Vanliga solceller har en effektivitet vars övre gräns ligger på cirka 33 procent. Men nu ser forskarna möjlighet att lyfta den gränsen till över 40 procent, vilket därmed rejält förbättrar potentialen med denna energikälla.

Forskningsförsöken i den aktuella studien handlar om att tricksa på kvantnivå med både fotoner, det vill säga ljuspartiklar, och elektroner. Med kvantnivå menas den värld i mikrokosmos som enskilda atomer och deras byggstenar utgör. Och med tricksandet menas att forskarna utnyttjar det faktum att naturlagarna på kvantnivå fungerar lite annorlunda än vad vi är vana vid i vår egen värld.

– Att det hela funkade var faktiskt lite av en överraskning, säger Tönu Pullerits, professor i kemisk fysik vid Lunds universitet.

I forskningsstudien har Tönu Pullerits och hans kollegor undersökt solceller innehållande bollar av material i nanometerstorlek, vilka kallas kvantprickar. Dessa kvantprickar kan liknas vid enskilda konstgjorda atomer av halvledarmaterial. När solljuset träffar kvantprickarna kan man få ut två elektroner ur en foton, vilket är förklaringen till att solcellernas effektivitet kan höjas.

– Ja, genom detta kan man radikalt förbättra solcellerna, säger Tönu Pullerits.

Anledningen till att denna effekt uppstår är de kvantmekaniska lagar som styr i mikrokosmos. Fenomenet kallas kvantkoherens och kan medföra en typ av energiöverföring som ger ett nästan fulländat energiflöde utan bromsklossar. Koherensen innebär att energiflödet kan finna den kortaste vägen genom att ta alla möjliga vägar samtidigt och sedan välja den bästa. Man skulle lite långsökt kunna likna det vid att slippa välja kö till kassorna i matbutiken – istället kan man stå i alla köerna samtidigt och se vilken som går fortast. Fast i verkligheten handlar det om ett händelseförlopp som går extremt snabbt; det rör sig om miljarddelar av en miljarddels sekund i kvantvärlden. Det har diskuterat livligt bland forskare att fenomenet kanske används av vissa fotosyntetiska organismer som fångar in solens ljus.

Tönu Pullerits och hans kollegor har under de senaste åren bedrivit forskning kring att försöka förstå och kontrollera koherensfenomenet för att kunna utnyttja det i exempelvis effektivare solceller, men resultaten kan användas även i andra sammanhang där rörelsen och växelverkan av elektroner och fotoner är avgörande, exempelvis i framtidens supersnabba kvantelektronik.

FAKTA
Den aktuella studien är ett samarbete mellan Lundaforskare och kollegor i Oregon, USA. Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Insulinresistens innebär att cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt. Det göratt cellerna inte kan tillgodogöra sig energin från näringsämnena i blodet efter en måltid. Många överviktiga utvecklar insulinresistens, men det är inte klarlagt varför. Alla överviktiga utvecklar inte heller typ 2 diabetes.

– En teori för varför vissa feta drabbas av insulinresistens är att deras fettväv inte är tillräckligt bra på att lagra fett, vilket leder till fettansamling på andra ställen, som i muskler och lever. Vi vet att fetma som innebär att man är tjock ”på mitten” av kroppen, innebär en större risk för typ 2 diabetes, säger Olga Göransson som lett studien som publicerats i Journal of Cell Science.

Lagrat fett bildas från fettsyror och socker som kommer från blodet. För att förstå vad som styr processen och varför det ibland går fel är det viktigt att reda ut vilka mekanismer i fettcellerna som styr fettlagringen.

Forskarnas hypotes var att SIK2 reglerade nivån av en så kallad glukostransportör, GLUT4 som hjälper cellen att ta upp glukos från blodet. Genom att minska mängden av SIK2 hos råttor och möss kunde de se att GLUT4-nivåerna sänktes.

– Vi tror därför att SIK2 krävs för att upprätthålla en normal blodsockerreglering och kanske också insulinkänslighet, säger Olga Göransson. Vi tror också att SIK2 kan ha en skyddande effekt i fettcellen. Brist på SIK2 skulle kunna vara ett led i uppkomsten av insulinresistens.

I studien har forskarna identifierat de molekylära målen och även börjat kartlägga mekanismerna för exakt hur SIK2 ökar glukosupptaget i fettcellerna.

Parallella studier på människor ger Olga Göransson och hennes forskarlag stöd för att mekanismerna kan vara desamma hos människor.

– Vissa feta får diabetes, andra inte. Det finns ett stort behov av att identifiera mekanismerna i fettcellerna som kan ligga bakom detta. Baserat på våra preliminära resultat i människor tror vi att SIK2 kan vara involverat i detta.

Länk till artikeln: SIK2 regulates CRTCs, HDAC4 and glucose uptake in adipocytes: http://jcs.biologists.org/content/early/2014/12/01/jcs.153932.full.pdf+html

– Vi vet sedan tidigare att ekonomiska resurser spelar stor roll för vår hälsa och dödlighet, och att sambandet ser olika ut för män och kvinnor. I vår studie har vi kunnat visa att relativ inkomst, eller det som vi kallar relativ deprivation, och upplevelsen av att ha mindre resurser än ändra i jämförbara grupper, påverkar vår hälsa negativt, säger Monica Åberg Yngwe, CHESS, Stockholms universitet.

Forskarna Naoki Kondo och Monica Yngwe Åberg kunde visa att det finns ett signifikant samband mellan den relativa inkomsten och dödligheten. De kunde också visa att dödligheten sjönk mer bland män med mycket höga inkomster än bland de med låga inkomster. Bland kvinnor med låga inkomster ökade till och med dödligheten sedan 1990-talet för de med lägst inkomster, trots att andra gruppers dödlighet under den här perioden sjunkit.

