Doktoranden Petra Redfors har inom ramen för forskningsprojektet The Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke (SAHLSIS) studerat långtidsprognosen för 1 090 patienter som insjuknat i hjärninfarkt, så kallad ischemisk stroke, före 70 års ålder. Resultaten har jämförts med 600 kontrollpersoner utan hjärt-kärlsjukdom.
Studierna visar att långtidsrisken att dö efter strokesjukdomen är betydligt större för den som bor ensam: tolv år efter insjuknandet hade 36 procent av de ensamboende patienterna avlidit, jämfört med 17 procent av de sammanboende patienterna.
Värst drabbade var de ensamboende männen där 44 procent avled jämfört med 14 procent bland sammanboende män.
Överdödligheten kvarstår även efter att resultaten kontrollerats mot andra kända riskfaktorer som fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion och utbildningsnivå.
– Några tänkbara orsaker kan vara att ensamboende lever mindre hälsosamt, i lägre utsträckning tar de mediciner som förskrivits och att de löper större risk att inte söka i tid om något tillbud inträffar. Även hos de friska kontrollpersonerna ser vi att dödligheten är större bland ensamboende och män, säger Petra Redfors som presenterar resultaten i sin avhandling.
Även den bakomliggande sjukdomsmekanismen har betydelse för överdödligheten: hos patienter där strokeinsjuknandet orsakats av åderförkalkning i halskärlen eller en blodpropp från hjärtat är dödligheten större, liksom hos patienter som har diabetes.
Avhandlingen visar också att den som en gång drabbats av en stroke löper tio gånger högre risk att få en ny stroke inom tolv år, jämfört med de friska kontrollpersonerna. Risken för hjärtinfarkt var dubbelt så stor.
– Även här ser vi en ökad risk hos de som bor ensamma. Andra faktorer som ökar risken för ny stroke var den tidigare strokens svårighetsgrad, samt att ha diabetes eller kranskärlssjukdom. När det gäller risken för att drabbas av hjärtinfarkt efter stroke såg vi en koppling till låg fysisk aktivitet, säger Petra Redfors.
Avhandlingen visar också att en mycket stor andel av de som drabbas av stroke har kvarstående problem med exempelvis minne, koncentration och informationsbearbetning sju år efter stroke.
Eftersom många av dessa är i arbetsför ålder har detta stora konsekvenser för både individen och samhället.
– Våra resultat understryker vikten av en långsiktig och intensiv förebyggande behandling hos strokepatienter, till exempel medicinering mot bakomliggande sjukdomar som högt blodtryck och diabetes och hjälp med livsstilsförändring. Vi bör framför allt fundera på hur vi kan öka stödet och informationen till ensamboende patienter, säger Petra Redfors.
FAKTA
Avhandlingen Long-term post-stroke outcome – the Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke försvarades vid en disputation den 28 november.
Länk till avhandling
Berättelserna som undersöks i avhandlingen används inte bara i den utåtriktade kommunikationen utan även internt för att stärka organisationernas varumärke. I en tid när ledarskap inte längre utövas genom att chefer pekar med hela handen är det fortfarande väsentligt att alla i organisationen drar åt samma håll. En förutsättning är då att de anställdas värderingar stämmer överens med organisationens.
– I det sammanhanget är berättelser ett redskap som används för att påverka och skapa engagemang, säger Hanna Sofia Rehnberg, doktorand i nordiska språk vid Södertörns högskola.
Den 12 december 2014 disputerar hon med avhandlingen ”Organisationer berättar. Narrativitet som resurs i strategisk kommunikation”. Avhandlingen bygger på analyser av strategiska berättelser men också på observationer och intervjuer från ett storskaligt kommunalt projekt där över tusen chefer i Malmö stad involverades i storytelling och från ett mindre projekt i en församling i Svenska kyrkan.
I den utåtriktade kommunikationen används berättande och berättelser för att framställa organisationer som ”personer” som det går att skapa relationer till. Berättelsen som kommunikationsform framstår som ett redskap som ligger i tiden just på grund av att berättelsen präglas av många särdrag som uppskattas i dagens samhälle, där vi hyllar individen och det informella och är upptagna av identitetsfrågor.
– Inte bara berättelserna innehåll spelar roll utan också det faktum att organisationer över huvud taget ägnar sig åt att berätta, säger Hanna Sofia Rehnberg.
Vardagligt berättande är något som vi brukar ägna oss åt i goda vänners lag. När ett företag framträder som berättare snarare än som en vinstdrivande organisation erbjuds kunderna en ny roll – som lyssnare eller ibland som medberättare, som skapar en berättelse tillsammans med organisationen. Relationen mellan företag och konsument närmar sig därmed en vänskapsrelation.
Avhandlingen visar också att berättandet fyller delvis olika funktioner – samtidigt som det skapar olika dilemman – i skilda organisationer. Exempelvis kan en kommun i vissa sammanhang vilja framstå som en organisation som använder moderna managementmetoder som corporate storytelling, medan ett företag kanske hellre vill att berättandet ska framstå som ett naturligt och spontant fenomen. Medan företag kan använda berättande för att skapa förtroende visar det sig att förtroendet i stället sätts på spel när församlingen i studien börjar berätta om sin verksamhet för att öka intäkterna.
