När Helena Karresand i sin doktorsavhandling tittade närmare på livet inuti lågenergihus, så kallade passivhus, upptäckte hon ett antal motsägelser. Den ena var att trots att husen var byggda i syfte att minska energiförbrukning, pågick ofta ett energislöseri inne i boendena. Inte sällan var det de apparater som bostadsbolagen ställt in i lägenheterna som var energitjuvarna. Det kunde exempelvis röra sig om att hyresgästerna tyckte att digitalboxar och torktumlare drog mycket el.
– Jag intervjuade 14 familjer och i stort sett alla önskade att de kunde torka sin tvätt på annat sätt än genom torktumling. I många fall fanns det dock inte tillräckliga utrymmen att hänga tvätt, säger Helena Karresand.
I ett passivhus finns inga värmeelement, utan boendet utnyttjar spillvärme från apparater och människor. Här kommer ytterligare en motsättning in.
– Hyresgästerna måste alltså använda apparater för att få fram spillvärme, annars blir det för kallt inomhus, säger Helena Karresand.
För att man inte ska behöva förbruka elenergi för att ha det varmt inne ser hon fjärrvärme eller andra miljövänliga energikällor som ett komplement till uppvärmningen av passivhusen.
Helena Karresand menar att den här typen av lågenergiboende skulle få ännu bättre resultat om också hushållens agerande vägdes in, något som alltså inte görs idag. Bostadsbolagen borde ta reda på hur hushållens behov ser ut, samt var de ser att energi kan sparas.
– De som bor i husen är experter och vet var behoven ligger. Bostadsbolagen borde bjuda in dessa till en dialog för att stödja en energisnål vardag även inuti huset.
Avhandling: Apparater, Aktiviteter och Aktörer. Lågenergiboende som resurs och restriktion för energiordningar. Av Helena Karresand.
Doften i frukt gör det svårare att producera biogas av fruktavfall. Det beror på att doften är giftig för mikroorganismerna som ska omvandla avfallet till gas. Men i en avhandling presenteras nu en metod där mikroorganismen skyddas med ett tepåseliknande membran.
Apelsindoft uppskattas av många, men inte av vissa mikroorganismer. Det finns skäl till detta.
– Doften lockar människor och andra djur att äta frukterna och bidra till att sprida kärnorna, säger doktoranden Rachma Wikandari. Men för mikroorganismer som skulle bryta ner fröna är doftämnet, limonin, giftigt.
Detta gör det svårare att ta vara på fruktavfall för nyttiga ändamål, som att producera biogas. Biogas kan bland annat användas för elproduktion, fordonsbränsle eller för att driva spisar. Men eftersom doftämnena förstör de viktigaste mikroorganismerna har produktionen av biogas ur fruktavfallet varit låg.
– Vi visste att apelsinernas doftämne var giftigt för mikroorganismerna. Jag har nu funnit att en del dofter i andra frukter, som mango, vindruvor, jordgubbar och plommon, också är giftiga.
Rachma Wikandari har testat två metoder för att effektivisera biogasproduktion av fruktavfallet. Den första bygger på att ta bort doftämnet, med hjälp av lösningsmedlet hexan.
– Jag testade detta med apelsinskal och det fungerade ganska bra. Produktionen av biogas blev mer än tre gånger bättre än tidigare.
Membranet – som en tepåse<br />Den andra metoden går ut på att skydda mikroorganismen från D-limonene, vilket görs med hjälp av ett membran som har mikroskopiska porer och släpper igenom vatten. D-limonene är hydrofobt, vilket betyder att det inte löses i vatten och därför kommer det inte in genom membranet.
– Membranet är nästan som en tepåse som jag lägger mikroorganismerna i, säger hon. Tepåsen läggs i en behållare med en sörja av apelsinskal.<br />Hon stötte på en del svårigheter längs vägen. En var processen med att försegla ”tepåsarna” – det fick inte bli minsta lilla läcka och mikroorganismerna behövde vara fullständigt torra för att det skulle lyckas. Dessutom är porerna i membranet betydligt mindre än fruktbitarna.
Lösningen på detta var att tillsätta andra mikroorganismer som är mindre känsliga mot D-limonene. De placerades utanför reaktorn för att hjälp till att sönderdela fruktavfallet. På så vis blev fruktbitarna mindre, blandades med vätskan, och kunde passera genom porerna i membranet och därefter brytas ned av de limoninkänsliga mikroorganismerna.
– Med den här metoden blev biogasproduktionen sju gånger bättre än tidigare, säger Rachma Wikandari.
Hon presenterar nu metoderna i sin doktorsavhandling.
– Jag hoppas kunna fortsätta arbeta med detta och se hur det fungerar i större skala, säger hon. I tredje världen finns det mängder av fruktavfall som ligger och ruttnar och stinker och inte används till någonting, samtidigt som det finns ett behov av biogas. Det här skulle kunna lösa båda dessa problem, och det vore ju fantastiskt bra!