– Slutsatsen är att inkomstrelaterad ojämlikhet bland män och kvinnor i arbetsför ålder i Sverige har ökat sedan 1990-talet, säger Monica Åberg Yngwe.

Allra sämst tycks det alltså vara för kvinnor med låga inkomster som halkar efter mer än alla andra. De här sambanden gäller också för unga människor där upplevelsen av att inte ha råd att köpa det som man tror att andra har, har ett samband med hälsobesvär för ungdomar av båda könen.

FAKTA
Docenten i folkhälsovetenskap Monica Åberg Yngwe, CHESS, Stockholms
universitet, har nyligen slutrapporterat projektet Könsskillnader i ekonomiska
resurser, hälsa och dödlighet – betydelsen av sociala jämförelser, preferenser och relativ deprivation. Projektet är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

I framtiden vill Monica Åberg Yngwe fördjupa studierna och gå vidare med att bättre förklara exakt hur den sociala jämförelseprocesserna påverkar hälsan och till och med dödligheten.

Läs mer om projektet här

– Tidigare rön, och även min studie, visar att rökning är kopplat till vilken inkomst och utbildning en person har. Jag har dock funnit att det är en rad faktorer som samverkar både på personlig och strukturell nivå. Inte minst finns det skillnader mellan könen i varför man börjar och slutar röka, säger författaren till studien Tove Sohlber vid sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Analyserna visar på skillnader mellan män och kvinnor i anledningarna både till att börja och sluta röka. Män uppger oftare att de röker enbart av sociala skäl medan rökningen för kvinnor fyller flera funktioner, både sociala och psykologiska. Kvinnor uppger bland annat att rökningen ger möjlighet till rast eller att stressa ned och är en typ av ritual.

Även när det gäller att sluta röka finns det skillnader mellan könen. Kvinnor planerar sina rökstopp och tar oftare professionell hjälp medan flera män använder sig av snus för att sluta röka. Främsta skälet för män att sluta röka är för att förbättra sin egen fysik. Kvinnor slutar i högre grad än män för att omgivningen ställer krav på rökstopp. Andra skäl som kvinnor uppger är för att känna sig fräscha, undvika rynkor och förbättra tandhälsan.

– Det läggs ner stora resurser för att minska rökningen. Men för att det ska lyckas måste vi bli mer medvetna om vad som spelar in när individer börjar eller slutar röka. Det finns exempelvis skillnaderna mellan könen men även skillnader kopplade till utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar, säger Tove Sohlberg.

Rökforskningen har tidigare till största delen funnits inom folkhälsoområdet, med fokus på förebyggande och sambandet mellan rökning och ohälsa, eller inom det medicinska området där fokus ligger mer på tobaksrelaterade sjukdomar och effekten av behandlingar. Utöver det finns även en hel del forskning om policyåtgärder och effekten av dessa som exempelvis effekterna av höjda priser eller rökfria miljöer. Få studier har dock haft sin utgångspunkt i en samhällsvetenskaplig kontext, och ännu färre har analyserat varför individer börjar röka, slutar eller hur och varför rökmönstren på en övergripande nivå förändrar sig över tid och mellan olika grupper i befolkningen.

– Min forskning visar att rökslutarprocessen är komplex. Flera faktorer samverkar som kön, utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar. Dessa påvisade skillnader i klass och genus pekar på att strukturella och socialpolitiska förändringar, som exempelvis förbättrade anställnings- och arbetsförhållanden, en arbetsmiljö med större inflytande över den egna arbetssituationen och inflytande över den enskildes ekonomiska situation kan behövas för att minska antalet rökare ytterligare, säger Tove Sohlberg.

Avhandlingen heter: Smoking cessation in Sweden – gender, pathways and identity

Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet.

I projektet har forskarna samlat in kunskap om dagens tillvägagångssätt vid vägarbeten på eller nära cykelvägar och hur detta kan påverka cyklisternas framkomlighet, komfort och säkerhet. För åren 2007–2012 finns 288 registrerade cykelolyckor som kan relateras till vägarbeten.

– I olycksdatabasen som vi använt registreras inte alla cykelolyckor, särskilt inte de som inträffat i parker och liknande. Därför är det svårt att få en uppfattning om hur stort säkerhetsproblemet är, antalet kan var mycket högre än 288, säger Anna Niska, forskare på VTI.

Majoriteten av de registrerade olyckorna, 90 procent, har inträffat i tätort och de vanligaste orsakerna är att cyklisten cyklat omkull på kablar, slangar, rör etc. Därefter kommer orsaker som löst grus, stenar eller smuts från vägarbetet samt höga och/eller omarkerade kanter och större gropar, hål, diken eller andra ojämnheter.

Omledningar bör undvikas
Cyklisternas restid och hastighet påverkas negativt av alla typer av hinder som ett vägarbete kan utgöra, framförallt av om- och förbiledningar.

– I dagsläget fungerar omledningar ofta dåligt med långa omvägar utan tillräcklig förvarning. Eftersom cyklister är mycket känsliga för omvägar och i princip alltid väljer den snabbaste vägen, så är risken stor att de väljer mindre lämpliga alternativ om informationen är otillräcklig och omvägen för lång, menar Anna Niska.

Enligt forskarna bör cykeltrafiken därför endast ledas om då det är absolut nödvändigt och då ska den alternativa vägen vara tydligt utmärkt, gärna med temporära linjer i vägytan. Förutom att färgmarkeringar kan vara enklare att förstå, riskerar man inte heller att cyklister cyklar omkull på utplacerat utmärkningsmaterial. Cyklisterna bör också informeras om den extra restid som den alternativa vägen innebär.

