Swerea MEFOS har haft en betydande roll i arbetet bakom RawmatTERS. Konsortiet spänner över hela värdekedjan och ses som det starkaste partnerskap som någonsin etablerats inom råmaterialsektorn. Professor Lawrence Hooey vid Swerea MEFOS har ingått i den internationella grupp som skrivit hela ansökan och därmed skapat förutsättningar för det vinnande konsortiet. Lawrence har gedigen bakgrund inom gruv‐ och stål industri och är adjungerad professor och docent vid Uleåborgs universitet.

− Arbetet med ansökan har varit mycket intressant. Samtliga partner i Europa har bidrag till ett vinnande forskningskoncept, med fokus på samarbetet mellan industri, institut och akademi, säger Lawrence Hooey, Swerea MEFOS.

RISE Research Institutes of Sweden där Swerea MEFOS ingår är också som partner knutna till co‐location centre i Luleå. Målet är att stärka innovationsförmågan i råmaterialsektorn genom nya lösningar inom bland annat tillverkning och återvinning samt utveckling av alternativa material. Man vill också göra sektorn mer attraktivt för unga människor genom att utveckla master‐ och doktorandprogram i nära samarbete med utbildning, forskning och industri.

− Nu ser vi fram emot nästa fas i arbetet där vi tillsammans med LTU som koordinator och övriga partners ska bygga upp centret i Luleå. Vi hoppas på att kunna bedriva många spännande projekt och därmed bidra till implementering av fler forskningsresultat och en stärkt europeisk industri. Dessutom ser vi att våra pilotanläggningar har ett mycket stort värde för europeisk metallindustri, och genom vår medverkan ser vi en möjlighet att göra den tillgänglig för en bredare kundkrets, säger Mats Sundgren, vd på Swerea MEFOS.

FAKTA
Partners i co‐location centre Luleå är Atlas Copco, Aughinish Alumina (IE), Boliden Mineral, Geological Survey of Denmark (DK), Chalmers tekniska högskola, Trinity College Dublin (IE), Uppsala universitet, University of Limerick (IE), Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers.

I uppstartsfasen har deltagarna tillgång till upp till fyra miljoner euro, motsvarande 37 miljoner kronor, för att komma igång.


Granbarkborrarna har haft många vindfällda träd att föröka sig i  efter de senaste årens stormar. Vindfällen i Medelpad efter stormen Ivar. Foto  Sören Wulff

Norra Sverige har drabbats av flera stora  stormfällningar under senare år och granbarkborrarna har haft tillgång till vindfällda träd under tre somrar i följd. Därmed ökar också risken för att den  förhöjda populationen av barkborrar ska börja döda stående träd under kommande  år, enligt forskare vid SLU. Därför är det viktigt att fortsätta att ta bort  stormfällda träd ur skogen.

I december 2011 fällde stormen Dagmar 4,5 miljoner kbm skog i Västernorrland  med angränsande områden. Eftersom man då redan haft problem med barkborrar i detta område under ett antal år var oron stor att stormfällningen skulle leda  till en förvärrad situation. Därpå följde stormen Ivar i december 2013 som  fällde ytterligare 8 miljoner kbm i ungefär samma område.

SLU har under flera år följt hur populationen av granbarkborrar utvecklats i norr. Syftet har varit att dels bistå skogsbruket med beslutsunderlag för motåtgärder, dels öka kunskapen om sambandet mellan mängden kvarlämnade vindfällen av gran på landskapsnivå och risken för utbrott av granbarkborre, det vill säga att äldre granskog dödas.

Under de senaste tre åren har volymerna av granbarkborredödade, stående träd  visat sig vara små. Detta beror dels på den goda tillgången på vindfällda träd  efter stormarna, dels på att barkborrarna inte har varit tillräckligt många för att kunna övervinna levande träds försvar. Men nu har barkborrarna blivit många fler och dessutom är de stormfällda träden snart förbrukade.

– Våra undersökningar visar att varje barkborrehona har producerat i genomsnitt 3–4 döttrar per år i de stormfällda träden under de senaste tre somrarna, säger Martin Schroeder vid institutionen för ekologi. Därmed har de blivit mångdubbelt fler än vad de var före stormen Dagmar.

– Den totala volymen av stormfällda och i år angripna träd, som låg kvar i  skogen nu i höst uppskattas till 475 000 kbm, säger Sören Wulff vid  institutionen för skoglig resurshushållning. 88 procent ligger i Medelpad, som  ju också drabbades extra hårt av stormen Ivar. Volymerna är mycket mindre i  resten av undersökningsområdet, dvs. i Ångermanland och östra Jämtland.

– Detta innebär förstås att risken för angrepp på stående skog framöver också  är störst i Medelpad, säger Martin Schroeder.

Förutom de angripna vindfällena ligger det också 1 miljon kbm oangripna  vindfällda träd i Medelpad, vilka kan utnyttjas av granbarkborre under 2015 om  de får ligga kvar. I och med att granbarkborrarna under 2014 fick drygt 4 döttrar per hona räcker de nu till för att under 2015 angripa en stor del av  dessa vindfällda träd (vilket i sin tur innebär en ännu större risk för skador under 2016) och dessutom döda betydande volymer levande skog.

