– De skillnader som jag har sett i mina studier pekar entydigt på att bilförare med hörselnedsättning generellt är mer försiktiga än förare med normal hörsel, säger Birgitta Thorslund som står bakom doktorsavhandlingen.
Resultaten i hennes studier visar att förare med nedsatt hörsel inte på något sätt utgör en större riskgrupp i trafiken än andra förare. Därmed slår avhandlingen fast att det inte finns något behov av att justera hörselkraven när det gäller körkortsinnehav. Något som kanske annars inte hade varit helt orimligt att tänka sig utifrån det faktum att antalet äldre bilförare ökar kraftigt både i Sverige och övriga Europa. Forskning visar att omkring 20 till 30 procent av förare som är över 70 år har nedsatt hörsel.
Studier i både simulator och verklig trafik
Resultaten i Birgitta Thorslunds avhandling grundar sig på tre delstudier. En enkätstudie, en studie i körsimulator och en studie i verklig trafik. I samtliga studier har en grupp förare med normal hörsel jämförts med en grupp förare med nedsatt hörsel.
Simulatorstudien visade bland annat att förare med nedsatt hörsel sänker hastigheten mer än normalhörande när trafiksituationerna blir komplexa och kraven på föraren ökar.
Hörselnedsättning ger mer uppmärksamhet på omgivningen
I studien i verklig trafik användes bland annat en utrustning som mäter ögonrörelser. Här visade det sig att förare med hörselnedsättning oftare tittar i backspegeln och vid sidan av vägen än vad förare med normal hörsel gör.
Birgitta Thorslunds doktorsavhandling Effects of hearing loss on traffic safety and mobility är skriven vid Institutet för handikappvetenskap. Institutet är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. Birgitta Thorslund arbetar på VTI och bedriver forskning främst inom området trafikmedicin.
Avhandlingen har i huvudsak finansierats av VTI men medel kommer även från det nationella kompetenscentrumet ViP – Virtual prototyping and assessment by simulation, fordons- och trafiksäkerhetscentrumet Safer vid Chalmers och stiftelsen Promobilia. Föreningen Östgöta Gille har även belönat Birgitta Thorslunds forskning med ett stipendium.
BFR som t.ex polybromerade difenyletrar (PBDE) och hexabromcyklododekaner (HBCD) används i olika konsumentvaror såsom möbler och diverse plastmaterial för att öka brandsäkerheten. Människor exponeras för dessa kemikalier främst via mat och damm.
För att studera exponeringen för BFR analyserades blodprover från ett antal kvinnor och deras 11-15 månader gamla barn, damm från deltagarnas hem, ett antal representativa matprover samt bröstmjölksprover. Hur mycket dessa fick i sig från mat respektive damm uppskattades och jämfördes med de koncentrationer som fanns i blodet.
Trots allt låga halter
– BFR-halterna i barnens blod var högre än i mammorna. Halterna är dock bland de lägsta vi känner till och är inte i närheten av de nivåer som anses farliga. Dammet verkar spela en stor roll för den exponering vi utsätts för, speciellt gäller detta för små barn men även intaget av bröstmjölk verkar bidra till barnens högre halter i blodet. För mammorna är maten viktigare än dammet som exponeringsväg för BFR, säger Leena Sahlström vid Institutionen av tillämpad miljövetenskap om sina resultat.
Blod är en vanlig provtyp att analysera när man vill beräkna hur mycket av ett ämne finns i en människa.
– Det är dock inte lätt att få blodprover från småbarn och därför ville vi undersöka om det var möjligt att analysera BFR i deras avföring istället och sedan översätta detta till koncentrationerna i blod. Vi kunde påvisa ett bra samband mellan halterna av några BFR i blod och avföring, vilket antyder att detta skulle kunna vara en framkomlig väg när man vill studera dessa ämnen i småbarn, säger Leena Sahlström.
Trots att flera BFR förbjöds för ett tiotal år sedan så finns de fortfarande kvar i gamla flamskyddade produkter i vår omgivning och även i utomhusmiljön. Dessutom har andra bromerade kemikalier, s.k. ”nya BFR”, introducerats på marknaden för att ersätta de som förbjudits.
– Vi kunde påvisa en del nya BFR i hushållsdamm samt i vissa matprover (fisk), men även i blodet från några av deltagarna. Därför är det viktigt att hålla ögonen på dessa ersättningskemikalier i framtiden, säger Leena Sahlström.
Som en del av regeringens miljöteknikstrategi satsar VINNOVA på utveckling av testbäddar inom miljöteknikområdet. Syftet är att skapa fler konkurrenskraftiga företag, hållbar tillväxt, ökad export och fler arbetstillfällen med bas i svensk miljöteknik.