FAKTA
Hanna Sofia Rehnberg har genomfört sina doktorandstudier i nordiska språk vid Institutionen för kultur och lärande på Södertörns högskola. Hon examineras av Uppsala universitet. Disputationen äger rum den 12 december 2014 klockan 13.00 på Södertörns högskola i sal MA 636, Alfred Nobels allé 7, Flemingsberg, Huddinge.
– Det här handlar om familjer som ofta lever under hård press under lång tid på grund av att ett barn har medfött hjärtfel. En viktig nyckel för att vården av barnet ska bli framgångsrik och att familjen ska orka med den belastning sjukdomen innebär, är att vårdpersonalen möter hela familjen, och även inkluderar dem i det sjuka barnets vårdprocess, säger Elisabeth Bruce, doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, som står bakom avhandlingen.
I sitt avhandlingsarbete har Elisabeth Bruce bland annat genomfört djupintervjuer med föräldrar till barn med medfött hjärtfel där de fritt fick berätta om sina erfarenheter av stöd från vården. Föräldrarna delades in i tre grupper; föräldrar till tonåringar med medfödda hjärtfel, mödrar till yngre barn med medfödda hjärtfel och fäder till yngre barn med medfödda hjärtfel. Intervjuerna omfattade frågor om situationer då föräldrarna har upplevt stöd och saknat stöd. Samtliga intervjuer spelades in och skrevs sedan ner ordagrant och analyserades. I en fjärde delstudie frågade Elisabet Bruce specifikt efter föräldrarnas skattning av familjecentrerat stöd från sjuksköterskor.
En av slutsatserna i avhandlingen är att ett viktigt stöd för föräldrar till barn med medfödda hjärtfel är att ha goda interaktiva relationer med vårdpersonalen, att bli bemött som en hel familj med unika och individuella behov, samt att hela familjen blir inkluderad i vårdprocessen, vilket i sin tur gör det möjligt att stödja varandra inom familjen. Fynden pekar därmed mot att det är lämpligt att använda så kallad familjecentrerad pediatrisk omvårdnad för att, på ett mångfacetterat sätt, möta varje familjs behov.
Föräldrar till tonåringar med medfödda hjärtfel uppgav ofta att de själva behövde stöd, både för att kunna vara stödjande för sin familj, men också för andra personer i tonåringens omgivning. Mödrar till yngre barn med medfött hjärtfel uppgav ofta att det var viktigt att få stöd så att de kunde hantera sin egen oro och sitt familjeliv. När det gäller fäder till yngre barn med medfött hjärtfel fanns en tydlig önskan om att få stöd genom delande relationer med vårdpersonalen, familjen och att bli involverad i vården av sitt barn. I den fjärde delstudien visade det sig dock att föräldrarnas skattningar av uppfattat familjecentrerat stöd till familjen från sjuksköterskor var lågt.
– De upplevda behoven av stöd varierar beroende på vem i familjen som tillfrågas, hur gammalt det sjuka barnet är och i vilken situation övriga familjemedlemmar och familjen som helhet befinner sig. Därför är det viktigt att införa ett familjecentrerat arbetssätt för att mötet med vården ska ge avsedda resultat, säger Elisabeth Bruce.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
Elisabeth Bruce är uppvuxen i den jämtländska byn Rötviken och bor i Örnsköldsvik. Hon är specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar (barnsjuksköterska) och doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet.
Fredagen den 12 december försvarar Elisabeth Bruce, institutionen för omvårdnad, sin avhandling med titeln: Erfarenheter av stöd bland föräldrar till barn med medfödda hjärtfel. (Engelsk titel: Support for families living with a child with congenital heart defects: Parents perspective.) Opponent: Elisabeth Hall, professor emerita, Aarhus universitet. Huvudhandledare: Karin Sundin. Disputationen äger rum kl. 13:00 i hörsal B, 9 tr, Norrlands universitetssjukhus.
– Det här är en helt fantastisk utmärkelse, som jag är enormt stolt och rörd över att få motta! En sådan här chans är väldigt få förunnade. Genom detta kan vi nu på ett bra och långsiktigt sätt studera de positiva effekterna av mentalträning på minne och uppmärksamhet, säger Jessica Körning Ljungberg, docent i psykologi vid Umeå universitet och Honorary Research Fellow vid School of Psychology, Cardiff University, Storbritannien.
Anslaget uppgår till totalt mellan 5 och 9 miljoner kronor per forskare under fem år beroende på ämnesområde. Efter den första periodens slut kommer forskarna att ha möjlighet att söka stöd för ytterligare fem års finansiering.
– Jag vill varmt gratulera Jessica Körning Ljungberg. En satsning som Wallenberg Academy Fellow ger möjlighet att arbeta både långsiktigt och fokuserat, något som krävs för att nå verkligt intressanta resultat och kunskapsgenombrott, säger Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet.
Jessica Körning Ljungberg ska som Wallenberg Academy Fellow besvara följande frågor: Går det att träna upp kognitiva funktioner genom till exempel flerspråkighet eller ett mentalt krävande arbete? Hur länge sitter i så fall effekten i efter pensionen? Och kan tränade ”mentala muskler” skydda mot demens?
Forskning visar på ett samband mellan att prata flera språk, eller att ha haft ett långt yrkesliv med hög mental belastning, och att prestera bättre på vissa kognitiva uppgifter som har med minne och uppmärksamhet att göra. Detta verkar också kunna leda till ett skydd mot demenssjukdomar.
