Innan det är möjligt att göra några påståenden om potentialen hos lokalproducerad mat behöver vi först förstå vad lokalproducerad mat faktiskt är. I sin nya avhandling reder Sofie Joosse ut vad lokal mat egentligen är för något och undersöker hur, när, varför och vem som kategoriserar matprodukter som lokala.
Genom att kartlägga var folk köper sin lokala mat och genom att diskutera människors kylskåp och konsumtionsmönster drar Sofie Joosse slutsatsen att lokal mat innebär en variation av förståelser, antaganden och förfaringssätt. Konsumenter tenderar att diskutera lokal mat på ett liknande vis men har trots det fundamentalt olika sätt att äta lokalproducerat på. Det kan handla om allt från att odla hemma eller att prenumerera på matkassar till att delta i kollektiva köpgrupper eller bjuda på lokalproducerade lyxmiddagar.
– Jag ser att lokal mat är ett öppet koncept som attraherar många människor som ofta har ganska olika matvanor. Vad människor räknar till lokalproducerad mat beror mycket på deras vardagslogistik och idéer från personer i deras sociala kretsar, så som familjemedlemmar och vänner, säger Sofie Joosse.
Den mesta forskningen på lokal mat fokuserar direkt på samspelet mellan bönder och konsumenter. I kontrast till detta visar Sofie Joosses avhandling att så kallade ”kuratorer” spelar en viktig roll i den sociala produktionen av lokal mat. Kuratorer inkluderar aktörer som ”bondens marknad”, men också tjänster som erbjuder färdiga matkassar, matbloggar och appar. Dessa kuratorer tolkar, översätter och formar marknaden genom att sortera, värdera och tillskriva värden till utvalda matprodukter och tillhandahåller generella eller personanpassade rekommendationer till konsumenter. I avhandlingen visar Sofie Joosse att kuratorernas makt inte ska underskattas. Till exempel har matkasse-tjänsterna stort inflytande på matvanorna hos prenumeranterna eftersom den har stor påverkan på deras konsumtionsvanor.
– Traditionella alternativa matnätverk försöker göra sig av med mellanhänderna men jag ser att den grupp mellanhänder som jag har undersökt är mycket viktig för konstruktionen av lokal mat och har stort inflytande på konsumenters matval. Forskare och politiker som intresserar sig för området har mycket att vinna på att uppmärksamma kuratorernas roll, säger Sofie Joosse.
Läs eller ladda ner hela avhandlingen Is it local? : A study about the social production of local and regional foods and goods i fulltext.
Kontaktinformation
Sofie Joosse, tel: 018-471 7382, 0730-769 441, e-post: Sofie.Joosse@kultgeog.uu.se
Kemi är ett skolämne som generellt anses vara både svårt och ointressant för ungdomar. Trots att det finns ungdomar som uppskattar kemi, har de svårt att se sig själva som kemister och naturvetare. Att ungdomarna inte identifierar sig som naturvetare förklaras ofta av att de saknar positiva förebilder, något som tidigare forskning visat är oerhört viktigt för ungdomars inställning till ämnet.
Karolina Broman visar i sin studie att flertalet naturvetarelever har en positiv inställning till kemi, många tycker att ämnet är intressant och har valt att fortsätta läsa kemi efter den obligatoriska grundskolan främst med målet att studera vidare på universitetsnivå, men också eftersom de specifikt uppskattar kemi.
– Gymnasieeleverna lyfter fram läraren som viktig och lärarstyrda kemilektioner anses positivt, speciellt om lärarna är strukturerade i sin undervisning. Eleverna vill också gärna sätta kemikunskaperna i sitt sammanhang, säger Karolina Broman.
Elevernas förslag för att förbättra skolkemin genom att sammankoppla kemin till vardagen låg till grund för hennes fortsatta forskningsinriktning.
Vid kontextbaserade kurser utgår man från ett vardagligt sammanhang (en kontext), ofta något personligt eller samhälleligt, som ska vara relevant och intressant för eleven. Från denna kontext koncentreras därefter undervisningen på de ämneskunskaper man behöver ha för att förstå sammanhanget. Kontextbaserade kurser används i flera länder för att öka elevernas intresse, minska fokuseringen på utantillkunskaper och utveckla ett mer meningsfullt lärande.
Med hjälp av enkäter, klassrumsobservationer, skriftliga kemiuppgifter och intervjuer med både naturvetarelever och kemiprofessorer gjorde Karolina Broman en utförlig undersökning av denna typ av lärande.
Hon såg att när gymnasieeleverna möter mer öppna frågor som kräver förklaringar och resonemang är de ovana vid detta och uppfattar uppgifterna som komplicerade.
– Mina analyser av elevernas resultat är att dagens skolkemi tydligt fokuserar på att memorera faktakunskaper. Eleverna är vana att använda utantillkunskaper när de löser kemiuppgifter eftersom uppgifterna, enligt eleverna, efterfrågar ”det rätta svaret”.
Trots att uppgifterna uppfattades svårare att lösa, anser eleverna dock att kontexterna i uppgifterna både var intressanta och relevanta, främst när en personlig anknytning var tydlig, exempelvis i frågor om läkemedel och energidrycker. Dessutom visade sig kontexterna i uppgifterna vara positiva för lärandet, inte en distraktionsfaktor.
När det gäller ämneskunskaperna som krävs för att lösa kontextbaserade kemiuppgifter är vissa kemibegrepp viktiga tröskelbegrepp, understryker Karolina Broman. Det är därför viktigt att lärarna är medvetna om och poängterar tröskelbegreppen, som exempelvis polaritet och elektronegativitet för löslighetsuppgifter inom organisk kemi, så att eleverna kan uppnå en större helhetsförståelse för övergripande begrepp såsom förhållandet mellan kemiska ämnens struktur och egenskaper.
