Ulrika Tranæus, forskare i idrottsmedicin vid Högskolan i Halmstad och Karolinska Institutet, har i sin avhandling studerat om gruppbaserad psykologisk intervention kan förebygga skador inom innebandy på elitnivå. Den psykologiska interventionen innehöll bland annat stresshantering för att bedöma om stress ökar risken för skador. 

I studien har forskarna följt 23 innebandylag på elitnivå med sammanlagt 401 manliga och kvinnliga spelare under två säsonger. Utöver detta har Ulrika Tranæus utvärderat kostnaden för gruppens skador vilket har resulterat i en hälsoekonomisk analys av svenska innebandyspelare på elitnivå.

Antalet skador minskade bland idrottarna
Resultaten visar att det finns ett antal psykologiska riskfaktorer till överbelastningsskador: tidigare stress, personliga, psykosociala och psykofysiologiska faktorer samt ineffektiva strategier att hantera ett problem eller en svårighet.

– Kunskapen om vilka psykologiska faktorer som ökar risken för skada och hur dessa kan förebyggas, genom till exempel stresshantering borde inkluderas i tränarutbildningar samt i elitidrottare träning, säger Ulrika Tranæus.

– I studien jämförde vi en testgrupp som fick mental träning med en kontrollgrupp som tränade som vanligt – utan den psykologiska interventionen. Tyvärr är resultaten inte statistiskt signifikanta och vi kan inte påvisa att testgruppen drabbades av färre skador tack vare den mentala träningen. Troligtvis hade vi fått andra resultat om vi hade ändrat projektets frågeställning exempelvis genom att jämföra de olika säsongerna som studerades. Men eftersom syftet med vår forskning är att föreslå sätt att förebygga skador genom mental träning, så är resultaten ändå mycket positiva. Detta eftersom det totala antalet skador minskade, säger Ulrika Tranæus.

Idrotten kan spara pengar genom psykologisk träning
Doktorsavhandlingen visar även att ett förebyggande arbete kan vara hälsoekonomiskt positivt. Ulrika Tranæus har kartlagt vad innebandyskador på elitnivå kostar. Under studiens andra säsong uppkom 188 skador bland de 401 spelarna och varje skada kostade i genomsnitt 1 097 euro.

– Detta visar att mental träning även kan motiveras ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Ulrika Tranæus.

FAKTA
Doktorsavhandlingens titel är Psychological Injury Prevention and Cost Analysis in Elite Floorball. Forskningen har bedrivits både på Sektionen för hälsa och samhälle vid Högskolan i Halmstad och på Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Disputationen ägde rum den 5 december på Sophiahemmet, Stockholm.


Avhandlingen i pedagogik av Ingegerd Gunvik-Grönbladh, visar på en återgång till tiden före 1876, då nya kollegor utsågs genom självselektion – kooptation. Det var en tid då lärarförmågan var av stor betydelse. Allt fler anammar också synen på universitetet som ett examensuniversitet. Traditionellt sett inom examensuniversitetet har man ofta anställt personer man känner till sedan tidigare. Nätverket blir viktigt.

– Att granskningen faller bort kan inte vara bra för undervisningens kvalitet. Det blir splittrat och kvaliteten måste bli ojämn. Idén med universitets dubbla uppgift försvinner. Man mister forskningsanknytningen till undervisningen som ju ska vara universitets varumärke. Man anställer duktiga pedagoger men isolerar forskningen till elitforskningsgrupper, säger Ingegerd Gunvik-Grönbladh.

Inom universitetets dubbla uppgift, mellan företrädare för ”forskningsuniversitetet” och ”examensuniversitetet”, uppstår motsättningar och samexistens. Det menar Ingegerd Gunvik-Grönbladh som analyserat skriftliga möten mellan sökande och sakkunniga i meritering och sakkunnigutlåtanden när nya universitetslektorer rekryteras.

Universiteten har sitt ursprung i ett skråväsende, där professorerna bildade en korporation. De fattade sina beslut kollegialt också när det gällde anställningar. När en akademisk lärare ska anställas idag finns lagstiftning och reglementen (Högskoleförordningen) samt lokala bestämmelser som ska följas. En rekryteringsgrupp med representanter från ämnesområdet beslutar om vem som är lämplig att anställas, efter att ha rådgjort med de sakkunniga.

Ingegerd Gunvik-Grönbladh har i sin studie ställt frågan: Vad det är för ”något” som sökande och sakkunniga förhåller sig till i granskningsprocessen? Som analysverktyg har den franske forskaren Pierre Bourdieus teori och begrepp använts. I granskningsprocesserna bryter Ingegerd med vardagstänkandet kring bedömning. Hon använder ordet bemötande utifrån Bourdieus begrepp för att komma bort från vardagstänkandet. Ordet bemötande innebär då att igenkänna, erkänna och tillerkänna någon något utifrån en social praktik.