Avhandlingen: Effect of fruit flavors on anaerobic digestion: inhibitions and solutions
Hortonom Katarina Wedelsbäck Bladh har i sitt doktorsarbete vid SLU dokumenterat mångfalden i nordisk pepparrot, Armoracia rusticana, för att säkra bevarandet och öka användningen av denna krydda och medicinalväxt. Projektet startades av NordGen, dåvarande Nordiska genbanken, i Alnarp där 176 olika plantor av pepparrot hade samlats in från äldre trädgårdar i Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Man har inte hittat någon vildväxande pepparrot så därför är det viktigt att bevara de odlade former som finns. Nu finns endast få odlare kvar i de nordiska länderna, mest i Danmark. I Sverige har Enköping och Fjärås i Halland varit de dominerande odlingsområdena under 1900-talet. I Fjärås finns fortfarande odlingar kvar.
Pepparrot har använts både som krydda och som medicinalväxt för att behandla huvudvärk, matsmältningsproblem, högt blodtryck och gikt. Roten har en hög halt av C-vitamin och användes förr ofta för att förhindra skörbjugg på långa seglatser. Dess anti-mikrobiologiska egenskaper har också gjort att den har använts som tillsats vid konservering.
Pepparrot innehåller också höga halter av svavelhaltiga glykosider, så kallade glykosinolater, som tillsammans med sina nedbrytningsprodukter är orsaken till den starka smaken och de medicinska effekter som växten anses ha. De dominerande glykosinolaterna i pepparrot är sinigrin (mer än 80 procent) följt av gluconasturtiin och glucobrassicin.
Även om den traditionella användningen av pepparrot har minskat, har nya områden utvecklats.
– Man kan exempelvis använda den som en billigare ersättning för wasabi i japanska rätter och enzymet pepparrotsperoxidas kan rena industriella avloppsvatten, säger Katarina Wedelsbäck Bladh. Även i medicinska behandlingar, till exempel vid näs- och bihålebesvär, och som blekningsmedel i kosmetika kan roten komma till användning.
Katarina Wedelsbäck Bladh påvisade en betydande genetisk variation bland de insamlade pepparrotsplantorna. De visade störst släktskap med plantor från samma nordiska land och den största genotypiska mångfalden återfanns bland de finska klonerna. Det kan bero på att Finland haft handelsutbyte med både öst och väst jämfört med de andra nordiska länderna som i huvudsak handlat med väst.
– Trots att pepparrot är en huvudsakligen vegetativt förökade växt uppvisar de insamlade plantorna en stor mångfald vad gäller blad- och rotform, samt glukosinolathalt. Ett urval av detta material skulle alltså kunna utgöra en bas i en genbank för bevarandet av den nordiska pepparroten.
FAKTA
Pepparrot har använts av människan under lång tid och nämns redan i ”Naturalis Historia” skriven ca år 80 e. Kr av Pliny den äldre. Arten har sitt ursprung i sydöstra Europa och sydvästra Ryssland, och fördes till Norden av munkar under 1200-talet.
Hortonom Katarina Wedelsbäck-Bladh vid institutionen för växtskyddsbiologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Biodiversity in Nordic Horseradish (Armoracia rusticana). Studies with respect to Conservation and Utilization”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 28 november 2014 klockan 09.00. Plats: Crafoordsalen, SLU Alnarp. Opponent: Professor Anna Rita Rivelli, School of Agricultural, Forest, Food and Environmental Sciences, University of Basilicata, Potenza, Italy.
Länk till avhandlingen.
Studien publiceras i tidskriften EMBO Journal och forskarna hoppas att kunskapen på sikt ska öppna nya vägar fö behandling av stressrelaterade sjukdomar.
– Vi visar att sekretagogin är viktigt för frisättning av så kallat kortikotropinfrisättande hormon, eller CRH, en faktor som bildas i hjärnan och som stimulerar insöndring av det adrenocorticotropa hormonet, ACTH, från hypofysens framlob. ACTH stimulerar i sin tur frisättningen av det livsviktiga steroidhormonet kortisol från binjurbarken, säger Tibor Harkany, professor i neurobiologi vid Karolinska Institutets institution för medicinsk biokemi och biofysik och även verksam vid MedUni Wien i Österrike.
Sekretagogin är ett kalciumbindande protein som upptäcktes för femton år sedan av forskare vid just MedUni Wien i samband med studier av bukspottskörteln. Tibor Harkany har i samarbete med professor Tomas Hökfelt vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, studerat proteinets funktion i nervsystemet. Forskarna har kunnat påvisa förekomst av sekretagogin i nervceller i många hjärnområden och i vissa perifera nerver. Inledningsvis i sitt arbete använde forskarna bland annat antikroppar genererade inom ramen för Human Protein Atlas-projektet vid SciLifeLab i Stockholm.
Den nu publicerade studien fokuserar på sekretagoginets roll i speciella hypotalamiska nervceller som också bildar CRH. Dessa celler har höga halter av sekretagogin i nervändarna i eminentia mediana som via ett kort kärlsystem står i förbindelse med hypofysens framlob. Resultaten visar bland annat att nedreglering av sekretagogin sänker nivåerna av ACTH och kortisol i blodet. Detta tyder enligt forskarna på att sekretagogin är associerat med de proteinkomplex som styr insöndringsprocessen av dessa hormoner.
– Vi tror att sekretagogin kan spela en roll i det första steget i organismens aktivering av stressystemet, och att dess hämning därmed skulle kunna dämpa stressvaret. Stress är inblandat i många sjukdomar, till exempel depression. Här öppnar sig alltså kanske nya möjligheter att behandla stressrelaterade sjukdomar, säger Tibor Harkany.
