Andreas Henriksson, forskare i sociologi vid Karlstads universitet, har undersökt singelaktiviteterna närmare. Nätdejting är idag ett väletablerat sätt att träffa en ny partner. Men det finns fler sätt att träffa nya människor. I sin avhandling undersöker Andreas Henriksson singelaktiviteter som konferenser, kryssningar, nätdejting och singelföreningar. Vilka motiv har människor för att delta? Hur ser de på begreppet singel och vilka regler gäller på de olika arenorna?

– Arrangörerna bakom de olika aktiviteterna och mötesplatserna har ofta ett uttalat syfte: ”Här träffar du din livspartner”. Men för medlemmarna handlar det minst lika ofta om att leva ett aktivt socialt liv, träffa nya människor och hitta en gemenskap som ersätter en familj i traditionell mening. Det är inte alls säkert att man vill ge upp sitt singelliv.

Även om naturligtvis många går med för att hitta sin livskamrat, händer det ofta att deltagarna vill fortsätta att vara medlemmar även sedan de hittat en partner. Det kan finnas en stark gemenskap i föreningen som man inte vill släppa. Det kan även handla om att man vill behålla sin identitet som singel.

Att vara singel – vad är det?
Andreas Henriksson menar att begreppet singel är ganska oklart. Vad är det egentligen att ha en relation och när slutar man att vara singel? Denna oklarhet visar sig också i hur olika singelaktiviteter bestämmer vilka som får delta.

– De olika singelaktiviteterna ställer olika krav för deltagande. Några är öppna för människor som ingår i relationer, så länge som de bor på egen hand – andra har en snävare definition av singelskapet, säger han.

Innehållet i singelaktiviteterna varierar också. Kryssningar, till exempel, har ett tydligt fokus på parrelationer. Sådana aktiviteter syftar till att sätta de vardagliga reglerna ur spel, så att vi tillåter oss andra saker. Deltagarna förhandlar ibland om hur långt avstegen från de vanliga reglerna ska gå. Är det okej att dricka mycket, ha sex och sedan gå vidare eller ska det också påverka vardagslivet efter resan? Andra aktiviteter är mer vardagsnära och handlar ofta om vänskap.

Det som är nytt idag, inte minst i Sverige, är alla nya sätt att träffas på. Förutom viss forskning om nätdejting är området inte särskilt uppmärksammat inom forskningen.

– Det finns inom sociologin ett stort intresse för intimitet, val av partner och även teknologins möjligheter som ett nytt och spännande område. Men singelaktiviteter ur ett bredare perspektiv är lite mer komplicerat än ett matchningsverktyg på nätet. Att vara singel innebär idag att jobba med sitt kontaktnät, olika relationer och sin egen självbild, menar Andreas Henriksson.

Läs avhandlingen ”Organising Intimacy – Exploring heterosexual singledoms at Swedish singles actvitities”.


Kontaktinformation
Andreas Henriksson,forskare i sociologi vid Karlstads universitet, tfn: 054-700 23 88 eller 073- 647 10 92,e-post: andreas.henriksson@kau.se

– Den svenska välfärdsmodellen genomgår förändringar som är större och mer genomgripande än man kan tro. Men ofta sker dessa förändringar gradvis och närmast omärkligt, berättar ekonomhistoriken John Lapidus, Handelshögskolan Göteborgs universitet, som har studerat välfärdsmodellens utveckling sedan 1980.

Det handlar till exempel om att man bygger på befintliga välfärdssystem med nya alternativ. I detta finns både ett utbud, som privata vårdgivare och försäkringsbolag, och en efterfrågan där människor vill kunna köpa privata sjukvårdsförsäkringar eller utnyttja RUT-avdragen. Här skapas nya aktörer med nya intressen – som ofta bejakar förändringarna.

– Dessutom kan vissa reformer leda till andra förändringar på ett sätt som inte är direkt uppenbart. Ett exempel är privatiseringen av driften inom sjukvård, äldreomsorg och skola. Här kan man tänka sig att det finns en koppling mellan drift och finansiering – att privatiserad drift också skapar ett tryck mot privatiserad finansiering. Utan den omfattande driftsprivatiseringen hade inte försäkringsbolagen haft någonstans att skicka alla dem som i dag köper en privat sjukvårdsförsäkring, menar John Lapidus.

De nya möjligheterna med RUT-avdrag och privata sjukvårdsförsäkringar kan ses som ett avsteg från grundtanken med de universella välfärdstjänsterna, som tillkom för att man ville bli av med behovsprövade bidrag för de fattiga: 

– I dag är det i allt större utsträckning de välbeställda som får sin välfärd ”behovsprövad” med hjälp av statliga subventioner. Här finns också en ironi som sällan uppmärksammas i debatten: för att öka den privata finansieringen av välfärdstjänster har det ofta krävts allt större statliga subventioner, menar John Lapidus.