Behov av ökad förståelse
Studierna i projektet visar på ett behov av bättre kunskap och medvetenhet om hur cyklister ska hanteras vid vägarbeten.

– Trafik- och gatukontoren frågar sig hur de kan förbättra sitt arbetssätt för att ha säkra och framkomliga cykelvägar även i byggskeden. Hos byggentreprenörerna däremot är frågeställningen snarare vilken prioritet frågan har jämfört med alla andra krav i samband med vägarbeten, säger Anna.

De riktlinjer som finns i dagsläget är i viss mån otillräckliga och otydliga. Det saknas tydliga exempel på hur cyklisterna ska hanteras i praktiken. Riktlinjerna tar inte heller hänsyn till cykeltrafikens omfattning och typ av infrastruktur. Det finns också ett behov av att anpassa utmärknings- och avspärrningsmaterial för användning på cykelvägar, exempelvis bör varningslampor användas i större utsträckning. Ett annat sätt att ta hänsyn till cyklister vid vägarbeten är att minska behovet av att gräva i cykelvägar genom att undvika att lägga rör och ledningar under dem.

Dialog, skärpta krav och vite
Det behövs också skärpta krav gällande andra typer av arbeten som påverkar cykeltrafiken, exempelvis vid uppställning av kranar, liftar och byggställningar. Dessutom bör ansvaret ses över för att riktlinjerna följs vid arbeten som utgör hinder på gång- och cykelbanor. Utbildning och dialog är troligtvis de bästa verktygen för att nå en god efterlevnad av riktlinjerna, men det kan också vara nödvändigt att använda viten som extra påtryckning.

– Förutom att använda externa kontrollanter är det väl värt att uppmana cyklister att anmäla brister de ser. Det kan vara ett sätt att få hjälp med uppföljningen men också ge kunskap om omfattningen av problemen och en ökad förståelse för vad som krävs för att förbättra cyklisternas situation vid arbeten på och invid cykelvägar, säger Anna Niska.

FAKTA
Projektet är finansierat av Trafikverket via branschprogrammet BVFF, Bana väg för framtiden. Studien har genomförts via intervjuer, litteraturstudier och olycksanalyser i samarbete mellan VTI och Koucky & Partner.

VTI rapport 838





Upp till 20 procent av bränsleförbrukningen hos tunga fordon kan sparas med hjälp av samverkande intelligenta transportsystem som nyttjar ny kommunikationsteknik baserad på trådlös kommunikation. I projektet RelCommH (Reliable Communication for Heavy vehicles) har tekniken använts för att köra tunga fordon i tågformation med ner till 10 meters avstånd mellan fordonen. Detta förutsätter dock att en robust trådlös kommunikationslänk kan upprättas mellan fordonen, vilket har studerats och demonstrerats i projektet. Resultat från projektet kommer att bidra i framtida standardisering av fordonståg.


Projektet har studerat trådlös kommunikation direkt mellan fordon enligt den nya ETSI-standarden ITS-G5. Denna standard stödjer även informationsutbyte mellan fordon och väginfrastruktur och informationen kan användas till att göra fordonen och därmed trafiken intelligentare med hjälp av så kallade kooperativa funktioner. Funktioner som kan bidra till minskad bränsleförbrukning, säkrare transporter samt ett effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Projektet har fokuserat på den kooperativa funktionen fordonståg som genom korta avstånd mellan fordonen minskar bränsleförbrukningen. Frågeställningar har bland annat varit vilken information som behöver utbytas mellan fordonen för att kunna hålla korta avstånd med hög säkerhet.

Det frekvensband standarden har fått sig tilldelat ligger vid 5.9 GHz, vilket är en hög bärvågsfrekvens för att vara kommunikation som använder sig av flervägsutbredning mellan sändare och mottagare. Det har fått till följd att kommunikationen är känslig för bland annat skuggning och om det saknas visuell kontakt mellan sändar- och mottagar-antenn kan information gå förlorad på grund av dålig signalkvalitet. Placeringen av antennerna har därmed stor betydelse för överföringens kvalitet och speciellt viktigt är detta på de stora, tunga, fordonen. Projektet har visat hur man kan öka kvaliteten på överföringen genom att placera antenner i lastbilarnas backspeglar samt genom användning av multipla antenner i kombination med specialanpassade radios och smarta sändscheman.

I projektet har pålitligheten hos den trådlösa kommunikationen studerats i scenarier med tunga fordon i fordonståg, dels enligt den standard som föreslagits av ETSI, och dels enligt en reviderad variant av standarden som tagits fram i projektet och innehåller en rad förbättringar. För att uppfylla framtida funktionssäkerhetskrav är det viktigt att den trådlösa kommunikationen är pålitlig om standarden ska kunna införas brett och säkrare, effektivare och bränslesnålare transporter ska vara möjliga att uppnå.

FAKTA
RelCommH är ett tvåårigt och forskningsprojekt som finansieras av VINNOVA i FFI-programmet fordonsutveckling. Deltagare är SP, Volvokoncernen, Scania, Kapsch TrafficCom samt Qamcom Research & Technology. Projektet avslutades på den högteknologiska testbanan AstaZero i Borås.

http://www.sp.se/sv/index/research/relcommh/sidor/…

https://www.youtube.com/watch?v=rtfC3Fj068o&featur…


Vågkraftverk har hittills varit för stora och dyra i förhållande till den mängd el de genererat, vilket hindrat vågkraft från att bli en storskalig energikälla. Mängden stål och betong som behövts för varje producerad megawattimme har helt enkelt varit för stor för att göra det till en lönsam affär. Kraften i vågorna ger dessutom stora utmaningar i att konstruera ett tillförlitligt vågkraftverk, och den stora variationen från våg till våg i både höjd och tid gör det svårt att bygga ett verk som fungerar effektivt över hela spektrat av vågor.