Höstens ansökningsomgång har resulterat i åtta nya projekt som får finansiering med sammanlagt 15,5 miljoner kronor. Fem av projekten avser etablering respektive tillgängliggörande av testbäddar medan övriga tre handlar om test och verifiering.
Testbäddsprojekt
Materialåtervinning av plast, Swerea IVF, Mölndal, 2 miljoner
Återvinning av cellulosabaserad textil, Innovatum AB, Trollhättan, 2,5 miljoner
Green Cleaning, SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik, Lund, 2,2 miljoner
Testbädd för ytbehandling och fogning av komposit- och multimaterial, Swerea IVF, Mölndal, 1,7 miljoner
PhD-papper – Processer för Hög-Deformerbara Papper, INNVENTIA, Stockholm, 2,75 miljoner
Test- och verifieringsprojekt
Injektering av grönlutslam i gråbergsupplag (pilotskala), Bergskraft Bergslagen AB, Kopparberg, 1 miljon
Test av storskaligt designad ny teknik för rening och bättre återföring av fosfor från avloppsvatten, Bioptech AB, Stockholm, 1,2 miljoner
Pharem Filtration System för rening av organiska miljögifter, Pharem Biotech AB, Uppsala, 2,4 miljoner
“It is well-established that being inactive is perilous, and that regular physical activity improves health, quality of life and life expectancy”, says Professor Carl Johan Sundberg, Principal Investigator at the Department of Physiology and Pharmacology. “However, exactly how the positive effects of training are induced in the body has been unclear. This study indicates that epigenetics is an important part in skeletal muscle adaptation to endurance training.”
Epigenetics can simply be described as temporary biochemical changes in the genome, caused by various forms of environmental impact. One type of epigenetic change is methylation, where a methyl group is added to or removed from a base in the DNA molecule without affecting the original DNA sequence. If genes are considered the hardware of cells, then epigenetics can be seen as their software.
The current study included 23 young and healthy men and women who performed supervised one-legged cycling, where the untrained leg served as a control. The volunteers participated in 45 minutes training sessions four times per week during a three month period. Performance was measured in both legs before and after training. In the skeletal muscle biopsies, markers for skeletal muscle metabolism, methylation status of 480 000 sites in the genome, and activity of over 20 000 genes were measured.
Results show that there were strong associations between epigenetic methylation and the change in activity of 4000 genes in total. Genes associated to genomic regions in which methylation levels increased, were involved in skeletal muscle adaptation and carbohydrate metabolism, while a decreasing degree of methylation occurred in regions associated to inflammation.
An interesting and potentially very important novel finding was that a majority of the epigenetic changes occurred in regulatory regions of our genome, so called enhancers. These sequences in our DNA are often situated far away from the actual genes they regulate, in comparison to so called promoter regions, which traditionally have been considered to control most of the gene activity.
“We found that endurance training in a coordinated fashion affects thousands of DNA methylation sites and genes associated to improvement in muscle function and health”, says Carl Johan Sundberg. “This could be of great importance for the understanding and treatment of many common diseases such as diabetes and cardiovascular disease, but also for how to maintain a good muscle function throughout life. Interestingly, we also saw that there were epigenetic differences between male and female skeletal muscle, which may be of importance to develop gender specific therapies in the future.”
This work has been funded by grants from the Swedish National Centre for Research in Sports, Torsten Söderberg Foundation, the STATegra network within the EU’s FP7, Stockholm County Council, and the Swedish Research Council.
Publication: ‘An integrative analysis reveals coordinated reprogramming of the epigenome and the transcriptome in human skeletal muscle after training’, Maléne E Lindholm, Francesco Marabita, David Gomez-Cabrero, Helene Rundqvist, Tomas J Ekström, Jesper Tegnér & Carl Johan Sundberg, Epigenetics, first online 7th December 2014, doi: 10.4161/15592294.2014.982445.
– Syftet med studien var att undersöka vad som sker när kommunernas välfärdstjänster, som till exempel äldreomsorg, vill bli innovativa och vilken potential som finns för dem att bli det. Detta mot en bakgrund av att det ofta sägs att innovation är centralt för offentlig verksamhet, säger Thomas Wihlman, doktor inom arbetslivsvetenskap på MDH.
Studien bygger på intervjuer med anställda och chefer i fyra svenska kommuner i Mellansverige samt studier av visioner, innovationspolicyer och måldokument på både nationell och kommunal nivå. Resultaten visar att det finns skillnader i synen på och tankar om vad som kan uppnås med innovation mellan olika nivåer i en organisation. De högsta cheferna betonade vikten av innovation, men såg hinder för den i form av gamla strukturer och arbetssätt men också i anställdas brist på tid för innovation.
– Det är inte så enkelt som att bara skriva en innovationspolicy och sedan bli innovativ. Innovation är ett svårt begrepp att skapa samsyn om i en organisation. Dessutom är chefer olika och de agerar olika, även inom en organisation. Men det råder ingen tvekan om att det finns kunskap, engagemang och idéer hos medarbetare som skulle kunna utnyttjas bättre, säger Thomas Wihlman.
