Det internationella forskarlaget bakom studien föreslår nu att terapier
riktade mot inflammation och fibros i de små blodkärlen i pankreasöarna
kan erbjuda ett nytt sätt att behandla åldersberoende felreglering av
blodsockernivåerna.
– Det här är ett oväntat men mycket viktigt fynd, som vi förväntar oss kommer att spela en betydande roll för diabetesforskningen i framtiden. Resultaten pekar på att funktionen hos de insulinproducerande betacellerna inte minskar med åldern, utan att det som hotar pankreasöarnas funktion i stället är åldersrelaterad försämring av kärlen som förser dem med syre och näring, säger Per-Olof Berggren vid Rolf Luft Forskningscentrum för diabetes och endokrinologi vid Karolinska Institutet, som lett studien tillsammans med Alejandro Caicedo vid University of Miami Miller School of Medicine och Hong Gil Nam vid DGIST i Korea.
Betacellen finns i pankreasöarna i bukspottskörteln och utsöndrar hormonet insulin, som spelar en nyckelroll i regleringen av blodsockernivåerna. Med åldern försämras blodsockerregleringen och det kan bidra till att diabetes utvecklas. De flesta har antagit att det beror på en minskad förmåga hos betacellerna att frisätta insulin eller förnya sig.
– I studien utmanade vi uppfattningen att åldersberoende försämring av blodsockerregleringen enbart beror på inre dysfunktion hos pankreasöarna, och hypotetiserade att det i stället påverkas av systemiska åldersfaktorer, säger studiens försteförfattare Joana Almaca vid Diabetes Research Institute, University of Miami.
Till skillnad från den utbredda uppfattningen att de insulinproducerande betacellerna tappar sin funktion genom slitage, visar forskarna i den aktuella studien att betaceller från såväl mus som människa har god funktion vid hög ålder. Genom att ersätta blodkärlen i åldrade ötransplantat med unga kapillärer, fann forskarna att pankreasöarna föryngrades och glukosbalansen återställdes helt.
– Medan det fortfarande kan vara önskvärt för framtidens diabetesbehandling att öka mängden betaceller, skulle behandling inriktad på att förbättra närmiljön för den i övrigt friska, åldrade betacellen kunna förebygga åldersrelaterad försämring i blodsockerregleringen och gynna ett hälsosamt åldrande, vilket är konceptuellt nytt och mycket intressant, säger Per-Olof Berggren.
FAKTA
Arbetet som utförts på Karolinska Institutet har gjorts med stöd av Vetenskapsrådet, Diabetesförbundet, Novo Nordisk-fonden, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Familjen Erling-Perssons stiftelse och Europeiska forskningsrådet.
Publikation: “Young Capillary Vessels Rejuvinate Aged Pancreatic Islets”, Joana Almaça, Judith Molina, Rafael Arrojo, Rafael Arrojo e Drigo, Midhat H. Abdulreda, Won Bae Jeon, Per-Olof Berggren, Alejandro Caicedo, and Hong Gil Nam, PNAS, Online Early Edition the week of Nov 17-Nov 21, 2014.
Tidskriften PNAS
Undesirable persistent late-effects affect a considerable number of adults who survived childhood central nervous system (CNS) cancer. The study followed 700 adult survivors diagnosed 1992-2001 with a childhood CNS tumour. The study group covered all adult brain tumour survivors in Sweden at the time of start of study. Patients were compared with a control group selected from the general population.
In addition to health and function, researchers also studied how the illness, the brain tumour treatment and the aftermath affected patients’ psychological identity, i.e. their self-perception and self-esteem in contexts where these play a significant role, such as family, friends, work and sports. Physical body image and an overall self-esteem index were also covered. In addition to specific medical and treatment information collected from medical registers, late-effects status and self-perception factors were addressed using a standardised self-report questionnaire.
The results demonstrate that the late-effects of CNS cancer of childhood are not restricted to health and physical and neuro-psychological function. The illness experience as a whole, with the increased risk for tumour/treatment-related damage intrudes upon on self-perception and contribute to shaping of psychological identity. Compared with the general population, survivors had less favourable outcomes in several of studied aspects.
A negative instead of positive self-perception was more common among survivors. In the contexts of work and friends, for example, 22%and 30% of patients had a negative self-perception compared with 8% and 17% in the control group. In context of family, though, self-perception parcelled that of the general population. Earlier radiation treatment towards the brain and permanent physical scars increased the risk for an adverse effect on self-perception in adulthood.
“The study confirms that these patients are in the risk zone for a wide spectrum of late-effects”, says Krister K. Boman, principal investigator at the Department of Women’s and Children’s Heath at Karolinska Institutet. In addition to health-related, neuro-cognitive and function problems they also engage personality factors linked to identity, mental health and psychological well-being. The results bear witness of the width of the psychological consequence of brain tumour illness in childhood, and of the necessity of adequate support, and of psychosocial rehabilitation resources. These findings allow for specifying the need for early and continued preventative measures for these patients.”
Researchers point to that the findings verify the importance of intensified preventative measures in health care, and a follow-up plan extended into adulthood that meets the specific needs of adult patients who survived paediatric brain cancer. In addition to measures against earlier known problems, medical health care has to attend to that CNS diseases and treatment intrudes upon long-term personality development.
The study was conducted with funding from the Swedish Childhood Cancer Foundation and Karolinska Institutet research grants.