Detta är Corpower Ocean på god väg att ändra på. Deras nya vågkraftverk kan leverera fem gånger mer energi per ton utrustning, och förväntas kosta mindre än en tredjedel så mycket som existerande tekniker.

– Vågkraftverket, som består av en boj som absorberar energi från vågorna och en unik drivlina som omvandlar bojens rörelse till el, är relativt kompakt och lätt samt kan tillverkas till låg kostnad. En boj med 8 meter i diameter kan producera 250-300 kilowatt i en typisk Atlantmiljö. En vågkraftspark med 100 bojar kan generera 25 till 30 megawatt. Med många små bojar möjliggörs effektiv massproduktion och hantering till sjöss, vilket sänker kostnaden per kilowatt, säger Patrik Möller, vd på Corpower Ocean.

Arbetar i takt med vågorna
Han fortsätter med att berätta hur företagets vågkraftverk kan vara så kompakta och effektiva i jämförelse med annan vågkraftteknik.

– Det första vi gör som är annorlunda mot andra vågkraftverk är att vi med hjälp av drivlinan aktivt styr tajmingen mellan boj och inkommande våg. På så sätt kan vi se till att det hela tiden arbetar i takt med vågorna, vilket kraftigt förstärker bojens rörelse och nyttjar hela vägen mellan vågtopp och vågdal och tillbaka på ett optimalt sätt, oavsett hur långa eller höga vågorna är, säger Patrik Möller.

Detta är förstås viktigt eftersom varje havsvåg är unik. Tekniken som Corpower Ocean använder sig av är även den unik, och ger alltså fem gånger mer energi per 1 000 kilo vågkraftverk än konkurrenternas teknik. Energiuttaget är 3 till 4 gånger högre än ett traditionellt vågkraftverk med passiv linjär kontroll. Att konstruktionen resonerar (pendlar i takt) med inkommande vågor, oavsett våghöjd och frekvens, ger en hög och jämn energiproduktion genom hela vågcykeln. Eftersom låga vågor förstärks mer än höga minskar skillnaderna i levererad el till nätet jämfört med ett passivt verk.

– Vi kan göra en enkel liknelse mellan vår vågkraftteknik samt en radiosändare och -mottagare som sänder och tar emot på samma våglängd. I havet är det dock ett helt spektrum av vågor som ska tas emot effektiv, inte en enskild frekvens. Att vi kan hantera hela spektrat så effektiv gör vår teknik unik, säger Patrik Möller.

Förutom sättet att hantera vågorna så har vågkraftverket också en speciell växellåda, kallad kaskadväxel, som på ett robust och effektivt sätt kan omvandla linjär rörelse till rotation.

– Kaskadväxeln är utvecklad i nära samarbete med Institutionen för maskinkonstruktion på KTH, bland annat tillsammans med kuggexperten Stefan Björklund. Samarbetet med KTH kring växelteknik har varit avgörande för den snabba utveckling som skett under de senaste två åren, och vi hoppas fördjupa samarbetet med mer forskning kring kuggteknik och smörjfilmer på KTH, säger Patrik Möller.

Tekniken kan liknas vid planetväxlar som används för att omvandla roterande rörelse med stora moment, till exempel i bilar och vindkraftverk, med skillnaden att kaskadväxeln omvandlar linjär-till-roterande rörelse. Ett antal små pinjon-hjul delar på den stora ingående lasten från bojen, vilket ger kompakta växellådor med lång livslängd vilket passar väl för den utmanande miljö med tuffa driftsfall där vågkraftverken kontinuerligt utsätts för höga påfrestningar.

När kan då tekniken börja användas på bred front?

– Nästa generations vågkraftverk i skala 1:2 kommer att ställas ut i Atlanten i november 2015 tillsammans med den europeiska energijätten Iberdrola. Pilotinstallationen kommer att bli antingen utanför Skottlands eller Spaniens kust, beslutet där emellan tas innan mars, säger Patrik Möller.

Corpower Ocean fick precis ta emot MIT Building Global Innovators-priset om drygt 930 000 kronor.

– Ja, det är kul. Det är en tävling som arrangeras av MIT. Vi vann i kategorin ”Ocean Energy” och uppmärksamheten i denna tävling har redan givit mer exponering både i Europa och USA. Flera potentiella investerare har hört av sig, säger Patrik Möller.

Corpower Oceans vågkraftverk baseras på hjärtläkaren Stig Lundbäcks uppfinningar, varav några inspirerats av hans forskning kring hjärtats pump- och styrfunktioner från 1980-talen. Metoder för att få kompakta vågbojar att svänga i resonans med havsvågor, så kallad faskontroll, har studerats av forskare i Trondheim sedan 1970-talen, och Corpower-projektet har ett nära samarbete med forskare från NTNU. Vågkraftverket har under 2013 och 2014 testats i så väl i Portugal som Frankrike, och en drivlina i skala 1:3 har nyligen installerats i en stor testuppställning vid Institutionen för maskinkonstruktion på KTH.

Corpower Ocean är ett svenskt företag som växt fram genom stöd av den europeiska forskningssatsningen KIC InnoEnergy, ett innovationsfrämjande samarbete mellan akademi och industri inom ramen för förnybar energi där KTH ingår som viktig partner. Svenska energimyndigheten är en delfinansiär.

I januari 2015 påbörjas en utbyggnad av Innventias pilotanläggning FEX med nya enheter för att tillverka högdeformerbara papper. Enheterna kommer att vara modulära och användas separat eller tillsammans med pilotpappersmaskinen FEX. Utbyggnaden är starten på ett nytt projekt kallat PhD-papper som syftar till att etablera en fullskalig testbädd för processer att tillverka högdeformerbara papper. Dessa processer kommer att dels bredda designfönstret för skogsråvarubaserade fiber-material och dels skapa verifieringsmöjligheter för nya användningsområden och marknader.