I undersökningen framkom det även att medarbetarnas innovationer inte heller erkändes av den högsta ledningen, vilket kan bero på att de uppfattar innovation på ett annat sätt än mellanchefer och medarbetare. Medarbetarna själva såg möjligheter till innovation, men också hinder, till exempel brist på tid och intern kommunikation.
– Eftersom forskningen om innovation i den offentliga sektorn, inte minst i samband med den svenska välfärdssektorn, är begränsad, finns ingen vägledning för de chefer och medarbetare som praktiskt hanterar innovation. Jag hoppas kunna inspirera till fortsatt forskning inom området men också till att man i kommunala verksamheter diskuterar vad man vill uppnå med innovation. Innovation kan utveckla och stärka kommunala tjänster, till nytta för både invånarna och samhället i stort, säger Thomas Wihlman.
– Den planerade företagsforskarskolan är unik. Den leder till en ökad samverkan mellan näringslivet och humaniora och det är en strategiskt viktig fråga för oss, säger Stephen Hwang, rektor vid Linnéuniversitetet.
I Sverige finns ett 40-tal kommersiella företag som gör arkeologiska utgrävningar, så kallad uppdragsarkeologi. När exempelvis Trafikverket planerar för en ny väg behöver sträckningen av den nya vägen, granskas och godkännas av Länsstyrelsen. En del av granskningen innefattar en arkeologisk utgrävning för att identifiera och dokumentera eventuella arkeologiska fynd och det görs av arkeologiföretagen. I företagsforskarskolan samarbetar Linnéuniversitetet med arkeologiföretag knutna till länsmuseerna i Kalmar, Uddevalla och Östersund.
– För akademin är denna satsning på uppdragsarkeologi mycket betydelsefull, säger Cornelius Holtorf, professor i arkeologi och projektledare. Arkeologi genomförs i nutid. Vi forskar om andra tider, men vi måste även intressera oss för arkeologins betydelse för dagens samhälle och i vår samtid – och den betydelsen är stor. Den nya företagsforskarskolan ska stärka hela arkeologins förmåga att möta samhällets behov och utveckla nya användningsområden för arkeologin.
Beskedet är glädjande utifrån flera olika aspekter, bland annat ur internationell synpunkt.
– De beviljade anslagen ger inte bara svensk uppdragsarkeologi möjligheten att vara bland de bästa i Europa, utan Sverige kan också bli världsledande på att integrera den akademiska forskningen och uppdragsarkeologin, tillägger Kristian Kristiansen, professor i arkeologi och forskarskolans styrelseordförande.
Förenklat handlar arkeologi om tre delar; den grävande, den berättande arkeologin som kallas den publika och den akademiska forskningen inom området. Inom den publika arkeologin finns en medveten inriktning på berättandet och den är mer anpassad till mottagaren än den traditionella arkeologin där fokus ligger mer på grävandet och fynden i sig. Den nya företagsforskarskolan medför goda möjligheter att utveckla arkeologin, genom att integrera de tre delarna.
– Detta innebär en fantastisk möjlighet att sammanfläta grävande, berättande och akademisk arkeologi till en museiarkeologi och det stärker också ett redan gott samarbete mellan Linnéuniversitetet och Kalmar läns museum, säger Per Lekberg, chef för Museiarkeologi Sydost vid Kalmar läns museum.
FAKTA
Den totala budgeten för företagsforskarskolan är 42 miljoner kronor, varav KK-stiftelsen bidrar med 16,5 miljoner kr. De involverade arkeologiföretagen står för 21 miljoner kronor och Linnéuniversitetet för 4,5 miljoner kronor.
Bakteriell njurinflammation, eller BKD, är en kronisk njursjukdom hos laxfisk. Eftersom Sverige har tilläggsgarantier från EU för att hålla inlandet fritt från den smittsamma sjukdomen måste smittade odlingar spärras och saneras.
– Den första smittade odlingen har två infekterade anläggningar i samma älv, medan den andra har fyra infekterade lägen i två olika älvsystem. Möjligheten att behålla garantierna kommer sannolikt att försvåras av att sjukdomen uppenbarligen finns återetablerad i flera vattensystem, och omfattningen ännu inte är helt klarlagd, säger Charlotte Axén, tf statsveterinär vid SVA.
– Det vore olyckligt om vi förlorar garantierna och därmed ska släppa kontrollen på sjukdomen eftersom vi har vilda lax- och rödingstammar som kan bli hårt drabbade. Även odlad fisk kan hotas även om inte stora utbrott sker, eftersom BKD ger upphov till minskad tillväxt och försämrad köttkvalitet.