I avhandlingen studeras också socialdemokratins och LO:s syn på, och bidrag till, förändringarna inom välfärden. Ett exempel handlar om fackförbundet Kommunal och synen på individuell lönesättning:

– Jag visar att Kommunals argument för individuell lönesättning inte är hållbara. Kommunal menar att medlemmarna själva vill ha individuell lönesättning, men det går inte att entydigt utläsa i de medlemsundersökningar som förbundet låtit göra. Vidare hänvisar Kommunal till forskning om att ökad lönespridning leder till ökad produktivitet, vilket i sin tur kan skapa ett större löneutrymme. Både den teoretiska och empiriska forskningen kring detta är djupt splittrad och det har inte Kommunal beaktat, säger John Lapidus.

FAKTA
Avhandlingen ”Social Democracy and the Swedish welfare model. Ideational analyses of attitudes towards competition, individualization, privatization” presenterades den 30 januari 2015 vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Läs mer om avhandlingen

Kontaktinformation
John Lapidus, ek.dr..lapidus@econhist.gu.se, tel: 031-786 4093, 0702-044857. Daniel Karlsson, kommunikatör, tel. 031-786 54 77, 0733-687520, daniel.karlsson@handels.gu.se

Big data är digitalt lagrad information som är av sådan storlek att det är svårt att bearbeta och analysera den med den med traditionella databasmetoder. Vid Högskolan i Skövde har man sedan flera år forskat inom området för att hitta enklare sätt att hantera, programmera och utnyttja dataanalys i olika sammanhang.

– Vi har en medveten strategi vid Högskolan i Skövde att vara en stark och nytänkande forskningsmiljö inom informationsteknologi då det finns stora samhällsvinster med den här typen av forskning. Finansieringen som vi nu fått från KK-stiftelsen är ett erkännande för den forskning vi bedriver och med nya medel får vi förutsättningar att vidareutveckla grundforskningen inom området vilket känns väldigt roligt, säger Göran Falkman, biträdande professor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde.

Forskningen inom Big data kan i förlängningen även appliceras på exempelvis att analysera information i sociala medier, inom försvar- och säkerhetsområdet eller inom sjukvården.

– Forskningen handlar i grunden om att hitta mönster i olika källor av data eller information och kombinera olika strömmar av information för att få fram bättre beslutsunderlag för användaren. Den forskningsmiljö som vi utvecklar nu kommer bland annat att hantera information från området bioinformatik, där vi redan har tillgång till stora mängder data i befintlig forskning på Institutionen för Biovetenskap, säger Alexander Karlsson, lektor i datalogi vid Högskolan i Skövde.

FAKTA
Under de närmaste fem åren får forskningsmiljön för dataanalys vid Högskolan i Skövde 7,8 miljoner kronor i bidrag från KK-stiftelsen. Under den perioden kommer man tillsammans med Högskolan i Halmstad och SICS Swedish ICT AB (koordinator) att gå djupt i grundläggande forsknin så att analysmetoderna kan ta ett rejält steg framåt.

Kontaktinformation
Göran Falkman, bitr. professor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, Tfn 0500-44 83 35 Alexander Karlsson, lektor i datalogi vid Högskolan i Skövde, Tfn 0500-44 83 32

Lars-Gunnar Gunnarsson har undersökt sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, ALS, och dess bakomliggande orsaker och riskfaktorer. Forskningen visar att muskelskador och tungt arbete ökar risken att drabbas rejält. Det är en extremt ovanlig sjukdom men den drabbar ofta yrkesverksamma och kan leda till döden inom några få år.

– Muskelskador i kombination med arvsanlag för sjukdomen är den största risken för att drabbas av ALS. En risk som mer än fördubblas efter tungt och långvarigt muskelarbete, ofta i kombination med muskelskador. Även exponering för kemikalier, särskilt bekämpningsmedel ökar sjukdomsrisken, säger Lars-Gunnar Gunnarsson, biträdande professor vid institutionen för läkarutbildningen på Örebro universitet, som har skrivit rapporten tillsammans med Lennart Bodin, professor i statistik vid Karolinska institutet.

En ökad risk
Att bada under algblommingen kan också öka risken att drabbas av sjukdomen. Rökning ökar risken att drabbas med cirka 30 procent. Samtidigt visar studien att elektromagnetiska fält inte är så farliga som man tidigare trott. Exponering för elektromagnetiska fält och/eller arbete med elektrisk utrustning medför endast en marginellt förhöjd risk.

FAKTA
Studiens resultat baseras på en litteraturgenomgång av 109 artiklar tillsammans med analyser av 34 olika publikationer och presenteras i en ny rapport om samband mellan ALS och riskfaktorer i arbetsmiljön. Rapporten ingår i en serie av systematiska kunskapssammanställningar inom arbetsmiljöområdet utgivna av Göteborgs universitet med finansiellt stöd från AFA försäkring.
Den 4 februari hålls ett seminarium hos AFA i Stockholm mellan klockan 8.30–10.00 där Lars-Gunnar Gunnarsson kommer att delta.

Kontaktinformation
Lars Gunnar Gunnarsson 019-303360, e-post: lars-gunnar.gunnarsson@oru.se

I avhandlingen från Johan Arnqvist, Uppsala universitet, presenteras en utredning av vindförhållanden över skog på de höjder som vindkraftverk når upp till. Strömningen utreds i detalj – särskilt vad gäller egenskaper som kan påverka vindkraftverk.