Publication: “Altered self-perception in adult survivors treated for a CNS tumor in childhoodor adolescence: population-based outcomes compared with the general population”, Hörnquist L, Rickardsson J, Lannering B, Gustafsson G, Boman KK, Neuro-Oncology, early online 20 October 2014; doi:10.1093/neuonc/nou289
Detta visar en doktorsavhandling från Karlstads universitet. När lärare och elever interagerar i klassrummet skapar de tillsammans förutsättningar för en ny resa för varje enskild elev. Yrkeslärarna försöker fostra sina elever till medvetna samhällsmedborgare och stolta yrkesutövare. Men de vill också skapa förutsättningar för dem att klara av skolan, få anställning och studera vidare på universitet, menar nydisputerade pedagogikforskaren Hamid Asghari vid Karlstads universitet.
– Jag blev överraskad av resultatet. För mig som ingenjör och yrkeslärare var det självklart att mitt främsta uppdrag var att lära ut ett yrke. Men det handlar om så mycket mer. Det är minst lika viktigt med goda relationer, där eleven får bygga upp sin självkänsla innan studietiden är över, säger Hamid Asghari.
Livsberättelser är viktiga
I sin avhandling Från uppväxt till lärargärning – en livsberättelsestudie med åtta yrkeslärare på industritekniska programmet, tittar Hamid Asghari närmare på hur lärarens tidigare erfarenheter har betydelse för undervisningen och kontakten med eleverna.
– Med den omtanke som yrkeslärarna har om sina elever och med det fokus som de har på sina elever blir yrkesutbildningen en vändpunkt i vissa elevers liv.
Mötet med yrkeslärarna, där var och en av dem har fått möjlighet att berätta om sitt liv, har varit en viktig förutsättning för genomförandet av studien. Många forskare har tidigare gått in i klassrummet och observerat yrkeslärarens arbete, men ingen har ställt frågor som rör den enskilda personen för att ta reda på vilka erfarenheter som har format individen, menar Hamid Asghari.
– Det man har varit med om påverkar hur man är, det syns även i klassrummet. Och det är viktigt att det får göra det. I samspelet mellan lärare och elever, där man får lära av varandra, skapas en bättre undervisning. Det är jag övertygad om, säger han.
Av de åtta yrkeslärare som ingår i studien har hälften annan etnisk bakgrund än svensk, en fördelning som var viktig för Hamid. En av deltagarna är kvinna. De flesta som intervjuades har jobbat många år i industrin.
Tidigare erfarenheter
I utfallet kan man dock inte se några stora skillnader mellan yrkeslärarnas etniska ursprung. Snarare är lärarens egna skol- och yrkeserfarenheter av vikt.
En annan viktig aspekt som kom fram under studiens gång är att gruppens yngsta lärare, 21 år gammal, upplevde eleverna som både duktiga och engagerade medan hans äldre kollega beskrev samma ungdomar som omotiverade för skolan och utbildningen. Det visade sig att kunskaper om moderna, datoriserade skärmaskiner var viktiga för den yngre läraren, medan den äldre värdesatte kunskaper om de manuella, skärande maskinerna högre. Elever som själva tillhörde IT-generationen trivdes bättre med uppgifter som den yngre läraren hade tagit fram och visade därför också större motivation att lära sig.
– Vad ett yrke är, vad en yrkesutbildning ska innehålla och vilka uppgifter en yrkeslärare anser som viktiga för elevernas utbildning kan relateras till yrkeslärarens egna livserfarenheter och den uppfattning yrkesläraren har av yrket. Med andra ord fostras yrkeselever som väljer studera på industritekniska programmet delvis till olika industriarbetare utifrån vem yrkesläraren är och vilka livserfarenheter yrkesläraren bär på, säger Hamid Asghari.
Här finns Hamid Asgharis doktorsavhandling: Från uppväxt till lärargärning.
Örebro läns landsting var först i Sverige med att införa det så kallade KUB-testet som ett kostnadsfritt erbjudande till alla gravida kvinnor. KUB-testet består av ett ultraljud och ett biokemiskt prov och gör det möjligt att upptäcka kromosomavvikelser i början av graviditeten.
I och med att detta infördes får alla blivande föräldrar först en kort information om fosterdiagnostik vid det första besöket hos mödrahälsovården och sedan ett erbjudande om att få träffa en specialutbildad barnmorska. Inger Wätterbjörk, Örebro universitet, har inför sin avhandling undersökt hur paren som väntar barn upplever informationen.
– Det är ett laddat ämne och vissa par vill värja sig från tanken att något kan vara fel. Andra känner att de vet allt de behöver veta om fosterdiagnostik och har redan bestämt sig för om de ska göra ett test eller inte, säger Inger Wätterbjörk.
Grund för samtal
Hon har följt paren genom hela processen och hennes forskning visar att de allra flesta upplever att informationen är bra och tillräcklig.
– För vissa par blir informationen och beslutsprocessen kring testet en grund för samtal de annars inte skulle ha haft. De upplever det som berikande och att det fört dem närmare varandra. Samtidigt finns det par som upplever att oron för att något kan vara fel ökar, säger Inger Wätterbjörk.
Men forskningen visar att de är få. Över 90 procent av de blivande föräldrarna är nöjda med sitt beslut, oberoende om de tar testet eller inte, och tycker inte att det är ett svårt beslut att ta. Nästan sex procent upplever att beslutet är svårt eller mycket svårt och några få ångrar dessutom sitt beslut.