Jessica Körning Ljungberg ska granska dessa samband genom att följa individers kognitiva utveckling över en längre tid. Dels ska hon studera om det går att bygga ett slags skyddande kognitiva muskler, dels ska hon undersöka hur länge skyddet i så fall sitter i efter att en person drar ner på sin mentala träning. Har immigranter som pratar sitt andra språk under hela livet ett bättre skydd mot demens jämfört med personer som endast pratat ett andra språk under yrkeslivet?
För att kunna besvara frågorna kommer Jessica Körning Ljungberg använda sig av data från en av världens största longitudinella minnesstudier, Betulaprojektet, som drivs vid Umeå universitet. Hon planerar även en ny longitudinell datainsamling.
De kommuner, landsting, statliga myndigheter och andra aktörer som blivit beviljade medel får stöd för att planera, utveckla eller införa behovsdrivna innovativa lösningar i sina verksamheter.
Några av projekten handlar om: ett nytt sätt att använda data som kan förbättra sjötrafiksstatistiken, en ny typ av ställning för plasthandskar för att minska bakteriekontaminering i vården och musik som ett verktyg i demensvården.
– Det behövs mer innovation inom offentligt finansierad verksamhet för att vi ska kunna möta framtidens utmaningar inom välfärden och för att vi ska få ut mer för skattepengarna. Innovation som utvecklar verksamheten kan bidra både till höjd kvalitet för medborgarna och till lägre kostnader, säger Nina Widmark, ansvarig för utlysningen på VINNOVA.
I denna omgång får 9 planeringsprojekt, 11 utvecklingsprojekt och 1 införandeprojekt stöd med sammanlagt 11,5 miljoner kronor.
Läs mer: http://www.vinnova.se/sv/Aktuellt–publicerat/Pressmeddelanden/2014/141208-115-miljoner-till-innovation-i-offentligt-finansierad-verksamhet-/
– Medicin och teknik kopplas allt mer ihop och det är i överbryggningen av gränserna som nya möjligheter skapas. Tänk om vi i framtiden kan rädda liv genom screening av kroppens biomarkörer och på detta sätt minska lidande och tidigare upptäcka exempelvis hjärtkärlsjukdom och cancer, säger Stefan Persson, styrelseordförande för Familjen Erling-Perssons stiftelse.
Mathias Uhlén, professor i bioteknologi vid KTH och föreståndare för Science for Life Laboratory, forskar tillsammans med Jacob Odeberg, professor i proteomik vid KTH, om att hitta nya biomarkörer som gör det möjligt att individanpassa användingen av mediciner vid olika sjukdomar. För två veckor sedan presenterade Mathias Uhlén nyheten att man efter elva års hårt arbete vid KTH nu kartlagt alla människans proteiner.
– Tack vare Familjen Erling-Perssons Stiftelse kan vi nu gå vidare i arbetet och göra kunskapen vi byggt upp relevant i det kliniska arbetet. Tidigare diagnosticering av en rad sjukdomar och individualiserad behandling är två saker vi ser framför oss som direkta resultat, säger Mathias Uhlén.
Vad är då en biomarkör? Jo, det är en biologisk variabel som speglar en fysiologisk förändring i kroppen till följd av sjukdom. Exempel på biomarkörer som idag används kliniskt är nivåerna i blod av det prostataspecifika antigenet PSA, kolesterol eller troponin. Det senare utsöndras i blodet vid en hjärtinfarkt då en hjärtmuskel har skadats, och har varit till stor hjälp vid hjärtinfarktdiagnostik som annars kan vara knepig.
– Biomarkörerna förbättrar patientsäkerheten. De ger läkarna möjlighet att tidigare kunna ställa rätt diagnos, ge rätt behandling, undvika allvarliga biverkningar och ersätta andra undersökningsmetoder som kontraströntgen, invasiva ingrepp och vävnadsprover, säger Mathias Uhlén.
Varför är då KTH och Science for Life Laboratory särskilt lämpade organisationer för denna typ av forskning? Jo, här etableras nu ett världsledande centrum för klinisk tillämpad proteomik där en multidisciplinär grupp med bakgrund inom teknologi, klinik och biomedicin arbetar.
Lägg sedan till det faktum att Sverige jämfört med många andra länder har unika sjukvårdsregister och biobanker tillgängliga för forskning. Resultat kan infinna sig snabbt.
– Utöver att stödja forskning som har förutsättningar att förbättra många människors liv så känns det oerhört bra att kunna bidra till att excellenta forskare får förutsättningar att vara kvar i Sverige, säger Stefan Persson.
Enligt KTH:s rektor Peter Gudmundson spelar sådana här donationer stor roll för universitetets forskning.
– Familjen Erling-Persson Stiftelses donation om 90 miljoner kronor betyder oerhört mycket för KTH och är ett direkt resultat av vår medvetna satsning ”Förädla Framtiden”. Vår ambition är att arbeta proaktivt med att få in nya medel till forskning och utbildning och här spelar donationer av den här sorten stor roll för att kunna åstadkomma långsiktiga djärva forskningsinitiativ med potentialen att verkligen kunna göra skillnad, säger KTH:s rektor Peter Gudmundson.