– Den viktigaste åtgärden nu är att fortsätta upparbeta vindfällen, säger  Martin Schroeder. Stora stormluckor bör prioriteras, eftersom maskinerna där är  effektivast och eftersom granbarkborrarna gillar solexponerade granar. På detta  sätt förhindrar man en fortsatt uppförökning i vindfällen under kommande år och  så får man dessutom ut en del barkborrar ur skogen (de som övervintrar under  barken)

Skogsvårdslagen stipulerar att maximalt 5 kbm av färska vindfällen av gran  och tall får lämnas per ha. Denna regel infördes på 1970-talet för att minska  barkborreskadorna. Gränsvärdet är dock inte baserat på några vetenskapliga  studier och dessutom är det förstås en avgörande skillnad om det ligger  vindfällen på bara några enstaka ha eller över hela landskapsavsnitt. Det är bara det senare scenariot som kan utlösa granbarkborreutbrott.

– Det saknas alltså studier över vilka mängder av vindfällen som kan lämnas  på landskapsnivå utan att riskera ett barkborreutbrott, säger Martin Schroeder. Vi har nu en unik möjlighet att studera detta under kommande år, i och med att  vi har en stor variation av mängderna vindfällen inom vårt undersökningsområde  med relativt små mängder i Ångermanland och östra Jämtland och 20 ggr större  mängd i Medelpad.

FAKTA
Studierna har finansierats av SCA och Skogsägarna Norrskogs  Forskningsstiftelse, och av SLU genom Nationell Riktad  Skogsskadeinventering.

Läs mer:
Skogsskadeinventeringen

Granbarkborrehemsidan

Granbarkborreforskning

Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är ett omfattande och växande folkhälsoproblem i hela Norden. En viktig faktor som påverkar barnens välbefinnande är föräldrarnas livssituation. Samtidigt finns det få vetenskapliga studier som närmat sig ämnet.

Doktoranden Hrafnhildur Gunnarsdottir har i sin avhandling undersökt sambandet mellan föräldrars vardagsutmaningar i form av tidspress och ekonomiska bekymmer, och barnens psykiska hälsa.

Uppgifterna har samlats in genom enkäter med 7 805 föräldrar till slumpvis utvalda barn i åldrarna 2 till 17 år i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, samt genom djupintervjuer med ytterligare 25 föräldrar till något yngre barn (3-5 år). Barnens psykiska hälsa har skattats med hjälp av ett särskilt frågeinstrument kallat Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ).

De intervjuade föräldrarna beskrev generellt en vardag präglad av krav och förväntningar, där tidspressen är en betydande utmaning i vardagen: ungefär 14 procent av mammorna och 12 procent av papporna som medverkade i enkätstudien upplevde att de oftast hade svårt att hinna med det som behövde göras i vardagen. I denna tidspressade grupp fanns också en högre andel barn med psykisk ohälsa.

– Föräldrarnas tidspress tycks alltså kopplad till psykisk ohälsa hos barnen, och det gäller både pojkar och flickor, barn till tidspressade föräldrar hade ungefär två gånger högre odds för att må psykiskt dåligt, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir.

De föräldrar som i störst utsträckning rapporterade ekonomiska bekymmer fanns på Island – ett inte helt oväntat resultat med tanke på hur hårt det isländska samhället drabbades av den globala finanskrisen 2008. Trots det var den psykiska ohälsan inte lika starkt relaterad till föräldrarnas ekonomiska bekymmer bland de isländska barnen som i övriga nordiska länder.

– En förklaring kan vara att barn som lever i ett samhälle där majoriteten har en liknande situation, till exempel ekonomisk utsatthet, inte upplever saken lika negativ och besvärande. I de övriga nordiska länderna har majoriteten en bra ekonomi, vilket gör situationen mer påtaglig för de som inte har det. Men det är viktigt att påpeka att de isländska barnen inte har mindre psykisk ohälsa än barnen i de övriga länderna, den var bara inte lika starkt kopplad till föräldrarnas ekonomiska bekymmer, säger Hrafnhildur Gunnarsdottir.

– Vi lever i moderna samhällen präglade av materiella värden, med stort fokus på konsumtion och prestation. Våra resultat visa att en del av förklaringen till varför psykisk ohälsa är så vanligt i Norden, trots att barn här relativit sett har goda förutsättningar för hälsa och välbefinnande, kan finnas i den kulturen och samhällsstrukturen. Men det behöver bekräftas med ytterligare forskning, inte minst då vår studie är den första som undersökt sambandet mellan föräldrars upplevda tidspress och barns psykiska ohälsa.

Studierna är genomförda i samarbete med Nordic School of Public Health och ingår i samnordiska forskningsprojektet NordChild, som studerar barns och ungdomars hälsa och välbefinnande.

FAKTA UR AVHANDLINGEN
Andel föräldrar som upplever tidspress i vardagen, kvinnor respektive män: Sverige: 22 % resp 18 % Finland: 18 % resp 18 % Norge: 14 % resp 9 % Danmark: 4 % resp 2 %

Psykisk ohälsa bland barn till tidpressade föräldrar: Flickor: 2.0 gånger högre odds jämfört med flickor till icke-tidspressade föräldrar Pojkar: 1.8 gånger högre odds jämfört med pojkar till icke-tidspressade föräldrar

Andel föräldrar som rapporterar ekonomiska bekymmer:Island: 48 % Finland: 34 % Sverige: 20 % Norge: 19 % Danmark: 18 %

Psykisk ohälsa bland barn till föräldrar med ekonomiska bekymmer jämfört med föräldrar utan ekonomiska bekymmer: Island: 1.3 gånger högre odds Finland: 2.1 gånger högre odds Sverige: 2.5 gånger högre odds Norge: 2.2 gånger högre odds Danmark: 2.6 gånger högre odds

FAKTA OM AVHANDLINGEN
Avhandlingen Parental time pressure and financial stress – Challenges for mental health of Nordic children and adolescents försvaras vid en disputation den 19 december.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/36911

Ulrika Tranæus, forskare i idrottsmedicin vid Högskolan i Halmstad och Karolinska Institutet, har i sin avhandling studerat om gruppbaserad psykologisk intervention kan förebygga skador inom innebandy på elitnivå. Den psykologiska interventionen innehöll bland annat stresshantering för att bedöma om stress ökar risken för skador. 