I tillsättningarna som studerats deltar en pedagogiskt sakkunnig och två vetenskapligt sakkunniga. Gemensamt för de sakkunniga är att de väljer ut blivande akademiska lärare utifrån sitt ”praktiska sinne” ovetandes om att detta sker. De sakkunniga följer de regelverk och instruktioner som finns uppsatta. De medför sina erfarenheter och värderingar in i processen, att den pedagogiskt sakkunnige sorterar bort forskaren. De vetenskapligt sakkunniga är mer meritokratiska i sin sortering och för fram forskaren.

I sin avhandling för Ingegerd Gunvik-Grönbladh också ett resonemang kring vad som i ett historiskt perspektiv varit och är den dominerande trosföreställningen som sammanhållande funktion inom akademin. Vad är den självklara tron och vad är den rätta tron? Vad händer om självselektion slår ut meritokratin? Ingegerd Gunvik-Grönbladh konstaterar också att meritokratisk granskning (granskningen av meriter) är mycket liten vid tillsättning av universitetslektorat idag. De flesta tjänster tillsätts via vikariat och många blir inlasade. Det är få av de nya universitetslektorerna som sakkunniggranskats.

Att bli bemött och att bemöta : En studie om meritering i tillsättning av lektorat vid Uppsala universitet

– Vi blev förvånade att läroböcker som tas fram i syfte att utbilda inte ger någon djupare kunskap om antibiotikaresistens. Man förklarar inte hur den uppstår och vad som blir följden av antibiotikaanvändning, säger Gustav Bohlin, doktorand i visuellt lärande och kommunikation.

För att ta reda på vilken information som allmänheten får om antibiotikaresistens har Gustav Bohlin och Gunnar Höst studerat vilka evolutionära förklaringar som används i beskrivningar av antibiotikaresistensutveckling. Detta perspektiv är viktigt, menar Gustav Bohlin, för att förstå hur antibiotikaresistens uppstår och varför speciella åtgärder rekommenderas av sjukvårdssystemet. Med en bättre evolutionär förståelse skulle exempelvis inte missuppfattningen om att det är personer som blir resistenta mot antibiotika, när det i själva verket är bakterierna, vara så spridd.

Biologikursen i årskurs 7-9 är obligatorisk och något som alla svenska skolelever genomgår. I läroplanen står det att kursen bland annat ska syfta till att använda biologiska begrepp och teorier för att förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Både evolutionens mekanismer och antibiotikaresistenta bakterier står nedskrivna som centralt kunskapsinnehåll för kursen.

– När elever går ut i samhället som samhällsmedborgare ska de ha redskapen för att förstå världen och allt i den. Därför blev vi förvånade att bara en bok tog fasta på det här och beskrev sambandet. Om skoleleven får någon kunskap om hur antibiotikaresistens utvecklas hänger alltså på vilken kursbok skolan valt, säger Gustav Bohlin.

I studien, som publicerats i International Journal of Science Education Part B har Gustav Bohlin och Gunnar Höst undersökt graden av evolutionära förklaringar till antibiotikaresistens både i läromedel, dagstidningar och webbsidor.

FAKTA
Avhandlingen Ref 1, Evolutionary Explanations for Antibiotic Resistance in Daily Press, Online Websites and Biology Textbooks in Sweden. Gustav Bohlin och Gunnar E. Höst


Kunskaperna om de här cancerformerna är begränsade, mest beroende på att de är relativt ovanliga. I hela landet räknar man med att upptäcka ungefär 150 fall av vulvacancer och 40 fall av vaginalcancer om året. Gabriella Lillsunde Larsson har kunnat studera ett par hundra prover från åren mellan 1972 och 2008 där det även funnits klinisk uppföljning av patienterna.

– Det finns många studier gjorda på cervixcancer (livmoderhalscancer), säger hon. Vi har nu undersökt om det är samma mekanismer som orsakar cancer i vulva och vagina och det visar sig att förekomsten av olika HPV-typer liknar dem för cervix.

Skillnader
Men det finns också skillnader mellan vulva- och vaginal cancer. I 40 procent av vulvafallen är det ett HPV som startat cancern medan det gäller för 60-70 procent av vaginal cancer. De andra fallen har andra orsaker, det kan handla om genetiska förutsättningar eller bero på kronisk inflammation.

– De här cancerformerna fångas inte upp av den gynekologiska hälsokontrollsom alla kvinnor mellan 23 och 59 år erbjuds, säger Gabriella Lillsunde Larsson. Den vanliga behandlingen av vulvacancer är operation medan den vaginala cancern vanligen strålas. Fem års överlevnad från diagnos ligger på 50 procent, så även om de som upptäcks i tid kan botas , är det en allvarlig cancerform.

Vaccination
Den vanligaste formen av humant papillomvirus i vulva och vaginalcancer är det som kallas HPV-16, det vill säga en av de HPV-typer som man numera börjat vaccinera unga flickor mot. Det finns flera olika typer av HPV och i avhandlingen visas att för kvinnor med vaginalcancer kan HPV-typen vara avgörande för prognosen. Det kan därför vara av betydelse att se vilken typ patienten drabbats av. I avhandlingen, som heter Characterization of HPV-induced vaginal and vulvar carcinoma, utvärderas olika metoder för att hitta och bestämma typ av HPV.

