Att kunna förutsäga vad föraren kommer att göra i framtiden och kunna förbereda bilens system på detta låter nästan som science fiction, och är förstås en dröm för biltillverkarnas säkerhetsavdelningar. En dröm som nu har kommit ett steg närmare verkligheten.

– Med den förarmodell jag har utvecklat kan man förutsäga vad förare kommer göra med ratten innan de har gjort det. Direkt när föraren påbörjar en rattrörelse så kan man förutsäga hur långt personen kommer att vrida ratten. Det är som att se in i framtiden, säger chalmersforskaren Ola Benderius.

Genom den nyligen publicerade upptäckten kan en rad tillämpningar och applikationer för bilarnas stödsystem utformas som gör våra bilar säkrare. Smartare anti-sladdsystem och system för trötta förare är två exempel på möjliga användningsområden.

– Tänk dig en trött förare som håller på att köra av vägen. Han eller hon vaknar plötsligt till och gör en reflexmässig jättemanöver, en felbedömning som riskerar att leda till något väldigt farligt. Eftersom vi nu kan förutsäga hur mycket föraren kommer vrida på ratten kan bilens stödsystem identifiera den här felbedömningen och lägga på ett motriktat moment på ratten, som resulterar i att vi kan undvika en svår olycka där bilen annars kanske hade åkt över i filen för mötande trafik, säger Ola Benderius.

Vad är det då för mysterium som Ola Benderius har löst? Redan 1947 gjorde den kände brittiske forskaren Arnold Tustin (1899-1994) den allra första modellen för hur en människa styr mot ett mål, där han identifierade ett kontinuerligt och linjärt styrbeteende. I bilkörning motsvarar detta att föraren mjukt och kontinuerligt följer vägen med ratten. Inom reglerteknik kallas detta beteende för tracking, och det har varit den rådande teorin för bilkörning sedan dess. När man jämfört denna linjära modell mot faktiska uppmätta styrsignaler så ser man dock avvikelser, några ryckigheter i styrsignalen.

Dessa lokala avvikelser från en kontinuerlig signal var något som redan Tustin såg, men först nu har mysteriet fått sin förklaring. Idén fick Ola Benderius och hans kollega Gustav Markkula när de lyssnade på en föreläsning i neurokognition på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Där behandlades beteendeteorin reaching, som avser det grundläggande mänskliga beteendet som beskriver hur vi sträcker oss mot ett mål.

Om man studerar hur vi människor rör handen, från punkt A för att plocka upp något från punkt B, så beror rörelsens hastighet direkt på avståndet – ju längre avstånd, desto snabbare rörelse. Den intressanta effekten av detta är att tiden för förflyttningen förblir densamma oberoende av avståndet.

– Vi kände direkt igen det här mönstret från våra styrsignaler, säger Ola Benderius. Det var lite av ett heureka-ögonblick. Kunde det vara så att det här grundläggande mänskliga beteendet också ligger bakom hur vi styr vår bil?

Med idén i bakhuvudet plockade Ola Benderius ut mer än 1000 timmars bil- och lastbilskörning från verkliga kördata, vilket gav 1,3 miljoner styrkorrektioner. Det visade sig att runt 95 procent av dessa stämde överens med reaching-teorin. Det Ola Benderius och Gustav Markkula hade upptäckt var alltså att styrning inte uppträder linjärt när föraren följer vägen, utan föraren vrider ratten enligt det speciella reaching-mönstret.

– Genom att använda den här teorin så kunde vi förklara det som forskare sedan länge försökt lösa. Detta var svaret på de tidigare oförklarliga ryckigheterna i styrsignalen. Istället för att se på styrning som att man kontinuerligt följer vägen så gör man istället styrkorrigeringar på ett väldigt förutbestämt sätt, säger Ola Benderius. Styrbeteendet har dessutom visat sig vara mycket naturligt då jag till och med sett det i en tidigare studie där jag undersökte körbeteendet hos 12-åringar och deras föräldrar.