I studien har forskarna följt 23 innebandylag på elitnivå med sammanlagt 401 manliga och kvinnliga spelare under två säsonger. Utöver detta har Ulrika Tranæus utvärderat kostnaden för gruppens skador vilket har resulterat i en hälsoekonomisk analys av svenska innebandyspelare på elitnivå.

Antalet skador minskade bland idrottarna
Resultaten visar att det finns ett antal psykologiska riskfaktorer till överbelastningsskador: tidigare stress, personliga, psykosociala och psykofysiologiska faktorer samt ineffektiva strategier att hantera ett problem eller en svårighet.

– Kunskapen om vilka psykologiska faktorer som ökar risken för skada och hur dessa kan förebyggas, genom till exempel stresshantering borde inkluderas i tränarutbildningar samt i elitidrottare träning, säger Ulrika Tranæus.

– I studien jämförde vi en testgrupp som fick mental träning med en kontrollgrupp som tränade som vanligt – utan den psykologiska interventionen. Tyvärr är resultaten inte statistiskt signifikanta och vi kan inte påvisa att testgruppen drabbades av färre skador tack vare den mentala träningen. Troligtvis hade vi fått andra resultat om vi hade ändrat projektets frågeställning exempelvis genom att jämföra de olika säsongerna som studerades. Men eftersom syftet med vår forskning är att föreslå sätt att förebygga skador genom mental träning, så är resultaten ändå mycket positiva. Detta eftersom det totala antalet skador minskade, säger Ulrika Tranæus.

Idrotten kan spara pengar genom psykologisk träning
Doktorsavhandlingen visar även att ett förebyggande arbete kan vara hälsoekonomiskt positivt. Ulrika Tranæus har kartlagt vad innebandyskador på elitnivå kostar. Under studiens andra säsong uppkom 188 skador bland de 401 spelarna och varje skada kostade i genomsnitt 1 097 euro.

– Detta visar att mental träning även kan motiveras ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Ulrika Tranæus.

FAKTA
Doktorsavhandlingens titel är Psychological Injury Prevention and Cost Analysis in Elite Floorball. Forskningen har bedrivits både på Sektionen för hälsa och samhälle vid Högskolan i Halmstad och på Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Disputationen ägde rum den 5 december på Sophiahemmet, Stockholm.


Avhandlingen i pedagogik av Ingegerd Gunvik-Grönbladh, visar på en återgång till tiden före 1876, då nya kollegor utsågs genom självselektion – kooptation. Det var en tid då lärarförmågan var av stor betydelse. Allt fler anammar också synen på universitetet som ett examensuniversitet. Traditionellt sett inom examensuniversitetet har man ofta anställt personer man känner till sedan tidigare. Nätverket blir viktigt.

– Att granskningen faller bort kan inte vara bra för undervisningens kvalitet. Det blir splittrat och kvaliteten måste bli ojämn. Idén med universitets dubbla uppgift försvinner. Man mister forskningsanknytningen till undervisningen som ju ska vara universitets varumärke. Man anställer duktiga pedagoger men isolerar forskningen till elitforskningsgrupper, säger Ingegerd Gunvik-Grönbladh.

Inom universitetets dubbla uppgift, mellan företrädare för ”forskningsuniversitetet” och ”examensuniversitetet”, uppstår motsättningar och samexistens. Det menar Ingegerd Gunvik-Grönbladh som analyserat skriftliga möten mellan sökande och sakkunniga i meritering och sakkunnigutlåtanden när nya universitetslektorer rekryteras.

Universiteten har sitt ursprung i ett skråväsende, där professorerna bildade en korporation. De fattade sina beslut kollegialt också när det gällde anställningar. När en akademisk lärare ska anställas idag finns lagstiftning och reglementen (Högskoleförordningen) samt lokala bestämmelser som ska följas. En rekryteringsgrupp med representanter från ämnesområdet beslutar om vem som är lämplig att anställas, efter att ha rådgjort med de sakkunniga.

Ingegerd Gunvik-Grönbladh har i sin studie ställt frågan: Vad det är för ”något” som sökande och sakkunniga förhåller sig till i granskningsprocessen? Som analysverktyg har den franske forskaren Pierre Bourdieus teori och begrepp använts. I granskningsprocesserna bryter Ingegerd med vardagstänkandet kring bedömning. Hon använder ordet bemötande utifrån Bourdieus begrepp för att komma bort från vardagstänkandet. Ordet bemötande innebär då att igenkänna, erkänna och tillerkänna någon något utifrån en social praktik.