– En utökad typning av HPV skulle vara en hjälp i diagnostiken och även för att följa upp effekterna av vaccination, säger Gabriella Lillsunde Larsson.

– Det finns ett starkt samband mellan att vara invandrad och att vara utsatt för mobbning, säger Ylva Bjereld, doktorand vid institutionen för socialt arbete som genomfört studien.

Det är första gången en jämförande studie om mobbning görs i Norden utifrån barnets födelseland. Mätningar gjordes 1996 och 2011 och visar generellt att förekomsten av mobbning bland unga i Norden sjunkit från 22 till 19 procent.

Detta kan ses som en positiv trend, men studien visar att samma nedåtgående trend inte alls syns när det gäller barn som är födda utanför de nordiska länderna. Särskilt tydligt är detta i Sverige. Medan nio procent av föräldrarna till inrikes födda barn uppgav förekomst av mobbning, var motsvarande siffra bland barn födda utanför Sverige hela 28 procent.

Den aktuella studien utesluter att resultatet beror på andra faktorer, så som kön, bostadsort och socioekonomisk bakgrund. – Det är en anmärkningsvärd hög siffra som ger en tydlig signal om att det förebyggande mobbningsarbete som bedrivs av till exempel kuratorer behöver ses över. De har dock ofta en hög arbetsbelastning och skulle behöva mer tid per barn för att bättre kunna förebygga mobbning.

Studien ger inte svar på vilka mobbarna är eller varför just barn som är födda utanför Sverige utsätts i högre grad än andra jämnåriga. – Det vi vet om mobbning sedan tidigare är att barn som avviker från majoriteten vad gäller utseende och tal riskerar att utsättas i högre grad än andra.

Nu hoppas forskargruppen att studien kan bidra till ökad medvetenhet bland vuxna som arbetar mot mobbning. Nästa fas i forskningsprojektet är att identifiera och intervjua drabbade barn om deras livssituation. – Den här gruppen måste fångas upp eftersom mobbning kan vara skadligt och effekterna långtgående, både för den psykiska och fysiska hälsan, säger Ylva Bjereld.

FAKTA
Forskningsstudien Differences in prevalence of bullying victimization between native and immigrant children in the Nordic countries: a parent-reported serial cross-sectional study besvarades av föräldrartill 7 107 barn i åldrarna 7-13, bosatta i Sverige, Norge, Danmark, Finaland och Island. Bakom studien står en forskargrupp från Institutionen för socialt arbete, Sahlgrenska akademin och Nordic School of Public Health.

Sedan 2002 har det svenska järnvägsunderhållet successivt konkurrensutsatts. De analyser som gjorts tyder på att detta sänkt kostnaderna med åtminstone tio procent utan att försämra kvaliteten på verksamheten (Odolinski och Smith 2014).

– Det kan, trots den goda utvecklingen, finnas ytterligare förbättringar att göra, säger Johan Nyström, forskare på VTI.

Punktlighet i fokus
Den mest centrala skillnaden ligger i användningen av funktionskrav i stället för krav på vilka aktiviteter som ska genomföras. Nederländerna har kommit långt i sitt arbete med att utveckla funktionskrav. Utmaningen i detta ligger i att specificera funktionella krav som med stor sannolikhet innebär att beställaren får den önskade kvaliteten utan att i detalj behöva reglera hur detta ska göras.

– Det innebär exempelvis att kravet på ett visst antal inspektioner av rälsskarvar släpps eller specifikationen av åtgärder för att byta och följa upp ett växelbyte inte finns annat än som en rekommendation. Istället fokuserar man på exempelvis punktlighet.

Finland började successivt upphandla järnvägsunderhåll ungefär samtidigt som i Sverige. En stor skillnad är att motsvarigheten till Trafikverket i Finland har en relativt mindre organisation än svenska Trafikverket.

Något som inte är särskilt diversifierat mellan de olika länderna är vilka problem som diskuteras. Både i Finland och i Nederländerna diskuteras hur fler entreprenörer kan lockas till marknaden för att stärka konkurrensen. Därutöver talas det om hur man ska väga mellan mer tid i spåren för arbete och tågens framkomlighet. En utmaning är också att locka unga människor till branschen.

På rätt spår
– Även om det kan finnas anledning att förändra den svenska utformningen så har vi i den här studien inte analyserat om det är att föredra, säger Johan Nyström.

Däremot kan Trafikverkets nuvarande inriktning tolkas som att organisationen jobbar i dessa riktningar. Det är mycket tal både om att renodla beställarrollen och att i ökad omfattning använda funktionskontrakt. Givet en sådan inriktning finns det erfarenheter att hämta från både Finland och Nederländerna.