Avhandlingen innehåller analyser av nya mätningar från en 138 meter hög mätmast placerad i skogsmiljö vid existerande vindkraftverk. I skogsmiljö vet man sedan tidigare att det gäller att bygga höga vindkraftverk eftersom vinden på lägre höjd bromsas av skogen och det skapas mer turbulens, virvlar, som påverkar de laster som vindkraftverk utsätts för. Turbulensen utreds under olika förhållanden, med avseende på bland annat avtagande med höjd över träden och hur energi fördelar sig i olika riktningar och på olika stora virvlar.

– Avhandlingen visar att på de höga höjder som vindkraftverk i skog når upp till måste man ta hänsyn till hur turbulensen påverkas av den vertikala temperaturskiktningen. Detta har tidigare inte gjorts i samma utsträckning, dels på grund av att det komplicerar beräkningar och dels för att det på lägre höjd inte är lika avgörande, säger Johan Arnqvist.

I avhandlingen presenteras två nya matematiska modeller. De beskriver turbulensen och hur medelvinden ändras med höjden. De nya modellerna gör det möjligt att analytiskt lösa ekvationer som tidigare endast kunnat lösas numeriskt.

Vidare visas det i mätningarna hur vågbildning i vinden ger upphov till periodiska svängningar i vindhastigheten. Denna typ av vågbildning är sedan tidigare känd över skog, men blir i avhandlingen utredd på högre höjd än tidigare. Teori och modeller som beskriver vågbildning används för att förutsäga vågornas egenskaper och när de kan uppkomma.

FAKTA
Johan Arnqvist arbetar vid institutionen för geovetenskaper, luft-, vatten- och landskapslära. Avhandlingen Mean Wind and Turbulence Conditions in the Boundary Layer above Forests försvaras den 6:e februari.
Läs avhandlingen i fulltext.

Kontaktinformation
Johan Arnqvist, tel: 018-471 7191, 070-7557377, e-post: johan.arnqvist@geo.uu.se

Huruvida man kan behandla infertilitet med stamceller har varit under debatt i många år.

Den klassiska teorin utgår från att kvinnor har de ägg de har från födseln, men det finns forskare som hävdar att man via stamscellsforskning kan skapa nya ägg. Det skulle i så fall innebära att infertila kvinnor kan få nya ägg, till exempel de kvinnor som kommit in i menopausen.

Ny forskning ifrågasätter teori
Nu visar nya studier av forskare från Göteborgs universitet och Karolinska institutet att drömmen om att kunna behandla infertilitet med stamceller troligen inte stämmer. De nya forskningsstudierna är publicerade i välrenommerade tidstiften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

– Allt sedan 2004 har det varit en hype kring studier om stamscellsforskning och infertilitet. Det har varit stort medieintresse kring detta och budskapet har varit att en behandling av infertilitet med stamceller är nära förestående. Men många forskare, inklusive min forskargrupp, har försökt upprepa dessa studier och inte lyckats. Det skapar en osäkerhet kring om det överhuvudtaget är möjligt att skapa nya ägg med hjälp av stamceller, säger Kui Liu, forskare vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Orealistiskt behandla med stamceller
Tillsammans med Outi Hovattas forskargrupp vid Karolinska institutet och Jan-Åke Gustafssons forskarteam vid University of Houston i USA, har professor Liu laboratorium utfört experiment på möss där man funnit att de enda ägg som mösshonorna har är de som finns redan från födseln.

– Det visar inte bara att det är orealistiskt att kunna använda stamscellsforskning i klinisk behandling av barnlöshet utan också att klinikerna bör fokusera på att använda de ägg som kvinna har sedan födseln när man behandlar infertilitet, säger professor Kui Liu.

FAKTA
Dr. Kui Liu är professor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi på Göteborgs universitet. Hans grupp inriktar sig på studier av genetisk och epigenetisk reglering av kvinnliga könscellers utveckling. De senaste åren har forskningen omfattat både preklinisk grundforskning och att överföra de resultat som genererats från studier av musmodeller, till kliniskt applicerbara tekniker för att behandla kvinnlig infertilitet.

Länk till artikeln i Proceedings of the National Academy of Sciences: http://www.pnas.org/content/early/2014/11/25/1421047111.abstract

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Professor Kui Liu: tel. 070-8887793; kui.liu@gu.se

En effekt av hur klimatförändringen påverkar naturen i Sverige är att våren kommer tidigare. Träd och örter får blad tidigare och insekterna kommer igång tidigare vilket skapar goda förhållanden för flyttfåglarna tidigare på säsongen än förut. Studien har undersökt hur tidigareläggningen av våren påverkar flyttfåglarnas flyttmönster och reproduktion.

– Lövsångaren får sannolikt inte fler kullar trots att vegetationsperioden inte bara startar tidigare utan även pågår längre nu än för några decennier sedan. Det verkar som att lövsångarens beteendeschema tillåter en tidigareläggning, men inte en förlängning, utav häckningsperioden utifrån de ändrade klimatförhållandena, säger Johanna Hedlund, doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.