I tillsättningarna som studerats deltar en pedagogiskt sakkunnig och två vetenskapligt sakkunniga. Gemensamt för de sakkunniga är att de väljer ut blivande akademiska lärare utifrån sitt ”praktiska sinne” ovetandes om att detta sker. De sakkunniga följer de regelverk och instruktioner som finns uppsatta. De medför sina erfarenheter och värderingar in i processen, att den pedagogiskt sakkunnige sorterar bort forskaren. De vetenskapligt sakkunniga är mer meritokratiska i sin sortering och för fram forskaren.

I sin avhandling för Ingegerd Gunvik-Grönbladh också ett resonemang kring vad som i ett historiskt perspektiv varit och är den dominerande trosföreställningen som sammanhållande funktion inom akademin. Vad är den självklara tron och vad är den rätta tron? Vad händer om självselektion slår ut meritokratin? Ingegerd Gunvik-Grönbladh konstaterar också att meritokratisk granskning (granskningen av meriter) är mycket liten vid tillsättning av universitetslektorat idag. De flesta tjänster tillsätts via vikariat och många blir inlasade. Det är få av de nya universitetslektorerna som sakkunniggranskats.

Att bli bemött och att bemöta : En studie om meritering i tillsättning av lektorat vid Uppsala universitet

– Vi blev förvånade att läroböcker som tas fram i syfte att utbilda inte ger någon djupare kunskap om antibiotikaresistens. Man förklarar inte hur den uppstår och vad som blir följden av antibiotikaanvändning, säger Gustav Bohlin, doktorand i visuellt lärande och kommunikation.

För att ta reda på vilken information som allmänheten får om antibiotikaresistens har Gustav Bohlin och Gunnar Höst studerat vilka evolutionära förklaringar som används i beskrivningar av antibiotikaresistensutveckling. Detta perspektiv är viktigt, menar Gustav Bohlin, för att förstå hur antibiotikaresistens uppstår och varför speciella åtgärder rekommenderas av sjukvårdssystemet. Med en bättre evolutionär förståelse skulle exempelvis inte missuppfattningen om att det är personer som blir resistenta mot antibiotika, när det i själva verket är bakterierna, vara så spridd.

Biologikursen i årskurs 7-9 är obligatorisk och något som alla svenska skolelever genomgår. I läroplanen står det att kursen bland annat ska syfta till att använda biologiska begrepp och teorier för att förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Både evolutionens mekanismer och antibiotikaresistenta bakterier står nedskrivna som centralt kunskapsinnehåll för kursen.

– När elever går ut i samhället som samhällsmedborgare ska de ha redskapen för att förstå världen och allt i den. Därför blev vi förvånade att bara en bok tog fasta på det här och beskrev sambandet. Om skoleleven får någon kunskap om hur antibiotikaresistens utvecklas hänger alltså på vilken kursbok skolan valt, säger Gustav Bohlin.

I studien, som publicerats i International Journal of Science Education Part B har Gustav Bohlin och Gunnar Höst undersökt graden av evolutionära förklaringar till antibiotikaresistens både i läromedel, dagstidningar och webbsidor.

FAKTA
Avhandlingen Ref 1, Evolutionary Explanations for Antibiotic Resistance in Daily Press, Online Websites and Biology Textbooks in Sweden. Gustav Bohlin och Gunnar E. Höst


Kunskaperna om de här cancerformerna är begränsade, mest beroende på att de är relativt ovanliga. I hela landet räknar man med att upptäcka ungefär 150 fall av vulvacancer och 40 fall av vaginalcancer om året. Gabriella Lillsunde Larsson har kunnat studera ett par hundra prover från åren mellan 1972 och 2008 där det även funnits klinisk uppföljning av patienterna.

– Det finns många studier gjorda på cervixcancer (livmoderhalscancer), säger hon. Vi har nu undersökt om det är samma mekanismer som orsakar cancer i vulva och vagina och det visar sig att förekomsten av olika HPV-typer liknar dem för cervix.

Skillnader
Men det finns också skillnader mellan vulva- och vaginal cancer. I 40 procent av vulvafallen är det ett HPV som startat cancern medan det gäller för 60-70 procent av vaginal cancer. De andra fallen har andra orsaker, det kan handla om genetiska förutsättningar eller bero på kronisk inflammation.

– De här cancerformerna fångas inte upp av den gynekologiska hälsokontrollsom alla kvinnor mellan 23 och 59 år erbjuds, säger Gabriella Lillsunde Larsson. Den vanliga behandlingen av vulvacancer är operation medan den vaginala cancern vanligen strålas. Fem års överlevnad från diagnos ligger på 50 procent, så även om de som upptäcks i tid kan botas , är det en allvarlig cancerform.

Vaccination
Den vanligaste formen av humant papillomvirus i vulva och vaginalcancer är det som kallas HPV-16, det vill säga en av de HPV-typer som man numera börjat vaccinera unga flickor mot. Det finns flera olika typer av HPV och i avhandlingen visas att för kvinnor med vaginalcancer kan HPV-typen vara avgörande för prognosen. Det kan därför vara av betydelse att se vilken typ patienten drabbats av. I avhandlingen, som heter Characterization of HPV-induced vaginal and vulvar carcinoma, utvärderas olika metoder för att hitta och bestämma typ av HPV.

– En utökad typning av HPV skulle vara en hjälp i diagnostiken och även för att följa upp effekterna av vaccination, säger Gabriella Lillsunde Larsson.

– Det finns ett starkt samband mellan att vara invandrad och att vara utsatt för mobbning, säger Ylva Bjereld, doktorand vid institutionen för socialt arbete som genomfört studien.

