänmedicin, byggnad 9A.

Alison Hernández kommer från USA, hon är sjuksköterska och har en magisterexamen i folkhälsovetenskap. Efter sin disputation planerar hon fortsätta sitt arbete med att utveckla metoder för att förbättra hälsan för marginaliserade befolkningsgrupper och stärka hälso- och sjukvårdssystemen genom forskning, utbildning och kapacitetsuppbyggnad för att stödja sjuksköterskors arbetsprestation, både i Guatemala och globalt.

Globalt sett beräknas antalet bilar att ha fördubblas till år 2035 och flygbranschen beräknar att passagerarvolymen kommer att tredubblas till år 2050. Bil- och flygplansindustrin menar att man genom tekniska lösningar ska kunna minska koldioxidutsläppen.

– Det råder en utbredd samstämmighet om att nuvarande klimatpolitik för passagerartransporter inte är tillräcklig för att uppnå en betydande minskning av utsläppen, i linje med de globala mål som finns för att stabilisera klimatet, säger Stefan Gössling.

Gösslings forskning visar att anledningen till att det inte presenteras några policys som har en betydande dämpande effekt på transporter från EU är att det finns olika sammanlänkade ”transporttabun” i vägen. Eftersom de utgör en politisk risk avhandlas inte de olika hinder som lägger sig i vägen för framtagandet, accepterandet och genomförandet av transportpolicys.

Hans resultat visar också att om man inte lyckas lyfta dessa transporttabun – som till exempel högst ojämlika individuella bidrag till transportvolymer och utsläpp, den sociala ojämlikhet som skapas av planerade marknadsbaserade åtgärder, lobbyismens roll och de olika sociala och psykologiska funktionerna av rörlighet – kommer det förbli svårt att uppnå en betydande minskning av utsläpp kopplade till passagerartransporter.

– Trots detta får transporttabun minimal uppmärksamhet av EU:s lagstiftare eftersom att diskutera dem skulle innebära att man ”rörde om i grytan”, det vill säga man skulle skada specifika intressen inom nyliberalistiska myndighetsstrukturer och de samhälleliga grunder och strukturer av transportsystem som är baserade på dessa, menar Stefan Gössling.

Resultaten presenteras i Journal of Transport Geograhy http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0966692314001586

Villkoren är ojämlika och Sverige behöver bli bättre på att se skillnad som en tillgång, enligt Thomas Winman, pedagog och integrationsforskare på Högskolan Väst.

– Vi är dåliga på att uppmärksamma invandrare som entreprenörer, trots att personer med utländsk bakgrund oftare är entreprenörer och egna företagare. Tyvärr får utrikes födda ofta sämre rådgivning och har större problem att hitta finansiärer. 

Thomas tycker det är problematiskt att prata om invandrare som en homogen grupp som man försöker ge bestämda egenskaper.

– När vi betonar det som är annorlunda och försöker kategorisera utifrån det, glömmer vi att våra egna gränssättningar utgår ifrån våra normer. Det gör att den egna reflektionsförmågan minskar.

– I Sverige existerar en etnocentrism, där vi värderar alla andra kulturer utifrån vår egen och där de andra ofta anses vara sämre. Fokus ligger fortfarande på vad de invandrade personerna inte kan, istället för att se till vilka tillgångar de för med sig, säger Thomas.

Anledningen till att många invandrare startar eget företag är ofta att det är vägen till försörjning. I Trollhättan till exempel råder en extremt hög arbetslöshet bland invandrare, samtidigt som 37% av alla företagare i Trollhättan är födda utanför Sverige.

Gemensamt för invandrares företag är att de återfinns i branscher där det är relativt lätt att ”ta sig in” som kaféer, restauranger och transportbranschen. Samtidigt finns en stor potential även inom andra branscher.

– Produkter som får och lammkött importeras samtidigt som mycket jordbruksmark läggs i träda. Även många grödor som kan odlas i Sverige importeras, varför? Man ser sig inte i ett globalt perspektiv och att det finns en enorm potential.