Med hjälp av ett industrikonsortium och Innventias samlade kunskapsbas och maskinpark kommer nya teknologier som är industriellt gångbara att göras tillgängliga för verifiering av nya produktkoncept. Under projektet kommer värdekedjor för såväl nya som existerande produkter med breddade egenskaper att identifieras. En tänkbar applikation är 3D-förpackningar. Traditionellt har papper endast använts för att tillverka förpackningar med plana ytor. Det som begränsat användningen av papper till 3D-förpackningar, d v s med krökta ytor, är avsaknaden av industriella processer för att producera pappersmaterial med hög töjbarhet i tvärriktningen.

– Syftet med investeringen är att möjliggöra verifiering av nya energieffektiva tillverkningskoncept för papper som till exempel gör det möjligt att ersätta en del av dagens 3D-förpackningar i plast och därmed minska mängden icke bionedbrytbara plastavfall, säger projektledaren Mikael Magnusson.

FAKTA
PhD-papper är ett tvåårigt projekt med en total budget på 8.1 miljoner kronor varav VINNOVA, står för 2.75 miljoner. I projektet medverkar Innventia, Gruppo X di X Gruppo, BillerudKorsnäs, Stora Enso och Tetra Pak.

Butiker har en tendens att låsa in ”finsaker” precis som privatpersoner ställer vinglas i vitrinskåp. Men den som tror att det enbart är för att minska stöldrisken har fel. Vissa människor har större behov än andra av att kunna ta på saker. Dessa personer ser inlåsta produkter som en restriktion och försöker bryta den.

– Så fort möjligheten uppstår att ta på saker överkompenserar dessa människor med att ta på fler produkter än de tänkt, och det gör att de handlar mer, säger Anders Gustafsson, professor i företagsekonomi vid CTF, Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet.

Dofter påverkar humöret
Musik och dofter är två andra metoder. Musik stör ut människors kognition och tankemönster. När musik spelas används den mentala kapaciteten till att lyssna på musik i stället för att fokusera på uppgiften, som är att handla. Det gör konsumenter mer mottagliga för spontanköp eftersom den mentala kapaciteten är begränsad. Metoden fungerar oavsett om människor gillar musiken som spelas eller inte. Dofter påverkar istället humöret vilket gör att människor trivs bättre, blir mer aktiva och därför handlar mer.

– Doft behöver till skillnad från musik stämma överens med butikens utbud för att konsumenterna ska uppfatta kvalitén som bättre. Är doften riktigt väl komponerad indikerar den dessutom vad som ska köpas.

Människor påverkar människor
Många kunder i en butik signalerar att den har något av intresse. Har många människor samlats måste där finnas något åtråvärt. Men det finns en gräns. Om lokalen blir överfull riskerar människor att stöta till varandra och det får negativa konsekvenser för inköpen.

– Det är svårt att kompensera för en knuff. Den gör människor spända och mer fokuserade på uppgiften, vilket innebär att de löser den snabbare. Inköpen blir färre i trånga lokaler, samtidigt som en ödslig lokal signalerar att den inte har något av intresse.

Till och med butikspersonalens utseende påverkar konsumenters val. En nyligen gjord studie vid CTF visar att restaurangkunder väljer ett nyttigare alternativ från menyn om serveringspersonalen ser hälsosam ut.

Generellt blir människor påverkade av andra människor och gör mer socialt accepterade val när någon ser dem. Det är ett socialt spel där ingen vill tappa ansiktet. Därför gör människor ett hälsosammare val om personen som serverar dem ser hälsosam ut.

Anders Gustafsson har forskat i flera år om kundupplevelse. Hans forskning sker ute på fältet, i butikerna. 2011-2019 bedrivs forskningen med stöd av KK-stiftelsen, Karlstads universitet och ett antal partnerföretag.

Arbetet med att kartlägga och förstå säldöden fortsätter. I går skickade Havs- och vattenmyndigheten, som SVA samarbetar med, ut ett pressmeddelande om att man satsar mer medel på att få in fler sälprover.

– Det är fågelinfluensa som är den bakomliggande orsaken till den ökade säldöden. Viruset har cirkulerat under närmare fem månaders tid och att det är så många som drabbats visar att sälarna måste ha smittat varandra, säger forskare Siamak Zohari, SVA.

De först insjuknade sälarna smittades troligen genom direkt eller indirekt kontakt med infekterade vilda fåglar, eller deras avföring. Det skriver tidningen SVAvet nr 4/2014, som utges av SVA och skildrar aktuell verksamhet vid den veterinärmedicinska expertmyndigheten. Det aktuella numret utkommer denna vecka.

– Det är oroväckande när fågelinfluensavirus sprids och anpassar sig till däggdjur. Vi har inte tidigare sett denna typ av virus, H10, hos säl någonstans i världen. Med hjälp av molekylärbiologiska analyser visade vi att detta virus är genetiskt nära besläktad med influensavirus som cirkulerar bland vilda och tama fåglar i Europa, säger Siamak Zohari.

– Dessa virus är milda och orsakar en lokal infektion i fåglarnas tarm, som utsöndras med avföringen i vattnet där de lever. Virus kan vid gynnsamma förhållanden överleva lång tid i vatten, och kan även förekomma i mycket stora mängder.

Det aktuella viruset har beteckningen H10N7. Men även inom denna specifika grupp av virus finns många variationer, som kan ta sig olika uttryck. Det är ett kännetecken för influensa att ständigt mutera och förändras.