Personligt val
– I vissa fall fortsätter oron även efter att KUB-testet visar att allt är bra. Processen har väckt tankar om att något kan vara fel och oron släpper inte taget om paret, säger Inger Wätterbjörk.
– Det är ett personligt val och alla reagerar olika. Men just det personliga valet måste genomsyra all information. Det är helt frivilligt och upp till var och en att ta del av informationen eller göra testet.
– Det flesta har sett det som ett personligt beslut men det finns människor som tar upp samhällsperspektivet. De undrar varför samhället erbjuder fosterdiagnostik överhuvudtaget och undrar om det inte är ett sätt att rensa ut människor som inte är faller inom samhällets ram för vad som är normalt. Det är så klart inte meningen att någon ska känna så.
Forskningen, som är gjord av professor Torbjörn Åkerstedt, visar att kvinnor upp till 60 års ålder som arbetat på natten i 20 år eller mer tillhör en högriskgrupp för att drabbas av bröstcancer. Risken för att drabbas ökar från 2 procent vid normala arbetstider till 3,5 procent vid nattarbete. Vid nattarbete under en kortare period upptäcktes inga tydliga samband. Tillsammans med tidigare forskning tyder forskningsresultaten på att arbetstider som inkluderar nattarbete under en längre tid medför en ökad risk för bröstcancer hos kvinnor.
Genom en långsiktig studie analyserades i vilken utsträckning 13 000 kvinnor från det så kallade tvillingregistret arbetat på nätterna. För att kartlägga bröstcancersjukdomars förekomst följdes resultaten från tvillingregistret upp i cancerregistret med justering för en rad demografiska och cancerrelaterade exponeringsvariabler. Vid jämförelsen mellan hela gruppen exponerade och oexponerade förelåg ingen tydlig skillnad i risk. Det är först med hänsyn till expositionstiden det vill säga antal år med nattarbete, som en överrisk för bröstcancer uppstår.
Definitionen av nattarbete i denna studie är arbetstid som innefattar de fyra timmarna mellan klockan 00 och 04. Både permanent nattarbete och växling mellan dag och natt definieras som nattarbete.
FAKTA
AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador både inom privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/forskning
Internationellt finns ett växande intresse för cannabislegalisering. Under de senaste åren har till exempel flera delstater i USA röstat igenom en legalisering av cannabis. Josefin Månsson som är doktorand vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet har studerat svenskars attityder till legalisering av cannabis.
– Jag har följt internetdiskussioner om legalisering av cannabis i Sverige. En intressant aspekt är att de som är emot den nuvarande narkotikapolitiken har väldigt olika utgångspunkter ideologiskt sett men de landar i samma slutsats att legalisering eller avkriminalisering är eftersträvansvärt. Argumenten knyter an till breda politiska frågor såsom social rättvisa, individens frihet och ökad välfärd, säger Josefin Månsson.
– De diskussioner om legalisering och avkriminalisering av cannabis som förs i Sverige tycks vara inspirerade av liberala argument som knyter an till individens frihet, men de är även tydligt förankrade i ett mer välfärdsinriktat tänkande med förslag på statlig inblandning via institutioner som till exempel Systembolaget, säger Josefin Månsson.
Syftet med studien är att identifiera hur argument för en alternativ svensk cannabispolicy ser ut i diskussioner på internet.
Studien har använt så kallade ”biomarkörer”, i detta fall förändringar på arvsmassan, för att förutspå en framtida ökad risk för olika långtidsrelaterade sjukdomar, såsom cancer. Forskarna studerade även deltagarnas övriga hälsofaktorer, dietvanor och livsstilsfaktorer. Ingen av dessa kunde dock kopplas till de skillnader i skador på arvsmassan som studien funnit hos den grupp som åt kött och fisk och den grupp som åt vegetarisk kost.
Man undersökte också om skillnaderna mellan försökspersonerna kunde förklaras av vissa kända cancerriskförhöjande ämnen i dieten. Detta studerades genom att mäta doser i blodet av specifika ämnen. Eftersom att det är väl känt att alla dieter innehåller både skadliga ämnen och ämnen som motverkar dessa, är balansen dem emellan en viktig faktor för den enskilda individens nivå av skador på arvsmassan. Mätningarna visade dock inte någon skillnad mellan de olika grupperna vad gäller nivåer av cancerriskförhöjande ämnen i blodet.
– Resultatet är intressant, även om det ännu inte finns en förklaring, eftersom att det visar att metoden är tillräckligt känsligt för att fånga upp effekten av relativt små förändringar i våra dietvanor, säger Dag Jenssen, professor emeritus vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet som har arbetat med studien.
– Eftersom att vi inte har någon förklaring än ska man vara försiktig med att tolka resultaten. Men man kan tolka det så att det ur cancerrisksynpunkt är en fördel med en vegetarisk diet. Det stöds också av den granskning av många epidemiologiska studier som tillsammans indikerar att en diet där rött kött ingår ger en förhöjning av cancerrisken, säger Dag Jenssen,
Fortsatt forskning på området
Forskarna undersöker nu orsaken till resultaten vidare i ett större internationellt EU-finansierat projekt, kallat FUNCFOOD. Det är ett samarbete mellan Europeiska forskargrupper och forskare i Indien som koordineras av Dag Jenssen vid Stockholms universitet. I jämförelse med studien av vegetarisk diet har den nya studien utökats till långt fler markörer för diet samt även biomarkörer för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Detta i syfte att få ett bättre underlag för betydelsen av olika dieter för långtidrelaterade sjukdomar.