– Problemlösning med öppna frågor, som både kräver faktakunskaper och resonemang, måste tränas oftare inom ramen för skolans kemi för att utveckla elevernas meningsfulla lärande.
Avhandlingen är publicerad digitalt.
Kontaktinformation
Karolina Broman, Telefon: 090-786 95 81, E-post: karolina.broman@umu.se
Mår svenska barn och unga allt sämre – eller inte? Hur mäts psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd? Och vad innebär egentligen dessa begrepp? De statliga forskningsråden Forte, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA ger nu ut en lättfattlig skrift som sammanställer kunskapsläget inom området.
Det finns en allmän uppfattning om att svenska barn och unga mår allt sämre. Däremot har det varit svårt att vetenskapligt belägga en sådan utveckling över tid. Det konstaterade Kungliga Vetenskapsakademin redan 2010 och beställde en genomgång av kunskapsläget inom området.
Sedan dess har de fyra forskningsråden Formas, Forte, Vetenskapsrådet och VINNOVA samlat sig kring en satsning på forskning inom barn- och ungdomspsykiatri. Under åren 2012 till 2017 avsätter dessa myndigheter 300 miljoner kronor till forskning inom området. En rad spännande forskningsprogram och projekt är nu igång. Men i samband med detta arbete har det blivit tydligt att det behövs en mer grundläggande genomgång av begrepp, definitioner och statistik inom området.
– Vi har märkt att det inte råder full klarhet kring vad som menas med psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd. Gemensamma definitioner är viktiga för att bedriva forskning inom området och för att föra en konstruktiv dialog på samhällsnivå. Det är bakgrunden till varför vi ger ut den här kunskapsöversikten, som bör vara av intresse för olika grupper – politiker, lärare, forskare och vårdpersonal, för att nämna några av dem som har ansvar för barn och unga, säger Peter Allebeck, huvudsekreterare för forskningsrådet Forte samt professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet.
Av kunskapsöversikten framstår två saker som särskilt slående. Det ena är att psykiatrisk vårdkonsumtion har ökat mer än självrapporterad psykisk ohälsa, en diskrepans som bör analyseras ytterligare. Det andra är att pojkar i tonåren uppger en lägre grad av psykisk ohälsa och att de vårdas i mindre utsträckning inom den psykiatriska slutenvården, samtidigt som självmord är vanligare bland pojkar än bland flickor.
– Det här är områden som det är angeläget att få bättre förståelse för. Vi behöver kunskaper för riktade insatser mot riskgrupper, och främjande av psykisk hälsa generellt. Föräldrar, skolan, organisationer; många samhällssektorer är berörda. För barn och ungdomar med problem behövs kompetens och adekvata resurser för tidiga insatser. Barn- och ungdomspsykiatrin har byggts ut kraftigt i många landsting, men psykiatrin löser inte alla problem. Socialtjänstens insatser är viktiga, och det är angeläget att hitta bra samarbetsformer, säger Peter Allebeck.
Samtidigt beskrivs den psykiska hälsan hos svenska barn och ungdomar på det stora hela som god. Psykisk ohälsa förekommer hos mellan 4 och 40 procent av svenska barn och psykiatriska tillstånd hos cirka 10 procent av svenska barn, där ADHD och depression är de vanligaste diagnoserna..
Kontaktinformation
Peter Allebeck, huvudsekreterare för forskningsrådet Forte samt professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet. Tel: 08-775 40 93 e-post: peter.allebeck@forte.se Anna-Karin Engvall, chef för avdelningen forskning och kommunikation, Forte Tel: 08-775 40 90 eller 070-732 30 07, e-post: anna-karin.engvall@forte.se
Svensk skolforskning har utvecklats på ett mycket positivt sätt under det senaste decenniet. Både när det gäller grundläggande och praktiknära forskning. Trots det finns områden, framförallt inom den praktiknära skolforskningen, som behöver studeras mer.
Vetenskapsrådet har granskat förutsättningar som på olika sätt bidrar till att bygga en skola på vetenskaplig grund. Kartläggningen ska utgöra underlag till arbetet som ska bedrivas i det nyinrättade Skolforskningsinstitutet och innehåller rekommendationer till fortsatt arbete. Rapporten visar på hur forskningsrön kan komma till nytta i skolan, hur systematiska sammanställningar av forskningsresultat kan utformas så att de passar skolans behov, samt på praktiknära områden som behöver utvecklas.
Skolforsk rekommenderar att sammanställningar av aktuell forskning ska göras som ska kunna användas av lärare i deras yrkesutövning. De verksamma inom skolväsendet behöver goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Forskningen är ett nödvändigt redskap i arbetet att utveckla skolan.
— Skolforsk-projektet visar att ett samspel mellan forskning och skola är avgörande för att höja lärares forskningsanknytning i sitt yrkesutövande och för att forskningen ska arbeta med rätt frågeställningar, säger Cristina Robertson, projektledare för Skolforsk. Det blir nu viktigt att skapa starka strukturer för detta samspel.
I den fortsatta utvecklingen av skolan och forskning om skolan är det viktigt att rollerna är tydliga.
— Vi måste göra tydligt vem som gör vad, säger Eva Björck, huvudsekreterare för utbildningsvetenskap på Vetenskapsrådet.