Det finns också en risk för att andra smittämnen kan få fäste och orsaka stora produktionstapp på grund av att fisken har en kronisk sjukdom.
– Smittspårning kommer att göras i kontaktodlingar i vår när temperaturen är tillbaka på gynnsam nivå för sjukdomen. Då har en eventuell smitta fått chansen att uppföröka sig så mycket att vi minimerar risken att få falskt negativa provsvar, säger Charlotte Axén.
Sveriges EU-garantier ska omförhandlas vid årsskiftet 2015-2016.
FAKTA
Om detta och andra intressanta, populärvetenskapliga ämnen kan du läsa i tidningen SVAvet. Nr 4/2014 är tillgänglig från vecka 51. Prenumeration är kostnadsfri och kan göras via SVA:s webbplats.
Tidningen går även att ladda ned som pdf-fil.
Läs mer om bakteriell njurinflammation hos fisk
I skolverkets rapporter framkommer att 15 till 20 % av eleverna inte klarar nationella proven i grundskolan. Varje år går alltför många elever ut grundskolan utan behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen. Det finns ett behov av mer kunskap om vilka elever som riskerar att inte nå målen i grundskolan för att underlätta tidig identifiering och riktade stödinsatser.
– Läsförmåga och hörförståelse är några av de faktorer som i tidigare studier visat sig vara av betydelse för skolresultat. I den här studien undersöktes hur lässvårigheter i tidiga skolår relaterar till hörförståelse, samt hur lässvårigheter och hörförståelse förutsäger skolresultaten i nationella proven i åk 3, säger Maria Levlin, Umeå universitet.
I studien framkommer att elever med svag läsförståelse i åk 2 ofta hade svårigheter även med hörförståelse (dvs. lyssna och förstå ord, meningar och berättelser). Elever med enbart avkodnings- och/eller stavningssvårigheter i åk 2 hade däremot en god hörförståelse. Hörförståelsen visade betydande samband med resultaten i svenska men även med resultaten i matematik i nationella proven i åk 3.
En viktig följd blir att inkludera även hörförståelse i arbetet med elever som har läsförståelsesvårigheter. Studiens resultat indikerar att det inte räcker med en god avkodningsförmåga för att uppnå en god läsförståelse.En hög andel av eleverna som inte fick godkänt i delproven i svenska respektive matematik i åk 3 var identifierade i en screening av läsförmågan i åk 2.
– Det var framförallt eleverna med läsförståelsesvårigheter som riskerade att inte klara nationella proven, medan eleverna med enbart avkodnings- eller stavningssvårigheter klarade nationella proven betydligt bättre.
– Det här visar att det är möjligt att använda tidiga screeningar av läsförmåga för att identifiera vilka elever som riskerar att inte klara nationella proven.
FAKTA
Disputationen äger rum fredag 12 december kl. 13.00-15.00, Humanisthuset, Hörsal E, Umeå universitet. Opponent är Jakob Åsberg, universitetslektor, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet.
Avhandlingen Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår finns publicerad digitalt.
– Det här är fantastiskt roligt, säger Jackie Taffinder projektledare på Historiska museet. Inte bara för oss på Historiska museet, det här materialet är efterfrågat av forskare från hela norra Europa. Vi har tiotusentals arkeologiska fynd och dokumentation som ritningar, fotografier och grävredogörelser från Alvastra. Nu blir materialet äntligen tillgängligt i en databas.
Pålbygganden är en mer än 5 000 år gammal boplats som ligger i Dagsmosse, nära Alvastra kloster i Östergötland. Stora delar av platsen har grävts ut av arkeologer i olika omgångar, 1909–1930 och 1976–1980. Utgrävningarna visade ett flertal golv av kraftiga björk- och furustammar. Golven vilade på pålar och mellan dem fanns rester av upprättstående pålar i form av en gles palissad. Boplatsen stod i förbindelse med fast mark genom en lång, smal spång. På platsen har arkeologer hittat stora mängder stenåldersföremål.
Det unika med föremålen, förutom att de är så väl bevarade, är att de vittnar om mötet mellan de två stora stenålderskulturerna i Nordeuropa, den så kallade ”trattbägarkulturen” och den ”gropkeramiska kulturen”. Trattbägarkulturen som fanns i västra Nordeuropa ända ner till dagens Spanien, bestod av bönder. Den gropkeramiska kulturen som fanns i öster, långt in i dagens Ryssland, bestod av jägare, samlare och fiskare. De här två stora och sinsemellan olika kulturerna möttes i Alvastra. Pålbygganden har tolkats som en plats för kollektiva ritualer och ceremonier.
– Vad som hände i Alvastra har blivit hett omdebatterat bland forskare genom åren, säger Jackie Taffinder. Vi har länge sagt att vi först var jägare och samlare och därefter blev vi bofasta bönder, men fynden säger något annat. De äldsta föremålen i Alvastra kommer från trattbägarkulturen som bestod av bönder och de yngre föremålen kommer från den gropkeramiska kulturen som bestod av jägare och samlare.