En sammanfattning av artikeln finns att läsa på European Journal of Nutritions webb: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25399061. För att få en PDF med hela artikeln, kontakta Dag Jenssen.
– Vi har studerat motiven till att patienter delar med sig av eller säljer sin medicin. Vi har också undersökt vilka grupper det är som står för läckaget av metadon eller buprenorfin, säger Björn Johnson, docent vid Malmö högskola och en av forskarna bakom studien.
Han menar att man bör fokusera på riskgrupperna för att minska läckaget.
– Vi tror inte att ännu hårdare regler och kontroller för hela patientgruppen är rätt åtgärd nu. Det kan innebära att färre får behandling, vilket i sin tur kan öka efterfrågan på illegala läkemedel. I stället bör uppföljning och stödjande insatser riktas mot dem som missköter sig.
Antalet dödsfall som är relaterade till metadon och buprenorfin har ökat de senaste åren. Förutom illegal import, bidrar läckage från behandling till utbudet av preparaten på den illegala drogmarknaden.
– Vår studie visar att en majoritet av patienterna någon gång i sitt liv har sålt eller delat med sig av sin medicin, säger Johnson. Merparten av det aktuella läckaget, över 80 procent, står dock en mycket liten grupp av patienterna för, mindre än 10 procent.
En vanlig föreställning är att det är de patienter som är minst kontrollerade och som får hämta ut flera doser samtidigt som är de som läcker. Detta är en föreställning som den nya forskningen punkterar.
– Det handlar inte om vem du är, utan om hur du lever. Störst risk att sälja eller dela med sig av sin medicin finns bland dem som fortsätter använda illegala droger. En annan riskfaktor är hög alkoholkonsumtion, säger Johnson.
Patienter som behandlas med tabletter, buprenorfin, är mer benägna att sälja eller dela med sig än de som tar sin medicin i flytande form, metadon.
Substitutionsbehandlingen är livsnödvändig, menar forskarna.
– Kontrollen är redan strikt i substitutionsbehandling. Med tanke på att det är en liten del av patienterna som står för en stor del av läckaget så skulle en generellt ökad kontroll slå hårt mot den grupp som sköter sig. Deras möjlighet att leva ett socialt integrerat liv och sköta ett arbete skulle försvåras, säger Torkel Richert, den andra forskaren bakom studien.
Han menar istället att insatser bör sättas in mot riskgrupperna.
– Det behövs stödjande insatser för att hjälpa dem bort från missbruksmiljöerna och in i samhället. Samtidigt krävs bättre samverkan med socialtjänsten samt insatser för att minska den illegala efterfrågan. Många av de som använder dessa läkemedel illegalt skulle egentligen behöva substitutionsbehandling, säger Richert.
FAKTA
Björn Johnson & Torkel Richert, Diversion of methadone and buprenorphine by patients in opioid substitution treatment in Sweden: Prevalence estimates and risk factors (International Journal of Drug Policy)
http://www.ijdp.org/article/S0955-3959%2814%2900284-9/abstract
Oönskade och långvariga efterverkningar – så kallade seneffekter – drabbar relativt ofta personer som överlevt barncancer i centrala nervsystemet (CNS). Den aktuella studien bygger på en uppföljning av cirka 700 idag vuxna personer som överlevt CNS-tumörer i barndomen (1982-2001), samtliga i Sverige överlevande vuxna efter CNS-barncancer vid tidpunkten för studien. Patienterna jämfördes sedan med en kontrollgrupp ur befolkningen.
Förutom hälsa och funktionsförmåga, studerade forskarna hur sjukdomen, behandlingen och sjukdomsföljder påverkat patienternas psykologiska identitet. Det vill säga hur man uppfattar och ser på sig själv i olika sammanhang där detta har särskilt stor betydelse, exempelvis familj, vänner, arbete och sportaktiviteter. Dessutom studerades kroppsuppfattning och övergripande självkänsla. Utöver medicinska registerdata om sjukdomstyp och behandlingstid bedömdes seneffekter och självuppfattning med hjälp av standardiserade frågeformulär.
Resultaten visar att seneffekterna av barncancer i CNS inte bara gäller hälsa och funktionsförmåga. Hela sjukdomserfarenheten, med följderna av de skador som tumör och/eller behandling orsakar, sätter långsiktiga spår i självkänsla och formar den psykologiska identiteten. Jämfört med kontrollgruppen hade överlevarna i flera avseende mindre gynnsamma utfall. Negativ istället för positiv självuppfattning i något sammanhang var vanligare bland patienterna än i normalbefolkningen. Exempelvis när det gällde arbetet och vänner hade 22 procent respektive 30 procent av patienterna en negativ självuppfattning, jämfört med 8 procent och 17 procent i kontrollgruppen. Tidigare strålbehandling mot CNS och bestående synliga fysiska skador ökade risken för negativt påverkad självuppfattning i vuxen ålder.
