Olof Olsson har i en avhandling studerat efterfrågan och utbud av sociala värden, framförallt rekreation, i tätortsnära skog. Det har visat sig vara en komplicerad uppgift att planera, identifiera, beakta och utveckla den tätortsnära skogens mångsidiga värden när skogen ställs mot starka exploateringsintressen inom den urbana miljön.

– Medan urbaniseringen inte nödvändigtvis utgör ett hot mot utbudet av skog över tid, så kan den ändå påverka de faktorer som influerar människor att besöka skogen – primärt dess tillgänglighet och attraktivitet. Skogens betydelse för människor ser dessutom olika ut beroende på bland annat socioekonomiska, kulturella och åldersrelaterade faktorer, säger Olof Olsson.

För det personliga välbefinnandet är skogens betydelse särskilt viktig hos kvinnor, äldre och högutbildade, medan god tillgänglighet till skogen anses viktig främst bland äldre och lågutbildade. Människors grundläggande värderingar av livet, miljön och skogen i stort är mer betydande än socioekonomiska och demografiska faktorer.

– För att åstadkomma varierande rekreationsmiljöer som kan tillfredsställa olika målgrupper bör planeringen utgå från efterfrågan hos de lokala brukarna, och hur den matchar det lokala utbudet av tätortsnära skog med avseende på tillgänglighet och attraktivitet.

Tätortsnära skog i planeringen
Trots att Sverige är ett av Europas skogrikaste länder saknas lokalt inflytande över hur en stor del av skogsmarken bör användas för att maximera människors tillgång till attraktiva rekreationsområden. Bland de samhällsplanerare Olof har intervjuat framgår också att allmänheten i regel inte deltar i samråd som berör skötsel och planering av skogen. Det låga deltagandet av enskilda stadsbor i planerings- och beslutsprocesser kan leda till problem med legitimiteten för att fatta beslut om den skog som egentligen berör samtliga invånare i staden.

– Mot bakgrund av den omfattande skogsresursen och inte minst allemansrätten, kan man anta att tillgången till skog för rekreation generellt sett är god i svenska tätorter.

Det är dock inte hela sanningen, eftersom tillgängligheten överlag är sämre till mer attraktiva skogar. Detta gäller inte minst för boende i socioekonomiskt utsatta områden, där tillgången till en gratis utomhusresurs för fysisk och psykologisk återhämtning är nog så viktig för den allmänna hälsan, säger Olof Olsson.

Avhandlingen är baserad på enkätstudier omfattande ett brett urval av tätortsbor i Sverige, intervjuer med kommunala planerare med ansvar för grönstrukturfrågor, och GIS-analyser av digital skogsdata och registerdata.

Om disputationen: Fredagen den 5 december 2014 försvarar Olof Olsson, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Out of the Wild – Studies on the forest as a recreational resource for urban residents. Svensk titel: Bortom det vilda – Studier av skogen som en rekreationsresurs för stadsbor. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal S205, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Cecil Konijnendijk van den Bosch, Department of Landscape Architecture, Planning and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Alnarp, Sweden.

Sten Ternström, professor i musikakustik vid KTH, är en av forskarna som är involverade i SkAT-VG (Sketching Audio Technologies using Voice and Gestures). Forskningsprojektet går ut på att försöka göra det möjligt att skissa med röster så väl som med gester när man jobbar med ljuddesign. Anledningarna är flera. Dels saknas ett bra skissverktyg, dels blir det som vi hör runt omkring oss allt mer angeläget.

– Det här sättet att jobba är en ganska djärv tanke kan tyckas, men samtidigt blir ljud allt viktigare i vår vardag. Vi har väldigt många apparater och system runt omkring oss numera, och ljud är relevanta för att vi ska kunna orientera oss. Det är också viktigt att förstå vad ljudet betyder utan att behöva läsa instruktionsboken, säger Sten Ternström.

Han ger flera exempel. En svensk lastbilstillverkare testar inbyggda cykelvarnare. Det bästa sättet att uppmärksamma en lastbilschaufför på att det finns en cyklist i närheten av lastbilen som chauffören inte kan se på grund av döda vinklar är nämligen att en cykelringklocka ljuder i lastbilen. En cykelvarnare med en annan ljudsignal hade inte varit lika effektiv, enligt Sten Ternström.

Ett annat är exempel är bilar. De säljs på känsla och olika detaljer som en dörr som stängs kan ju förmedla styrka eller finkänslighet. Även motorljudet är av yttersta vikt. Ett kommande EU-direktiv för hur motorfordon bör låta ska tas fram. För första gången överväger politiker att föreskriva en lägsta ljudnivå för bilar, inte bara högsta, och då med elektriska och hybridfordon i åtanke. Detta så att de inte blir för tysta. Detta främst för fotgängarnas säkerhet, men också för hur föraren upplever fordonets funktion.