FAKTA
Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse, Novo Nordisk Foundation, Karolinska Institutet, MedUni Wien, French National Research Agency (ANR), EU, och Wellcome Trust.
Publikation: “A secretagogin locus of the mammalian hypothalamus controls stress hormone release”, Roman A Romanov, Alán Alpár, Ming-Dong Zhang, Amit Zeisel, André Calas, Marc Landry, Matthew Fuszard, Sally L Shirran, Robert Schnell, Árpád Dobolyi, Márk Oláh, Lauren Spence, Jan Mulder, Henrik Martens, Miklós Palkovits, Mathias Uhlén, Harald H Sitte, Catherine H Botting, Ludwig Wagner, Sten Linnarsson, Tomas Hökfelt & Tibor Harkany, EMBO Journal, online first 27th November 2014, doi: 10.15252/embj.201488977. Tidskriftens webbplats
VINNOVA har beviljat pengar till ett forskningsprojekt inom SP-koncernen med syfte att hitta lösningar på ett växande problem. Data som samlas in med hjälp av rörelsesensorer ska hitta och mäta de indikatorer som till exempel anger den äldres balansförmåga och användas för att anpassa bland annat fysisk aktivitet inom balans och styrketräning. Genom att använda sig av exempelvis armband som mäter kroppens rörelser i olika ledder får man bland annat reda på personens förmåga att stå stabilt. Där kan årets julklapp, som är ett så kallat aktivitetsarmband, spela en viktig roll.
– Vi hoppas i förlängningen att den data som sensorerna i armbandet genererar, ska kunna användas tillsammans med modern kommunikationsteknik och ge brukaren råd om näringsintag eller användas inom vården för att ge fysioterapeuterna löpande koll på patientens status, berättar Monika Lydin, projektledare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och fortsätter.
– Inom äldreomsorgen kan informationen användas preventivt för att få reda på vilka brukare som utgör en riskgrupp vad gäller fallolyckor och se till att till exempel boenden möbleras på ett bra sätt eller att läkarna har information som gör att man kan undvika viss medicinering.
– Jag är själv uppkopplad med ett armband dygnet runt sedan 1,5 år tillbaka, säger Monika Lydin.
FAKTA
1600 personer omkommer varje år som en följd av fallolyckor. Varje höftfraktur, som är den vanligaste skadan hos äldre, kostar samhället cirka 400 000 kronor – bara det första året.
VINNOVA har beviljat 500.000 SEK till projektet som initialt löper från 2015-01-15 till 2015-08-20. Projektpartners är INFONOMY AB, Regions Skåne CRC, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (mätteknik) samt Kommunförbundet Skåne.
Vi är stolta över att kunna meddela att SP Process Development har valts som prioriterad leverantör för utveckling av läkemedel och CMC-verksamhet av Karolinska Development AB, som handhar en av de största portföljerna med life science-företag i Europa
SP Process Development har valts efter ett noggrant urvalsförfarande i konkurrens med de ledande leverantörerna av CMC-utvecklingsverksamhet i hela Europa.
Genom samarbetet med Karolinska Development etablerar sig SP Process Development som en erkänd samarbetspartner inom högkvalitativ och integrerad toppmodern utveckling av nya läkemedelsprodukter.
Avtalet ger Karolinska Developments dotterbolag tillgång till SP Process Developments stöd inom utvecklingen av läkemedelssubstanser och läkemedelsprodukter – för en smidigt övergång från laboratoriefasen till den kliniska fasen och den färdiga produkten.
FAKTA
Om SP Process Development: SP Process Development är ett svenskt forskningsinstitut med fokus på utveckling av kemiska processer och läkemedelsprodukter. Huvuduppgiften är att bygga, använda och tillhandahålla expertis för att öka framgången för akademiska och industriella aktörer inom utvecklingen av nya produkter och produktionsprocesser. För mer information om SP Process Development, besök: www.sp.seprocessdevelopment.
Om Karolinska Development: Karolinska Developments mål är att skapa värde för patienter, forskare, investerare och samhället genom att utveckla innovationer från världsledande forskning till olika produkter som kan tas fram i samarbete med andra parter. För mer information, vänligen kontakta: www.karolinskadevelopment.com
Idén innebär att man skulle odla träätande insekter som termiter på lignocellulosa, en restprodukt från skogsindustrin som även finns i halm.
– Det skulle vara ett sätt att producera proteinrikt foder på svenska råvaror utan att konkurrera om åkerarealen för produktion av livsmedel, säger Ola Palm, forskningschef på JTI, som ingår i SP-koncernen.
Svenska slaktkycklingsuppfödare och äggproducenter skulle därmed kunna ersätta det sojafoder som importeras med insektsprotein, och produkten skulle även kunna användas till djur som grisar och eventuellt mjölkkor. Soja har hög proteinhalt med en eftertraktad aminosyrasammansättning och ett lågt pris som det hittills har varit svårt att konkurrera med.
– Men det finns mycket som är negativt med importsoja. Odlingen i Sydamerika innebär bland annat skövling av regnskog och kraftig användning av kemiska bekämpningsmedel. Dessutom vet man inte hur prisutvecklingen på soja kommer att bli framöver. Ett foder producerat i Sverige ökar vår självförsörjning och säkrar tillgången på foder. Dessutom betyder det mer arbetstillfällen i Sverige, säger Lotten Wahlund på JTI.