– Om några år kan vi få mer kunskap om livet på stenåldern och förhoppningsvis också nya teorier om vad som egentligen hände när människorna möttes i Alvastra, säger Jackie Taffinder.
FAKTA
Projektet är ett samarbete mellan Historiska museet och Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Stockholms universitet. Pengarna till projektet Alvastra pålbyggnad, 4 363 000 kr, kommer från Riksbankens Jubileumsfond.
Maja Krzewinska, en av forskarna bakom studien på de norska vikingarnas genetik, berättar ”Vi arbetar med det mitokondriella DNAt, som ärvs på mödernet, ifrån en rad norska individer ifrån sen järnålder. Vi jämför dem med både moderna och förhistoriska grupper i från Nordeuropa, och vi kan dels visa att de norska vikingarna inte är helt genetiskt identiska med moderna människor i Norge. Vi kan också visa att våra norska vikingar hade med sig norska kvinnor när de koloniserade Island och begav sig till andra områden. Det stämmer väl överens med vad vi vet ifrån skriftliga källor och ger oss en spännande bild av hur migration gick till i grupper med hög mobilitet som vikingarna”.
Den andra studien knyter an till det arbete som har varit den här forskargruppens huvudspår de senaste åren, övergången ifrån en jägar-samlar-ekonomi till en jordbrukarekonomi.
– Tidiga bönder och jägar-samlare i Europa var åtskilda grupper med olika ursprung” berättar Pontus Skoglund, forskare vid AFL. ”Det kan vi se nu inte bara från de dussintal individer vi har analyserat hela arvsmassan på, utan nu även från mitokondriellt DNA på ett betydligt större urval individer från olika platser. Studier av mitokondriellt DNA var pionjärmetoden för det här forskningsfältet, så nu känns det som att vi har gått hela cirkeln runt”, säger Pontus Skoglund.
Anders Götherström har haft en senior funktion på båda studierna. För honom är de inte fristående.
– Vi är mitt inne i ett arbete där vi försöker kartlägga och beskriva den genetiska historien i Skandinavien. De här två studierna är en del av det arbetet.”. Enligt Anders markerar de båda artiklarna nedslag i den genetiska kronologin i Skandinavien. Tillsammans med andra studier som Anders forskargrupp är involverade i hjälper de här två artiklarna till att komplettera bilden av vad om har hänt här. ”Vad vi tycker oss kunna se redan nu är att mobiliteten och den demografiska dynamiken har varit större än vad vi tidigare föreställt oss. Men ge oss några år till så har vi nog en klarare bild av den demografiska historien på våra breddgrader.
– Arkitekter behöver öka kunskapen och intresset för solenergi. Den här hemsidan med goda exempel kan förhoppningsvis bidra med bådadera, säger Maria Wall, forskare vid Energi och ByggnadsDesign vid Lunds Tekniska Högskola, som lett ett nyligen avslutat internationellt forskningsprojekt för International Energy Agencys (IEA) räkning, där detta ”goda exempel-projekt” ingått.
För även om det pratas mycket om solenergi, så är kunskapen överlag ganska låg. Dessutom tycker många arkitekter att solfångare och solceller är fula.
– En förklaring är att solfångare och solceller alltför länge varit något som man slänger på efteråt utan hänsyn till byggnaden. Det fungerar inte längre. Det måste bli arkitekternas uppgift att tänka in de här lösningarna från början. Annars hindras spridningen av solenergisystem på våra byggnader eller så förfulas vår omgivning i onödan, säger hon.
I juryn ingick 20 forskande och praktiserande arkitekter från tolv deltagande länder. Dessa valde ut 50 byggnader utifrån 230 inkomna förslag genom att betygssätta varje förslag individuellt och tillsammans bestämma lägsta totalbetyg för att bli utvald.
– De utvalda projekten visar goda kvaliteter när det gäller formspråk, byggnadsintegrering och funktion och är tänkta att ge inspiration till arkitekter, byggherrar och andra aktörer, säger Maria Wall.
Men inte bara arkitektkåren behöver lära sig mer om solenergi. Det behövs också fler tekniska lösningar att välja bland. Likaså produkter som är så diskreta så att de faktiskt fungerar att sätta på efteråt, vilket ju behövs när befintlig bebyggelse ska energieffektiviseras.
– Men allt detta kommer snart att förändras, tror Maria Wall, som tillägger att innovativa solenergiprodukter också har bedömts inom projektet och presenteras här: http://solarintegrationsolutions.org
Till Maria Walls egna husvinnar-favoriter hör det schweiziska flerbostadshuset ”Sunny Woods” samt det italienska ”Xeliox Energy Lab”.