Skolforskningsinstitutet, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, lärarutbildning och Vetenskapsrådet och andra aktörer har olika roller att spela. Nu startar Skolforskningsinstitutet sin verksamhet och ett nytt vetenskapligt råd för utvärdering av skolan föreslås. I det här läget är det oerhört viktigt att rollerna blir tydliga.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Eva Björck, huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet, tel 08-546 44 003, e-post eva.bjorck@vr.se
Cristina Robertson, projektledare Skolforsk-projektet, tel 0733-66 00 50, e-post cristina.robertson@vr.se
Skolämnet idrott och hälsa ses ibland som ett tillfälle att vara fysisk aktiv och inte som en chans att lära sig något. Vi lär oss inte saker på idrotten, vi gör saker, säger en av eleverna i en Örebrostudie, som publicerats i senaste numret av tidskriften Sport, Education & Society.
– Lärare behöver vara tydliga med vad de vill att eleverna ska lära sig, framhåller Mikael Quennerstedt, professor vid Örebro universitet, som tillsammans med Håkan Larsson, professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan är redaktörer för temanumret.
I tidskriftens temanummer samlar redaktörerna forskare från Australien, Norge, Irland, Frankrike, England, Tunisien och Sverige, för att undersöka elevers lärande i skolämnet idrott och hälsa. Vad händer i undervisningen, i idrottshallar och i lärares möten med elever? Vad lär de sig och hur? Det är frågor som forskarna ställer sig när de har varit ute på skolor och observerat undervisningen samt gjort intervjuer med elever och lärare.
Tydligare i andra ämnen
– Många elever har svårt att formulera vad de har lärt sig i skolämnet idrott och hälsa. Min gissning är att man är tydligare i andra ämnen för elever kan troligen uttrycka vad de lärt sig i matte eller i spanska. Ett vanligt svar när det gäller idrott och hälsa är att de inte har någon aning, säger Mikael Quennerstedt, som studerat just detta tillsammans med Örebrokollegan Marie Öhman samt Karin Redelius vid GIH i Stockholm.
Ämnet idrott och hälsa har en brokig bakgrund internationellt sett och det finns olika motiv för varför ämnet finns i skolan. Undervisningen har förändrats mycket genom åren och varierar därför i upplägg och bedömning från land till land och från skola till skola.
När Mikael Quennerstedt jämför med övriga länder i projektet får Sverige beröm. I vissa länder tar tävlingsmoment och talangutveckling större plats och lärarna har till och med i uppgift att identifiera talanger åt elitidrotten. I andra länder är det starkt fokus på enskilda tekniska färdigheter.
Bredare i Sverige
– I Sverige är ämnet bredare och täcker bland annat in rörelse, fysiskt aktivitet, friluftsliv och hälsa. Men lärare måste bli tydligare vad gäller målen i skolan och kring vad eleverna förväntas lära sig. Då förstår eleverna också bättre vad ämnet innebär, vad utbildningsvärdet av ämnet är och vilken nytta de har av det.
Forskningen visar att lärarna är tydligare inom vissa delar av innehållet, som till exempel dans och fysisk träning, medan målet med till exempel bollspel inte alls verkar nå fram till eleverna.
Temanumret tar upp flera olika aspekter av undervisningen inom skolämnet idrott och hälsa. Vad händer till exempel i en liten grupp elever, när läraren lämnar dem ensamma med en uppgift. Borde läraren medvetet skapa grupper utefter olika kriterier för att uppnå bättre kunskapsutveckling eller är det bäst att skapa dem slumpmässigt?
Läs mer: http://www.tandfonline.com/action/showAxaArticles?journalCode=cses20&#.VMIcT2bj9HD.
Kontaktinformation
Mikael Quennerstedt: 019-303598, ikael.quennerstedt@oru.se
SBU:s rapport granskar forskningen om behandling av depression hos personer över 65 år. En mycket vanlig insats är antidepressiva läkemedel av typen SSRI. Effekten av dessa läkemedel är dock tveksam på kort sikt. Översikten visar samtidigt att SSRI kan förhindra återinsjuknande hos några.
Rapporten ger ett visst stöd för att problemlösningsterapi kan minska symtom på lindrig depression hos äldre. Denna terapi är inriktad på att hantera problem i vardagen. Det behövs mer forskning för att ta reda på effekten av andra typer av psykologiska metoder.
Fysisk aktivitet kan ha många positiva effekter men idag finns inte tillräcklig kunskap om hur det påverkar depression hos äldre.
Trots att många äldre behandlas för depression finns det få hälsoekonomiska studier. Behandlingskostnaden per individ är låg och därför är det sannolikt att effektiv behandling också är kostnadseffektiv.
Bakgrund
Depression hos äldre är vanligt och leder ofta till stort lidande. Sjukdomen ökar risken för andra sjukdomar och för tidig död. Europeisk forskning visar att mer än var tionde person över 65 år har depression. Eftersom Sverige har en åldrande befolkning kommer problemen kring depression troligen att öka. Symtom på depression hos äldre kan vara svåra att upptäcka. SSRI står för selektiva serotoninåterupptagshämmare.
FAKTA
Rapporten ”Behandling av depression hos äldre” (2015) är ett regeringsuppdrag. Rapporten med slutsatser och sammanfattning finns på http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Behandling-av-depression-hos-aldre-/
Kontaktinformation
Anne Tham, docent psykiatri (frågor om läkemedel) telefon 076-898 50 57. Gerhard Andersson, professor psykologi (frågor om psykologisk behandling), telefon 070-946 52 57, Ulf Jonsson, projektledare SBU, telefon 076-877 96 22 .
Detta visar Nina Lind, Umeå universitet, i sin avhandling i ämnet psykologi. Idag vet man mer om astma och allergi än man gjort tidigare, men den ökade kunskapen rör sällan psykologiska faktorer som både kan påverka och påverkas av sjukdomen. Nina Lind har i tre delstudier studerat en grupp astmatiker och allergiker boende i Västerbotten.