Det främsta hindret för att i dag omsätta den här idén i praktiken, är att det finns ett förbud på EU-nivå om att utfodra lantbruksdjur med insekter.
– Fast insekter är ju en naturlig föda för kycklingar, höns, grisar och fiskar, säger Ola Palm, som tror att reglerna kommer att hinna ändras innan forskarna har prövat insektsodlingsidén.
FAKTA
JTI ingår i en grupp forskare från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Sveriges lantbruksuniversitet och SIK – Institutet för livsmedel och bioteknik som tillsammans med näringslivet har börjat undersöka nya användningsområden för lignocellulosa. SP:s dotterbolag SP Processum har forskat kring detta under flera år, och vann i oktober i år ett europeiskt innovationspris för en metod att producera svampprotein ur skogsråvara för användning i fiskfoder.
Under rubriken Wood2Food diskuterar forskargruppen också möjligheten att odla proteinrik svamp på lignocellulosa till djurfoder, och man prövar tanken att såväl svampen som insekterna skulle kunna användas direkt som människoföda. FN:s livsmedelsorgan FAO verkar för att västvärlden ska börja äta insekter utifrån ett globalt försörjningsperspektiv, och i en stor del av världens länder äter människor redan i dag insekter.
Att kommunicera med ljud, eller ljud och bild, har under de senaste två decennierna gått från mobila telefonsamtal över GSM, som ansågs som något exklusivt för ett fåtal, till videokonferenser i HD-upplösning mellan olika kontinenter med till exempel Skype, som något som många gör regelbundet. All denna utveckling har också gjort att vårt medvetande och krav på bra kvalitet har ökat.
Andreas Rossholm disputerar på fredag inom området tillämpad signalbehandling, ett stort forskningsområde vid BTH. Doktorsavhandlingen handlar om ljud- och bildkommunikation. I avhandlingen har Andreas gjort förbättringar av ljud- och bildkvalitet, i form av borttagning av störande ljud i telefoni eller blockighet i hårt komprimerad video samt utvecklat metoder för att kunna mäta videokvalité samt kvalitetspåverkande storheter som fördröjning och synkronisering av ljud och bild.
Delar av resultaten har blivit patenterade och tillämpade i industrin. Kunskap och erfarenheter från arbetet kommer även att införas i utbildningsprogram som är under utveckling vid BTH.
FAKTA
Media är välkommen att närvara vid disputationen fredag 28 november kl 13:15 i sal J1640, BTH. Lördagen den 29 november, kl 11:00. Vi möts utanför hus A, receptionen, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
Andreas kommer även att vara tillgänglig för intervju samt demonstrera sina forskningsresultat; hur ljud och bild kan förbättras. Demonstrationen sker på lördagen, se tid och plats nedan, dit media är välkommen.
Studien, publicerad i British Journal of Psychiatry, är den första randomiserade studien som har jämfört gruppbehandling med mindfulness och individuell kognitiv beteendeterapi av patienter som har depression och ångest i primärvården.
Forskarna, ledda av Professor Jan Sundquist, genomförde studien vid 16 vårdcentraler i Skåne, privata som offentliga. Centrum för primärvårdsforskning utbildade två mindfulnessinstruktörer, från olika yrkesgrupper, vid varje vårdcentral under en 6 dagar lång utbildning. Under våren 2012 lottades patienter med depression, ångest eller krisreaktion antingen till strukturerad mindfulness-gruppbehandling med cirka 10 patienter i varje grupp eller till sedvanlig behandling – i huvudsak individuell KBT. Patienterna fick även ett eget träningsprogram och förde dagbok över sina övningar. Behandlingstiden var åtta veckor. Det träningsprogram i mindfulness och den utbildningsmodell av instruktörer som studien byggde på har utformats av allmänläkaren och mindfulnessinstruktören Ola Schenström.
– Resultaten av studien tyder på att gruppbehandling med mindfulness, genomförd av certifierade instruktörer i primärvården, är en lika effektiv behandlingsmetod som individuell KBT för att behandla depression och ångest, kommenterar professor Jan Sundquist.
Totalt inkluderades 215 patienter i studien. Före och efter behandlingen besvarade patienterna i båda grupperna frågeformulär som skattade svårighetsgraden av deras depression och ångest. Självrapporterade symtom av depression och ångest minskade i både behandlingsgrupp och kontrollgrupp under de åtta veckorna. Det fanns ingen statistisk skillnad mellan de båda behandlingarna.
– Detta innebär att gruppbehandling med mindfulness bör övervägas som alternativ till individuell psykoterapi, särskilt på de vårdcentraler som inte har möjlighet att erbjuda alla individuell terapi, avslutar Jan Sundquist.
FAKTA
Publikation: Mindfulness group therapy in primary care patients with depression, anxiety, and stress and adjustment disorders: A randomized controlled trial.
Jan Sundquist, Åsa Lilja, Karolina Palmér, Ashfaque A. Memon, Xiao Wang, Leena Maria Johansson, Kristina Sundquist, British Journal of Psychiatry publicerad online 27 november.
Centrum för primärvårdsforskning är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne.
– Vi vill att agendan ska bli den första byggstenen för ett nationellt engagemang och en gemensam plan inom området. Framför allt ska den hjälpa Sverige att ta tillvara den samlade potentialen hos våra företag, universitet, entreprenörer och makers, säger Agneta Marell, ordförande för projektgruppen och vice rektor vid Umeå universitet.