Studien har gett forskarna insikt i att långdistansflyttande fåglar har förmågan att anpassa sig till klimatförändringen men att anpassningen inte slår igenom på alla beteenden och att den skiljer sig mellan individer.

– Vissa beteenden, som att öka längden på häckningsperioden för att få tid med fler kullar, kan behöva längre tid på sig för att ändras. Det finns många faktorer som kan väga in i utformningen av ett beteende och vi är ännu inte helt säkra på vad som påverkar fåglarna att inte dröja sig kvar för att satsa på fler kullar, säger Johanna Hedlund.

Det är speciellt hanfåglar som har tidigarelagt ankomsten på våren. På hösten är dock rollerna omvända och unga honfåglar lämnar platsen där de kläckts innan unga hanfåglar.

– På våren är hanarna under stor press att komma tidigt till häckningsplatsen och etablera revir. När vårarna blir varmare möjliggör det en ännu tidigare ankomst. En teori om varför unga honor ger sig av tidigare på hösten är att de inte behöver utforska hemområdet, eftersom de, till skillnad från unghanarna, inte kommer återvända för att häcka där, säger Johanna Hedlund.

FAKTA
Studien vid Stockholms universitet publiceras i Journal of Avian Biology.

Länk till artikeln: “Long-term phenological shifts and intra-specific differences in migratory change in the willow warbler (Phylloscopus trochilus)”

Kontaktinformation
Johanna Hedlund, doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 0762-39 46 97, e-post johanna.hedlund@zoologi.su.se

– Vi är stolta och tacksamma att även pappor deltog, då huvuddelen av forskning om tidigt föräldraskap endast inkluderar mammor, säger Birgitta Kerstis, doktorand vid Centrum för klinisk forskning, Västerås och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

I studierna skattar 15-18 procent av mammorna och 5-9 procent av papporna depressiva symtom under barnets första sex månader. Det innebär att nästan vart femte barn åtminstone har en förälder med depressiva symtom. Annan forskning visar att depressiva symtom hos föräldrar ökar risken för att små barns tidiga utveckling påverkas negativt. Detta är särskilt ogynnsamt eftersom all senare utveckling bygger på den tidiga utvecklingen.

Resultaten i avhandlingen visar samband mellan depressiva symtom och föräldrars oenighet i relationen. Föräldrar med depressiva symtom upplever mer oenighet än föräldrar utan depressiva symtom samt skattar sämre anknytning till barnet. Dessutom finns samband mellan depressiva symtom tre månader efter barnets födelse och risk för föräldraseparation under barnets första åtta år.

– Att undvika att föräldrarna separerar är ibland ofrånkomligt. Tidigare forskning beskriver att barnets hälsa är bättre när det har en relation till båda föräldrarna, vilket ibland försvåras vid separation. Min övertygelse är att de flesta föräldrar önskar hålla ihop, säger Birgitta Kerstis.

– Socialstyrelsen rekommenderar idag screening av depressiva symtom för mammor 6-8 veckor efter förlossningen, vilket utförs på många barnavårdcentraler. Nu är det dags att börja screena pappor också. Detta för att kunna hjälpa både mammor och pappor med depressiva symtom, säger Birgitta Kerstis.

– Att screena både mammor och pappor är betydelsefullt för hela familjens välmående eftersom depressiva symtom påverkar föräldrarnas anknytning till barnet, enighet i förhållandet samt risken för separation, säger Birgitta Kerstis.

FAKTA
Avhandlingen ’Depressive Symptoms among Mothers and Fathers in Early
Parenthood’ baseras på information om föräldrar i Västmanland och
Uppsala, vilken spänner från första levnadsveckan till 8 års ålder. Avhandlingen försvaras den 6 februari på Västmanlands sjukhus i Västerås.

Läs hela avhandlingen i fulltext.

Kontaktinformation
Birgitta Kerstis, tel: 021-17 41 02 e-post: birgitta.kerstis@ltv.se

Det strukturerade teamarbete som SBU lyfter fram i rapporten om Stroke, leder till att fler personer överlever och att färre behöver hjälp med vardagliga behov efter stroke. Samarbete över yrkes­gränserna är avgörande.

SBU:s har granskat en arbetsmetod som innebär att teamet runt patienten samordnar utskrivningen från sjukhuset och att samma team ansvarar för rehabiliteringen i hemmet. Metoden är sannolikt även kostnadseffektiv jämfört med vanlig rehabilitering eftersom patienterna gynnas utan att den totala kostnaden ökar. Mycket få sjukhus i Sverige använder detta arbetssätt.

Rapporten om höftfraktur bygger på forskning från flera länder. I studierna har man jämfört inter­disciplinära team med konventionell vård. Interdisciplinära team har regelbundna möten som inkluderar en grundlig geriatrisk bedömning, vårdplanering, behandling och uppföljning. Äldre personer som får en höftfraktur får i större utsträckning tillbak rörlighet och förmåga att klara vardagssysslor om vården jobbar i interdisciplinära team.

FAKTA
Om stoke: Varje år får cirka 25 000 personer stroke i Sverige. Cirka 80 procent är över 65 år. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna.