Ett av huvudresultaten i avhandlingen visar attmiljöintolerans, i form av kemisk intolerans och sjuka hus-sjukan, är relativt vanligt bland astmatiker och allergiker. Frågor om intoleranser bör därför inkluderas när en astma- eller allergidiagnos ställs för denna patientgrupp. Personer med enbart dessa intoleranser reagerar med liknande symtom som vid astma och allergi, men utan att den allergiska reaktionen uppstår.
– Om man utöver sin astma eller allergi också har en miljöintolerans kan detta påverka kontrollen över sjukdomen, som i sin tur kan leda till försämrad livskvalité och ökad stress hos vissa individer. Det är viktigt att ta i beaktande när man behandlar dessa patienter, då traditionella allergimediciner inte kan behandla symtom uppkomna av intoleranser och kan därför vara tecken på en annan problematik, menar Nina Lind.
Ett resultat från den andra studien visar att patienter med allergisk astma och atopiskt eksem kan ha en ökad risk för psykologiskt lidande i form av stress, utbrändhet och ångest i jämförelse med patienter med rinit och icke-allergisk astma och friska individer.
– Dessa resultat väcker frågan om möjliga hälsovinster i form av terapier så som mindfullness hos speciellt utsatta individer. Eftersom stress kan ha en negativ påverkan på hälsan genom att öka risken för symtom, men också påverka mottagligheten av medicinering negativt, så kan det finnas vinster av att använda metoder för att minska stressen.
Tidigare studier har visat att det finns olika metoder för att minska stress och samtidigt ta kontrollen över olika typer av sjukdomar. Dessa metoder, tillsammans med stöd från omgivningen, har studerats i den tredje delstudien. Bland annat kan socialt stöd från den närmsta omgivningen ha positiv påverkan på hälsan.
Alla tre delstudier utfördes med data från Miljöhälsostudien i Västerbotten, där totalt 3406 västerbottningar deltog. Enkäten fokuserade på olika miljööverkänsligheter och astma och allergi bland Västerbottens invånare. Genom att studera astma och allergi också från ett psykologiskt perspektiv kan man lära sig mer om sjukdomen men också genom att kombinera det vi vet från det biomedicinska fältet tillsammans med det psykologiska öka livskvalitéen för den drabbade och förhoppningsvis kunna förbättra utsikterna när det gäller behandling för dessa patienter.
FAKTA
Om disputationen: Nina Lind, 25 år, är född och uppvuxen i Umeå och disputerar i psykologi med sin avhandling: Komorbiditet, lidande, hantering och socialt stöd i astma och allergi (Engelsk titel: Comorbidity, distress, coping and social support in asthma and allergy). Hon har sedan tidigare en kandidat- och magisterexamen i ämnet. Avhandlingen kommer att försvaras den 30 januari i Norra Beteendevetarhuset Nbvh 1031, kl. 13.15. Opponent är Professor Rosalind Wright, Mount Sinai Hospital, New York, USA. Disputationen kommer att hållas på engelska.
Läs hela eller delar av avhandlingen: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:773069/FULLTEXT02.pdf
Kontaktinformation
Nina Lind, institutionen för psykologi. Telefon: 090-786 78 43, e-post: nina.lind@umu.se
– Det har gjorts så lite forskning att man bör vara försiktig, säger Annika Jägerbrand, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Det är på uppdrag av Energimyndigheten som VTI har studerat den nya belysningens effekt på miljön och olika hållbarhetsaspekter.
– Det går att göra stora besparingar med den nya tekniken eftersom lamporna drar mindre energi, säger Annika Jägerbrand.
Men det finns också miljömässiga nackdelar med de nya LED-lamporna, till exempel miljöfarliga metaller. Därför har det tagits fram listor över vad beslutsfattare kan tänka på inför bytet av belysning.
– Det är till exempel viktigt att ha kunskap om lampornas livslängd och om materialet kan återvinnas.
Undersökningen visade också att det har gjorts ytterst lite forskning om LED-lampornas långsiktiga effekt på djur och människor.
– Ingen vet vad som händer med invånarnas sömnrytm om hela städer byter till lysdioder, vad man däremot vet är att människor påverkas av lysdiod-ljuset, men inte hur mycket och ifall utomhusbelysning kan påverka människors hälsa. Ljuset utomhus påverkar nattaktiva djur som insekter och fladdermöss, och ett byte till lysdioder kan öka den påverkan säger Annika Jägerbrand.
Kontaktinformation
Presskontakt VTI: Andreas Schander. Telefon: 013–204208. Mobil: 0709–218286
Elektronisk självbetjäning innebär att ett företag kan sänka kostnaderna för kundtjänsten, öka tillgängligheten och stärka uthålligheten. I sin avhandling fokuserar Håkan Alm på så kallade avatarer eller digitala assistenter. Avataren använder artificiell intelligens vilket bland annat möjliggör kommunikation med naturligt språk, vilket underlättar för användaren. Håkan Alm har samarbetat med flygbolaget SAS och Marks kommun och genom dem genomfört praktiska försök. Avatarerna hos Marks kommun och SAS heter ”Fråga Elin” respektive ”Fråga Eva”.
Flera intressenter viktiga
Det är många olika gruppers intressen som bör samordnas när man skapar nya e-tjänster. Det kan vara olika kundgrupper, företagsledning och ekonomer.
– Teknikerna som driver IT-systemet kanske vill bevaka teknisk långsiktighet medan marknad och försäljning har andra prioriteringar, säger Håkan Alm.
I ett modernt utvecklingsarbete gäller dock att inte bara fånga in de tradionella intressenterna utan även perspektiv som ekologiska konsekvenser, genus eller bilder och metaforer som kan vara kulturbärande.
Viktigt med komplett bild
– I sådant här utvecklingsarbete är det naturligt att vända sig till de olika intressenterna. Men många av modellerna för medverkan, som används i näringslivet, är så förenklade att de kan bli dysfunktionella. Jag har försökt utveckla en metod som ger de utvecklingsansvariga en mer komplett bild av de olika behoven.