Det är svårt att välja något eftersom de är så olika, men dessa visar på möjligheterna att använda solenergi på många olika sätt och i olika typer av byggnader. Sunny Woods har integrerat solvärmeproduktion genom solfångare (vakuumrör) som samtidigt fungerar som balkongräcken. Xeliox Energy Lab producerar både solvärme och solel, solfasaden fungerar som solavskärmning av byggnaden och skapar samtidigt ett spännande dagsljusinfall.
Dessutom uppmärksammas Bonnier Konsthall för en dåvarande konstinstallation som på ett förnyande sätt att integrera solceller.
FAKTA
I den nya ”husbanken” ingår flera slags byggnader, såsom bostadshus, kontor, skolor, kulturhus, sportarenor etc. Sollösningarna varierar mellan aktiv solenergi som producerar solvärme och solel och passiv solenergi som utnyttjar solenergi direkt i byggnaden genom fönstren i form av solvärme och dagsljus.
För alla exempel, se http://task41.iea-shc.org/casestudies/, kryssa i den/de byggnader du vill veta mer om, välj ”Download” så får du en pdf-fil med beskrivning av de utvalda projekten. Man kan till exempel också sortera på land, byggnadstyp och solteknik.
I projektet har forskarna också utvecklat råd och riktlinjer för byggnadsintegrering av solenergi samt studerat och identifierat behov av olika analysverktyg som stöd till arkitekter under projekteringsprocessen av byggnader.
– Naturlandskapet är en miljö som ger unika möjligheter. Det stimulerar barns fantasi och ger utrymme för både undran och eget utforskande, säger avhandlingens författare Kari-Anne Jørgensen.
I sin studie har hon följt två så kallade naturgrupper i norska förskolor. Barnen är i åldrarna ett till sex år och har följts under en tiomånadersperiod i form av deltagande observation, informella samtal och fotografering.
Genom att fokusera på förskolebarnens egna erfarenheter i mötet med landskap och platser har Kari-Anne Jørgensen identifierat fyra olika aspekter av förskolebarnens lärande i naturen.
Det handlar om landskapet och platsen kopplat till lek och många olika former av sinnesintryck; miljömedvetenhet och miljöuppmärksamhet; erfarenhet av landskap och platser i naturen och lärande som en process; gruppbildning och barns självorganisering som en demokratisk praktik i den fria leken.
– Det som på ytan kan framstå som stökigt är bland annat ett komplicerat socialt samspel om man studerar vad barnen faktiskt gör, säger Kari-Anne Jørgensen.
I leken existerar fiktion och fakta sida om sida. Det är ur gemensamma lekteman eller aktiviteter som grupper uppstår och vidareutvecklas, och ofta över längre tid.
– Barnen upplever omgivningen genom kroppen. De direkta och existentiella upplevelserna av naturen innebär unika didaktiska möjligheter. Det stärker en miljöuppmärksamhet hos barnen, säger Kari-Anne Jørgensen som däremot ifrågasätter begreppet ”miljömedvetenhet” som i dessa pedagogiska sammanhang ofta används, eftersom det bygger på en determenistisk modell att barn som tas ut i naturen stegvis skulle utvecklas till miljömedvetna samhällsaktörer.
Läs avhandlingen
FAKTA
Kari-Anne Jørgensen lägger fram sin avhandling ”What is going on out there? – What does it mean for children’s experiences when the kindergarten is moving their everyday activities into the nature – landscapes and its places?” vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession fredagen den 12 december 2014 kl. 13.00, Sal BE 036, Pedagogen hus B, Läroverksgatan 15.
I omställningen från fossila till förnyelsebara bränslen har fokus i första hand varit på miljöeffekterna. Men även klimatsmarta bränslen kan ge negativa hälsoeffekter. Det är exempelvis välkänt att det vid förbränning av dessa bränslen bildas små partiklar, som kan bidra till utvecklingen av hjärtinfarkt. Det är också klarlagt att exponering för vanliga dieselavgaser leder till ökad blodproppsbildning och försämrar blodkärlens förmåga att vidga sig.
Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att miljontals människor dör i förtid på grund av avgaser från trafik och rök från eldning. Trots detta är det oklart exakt vilken roll olika bränslen har när det gäller hälsoeffekter.
För att studera detta närmare har Jon Unosson i sitt avhandlingsarbete bland annat låtit friska forskningspersoner andas in utspädda diesel- och biodieselavgaser för att undersöka om man kan få hälsovinster av att gå över till biodiesel. Studierna visar dock att effekterna på blodkärlen var lika starka för båda dessa bränslen, trots att avgasernas beståndsdelar skiljde sig markant.