Med denna nya kunskap kunde han utveckla en matematisk modell som kan förklara mängder av olika körbeteenden, vilket gör det möjligt att förutsäga hur föraren kommer att agera i olika situationer innan det faktiskt har hänt. Upptäckten är något som Ola Benderius tror kommer påverka ett helt forskningsfält.

– Det här kan helt förändra hur man ser på mänsklig styrning, när det gäller alla fordon och farkoster. Jag tror och hoppas att många forskare kommer ta till sig detta och börja tänka i andra banor. Traditionellt har styrbeteende studerats utifrån reglerteknik och tekniska system. Om man istället utgår från neurovetenskap och sätter människan i fokus så öppnas en helt ny värld av möjligheter. Detta kan driva forskningsfältet i en helt annan riktning, säger Ola Benderius.

Fakta om forskningen
Forskningen har utförts i forskargruppen Adaptiva system på Chalmers institution för tillämpad mekanik. Den har finansierats av trafiksäkerhetscentrumet Safer på Chalmers och forskningsprogrammet FFI.

Upptäckten om den medfödda styrrörelsen publicerades nyligen i den vetenskapliga artikeln Evidence for a fundamental property of steering

Studien och den matematiska modellen ingår i Ola Benderius doktorsavhandling som han nyligen publicerade: Modelling driver steering and neuromuscular behaviour

Det är personligheten som avgör hur individer hanterar sin karriär. De som är mer aktiva i sitt jobbsökande är mera äventyrliga, belöningssökande och kompromissinriktade, mera karriärbenägna och mindre tillfredsställda med sina jobb jämfört med de som är passivt jobbsökande. Det visar Ulf Lundgrens magisterstudie i psykologi vid Högskolan Kristianstad. I studien konstateras att mellan 9-16 procent av landets cirka 4,7 miljoner arbetssysselsatta byter jobb varje år.

– Skillnader i personlighet tar sig uttryck i olika beteende även när det gäller att söka jobb. Människor hanterar möjligheter, risker och motgångar olika, säger Ulf Lundgren.

Studien ”Personlighetens inverkan på aktivt och passivt jobbsökande, karriärambition och arbetstillfredställelse” är unik i sitt slag.

– Ingen tidigare forskning har tidigare gjorts på skillnaderna mellan aktivt och passivt jobbsökande. Min forskning ger belägg för att de passivt jobbsökande som är synliga via karriärnätverk som Linkedin, har bättre långsiktig motivation och arbetstillfredsställelse. De som söker jobb aktivt via annonser skiljer ut sig bland annat genom en mera extrem personlighet och högre karriärmässiga förväntningar, och om dessa inte motsvaras så är deras tröskel för att leta efter alternativt arbete låg, säger Ulf.

Ulf har i sin enkätbaserade studie undersökt universitetsutbildade ekonomer och ingenjörer med fem till 25 års erfarenhet. Av de 986 personer som kan antas ha mottagit e-postutskicket har 297 personer, jämt fördelat mellan ekonomer och ingenjörer, svarat på enkäten.

– De nya rön som kommit fram ger en mera nyanserad bild av konsekvenserna av olika rekryteringsstrategier och är en utgångspunkt för fördjupade studier beträffande passivt jobbsökande, säger Ulf.

Kontaktinformation
Ulf Lundgren via e-post ulf.lundgren@rekrytering.se eller mobil 0704-28 02 56.

Historikern Per Hammarström har nyligen avslutat en studie om integration och kan visa att det för svenska judar under 1800-talet var lättare och mer populärt att konvertera och assimileras i det då kristna och svenska samhället, om man var framgångsrik socialt och ekonomiskt.

Studien som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond heter Integration genom dop? Judiska konvertiter i Sverige 1782-1879 och lämnar flera viktiga bidrag till assimilationsprocesserna och hur de sett ut.