Genom att använda metoden Co-Design identifierade han de olika intressenternas behov, gav förslag till förändringar och mätte resultat. Detta ledde bland annat till att ”Eva” fick ett utökat antal synonymer och mer kunskap inom olika områden. Dessutom ändrades svaren så att kunderna i högre grad fick samma svar oavsett om de använde Eva, webbsidan eller andra kanaler.
Håkan Alm konstaterar att Co-designmetoden har kommit att spridas och användas inom olika delar av flygbolaget SAS.
Text: Anna Kjellsson
FAKTA
Håkan Alm, forskare i informatik vid Högskolan i Borås, spikar sin avhandling Self Services and Disservices, 27 januari i högskolans bibliotek.
Avhandlingen läggs fram inom ämnet informatik. Examen ges av högskolans partner Asian Institute of Technology (AIT) i Bangkok.
Kontaktinformation
Håkan Alm, hakan.alm@hb.se, 076-188 1118
Framtidens förnybara energikällor befinner sig ofta långt borta från slutanvändaren. Till exempel är vindkraftverk som mest effektiva om de placeras ute till havs. Solenergi får störst betydelse i det europeiska energisystemet om man satsar på transport av sol-el från Nordafrika och Sydeuropa till norra Europa.
– Att minska energiförlusterna vid elkraftöverföring är en av de tre viktigaste faktorerna för morgondagens energisystem, säger chalmersforskaren Christian Müller. De andra två är utveckling av förnybara energikällor och tekniker för att lagra energin.
Han har hittat en kraftfull metod för att minska energiförlusterna i växelströmskablar, tillsammans med kollegor på Chalmers och företaget Borealis i Stenungsund. Resultaten publicerades nyligen i den högrankade vetenskapliga tidskriften Advanced Materials.
Forskarna har visat att olika varianter av kolbollen C60, ett nanomaterial i molekylgruppen fullerener, ger ett starkt skydd mot nedbrytning av isoleringsplasten som används i högspänningskablar. Idag måste man begränsa spänningen i kablarna för att isoleringslagret inte ska bli förstört. Ju högre spänningen är desto fler elektroner läcker ut i isoleringsmaterialet, en process som bryter ner det.
Det räcker att tillsätta mycket små mängder av fulleren i isoleringsplasten för att den ska tåla en spänning som är 26 procent högre än spänningen som plast utan tillsatsen kan klara utan nerbrytning.
– Möjligheten att höja spänningen så mycket skulle kunna ge enorma effektivitetsvinster i eltransporter världen över, säger Christian Müller. Inom industrin är det en stor fråga hur man ska kunna höja effektiviteten utan att göra strömkablarna tjockare, eftersom de redan idag är mycket tunga och krävande att hantera.
Att man kan skydda isoleringsplasten med hjälp av tillsatser har varit känt sedan 70-talet, men hittills har ingen vetat exakt vad och hur mycket man ska tillsätta. Därför använder man idag inga tillsatser alls för det ändamålet, utan tillverkar isoleringsmaterialet så rent som möjligt.
Andra forskare har på senare år experimenterat med fullerener i de elektriskt ledande delarna av högspänningskablar. Men ingen har hittills känt till att ämnet kan göra så stor nytta i isoleringsmaterialet.
Chalmersforskarna har nu visat att fullerener är den bästa spänningsstabilisatorn för isoleringsplasten som hittills har identifierats. Det innebär att de har en hittills oöverträffad förmåga att suga upp elektroner och därmed skydda andra molekyler från att slås sönder av elektronerna.
För att komma fram till detta har forskarna testat en mängd molekyler som också används inom solcellforskningen på Chalmers. Molekylerna undersöktes med flera olika metoder, och tillsattes i bitar av isoleringsplast för högspänningskablar. Plastbitarna utsattes sedan för ett ökande elektriskt fält tills de krackelerade. Sammantaget visade det sig att fullerener är den typ av molekyl som skyddar plasten mest effektivt.
Nästa steg blir att testa metoden storskaligt i högspänningskablar för växelström. Forskarna kommer också att testa metoden i högspänningskablar för likström, eftersom likström är mer effektivt än växelström vid elstransport över mycket långa sträckor.
FAKTA
Om kolbollen C60 – som också kallas för buckminsterfulleren. Den består av 60 kolatomer som är placerade så att molekylen liknar en nanometerstor fotboll. C60 ingår i molekylklassen fullerener.
Fullerenerna upptäcktes 1985, vilket belönades med nobelpriset i kemi 1996. De har unika elektroniska egenskaper och har länge setts som mycket lovande material för en mängd tillämpningar. Men hittills har de industriella användningsområdena varit få.
Fullerener är en av de fem formerna av rent kol som finns. De andra fyra är grafit, grafen/kolnanorör, diamant och amorft kol, till exempel sot.
Högre spänning ger effektivare eltransport
Om man tillsätter små mängder fulleren i högspänningskablars isoleringsplast kan spänningen höjas med upp till 26 procent. Detta betyder att den överförda elektriska kraften också ökar med upp till 26 procent, eftersom den elektriska kraften = spänningen multiplicerat med strömstyrkan. Men energiförlusten i form av värme ökar inte om strömstyrkan hålls konstant, eftersom värmeutvecklingen till största delen beror av strömstyrkan. Elkraftöverföringen kan alltså höjas med upp till 26 procent samtidigt som energiförlusten stannar på samma nivå – en ökning av effektiviteten i eltransporten.
Om forskningen
Forskningen har utförts av åtta chalmersforskare på institutionerna för kemi och kemiteknik samt material- och tillverkningsteknik, och en forskare på Borealis AB i Stenungsund. Chalmers styrkeområden Materialvetenskap och Energi har stått för finansieringen, liksom Borealis AB.