Agendan identifierar möjligheter och utmaningar och rekommenderar insatser för att sträva mot det gemensamma målet – att göra Sveriges industrier och människor, konkurrenskraftiga och ledande inom additiv tillverkning.
Sverige har redan två världsledande företag på området, Arcam och Höganäs Digital Metal. Landet har även en unik position inom kreativa sektorn, design, material och informations- och kommunikationsteknologi, som kan kopplas samman med industrin. I och med att Sverige, är framstående inom mjukvarudesign finns möjligheter att ta en ledande position för att göra 3D-tekniken tillgänglig för hela världen. Sverige har också stora möjligheter att få avsättning för landets råvaror i form av cellulosa och metall som material inom 3D-printing.
Additiv tillverkning förändrar sättet vi designar, tillverkar och använder varor och produkter. Den nya tekniken kommer påverka såväl industri som samhälle. Konsumenterna kommer att få större inflytande över hur produkter designas, levereras när tekniken blir tillgänglig för fler och produktionen kan ske på plats. När industrin och konsumtionsmönster förändras kommer det att påverka konkurrens och även lagstiftning. Agendan beskriver ett behov av testanläggningar som kan användas av alla aktörer liksom ökade insatser inom skolan, forskningen och innovationsstödsystemet. Man tror också att ett utökat samarbete på olika nivåer och mellan olika aktörer krävs för att uppnå agendans mål.
Flera av agendans samarbetspartners har stor kunskap och erfarenhet av att additiv tillverkning kan innebära billigare tillverkning, minskade logistikkostnader och bättre funktionalitet. Till exempel har Tetra Pak med hjälp av tekniken kortat sina designloopar med veckor, till och med månader. VBN Components, som tillverkar 3D-printade metallkomponenter för industrin, kan med den här tekniken ta fram verktyg med en livstid som är två till tre gånger längre än verktyg tillverkade med konventionella tillverkningsmetoder. För det svenska smyckes- och designföretaget Lumitoro innebär tekniken att de idag kan designa och producera unika produkter på ett sätt som inte var möjligt för bara fem till sex år sedan.
Branschen har fördubblats under 17 av de 26 år tekniken funnits, enligt Wholers report (2014). 2013 växte tjänster och produktion inom additiv tillverkning över världen med 35 procent och väntas fyrdubblas fram till 2018.
– Vi ser enorma möjligheter att förse såväl industrin som konsumenter med nya kreativa och lättanvända lösningar för design, modellering, simulering och optimering anpassat för additiv tillverkning. Detta blir ett nytt ekosystem för programvaror, tjänster och produkter som Sverige kan ta en ledande roll i. Vi tror att nyckeln till framgång för både Sverige och Algoryx går via en nationell medvetenhet som hänger ihop med utbildning, forskning och samarbeten som ger oss miljöer och mod för innovation och entreprenörskap, säger Kenneth Bodin, VD för Algoryx Simulations AB och medlem i arbetsgruppen.
Agendan är framtagen inom ramen för Strategiska innovationsområden, en gemensam satsning mellan VINNOVA, Energimyndigheten och Formas. Syftet med satsningen är att skapa förutsättningar för Sveriges internationella konkurrenskraft och hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Projektet har letts av en arbetsgrupp bestående av sex personer från: Algoryx Simulations AB, Linköpings universitet, Swerea IVF, Tetra Pak och Umeå universitet. Mats Falck områdeschef vid Enheten för externa relationer, Umeå universitet har koordinerat arbetet.
FAKTA
Läs mer om projektet och alla samarbetspartners
Film om projektet
Ladda ner agendan
Projektledare
Mats Falck, Enheten för externa relationer, Umeå universitet
Övriga personer i arbetsgruppen:
Kenneth Bodin, CEO, Algoryx Simulations AB
Mobil: 070-631 55 20
E-post: kenneth@algoryx.se”>kenneth@algoryx.se
Johan Ölvander, Professor, Linköpings universitet
Telefon: 013-28 1711
E-post: johan.olvander@liu.se”>johan.olvander@liu.se
Johanna Stiernstedt, Senior Scientist, Swerea IVF
Telefon: 031-706 60 34
Mobil: 070-780 60 34
E-post: johanna.stiernstedt@swerea.se”>johanna.stiernstedt@swerea.se Porträttbild
Marlene Johansson, universitetslektor, tf föreståndare, Sliperiet, Umeå universitet
Telefon: 090-786 9948
Mobil: 072-533 99 21
E-post: Marlene.johansson@umu.se”>Marlene.johansson@umu.se
Mekanismen bakom sambandet har hittills varit oklar. Men i den studie som nu publiceras i tidskriften The Journal of Neuroscience har forskargruppen under ledning av professor Anders Blomqvist lyckats lösa problemet. Man visar att kedjan av händelser som leder till feber börjar med att interleukin-6 binder till mottagarämnen på ytan av hjärnans små blodkärl.
Bindningen aktiverar ett signalsystem inne i blodkärlsväggarna som i sin tur startar produktionen av prostaglandin E2. Detta är ett ämne som orsakar feber genom direkt påverkan på nervceller i den temperaturreglerande delen av framhjärnan – kroppens ”termostat”.