– Trots att stora delar av exempelvis den stockholmska judiska församlingen under 1800-talets första hälft ryckte fram socialt och ekonomiskt, valde många av dem att döpa sina barn och själva konvertera till kristendomen. Det gav dem i ett slag samma rättigheter som alla andra. Framstående judar såg helt enkelt en kristen identitet som ett viktigt steg för att bli mer svenska, säger Per Hammarström.

Bland de mindre bemedlade judarna i Sverige var det inte alls lika vanligt att konvertera eller att döpa sina barn, och Per Hammarström kan också visa att det var svårare för svenska missionsorganisationer av olika slag att missionera bland dem.

– Bara i undantagsfall lyckades man få dem att döpa sig, bara ett fåtal döpte sig, trots att de med sin mer marginaliserade position faktiskt hade tjänat på att konvertera, säger Hammarström.

Att konvertera verkar helt enkelt ha inneburit en alltför stor förlust av trygghet i form av familj och nätverk för de mindre bemedlade judarna.

Här finns det lärdomar här att dra för dagens integration, menar Per Hammarström och pekar på hur utsatta de etniska och religiösa minoriteter var.

– Resultaten speglar också mekanismer bakom fördomar och fientlighet mot ”den Andre” samtidigt som den ger en antydan om människors förmåga att bryta mönster och göra motstånd mot rådande normer. Min personliga förhoppning är att den här typen av historisk forskning någonstans i förlängningen ska kunna gynna humanitet, öppenhet och ömsesidig förståelse, säger Per Hammarström.

Läs hela slutredovisningen på RJ:s webb.

I dag kan våra privatliv kartläggas i oväntad detalj genom vår vardagliga användning av bankkort, dator och mobiltelefon.

– Den sociala kontrollen ökar med datoriseringen av samhället. Alla bör känna till riskerna för att kunna välja att skydda sin integritet, säger professor Gerald Q. ”Chip” Maguire Jr.

Ett av dina huvudsakliga råd till människor som vill hålla hög integritet på nätet är: ”Använd kontanter”. Varför då?

– Du ger upp din personliga integritet när alla dina transaktioner är elektroniska. Det räcker med att gå ut och äta middag på en pub i Stockholm och betala med kort, säger Gerald Maguire Jr.

Till den personliga information som kan avslöjas om dig för utomstående genom krogbesöket hör: 

– Var du befinner dig i realtid (vilket kan intressera inbrottstjuvar och stalkers).

– Vad som är din favoritmat och –dryck (vilket kan intressera bland annat marknadsförare).

– Om inköpssumman är rimlig i relation till din inkomst (pubens kassaapparat är i dag kopplad till Skattemyndigheten, dit alla transaktioner rapporteras direkt).

– För den som värnar om sin integritet blir det allt svårare att behålla den – särskilt i länder som Sverige, där kontanter blir allt svårare att komma över. Här är det ju i många fall inte ens längre möjligt att betala med sedlar och mynt, säger Gerald Maguire Jr.

Stefan Nilsson, lektor i datateknik och programmering, ser också han betydande risker med dagens elektroniska betalsystem.

– Betalning via kort eller internet ger elektroniska spår som faktiskt är möjliga att undvika. Du bör betala kontant, om du inte vill att det ska finnas kompletta listor över allt du någonsin köpt i stora datalager världen över, säger Stefan Nilsson. Han ser flera skäl till att kontantalternativet ska finns kvar.

– Vi behöver ett robust betalsystem som håller även när strömmen eller nätet fallerar. Jag ser också problem med betalsystem som kontrolleras av företag och inte av samhället, säger Stefan Nilsson.

Vad anser du är den största missuppfattningen människor har kring internet-användning?