– Tysta elektriska fordon kan vara ett problem. Det blev jag själv varse när jag var i Beijing i Kina för ett litet tag sedan. Där är nästan alla mopeder elektriska, och det var inte bara en gång som en sådan ljudlöst swischade förbi mig på två decimeters avstånd, berättar Sten Ternström.

Hur ska då forskarna gå till väga? Ja, som tidigare sagts så är penna och papper inte så användbart när man skissar på ljud. Vi människor är dock fenomenala på att härma ljud.

– Sedan födseln är vi hårdkodade på att imitera ljud. Det har att göra med att vi som barn ska lära oss att tala. Vi kan härmas och träffa ganska rätt redan på första försöket. Det är det som skiljer oss från andra däggdjur. Till exempel chimpanser och andra apor har ju samma fysiska förutsättningar när det kommer till mun och svalg som vi människor, men med den skillnaden att vi har mer hjärna dedikerad till uppgiften än vad de har. Den här medfödda förmågan hos människan har vi tänkt utnyttja för att skissa ljud, säger Sten Ternström..<br />Han nämner samtidigt människors förmåga att kunna beatboxa som ett utmärkt exempel på att rösten är mångsidig.

Med röstens ljud som ett nytt styrmedel ska forskarna tillsammans bygga ett tekniskt system – ett skissverktyg – som kan lyssna på mänskliga imitationer och komma med förslag på ljudvarianter. Med några enkla knapptryckningar och genom att vrida på rattar ska ytterligare förslag kunna genereras.

– I det här forskningsprojektet har vi på KTH fått uppgiften att studera hur folk gör för att härma ljud. Om jag vill låta som en motor, använder jag då stämband. läpparna, fickband eller tungspetsen? Eller kanske samtliga delar på en gång? Vi spelar helt enkelt in människor som imiterar med hjälp av kamera, mikrofon och elektroglottograf. Det är sedan den kunskapen vi ska använda oss av när vi skapa skissverktyget, säger Sten Ternström.

Han tillägger att elektroglottografens funktion är att visa när stämbanden går ihop.

Blir forskningsprojektet lyckat så skapas samhällsnytta genom förbättrad hälsa, säkerhet och livskvalitet.

Forskningsprojektet SkAT-VG har fyra partners: KTH, institutet IRCAM i Paris, det franska företaget Genesis och Venedigs universitet IUAV med professor Davide Rocchesso som koordinator arbetet.

KTH:s del i projektet är att samla in tusentals yttranden och härmade ljud, beskriva dem fonetiskt och klassificera dem i termer av de fysiska fenomen som imiteras. lassificeringen ska först vara manuell för att senare bli automatisk. Forskarna på KTH är Pétur Helgason (även fonetiker på Uppsala Universitet), Glaucía Laís Salomao, Anders Friberg och Tony Lindeberg, alla vid CSC-skolan.

– Vi definierar hedersrelaterat våld brett. Vi kommer undersöka allt våld som sker i hederns namn – kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap, barnäktenskap, fullmaktsäktenskap och sexuella relationer baserade på tvång eller våld, säger Sofia Strid.

I projektet ingår forskare, praktiker och organisationer i Sverige, Grekland, Storbritannien och Portugal. Fokus är på hur samhället kan bli bättre på att förebygga hedersrelaterat våld och på vad som behövs i form av resurser och institutioner.

Utreda könsstympning
– Hedersrelaterat våld och våld mot kvinnor är högst politiskt aktuellt. Regeringens särskilda utredare av våld mot kvinnor är expert på just hedersrelaterat våld. Regeringen har nyligen gett socialstyrelsen i uppdrag att utreda könsstympning.

Men så sent som i maj beslutade Justitieutskottet att ställa sig bakom regeringens förslag om att behålla möjligheten att erkänna tvångsäktenskap, utländska barnäktenskap och fullmaktsäktenskap i Sverige.

– Konsekvensen av det blir bland annat en lagstiftning där en del barns rättigheter kränks på religiösa, kulturella eller traditionella grunder, säger Sofia Strid.

Ambitiöst mål
– Projektets mål är ambitiöst. På lång sikt vill vi, genom kunskapsskapande processer och feministiska innovativa verktyg och praktiker, bidra till en reducering av det hedersrelaterade våldet och våld mot kvinnor. Detta kräver samverkan och samarbete mellan teori, praktik och vilja. I projektet samarbetar forskare, praktiker och civilsamhälleliga organisationer.