Rapporten ”Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö för äldre efter stroke” (2015) finns på SBU.

Om höftfraktur: Höftfrakturer är ett stort folkhälsoproblem med över 17 000 fall per år. Ungefär två tredjedelar av de drabbade är kvinnor och genomsnittsålder är 82 år. Snabb operation och träning så snart som möjligt är viktigt. Om personen istället blir passiv ökar risken för komplikationer som lung­inflammation, blodpropp och trycksår.

Rapporten ”Rehabilitering av äldre personer med höftfrakturer – interdisciplinära team” (2015) finns på SBU.

Kontaktinformation
Om stroke: Lotta Widén-Holmqvist, professor, telefon 070-870 45 25, Lena von Koch, professor, telefon 070-786 93 86, Jenny Odeberg, projektledare SBU, telefon 08-412 32 46. Om höftfraktur: Karl-Göran Thorngren, professor, telefon 0705-22 62 75 Lena Zidén, fil dr, fysioterapeut, telefon 0734-14 55 60 Sten Anttila, projektledare SBU, telefon 08-412 32 75.

Det är i en artikel i Language & Communication som Per Linell, senior professor i kommunikation vid Göteborgs universitet, drar slutsatsen att förklaringen till de felhörningar som ibland sker i samtal människor emellan inte i första hand står att finna i språket, som är och har varit den gängse förklaringen inom språkvetenskapen över lång tid.

Istället är det ofta vår okuvliga drift att verkligen vilja förstå och tolka som ställer till det.

– Felhörningarna är inte resultat av reflektion eller resultat av en medveten och analytisk undersökning av det hörda. Istället är det resultat av den omedelbara tolkningen av vad som just sagts, av gester, ansiktsuttryck och av det som sker i miljön runt den som talar, säger Per Linell.

Till grund för studien ligger 220 av Per Linell analyserade felhörningar i samtal människor emellan.

De allra vanligaste formerna av felhörningar är att de antingen har en koppling till vad som sagts alldeles tidigare i samtalet – där felhörningen därför är högst rimlig – eller att miljön där samtalet pågår gör att felhörningen blir rimlig när en association görs till situationen eller samtalsmiljön.

Ett exempel på den senare kategorin är när två personer samtalar på en färja mellan Stockholm och Helsingfors och sitter och tittar ut över Ålands hav:

A: här över havet rodde dom med post förr i tiden (B tror A säger ”torsk”)

B: me torsk?

A: me post

Ett annat exempel är när två personer under en gemensam middag diskuterar den enes medverkan i en nyligen genomförd och omskriven paneldebatt:

A: dom skrev om va jag sagt i debatten (A håller upp en vattenkaraff, B tror A säger ”lite vatten”)

B: nä tack

A: i debatten, sa jag

Fenomenet felhörningar är flyktigt, något som ofta är glömt av de inblandade en kort stund efteråt och inget som normalt görs offentligt.

– Men fenomenet är verkligt och går inte går att bortse ifrån. Det har något väsentligt att säga om vad som sker under samtal, säger Per Linell.

Läs artikeln ”Mishearings are occasioned by contextual assumptions and situational affordances” i Language & Communication

Kontaktinformation
För mer information kontakta Per Linell, senior professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet: epost: per.linell@gu.se, mobil: 0730-537108.

Olika brädspel och kommersiella datorspel som Harpoon, Decisive Action och The Operational Art of War används flitigt i officersutbildningar världen över. Syftet har varit att öka förståelsen bland studenterna för militär taktik och olika taktiska situationer.

– När spelandet tar överhanden kan spelformen i sig blir ett problem i lärandesituationer. Studenter vill gärna vinna, och då gör de saker som inte är så bra, berättar Anders Frank, forskare vid avdelningen Medieteknik och interaktionsdesign på KTH.

Han berättar att doktorsavhandlingen innehåller fyra vetenskapliga artiklar som bland annat redogör både för varför människor hamnar i det som kallas ”Gamer mode”, vilket är själva problemet, och olika lösningar på det.

– När studenterna hamnar i Gamer mode händer det att de avfärdar hela utbildningssituationen bara för att exempelvis de får en enhet utslagen. Då kan de börja använda taktiker som inte stödjer utbildningsmålen, som att ständigt attackera fienden eller att inte spara på truppernas hälsa. Situationen blir orealistisk, säger Anders Frank.

Konsekvensen blir att lärandesituationen förändras, och de pedagogiska verktygen reduceras till att enbart vara spel. Studenterna börjar tänka att det är endast spelpjäser de hanterar på skärmen och inte representationer av militära enheter. Situationen blir helt enkelt inte verklig.

– En del av problemet är att använda victory points. Det vill säga belöningssystemet. Att jaga poäng blir en viktig sak i sig, kanske den viktigaste, säger Anders Frank.

Han tillägger att Gamer mode i förlängningen skulle kunna bli ett problem för det spelbaserade lärandet i utbildningar.

Anders Frank har dock samtidigt en del teorier om hur problemen ska kunna lösas. Så att studenterna lär sig det de borde. En bra instruktör skulle kunna förklara de fenomen som händer på skärmen, och ge spelen en förankring i verkligheten.