Det är första gången en jämförande studie om mobbning görs i Norden utifrån barnets födelseland. Mätningar gjordes 1996 och 2011 och visar generellt att förekomsten av mobbning bland unga i Norden sjunkit från 22 till 19 procent.

Detta kan ses som en positiv trend, men studien visar att samma nedåtgående trend inte alls syns när det gäller barn som är födda utanför de nordiska länderna. Särskilt tydligt är detta i Sverige. Medan nio procent av föräldrarna till inrikes födda barn uppgav förekomst av mobbning, var motsvarande siffra bland barn födda utanför Sverige hela 28 procent.

Den aktuella studien utesluter att resultatet beror på andra faktorer, så som kön, bostadsort och socioekonomisk bakgrund. – Det är en anmärkningsvärd hög siffra som ger en tydlig signal om att det förebyggande mobbningsarbete som bedrivs av till exempel kuratorer behöver ses över. De har dock ofta en hög arbetsbelastning och skulle behöva mer tid per barn för att bättre kunna förebygga mobbning.

Studien ger inte svar på vilka mobbarna är eller varför just barn som är födda utanför Sverige utsätts i högre grad än andra jämnåriga. – Det vi vet om mobbning sedan tidigare är att barn som avviker från majoriteten vad gäller utseende och tal riskerar att utsättas i högre grad än andra.

Nu hoppas forskargruppen att studien kan bidra till ökad medvetenhet bland vuxna som arbetar mot mobbning. Nästa fas i forskningsprojektet är att identifiera och intervjua drabbade barn om deras livssituation. – Den här gruppen måste fångas upp eftersom mobbning kan vara skadligt och effekterna långtgående, både för den psykiska och fysiska hälsan, säger Ylva Bjereld.

FAKTA
Forskningsstudien Differences in prevalence of bullying victimization between native and immigrant children in the Nordic countries: a parent-reported serial cross-sectional study besvarades av föräldrartill 7 107 barn i åldrarna 7-13, bosatta i Sverige, Norge, Danmark, Finaland och Island. Bakom studien står en forskargrupp från Institutionen för socialt arbete, Sahlgrenska akademin och Nordic School of Public Health.

Sedan 2002 har det svenska järnvägsunderhållet successivt konkurrensutsatts. De analyser som gjorts tyder på att detta sänkt kostnaderna med åtminstone tio procent utan att försämra kvaliteten på verksamheten (Odolinski och Smith 2014).

– Det kan, trots den goda utvecklingen, finnas ytterligare förbättringar att göra, säger Johan Nyström, forskare på VTI.

Punktlighet i fokus
Den mest centrala skillnaden ligger i användningen av funktionskrav i stället för krav på vilka aktiviteter som ska genomföras. Nederländerna har kommit långt i sitt arbete med att utveckla funktionskrav. Utmaningen i detta ligger i att specificera funktionella krav som med stor sannolikhet innebär att beställaren får den önskade kvaliteten utan att i detalj behöva reglera hur detta ska göras.

– Det innebär exempelvis att kravet på ett visst antal inspektioner av rälsskarvar släpps eller specifikationen av åtgärder för att byta och följa upp ett växelbyte inte finns annat än som en rekommendation. Istället fokuserar man på exempelvis punktlighet.

Finland började successivt upphandla järnvägsunderhåll ungefär samtidigt som i Sverige. En stor skillnad är att motsvarigheten till Trafikverket i Finland har en relativt mindre organisation än svenska Trafikverket.

Något som inte är särskilt diversifierat mellan de olika länderna är vilka problem som diskuteras. Både i Finland och i Nederländerna diskuteras hur fler entreprenörer kan lockas till marknaden för att stärka konkurrensen. Därutöver talas det om hur man ska väga mellan mer tid i spåren för arbete och tågens framkomlighet. En utmaning är också att locka unga människor till branschen.

På rätt spår
– Även om det kan finnas anledning att förändra den svenska utformningen så har vi i den här studien inte analyserat om det är att föredra, säger Johan Nyström.

Däremot kan Trafikverkets nuvarande inriktning tolkas som att organisationen jobbar i dessa riktningar. Det är mycket tal både om att renodla beställarrollen och att i ökad omfattning använda funktionskontrakt. Givet en sådan inriktning finns det erfarenheter att hämta från både Finland och Nederländerna.

VTI notat 27A-2014

En annan träningsform är kombinationsträning. Otränade personer som kombinerar uthållighet och styrka i ett och samma träningspass har nämligen en kraftigt förstärkt aktiveringen av PGC-1α-genen. Detta gäller dock inte för mer vältränade personer då denna grupp inte uppvisade någon ökad mängd mitokondrier eller uthållighet efter åtta veckors kombinationsträning. En anledning kan vara skillnader i utgångspunkt mellan tränade och otränade.

Syftet med Niklas Psilanders avhandling var att jämföra olika träningsformer för att ta reda på vilken träningsform som är den mest effektiva för att stimulera tillväxten av mitonkondrier, det vill säga muskelns små kraftverk som gör att det bildas energi.

– Anledning till att jag valde detta ämne är att jag vill utreda vilken träningsform som är bäst för att öka orken i vardagen samt prestationen i idrotten. Det finns även en stark koppling mellan antalet mitokondrier och några vanligt förekommande folksjukdomar. En viktig fråga är om träningen ska fokusera på hög intensitet under kort tid eller låg och medelintensiv intensitet under lång tid, säger Niklas Psilander.