I snart ett år har det funnits en teknik som kan bestämma en mobiltelefons plats när den är i en inomhusmiljö. En applikation i telefonen kommunicerar med ett antal sändare i rummet och kan skicka olika meddelanden till olika telefoner. Den nya tekniken gör exemplet med tomater möjligt. Erik Wästlund, lektor i psykologi vid CTF, Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet, förklarar forskarnas intresse.
– Vi är intresserade av vad man kan använda tekniken till och hur den kan göras bra för konsumenter. Om den kan användas för att skapa nöjdare kunder och en ny form av kundupplevelse där butiker och konsumenter interagerar med varandra.
En upplevelse att handla
Forskarna har redan testat tekniken och jobbar nu med ett antal företag för att fylla applikationer med passande innehåll. Det utgår ifrån vad butikerna vill att konsumenterna handlar mer av, men måste vara relevant och ge ett värde för konsumenterna. Forskarna undersöker även om den aktuella tekniken i kombination med klassiska spelmoment kan skapa nya kundupplevelser.
– Tänk dig att du spelar ett spel på mobiltelefonen samtidigt som du handlar veckans mat. Spelet går ut på att samla poäng genom att klara olika moment och i bästa fall räcker poängen till en placering på topplistan. Syftet är att kunderna ska få ut något mer av besöket.
Forskning vid CTF visar att handeln blir mer och mer en utställning för kunderna som sedan handlar sina varor billigare på nätet. Men om butikerna kan skapa relationer med kunderna genom at göra shoppingen till en upplevelse kanske butikerna kan konkurrera med e-handeln.
Konsumenter deltar frivilligt
Erik Wästlund understryker att det inte rör sig om övervakning. Erbjudandena och spelen finns i en applikation som konsumenten själv väljer att ladda ner och kan ta bort. Det kan jämföras med att ha ett kundkort och handlar om människor som vill tala om var i en butik de befinner sig för att utifrån det kunna ta del av erbjudanden och upplevelser.
FAKTA
Forskningsprojektet görs i samarbete med It-företaget Stamford inom ramen för forskningsprofilen ”Tjänsteinnovation för hållbara affärer” som bedrivs 2011-2019 med stöd av KK-stiftelsen, Karlstads universitet samt ett antal partnerföretag.
”Ja, ett vanligt exempel idag är ju att du blir spottad i ansiktet. Det är väl passagerarna som känner sig illa behandlade för att de måste göra rätt för sig. Så kontrar de med att spotta någon i ansiktet (…) och det är rätt vanligt att bli knuffad, knuffad in i vestibulen där du står innan de ska gå av.” (Man, 29 år, tågvärd).
Nicklas Salomonson har i sin forskning studerat typer av negativa kundbeteenden inom kollektivtrafiken och vilka strategier som anställda använder för att bemöta besvärliga och potentiellt farliga kunder. Resultaten visar hur påtagligt arbetsmiljöproblemet är.
– Detta blir jobbigt i längden och innebär en ökad stress för personalen. Det finns de som berättar att de plockar bort sina namnbrickor av rädsla att bli förföljda hem efter jobbet. Särskilt anmärkningsvärt är också att så många av händelserna som de intervjuade berättar om handlar om ”vanliga” resenärer, det vill säga där beteendet inte beror på alkohol, droger eller uppenbara personlighetsstörningar, säger han.
I interaktionen med en kund som bär sig illa åt finns det olika vägar att gå. Vissa väljer att totalt ignorera en kund som agerar hotfullt. Andra väljer en mer auktoritär linje.
– Det kan fungera ibland, men det kan också trigga och elda upp stämningen och få motsatt effekt än den avsedda.
Problemet är känt sedan en lång tid. Anmälningar om hot, våld och trakasserier inom kollektivtrafiken har ökat och medierapportering vittnar om en utbredd problematik (se faksimil).
Hur kommer det sig då att hot och våld uppträder inom just kollektivtrafik? En delförklaring enligt Nicklas Salomonson är att storskaliga lösningar såsom masstransport av människor gör det svårare att möta individuella krav. Det blir oundvikligen en krock med föreställningen om att ”kunden alltid har rätt”. Kunder som är vana att kunna resonera sig fram till lösningar inom exempelvis detaljhandeln finner inom kollektivtrafiken inte samma möjlighet att påverka sin egen situation.
– Branscher med storskaliga tekniska system och komplexa regleringar såsom kollektivtrafiken är exempel där kunden, inte i lika hög grad, kan räkna med anpassningar på individnivå. Det gör att man som kund kan känna sig maktlös och därför börja protestera. Vissa går då över gränsen.
Resultaten kommer Nicklas Salomonson att demonstrera för organisationer med anställda inom kollektivtrafiken. De erfarenheter anställda har och de strategier som de använder sig av kan användas i internutbildning, något de anställda efterfrågar. Lyckade strategier, som interaktionsteknik, kan stärka deras möjligheter att hantera och förebygga besvärliga situationer.
Under hösten kommer Nicklas Salomonson dessutom att arbeta med att analysera enkätsvar från drygt 2000 anställda inom svensk kollektivtrafik.
– Det ska bli intressant att se om de resultat vi fått fram under intervjuerna kan generaliseras på nationell nivå, säger han.
FAKTA
Nicklas Salomonson är biträdande professor och docent i företagsekonomi vid Högskolan i Borås. Hans forskning berör områden som interaktion i tjänstemöten, negativa kundbeteenden och hållbar konsumtion. Han fokuserar i pågående forskning på olika aspekter av negativa kundbeteenden i branscher såsom kollektivtrafik, detaljhandel och vård och omsorg.