VTI notat 27A-2014

En annan träningsform är kombinationsträning. Otränade personer som kombinerar uthållighet och styrka i ett och samma träningspass har nämligen en kraftigt förstärkt aktiveringen av PGC-1α-genen. Detta gäller dock inte för mer vältränade personer då denna grupp inte uppvisade någon ökad mängd mitokondrier eller uthållighet efter åtta veckors kombinationsträning. En anledning kan vara skillnader i utgångspunkt mellan tränade och otränade.

Syftet med Niklas Psilanders avhandling var att jämföra olika träningsformer för att ta reda på vilken träningsform som är den mest effektiva för att stimulera tillväxten av mitonkondrier, det vill säga muskelns små kraftverk som gör att det bildas energi.

– Anledning till att jag valde detta ämne är att jag vill utreda vilken träningsform som är bäst för att öka orken i vardagen samt prestationen i idrotten. Det finns även en stark koppling mellan antalet mitokondrier och några vanligt förekommande folksjukdomar. En viktig fråga är om träningen ska fokusera på hög intensitet under kort tid eller låg och medelintensiv intensitet under lång tid, säger Niklas Psilander.

En ny typ av molekylärbiologisk metod medför att forskare kan analysera gener som reglerar ökningen av mitonkondrier efter endast ett träningspass. Den viktigaste av dessa gener är PGC-1α som styr de gener som bidrar till tillväxten av fler och större mitokondrier. Studier har visat att både djur och människor som har höga halter av PGC-1α i sina muskler är uthålliga och att uthållighetsarbete stimulerar aktiveringen av PGC-1α-genen.

Muskelprover har tagits på försökspersoner tre timmar efter ett träningspass då den tiden är mest gynnsam för att mäta PGC-1α. Dessa analyser har bland annat visat att sprintintervaller (7×30 sek) är en mycket effektiv träningsform för vältränade individer. Detta mycket korta och hårda intervallpass (3,5 min) var minst lika effektivt som ett betydligt längre intervallpass (60 min). Anledningen till detta kan vara att den högintensiva träningsformen påverkar de delar i muskulaturen som fortfarande har en viss anpassningspotential kvar.

En annan träningsform som gav bra effekt på vältränade var när de tränade med lågt muskelglykogen, det vill säga kolhydrater som lagras i musklerna. En timmes cykling med lågt glykogen gav större ökning av PGC-1α än träning med normalt muskelglykogen. Detta verkar även gälla för otränade personer eftersom även dessa hade en kraftigare aktivering av PGC-1α-genen då träningen utfördes med lågt glykogen.

– Resultatet indikerar att man kan ifrågasätta att uthållighetsträningar ska genomföras med välfyllda glykogenlager, det vill säga att personen äter mycket kolhydrater innan och under träning. Det kanske är mer fördelaktigt att utföra vissa träningspass med låga lager för att maximera den mitokondriella tillväxten, fettmetabolismen och den muskulära uthålligheten, säger Niklas Psilander.

Att utvinna information från data har fått allt större betydelse för att behålla försprånget hos svensk industri. Särskilt tydligt är det i de dataintensiva sektorer där Sverige har mycket av sin viktigaste industri: Telekom, media, process och transport.

– Det här är mycket viktigt för såväl Ericsson som för Sverige, säger Ulf Wahlberg, VP, Industry and Research Relations, Group Function Technology, Ericsson. Utveckling av tekniken på dataanalysområdet tillsammans med utvecklingen av de digitala nätverken kommer att skapa helt nya förutsättningar för framtida produkter och tjänster.

Idag pågår mycket datainsamling och det finns en stor beredskap att ta vara på datan, men själva analysdelen utgör en flaskhals. Dataanalys av mycket stora datamängder sker med hjälp av maskininlärning, vilket är ett sätt att bygga modeller från data. För att kunna dra slutsatser ur datan gör man en modell av de aspekter av verkligheten som man är intresserad av.

– Nu kan vi få gå så djupt i grundläggande forskning att analysmetoderna kan ta ett rejält steg framåt!” säger Seif Haridi, forskningsledare på SICS Swedish ICT.

Anslaget ingår i KK-stiftelsens satsning på starka distribuerade forskningsmiljöer (SIDUS). SICS Swedish ICT bedöms vara den starkaste forskningsmiljön inom dataanalysområdet.

– Projektet kommer leda till att forskargruppen får en än mer framskjuten internationell roll, skriver KK-stiftelsen i sitt beslut.

I konsortiet ingår Högskolorna i Skövde och Halmstad. Forskningsgruppen kommer att koncentrera sig på tre utmaningar:

  1.  Anpassa plattformar för Big Data och molnberäkningar för maskininlärning.
  2. Vidareutveckla algoritmerna för dataanalys och maskininlärning.
  3. Utveckla interaktion och visualisering som gör de utvecklade metoderna tillgängliga för slutanvändarna.

– Branden i Västmanland är den mest omfattande i Sverige på mycket länge. Det finns ett stort behov av snabba forskningsinsatser och vi hoppas att den här forskningen ska kunna bidra till värdefull kunskap på både kort och lång sikt, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas.