Läs den vetenskapliga artikeln, A New Application Area for Fullerenes: Voltage Stabilizers for Power Cable Insulation: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/adma.201404306/full
Graphene Flagship
Kontaktinformation
Christian Müller, forskare i polymerteknologi på Chalmers, 031-772 34 06, christian.muller@chalmers.se
– När det gäller korttidsminnet verkar det fungera nästan likadant hos alla djur. Det är lite förvånande att människoapor inte minns bättre än råttor, men resultaten är tydliga. Människans minne skiljer ut sig genom att det är så mottagligt, vad som helst verkar kunna fastna i minnet under mycket lång tid, säger Johan Lind, docent i etologi vid Stockholms universitet.
Forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskningvid Stockholms universitet och Brooklyn College har utfört studien som är en metaanalys av nästan 100 minnesexperiment på 25 olika arter. Studien visar att djur har olika minnessystem. Enkelt uttryckt har djur korttidsminne och specialiserade minnen. I korttidsminnet kan djur lagra information om nästan vad som helst men informationen försvinner snabbt. Djur har även en mängd specialiserade minnen som å ena sidan bara kan lagra en viss typ av information men å andra sidan kan den informationen lagras väldigt lång tid.
– Som exempel kan man ta en hamstrande kråkfågel som minns platsen där den gömt nötter i flera månader, men samma djur har svårt att komma ihåg andra saker i andra sammanhang ens en minut. Specialiserade minnen håller information mycket länge, tänk till exempel på att djur kan minnas andra individer, platser rika på föda eller om viss mat är giftig under väldigt långa tidsperioder. Men, minnen från händelser som inte triggar dessa specifika system försvinner inom loppet av sekunder eller ett par minuter. Detta verkar gälla för alla djur utom människan, säger Magnus Enqvist, professor i etologi vid Stockholms universitet.
– Någon gång i vår förhistoria utvecklades mentala förmågor som möjliggör för människor att tala, lära sig läsa och bygga komplicerade samhällen. Vår studie bidrar till att bättre förstå hur människans psykologi förändrats de senaste årmiljonerna, säger Stefano Ghirlanda, professor i psykologi vid Brooklyn College.
FAKTA
Experimenten som analyserats, så kallade delayed matching-to-sample-test, undersöker korttidsminnet och börjar med att ett djur får se ett stimulus, till exempel en röd prick. Den röda pricken försvinner, och efter ett uppehåll får djuret se två stimuli varav ett är likadant som det första medan det andra är annorlunda, till exempel en svart fyrkant. Djuret belönas om det väljer samma stimulus efter uppehållet som det fick se före uppehållet, i det här fallet den röda pricken.
Kontaktinformation
Johan Lind, docent i etologi vid Stockholms universitet, johan.lind@zoologi.su.se, tel: 08 16 27 47.
– Övergången till smarta skogsmaskiner måste gå stegvis genom att vi, innan maskiner kan bli helt självgående, först utformar halvautonoma system där människa och teknik samarbetar, säger Daniel Ortíz Morales, som utfört sina doktorandstudier vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Världens befolkning fortsätter att öka i snabb takt, år 2050 beräknas befolkningsökningen att vara 40 procent. Med det följer en ökad efterfråga på mat, bostäder, el och värme. Mänskligheten står därför inför en stor utmaning med tanke på att många naturresurser är ändliga, inte minst oljan. En ökad användning av förnybara energikällor är inte längre bara ett alternativ, det är en nödvändighet.
Här spelar skogen spelar en viktig roll som förnybar resurs. Frågan är hur vi kan utvinna mer ur skogen, men samtidigt undvika avskogning? Det är därför viktigt att vi utvecklar ny skogsteknik som omfattar smarta maskiner och skogsbrukstjänster.
Samhället har alltid haft visioner om maskiner eller robotar med samma kapacitet som vi människor. Det är dock mycket svårt att utveckla robotsystem som är fullt ut automatiserade, med ett beslutsystem som liknar de biologiska systemen i naturen. I stället, menar Daniel Ortíz Morales, bör vi tänka oss applikationer som kan hjälpa oss att öka produktiviteten och förbättra vår livskvalitet genom samspel mellan människa och maskin.
Han har i sin forskning ställt sig frågorna: ”Vilka uppgifter bör automatiseras” och ”Hur kan vi kombinera det bästa av både människor och automation”? Detta sätt att tänka leder till idén om ett utvecklingssystem med olika nivåer av ”smarthet”, där intelligensen fördelas mellan människa och maskin. Graden av smarthet definieras som maskinens förmåga att automatiskt utföra en uppgift utan människans kommando.
Efter att ha registrerat och analyserat maskinförares nuvarande arbetsuppgifter kunde Daniel Ortíz Morales identifiera planering och utförande av en viss kategori skotarkranrörelser som ett viktigt första steg för automation på kortare sikt. Användning av metoden Virtuella holonoma bivillkor (Virtual Holonomic Constraints) visar att automatiserade kranrörelser potentiellt kan ge en väsentlig förbättring jämfört med rörelser som utförs av erfarna mänskliga operatörer.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
Om disputationen: Måndagen den 2 februari försvarar Daniel Ortiz Morales, institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Virtual Holonomic Constraints: from academic to industrial applications. På svenska: Virtuella holonoma bivillkor: från akademiska till industriella tillämpningar. Disputationen äger rum klockan 13:00 i rum MA 121, MIT-huset. Fakultetsopponent är professor Ivan Kalaykov, Örebro universitet.