FAKTA
Projektet leds av Uppsala universitet och är ett samarbete mellan Örebro universitet, Länsstyrelsen i Örebro län, Angelou Center i Storbritannien, Dimitra Institute of Training and Development i Grekland och Kerigma Institute for Innovation and Social Development i Portugal.

Att småbarnsföräldrar inte alltid är populära som arbetskraft, sett ur en rationellt tänkande arbetsgivares perspektiv, är välkänt. Kvinnor i barnafödande åldrar är särskilt utsatta. De som ännu inte är mödrar ”riskerar” att bli det, de som redan har barn, vilket 80 procent av alla kvinnor förr eller senare får, kan förväntas stanna hemma ofta för att vårda dem och dessutom gå ned i arbetstid.

– Man kan säga att anställning alltid handlar om två saker. Dels ska man välja ut, selektera, vem som ska vara anställd och när urvalet är gjort ska den anställde formateras, alltså formas för att sköta sitt arbete så effektivt som möjligt.

Sorteringsapparat
Vägen till arbete går genom en sorteringsapparat, där människor kategoriseras på olika sätt, ålder, etnicitet, kön, utseende och så vidare. Markus Klinton har, bland annat med erfarenheter från uppdrag som arbetsgivare, intresserat sig för det här, hur arbetslivet fungerar i förhållande till samhälle och demokrati.

Avhandlingen fördjupar sig i det Markus Klinton kallar mödrande. Med olika exempel från dagböcker, bloggar, tidningsartiklar, arbetsdomstolen, diskrimineringsombudsmannen, förändringar i lagstiftningen och så vidare, får barnafödandet illustrera det han döpt avhandlingen till: Det rationella och det normala – om lönearbetets logik, praktik och etik. Det är visserligen en avhandling i företagsekonomi, men med rötterna i forskarskolan Demokratins villkor berör den även genusvetenskap och sociologi.

Konflikt
Logiskt är det självklart att en arbetsgivare vill att hans anställda ska ha hög närvaro och arbeta effektivt. Lika självklart är det att detta kommer i konflikt med barnafödande, som leder till frånvaro, minskad arbetstid och andra prioriteringar än ett effektivt yrkesliv.

– Det här påverkar inte bara arbetsgivaren, även mödrarna värderar sig själva. Ofta kommer de fram till att de inte duger till en yrkeskarriär, den rationella följden för dem är att förbereda sig för ett liv som mammor och löntagare.

När kvinnorna lämnade uppgifterna i hemmen som hemmafruar för att fylla det ökade behovet av arbetskraft, följdes det av en föräldralagstiftning med förhoppningen att göra arbetslivet mer jämställt.

Byggde ojämlikhet
– Vi valde lönearbete, som sen visar sig bygga ojämlikhet. Barnalstringen är betydelsefull både för samhället och för arbetsgivarna. Men det är kvinnorna – och en del män – som bär kostnaden för det här. Genom att med engagemang och god vilja ta på sig barnafödandet svarar de för återväxten och får bära kostnaden för det i form av sämre yrkeskarriär, lägre lön och i förlängningen också lägre pension.

På det här sättet kan man säga att 1970-talets väg mot ökad jämställdhet genom kvinnornas inträde på arbetsmarknaden misslyckades. Frågan om hur den nödvändiga barnalstringen kan integreras på ett annat sätt är fortfarande obesvarad.

Det visar museologen Märit Simonsson i en ny avhandling, Displaying Spaces: Spatial Design, Experience, and Authenticity in Museums.

– Museiutställningar består av flera dimensioner som upplevs genom att vi, när vi besöker museer, rör oss genom rummet och kan betrakta föremål, texter, bilder och montrar från olika håll. Det är alltså en i högsta grad rumslig upplevelse som är karaktäristisk för just museer, menar Märit Simonsson.

– Ändå har endast få museologiska studier gjorts där just rum har stått i centrum och med sin avhandling vill Märit Simonsson bidra till den museologiska forskningen med ett genomgående rumsligt perspektiv på utställningsmediet.

I sin avhandling har Märit Simonsson studerat fem museer i Rom i Italien som hon använder för att tydliggöra vilka effekter rumsliga element såsom färg, form, ljus och material har på upplevelsen av det som visas i museet. De fem romerska museerna är Museo dell’Ara Pacis, Palazzo Doria Pamphilj, Palazzo Massimo alle Terme, Centrale Montemartini och MAXXI.