Skogsbranden i Västmanland 2014 har haft förödande effekter på miljön och stor påverkan på boende i kringliggande samhällen. Många frågor dyker upp efter skogsbranden: Vilka faktorer i skogen är avgörande för att en brand utvecklas på det här sättet? Kan man förebygga förloppet genom mer kunskap av brandförlopp och om skogens och markens egenskaper? Vad händer nu med den brandskadade skogen? Hur minimerar man risken för skador på personal, ägare, boende eller andra som vistas i skogen? Kan branden hjälpa oss att identifiera vad som främjar eller hindrar återhämtning och återuppbyggnad vad gäller brandskador och boendes anpassning till dem? Hur har människor i brandområdet upplevt hanteringen av branden och hur branden har skildrats i media?
Detta kommer att studeras inom de sex forskningsprojekt som Formas beslutat
att bevilja medel.

Lista på de projekt som beviljats medel

BAKGRUND
Formas utlyste i september medel för forskningsinsatser med anledning av branden i Västmanland. Utlysningen avsåg forskning om spridningen och hanteringen av branden samt om de konsekvenser som branden medfört. Den avsåg forskning inom Formas samtliga ansvarsområden, exempelvis brandekologi, effekter på skogsbruket och mark- och vattenanvändningen, landsbygdsutveckling samt frågor gällande hållbart samhällsbyggande. Vidare avsågs även forskning om sociala, kulturella, ekonomiska och institutionella faktorer och aspekter på krishanteringen och samhällseffekterna i samband med branden.


Egentligen skulle David Eriksson vid Textilhögskolan, en del av Högskolan i Borås, ha doktorerat med en annan inriktning. Han forskade om hur man skapar värde i försörjningskedjor, men på fritiden la han allt mer tid på att försöka ta reda på hur det kommer sig att vi kan skaffa produkter utan att tänka så mycket på hur de är producerade, trots att vi egentligen känner till att förhållandena kan vara dåliga. Efter något år bytte han spår, så att avhandlingen kom att handla om detta i stället.

– Jag hade hittat psykologiska teorier om hur man håller ifrån sig ansvar, säger han. Nu ville jag undersöka om dessa teorier gick att tillämpa inom försörjningskedjor.

Han valde då att titta närmare på tre försörjningskedjor på olika nivåer och med olika mycket transparens mellan de företag och leverantörer som ingår i dem.

– Här betraktade jag moral som ett flöde, vilket var mycket intressant. Den punkt där flödet ”moral” bryts är där vi slutar att känna ansvar. Till exempel när vi lämnar över ansvaret till en underleverantör.

Därför letade han efter exempel hos företagen på när man släpper ansvaret. Han sökte också igenom stora mängder vetenskapliga artiklar som visade på strukturella eller logistiska förklaringar hos företagen till att flödet ”moral” bröts.

De psykologiska teorierna är åtta generella strategier för att slippa ansvar. Dessa visade sig passa utmärkt även på försörjningskedjor. Några exempel: moraliskt rättfärdigande (”barnen som arbetar här skulle ha det ännu värre annars”), förflyttning av ansvaret (”vi har bra avtal och det är underleverantörerna som själva ansvarar för att de följs”) eller förvrängning av konsekvenserna (”vår verksamhet är så liten att den i princip inte spelar någon roll i den stora helheten”).

David Eriksson kunde dela in de strukturer eller logistikstyrningar som innebar att moralflödet bröts i 16 undergrupper. Samtliga 16 passade in under någon av de åtta psykologiska strategierna.

– Anledningarna till att man inte känner ansvar är nära sammansvetsade med hur företag eller försörjningskedjorna styrs, säger David Eriksson. Det handlar till exempel om strukturer som har med transparens, makt och insyn att göra. Men jag vill också poängtera att företag eller grupper inte har moral, det är det individer som har. Allt hänger alltså på enskilda personer. Och jag vill betona att jag är djupt imponerad av den kunskap och vilja som finns inom de företag jag kommit i kontakt med.

I avhandlingen finns bland annat de 16 punkterna som visar var det moraliska ansvarstagandet inom företagen kan försvinna och även de åtta psykologiska strategierna. Genom att känna till dessa kan man, både som konsument och som representant för ett företag, veta vad man ska titta på för att vara mer säker på att flödet ”moral” inte bryts.

Text: Lena M Fredriksson

Länk till avhandlingen: http://bada.hb.se/bitstream/2320/14045/3/Erikssonavh.pdf

FAKTA
Avhandlingen Moral (De)coupling: Moral Disengagement and Supply Chain Management. Av doktoranden David Eriksso vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås. Huvudhandledare: Olof Brunninge, Högskolan i Jönköping (tidigare Högskolan i Borås)

Biogas Research Center, BRC, startades under 2012, då med en total budget på cirka 21 miljoner kronor under två år och utvärderades efter halva tiden på uppdrag av Energimyndigheten.

– Linköpings universitet har lyckats etablera en väl fungerande verksamhet med en tvärvetenskaplig inriktning och många engagerade aktörer. Kompetenscentrumet för biogasforskning är därför en bra bas för den fortsatta utvecklingen av innovativa och resurseffektiva biogaslösningar. Särskilt glädjande är att nya industrisektorer kommer att involveras i centrumet såsom exempelvis skogsindustrin, säger Kalle Svensson på Energimyndigheten.