– Studien bekräftar att de här patienterna löper risk att drabbas av ett brett spektrum av psykologiska seneffekter som kan innefatta hälsorelaterade, neurokognitiva och funktionella problem, men också basala psykologiska personlighetsfaktorer som rör identitet, mental hälsa och psykiskt välbefinnande. Resultaten vittnar vidden av de psykologiska följderna efter CNS-barncancer, om adekvat stöd och psykosocial rehabilitering saknas. De hjälper oss att specificera behovet av tidiga förebyggande insatser för dessa patienter, säger Krister K Boman, forskningsledare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Enligt forskarna visar studien också nödvändigheten av en intensifierade förebyggande insatser i vården och en uppföljningsplan som möter specifika behov hos patienter efter barncancer. För barn som drabbats av hjärntumör är behovet särskilt påtagligt. Utöver åtgärder mot tidigare kända problem behöver vården uppmärksamma att CNS-sjukdom och behandling kan påverka personlighetsutvecklingen såväl på kort som mycket lång sikt.
FAKTA
Studien har genomförts med stöd av Barncancerfonden och Karolinska Institutets forskningsbidrag.
Publikation: “Altered self-perception in adult survivors treated for a CNS tumor in childhood or adolescence: population-based outcomes compared with the general population”, Hörnquist L, Rickardsson J, Lannering B, Gustafsson G, Boman KK, Neuro-Oncology, early online 20 October 2014; doi:10.1093/neuonc/nou289: Neuro-Oncology
Anna Maria Hipkiss
För att nå framgång i skolan måste elever behärska de olika ämnesspråk som olika skolämnen omfattar. Men vilka möjligheter har elever att använda dessa ämnesspråk och hur påverkas kommunikationen av olika aktiviteter i undervisningen?
– I grundskolan möter skolelever olika språkbruk i alla skolämnen, så kallat skolspråk. Skolspråken är starkt förknippade med skriven text i till exempel läromedel och kännetecknas av att vara abstrakta och generaliserande, berättar Anna Maria Hipkiss som i dagarna publicerat avhandlingen Klassrummets semiotiska resurser. En språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, biologi och kemi.
– Men för att elever ska tillägna sig dessa skolspråk är det viktigt att de också används i den muntliga kommunikationen i klassrummet, som i samtal mellan elever och i lärarledda genomgångar. Behärskning av ämnesspråken är nämligen avgörande för elevers skolframgång.
I sin avhandling har Anna Maria Hipkiss studerat klassrumskommunikationen i hem- och konsumentkunskap, biologi och kemi på högstadiet och hur olika aktiviteter möjliggör för elever att möta ämnesspråk genom olika sätt att kommunicera, som genom lärarledd kommunikation, grupparbeten, läroböcker och artefakter till exempel ingredienser och laborationsutrustning.
Dessa aktiviteter, sätt att kommunicera och artefakter går under begreppet semiotiska resurser. De semiotiska resurserna har olika möjligheter och begränsningar för meningsskapande i olika undervisningssituationer och samverkar i undervisningen på olika sätt.
– Min studie visar att elever möter ämnesspråken i de skrivna texterna i läromedlen eller på tavlan. I den muntliga kommunikationen däremot används i stor utsträckning ett vardagsspråk av såväl lärare som elever
I avhandlingen föreslås att ett språkdidaktiskt perspektiv bör ingå i all ämnesundervisning. Detta kan göras genom att strukturera uppgifter som uppmuntrar till användning av ämnesspråk och genom att flytta ut det ämnesspråket från läroboken till samtalen i klassrummet. Genom sådana strategier ges möjligheter till möten mellan lärares specialistkunskap och elevers vardagsförståelser för de fenomen som studeras.
Avhandlingen visar också att samspelet med läraren är i fokus i såväl hur undervisningen organiseras och i hur klassrummen är designade utifrån till exempel möblering. Men studien visar också att genom designen av klassrummet kan det skapas nya möten mellan elever och med lärare. I dessa möten ökar möjligheterna till samtal kring ämnesinnehåll och ämnesspråk utifrån elevernas referensramar.
FAKTA
Disputationen äger rum fredag 21 november kl. 13.00 i hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är docent Per Holmberg, institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Avhandlingen Klassrummets semiotiska resurser. En språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, biologi och kemi finns publicerad digitalt.
Patienternas medverkan i vården är viktig för patientsäkerheten. Varje år drabbas 18 000 svenskar av en höftfraktur. Dessa patienter är gamla, sjuka och sköra. Många av dem råkar ut för en vårdskada under vårdtiden, såsom ett trycksår eller en urinvägsinfektion.
I avhandlingsarbetet har också nya riktlinjer för nutritionsbehandling tagits fram och utvärderats. Resultaten visade att om patienter med höftfraktur har ett ökat energiintag, under en så kort tid som från ankomst till sjukhuset fram till fem dagar efter operationen, så är det färre patienter som utvecklar trycksår under vårdtiden. Ett trycksår medför stort lidande för patienten, förlängda vårdtider och stora kostnader för samhället.
När Anna-Karin Gunnarsson intervjuade patienterna om deras upplevelse av medverkan i vården var resultaten blandade. Patienterna rapporterade outhärdlig smärta, och att de upplevde att de var längst ner i hierarkin och blev behandlade därefter. Att de som patienter är beroende av personalen och inte kan påverka tidpunkten för att tillgodose sina mest privata behov. Patienterna upplever organisationen som rörig och att de inte får delta i planeringen. Där samspelet mellan patient och personal var bra stärktes patienten och blev mer aktiv.
– Varje enskild sjuksköterska kan i sitt dagliga arbeta påverka patientsäkerheten och förebygga att patienter med höftfraktur drabbas av vårdskador, till exempel genom att se till att de har ett adekvat energiintag och att de får medverka i vården, säger Anna-Karin Gunnarsson.