Projektet, som beskrivs i artikeln, bedrivs i samarbete med Markus Fellesson, docent i företagsekonomi vid Centrum för tjänsteforskning (CTF), Karlstads universitet.
Projektet finansieras av The Service and Market Oriented Transport Research Group (SAMOT), ett Vinn Excellence Center vid CTF, Karlstads universitet.
Text: Erik Holmlund
Svenskar betalar relativt sett gärna skatt, trots att svenska skatter är förhållandevis höga. En förklaring har sagts vara hur medier beskriver skatterna och det har nu medievetaren Dino Viscovi, Linnéuniversitetet undersökt. I sin slutrapport till Riksbankens Jubileumsfond om projektet Skatter, medier, medborgare: hur skatter blir nyheter och allmän opinion kan han visa att skatter faktiskt debatteras både ofta och utifrån skilda perspektiv, men att skatterna i sig sällan ifrågasätts.
– Det kan medverka till att det uppstår konsensus, säger Dino Viscovi, men tillägger att debatten i sig ofta är polariserad.
I debatten om skatter finns ett tydligt vänster och höger, där högersidan vunnit i kraft de senaste decennierna. Inte minst märks det i talet om skattebetalare som allt oftare har ersatt medborgaren i artiklarna som undersökts.
– Under 2000-talet har även vänsterdebattörer börjat tala om skattebetalarnas pengar, säger Dino Viscovi.
Man kan se hur skatterna blir inskrivna i en tydlig välfärdsdiskurs, och i Sverige är det inte som i en del andra länder där skatterna nästan kan betraktas som stöld, konstaterar Viscovi.
I de debatter som Dino Viscovi undersökt framgår också tydliga skiljelinjer mellan vänster och höger.
FAKTA
Läs mer om Dino Viscovis forskning på Riksbankens Jubileumsfond: http://anslag.rj.se/sv/anslag/37620
Detta konstaterar Urban Ekman i den avhandling som han försvarar vid Umeå universitet, den 10 december.
– Resultaten i avhandlingen understryker hur viktigt det är att hitta tecken på kognitiv svikt redan tidigt i sjukdomsförloppet vid Parkinsons sjukdom. Det skapar förutsättningar att ge rätt behandling för att stödja de drabbade hjärnsystem som är viktiga för kognitiva funktioner, säger Urban Ekman, doktorand vid Institutionen för Integrativ medicinsk biologi IMB, Umeå universitet, som står bakom avhandlingen.
Parkinsons sjukdom är den vanligaste neurodegenerativa sjukdomen efter Alzheimers sjukdom. Historiskt har Parkinsons sjukdom framför allt betraktats som en motorisk sjukdom, men under de senaste decennierna har allt mer uppmärksamhet lagts vid de kognitiva problem som kan skapa stora svårigheter för patienterna och deras anhöriga.
De kognitiva problemen kan exempelvis yttra sig som nedsatt tankeförmåga gällande så kallad kognitiv processhastighet, uppmärksamhet och minne. De kognitiva svårigheterna är relaterade till förändringar i vissa hjärnregioner och avhandlingen visar att risken att utveckla demens är kraftigt förhöjd för de patienter som har sviktande kognitiv status redan i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet. Kunskaperna om vilka processer och områden i hjärnan som orsakar kognitiva problem och varför vissa patienter utvecklar demenssjukdom är däremot mer begränsad.
Urban Ekman har i sitt avhandlingsarbete studerat hur neurala förändringar i hjärnan kan kopplas till nedsatt kognitiv förmåga och symtom hos patienter med Parkinsons sjukdom. Detta bland annat med hjälp av modern hjärnavbildningsteknik.
Avhandlingen visar att patienter som har kognitiv svikt ofta har låga aktivitetsrelaterade syresättningsnivåer i den del av hjärnans pannlob som kallas anteriora cingulum, samt i ett hjärnområden som kallas högra caudatus. Patienterna har också låga nivåer av så kallat presynaptiskt dopaminupptag i högra caudatus, redan i samband med att de får Parkinsondiagnos.<br />Urban Ekman visar också att sjukdomsutvecklingen i hjärnan över tid i högre grad kan relateras till förändringar i ett i ett område i den så kallade temporalloben, som bland annat är viktigt för minnesfunktioner, vilket Urban Ekman anser kan indikera en tidig demensutveckling.
– Eftersom vi nu kan påvisa områden i hjärnan som är berörda vid nedsatt kognitiv förmåga tidigt i förloppet vid Parkinsons sjukdom är det också möjligt att diagnostiskt använda kognitiva tester där man fokuserar på funktioner som utgår från dessa områden i hjärnan. Det ökar sannolikt möjligheterna att avgöra vilka patienter som har en ökad risk att utveckla demenssjukdom, och därmed också förutsättningarna att sätta in rätt behandling, säger Urban Ekman.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
Urban Ekman är uppväxt på Gotland. Han bor i Stockholm, arbetar som psykolog vid Stockholms sjukhem och är doktorand vid Institutionen för Integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet.