De befinner sig alla inom genrerna konst- och kulturhistoriska museer och deras arkitektur och innehåll representerar olika tidsåldrar och stilar. Märit Simonsson har använt en metod där hon har systematiskt besökt varje museum under ett flertal tillfällen och observerat sina egna intryck och upplevelser under besöken.

Tillsammans med teori och filosofi som anknyter till rumsupplevelser och museologi analyserar hon sina upplevelser av rummen i de fem romerska museerna och lyfter också en diskussion om rumsutformningens betydelse i museer i allmänhet.

Enligt Märit Simonsson så kan olika känslostämningar uppstå inom oss när vi är närvarande i ett museirum men vi kan inte alltid sätta fingret på vad det är som väcker just de förnimmelserna och ofta är det just rummets utformning, färgsättning, material eller belysning som bidrar till detta. Den övergripande slutsatsen i Märit Simonssons avhandling är att ett museirum påverkar våra upplevelser, oavsett hur det ser ut och oavsett om de tilltalar oss eller inte.

FAKTA
Disputationen äger rum fredag 28 november kl. 10.00, Samhällsvetarhuset, Hörsal B 147, Umeå universitet. Opponent är Vaike Fors, universitetslekror och filosofie doktor, sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad.

Avhandlingen Displaying Spaces: Spatial Design, Experience, and Authenticity in Museums finns publicerad digitalt.

I avhandlingen Det sitter i väggarna har Erik Sigurdson, Umeå universitet, undersökt på vilket sätt gamla föreställningar om mansfostran lever kvar i trä-
och metallslöjdsalen, och vilka erfarenheter som görs när dagens elever – både pojkar och flickor – möter denna miljö.

Avhandlingen rörande skolans slöjdundervisning presenteras utifrån ett genusperspektiv och behandlar hur elever oavsett kön gör de erfarenheter som förr bara riktades till pojkar. Eftersom analyserna fokuserar kroppslighet och rumslighet snarare än tal, ges här en alternativ bild av hur maskulinitet görs eller upplevs i trä- och metallslöjdsalen, hos såväl flickor som pojkar.

– Denna studie är därför ett viktigt bidrag i förståelsen av trä- och metallslöjdens lärmiljö, inte minst i en tid då både textilslöjd och trä- och metallslöjd ryms under en gemensam kursplan, och slöjdämnets åtskilda lärmiljöer diskuteras alltmer av slöjdlärare, säger Erik Sigurdsson.

– Avhandlingen visar att trä- och metallslöjdsalen byggdes och utrustades för att skapa vissa kroppsrörelser och upplevelser hos gruppen pojkar, men att dessa upplevelser är tillgängliga även för flickor idag genom trä- och metallslöjdens rum, verktyg och material.

– Analyserna visar också att trä- och metallslöjdsalen förändrats över tid. Den har efterhand gjorts teknisk och riskfylld, men också alltmer social. Förutom att elever uppfattar trä- och metallslöjdens olika platser, verktyg och maskiner som mer eller mindre tillgängliga beroende på könstillhörighet och vana av rummet, skapas också erfarenheter som inte nödvändigtvis är uttalade.

Centralt för dessa kroppsliga erfarenheter är de tredimensionella, hårda och tysta materialen i trä- och metallslöjden, den vanligtvis avlånga formen på material och verktyg samt de fria ytor som numera präglar lärmiljön. De kroppsliga erfarenheter som främjas i en traditionell trä- och metallslöjdsal beskrivs i avhandlingen som grundläggande, krävande och ovanliga i skolan, eftersom syn och tal har en nedtonad betydelse vid arbete i de hårda, tredimensionella och tysta materialen.

– En slutsats är också att trä- och metallslöjdsalens maskulina kod inte har att göra med att pojkar eller flickor skulle ha olika kroppsliga förmågor, utan snarare att de allmänmänskliga kroppsliga förmågor som utvecklas i trä- och metallslöjden förbehållits pojkarna på en politisk nivå, genom slöjdämnets isärhållande av flickor och pojkar.

Avhandlingen bygger på genusvetenskapliga och fenomenologiska teorier om identitet och kroppslighet. Genom dessa teorier analyseras observationer av traditionell trä- och metallslöjdsundervisning på högstadiet. Hur eleverna förhållit sig till rummet, skyddsutrustningen, verktygen, materialen och varandra, har stått i fokus för observationerna.

FAKTA
Disputationen äger rum fredag 28 november kl. 13.00, Humanisthuset, Hörsal E, Umeå universitet. Opponent är professor Mikael Alexandersson, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.

Avhandlingen Det sitter i väggarna. En studie av trä- och metallslöjdsalens materialitet, maskulinitet och förkroppsliganden, finns publicerad digitalt.