I Tyskland, Nederländerna och Danmark har sammanlagt fler döda sälar än på Västkusten påträffats i år. De döda sälarna som hittats i Sverige utgör dock endast en mindre andel av dem som dött då inventeringar av populationens storlek, som årligen utförs av NRM, antyder att nära 3 000 sälar saknas.

I projektet samarbetar BTH, Blekinge Tekniska Högskola, med Mälardalens högskola och SICS. med Mälardalens högskola och SICS.

Fler och fler system är idag mjukvaruintensiva och företagen får det allt svårare att leverera lösningar med hög kvalitet och som uppfyller kundernas krav på kostnad och leveranstid.

KK-stiftelsen satsar därför drygt 30 MKr i ett projekt med målet att ge industrin ett beslutsstödsystem som hjälper företagen att förbättra konkurrenskraften att genomföra mjukvaruprojekt. Det finns ett behov av att kunna ta bättre beslut avseende till exempel när ett företag ska utveckla mjukvaran själv, använda öppen källkod eller köpa mjukvarukomponenter från andra.

– Målsättningen är att ta fram ett beslutsstödsystem som svarar på branschens behov och krav. Då krävs en helhetssyn och en förmåga att kunna balansera funktionalitet, kostnader, kvalitet och samtidigt hantera riskerna, säger professor Claes Wohlin, projektledare vid BTH.

FAKTA
I projektet samarbetar BTH med Mälardalens högskola och SICS. Tillsammans har de en unik kompetens inom området. Projektet heter ORION – Beslutsstöd för komponentbaserad mjukvaruutveckling för inbäddade system.

Det säger Louise Sund, som i sin doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet undersöker ett antal frågor i förhållande till en global etik i miljö- och hållbarhetsutbildningen. En sådan fråga är om miljö- och hållbarhetsutbildningen är förenlig med kraven på fri åsiktsbildning och värdepluralism som ställs på demokratisk utbildning. En annan fråga är om det finns universella värden som är oberoende av historiska och kulturella förhållandena och giltiga för alla i alla tider. En tredje fråga är hur lärare reflekterar kring och i sin praktik hanterar komplexa miljö- och hållbarhetsfrågor som ansvar för andra människor (social rättvisa).

Hennes avhandling – Om global etik i miljö- och hållbarhetsutbildningens policy och praktik – är skriven inom den Nationella forskarskolan i utbildning och hållbar utveckling (GRESD). Man kan säga att forskarskolan är ett resultat av att FN har utsett 2005-2014 till ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling. Målet med utbildning för hållbar utveckling, är enligt UNESCO som leder arbetet, en värld där vi lär oss de värderingar, beteenden och livsstilar som krävs för att ställa om samhället och hitta lösningar på världens ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar.

Samhällsperspektiv
– Min avhandling tar avstamp i detta som har kallats ett policyperspektiv inom miljö- och hållbarhetsutbildningen. Jag konstaterar att en sådan utbildning idag har ett tydligare samhälleligt perspektiv där tyngdpunkten flyttats från en renodlad naturvetenskaplig förståelse av miljöproblem till att betona mellanmänskliga relationer och människans förutsättningar för en hållbar framtid där olika uppfattningar om värden och ansvar ställs mot varandra. Ibland framhålls också från politiker att vi behöver enas om en global etik för att nå en vision om ett hållbart samhälle.

– Hållbar utveckling handlar för mig om globala etiska frågeställningar som innefattar både människans relationer till naturen och relationer människor emellan där olika uppfattningar om värden och ansvar ställs mot varandra. Det är också ett politiskt begrepp i den meningen att det är värdeladdat och inbegriper oliktänkande och motsättningar, skilda intressen och prioriteringar.

Etiska principer
Louise Sund pekar i avhandlingen på att även om det är en världsomspännande utmaning att nå ett hållbart samhälle, betyder det inte att vi måste låsa oss till etiska principer som är lika för alla människor om hur vi bör förhålla oss till varandra och naturen.

Avhandlingen undersöker problematiska aspekter med pedagogiska projekt som tar för givet att miljö- och hållbarhetsutbildning ska ha ett gemensamt allomfattande innehåll. Den bidrar till en diskussion om hur människor förhåller sig till moraliska frågor om livsstil och ansvar för andra människor som rymmer ekologiska, ekonomiska, kulturella och sociala intressen, då man tar utgångspunkt i konkreta händelser istället för i enbart teoretiska frågor.

Intervjustudier
Avhandlingen omfattar också två empiriska intervjustudier med lärare. I en av studierna analyseras hur lärare reflekterar över och praktiskt hanterar moraliska situationer under ett studiebesök i Centralamerika. I en annan studie undersöks hur lärare hanterar den pedagogiska utmaningen att medverka till solidaritet och ansvar för människor globalt i en undervisningspraktik. Resultatet av sådana analyser kan erbjuda möjligheter för lärare, skolledare och utbildningsansvariga att diskutera det som sker i mötet, vilka kunskaper det kan bidra till och även granska utbildningsverksamheten och vad den syftar till för lärande. På så sätt bidrar avhandlingen även med perspektiv och tankeredskap som kan vara användbara didaktiskt.

På 1970-talet skulle elever lära sig att brottslingen var en socialt utsatt person som behövde hjälp för att komma tillbaka till samhället. Från 1990-talet har förklaringar till brott istället allt mer kommit att likställas med att ursäkta brott. Om elever tidigare skulle lära sig att förstå varför en person blev kriminell kom huvudbudskapet från 1990-talet och framåt istället att handla om att man inte fick skylla ifrån sig. Brottslingen framställdes som ett avskräckande exempel som skulle fördömas.

Polisen har under många år varit ute i skolor och undervisat om lag och rätt, vilket är unikt för en svensk myndighet. Paula Wahlgren har i sin forskning bland annat tittat på undervisningshandledningar och utredningar från 1970-talet och fram till idag. Hon konstaterar i sin avhandling att uppfattningarna om vad den brottsförebyggande undervisningen ska innehålla har varierat kraftigt över tid.