Onsdagen den 10 december försvarar Urban Ekman vid Institutionen för Integrativ medicinsk biologi, sin avhandling med titeln: Funktionell hjärnavbildning av kognitiv status i Parkinsons sjukdom. (Engelsk titel: Functional brain imaging of cognitive status in Parkinson’s disease.) Opponent: Oury Monchi, professor, Department of radiology, University of Montréal. Handledare: Johan Eriksson. Disputationen äger rum kl. 13.00 i Biologihuset, BiA 201.
Elektronikcentrum i Halmstad (ECH) skapas av Högskolan i Halmstad i samverkan med industrin i regionen. Tillväxtpotentialen är enorm – år 2020 beräknas det att finnas mer än 50 miljarder uppkopplade elektronikenheter. Men införandet av integrerad elektronik kommer att bli en stor omställning för många företag. Ny teknik och teknikkompetens måste på kort tid tas in i befintliga organisationer. Målet är att ECH ska bli ett innovationsnav där samhällsutmaningarna kan mötas.
– ECH blir en mötesplats som främjar innovation, utbildning och forskning inom elektronikområdet. Vi kommer att erbjuda resurser i form av elektroniklaboratorium, testanläggning samt andra tjänster inom elektronik, säger Urban Bilstrup, forskare vid Högskolan i Halmstad och projektledare för satsningen.
Ett av målen med ECH är att satsningen ska leda till ökad tillväxt för Halmstads kommun. Carl-Fredrik Graf, kommunstyrelsens ordförande, ser stor tillväxtpotential i projektet:
– Halmstad får med ECH en unik ställning i landet. Vi har redan flera världsledande företag i branschen här i Halmstad som nu kan växa. Fler företag kommer att se möjligheter att etablera sig här. Jag välkomnar därför de möjligheter som Elektronikcentrum kommer att erbjuda, säger Carl-Fredrik Graf.
Karolina Davidsson, vd för Halmstads Näringslivs AB, håller med:
– Det känns fantastiskt roligt att det här blir av. Med ECH sätter vi verkligen Halmstad på kartan. Ska vi ha ett varierat näringsliv i framkant krävs också att det finns verktyg för utvecklingen. Inte minst för att attrahera fler högteknologiska företag till kommunen. Vi har redan en offensiv högskola med innovationsfokus, när vi nu dessutom får ett elektronikcentrum har vi alla möjligheter att befästa Halmstad som en framtidskommun där man vill bo, leva och verka, säger Karolina Davidsson.
Anläggningen byggs mellan husen D och E på Högskolans campusområde. Byggnaden kommer att stå klar under första halvan av 2015, och erbjuda resurser i form av elektroniklaboratorium och testanläggning för systemintegration och elektromagnetisk kompatibilitet (EMC).
Satsningen sker inom ramen för elektroniknätverket ”För framtidens elektronik i Halmstad”. Nätverket samlar företag, akademi och forskningsinstitut tillsammans med kommun, region samt branschföreningarna Svensk Elektronik och Halmstad Elektronikförening.
– Genom byggandet av ECH positioneras Halmstad i framkant inom framtidsområdet inbyggd elektronik. Projektet kommer att möjliggöra en stor teknisk utveckling, säger Johan Karlsson, ordförande i Halmstad Elektronikförening.
Läs mer om Elektronikcentrum i Halmstad på www.hh.se/ech och i den bifogade broschyren Framtidens Elektronik, som har tagits fram av Halmstads Näringslivs AB.
Idag krävs det i allt högre grad att näringsidkare tar ansvar för missförhållanden som direkt eller indirekt är knutna till deras verksamheter. Flera lokala och globala hållbarhetsfrågor, såsom klimatförändringar, livsmedelssäkerhet och folkhälsa, har en stark koppling till livsmedelsproduktion och matvanor. Frågorna är ofta komplexa och bygger på värdekonflikter mellan olika intressenter, och de kan därför inte lösas isolerat. En nyckelposition i livsmedelskedjan har dagligvaruhandeln – ledet mellan producenter och konsumenter.
Julia Rotter från SLU har i sitt doktorsarbete undersökt hur den svenska dagligvaruhandeln har närmat sig frågan om företagens samhällsansvar*, eller corporate social responsibility (CSR), som det också kallas. Det handlar om hur olika kedjor har valt att utöka sitt samhällsengagemang, och vilken roll samarbeten med utomstående aktörer har haft. Fallstudierna rör företagen ICA, Axfood och Coop, samt organisationer såsom Rädda Barnen, Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen.
Enligt Julia Rotter kan man se det som att dagligvaruhandeln erbjuder kunderna upplysningar och en möjlighet att väga in etiska, miljömässiga eller samhälleliga aspekter när de gör sina inköp.
Handeln tycks dessutom ta ansvar för frågor som är direkt eller indirekt kopplade till deras verksamhet genom samarbeten, som sträcker sig från intressentdialoger till flerpartsinitiativ. Ansvarstagandet kan ses som en gemensam strävan i samarbeten mellan företag, organisationer och samhället i stort, snarare än att vara kopplat till enskilda aktörer.
– En brist i de samarbeten jag har studerat är möjligen att konsumenterna inte har haft något inflytande på de lösningar som har diskuterats fram – deras samtycke har tagits för givet, säger Julia Rotter. I idealfallet skulle näringsliv och konsumenter driva fram förändringar tillsammans.