Myndigheten har beviljat 27,6 miljoner kronor fram till 2018. Tillsammans med insatser från Linköpings universitet, företag och kommuner ger det en total budget på runt 80 miljoner kronor fördelat på fyra år.

Forskningen inom BRC bedrivs med en unik bredd:
Vid Linköpings universitet är forskare från tre institutioner och sju avdelningar engagerade i genuint tvärvetenskapliga projekt där tekniker, samhällsvetare, ekonomer och mikrobiologer forskar sida vid sida och i mycket nära samarbete med de företag och organisationer som är engagerade i BRC. För närvarande har BRC 22 partners, se nedan.

Förutom Linköpings och Norrköpings kommuner satsar nu även Västervik pengar och engagemang i centrumet:
– Vi satsade tidigt på det biogasdrivna tåg som gick mellan Linköping och Västervik/Kalmar och såg det som en profilfråga, men har nu fått upp ögonen för hur mycket nytta vi har av biogas i omställningen mot hållbarhet i kommunen. Det handlar om allt ifrån avfallshantering, rening av havsvattnet och ett effektivare jordbruk till fossilfri kollektivtrafik och transporter. Vi tror att vi också har en del att bidra med till BRC, säger Bruno Nilsson, vd för Västerviks Biogas AB.

Åtta framgångsrika forskningsprojekt i etapp ett ska nu följas av sju större projekt.
– Hälften av dem kommer att handla om biogasprocesserna, hur vi ska få ut mer biogas i de befintliga systemen, och de övriga handlar om system- och samhällsstudier. Vi breddar även verksamheten till att inte bara studera biogasen som fordonsbränsle. En annan viktig applikation finns exempelvis för vattenrening inom pappers- och massaindustrin, säger Mats Eklund, professor i Industriell miljöteknik, vetenskaplig ledare och föreståndare för BRC.

Målet för BRC är tydligt:
– Tillsammans ska vi bidra till implementeringen av ett antal resurseffektiva biogaslösningar, säger Mats Eklund.

FAKTA
Engagerade i Biogas Research center: Avdelningarna för Industriell miljöteknik, Energisystem och Företagsekonomi, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Avdelningarna för Biologi och Molekylär bioteknik, Institutionen för fysik, kemi och biologi. Tema Miljöförändring och Tema Teknik och Social förändring, Tema-institutionen. Alla vid Linköpings universitet samt ett stort antal företag och flera kommuner.

Vad ser vi när vi går in i ett bageri? Ett stort utbud av olika typer av bröd – fullkornsbröd, vetebröd, ciabatta, foccaccia, … I slutändan är allt bara mat, vilket ger oss energi till att växa och leva. Även om vi kunde äta allt, valde vi av någon anledning en viss sort, vilket betyder att vi reagerar på olika sätt på de brödtyper vi ser.

En liknande situation återfinns i växtceller. Växtceller innehåller ett enormt utbud av olika former av socker. I allmänhet kan alla dessa sockerarter ses som ”bara” energi. Emellertid reagerar växtceller ofta inte på den energi som finns i sockret, utan känner snarare igen olika sockertyper och justerar deras cellulära svar beroende på sockrets identitet. Detta kan exempelvis leda till att celler inducerar uttryck av specifika gener eller celldelning, vilket i sin tur kan främja eller hämma tillväxt och utveckling.

Växter korrigerar snabbt innehållet i de olika sockerföreningarna efter rådande miljöförhållanden, såsom förändringar i ljusintensiteten och kvalitet, temperatur eller CO2 -koncentration i den omgivande luften.

– Dessa justeringar märks omedelbart av växtcellerna, vilka därefter reagerar med en ändring i tillväxt. Med tanke på potentiella miljöförändringar är det viktigt att förstå hur växters tillväxt kan påverkas, säger Sabine Kunz

Avhandlingen har publicerats digitalt

FAKTA
Disputationen äger rum onsdagen den 17 december. Då försvarar Sabine Kunz, institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sugar-modulated gene expression in cell culture and seedlings of A. thaliana. Svensk titel: Sockerberoende genexpression och celldelning i cellkultur och plantor från Arabidopsis thaliana. Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Prof. Alison Smith, Department of Metabolic Biology, John Innes Centre, Norwich, UK.

Sabine Kunz kommer från Tyskland. Hon har en kandidatexamen i molekylär bioteknologi vid Technical University i Dresden och en masterexamen I biologi vid the University of Potsdam. Efter examen flyttade hon till Umeå för doktorandstudier.

Satsningen görs inom ramen för KK-stiftelsens så kallade HÖG-program, där näringslivet skjuter till minst lika mycket i form av sitt kvalificerade deltagande.