– Instruktören skulle kunna styra lärandet, och se till att studenterna tar tillvara på spelupplevelsen på ett korrekt sätt för att lära sig. Spelens motiverande kraft kan påverkas och kontrolleras så att det både blir engagerande och värdefullt att spela för lära, säger Anders Frank.

FAKTA
Anders Frank är anställd på Försvarshögskolan och hans doktorsavhandling bär namnet ”Gamer mode: Identifying and managing unwanted behaviour in military educational gaming”. Du hittar avhandlingen här: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A768474&dswid=5991

Kontaktinformation
Anders Frank, tel 070 – 227 29 81

Efterfrågan på metaller som finns i världen för mineralutvinning ökar. Inom de svenska forskningsinstituten saknas idag verksamhet med inriktning mot mineralområdet. För att klargöra förutsättningarna för etablering av en mineralteknisk verksamhet har Swerea MEFOS fått i uppdrag av RISE Research Institutes of Sweden att utreda behov och möjligheter att starta ett nytt forskningsområde inom mineralteknik.

− Etablering av en mineralteknisk verksamhet kommer att stärka RISE‐institutens samlade erbjudande, samtidigt som det stimulerar samarbetet med Luleå tekniska universitet och dess forskning och utbildning. Och sist, men inte minst, så förväntas det ge ett nytt affärsområde vid Swerea MEFOS, säger Jan‐Olov Wikström, affärsutvecklare på Swerea MEFOS.

En mineralteknisk verksamhet skulle innebära att den värdekedja där Swerea MEFOS är verksam förlängs, vilket på sikt gynnar såväl större och fler uppdrag från industrin, som en starkare positionering inom Europaforskningen.

− Gruvindustrin ser mycket positivt på RISE:s initiativ. Svensk gruvnärings framgångar bygger på en tät samverkan mellan krävande gruvföretag, kompetenta serviceföretag, innovativa utrustningstillverkare och akademi. Att samla kompetens inom ett institut för mineralteknisk forskning är ett viktigt steg för att fortsätta utveckla näringen, inte minst för att möta den internationella konkurrensen, säger Per Ahl, vd på SveMin.

FAKTA
Utredningen finansieras av RISE och MEFOR (Metallurgiska forskningsbolaget i Luleå AB). I projektets styrgrupp ingår Swerea MEFOS, Luleå tekniska universitet, SweMin, MinFo, SP, LKAB, Boliden, SSAB Merox och SGU.

Kontaktinformation
Johan Riesbeck, projektledare, Swerea MEFOS, TEL 0920 – 24 52 08

Den nationella jämförelsestudien av föräldrastöd är en av de mest omfattande utvärderingar som hittills gjorts. Det är effekterna av de fyra programmen Cope, Komet, Connect och De otroliga åren samt en självhjälpsbok som studerats. Sammanlagt deltog cirka 1100 föräldrar till barn med beteendeproblem, där problemen i familjen var omfattande.

– I Sverige använder vi många olika program eller metoder för föräldrastöd och det saknades jämförande studier. Den här undersökningen visar att alla programmen har effekt, säger Håkan Stattin, professor i psykologi vid Örebro universitet.

– Beteendeproblemen minskade hos 92 procent av barnen. De deltagande föräldrarna blev mindre stressade, hade färre depressiva symptom och mindre negativa reaktioner på barnens beteende. Även användningen av hårda uppfostringsmetoder minskade, säger Socialstyrelsens enhetschef Knut Sundell.

– Självhjälpsboken stärker också föräldraskapet men minskar inte de hårda uppfostringsmetoderna och barnens beteendeproblem i samma utsträckning, säger Håkan Stattin.

Ger föräldrar verktyg
Föräldrastödsprogrammen ger föräldrarna konkreta verktyg för att ta sig ur en ond cirkel. De behöver hjälp att se att bestraffning inte fungerar utan att det är bättre att arbeta med positiv förstärkning för att ändra barnets beteende. Att vara med i ett program ger också föräldrarna möjlighet att se problemen lite på distans, i lugn och ro.

– Det är viktigt att påpeka att den här studien handlar om de fem procent av alla föräldrar som har mest problem i sitt föräldraskap. Barnen har ofta ett utagerande beteende, koncentrationssvårigheter och är hyperaktiva, säger Håkan Stattin.

Forskarna undersökte såväl de kortvariga som mer långvariga effekterna och studien visar att programmen ger starka effekter i det korta perspektivet och att effekterna finns kvar efter två år.

– Det verkar som om föräldrarna får verktyg och nya sätt att tänka, deras stress minskar och det blir helt enkelt roligare att vara förälder, säger Håkan Stattin.

Problem kvarstod för åtta procent
Trots de positiva resultaten visar studien ändå att nästan var tionde barn med beteendeproblem inte fick hjälp genom att deras föräldrar deltog i föräldrastödsprogrammen. För åtta procent av barnen kvarstod eller ökade beteendeproblemen något.

– Det understryker vikten av att vården och socialtjänsten följer upp resultaten av föräldrastödet och är beredda att tillgodose barnens behov på andra sätt, säger Knut Sundell.