– Under 1970-talet stod elevernas behov av inflytande i centrum. Att ge eleverna möjligheter att praktisera demokrati i vardagen och att låta dem bli delaktiga i skolans skötsel och utsmyckning sågs som ett brottsförebyggande arbete i sig. Tanken var att elevernas vilja att förstöra eller begå andra brott skulle minska om de fick mer att säga till om och trivdes bättre i skolan, säger Paula Wahlgren vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

Från slutet av 1980-talet kom detta kollektiva ansvar att bytas ut mot en mer individualistisk syn på ansvar där eleverna istället skulle avskräckas från att begå brott. Under 2000-talet har många av de strategier som förordades på 1970-talet återigen blivit aktuella. Elever ska idag gärna ta ansvar för skolans miljö, men till skillnad från 1970-talet handlar det mer om att öka tryggheten genom att kontrollera bort brotten. Eleverna ska själva bli aktiva brottsförebyggare, peka ut riskfyllda platser och bidra till att skydda sin skola.

– Under 2000-talet har brottsförebyggande strategier som ”nolltolerans” mot klotter blivit populära. Klotter är ett intressant exempel eftersom det går från att betraktas som ett symptom på problem till att bli en orsak till problem. Om det under 1970-talets sågs som ett symptom på att elever inte trivdes i skolan, blir det under 2000-talet istället en orsak till problem, framför allt otrygghet, säger Paula Wahlgren.

Avhandlingen ”De laglydiga. Om skolans brottsförebyggande fostran”: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:762110/FULLTEXT01.pdf

I ”The People’s Smart Sculpture”samarbetar tolv olika aktörer inom tv, film, dataspel, konst och kultur från åtta europeiska länder över nationsgränserna. Högskolan Kristianstad, genom Martin Wetterstrand och Michael Johansson, leder delprojektet ”Journey of Abadyl” och samarbetar med den digitala konstgruppen PRAMnet och den levande konstscenen Warehouse9 i Köpenhamn. Genom konst, kultur och smart teknik ska de förändra det offentliga stadsrummet.

– Efter många möten, mycket pappersarbete och hårt jobb för att få alla bitar på plats var det verkligen en stor glädje att bli godkänd av och få bli del av detta spännande projekt, säger Michael Johansson, konstnärlig lektor i digitala medier vid Högskolan Kristianstad.

Projektet har en budget på två miljoner euro och finansieras av Europeiska kommissionen inom programmet Kreativa Europa under 3,5 år.

Michael Johansson är utbildad vid Konstakademin i Köpenhamn ochhar arbetat med konst och design inom det digitala medier-området sedan 1980-talet. Under flera år har han haft en projektidé som gått under namnet ”The city of Abadyl”, men inte lyckats få alla bitar att falla på plats förrän nu.

– Denna utlysning passade oss bättre och vi var lite varmare i kläderna inför denna ansökan. Vi ska nu ta in folk från datavetenskapen, designers och utlysa olika projektanställningar fram till 2018. Vi ska också ha samarbete med Konsthallen i Kristianstad. Det vi gör ska inte bara vara på en akademisk nivå, utan vi ska ordna olika workshops och publika demos av det vi håller på med.
Redan under våren ska ett seminarium hållas i Kristianstad där högskolan och dess samarbetspartners presenterar sitt projekt.

– Det är en interaktion mellan teater, performance och publik medverkan i en designad miljö – och det sistnämnda är då mitt ansvar, säger Michael.

Under våren 2017 är det tänkt att projektgruppen ska ha olika föreställningar på flera olika platser i Warehouse9, som ligger i Köpenhamns köttdistrikt.

– Världen är långt ifrån färdig och den kan se ut på så många andra sätt än det vi tänker och föreställer oss, menar Michael.

I Abadyl är den övergripande idén att i grupp utforska en komplex, fiktiv digital värld, en miljö som inbjuder till deltagande i olika former.

– Jag hoppas att detta projekt bara är början och att vi ska få röra oss mer inom detta område. Detta sätt att arbeta är helt nytt för oss i Kristianstad, säger en förväntansfull Michael Johansson.

FAKTA
Det är University of Applied Sciences Bremen som leder ”The People’s Smart Sculpture” där övriga parter är: Helsinki Metropolia University of Applied Sciences, GAUSS institutet, Institutet och Museum Bitola, Högskolan Kristianstad, Warehouse9, Museum of Broken Relationships, Oslo Barnemuseum, Universitetet i Oslo, University of Applied Sciences Düsseldorf och Gdańsk City Gallery.

Swerea MEFOS har haft en betydande roll i arbetet bakom RawmatTERS. Konsortiet spänner över hela värdekedjan och ses som det starkaste partnerskap som någonsin etablerats inom råmaterialsektorn. Professor Lawrence Hooey vid Swerea MEFOS har ingått i den internationella grupp som skrivit hela ansökan och därmed skapat förutsättningar för det vinnande konsortiet. Lawrence har gedigen bakgrund inom gruv‐ och stål industri och är adjungerad professor och docent vid Uleåborgs universitet.

− Arbetet med ansökan har varit mycket intressant. Samtliga partner i Europa har bidrag till ett vinnande forskningskoncept, med fokus på samarbetet mellan industri, institut och akademi, säger Lawrence Hooey, Swerea MEFOS.

RISE Research Institutes of Sweden där Swerea MEFOS ingår är också som partner knutna till co‐location centre i Luleå. Målet är att stärka innovationsförmågan i råmaterialsektorn genom nya lösningar inom bland annat tillverkning och återvinning samt utveckling av alternativa material. Man vill också göra sektorn mer attraktivt för unga människor genom att utveckla master‐ och doktorandprogram i nära samarbete med utbildning, forskning och industri.