– I mina ögon är ett av de mest häpnadsväckande fenomenen i datorbranschen att folk köper virusskydd från tredje part för att skydda sina datorer. I vissa fall är virusskydd i det närmaste helt meningslöst, till exempel för mobiltelefoner, och snarast att se som ett bedrägeri. Och i de fall där virusskydd faktiskt kan behövas, så tycker jag nog att branschens elefanter själva borde stå för säkerheten i sina produkter, säger Stefan Nilsson.

Vad tycker du bör ändras juridiskt sett i dagens samhälle för att skydda vår integritet på webben?

– En bra start vore att förbjuda våra internetoperatörer att lagra information om vår internethistorik. Just nu är ju situationen den omvända i Sverige: operatörerna är tvingade att lagra all data, något som dessutom strider mot EU:s lagstiftning, säger Stefan Nilsson.

Värna din digitala integritet: Gerald Maguires 10 tips

1. Använd kontanter.
2. Anpassa ditt liv på internet enligt dina ideal, gör saker du tror på. Välj bort sådant du inte kan stå för.
3. Inse fakta: att ha hemligheter på webben funkar inte. Så fort du gör någonting på internet, och någon har intresse av att kartlägga och bevaka det, så är ditt agerande möjligt att observera. Om det sedan är värt de pengar och den arbetsinsats som krävs för att följa någon, det är en annan sak. Men rent tekniskt är det alltså alltid möjligt.
4. Principen är att så fort du kommunicerar något nära en person som har mobiltelefon så ska du agera som om någon lyssnar på vad du säger. Samtalet kommer i många fall att finnas tillgängligt i ren text hos din teleoperatör. Men det är tekniskt möjligt att få skyddade samtal genom teknologi som Voice over IP (VoIP), i kombination med Secure Real Time Protocol (SRTP) och MIKEY, enligt en licentiatavhandling av KTH-forskare Elisabetta Carrara.(http://kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A14269&dswid=1212)
Själv använder jag mobiltelefon mindre än två gånger per år, annars har jag den avslagen. Sedan ett decennium tillbaka har jag inte heller någon jobbtelefon.
5. Ingen fullständig anonymitet kan garanteras på internet, men anonymitetstjänster som TOR och TAILS är effektiva, irriterar och gör övervakningsprocessen dyr. Systemen gör att datorn inte skriver ner datainformation till skivan och verktyget krypterar all information. Om det handlar om att hålla saker hemliga från grannen är det definitivt värt att satsa på, men om du vill dölja datainformation från ett lands stat så är det lönlöst att ens försöka.
6. För många år sedan började jag föreslå användningen av ett ”svart” kreditkort, som saknar koppling till personlig identifiering. Samtliga transaktioner ser ut att gå genom en bank eller en annan mellanhandsserver. Servern mixar olika nätverk för att bryta sambandet mellan kortanvändaren och transaktionen, och ser till att kortägaren bara får använda sina pengar en gång.
7. En liknande lösning kan gälla SL-kort. En grupp människor med årskort hos SL blanda sina SL-kort och slumpmässigt byta dem mellan varandra under årets lopp. Då är det inte längre så lätt att använda informationen till att kartlägga hur en viss individ reser under en viss tid.
8. När du använder bank- och kreditkort, tänk noga över vad du vill och behöver avslöja – exakt hur mycket information behöver du egentligen ge? Varför ska du behöva uppge en mängd detaljerad personlig information för att exempelvis kunna se en teaterpjäs, köpa en bok, gå på museum, köpa en tågresa…
9. Tänk på att du genom din läsplatta inte bara avslöjar vilka böcker du har laddat ner, utan dessutom hur lång tid du tillbringar på varje sida, i vilken ordning du tittar på sidorna, vilket kapitel du läser eller inte läser… All den informationen kan genom din mobiltelefons inbyggda teknik kopplas ihop med var du befinner dig. Så nu är det möjligt att registrera om en person läser ett kapitel i ”The Anarchist Cookbook” på en flygplats, eller kanske i apoteks-kön i väntan på att få köpa peroxid.
10. Kom ihåg att det i dag finns institutioner som använder MOOCs (Massive Open Online Courses) för att spåra vad individer gör i studiesituationer, hur de lär sig, hur de misslyckas, och så vidare. Informationen behandlas sedan av företag som studerar hur man kan stärka människans inlärning.