En ny typ av molekylärbiologisk metod medför att forskare kan analysera gener som reglerar ökningen av mitonkondrier efter endast ett träningspass. Den viktigaste av dessa gener är PGC-1α som styr de gener som bidrar till tillväxten av fler och större mitokondrier. Studier har visat att både djur och människor som har höga halter av PGC-1α i sina muskler är uthålliga och att uthållighetsarbete stimulerar aktiveringen av PGC-1α-genen.

Muskelprover har tagits på försökspersoner tre timmar efter ett träningspass då den tiden är mest gynnsam för att mäta PGC-1α. Dessa analyser har bland annat visat att sprintintervaller (7×30 sek) är en mycket effektiv träningsform för vältränade individer. Detta mycket korta och hårda intervallpass (3,5 min) var minst lika effektivt som ett betydligt längre intervallpass (60 min). Anledningen till detta kan vara att den högintensiva träningsformen påverkar de delar i muskulaturen som fortfarande har en viss anpassningspotential kvar.

En annan träningsform som gav bra effekt på vältränade var när de tränade med lågt muskelglykogen, det vill säga kolhydrater som lagras i musklerna. En timmes cykling med lågt glykogen gav större ökning av PGC-1α än träning med normalt muskelglykogen. Detta verkar även gälla för otränade personer eftersom även dessa hade en kraftigare aktivering av PGC-1α-genen då träningen utfördes med lågt glykogen.

– Resultatet indikerar att man kan ifrågasätta att uthållighetsträningar ska genomföras med välfyllda glykogenlager, det vill säga att personen äter mycket kolhydrater innan och under träning. Det kanske är mer fördelaktigt att utföra vissa träningspass med låga lager för att maximera den mitokondriella tillväxten, fettmetabolismen och den muskulära uthålligheten, säger Niklas Psilander.

Att utvinna information från data har fått allt större betydelse för att behålla försprånget hos svensk industri. Särskilt tydligt är det i de dataintensiva sektorer där Sverige har mycket av sin viktigaste industri: Telekom, media, process och transport.

– Det här är mycket viktigt för såväl Ericsson som för Sverige, säger Ulf Wahlberg, VP, Industry and Research Relations, Group Function Technology, Ericsson. Utveckling av tekniken på dataanalysområdet tillsammans med utvecklingen av de digitala nätverken kommer att skapa helt nya förutsättningar för framtida produkter och tjänster.

Idag pågår mycket datainsamling och det finns en stor beredskap att ta vara på datan, men själva analysdelen utgör en flaskhals. Dataanalys av mycket stora datamängder sker med hjälp av maskininlärning, vilket är ett sätt att bygga modeller från data. För att kunna dra slutsatser ur datan gör man en modell av de aspekter av verkligheten som man är intresserad av.

– Nu kan vi få gå så djupt i grundläggande forskning att analysmetoderna kan ta ett rejält steg framåt!” säger Seif Haridi, forskningsledare på SICS Swedish ICT.

Anslaget ingår i KK-stiftelsens satsning på starka distribuerade forskningsmiljöer (SIDUS). SICS Swedish ICT bedöms vara den starkaste forskningsmiljön inom dataanalysområdet.

– Projektet kommer leda till att forskargruppen får en än mer framskjuten internationell roll, skriver KK-stiftelsen i sitt beslut.

I konsortiet ingår Högskolorna i Skövde och Halmstad. Forskningsgruppen kommer att koncentrera sig på tre utmaningar:

  1.  Anpassa plattformar för Big Data och molnberäkningar för maskininlärning.
  2. Vidareutveckla algoritmerna för dataanalys och maskininlärning.
  3. Utveckla interaktion och visualisering som gör de utvecklade metoderna tillgängliga för slutanvändarna.

– Branden i Västmanland är den mest omfattande i Sverige på mycket länge. Det finns ett stort behov av snabba forskningsinsatser och vi hoppas att den här forskningen ska kunna bidra till värdefull kunskap på både kort och lång sikt, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas.

Skogsbranden i Västmanland 2014 har haft förödande effekter på miljön och stor påverkan på boende i kringliggande samhällen. Många frågor dyker upp efter skogsbranden: Vilka faktorer i skogen är avgörande för att en brand utvecklas på det här sättet? Kan man förebygga förloppet genom mer kunskap av brandförlopp och om skogens och markens egenskaper? Vad händer nu med den brandskadade skogen? Hur minimerar man risken för skador på personal, ägare, boende eller andra som vistas i skogen? Kan branden hjälpa oss att identifiera vad som främjar eller hindrar återhämtning och återuppbyggnad vad gäller brandskador och boendes anpassning till dem? Hur har människor i brandområdet upplevt hanteringen av branden och hur branden har skildrats i media?
Detta kommer att studeras inom de sex forskningsprojekt som Formas beslutat
att bevilja medel.

Lista på de projekt som beviljats medel

BAKGRUND
Formas utlyste i september medel för forskningsinsatser med anledning av branden i Västmanland. Utlysningen avsåg forskning om spridningen och hanteringen av branden samt om de konsekvenser som branden medfört. Den avsåg forskning inom Formas samtliga ansvarsområden, exempelvis brandekologi, effekter på skogsbruket och mark- och vattenanvändningen, landsbygdsutveckling samt frågor gällande hållbart samhällsbyggande. Vidare avsågs även forskning om sociala, kulturella, ekonomiska och institutionella faktorer och aspekter på krishanteringen och samhällseffekterna i samband med branden.