− Nu ser vi fram emot nästa fas i arbetet där vi tillsammans med LTU som koordinator och övriga partners ska bygga upp centret i Luleå. Vi hoppas på att kunna bedriva många spännande projekt och därmed bidra till implementering av fler forskningsresultat och en stärkt europeisk industri. Dessutom ser vi att våra pilotanläggningar har ett mycket stort värde för europeisk metallindustri, och genom vår medverkan ser vi en möjlighet att göra den tillgänglig för en bredare kundkrets, säger Mats Sundgren, vd på Swerea MEFOS.

FAKTA
Partners i co‐location centre Luleå är Atlas Copco, Aughinish Alumina (IE), Boliden Mineral, Geological Survey of Denmark (DK), Chalmers tekniska högskola, Trinity College Dublin (IE), Uppsala universitet, University of Limerick (IE), Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers.

I uppstartsfasen har deltagarna tillgång till upp till fyra miljoner euro, motsvarande 37 miljoner kronor, för att komma igång.


Granbarkborrarna har haft många vindfällda träd att föröka sig i  efter de senaste årens stormar. Vindfällen i Medelpad efter stormen Ivar. Foto  Sören Wulff

Norra Sverige har drabbats av flera stora  stormfällningar under senare år och granbarkborrarna har haft tillgång till vindfällda träd under tre somrar i följd. Därmed ökar också risken för att den  förhöjda populationen av barkborrar ska börja döda stående träd under kommande  år, enligt forskare vid SLU. Därför är det viktigt att fortsätta att ta bort  stormfällda träd ur skogen.

I december 2011 fällde stormen Dagmar 4,5 miljoner kbm skog i Västernorrland  med angränsande områden. Eftersom man då redan haft problem med barkborrar i detta område under ett antal år var oron stor att stormfällningen skulle leda  till en förvärrad situation. Därpå följde stormen Ivar i december 2013 som  fällde ytterligare 8 miljoner kbm i ungefär samma område.

SLU har under flera år följt hur populationen av granbarkborrar utvecklats i norr. Syftet har varit att dels bistå skogsbruket med beslutsunderlag för motåtgärder, dels öka kunskapen om sambandet mellan mängden kvarlämnade vindfällen av gran på landskapsnivå och risken för utbrott av granbarkborre, det vill säga att äldre granskog dödas.

Under de senaste tre åren har volymerna av granbarkborredödade, stående träd  visat sig vara små. Detta beror dels på den goda tillgången på vindfällda träd  efter stormarna, dels på att barkborrarna inte har varit tillräckligt många för att kunna övervinna levande träds försvar. Men nu har barkborrarna blivit många fler och dessutom är de stormfällda träden snart förbrukade.

– Våra undersökningar visar att varje barkborrehona har producerat i genomsnitt 3–4 döttrar per år i de stormfällda träden under de senaste tre somrarna, säger Martin Schroeder vid institutionen för ekologi. Därmed har de blivit mångdubbelt fler än vad de var före stormen Dagmar.

– Den totala volymen av stormfällda och i år angripna träd, som låg kvar i  skogen nu i höst uppskattas till 475 000 kbm, säger Sören Wulff vid  institutionen för skoglig resurshushållning. 88 procent ligger i Medelpad, som  ju också drabbades extra hårt av stormen Ivar. Volymerna är mycket mindre i  resten av undersökningsområdet, dvs. i Ångermanland och östra Jämtland.

– Detta innebär förstås att risken för angrepp på stående skog framöver också  är störst i Medelpad, säger Martin Schroeder.

Förutom de angripna vindfällena ligger det också 1 miljon kbm oangripna  vindfällda träd i Medelpad, vilka kan utnyttjas av granbarkborre under 2015 om  de får ligga kvar. I och med att granbarkborrarna under 2014 fick drygt 4 döttrar per hona räcker de nu till för att under 2015 angripa en stor del av  dessa vindfällda träd (vilket i sin tur innebär en ännu större risk för skador under 2016) och dessutom döda betydande volymer levande skog.

– Den viktigaste åtgärden nu är att fortsätta upparbeta vindfällen, säger  Martin Schroeder. Stora stormluckor bör prioriteras, eftersom maskinerna där är  effektivast och eftersom granbarkborrarna gillar solexponerade granar. På detta  sätt förhindrar man en fortsatt uppförökning i vindfällen under kommande år och  så får man dessutom ut en del barkborrar ur skogen (de som övervintrar under  barken)

Skogsvårdslagen stipulerar att maximalt 5 kbm av färska vindfällen av gran  och tall får lämnas per ha. Denna regel infördes på 1970-talet för att minska  barkborreskadorna. Gränsvärdet är dock inte baserat på några vetenskapliga  studier och dessutom är det förstås en avgörande skillnad om det ligger  vindfällen på bara några enstaka ha eller över hela landskapsavsnitt. Det är bara det senare scenariot som kan utlösa granbarkborreutbrott.

– Det saknas alltså studier över vilka mängder av vindfällen som kan lämnas  på landskapsnivå utan att riskera ett barkborreutbrott, säger Martin Schroeder. Vi har nu en unik möjlighet att studera detta under kommande år, i och med att  vi har en stor variation av mängderna vindfällen inom vårt undersökningsområde  med relativt små mängder i Ångermanland och östra Jämtland och 20 ggr större  mängd i Medelpad.

FAKTA
Studierna har finansierats av SCA och Skogsägarna Norrskogs  Forskningsstiftelse, och av SLU genom Nationell Riktad  Skogsskadeinventering.

Läs mer:
Skogsskadeinventeringen

Granbarkborrehemsidan

Granbarkborreforskning