I Hanöbukten planerar Blekinge Offshore att bygga en vindkraftspark med ca 700 turbiner. En utmaning ur många synvinklar. En utmaning är installationen. En grupp Masterstudenter från Chalmers kurs i Marine Design Project, har utvecklat två olika koncept för installationsfartyg. Utvecklingsarbetet har skett tillsammans med Blekinge Offshore och med stöd från OffshoreVäst, Studenterna har under hösten lagt ner ca 10 000 timmar på sina förslag och som en extra julklapp fick studenterna möjlighet att presentera sina idéer för en stor skara intresserade åhörare från såväl industri som forskning.

Två olika lösningar har tagits fram, ett fartyg av mer traditionell ”Heavy lift”-typ samt ett något mer okonventionellt ekipage bestående av en bogserbåtsassisterad sänkbar pråm. Båda installationskoncepten kan användas för installation av såväl gravitationsfundament som fullt hopmonterade vindkraftverk. Studenternas arbete har utmynnat i flera förslag på nytänkande och innovativa lösningar och skiljer sig från de installationsfartyg som används i dagsläget.

– Det är fantastiskt roligt att vi från OffshoreVäst har kunnat stödja samarbetet mellan industrin och utbildning. Det är viktigt att studenterna får omsätta sina teoretiska kunskaper i skarpa projekt. Det är något som har hög prioritet i vårt samarbetskonsortium säger Kerstin Hindrum från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som koordinerar satsningen OffshoreVäst.

Att det är uppskattat att få jobba med verklighetsförankrade utmaningar vittnar tre nöjda studenter.

– Det har varit både spännande och lärorikt att knyta an vad vi lärt oss i utbildningen till ett verkligt projekt, säger Niklas Blomgren.

– Men vi har inte bara fått omsätta våra tekniska kunskaper utan också lärt mycket om projektarbete, hur man kommunicerar, koordinerar ritningsunderlag och hur man leder ett projekt med många inblandade, fyller Johanna Lennmalm i.

– Vi har dessutom fått möjligheten att arbeta med både delmoment och helheten och det har varit väldigt värdefullt avslutar Lisa Kilsmark.

FAKTA
OffshoreVäst är en satsning på svensk industriutveckling inom offshoresegmentet. Satsningen är en del i Vinnovas Vinnväxtprogram och stöds dessutom av Västra Götalandsregionen, SP och Chalmers. Ett 70-tal företag och organisationer deltar i ett samarbetskonsortium. SP initierade 2013 arbetet med att utveckla den strategiska idén att ”Utveckla industrisegment och teknikområden inom offshore där Sverige tillhör de internationellt ledande aktörerna genom starka FoU-miljöer, innovationsförmåga, hög kvalitet och stark konkurrenskraft med utgångspunkt i en hållbar utveckling.” SP är värdorganisation och koordinator för satsningen.

William Jobe har studerat hur webben, smartphones och storskaliga öppna nätkurser (eng: MOOCs) används för lärande i Kenya. Kenyaner är i stor utsträckning vana vid mobil teknologi trots att många i befolkningen är fattiga och har en låg utbildningsnivå. De här förutsättningarna är passande för studier där man undersöker användningen av och möjligheterna med moderna mobil- och utbildningsteknologier.

– Det breda syftet med min avhandling är att undersöka hur mobila enheter kan fungera som katalysatorer för att öka både det informella lärandet*) och det icke-formella lärandet*), säger William Jobe som är anställd vid Högskolan Väst och disputerar vid Stockholms universitet.

Avhandlingen undersöker speciellt hur mobila webbappar, storskaliga öppna nätkurser och lärincitament via en smartphone, påverkar lärandet.