Både i Sverige och utomlands är det mycket vanligt att man utsätts för partiklar från vedeldning. Till skillnad från dieselavgaser vet man ytterst lite om vilken effekt vedrök har på hjärta och blodkärl. I en studie där Jon Unosson, doktorand vid Institutionen för folkhälksa och klinisk medicin, lät friska forskningspersoner andas in vedrök, visade det sig att blodkärlen blev styvare och att hjärtrytmen påverkades negativt i samband med exponeringen. Däremot sågs inga negativa effekter på proppbildning eller blodkärlens förmåga att vidga sig, när brandmän utsattes för vedrök. Partiklarna i vedrök är större och har annorlunda kemi jämfört med avgaspartiklar, och detta kan vara en förklaringsmodell till varför inte vedrök har samma effekt på blodkärlen som dieselavgaser.
– Studierna i avhandlingen visar att de vedertagna måtten för bedömning av luftföroreningar inte kan förutsäga hälsoeffekterna fullt ut. Biodieselavgaser var lika farliga som dieselavgaser, trots att de innehöll en mindre massa av partiklar, medan vedrök gav mindre påverkan trots hög masskoncentration. Omställningen till förnyelsebar energi är ett utmärkt tillfälle att förbättra folkhälsan, men det kräver att man tar hänsyn till hälsoeffekterna av eventuella utsläpp, säger Jon Unosson.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
Jon Unosson kommer från Borås. Han arbetar som läkare vid Hallands sjukhus Varberg och är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
Fredagen den 12 december kl. 09:00 försvarar Jon Unosson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Akuta kardiovaskulära effekter vid exponering för biobränsleavgaser. (Engelsk titel: Acute cardiovascular effects of biofuel exhaust exposure). Sal D, byggnad 1D, Norrlands Universitetssjukhus. Opponent: Matthew Campen, associate professor, University of New Mexico. Huvudhandledare: Jenny Bosson. Umeå universitet
Ingrid Stigsdotter, lektor i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet, är koordinator för projektets svenska del, och kommer att analysera resultaten av den svenska enkäten tillsammans med forskare från Uppsala universitet, Högskolan Dalarna och Lunds universitet.
Vem gillar filmerna, och vem är kritisk? Hur ser Tolkienfans och andra publikgrupper på överföringen av Bilbos resa från bok till 3D-film(er)? Vad tycker publiken om Martin Freemans insats som Bilbo? Hur vanligt är det att delta i nätbaserade aktiviteter kring filmerna, och hur påverkar det synen på trilogin? Hur tas filmerna emot i så vitt skilda länder som Australien, Sydafrika, Japan, Indien och Finland? Kan reaktioner till Hobbit-filmerna ge upphov till eller vara en del av en gemenskap? Detta är bara några av de frågor som projektet hoppas kunna besvara, och som kan knytas till större frågor om fantasygenrens roll i vår tids kultur.
– För tio år sedan gjorde några av forskarna bakom det här projektet en liknande men mindre omfattande studie av publiken för Sagan om ringen-filmerna, berättar Ingrid Stigsdotter. Den gången samlades 25 000 svar in, men då deltog inga svenska forskare. Nu hoppas vi, i den svenska projektgruppen, på ett stort intresse för enkäten i Sverige och runtom i världen.
Enkäten finns på www.worldhobbitproject.org.
FAKTA
Projektet är helt oberoende från New Line Cinema och Peter Jackson.
– Det är väl belagt att inaktivitet är kopplat till en rad sjukdomstillstånd och att regelbunden fysisk aktivitet är hälsobringande, förbättrar livskvaliteten och förlänger livet. Men exakt hur dessa positiva effekter skapas i kroppen har varit oklart. Den här studien visar att epigenetiken är viktigt när kroppen anpassas till träning, säger Carl Johan Sundberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi och vetenskapligt ansvarig för studien.
Epigenetik kan mycket förenklat beskrivas som tillfälliga biokemiska förändringar i arvsmassan orsakade av olika former av miljöpåverkan. En typ av epigenetisk förändring är metylering, där en metylgrupp fäster på eller avlägsnas från vissa delar av DNA-molekylen utan att påverka den ursprungliga DNA-sekvensen. Om generna ses som cellernas hårdvara, kan man kalla epigenetiken för deras mjukvara.
I den nu publicerade studien ingick 23 unga friska kvinnor och män som fick genomföra träningspass med enbenscykel, alltså ett ben tränades och det andra otränade benet fungerande som kontroll. Träningspassen pågick i 45 minuter och deltagarna tränade fyra gånger i veckan under tre månaders tid. Före och efter träning mättes prestationsförmågan i båda benen. I muskelbiopsierna analyserades markörer för musklernas ämnesomsättning samt förändringar i 480 000 så kallade metyleringsplatser i arvsmassan och aktiviteten hos över 20 000 gener.