När forskarna med genetiska metoder tog bort mottagarämnena för interleukin-6 på hjärnans blodkärl hos möss, minskade prostaglandinbildningen liksom djurens förmåga att få feber. Samma sak inträffade när man tog bort en signalmolekyl inne i blodkärlcellerna som är kopplad till mottagarämnena. Studien är en fortsättning på forskargruppens tidigare arbeten om mekanismerna bakom feber.
– Det här är grundforskning, där målet är att förstå hur hjärnan påverkas av immunsignaler från kroppen. Viktiga frågor återstår att besvara, som hur olika cytokiner samverkar för att forma hjärnans svar på perifer inflammation. På sikt kan vår forskning ha betydelse för behandling av olika neurologiska sjukdomar som man vet har inflammatoriska komponenter, till exempel neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers men även psykiska sjukdomar som depression, säger Anders Blomqvist.
FAKTA
Artikel: Immune-induced fever is mediated by IL-6 receptors on brain endothelial cells coupled to STAT3-dependent induction of brain endothelial prostaglandin synthesis av Anna Eskilsson, Elahe Mirrasekhian, Sylvie Dufour, Markus Schwaninger, David Engblom och Anders Blomqvist. The Journal of Neuroscience, 26 november 2014.
Forskning om blodcancer har tidigare framför allt fokuserat på att studera tumörer med målet att identifiera och förstå det prognostiska värdet hos muterade gener. De nu publicerade studierna, som letts från Broad Institute och Harvard Medical School i Boston, USA, tittar i stället på mutationer i blod hos individer som inte har cancer eller blodsjukdomar. De två forskargrupperna har på olika vägar funnit att en förvånande hög andel i en kontrollpopulation hade vissa – men inte alla – mutationer som tidigare visats vid utvecklad blodcancer.
De individer som bar på dessa mutationer hade mer än tio gånger högre sannolikhet att utveckla blodcancer under de efterföljande åren jämfört med individer där mutationerna inte kunde upptäckas. Det förstadium till cancer som forskarna identifierat är vanligare med ökad ålder och förekommer hos omkring 10 procent av personer över 70 år. Bärare av mutationerna som definierar detta förstadium har generellt sett 5 procents risk att utveckla någon form av blodcancer inom fem år.
– De flesta tänker på sjukdom i termer av svart och vitt, antingen frisk eller sjuk. Men i verkligheten utvecklas de flesta sjukdomar gradvis över månader och år, säger Steven McCarroll, chef för den genetiska forskningen vid Broad’s Center för psykiatri och huvudförfattare för en av studierna.
De mutationer som identifierades i båda studierna antas ha sitt ursprung i blodstamceller som på grund av mutationerna växer snabbare än normala celler. Över tid kommer de muterade cellerna att stå för en stor del av cellerna i den drabbade individens blod. Forskarna tror att dessa tidiga mutationer kan vara overksamma tills en ”kompletterande” mutation i samma cell driver den till att bli en fullt utvecklad cancer.
Forskare vid Karolinska Institutet har samarbetat med Steven McCarrolls team i Boston under många år för att identifiera genetiska avvikelser vid psykiatriska sjukdomar.
– I den aktuella blodcancerstudien användes DNA från cirka 12000 svenskar, där hela genomet för alla proteinkodande gener analyserades och vi letade efter mönster i de somatiska mutationerna, säger Christina Hultman, professor vid Karolinska Institutet som tillsammans med postdoc Anna Kähler varit ansvarig för den svenska delen av studien.
Dessa somatiska mutationer var koncentrerade till en handfull gener och forskarna förstod i ett tidigt skede att det var frågan om cancergener. Efter kartläggning av deltagarnas sjukdomsutveckling efter blodprovet framgick att personer med förvärvade mutationer hade tretton gånger högre risk för blodcancer än normalt. Genom att jämföra resultaten från studien med proven som togs vid cancerdiagnosen kunde ny kunskap i hur blodcancer utvecklas dras.
Premaligna genetiska markörer kan alltså upptäckas genom att sekvensera DNA från blod. Forskarna betonar dock att det idag inte finns någon klinisk nytta av att testa personer för premalignt stadium, eftersom det saknas behandling som kan påverka mutationerna i övrigt friska personer.
– Resultaten öppnar dörren för en helt ny riktning i blodcancerforskning mot tidig upptäckt och även kanske förebyggande åtgärder. Från svenskt perspektiv är budskapet också att det är viktigt att samla och dela stora databaser med genetisk information i nya samarbeten och för sjukdomar som de kanske inte ursprungligen varit insamlade för, säger Christina Hultman.
FAKTA
Ledande i arbetet vid Karolinska Institutet har utöver Christina Hultman och Anna Kähler även varit Johan Lindberg och Henrik Grönberg, samtliga vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. Arbetet har finansierats med anslag från bland annat Stanley Foundation, National Institute of Health, Vetenskapsrådet, StratNeuro, Cancerfonden och StratCan.
Publikationer:
• “Age-related clonal hematopoiesis associated with adverse outcomes”, Jaiswal, S et al., New England Journal of Medicine, Online First November 26, 2014. DOI: 10.1056/NEJMoa1408617
• “Clonal hematopoiesis and blood-cancer risk inferred from blood DNA sequence”, Genovese, G et al., New England Journal of Medicine, Online First November 26, 2014, DOI: 10.1056/NEJMoa1409405.
