Fartyget Stena Germanica är en färja som tar fordon och passagerare över Östersjön. Detta område tillsammans med Nordsjön och Engelska kanalen är ett ”svavelutsläppskontrollområde” (SECA), där strängare regler för att minimera utsläppen har gett sjöfartsindustrin några svåra utmaningar.

Många rederier har valt att använda LNG, flytande naturgas, för att uppfylla kraven och undvika efterbehandling av avgaser. En viktig fördel med att använda metanol är förenklad transport och lagring eftersom bränslet är flytande i rumstemperatur.

– En annan stor fördel är att metanol kan produceras från biomassa, vilket öppnar för möjligheten att operera på ett helt förnybart bränsle i framtiden.Därför valde Stena metanol för Stena Germanica för att uppfylla de nya reglerna, säger Franz Evegren, brandforskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Brandriskbedömningen utfördes av SP som del av metanolkonverteringsprojektet på Stena och involverade klassificeringssällskapet Lloyd’s Register, motortillverkaren Wärtsilä och fartygskonstruktören ScandiNaos som nyckelpartners.

Stena Germanicas nya brandskyddsdesign godkändes av Sverige i januari 2015. I slutet av samma månad påbörjade varvet de nya brandskyddsinstallationerna. Genom att hantera alla introducerade brandrisker är Stena nu säker på att brandsäkerheten inte bara har upprätthållits utan förbättrats genom konverteringen till metanol.

– Slutsatserna i detta projekt och planerad framtida forskning kommer att underlätta säker konvertering till miljövänligare fartygsbränslen i framtiden, säger Franz Evegren.

Kontaktinformation
Franz Evegren, SP, tel. + 46 (0)10-516 50 88, franz.evegren@sp.se

Sedan flera år har forskare vid Örebro universitet forskat om idéburna organisationers insatser för att förebygga bruk av alkohol, narkotika, droger och tobak (ANDT). Resultaten beskriver bland annat hur det är att vara projektledare i en idéburen organisation och vilka mervärden och hinder man möter i det arbetet. Projektet har nu fått ytterligare 3,5 miljoner kronor från Folkhälsomyndigheten för det fortsatta arbetet under 2015.

– Det här är sista året av fem i den strategi för ANDT-politiken, som riksdagen beslutade om 2011, säger professor Charli Eriksson vid Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Det är ett samarbete mellan forskare och praktiker, som sannolikt får en fortsättning även efter det här året, men troligen på ett annat sätt.

Under 2015 kommer ytterligare delar av det mångåriga projektet att summeras. Projektet har namnet Med kraft och vilja – idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete. Det handlar om ANDT-förebyggande arbete inom olika områden: skolan, fritiden, hur man arbetar genusinriktat, inom socialt utsatta grupper samt hur man skjuter upp alkoholdebuten hos unga människor.

– En del datainsamling återstår, men huvudsakligen kommer arbetet vara inriktat på att analysera och redovisa resultaten vetenskapligt.

Projektledarnas röst
En del av resultaten presenterades i ett temanummer av Socialmedicinsk tidskrift förra året. Där ger man röst åt över 100 projektledare från olika idéburna organisationer. De har fått beskriva vad de har för bakgrund, hur deras arbetsuppgifter ser ut, vilka upplevda hinder och mervärden de ser, vad för kunskap och stöd en projektledare behöver samt vad de det viktigaste de lärt sig av sitt arbete.

– Vi har samarbetat nära i mer än tio år med den här forskningen. De idéburna organisationerna är viktiga resurser för det civila samhället men behöver ekonomiska och politiska förutsättningar. Vi ser att projektledarna anser att arbetet försvåras av kortsiktiga anslag, låg grad av förutsägbarhet och svagt intresse för att sprida kunskaper om deras arbete, säger Charli Eriksson. Ett strukturerat, målinriktat, forsknings- och kunskapsbaserat arbete är viktigt för att nå framgång i det förebyggande arbetet, liksom att samhällets förebyggande aktörer accepterar varandras styrkor och kompletterar varandra utifrån dessa.

Kontaktinformation
Charli Eriksson, tel: 019-301211, e-post: charli.eriksson@oru.se

– Om det visar sig att DPP4-hämmarna också i människor skyddar mot för låga blodsockervärden, styrker det att dessa läkemedel kan användas för behandling av svårkontrollerad diabetes, säger Siri Malmgren, forskare vid Lunds universitet.