Datainsamlingen gjordes under perioden 2009-2011. Effekterna av programmen undersöktes vid tre tillfällen, det första efter cirka fyra månader, sedan efter ett år och två år. Av de cirka 1100 föräldrar som deltog besvarade 86 procent den enkät som skickade ut efter två år. Studien är beställd av Socialstyrelsen och utförd av Örebro universitet i samarbete med Lunds universitet, Göteborgs universitet samt Karolinska institutet och forskare vid Uppsala universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Håkan Stattin: E-post: hakan.stattin@oru.se Telefon: 019-303364, 070-6653364

Få djurgrupper visar en så stor variation av färger som fåglarnas fjäderdräkter. Många undersökningar har visat att fåglar använder färg för att utvärdera sina partners – om man har en fin fjäderdräkt är man i god kondition och bra på att hitta föda, vilket gör att man bedöms vara en lämplig individ att satsa parningsresurser på.

För att se färger har fåglarna ett av de mest imponerande synsystemen i djurvärlden. Människor använder tre typer av tappar i ögats näthinna för att urskilja färg, medan fåglarna istället har fyra typer. Många däggdjur, exempelvis hundar, har enbart två typer av tappar och kan därför inte se skillnad på rött och grönt. Den fjärde typen av tappar gör att fåglarna kan se ultraviolett ljus.

– Detta ger fåglarna en hel extra dimension av färger som vi människor inte kan föreställa oss, säger Peter Olsson, doktorand på biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Tillsammans med sina forskarkollegor har Peter Olsson därför undersökt om fåglarnas extraordinära näthinna också gör att fåglar är bra på att se skillnad på olika nyanser av snarlika färger, exempelvis olika nyanser av orange. Forskarna använde kycklingar för att studera hur små färgskillnader som fåglarna kunde upptäcka i dagsljus samt även hur denna förmåga står sig vid sämre ljusförhållanden.

– Kycklingar är väldigt bra att använda till just sådana beteendestudier eftersom de är mycket lätta att träna och vi vet väldigt mycket om deras synsystem, säger Peter Olsson.

Resultaten av studien visar att kycklingar kan upptäcka små färgskillnader, men faktiskt inte märkbart bättre än människor. Forskarna tror därför att ett slags brus i synsystemet sätter gränserna för ögats förmåga.

– Vi tror att fåglar har ett mycket brusigare synsystem än vi människor. Det skulle kunna förklara att de inte är mycket bättre än oss på att se färgnyanser trots att de har en mycket mer avancerad näthinna, säger Peter Olsson.

Den aktuella studien visar också att de mörkaste ljusförhållandena där kycklingarna kan använda sitt färgseende motsvarar starkt månljus; människor klarar av att se färger lite mörkare än så.

– Dessa resultat är värdefulla för att förstå var och när fåglar kan använda sitt färgseende. Djupa mörka skogar, hålor i träd och tiden på dygnet begränsar ljusmiljön, säger Peter Olsson.

Studien publiceras nu i tidskriften The Journal of Experimental Biology.

Kontaktinformation
Peter Olsson, 046-222 80 97, peter.olsson@biol.lu.se

Omkring 1 000 svenska barn föds varje år mer än två månader för tidigt. Förutom en ökad risk att drabbas av sjukdomar i hjärnan, lungorna och tarmarna utvecklar mer än en tredjedel av dessa barn ögonsjukdomen ROP (retinopathy of prematurity).

Utan behandling kan ROP leda till synskada och blindhet, och omkring 50 barn i Sverige måste varje år behandlas för att rädda synen. För att identifiera dessa riskbarn får sjukvården idag förlita sig till ögonundersökningar som är både påfrestande och smärtsamma för barnet. Undersökningarna görs varje eller varannan vecka ända tills risken för sjukdomen är över, vanligen i två till tre månader.

Forskare vid Göteborgs universitet har nu med stöd av Vetenskapsrådet och Vinnova utvecklat en ny, webbaserad metod, som i ett tidigt skede hjälper läkare att identifiera högriskbarnen.

Webbmetoden utgår från tidigare studier där Göteborgsforskarna visat att dålig tidig tillväxt är en riskfaktor: ju sämre barnet växer under sina första levnadsveckor, desto större risk att drabbas av ROP.

– Webbprogrammet, som vi kallar Winrop, analyserar det för tidigt födda barnets födelsevikt och viktuppgång och slår larm om eventuella avvikelser. Våra studier visar att programmet med stor träffsäkerhet identifierar högriskbarnen, ofta flera veckor och månader innan de första tecknen på sjukdom visar sig, säger Pia Lundgren, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

– Med metoden får vi bättre möjligheter att försöka förebygga allvarlig ROP. Det blir också lättare att veta att vi undersöker rätt barn, så att barn med lägre risk kan besparas onödigt påfrestande ögonundersökningar. Detta är bra både för det enskilda barnets välbefinnande och ur en socioekonomisk synpunkt.

I avhandlingen visar Pia Lundgren att låg vikt vid födelsen är en risk faktor för allvarlig ROP, speciellt för de något äldre för tidigt födda barnen. Hos extremt tidigt födda barn var en låg näringstillförsel under de första fyra veckorna i en riskfaktor.