Egentligen skulle David Eriksson vid Textilhögskolan, en del av Högskolan i Borås, ha doktorerat med en annan inriktning. Han forskade om hur man skapar värde i försörjningskedjor, men på fritiden la han allt mer tid på att försöka ta reda på hur det kommer sig att vi kan skaffa produkter utan att tänka så mycket på hur de är producerade, trots att vi egentligen känner till att förhållandena kan vara dåliga. Efter något år bytte han spår, så att avhandlingen kom att handla om detta i stället.

– Jag hade hittat psykologiska teorier om hur man håller ifrån sig ansvar, säger han. Nu ville jag undersöka om dessa teorier gick att tillämpa inom försörjningskedjor.

Han valde då att titta närmare på tre försörjningskedjor på olika nivåer och med olika mycket transparens mellan de företag och leverantörer som ingår i dem.

– Här betraktade jag moral som ett flöde, vilket var mycket intressant. Den punkt där flödet ”moral” bryts är där vi slutar att känna ansvar. Till exempel när vi lämnar över ansvaret till en underleverantör.

Därför letade han efter exempel hos företagen på när man släpper ansvaret. Han sökte också igenom stora mängder vetenskapliga artiklar som visade på strukturella eller logistiska förklaringar hos företagen till att flödet ”moral” bröts.

De psykologiska teorierna är åtta generella strategier för att slippa ansvar. Dessa visade sig passa utmärkt även på försörjningskedjor. Några exempel: moraliskt rättfärdigande (”barnen som arbetar här skulle ha det ännu värre annars”), förflyttning av ansvaret (”vi har bra avtal och det är underleverantörerna som själva ansvarar för att de följs”) eller förvrängning av konsekvenserna (”vår verksamhet är så liten att den i princip inte spelar någon roll i den stora helheten”).

David Eriksson kunde dela in de strukturer eller logistikstyrningar som innebar att moralflödet bröts i 16 undergrupper. Samtliga 16 passade in under någon av de åtta psykologiska strategierna.

– Anledningarna till att man inte känner ansvar är nära sammansvetsade med hur företag eller försörjningskedjorna styrs, säger David Eriksson. Det handlar till exempel om strukturer som har med transparens, makt och insyn att göra. Men jag vill också poängtera att företag eller grupper inte har moral, det är det individer som har. Allt hänger alltså på enskilda personer. Och jag vill betona att jag är djupt imponerad av den kunskap och vilja som finns inom de företag jag kommit i kontakt med.

I avhandlingen finns bland annat de 16 punkterna som visar var det moraliska ansvarstagandet inom företagen kan försvinna och även de åtta psykologiska strategierna. Genom att känna till dessa kan man, både som konsument och som representant för ett företag, veta vad man ska titta på för att vara mer säker på att flödet ”moral” inte bryts.

Text: Lena M Fredriksson

Länk till avhandlingen: http://bada.hb.se/bitstream/2320/14045/3/Erikssonavh.pdf

FAKTA
Avhandlingen Moral (De)coupling: Moral Disengagement and Supply Chain Management. Av doktoranden David Eriksso vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås. Huvudhandledare: Olof Brunninge, Högskolan i Jönköping (tidigare Högskolan i Borås)

Biogas Research Center, BRC, startades under 2012, då med en total budget på cirka 21 miljoner kronor under två år och utvärderades efter halva tiden på uppdrag av Energimyndigheten.

– Linköpings universitet har lyckats etablera en väl fungerande verksamhet med en tvärvetenskaplig inriktning och många engagerade aktörer. Kompetenscentrumet för biogasforskning är därför en bra bas för den fortsatta utvecklingen av innovativa och resurseffektiva biogaslösningar. Särskilt glädjande är att nya industrisektorer kommer att involveras i centrumet såsom exempelvis skogsindustrin, säger Kalle Svensson på Energimyndigheten.

Myndigheten har beviljat 27,6 miljoner kronor fram till 2018. Tillsammans med insatser från Linköpings universitet, företag och kommuner ger det en total budget på runt 80 miljoner kronor fördelat på fyra år.

Forskningen inom BRC bedrivs med en unik bredd:
Vid Linköpings universitet är forskare från tre institutioner och sju avdelningar engagerade i genuint tvärvetenskapliga projekt där tekniker, samhällsvetare, ekonomer och mikrobiologer forskar sida vid sida och i mycket nära samarbete med de företag och organisationer som är engagerade i BRC. För närvarande har BRC 22 partners, se nedan.

Förutom Linköpings och Norrköpings kommuner satsar nu även Västervik pengar och engagemang i centrumet:
– Vi satsade tidigt på det biogasdrivna tåg som gick mellan Linköping och Västervik/Kalmar och såg det som en profilfråga, men har nu fått upp ögonen för hur mycket nytta vi har av biogas i omställningen mot hållbarhet i kommunen. Det handlar om allt ifrån avfallshantering, rening av havsvattnet och ett effektivare jordbruk till fossilfri kollektivtrafik och transporter. Vi tror att vi också har en del att bidra med till BRC, säger Bruno Nilsson, vd för Västerviks Biogas AB.