Inom ramen för avhandlingen har Anna-Karin Gunnarsson också undersökt om tranbär i form av kapslar är användbara för att förebygga urinvägsinfektion hos kvinnliga patienter med höftfraktur. Resultaten visade inte att tranbären hade haft någon förebyggande effekt. Dock var antalet patienter i studien som kunde utvärderas så litet att det är svårt att dra generella slutsatser från resultatet. Större studier behövs för att man ska kunna säga om tranbär har effekt för den här patientgruppen eller inte.
Avhandlingen försvarades den 14 november. Ladda ner avhandlingen i fulltext
– Offentliga myndigheter skulle ha mycket att vinna på att i högre grad inkludera användare vid utvecklingen av e-tjänster. Befintlig forskning inom området indikerar att ju högre graden av användarmedverkan är, desto mer sannolikt är det att slutresultatet blir bra, säger Jesper Holgersson, adjunkt och doktorand i informationssystemsutveckling vid Högskolan i Skövde.
Ett generellt problem med de e-tjänster som utvecklas av offentliga myndigheter idag är att de ofta baseras på interna behov istället för att fokusera på slutanvändarna av e-tjänsterna, det vill säga invånare och företag. Detta resulterar ofta i att de tänkta användarna inte ser något värde i att använda de e-tjänster som erbjuds av offentliga myndigheter och man får en produkt med låg användarfrekvens.
– I min forskning har jag intervjuat både privatpersoner och företag och det visade sig finnas ett relativt stort engagemang hos dessa att bidra till förbättring av e-tjänster, säger Jesper Holgersson.
Jesper Holgerssons doktorsavhandling riktar sig till offentliga myndigheter och ger konkreta förslag på vägledning vid utveckling av e-tjänster för invånare och företag. Förslagen visar på hur olika varianter av användarmedverkan kan användas och i vilka situationer en viss variant är att föredra framför en annan.
– Nästa steg för min forskning, som jag söker medel för just nu tillsammans med två kollegor, är att arbeta interaktivt med Skövde kommun med användarmedverkan för att ta fram så kallade ”personas” – en slags exempelmedborgare som man tar fram genom intervjuer och som representerar olika målgrupper och segment. Man skapar helt enkelt olika personas som kan kombineras beroende på vad som ska utvecklas, säger Jesper Holgersson.
FAKTA
Doktorsavhandlingens titel: User participation in public e-service development – Guidelines for including external users. Tid och plats för avläggande av doktorsexamen: 2014-11-23, 13:15-16:00, Högskolan i Skövde. Fakultetsopponent: Leif Skiftenes Flak, Associate Professor of Information Systems, University of Agder. Publicering: http://his.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A760905&dswid=-4826
Hjärtsvikt har länge definierats som minskad förmåga hos hjärtat att dra ihop sig för att pumpa syresatt blod ut i kroppen. Orsaken är ofta långvarigt högt blodtryck eller en tidigare hjärtinfarkt som skadat hjärtmuskeln. Män drabbas oftare än kvinnor och det finns flera sätt att behandla för att minska symtom och öka överlevnaden hos patienterna.
På senare år har det dock blivit allt tydligare att det finns en annan form av hjärtsvikt, som är lika allvarlig och vanligt förekommande. Vid HFPEF (eng. heart failure with preserved ejection fraction) har hjärtat svårt att slappna av och fyllas med blod igen efter en sammandragning. Denna form av hjärtsvikt är vanligare vid hög ålder och kvinnor drabbas oftare än män. Fram till helt nyligen har det saknats behandling för sjukdomen.
I den nu publicerade studien har forskare från Karolinska Institutet, Linköpings universitet, Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset analyserat information från 42000 patienter i det nationella hjärtsviktsregistret, RiksSvikt. De fann då att patienter med HFPEF som behandlats med betablockerare hade högre överlevnad än patienter som inte behandlats. Skillnaden kvarstod även efter att forskarna räknade bort andra faktorer som skulle kunna påverka resultaten, så som hälsotillstånd i övrigt och socioekonomisk status. Skillnaden i överlevnad mellan de båda grupperna hamnade till slut på 7 procent
Vid hjärtsvikt utsöndras stresshormoner som adrenalin, vilket skadar hjärtat i längden. Betablockerare skyddar mot denna skadliga effekt. I tidigare randomiserade studier med patienter med minskad sammandragningsförmåga i hjärtat, alltså ”vanlig” hjärtsvikt, har betablockerare visat sig minska dödligheten. Men detta är den första större studien avseende effekten av betablockerare på patienter med HFPEF.
Tidigare har samma forskargrupp även sett positiva resultat vid behandling med andra, liknande hjärtmediciner, som ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare. De planerar nu att gå vidare med kliniska studier.
– Vår studie om betablockerare är stor och tillförlitlig, men kan fortfarande inte användas som hundraprocentigt bevis för att betablockerare fungerar vid HFPEF. Vi kommer nu genomföra stora randomiserade studier med den här typen av billiga hjärtmediciner för att vara riktigt säkra, säger Lars Lund, hjärtläkare och docent vid Karolinska Institutet, som lett studien. Sverige har unika möjligheter att genomföra sådana randomiserade studier inom ramen för de stora svenska kvalitetsregistren.
FAKTA
Arbetet har finansierats av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Stockholms läns landsting samt Sveriges kommuner och landsting.