Enligt Thomas Winman måste vi ändra förhållningssätt och perspektiv. Idéer måste planteras tidigt, redan i skolan.

– Integration är inte en etnisk fråga utan en konkurrensfråga för Sverige och vårt näringsliv. Ökad globalisering ger andra kulturella och sociala förutsättningar.

Studiens stora genombrott är upptäckten att glukosupptag i brunt fett kan stimuleras oberoende av insulin. Hoppet finns att denna alternativa signalväg ska kunna stimuleras farmakologisk och därmed sänka sockerhalterna i blodet. Detta kan leda till en ny behandling mot typ 2-diabetes.

– En av de mest intressanta egenskaperna med denna nyupptäckta signalväg är att den skiljer sig från den signalväg som startas av insulin. Detta betyder att signalvägen i brunt fett med stor sannolikhet kan aktiveras även i patienter med typ 2-diabetes där insulin-signaleringen är ur funktion, säger Tore Bengtsson, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet.

Trots att typ 2-diabetes är en mycket allvarlig sjukdom, som dessutom ökar, så finns det ännu ingen definitiv behandling eller bot.

– Det är därför av stort intresse att finna nya sätt som stimulerar glukosupptag i vävnader och minskar sockret i blodet, säger Tore Bengtsson.

Brunt fett har visat sig finna i vuxna människor och är en av de vävnader i kroppen som kan stimuleras till det högsta sockerupptaget per gram vävnad. Ett ökat sockerupptag i brunt fett kan därmed snabbt minska sockerhalten i blodet.

– Vår studie visar att de kroppsegna stresshormonerna adrenalin och noradrenalin ökar sockerupptaget i brunt fett. Adrenalin och noradrenalin kan påverka nästan alla våra organ genom att binda till receptorer på cellytan. Vi har visat hur och med vilken mekanism adrenerga receptorer, som finns på brunt fett, stimulerar sockerupptag. Detta är helt ny och banbrytande forskning, säger Tore Bengtsson.

FAKTA
Om typ 2-diabetes: Mer än 382 miljoner av världens befolkning är diagnostiserade med typ 2-diabetes och antalet växer snabbt. Risken för att någon gång under livstiden få typ 2-diabetes är mer än 30 %.

Det som händer rent molekylärt i en person med typ 2-diabetes är att vävnader förlorar sin förmåga att svara på insulinstimulering och kan därmed inte ta upp socker ifrån blodet. Insulin är det hormon som utsöndras efter att man ätit och är det viktigaste hormonet för regleringen av blodsockret. Om insulinsignalen inte fungerar leder detta till en oförmåga att sänka blodsockerhalten efter en måltid. För högt blodsocker är farligt för de flesta organ i kroppen och leder till många olika komplikationer inklusive hjärt- och kärlsjukdomar, njursvikt, skador på perifera nervsystemet, blindhet och även amputationer och för tidig död.

Om studien: Studien är delvis finansierad av Vetenskapsrådet och har genomförts av forskare från Stockholms universitet. Studien publiceras i Journal of Cell Biology.

– Cellulosa är ett av de vanligaste materialen på jorden som kommer ur en förnybar resurs, säger Armando Córdova, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet. Ett utvecklingsområde som får allt större betydelse i dagens samhälle är att hitta nya produkter och nya material baserade på cellulosafibrer. Utmaningen är att skapa helt fiberbaserade material som kan konkurrera med andra typer av oljebaserade material och plast. Vårt nya forskningsprojekt vid forskningscentrum FSCN söker nya miljövänliga metoder för att nå detta.

– Vi kommer att använda katalysatorer och utföra våra processer under miljövänliga betingelser, exempelvis ”gröna” oxidationsmedel, som syre och väteperoxid, och ”grön” energi, som solljus, samt startmaterial från förnyelsebara råvaror och ofarliga lösningsmedel som vatten, säger Armando Córdova.