Jonas von Reybekiel Trostek har studerat vad gymnasieelever och studenter gör då de skapar sig en uppfattning om vad genus och nation är för någonting. Syftet med avhandlingen är att bidra till en ökad förståelse för individers begreppsbildning.
– När jag arbetade som gymnasielärare blev det uppenbart för mig att elever kan vara allt annat än likgiltiga. Tidigare forskning har också visat att elevers intresse för ett undervisningsstoff påverkar i vilken utsträckning de lär sig något. I den forskningen tänker man sig att sådana intressen föregår och förklarar lärandet. Jag har i stället velat undersöka vilka normer som kommer till uttryck i själva lärprocessen i sig.
Avhandlingens resultat visar att eleverna och studenterna i huvudsak förhåller sig till två olika normsystem när de skapar sig en uppfattning om genus och nation. I det ena systemet utgör biologiska och psykologiska mekanismer en ideal förklaringsgrund. Där förstås genus och nation i termer av essenser och en naturlig ordning, som till exempel den egna fria viljan. Inom ett sådant normsystem blir målsättningen i lärandet att bevara genom att hävda hur saker och ting ”är”. I det andra normsystemet är det i stället sociala mekanismer som utgör en ideal förklaringsgrund. Genus och nation förstås då i termer av sociala strukturer och makt. Inom detta system blir målsättningen i lärandet att ifrågasätta genom att problematisera.
– Det var intressant hur eleverna och studenterna förhöll sig till båda systemen och lyckas kombinera dem på ett kreativt sätt. Eleverna kunde tala om sig själva och sina egna handlingar som ett uttryck för egna intentioner, till exempel i valet av utbildningslinje på gymnasiet. Men när de i stället talade om andras beteenden så handlade förklaringarna om att de andra styrs av sociala normer, att de är ”barn av sin kultur”. Studenterna nöjer sig alltså inte med en förklaring utan blandar det de tycker är viktigt och skapar olika undantag.
Traditionellt tänker man sig att undervisning ska bygga på elevernas förförståelse. Men Jonas von Reybekiel Trosteks avhandling visar att eleverna och studenterna också förhandlar om olika värden och ideal.
– Vi måste börja tänka om kognition som en normativ process och att individers lärande är normativt och involverar alla våra värderingar och ideal. Det är inte ett iskallt kunskapsbygge.
FAKTA
Jonas von Reybekiel Trostek disputerade den 26 november med avhandlingen ”Normativa aspekter av individers begreppsbildning. Hur gymnasieelever och studenter skapar och förhåller sig till idéer om genus och nation”.
Läs avhandlingen här
Den nya översikten från SBU undersöker om det finns stöd i forskningen för att personer över 65 år har nytta av perorala antikoagulantia och trombocythämmare, det vill säga läkemedel som hämmar blodets levringsförmåga. Rapporten går igenom och jämför flera läkemedel vid hjärt-kärlsjukdomar som förmaksflimmer, stroke och hjärtinfarkt.
Det finns få studier på personer över 65 år inom området. Än mer ovanligt är det med studier på äldre personer som tar olika typer av läkemedel samtidigt. SBU understryker att ansvarig läkare alltid ska väga in risker för blödning i varje enskilt fall, i synnerhet när det gäller warfarin eller nya typer av blodförtunnande medel.
Det behövs mer forskning om effekter och biverkningar av läkemedel på äldre. I framtida studier bör nytta och risker registreras och analyseras mer noggrant.
Bakgrund
Perorala antikoagulantia och trombocythämmare är blodförtunnande läkemedel som används vid flera diagnoser som till exempel förmaksflimmer, hjärtklaffssjukdom, kranskärlssjukdom, blodproppsbildning i vensystemet och för att förebygga återinsjuknande i stroke. Läkemedlen är viktiga och används högt upp i åldrarna trots att stödet i vetenskapen hittills har varit osäkert när det gäller nytta och risker för äldre.
För journalister
Rapporten ”Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare” är ett regeringsuppdrag. Rapporten med slutsatser och sammanfattning finns på www.sbu.se.
SBU är en statlig myndighet som kritiskt granskar sjukvårdens metoder och utvärderar nytta, risker och kostnader.
Projektet får en officiell start 24 november då ambassadörerna från Brasilien, Indonesien, Kina, Singapore och Republiken Koreaträffar företrädare för Stockholms universitet, Uppsala universitet, Linköpings universitet, KTH, Chalmers och Lunds universitet på en sammankomst på Spökslottet i Stockholm.
– Det är av största vikt att flera stora forskningsuniversitet i Sverige, som här, gått samman för att bidra till större kunskap internationellt om Sverige som forskningsintensiv nation, säger Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet och värd för lanseringen av projektet på Spökslottet.
Swedish Academic Collaboration Forum har finansiering från STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) och de sex medverkande universiteten.
– Med programmet Strategic Grants for Internationalisation vill STINT bidra till förnyelse och utveckling av internationaliseringsstrategier på lärosätesnivå. Att sex lärosäten har valt att arbeta strategiskt tillsammans utomlands ser vi som ett mycket intressant och positivt initiativ, säger Andreas Göthenberg, verkställande direktör för STINT.