Daniel Ortiz Morales är född och uppvuxen I Mexico city, Mexico. Han har en kandidatexamen i Electronics and Communications från Escuela Superior de Ingeniería Mécanica y Eléctrica (ESIME Culhuacán, IPN), Mexico, samt en masterexamen i reglerteknik vid Umeå universitet.
Kontaktinformation
Daniel Ortíz Morales, institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Telefon: 090-786 71 63, e-post: daniel.ortiz.morales@umu.se
– Post infektiös irritable bowel syndrome, PI-IBS, har länge ansetts vara en psykosomatisk sjukdom och bero på stress. Vår studie visar att det finns fysiologiska förändringar i tarmen som måste behandlas, säger Johanna Sundin, forskare i medicin vid Örebro universitet, som har undersökt immunförsvarets roll vid PI-IBS.
Många, nästan en tredjedel av alla svenskar, drabbas någon gång av IBS. Just PI-IBS kan man få om man till exempel fått problem med magen på semestern, efter ett julbord eller om vattnet blir kontaminerat. Örebrostudierna visar tydliga fysiologiska förändringar i tarmen och att det finns ett samband mellan stress och PI-IBS.
– Vi kunde se att det fanns en inflammation i tarmens slemhinna. Fler lymfocyter, vita blodkroppar, var aktiverade och patienterna hade färre B-celler, som reglerar tarmfloran.
Örebrostudien är unik eftersom forskarna tagit prover från obehandlade tarmar och jämfört prover från tarmslemhinnan med avföringsprover. Bakteriefloran hos patienterna med PI-IBS visade sig skilja sig inte bara från friska deltagare utan även från andra IBS-patienter.
– Vi kan konstatera att allt som i dag sammanfattas som IBS troligtvis inte är en sjukdom utan flera. Vi vet bara för lite om dessa ännu. Men vi kunde tydligt se i den här studien att PI-IBS skiljer sig från IBS.
Eftersom orsaken till sjukdomen inte är känd kan läkare i dag bara behandla patienternas symptom, det vill säga smärta, gaser, diarré och förstoppning, och minska deras besvär. PI-IBS, och andra former av IBS får stora konsekvenser för dem som drabbas. Det finns människor som till exempel måste byta jobb eller som har svårt att träffa en partner. Det är en sjukdom som dessutom uppfattas som pinsam.
– Målet är att inte bara hitta orsaken till sjukdomen för att kunna ge patienterna behandling. Det bästa vore att hitta vad det är som triggar sjukdomen för att kunna arbeta förebyggande. Så att människor slipper att få IBS överhuvudtaget, säger Johanna Sundin.
Kontaktinformation
Johanna Sundin: E-post: johanna.sundin@oru.se, telefon: 019-301322, 019-302189, mobil: 0730-437474
Den globala sportbranschens omsättning uppskattas till över 10 000 miljarder kr per år. Av detta har Sverige idag en mycket liten del, endast 8 promille, ca 80 miljarder kr per år. Andelen är speciellt liten om den ses i förhållande till aktivitets- och prestationsnivån bland svenskar, både bland motionärer och elit.
Sverige har en unik ställning med stark ingenjörs- och IKT-kunskap kombinerat med ett mycket stort sportintresse. Det finns ett utbrett föreningsliv och elitidrottare blir folkkära kändisar. Sportevenemang drar stor publik och sport är temat för lördagsunderhållningen i flera av de största TV-kanalerna.
Det finns därför en stor potential för Sverige att positionera sig som ett föregångsland både vad gäller uppkopplade sportupplevelser och digitala tjänster och produkter för utövande och konsumtion av sport.
Forskningsinstitutsgruppen Swedish ICT har fått i uppdrag från VINNOVA att leda ett samverkansprojekt med målet att ta fram en nationell strategi för att skapa förutsättningar för innovationer inom framtidens sport och sportupplevelser. I Sverige finns idag ett antal lokala initiativ men det saknas en nationell samordning.
– Genom en nationell satsning på att skapa bättre förutsättningar för innovationer inom sportområdet kan vi bidra till att skapa Sveriges nästa exportframgångar på en global och växande marknad, samt att göra sporten mer tillgänglig för fler utövare och mer interaktiv för publiken, både de som är fysiskt på plats och de som följer eventet i något digitalt medium, säger Jin Moen initiativtagare till en nationell strategi och Affärs- och Innovationsområdeschef på Swedish ICT.
FAKTA
Aktörer som deltar i projektet är, förutom Swedish ICT (med bolagen Acreo, SICS och Interactive Institute): Riksidrottsförbundet, Chalmers tekniska högskola, Uppsala universitet, Peak Innovation, IBM, Elpex Sweden, Fiber Optic Valley, Dala Sport Academy, WeMeMove, Qualisys, Malmö högskola, Nationellt Vintersportscentrum vid Mittuniversitetet, SISU/Västsvenska idrottsförbundet, Friskis & Svettis, Finnkampen/Friidrottsförbundet, Stockholms universitet. mfl. Arbetet kommer att genomföras i samarbete med GIH och dess partners.
Läs hela projektbeskrivningen här https://www.swedishict.se/business-areas/internet-of-sports
Om Swedish ICT: Swedish ICT är en grupp av forskningsinstitut inom Informations- och kommunikationsteknik som samverkar med industri och offentlig sektor för att omsätta forskningsresultat till innovativa produkter och tjänster.
I gruppen ingår Acreo Swedish ICT, Interactive Institute Swedish ICT, SICS Swedish ICT och Viktoria Swedish ICT. Swedish ICT ägs till 60 procent av svenska staten genom RISE samt till 40 procent av näringslivet. www.swedishict.se
Kontaktinformation
Jin Moen, Affärs- och Innovationsområdeschef Internet of Sports Swedish ICT. Tel: 0707 25 44 85. Mail: jin.moen@swedishict.se
Margareta Serder arbetade tio år som lärare i matematik och naturvetenskap innan hon började forska. I sin avhandling har Serder låtit 21 grupper niondeklassare svara på PISA-frågor om surt regn, växthuseffekten och solskyddsfaktorer. Detta för att undersöka hur eleverna resonerar och diskuterar och vad de naturvetenskapliga kompetenser som mäts i PISA består av.