Det fyraåriga projektet vill utveckla nya och effektiva katalysatorer för att ändra och förbättra cellulosans egenskaper. Det ska inte bara leda till utveckling av miljövänlig kemi (minska syntessteg, slaggprodukter, lösningsmedel och energi) som kan användas i både akademin och industrin, utan också skapa unika förutsättningar för nya konkurrenskraftiga produkter. En miljövänlig katalytisk process ska kunna ge cellulosafibrer nya egenskaper som t ex att papper ska kunna bli vattentätt eller göras starkare, virke kan hindras från att ruttna, med mera.

– Vi kommer även att utveckla kombinationer av olika katalytiska system som kan ge lösningar till nya reaktioner, kemisk selektivitet och material som inte förväntas av ett enda katalysatorsystem. I själva verket är det så här som biokemin i naturen går till, säger Armando Córdova.

FAKTA
Armando Córdova har varit professor vid Mittuniversitetet i Sundsvall sedan 2009 och leder där en grupp forskare inom området. Córdovas forskning har bland annat resulterat i uppstart av bolag som idag producerar och säljer nya miljövänliga produkter i flera länder.

Så kallade enterotoxin-bildande Escherichia coli-bakterier, förkortat som ETEC, orsakar varje år omkring 400 miljoner diarréfall och 400 000 dödsfall i världens låg- och medelinkomstländer. Framförallt drabbas barn under fem år.

ETEC-bakterier är också orsaken till att nästan varannan resenär som reser i dessa områden drabbas av diarré.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är världsledande inom forskning på ETEC. Nu har Göteborgsforskarna tillsammans med kollegor från bland annat Wellcome Trust Sanger Institute i Storbritannien, Karolinska Institutet och universitet i Japan, Tyskland och USA gjort ett viktigt genombrott.

I en studie som publiceras i Nature Genetics visar Göteborgsforskarna med hjälp av omfattande DNA-analyser hur ETEC-bakteriens genetiska sammansättning ser ut – en analys som också gör det möjligt att kartlägga hur bakterien sprider sig.

– Vi kan se att enskilda farliga ETEC-stammar har uppstått ur en enda bakterie som sedan delat sig och spridits över hela världen. Det kan låta som dåliga nyheter, men det innebär att det vaccin vi utvecklar, och som baseras på de vanligaste förekommande bakterietyperna, också kommer att kunna ha en global nytta, säger Astrid von Mentzer, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Göteborgs universitet har idag världens största samling av ETEC-bakteriestammar, med över 3500 stammar från hela världen. I den aktuella studien har forskarna fokuserat på totalt 362 stammar som isolerats hos barn, vuxna och resenärer som de senaste 30 åren drabbats av diarré i Afrika, Asien, Latin- och Sydamerika.

– Analysen visar att barn, vuxna och resenärer i samma utsträckning drabbas av diarré orsakad av olika typer av ETEC-stammar. Det tyder på att vaccinet kan komma att fungera för samtliga patientgrupper, säger Astrid von Mentzer.

Forskarna kan i studien också visa att några av de identifierade ETEC-grupperna uppkommit så tidigt som för 174 år sedan.

Den nya kunskapen om ETEC-bakteriens genetiska komposition och hur bakterien sprider sig innebär enligt Astrid von Mentzer ännu ett steg närmare målet att minska förekomsten av diarrésjukdomar globalt.

Artikeln Identification of enterotoxigenic Escherichia coli (ETEC)
clades with long-term global distribution publiceras i Nature Genetics
den 10 november.

FAKTA
Forskningsprojektet är ett framgångsrikt samarbete mellan GU och Wellcome Trust Sanger Institutet i Cambridge, UK, som är världsledande inom sekvensering.

Det är slutsatsen i en avhandling som Emelie Condén, leg sjuksköterska och doktorand vid Centrum för klinisk forskning och Uppsala universitet, lägger fram den 14 november i Västerås.