Publikation: Association between Use of Beta-Blockers and Mortality in Patients with Heart Failure and Preserved Ejection Fraction, Lars H. Lund, Lina Benson, Ulf Dahlström, Magnus Edner, Leif Friberg, JAMA, 19 November 2014 issue.
Ett stort europeiskt forskningsprojekt med syfte att stärka Europas industri har tilldelats medel från EU:s nya ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. Hård konkurrens och höga krav ger en tydlig kvalitetsstämpel för forskarna från Högskolan i Halmstad, det enda svenska lärosätet representerat i projektet.
Vid nästan all industriell tillverkning används olika ytpoleringstekniker för att skapa ”finishen” och i många fall även funktionen hos produkter. I dag krävs oftast manuell polering av en yta, något som är både tidskrävande, svårt och dyrt. Forskare och företag från hela Europa arbetar tillsammans i projektet SYMPLEXITY (Symbiotic Human-Robot Solutions for Complex Surface Finishing Operations) med att ta fram nya revolutionerande metoder där människa och industrirobotar kan arbeta tillsammans vid polering av ytor.
– Människan omges av ytor. Alla ytor har sin egen karaktär och funktion och ytegenskapen är själva förutsättningen för en produkt. Genom att förbättra tekniken vid ytbearbetning kan tillverkningsindustrin bli effektivare och spara pengar, säger Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik och forskningsledare för Högskolan i Halmstads del i SYMPLEXITY.
12 miljoner kronor för gemensam forskning med företag
Tillsammans med tre västsvenska företag har Halmstadforskarna tilldelats 12 miljoner kronor för 4 års gemensam forskning. Resultaten kan ge en direkt förbättring av produkterna hos två av de medverkande företagen, Getinge AB och Svensk Industrigravyr AB. Det tredje företaget, QSO Interferometer Systems AB utvecklar tillsammans med Högskolan mätmetoder av ytor.
Studier visar att över 90% av det manuella arbetet kan omvandlas till 80% maskinellt och 20% manuellt arbete vid de flesta av dagens industriella tillämpningar. De branscher som främst kan dra nytta av den nya tekniken är maskin- och verktygstillverkning, medicinteknik samt flyg- och bilindustrin. SYMPLEXITY är ett av de första forskningsprojekten som fått anslag från Horisont 2020, världens största satsning på forskning och innovation.
Om SYMPLEXITY
Forskningsprojektet SYMPLEXITY involverar flera europeiska lärosäten, forskningsinstitut och företag. Högskolan i Halmstad är det enda svenska lärosätet representerat i projektet och de tre svenska medverkande företagen är: QSO Interferometer Systems AB, Svensk Industrigravyr AB och Getinge AB. Koordinator för projektet är forskningsinstitutet Fraunhofer i Tyskland. Bengt-Göran Rosén är forskningsledare för Högskolan i Halmstads del i SYMPLEXITY. Projektstart är i januari 2015 och målet med forskningen är förbättrade tekniker och processer för att stödja den europeiska industrin i konkurrensen på den globala marknaden. Ett utvecklat samarbete mellan människa och robot vid ytbehandling av komplexa metallytor leder till högre kvalitet, effektivare tillverkning och en mer ekonomisk produktion. SYMPLEXITY står för Symbiotic Human-Robot Solutions for Complex Surface Finishing Operations.
Om Horisont 2020
Horisont 2020 (på engelska Horizon 2020) är EU:s nya ramprogram för forskning och innovation och löper under perioden 2014–2020. Programmet är världens största satsning på forskning och innovation och har en budget på ca. 80 miljarder euro. Horisont 2020 inkluderar en förstärkt satsning på excellent forskning, extra satsningar på små och medelstora företag, tvärvetenskapliga samarbeten, satsningar på industriella teknologier och samhällsutmaningar samt förenklade regler för deltagande. Programmet erbjuder möjligheter för många olika aktörer: universitet och högskolor, näringsliv, forskningsinstitut, offentlig sektor och det civila samhället.
Åderförkalkning (ateroskleros) är en inflammatorisk process där fetter i form av så kallade LDL-kolesterol (”det onda kolesterolet”) lagras i blodkärlsväggen. Aktivering av immunsystemet i form av bland annat T-celler är av stor betydelse, inte minst för att plack som är typiska för åderförkalkningen ska brista, vilket är en viktig orsak till hjärtinfarkt och stroke.
LDL tas bara upp i kärlväggen efter förändring (modifiering) där oxidation är en trolig bakomliggande orsak. Även enzymer som finns i kärlväggen kan förändra LDL så att det blir inflammatoriskt. De flesta grundvetenskapliga studier i fältet utgår från musmodeller med genetiska förändringar, eftersom vanliga möss inte får åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom.
Tillsammans med sin forskargrupp har Johan Frostegård, professor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet samt överläkare på Akutkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, studerat inflammation och immunreaktioner vid åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom genom att använda celler från plack och blod från patienter med hjärt-kärlsjukdom. Forskarna har sett att fetter (fosfolipider) i modiferat LDL tycks vara en viktig orsak.