Frågan William vill ha svar på är: hur kan initiativ till lärande, där man använder mobil inlärning i olika former, kombinera icke-formellt och informellt lärande för att utveckla och bidra till en gör-det-själv-inställning till lärande? Metoden han använder är främst aktionsforskning.

Vilket är det viktigaste resultatet i din avhandling?
– Att smartphones, i kombination med icke-formella lärinitiativ som storskaliga öppna nätkurser, kan erbjuda verktyg och möjlighet till en förbättrad livssituation för kenyaner, förklarar William.

Det har också visat sig att olika incitament i form av digitala utmärkelser fungerar som ett hjälpmedel i lärandet. Genom dem kan man validera icke-formella kunskaper och på så sätt bidra till en gör-det-själv-lärandeattityd, där man fritt kan komplettera eller ersätta traditionellt lärande.

Docent Henrik Hansson har varit huvudhandledare. Han är imponerad av arbetet som William har utfört i ett av de fattigaste områdena i världen, slummen i Kiberia i utkanten av Nairobi.

– William har designat och förverkligat flera innovativa projekt med smartphones som kan användas av fattiga för att få en utbildning vid sidan av det formella utbildningssystemet. Detta ger dem en möjlighet att tjäna sitt levebröd och det är imponerande.

– Han har också bidragit till förbättrade resultat för maratonlöpare genom ett skräddarsytt it-supportverktyg. Och han har visat att mycket kan åstadkommas om fattiga människor har it-verktyg och information. Detta har varit svårt och utmanande men väldigt givande.

– Det kommer att bli intressant att följa avdelningens ”Indiana Jones” i framtiden. William har funnit sin egen väg snabbt och löser problem kvickt och konstruktivt. Han ger aldrig upp – oavsett om det är ett hinder inom den svenska byråkratin eller att springa ett maraton på savannen med forskningsobjekten – med lejon runtomkring och utan vatten. Lycka till med livet efter disputationen! Sammanfattar Henrik.

Och framtiden?
– Min forskning visar att smartphones kombinerade med icke-formella läraktiviteter kan förbättra livet för fattiga i utvecklingsländer. Två av projekten i min avhandling fortsätter och jag ser fram emot att utveckla dem, sammanfattar William.

Översättning och bearbetning: Karin Nobis
Ursprunglig text på engelska: Jannecke Schulman, Stockholms universitet

*) Icke-formellt lärande sker i organiserade former utanför det formella utbildningssystemet. Det kan handla om exempelvis kompetensutveckling i arbetet eller deltagande i kurser.

Informellt lärande sker när individen tar initiativ med syftet att förbättra sina kunskaper eller färdigheter på ett område. Detta lärande sker ofta på egen hand.

Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond finansierar för första gången ett helt forskningsprogram på temat oskyddade trafikanter. Forskningsprogrammet syftar till att höja säkerheten för hjulburna oskyddade trafikanter, framför allt cyklister, men också MC-förare och mopedister.

– Jag är glad för den här satsningen eftersom vi har så mycket mer att undersöka och forska på. Och det här är i allra högsta grad ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som många forskare på VTI kommer att delta i. Det är också ett projekt som kan kompletteras med annan forskning för att bygga en ännu större och bredare kompetens och forskningsverksamhet inom ett område där behoven är stora, säger Henriette Wallén Warner, forskare på VTI.

– För oss på Länsförsäkringar är det viktigt att förebygga skador. För att vara i framkant krävs en djupare och bredare kunskap om hur och varför olyckor sker. De oskyddade trafikanterna är de mest utsatta och unga trafikanter färdas ofta på cyklar eller andra tvåhjuliga fordon. Vi vet att cykelolyckorna ökar kraftigt, dödsolyckorna har mer än fördubblats från 2013 till november 2014, säger Maria Wedin, trafikexpert på Länsförsäkringar.