– Det frågeformulär, DS14, som används för att mäta typ D-personlighet innehåller endast 14 frågor. Jag tror inte att är tillräckligt för att mäta personlighet på ett djupare plan, säger Emelie Condén.

Personlighetstyp D utvecklade från början för att studera personlighetsdrag hos patienter med hjärt-kärlsjukdom.

Tidigare forskning har visat att andelen hjärt-kärlsjuka patienter med D-personlighet ligger på 27-31 procent jämfört med 13-24 procent i befolkningen. Den metod som oftast används är ett enkelt självskattningsformulär, kallat DS14, som patienterna fyller i.

När Emelie Condén lät 1 000 hjärtsjuka vid olika tillfällen svara på DS14-formuläret blev resultaten motsägelsefulla. Under sjukhusvistelsen var andelen D-personligheter 14 procent, efter en månad 21 procent, och efter ett år 19 procent. Bara 6 procent av patienterna klassades som D-personligheter vid alla tre mätningar.

– Så stora ska variationerna inte vara, vi är ju samma personligheter oavsett vad som händer runt omkring oss. Min slutsats är att DS14 inte lämpligt att använda på människor som är i kris. Det verkar som DS14 mäter ett temporärt tillstånd, och kanske inte är den personlighetsmätning som är önskvärd.

Emelie Condén har även undersökt personlighetstyp D och dess hälsokonsekvenser bland ungdomar. Utgångspunkten var landstingets undersökning Liv och hälsa ung där ungdomarna bland annat fick fylla i DS14-formuläret.

Resultatet blev att 14 procent av ungdomarna bedömdes ha Typ D personlighet, och dessa hade fem gånger högre risk att drabbas av psykosomatiska symtom, som oro, huvudvärk, sömnproblem och värk.

– Det resultatet stämmer bättre överens med tidigare forskning om D-personlighet. Men jag ifrågasätter om DS14 verkligen mäter ungdomarnas personlighet. Metoden kanske endast mäter olika psykosomatiska symtom, säger hon.

Samtidigt är det viktigt är det viktigt att hitta riskindividerna inte bara utifrån biologiska faktorer utan även utifrån personlighet, anser Emelie Condén. Detta för att ge vårdpersonalen bättre kunskap och möjlighet att anpassa vård och rehabilitering till olika patienters behov.

– För att det ska bli möjligt behöver vi ta fram tillförlitliga och enkla verktyg för att bedöma personlighet.

Avhandlingen: Type D personality; psychometric properties of the DS14 and relations to ill-health and coronar heart disease in general and clinical populations

FAKTA
Disputation: Fredagen 14 november 2014 kl 13.15. Plats: Aulan, ingång 21, Västmanlands sjukhus Västerås. Opponent: Docent Aleksander Perski, Stockholms universitet

Many significant discoveries in physics and astronomy are dependent upon registering a barely detectable electrical signal in the microwave regime. A famous example of this was the discovery of cosmic background radiation that helped confirm the Big Bang theory. Another example is the detection of data from scientific instruments in space missions on their way to distant planets, asteroids or comets.

Faint microwave signals are detected by transistor-based low-noise amplifiers. Researchers at Chalmers University of Technology have now optimised indium phosphide transistors using a special process for this purpose. A spin-off company from Chalmers, Low Noise Factory, designs and packages amplifier circuits.

“Cooling the amplifier modules to -260 degrees Celsius enables them to operate with the highest signal-to-noise ratio possible today,” says Jan Grahn, Professor of microwave technology at Chalmers. “These advanced cryogenic amplifiers are of tremendous significance for signal detection in many areas of science, ranging from quantum computers to radio astronomy.”

Using a combination of measurements and simulations, the researchers investigated what happens when a microwave transistor is cooled to one tenth of a degree above absolute zero (-273 degrees Celsius). It was thought that noise in the transistor was limited by so-called hot electrons at such extreme temperatures. However, the new study shows that the noise is actually limited by self-heating in the transistor.