Forskargruppen visar att LDL som modifierats av enzymer i kärlväggen kan aktivera så kallade dendritceller, som i sin tur spelar en central roll vid aktivering av T-celler. Icke modifierat, vanligt LDL hade däremot ingen effekt på dessa celler i den aktuella studien. Forskningen visar även en tänkbar mekanism, nämligen att stressproteiner (eng. heat shock proteins) uttrycks vilket är avgörande när modifierat LDL aktiverar dendritceller och T-celler. Ytterligare ett resultat är att ett plasmaprotein kallat Annexin A5 påverkar immunreaktionerna mot modifierat LDL vilket ger enskyddande effekt.
– Att kunna studera inflammationsprocessen och immunreaktioner direkt i celler från människor med hjärt-kärlsjukdomar har gett oss unika möjligheter att upptäcka orsaker och nya mekanismer bakom sjukdomsutveckling. Vi visar att modifierat LDL kan spela en central roll och att stressproteiner har stor betydelse vid immunreaktionen, säger Johan Frostegård.
Med de nya resultaten hoppas Johan Frostegård och hans medarbetare att de ska kunna hitta en strategi för att motverka den inflammatoriska processen.
– Vi har nu påvisat att Annexin 5 är en möjlig terapeutisk kandidat som motverkar inflammation och stöder immunförsvaret på ett positivt sätt. Vi hoppas kunna utveckla detta protein till en ny typ av inflammationshämmande behandling mot åderförkalkningssjukdomar, säger han.
Studien har finansierats med anslag från bland annat Torsten Söderbergs stiftelse, Vinnova, EU och RMR. Forskarna har tillsammans med europeiska partners sökt ett större EU-anslag för att finansiera fortsatta grundforskningsstudier och även behandlingsstudier hos patienter med hjärt-kärlsjukdom, som stöds av flera patent.
Publikation: “Induction of dendritic cell-mediated T cell activation by modified but not native LDL in humans and inhibition by Annexin A5: involvement of heat shock proteins”, Liu A, Ming J, Fiskesund R, Ninio E, Karabina S, Bergmark C, Frostegård AG and Frostegård J, Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology, November 13th, 2014.
Nu på söndag reser professor Bo Galle till Island igen, med ny mätutrustning. En av apparaterna, som placerades ut strax efter att Bardarbungas utbrott startade i månadsskiftet augusti–september, har blivit inringad av lava. Det går inte att komma dit för att byta ut de urladdade batterierna. Därför måste den ersättas.
– Det handlar om optiska instrument som automatiskt mäter hur många kilo svaveldioxid som kommer ut från vulkanen varje sekund och skickar informationen till isländska myndigheter. Vi har också instrument som sitter på fordon, så att man lätt kan mäta föroreningshalten i luften runt de tätorter som befinner sig i den rådande vindriktningen, säger Bo Galle, professor på institutionen för rymd- och geovetenskap.
Varnar islänningarna för Bardarbungas giftiga gas
Data från mätutrustningen som Chalmers har installerat ligger till grund för de varningar som under de senaste två månaderna skickats ut till innevånare runt om på Island, om när det är dags att hålla sig inomhus, stänga fönster och dörrar, och slå av ventilationen.
Som tur är gör värmen i det att gasmolnet håller sig relativt högt upp i luften tills det blåser ut över havet. Skulle gasen däremot tryckas tillbaka och ner mot marken av ändrade vindförhållanden kan läget bli riktigt allvarligt, eftersom höga halter svaveldioxid orsakar andningssvårigheter. Riskerna med att andas in vulkangaserna gäller även för piloter och flygpassagerare, varför också flyget behöver tillgång till mätdata.
– Gasen syns inte på radarn. För att kunna göra modeller över hur den sprids behöver man veta hur mycket gas som kommer ut vid källan och på vilken höjd den befinner sig, säger Bo Galle.
För att avgöra höjden på ett gasmoln krävs minst två optiska instrument som mäter från var sitt håll. Apparaterna är som små teleskop som tittar upp mot himlen och känner av färgsammansättningen i himmelsljuset. Finns det svaveldioxid i luften absorberas vissa av färgerna. Hur mycket av färgerna som försvinner avslöjar hur många svaveldioxidmolekyler som finns i mätriktningen.
Är drivande bakom metoden
Bo Galle har varit drivande vid utvecklingen av metoden sedan 2002, bland annat som koordinator av två EU-finansierade projekt. Grundidén handlar egentligen om att övervaka hur mycket svaveldioxid som pyser ut från slumrande vulkaner runt om i världen, för att upptäcka förändringar som visar att ett utbrott är på gång. På Island användes mätutrustningen i ett forskningsprojekt på vulkanen Hekla, men i och med Bardarbungas utbrott fick den snabbt en annan, än viktigare roll.
– När det blev skarpt läge och en stor mängd svaveldioxid började läcka ut, kom vår kunskap och utrustning väldigt väl till pass. Det är förstås jätteroligt att kunna hjälpa människor på ett så konkret sätt, säger Bo Galle.
Bardarbunga, vars magma och gas väller ut längs en 700 meter lång spricka i marken vid Holuhraun, drygt fyra mil från själva vulkanen, ger upphov till att runt 50 000 ton svaveldioxid släpps ut i atmosfären varje dygn. Motsvarande mängd släpps ut i Sverige under lite mindre än två år. Förutom att datan från de optiska mätinstrumenten används på Island, lagras den också i en dator på Chalmers, tillsammans med uppgifter från 24 andra vulkaner runt om i världen. Med hjälp av den växande databasen hoppas Bo Galle och hans kollegor bli bättre på att förutse vulkanutbrott.
– Det är viktig forskning som kan rädda liv!