Avhandlingen visar också att barnets vikt (vid tillfället då de första tecknen på ROP upptäcks) kan användas för att förutsäga hur sjukdomen kommer att utvecklas.

Avhandlingen Growth pattern and nutritional intake as predictors of retinopathy of prematurity presenteras vid en disputation den 23 januari.

Kontaktinformation
Pia Lundgren, 0702914808, pia.lundgren@gu.se

Den skarpaste bilden hittills av himlen i mycket långa radiovågor visar mitten av galaxen Messier 82 (M 82), även känd som Cigarrgalaxen, bara 11,5 miljoner ljusår från jorden. Här bildas nya stjärnor i snabbare takt än i vår galax Vintergatan, och därför är M 82 en favorit bland astronomer som studerar hur stjärnor och galaxer utvecklas.

I bilder tagna i synligt ljus är M 82 en prålig röra av stjärnor, gas och damm. Lofar visar upp en helt annan bild av galaxen. Eskil Varenius, doktorand vid Chalmers, har lett det internationella forskarlaget bakom bilden.

– I Lofars nya, extremt skarpa bild ser vi en samling lysande prickar som troligen alla är supernovarester, förklarar han.

En supernovarest är ett lysande skal av chockvågor som sprider sig ut från en stjärna som exploderat och in i materian i omgivningen. Supernovarester är stora, långt större än vårt solsystem, men från håll ser de ändå mycket små ut.

– Den här galaxen ligger miljontals ljusår bort och varje supernovarest kan vara så liten som ett par ljusår tvärsöver. Vi behöver extremt skarpa bilder för att kunna studera dem, säger Eskil Varenius.

Supernovaresterna ligger inuti ett vidsträckt, diffust moln av laddade partiklar (så kallad plasma), som absorberar radiovågorna som resterna sänder ut. Genom att undersöka hur olika radiosignaler med olika våglängder passerar genom plasmamolnet kan forskare upptäcka mer om hur gigantiska stjärnfabriker som M 82 fungerar.

John Conway, professor i observationell radioastronomi vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium, ingår också i forskarlaget.

– Vi blev förvånade över att Lofar kan se så många som 16 ljusa supernovarester i M 82. Den här bilden kan ge oss nya ledtrådar till hur M 82 är uppbyggd och varför så många nya stjärnor håller på att bildas där, säger han.

Denna spännande bild av M 82 blir den första av många som Lofar och dess internationella stationer kommer att kunna ge oss. Forskarna arbetar nu på superskarpa Lofar-bilder av andra galaxer.

Mike Garrett är föreståndare för Astron, Nederländernas institut för radioastronomi.

– Lofar visar himlen för oss på ett sätt som vi aldrig sett förut, och dessutom i utsökt detalj. Den här vackra bilden ger bara en försmak av vad teleskopet kan prestera, säger han.

Mer om Lofar
– Lofar (Low Frequency Array) är ett radioteleskop som består av tusentals antenner utplacerade i hela norra Europa med en kärna i Nederländerna. Lofar är världens känsligaste teleskop för de allra längsta radiovågorna som kan tränga in i jordens atmosfär.

– Lofar har konstruerats och byggts av Astron, Nederländernas Institut för radioastronomi. Det Internationella Lofar-teleskopet har 38 stationer i Nederländerna, sex i Tyskland, och en var i Frankrike, Storbritannien och Sverige. Den svenska stationen ligger vid Onsala rymdobservatorium i norra Halland. Tre nya stationer byggs nu i Polen.

– Lofar är också en erkänd vägvisare för nästa generations radioteleskop, SKA (Square Kilometre Array). Onsala rymdobservatorium representerar Sverige som ett av 11 medlemsländer i SKA-organisationen.

Mer om forskningen
Forskningsresultaten publiceras i artikeln Subarcsecond international LOFAR radio images of the M82 nucleus at 118 MHz and 154 MHz av E. Varenius m. fl. i tidskriften Astronomy & Astrophysics. En version av artikeln finns online.

Forskarlaget består av forskare från Chalmers, University of Manchester i Storbritannien, Astron i Nederländerna, Max-Planck-Institut für Radioastronomie [MPIfR] i Tyskland, Instituto de Astrofísica de Andalucía i Spanien, Obserwatorium Astronomiczne Uniwersytetu, Jagiellonskiego i Polen, Royal Observatory Edinburgh i Storbritannien, Ruhr-Universität Bochum i Tyskland, Observatoire de Paris i Frankrike, INAF-Istituto di Radioastronomia i Italien, Hamburgs universitet i Tyskland, Radbouduniversitetet i Nederländerna, Leidenuniversitetet i Nederländerna, University of Oxford i Storbritannien, Open University och RAL i Storbritannien.

Kontaktinformation
Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium vid Chalmers, 031-772 5500, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se; Eskil Varenius, doktorand i astronomi, Institutionen för rymd- och geovetenskap, Chalmers, 031-772 5500 eller 0706 755 341, eskil.varenius@chalmers.se