Self-heating is associated with phonon radiation in the transistor at very low temperatures. Phonons are quantum particles that describe the thermal conductivity of a material. The results of the study are based on experimental noise measurements and simulations of phonons and electrons in the semiconductor transistor at low temperatures.

“The study is important for the fundamental understanding of how a transistor operates close to absolute zero temperature, and also how we should design even more sensitive low-noise amplifiers for future detectors in physics and astronomy,” explains Jan Grahn.

The research has been performed as part of an international exchange between Chalmers University of Technology in Sweden and the California Institute of Technology. Co-authors are the University of Salamanca and the Swedish company Low Noise Factory. The study was conducted at the Gigahertz Centre, a joint venture between Chalmers, research institutes, company partners and the Swedish Governmental Agency for Innovation Systems (Vinnova). 

The study “Phonon black-body radiation limit for heat dissipation in electronics” is published in Nature Materials on November 10th.

Dolores Gavier-Widén får 2,8 miljoner kronor för ett projekt som ska studera lagoviruset, som orsakar kaningulsot och fältharesjuka. Jean-Francois Valarcher får 3,8 miljoner kronor till att kartlägga nötkreaturs och fårs immunitet mot mul- och klövsjuka.

Med början 2015 startas ett treårigt samarbetsprojekt mellan SVA och SLU, samt fyra forskargrupper i Belgien, Frankrike och Tyskland, för att kartlägga nötkreaturs och fårs immunitet mot mul- och klövsjukevirus. Projektet, som koordineras i Frankrike, syftar till att studera dessa djurgruppers respons-gensignaturer som kan associeras med mul- och klövsjuke-infektion och vaccination, samt immunitet med lång tidslängd och viruspersistens. Potentiella målmolekyler och faktorer kommer att identifieras för utveckling av nya vacciner och för att förhindra viruspersistens.

– Det är en mycket smittsam och kostsam sjukdom av stor ekonomisk betydelse och ett nytt vaccin behövs för att minska smittorisken. Nuvarande vacciner är otillräckliga för att kontrollera sjukdomen, säger Jean-Francois Valarcher.

Nytt lagovirus sprider sig
Virus av släktet Lagovirus orsakar kaningulsot hos kaniner och fältharesjuka hos harar. Sjukdomen uppstod på harar i början av 1980-talet i Sverige. Ett nytt lagovirus upptäcktes 2010 i Frankrike. Det spreds snabbt bland vilda och tama kaniner genom flera europeiska länder.

Den nya varianten av viruset (RVHD2) undgår immunförsvaret, och upptäcktes först hos tamkaniner som vaccinerats mot det gamla gulsotsviruset men som ändå blev sjuka. Det nya viruset har visat sig smitta inte bara kaniner utan också kaphare. Denna art är en nattaktiv gräsätare, som liknar fältharen till storlek och utseende och förekommer bland annat på Pyreneiska halvön, Mallorca och i nästan hela Afrika.

Det finns en oro för att RVHD2 också spridits till Sverige, och kan ligga bakom dödlighet hos både vilda och tama kaniner samt hos harar. Projektet syftar till att studera uppkomsten och återkomsten av lagoviruset, upphov till aggressiva virusstammar och betydelse av en så kallad reservoarvärd av lagovirus. Det är ett treårsprojekt med koordinator från Frankrike. Forskare från Frankrike, Italien, Portugal och Sverige deltar.

FAKTA
Om ANIHWA: Ett av huvudmålen för EU:s ramprogram är att öka samordningen av det europeiska forskningsområdet, The European Research Area, ERA. En väg i detta är att öka samarbeten mellan nationella och regionala forskningsfinansiärer, vilket ska ske genom starka nätverk. ANIHWA handlar om djurhälsa och djurvälfärd hos produktionsdjur och akvatiska djur.

Läs mer om sjukdomarna på SVA:s webbplats:
Mul- och klövsjuka
Kaningulsot
Fältharesjuka