Julia Rotter menar att det behövs en kontinuerlig samverkan mellan marknaden, medborgarna och lagstiftningen. Det skulle bädda för ett gemensamt ansvar både för dagsaktuella problem och för de strukturella, mer komplexa problem som vi brottas med som världsmedborgare.
*) Företags samhällsansvar är ett koncept som debatteras flitigt. Per definition handlar det om det ekonomiska, juridiska, politiska, miljömässiga och sociala ansvar ett företag har gentemot sina intressenter och samhället i stort. Den traditionella synen på företagens roll i samhället är att de ska fungera som en marknadsplats och göra vinster på en arena där efterfrågan möter utbud. Men om företags samhällsansvar ska utvidgas till att även omfatta ett sådant utökat (etiskt) ansvar, väcks ofta frågor om varför och hur?
FAKTA
MSc Julia Rotter, institutionen för ekonomi, försvarar sin doktorsavhandling Responsibility and collaboration. Empirical studies of corporate social responsibility in Swedish food retail vid SLU i Uppsala. Tid: Fredagen den 12 december 2014, kl 13:00. Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent: Professor Tommy Jensen, institutionen för företagsekonomi, Stockholms universitet
Julia Patrizia Rotter kommer från Tyskland och har en MSc i environmental economics and management (miljöekonomi och förvaltning) från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Hon fick sin BA (Hons) i international business från London Metropolitan University i Storbritannien.
Länk till avhandlingen (pdf): http://pub.epsilon.slu.se/11624/
Askahögen har tidigare ansetts vara en grav men nu kan mätningar visa att det är grunden till en stor byggnad som ligger på toppen av kullen. Hallen som sannolikt dateras till vikingatiden var förmodligen hemvist för en kungafamilj vars gravar tidigare har grävts ut i närheten. Byggnaden var ett bostadshus men man använde det troligtvis även till riter, möten och gästabud.
– Byggnaden har paralleller i flera av den tidens högstatusmiljöer, ibland annat Fornsigtuna vid Mälaren och Lejre i Danmark. Störst likhet uppvisar dock huset med ett nyligen utgrävt hallhus vid Gamla Uppsala kyrka. En mycket likartad planlösning indikerar nära kontakter mellan platserna, menar Martin Rundkvist vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet.
Hallhuset i Gamla Uppsala finns rekonstruerat online. Byggnaden i Östergötland har varit omkring 14 meter bred mellan ytterväggarna, den har haft dubbla väggar och fyra ingångar. Resultaten indikerar också spår efter en härd i mitten av huset.
– Undersökningen visar att icke-förstörande geofysiska undersökningar kan vara mycket kraftfulla redskap för att undersöka liknande husgrunder på andra platser. De ger även möjlighet att grovt datera hus utan att kostsamma utgrävningar behöver genomföras, säger Andreas Viberg vid Arkeologiska forskningslaboratoriet på Stockholms universitet som har genomfört mätningarna.
Anledningen till att man tidigare har trott att Askahögen var en grav är att de flesta stora högar är just gravar. Skillnaden här är att den är oval och har platt topp vilket inte är fallet med vanliga gravhögar. Det har dock inte hindrat arkeologerna från att se den som en hög. Det hela försvårades även av att de som byggde högen förmodligen tagit materialet till den från ett äldre gravfält i närheten.
Artikeln om mätningarna publicerades idag i tidskriften Archaeological Prospection
Vanadin är en metall som främst används i legeringar, till exempel i verktygsstål. Vanadinhalten är vanligtvis låg i svenska marker, men här och där finns platser med förhöjda halter. I norra Sverige finns det exempelvis förhöjda halter av vanadin i berggrunden, vilket leder till naturligt höga halter i den masugnsslagg som bildas vid framställning av råjärn. Denna slagg används ofta vid vägbyggen och i cement. De största utsläppen av vanadin kommer dock från förbränning av fossila bränslen. Det finns också vulkaniska områden i andra delar av världen där marken naturligt har mycket hög vanadinhalt. Trots detta har vi vetat ganska lite om hur vanadin beter sig i marken.
Genom Maja Larssons doktorsarbete vid SLU är kunskapsläget bättre idag. Tillsammans med sina kollegor har hon undersökt olika jordars förmåga att binda vanadin, hur tillgängligt ämnet är för marklevande organismer samt i vilken kemisk form det förekommer.
Ett ämnes rörlighet i mark styrs till stor del av hur starkt bundet det är till olika partiklar. Vanadin binds starkt i många jordar, främst till olika metallhydroxider. Jordens förmåga att binda vanadin påverkar även vanadinets tillgänglighet för marklevande organismer. Maja Larsson visar i sin avhandling att ju starkare vanadinet är bundet i jorden, desto mindre är risken för toxiska effekter på de organismer som lever där. Att mäta vanadinhalten i markvattnet visade sig vara ett bra sätt att uppskatta den biologiskt tillgängliga halten av vanadin i en specifik jord.
– Idag baseras de flesta gränsvärden på den totala halten i marken, men det kan alltså vara missvisande för vissa jordar, förklarar Maja Larsson.
En annan betydelsefull faktor är i vilken kemisk form vanadinet förekommer. De två vanligaste vanadinformerna i jord är vanadyl och vanadat, varav vanadat är den mest toxiska. Det som avgör i vilken form det biologiskt tillgängliga vanadinet finns, visade sig vara olika egenskaper hos jorden, såsom pH-värde och mullhalt. Hög mullhalt ger till exempel en ökad andel av den mindre toxiska formen.