Med start våren 2015 ska svenska forskare hålla forskningsseminarier på plats i Brasilien, Indonesien, Kina, Singapore och Republiken Korea. Seminarierna fokuserar på gemensamma intresseområden såsom hållbarhet, life science och innovation och organiseras i samarbete med universitet, myndigheter och andra intressenter i värdländerna.
Första aktiviteten sker i Seoul, Republiken Korea, våren 2015 där sex forskare från varje av de sex universiteten ska möta koreanska kolleger i seminarier i sina forskningsämnen.
Det övergripande syftet med projektet är att utveckla och stärka redan existerande forskningssamarbeten, skapa nya relationer och initiativ mellan forskare i Sverige och resten av världen för att tillsammans utveckla lösningar på globala problem samt koppla samman företag och forskning genom innovation.
FAKTA
Läs mer om projektet på webbplatsen för Swedish Academic Collaboration Forum. www.sacf.se
– Det räcker inte att diskutera hur mödravården ska förbättras och att ta fram ta strategier. Nu är det dags att rikta särskild uppmärksamhet mot de praktiska utmaningar som finns i mödravården, samt ta itu med de sociala faktorer som påverkar den reproduktiva hälsan bland kvinnor i Indien, säger Tej Ram Jat, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.
Tej Ram Jat har i sitt avhandlingsarbete undersökt mödravård och sjukvård i delstaten Madhya Pradesh i Indien. Avhandlingen visar att utvecklingen på internationell, nationell och delstatsnivå har gjort att frågor om mödrahälsa i allt högre grad aktualiseras och även prioriteras politiskt. Detta har bland annat resulterat i införandet av nya strategier och program, samt ökat resurserna för att förbättra mödravården i delstaten.
Delstatsregeringen har bland annat startat nya program för att förbättra mödrars hälsa och mödrahälsovården har gjorts kostnadsfri och tillgänglig för alla kvinnor vid alla de vårdinrättningar som delstaten ansvarar för. Utbildningsinsatser genomförs kontinuerligt för att vårdgivare ska kunna ge adekvat vård i samband med förlossningar och man har även infört gratis transport för gravida kvinnor till förlossningsvården.
Även om det har genomförts många förbättringar i mödravården i Madhya Pradesh, anser Tej Ram Jat att det fortfarande finns många utmaningar. Samtidigt som antalet förlossningar på sjukhus och vårdinrättningar har ökat markant de senaste åren, är fortfarande låg utbildningsnivå, fattigdom och att bo på landsbygden, faktorer som motverkar användningen av mödrahälsovård.
När Tej Ram Jat har analyserat mödradödligheten i Madhya Pradesh visar det sig att familjemedlemmar ofta underskattade illavarslande symtom hos gravida kvinnor, att det saknades fordon för att transportera kvinnorna till vårdinrättningar och att det saknades drivmedel till fordon som var avsedda för transport av gravida kvinnor till förlossningskliniker. Andra faktorer som kunde kopplas till mödradödlighet var att det saknades blod för blodtransfusioner, tillgång till akut förlossningsvård, samt att kvinnor inte sökte eller fick adekvat förlossningsvård i tid. Kvinnorna behövde ofta söka till flera förlossningsenheter, eller så skickades de vidare från en enhet till en annan.
– Ett stort problem med det bristfälliga och ofta okänsliga bemötande som gravida kvinnor får i sina kontakter med vårdgivare är att det förstärker deras motstånd att söka förlossningsvård och att därmed nyttja de vårdmöjligheter som kvinnorna har rätt att få, säger Tej Ram Jat.
Avhandlingen visar vidare att ungefär hälften av de undersökta distriktssjukhusen inte kunde använda de resurser som finns tillgängliga i mödravården på ett effektivt sätt. Tej Ram Jat anser att det finns en potential i detta, eftersom det sannolikt går att åtgärda bristerna vid distriktssjukhusen genom en effektivare förvaltning. En effektivare förvaltning är också helt nödvändig för att säkerställa en rättvis täckning av hälso- och sjukvårdstjänster på landsbygden och i avlägsna områden, anser han.
– För att förebygga mödradödlighet räcker det dock inte bara med att förstärka hälsosystemen. Kvinnorna behöver även bättre utbildning när det gäller reproduktiv hälsa och deras möjligheter när det gäller tillgång till vård, men också utbildning om hur de kan påverka sin egen situation. En förbättrad mödravård är ytterst en fråga om mänskliga rättigheter, säger Tej Ram Jat.
Tej Ram Jat är handläggare för Förenta nationernas befolkningsfond, UNFPA, i Indien och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Han har en magisterexamen i hälsopolitik, planering och finansiering från University of London och han bedriver forskning inom områdena mödrars hälsa, ungdomars hälsa, jämställdhet, mänskliga rättigheter, samt förstärkning av hälso- och sjukvårdssystem i låg- och medelinkomstländer.
Om disputationen: Fredagen den 28 november försvarar Tej Ram Jat, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Mödravård i Madhya Pradesh, Indien: en upptäcktsfärd med mänskliga rättigheter som vägledning. (Engelsk titel: Maternal health and health care in Madhya Pradesh state of India: an exploration using a human rights lens.) Opponent: Karen Marie Moland; Centre for International Health, universitetet i Bergen, Norge. Huvudhandledare: Miguel San Sebastian.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Norrlands universitetssjukhus, 1D, Tandläkarhögskolan, Sal B, 9 trappor.