– KK-stiftelsen har alltid stött forskning och kompetensutveckling som görs i samverkan mellan akademi och företag. Tidigare utvärderingar av liknande HÖG-projekt visar tydligt att projekten lett till nya produkter och applikationer, processförbättringar och ny kunskap och kompetens, samtidigt som vi vet att de utvecklar och stärker forskargrupperna vid de nya universiteten och högskolorna, säger KK-stiftelsens VD Madelene Sandström.

BTH får drygt 3,8 Mkr för projektet som går ut på att stödja tillverkande företag i införandet av hållbarhet i sin produktutveckling, för att på så sätt skapa konkurrensfördelar och ökat värde för sina kunder. Projektet kommer att leda till ökad kunskap och kompetensutveckling när det gäller hållbarhetsinförande, nya stödmetoder och verktyg för att mäta mognadsgrad av hållbarhetsintegrering och hållbarhetskonsekvenser av olika lösningar samt metoder för att kvantifiera och visualisera framgång mot mer resurseffektivare ny teknik och material.

– Projektet kommer att resultera i konkreta stödverktyg som företagen kan använda i sin dagliga ingenjörsmiljö, säger forskaren och projektledare Sophie Hallstedt, BTH.

Företagen som ingår i projektet är GKN Aerospace och Volvo Construction Equipment.

– För GKN är val av teknologier till nya flygmotorer ofta drivna av hållbarhetsutmaningar. I samarbetet med BTH får vi metoder och verktyg för värde och hållbarhet, vilket stärker vår konkurrenskraft, säger Ola Isaksson, senior specialist in product development vid GKN Aerospace.

– Volvokoncernen har en tydlig vision att bli världsledande inom hållbara transportlösningar varför vi välkomnar ytterligare kunskaper om hur vi kan förstärka och tydliggöra hållbarhetsaspekterna i produktutvecklingsprocessen, säger, Niklas Nillroth global miljö- och hållbarhetschef på Volvo.

FAKTA
Projektet heter Strategisk, taktisk och operationell implementering av hållbarhet i innovationsprocessen och det beviljade anslaget är 3 879 086 kronor.

Rapportförfattarna studerar hur 1990-talets stora skolreformer – kommunalisering, fritt skolval och fristående skolor – påverkat elevers resultat och likvärdigheten i skolan.

I PISA och andra internationella undersökningar sjunker svenska elevers kunskaper under 2000-talet. Forskarna kan med hjälp av äldre internationella mätningar och provresultat från andra undersökningar följa elevers kunskaper längre tillbaka i tiden.

– Reformerna tycks inte vara den utlösande faktorn. Resultatförsämringen syns redan i de tidiga skolåren, men förstärks i tonåren, säger Anna Sjögren som är en av rapportförfattarna. Det är svårt att säga hur reformerna påverkat det fortsatta fallet.

Färre har fullständiga gymnasiebetyg – men de tycks inte hoppa av
I mitten av 1990-talet infördes programgymnasiet och nya målrelaterade kursbetyg. Det medförde att andelen elever utan slutbetyg från gymnasiet ökade kraftigt – särskilt bland studiesvaga elever.

– Vi kan se att många av eleverna som saknar slutbetyg var registrerade på gymnasiet och det ser ut som att de ändå tillgodogjorde sig kunskaper, säger Björn Öckert.

Ökade betygsskillnader mellan skolor förklaras av förändrad elevsammansättning
Betygsskillnaderna mellan skolor har ökat sedan början av 1990-talet. Det kan förklaras av att elever med samma bakgrund idag oftare går på samma skola. Skolan har alltså blivit mer segregerad vad gäller elevernas studieförutsättningar, men det finns inget som tyder på att detta särskilt skulle ha missgynnat vissa gruppers skolresultat.

– Vi kan visa att de ökade skillnaderna i skolornas elevsammansättning beror på att boendet är mer segregerat idag och att elever med bättre förutsättningar oftare väljer en fristående skola, säger Helena Holmlund.

Familjebakgrundens betydelse för grundskolebetygen har inte ökat
Familjebakgrund spelar stor roll för hur eleverna presterar i skolan. Trots den ökade skolsegregationen, finner forskarna inte att elevernas familjebakgrund fått större betydelse för resultaten i grundskolan. Familjens betydelse för gymnasiebetygen har dock ökat något i och med införandet av programgymnasiet och de målrelaterade kursbetygen.

Kommunal skolpolitik kan inte förklara resultatskillnaderna
I och med kommunaliseringen fick kommunerna ökat inflytande över skolan. Rapportförfattarna har samlat in kommunernas skolplaner som beskriver den kommunala skolpolitiken. De finner inte att skillnader i kommunal skolpolitik eller resursfördelning kan förklara resultatskillnader mellan kommuner.

FAKTA
IFAU-rapport 2014:25 Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola är skriven av Helena Holmlund, Josefin Häggblom, Erica Lindahl, Sara Martinson, Anna Sjögren, Ulrika Vikman och Björn Öckert.