– Att samarbeta i ett treårigt forskningsprogram tillsammans med VTI, som är ett oberoende forskningsinstitut inom transportsektorn, känns helt rätt., säger Maria Wedin.

FAKTA
Forskningen har fokus på cykel och innehåller sammanlagt nio olika delprojekt som handlar om allt ifrån krocktester till beteendestudier. Projekten hos VTI ska bland annat titta närmare på följande områden:

– Säkerhetsegenskaper hos fordonet. Cykelns utformning påverkar sannolikt betydelsen för skadeutfallet vid en omkullkörning. 

– Hur beter sig de hjulburna oskyddade trafikanterna, cyklisterna, mopedisterna och MC-förare, i trafiken? Hur väl efterlever cyklister trafikregler? Hur ser vägar, övergångsställen, tunnlar ut? Är trafikmiljön anpassad för oskyddade trafikanter som många gånger är hänvisade till väggrenen?

– Icke försäkringspliktiga hjulburna oskyddade trafikanter. Cyklister ökar i antalet, vilka behov på infrastruktur och försäkringsskydd medför detta?

– VTI ska ta fram en modell för säker ”transport” för oskyddade trafikanter som kan ligga till grund för riktade aktiviteter: informationskampanjer, utrustning, förbättrad drift och underhåll samt utveckling av försäkringsskydd.

– Vi har för första gången kunnat beräkna vad det skulle kosta samhället och trafikanterna om man sänker eller höjer driftstandarden på delar av vägnätet genom att ändra strategin för saltning, plogning och sandning, säger Anna Arvidsson, forskare på VTI.

Vid en sådan beräkning tar modellen hänsyn bland annat till hur kostnader för driftåtgärder, olyckor, bränsleförbrukning och miljökonsekvenser påverkas. Vintermodellen har utvecklats på uppdrag av Trafikverket.

Sju jämförelser
I en rapport redovisar forskarna sju jämförelser mellan olika tillämpningskörningar. Jämförelser som gjorts för att studera förändringarna i samhällsekonomiska kostnader om standardklassen på vägen ändras. Ändringen i standardklass avser hur stor snömängd som ska ha fallit innan en åtgärd ska påbörjas och/eller hur lång tid det får ta tills vägen är åtgärdad.

Ökade kostnader för olyckor och restider
Resultaten visar att de totala samhällsekonomiska kostnaderna ökar för samtliga jämförelser som gjorts för sänkningar av standardklassen. Det har genomgående varit olyckskostnaderna som stått för de största kostnadsökningarna i alla jämförelserna. En av anledningarna är att när standardkraven sänks, eller en saltad väg övergår i en osaltad väg, ökar andelen väglag med snö och/eller is där risken är större att en olycka sker. Restidskostnader utgör ytterligare en stor andel av de totala kostnaderna. För alla jämförelser som gjorts har den kostnaden ökat på grund av det försämrade väglaget.

FAKTA
Vintermodellen i korthet
Utvecklad av VTI i samarbete med Trafikverket.

Modellen beräknar och värderar samhällsekonomiska kostnader för olika strategier och åtgärder inom vinterväghållning samt tar hänsyn till kostnader för trafikanter och samhället i stort.

Består av sex modeller som samverkar. Navet är Väglagsmodellen. Den styr beräkningar i
• Framkomlighetsmodellen, som anger hur fordonshastigheter och trafikflöden varierar med väglag
• Olycksmodellen, där olyckskvoter, olyckstyper och konsekvenser kopplade till olika väglag och dess varaktighet beräknas
• Fordonskostnadsmodellen, som omfattar bränsleförbrukning och korrosion orsakad på grund av vägsaltanvändning
• Miljömodellen, där främst saltningens effekter på saltutsatt vegetationen nära vägen beskrivs
• Modellen för väghållarkostnader, beräknar de direkta kostnaderna för vinterväghållningsåtgärderna