I en annan del av avhandlingen har hon studerat talet om naturvetenskap och förmåga i olika OECD-dokument. Hon ställer sig frågor kring varför underliggande antaganden, som att det är bra med naturvetenskap och i synnerhet att prestera bra i naturvetenskap, är så starka. Vad innebär det för elevers prestationer?
Vilka är de viktigaste resultaten?
– En tydlig svårighet för eleverna är att PISA handlar om vardagliga situationer samtidigt som ett abstrakt naturvetenskapligt språk används, säger Margareta Serder. I provet låter man i ett exempel marmorstatyerna vittra i Aten och det ska eleverna koppla till vad som händer med en marmorbit i vinäger.
– Men eleverna i min undersökning har svårt att förstå och ser inte detta som naturvetenskap utan som en vardagsituation. Det krävs att de sätter sig in i provkonstruktörens språk och sätt att tänka. Det är deprimerande att de elever som har lätt att förstå skolans språk blir framgångsrika, andra inte.
Ur ett klassrumsperspektiv, menar Serder, måste vi göra både elever och lärare medvetna om vilken slags vetenskap och kultur naturvetenskap är och hur språket formas därefter. Naturligtvis handlar det också om läs- och skrivkunnighet.
Vad kommer du fram till när det gäller OECD-dokumenten?
– Jag pekar på att naturvetenskapliga kunskaper inte är oproblematiska, som det skrivs fram i OECD-dokumenten. För att bli en framgångsrik medborgare talas om nödvändiga naturvetenskapliga kunskaper.
Underförstått, menar OECD, är de svagpresterande i naturvetenskap ett hot mot framtiden, inte för sig själva, utan på en samhällsnivå och för den ekonomiska tillväxten. I Sverige har vi mött de fallande kunskapsresultaten med fler mätningar. Men Serder för ett starkt kritiskt resonemang och pekar på att detta enbart gynnar de högpresterande medan de svagpresterande går in i en negativ spiral, med ständiga misslyckanden i olika tester. På det sättet tappar vi alldeles för många på vägen, enligt Serder.
Vem ska läsa avhandlingen?
– Då PISA-diskussionen varit intensiv det senaste året vill jag att så många som möjligt läser avhandlingen. Alltifrån politiker, lärarutbildare, studenter, lärare i skolan till tjänstemän på Skolverket och Utbildningsdepartement.
FAKTA
Margareta Serder disputerar 30 januari kl. 13.15 i D 138, Orkanen, Nordenskiöldsgatan 10 Malmö högskola. Tel: 0704-283082 Avhandlingens titel Möten med PISA: Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgifter i och om naturvetenskap
Mer om Margareta Serder
Om PISA: Den internationella mätningen kallas de standardiserade kunskapstest i bland annat naturvetenskap som görs av niondeklassare över hela världen. Provet konstrueras av OECD. På tio år har skillnaden i resultat bland svenska skolor som presterar sämst respektive bäst ökat markant. Det är framförallt låg- och medelpresterande elevers resultat som sjunkit. Det brister framförallt när det gäller att tillämpa de naturvetenskapliga kunskaperna.
Kontaktinformation
Helena Smitt Kommunikationsansvarig, Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola. Telefon: 040-665 80 62 Mobil: 0709-655 355 e-post: helena.smitt@mah.se
I studien berättar tretton norrköpingsbor i åldern 72 till 92 hur de betraktar sitt hem och sakerna i det. Tydligast framkommer hur deltagarna drar sig för att skaffa nya saker eller att ens ersätta sådant som gått sönder. I hemmet finns redan tillräckligt, anser man.
Att inte skaffa sig mer saker på ålderns höst innefattar också att man avstår från ny teknik. Detta kan vara problematiskt i ett samhälle där tekniken utvecklas snabbt och många av samhällsfunktionerna bygger på att man har internet och smartphones. De äldre blir på så sätt beroende av andra för att betala räkningar via internetbanken eller att boka tvättstugan på webben. Den teknik man ändå skaffar kommer ofta från barn och barnbarn, vilket innebär att den redan från början är gammalmodig.
– Egentligen handlar det alltså inte främst om ett teknikmotstånd, utan om en praktisk syn där nya inköp blir ytterligare en sak för de anhöriga att rensa ur dödsboet, säger universitetslektor Lars-Erik Hagberg som skrivit artikeln tillsammans med universitetslektor Åsa Larsson Ranada.
Det är just omtanken om de efterlevande som ofta motiverar de äldre att inte skaffa fler saker till hemmet. Hur man skapar, vårdar och eventuellt nedmonterar sitt hem berör ju inte bara en själv utan också de barn eller barnbarn som ska ta hand om dödsboet.
– Här skiljer sig dock kvinnors och mäns syn åt lite grann. Män överlämnar i lite större grad utsorterandet till barnen efter att de dött, medan kvinnorna vill bespara barnen detta, säger Jan-Erik Hagberg.
Studien är en del av ett större projekt som finansieras av Vetenskapsrådet.
Artikeln: All the things I have –Handling one’s material room in old age.
Skriven av Åsa Larsson Ranada och Jan-Erik Hagberg, 2014.
Kontaktinformation
Åsa Larsson Ranada, universitetslektor, 011-36 33 92, asa.larsson@liu.se Jan-Erik Hagberg, universitetslektor, 011-36 33 30, jan-erik.hagberg@liu.se