Silvernanopartiklar används främst som antibakteriell beläggning i många produkter, exempelvis kylskåp, tvättmaskiner, sportkläder och skor, då man vet att silverjonerna som frigörs är bakteriedödande. De förekommer även i produkter inom alternativmedicinen, så kallat kolloidalt silver.

– Tyvärr är påverkan på andra celltyper, som nervceller, inte lika utforskad och våra resultat är onekligen alarmerande, säger Fredrik Johansson vid Lunds universitet, en av forskarna bakom studierna.

Nanopartiklar i allmänhet, och silvernanopartiklar i synnerhet, blir allt vanligare i många produkter på marknaden. Då lagstiftningen i dagsläget inte omfattar nanomaterialens speciella egenskaper saknas ett effektivt regelverk för reglering av nanopartiklar i konsumentprodukter, konstaterar Fredrik Johansson.

Forskningsresultaten visar att cellskadorna främst orsakas av silverjoner, vilka frisätts från nanopartiklarna. Att silvernanopartiklar, eller nanosilver som det ofta kallas, är mer skadligt än annat silver beror på ytförstoringseffekten hos nanomaterial. En större effektiv yta frisätter fler silverjoner och uppvisar större giftighet. Studierna visar att även guldpartiklar kan vara skadliga. Forskarna exponerade celler för mycket låga doser av 20 eller 80 nanometer stora guld- eller silverpartiklar.

– Att både nervceller under tillväxt, det vill säga hjärnan hos foster och barn, samt ett av våra viktigaste sinnen, synen, kan påverkas är särskilt oroväckande då detta kan innebära allvarliga komplikationer, säger Ulrica Englund Johansson, docent vid avdelningen för oftalmologi, Lunds universitet.

FAKTA
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan biologiska institutionen och avdelningen för oftalmologi vid Lunds universitet. Studierna är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PlosOne.

Länk till den ena studien

Länk till den andra studien

Korrekta uppgifter om världens skogar behövs såväl i klimatstudier som i planering av praktiskt skogsbruk. Idag går det att använda satellitburen 3D-teknik för att skapa ytmodeller av stora skogsområden, och detta kan göras snabbt och med täta intervall (dagar eller veckor). Med dessa ytmodeller som grund går det att beräkna trädhöjder och stående biomassa i skogsbestånd. Flera olika tekniker kan emellertid användas i detta arbete, var och en med sina för- och nackdelar. Bland annat finns det olika typer av sensorer.

Henrik Persson från SLU har i sitt doktorsarbete utvärderat tre olika sätt att behandla satellitdata: stereogrammetri, radargrammetri och interferometri. Alla tre uppvisade viktiga förbättringar i jämförelse med äldre beprövade tekniker. Noggrannheten mättes med hjälp av modeller för beräkning av trädhöjder och mängden biomassa ovan mark i två svenska testområden.

Stereogrammetri bygger på optiska satellitbilder och kan användas för att modellera biomassa och trädhöjd på beståndsnivå med 26 respektive 16 procent skattningsfel.

Radargrammetri, som använder radarbilder, har fördelen att inte vara speciellt känslig för väderleksförändringar och dessutom inte kräver dagsljus för bildregistrering, kunde på motsvarande vis användas för att bestämma biomassa och trädhöjd med 23 respektive 8 procent skattningsfel.

Tack vare det tyska satellitprojektet TanDEM-X kan radardata också bearbetas interferometriskt med hög upplösning (några meter). Biomassan och trädhöjden kunde med denna teknik bestämmas med 12 respektive 4 procent skattningsfel, vilket är i nivå med de absolut bästa men betydligt dyrare flygburna tekniker som finns idag.

– Att man här använder signaler från två tvillingsatelliter är en avsevärd förbättring, säger Henrik Persson. Förut krävdes minst två observationer som gjordes med flera dagars mellanrum, och om det var olika väderlek vid dessa, eller andra skillnader, så fungerade inte metoderna.

För att minska kraven på förhandskunskaper om de områden som modelleras har det även tagits fram förenklade interferometriska modeller, som kräver lite eller ingen lokal skogskännedom. Noggrannheten hos dessa modeller visade sig vara likvärdig, vilket är av stor betydelse inte minst vid globala biomassaskattningar. I många avlägsna och svårtillgängliga områden är det t.ex. inte rimligt att göra regelbundna mätningar på plats.

– Teknikutvecklingen och projekt som TanDEM-X ger mängder av satellitdata som kan användas på sätt som ingen hade tänkt på i förväg, avslutar Henrik Persson. Klimatforskarna har t.ex. fått bättre möjligheter att beräkna kolbalanser och kolflöden på jorden, och skogsägare kan få veckoaktuella skogskartor med virkesvolymer, skötselförslag m.m. på webben.

FAKTA
Civ ing Henrik Persson, inst. för skoglig resurshushållning, försvarar sin doktorsavhandling Estimation of forest parameters using 3D satellite data – Stereogrammetry, radargrammetry and interferometry vid SLU i Umeå.

Tid: Fredagen den 12 december 2014. Opponent: Professor Svein Solberg, Norsk institutt for skog og landskap, Ås, Norge.

Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/11658/