Åtta framgångsrika forskningsprojekt i etapp ett ska nu följas av sju större projekt.
– Hälften av dem kommer att handla om biogasprocesserna, hur vi ska få ut mer biogas i de befintliga systemen, och de övriga handlar om system- och samhällsstudier. Vi breddar även verksamheten till att inte bara studera biogasen som fordonsbränsle. En annan viktig applikation finns exempelvis för vattenrening inom pappers- och massaindustrin, säger Mats Eklund, professor i Industriell miljöteknik, vetenskaplig ledare och föreståndare för BRC.

Målet för BRC är tydligt:
– Tillsammans ska vi bidra till implementeringen av ett antal resurseffektiva biogaslösningar, säger Mats Eklund.

FAKTA
Engagerade i Biogas Research center: Avdelningarna för Industriell miljöteknik, Energisystem och Företagsekonomi, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Avdelningarna för Biologi och Molekylär bioteknik, Institutionen för fysik, kemi och biologi. Tema Miljöförändring och Tema Teknik och Social förändring, Tema-institutionen. Alla vid Linköpings universitet samt ett stort antal företag och flera kommuner.

Vad ser vi när vi går in i ett bageri? Ett stort utbud av olika typer av bröd – fullkornsbröd, vetebröd, ciabatta, foccaccia, … I slutändan är allt bara mat, vilket ger oss energi till att växa och leva. Även om vi kunde äta allt, valde vi av någon anledning en viss sort, vilket betyder att vi reagerar på olika sätt på de brödtyper vi ser.

En liknande situation återfinns i växtceller. Växtceller innehåller ett enormt utbud av olika former av socker. I allmänhet kan alla dessa sockerarter ses som ”bara” energi. Emellertid reagerar växtceller ofta inte på den energi som finns i sockret, utan känner snarare igen olika sockertyper och justerar deras cellulära svar beroende på sockrets identitet. Detta kan exempelvis leda till att celler inducerar uttryck av specifika gener eller celldelning, vilket i sin tur kan främja eller hämma tillväxt och utveckling.

Växter korrigerar snabbt innehållet i de olika sockerföreningarna efter rådande miljöförhållanden, såsom förändringar i ljusintensiteten och kvalitet, temperatur eller CO2 -koncentration i den omgivande luften.

– Dessa justeringar märks omedelbart av växtcellerna, vilka därefter reagerar med en ändring i tillväxt. Med tanke på potentiella miljöförändringar är det viktigt att förstå hur växters tillväxt kan påverkas, säger Sabine Kunz

Avhandlingen har publicerats digitalt

FAKTA
Disputationen äger rum onsdagen den 17 december. Då försvarar Sabine Kunz, institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sugar-modulated gene expression in cell culture and seedlings of A. thaliana. Svensk titel: Sockerberoende genexpression och celldelning i cellkultur och plantor från Arabidopsis thaliana. Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Prof. Alison Smith, Department of Metabolic Biology, John Innes Centre, Norwich, UK.

Sabine Kunz kommer från Tyskland. Hon har en kandidatexamen i molekylär bioteknologi vid Technical University i Dresden och en masterexamen I biologi vid the University of Potsdam. Efter examen flyttade hon till Umeå för doktorandstudier.

Satsningen görs inom ramen för KK-stiftelsens så kallade HÖG-program, där näringslivet skjuter till minst lika mycket i form av sitt kvalificerade deltagande.

– KK-stiftelsen har alltid stött forskning och kompetensutveckling som görs i samverkan mellan akademi och företag. Tidigare utvärderingar av liknande HÖG-projekt visar tydligt att projekten lett till nya produkter och applikationer, processförbättringar och ny kunskap och kompetens, samtidigt som vi vet att de utvecklar och stärker forskargrupperna vid de nya universiteten och högskolorna, säger KK-stiftelsens VD Madelene Sandström.

BTH får drygt 3,8 Mkr för projektet som går ut på att stödja tillverkande företag i införandet av hållbarhet i sin produktutveckling, för att på så sätt skapa konkurrensfördelar och ökat värde för sina kunder. Projektet kommer att leda till ökad kunskap och kompetensutveckling när det gäller hållbarhetsinförande, nya stödmetoder och verktyg för att mäta mognadsgrad av hållbarhetsintegrering och hållbarhetskonsekvenser av olika lösningar samt metoder för att kvantifiera och visualisera framgång mot mer resurseffektivare ny teknik och material.

– Projektet kommer att resultera i konkreta stödverktyg som företagen kan använda i sin dagliga ingenjörsmiljö, säger forskaren och projektledare Sophie Hallstedt, BTH.

Företagen som ingår i projektet är GKN Aerospace och Volvo Construction Equipment.

– För GKN är val av teknologier till nya flygmotorer ofta drivna av hållbarhetsutmaningar. I samarbetet med BTH får vi metoder och verktyg för värde och hållbarhet, vilket stärker vår konkurrenskraft, säger Ola Isaksson, senior specialist in product development vid GKN Aerospace.

– Volvokoncernen har en tydlig vision att bli världsledande inom hållbara transportlösningar varför vi välkomnar ytterligare kunskaper om hur vi kan förstärka och tydliggöra hållbarhetsaspekterna i produktutvecklingsprocessen, säger, Niklas Nillroth global miljö- och hållbarhetschef på Volvo.

FAKTA
Projektet heter Strategisk, taktisk och operationell implementering av hållbarhet i innovationsprocessen och det beviljade anslaget är 3 879 086 kronor.