Resultaten visar på samband mellan epigenetiska metyleringsförändringar och förändring av aktiviteten i 4000 gener. En stor del av förändringarna skedde på platser i arvsmassan som reglerar hur mycket eller lite våra gener ska användas. På de ställen i arvsmassan där metyleringarna ökade, påverkades gener som styr muskelanpassning och ämnesomsättning (metabolism), och där metyleringsgraden minskade påverkades gener som styr inflammation.
Ett intressant och enligt forskarna potentiellt mycket viktigt nytt fynd var att träningen främst ledde till epigenetiska förändringar i förstärkande gensekvenser, så kallade enhancers. Dessa avsnitt av DNA ligger ofta betydligt längre bort från generna som påverkas än så kallade promotorregioner som traditionellt har ansetts styra genaktivitet allra mest.
– Vi fann att träning på ett koordinerat sätt påverkar tusentals DNA-metyleringar och gener kopplade till förbättringar av funktion och hälsa. Detta kan ha stor betydelse för förståelse och behandling av folksjukdomar som diabetes och hjärtkärlsjukdom men även hur vi ska behålla en god muskelfunktion över livet. Intressant nog såg vi också att det finns epigenetiska skillnader mellan mäns och kvinnors muskler, vilket kan vara viktigt för att utveckla könsspecifika behandlingar i framtiden”, säger Carl Johan Sundberg.
FAKTA
Arbetet har finansierats med stöd från Centrum för idrottsforskning, Torsten Söderbergs stiftelse, forskarnätverket STATegra inom EU:s sjunde ramprogram, Stockholms läns landsting och Vetenskapsrådet.
Publikation: ”An integrative analysis reveals coordinated reprogramming of the epigenome and the transcriptome in human skeletal muscle after training”, Maléne E Lindholm, Francesco Marabita, David Gomez-Cabrero, Helene Rundqvist, Tomas J Ekström, Jesper Tegnér & Carl Johan Sundberg, Epigenetics, online 7 December 2014, doi: 10.4161/15592294.2014.982445.
Patienten får en första medicinsk bedömning vid ankomst till akutmottagningen och får därefter som regel vänta på en brits i korridoren, på ett undersökningsrum eller på en stol i väntrummet, men vem håller koll på patientens behov under väntetiden och finns kompetensen att ta hand om patientens olika vårdbehov? Det medicinska vårdbehovet kommer först och omvårdnadsbehov får stå tillbaka.
Henrik Andersson, lärare i akutsjukvård och doktorand på Högskolan i Borås, har undersökt det dagliga arbetet på olika akutmottagningar i Sverige. Genom enkäter, observationer och intervjuer bland chefer och medarbetare har han undersökt vårdarbetet och synen på nödvändig kompetens på akutmottagning. Idag krävs endast att sjuksköterskorna har grundutbildning. Detta räcker inte för att arbeta på en akutmottagning menar cheferna och efterfrågar mer specialkompetens.
Saknas rutiner för kompetensutveckling
Henrik Andersson har också undersökt hur det ser ut med möjligheterna och rutinerna för kompetensutveckling.
– Det finns visserligen rutiner för att identifiera behov av kompetensutveckling, men två tredjedelar av akutmottagningarna saknar rutiner för utvärdering av genomförda utbildningsinsatser. Om man saknar utvärderingsrutiner riskerar man att kasta pengarna i sjön eftersom man inte vet om vårdarbetet blir bättre, menar Henrik Andersson.
Vad vinner man på att satsa mer på omvårdnadskompetens?
– Om omvårdnadsarbetet var en rutin, till exempel regelbunden tillsyn, skulle man lättare få koll på hur patienten mår. Det i sin tur skulle leda till ökad patientsäkerhet i vården, ger nöjdare patienter och personal.
Annat som lyfts i avhandlingen är chefernas syn på sitt ansvar, till exempel för att skapa förutsättningar för kompetensutveckling hos de olika yrkesgrupperna. Undersökning tyder på att ett systemproblem försvårar för att skapa de rätta förutsättningarna. Vidare uttrycker cheferna att de detaljstyrs uppifrån, till exempel att ledtider kopplas till ekonomiska incitament. Det gör att chefer längre ner i organisationen också upplever att de detaljstyrs. Känslan av otillräcklighet uttrycks också. De önskar att de kunde vara ute i verksamheten mera, men att administrativa uppgifter äter upp tiden.
FAKTA
Henrik Andersson är lärare och forskare inom akutsjukvård på Högskolan i Borås. Han har mångårig erfarenhet som akutsjuksköterska. Den 12 december disputerar han på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Se mer information: http://www.hb.se/Om-hogskolan/Aktuellt/Kalendarium/2014/December/2014-12-22-Disputation-Henrik-Andersson/
Titel på avhandlingen: Medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning – en studie med utgångspunkt i medarbetares och chefers perspektiv. 2014.
Text: Solveig Klug