Däremot är det oviktigt vilken form vanadin har i lakvatten från slagg när detta vatten kommer i kontakt med jord. Vanadinet byter nämligen snabbt form till den som är stabil under de rådande markförhållandena.
– De här kunskaperna gör att det nu går att göra säkrare utvärderingar av risken med förhöjda halter av vanadin i jord, avslutar Maja Larsson.
FAKTA
MSc Maja Larsson, institutionen för mark och miljö, försvarar sin doktorsavhandling Vanadium in soils – Chemistry and ecotoxicity vid SLU i Uppsala. Tid: Onsdagen den 10 december 2014, kl 09:00. Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent: PhD Caroline Peacock, Earth Surface Science Institute, University of Leeds, Storbritannien
Varje år drabbas omkring en halv miljon svenskar av vinterkräksjuka. Sjukdomen orsakas av ett virus kallat norovirus, som är mycket smittsamt vilket gör att epidemier ofta uppstår på sjukhus och äldreboenden.
Doktoranden Lars Gustavsson kan i sin avhandling visa att dödligheten bland äldre patienter som insjuknat med vinterkräksjuka och behöver läggas in på sjukhus är hög.
Inom 30 dagar hade nästan var femte patient över 80 år avlidit. Samtliga hade andra allvarliga sjukdomar samtidigt.
För att akutsjukhus bättre ska kunna ta hand om personer med symtom på vinterkräksjuka utan att smittan sprids till andra patienter har Lars Gustavsson och hans forskarkollegor undersökt om ett vanligt rutinblodprov, som annars används vid bedömning av svårt sjuka patienter, kan vara till hjälp vid bedömningen även vid vinterkräksjuka.
– Om testet visar att mjölksyrenivån är förhöjd finns det en risk att infektionen får ett allvarligt förlopp. I dessa fall bör patienten undersökas noggrant och omhändertas på en avdelning med möjlighet till isoleringsvård, säger Lars Gustavsson.
Avhandlingen visar också att den provtagning som görs för att diagnostisera smittsam magsjuka kan förenklas. Istället för att patienten måste lämna ett avföringsprov kan man ta ett pinnprov från ändtarmen, som sedan direkt skickas för analys.
– Dessa förenklingar gör det enklare att ställa rätt diagnos och avgöra var patienten skall vårdas, så att vi kan ta hand om patienter med kräksjuka på ett säkert sätt och undvika att patienter som kräks av någon annan anledning måste hållas isolerade i onödan. Då kan sjukhusens resurser användas mer effektivt, säger Lars Gustavsson.
En delstudie i avhandlingen har också närmare granskat hur immunförsvaret bekämpar infektioner med norovirus – kunskap som kan ha betydelse vid utvecklingen av ett framtida vaccin mot norovirus och vinterkräksjuka.
Avhandlingen On morbidity and mortality in norovirus infection försvaras vid en disputation den 11 december.
I avhandlingen ”En stad i världsklass – hur och för vem” har Jon Loit undersökt om Stockholms planering motverkar segregation och medverkar till en rättvisare stad. Titeln refererar till stadens vision som är ”Ett Stockholm i världsklass”. Den övergripande inriktningen för planeringen och den pågående stadsplaneringen av två områden med olika utgångspunkter och förutsättningar har undersökts av Loit. Dels förändringsplaneringen av miljonprogramsstadsdelarna runt Järvafältet inom ramen för Järvalyftet, dels det nya stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden.
Segregationen av personer i Stockholm med olika socioekonomiska resurser och etnisk bakgrund är en avgörande orsak till orättvisor i staden. Stadsplaneringen av Stockholm har hittills bidragit till en ökad segregation och orättvisa men med ett överordnat socialt fokus för stadsplaneringen kan segregationen minskas. Men sociala målsättningarna hamnar ofta i konflikt med ett nyliberalt tillstånd för planeringen som värderar en tillväxtorienterad ansats.
Framträdande för Stockholms stadsplanering är en preferens och företräde för konkurrenskraftiga och marknadsorienterade lösningar på urbana problem och att tillväxt och utveckling ges en högre prioritet än sociala mål. Planeringen riktas i första hand mot eftertraktade individer som uppfattas bidra till stadens positiva utveckling. Stockholm planeras i linje med detta med en nyliberal planering som värdesätter innerstadens stadsbyggnadskvaliteter, stadsliv och konsumtionskultur. Stadsidealet och tillhörande stadsliv som eftersöks i planeringen är anpassad för, och inriktad mot, en köpstark urban medel- och överklass och dennes föreställda livsstil.
– Sammantaget kan Stockholms planering förväntas resultera i en exkluderande stad reserverad för invånare med arbete och högre inkomster, konstaterar Jon Loit.
Ett resultat av planeringen är att segregationen cementeras och Stockholm fortsätter att vara en delad stad. I synnerhet planerandet och byggandet av ett livsstilsområde för socioekonomiskt starka grupper som Norra Djurgårdsstaden innebär att segregationen förstärks då det relationella förhållandet mellan bostadsområden består.
– Planeringen är således med nuvarande inriktning inte en lösning på segregationen utan ett problem, menar Jon Loit.
Avhandlingen En stad i världsklass – hur och för vem? försvarades den 5 december 2014.