Såväl för höga som för låga blodsockervärden under en längre tid kan medföra allvarliga skador på kroppen. Hypoglykemi är det samma som lågt blodsocker och kan drabba personer med diabetes till exempel när man fått i sig för lite mat eller efter fysisk ansträngning, men också när man får i sig för mycket insulin. Det är ett obehagligt tillstånd med exempelvis hjärtklappning och yrsel som också kan vara livshotande om det leder till medvetslöshet så kallad insulinkoma. I värsta fall med en dödlig utgång vilket dock är extremt ovanligt.

I normala fall är kroppens eget försvar mot hypoglykemi hormonet glukagon som stimulerar levern att producera socker och på så sätt höja blodsockret. Vid diabetes fungerar inte denna reglering vilket ökar risken för att drabbas av hypoglykemi.

– För att kunna erbjuda personer med diabetes en säkrare behandling är det viktigt att medicinen stödjer det kroppsegna försvaret mot hypoglykemi, säger Siri Malmgren som gjort studien.

Forskarna har därför undersökt om de redan befintliga diabetesläkemedlen med DPP4-hämmare (Januvia, Galvus m fl) kan vara en sådan medicin.

– En av fördelarna med DPP-4 hämning som behandling vid diabetes är den mycket låga risken för hypoglykemi. Genom Siris viktiga arbete har nu en fundamentalt ny princip för detta identifierats så vi nu börjar förstå varför DPP-4 hämmare minskar risken för denna allvarliga biverkan, säger professor Bo Ahrén som är ansvarig för studien.

När möss behandlades med DPP4-hämmare hade de ett klart bättre försvar mot hypoglykemi jämfört med möss som inte fick DPP4-hämmare. Samtidigt ökade deras egen produktion av glukagon.

DPP4-hämmare stimulerar kroppens egen insulinproduktion – vilket sänker blodsockret – och verkar genom att höja halterna av ett annat hormon, GIP, som utsöndras i tarmen när vi äter. Att ge mössen höga doser av detta hormon skyddade också mot hypoglykemi, och även här ökade nivån av glukagon.

– Vi tror därför att DPP4-hämmare förutom att sänka blodsockret även direkt skyddar mot hypoglykemi, i alla fall i möss, och att de gör detta genom att öka hormonen GIP och glukagon, säger Siri Malmgren.

Forskarna kom också till slutsatsen att GIP som tidigare har ansetts vara blodsockersänkande, i själva verket är blodsockernormaliserande.

– Våra fynd kan leda till nya användningsområden för redan befintliga läkemedlen. Vi vet inte allt om de mediciner vi har, och kan använda dem mer effektivt när vi har full insikt i verkningsmekanismerna.

FAKTA
Insulin och glukagon är två hormoner som båda tillverkas i bukspottkörteln och samspelar för att upprätthålla en god blodsockernivå. Vid typ 1 diabetes är det samspelet satt ur spel eftersom de insulinproducerande cellerna förstörts och man måste tillföra insulin utifrån. Vid typ 2 diabetes har man kvar delar av sin insulinproduktion, men cellernas förmåga att reagera på insulinet är helt eller delvis satt ur spel. Medicineringen vid typ 2 diabetes går därför både ut på att stimulera förmågan att reagera på insulinet och att stötta den egna insulinproduktions som fortfarande finns, vilket DPP4-hämmarna bidrar till.

Studien som är gjord på möss, publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia: DPP-4 inhibition contributes to the prevention of hypoglycaemia through a GIP–glucagon counterregulatory axis in mice. Siri Malmgren, Bo Ahrén Diabetologia, online Februari 2015

Kontaktinformation
Siri Malmgren, tel: 070 28 73 004, e-post: siri.malmgren@med.lu.se

I en avhandling från Malmö högskola undersöks vanliga substansers fuktgivande effekt. Studier har genomförts på såväl molekylär nivå som på människor. Resultaten kan användas för att utveckla bättre och effektivare hudvårdsprodukter.

– Vår forskning visar att vi kan reglera hudens barriäregenskaper. Resultaten kan användas för att till exempel utveckla läkemedel i form av salvor och krämer där man vill öppna upp hudbarriären så att den aktiva substanser kan ta sig in och verka. När behandlingen är genomförd kan man sedan stänga barriären, säger Cathrine Albér, forskare vid Institutionen för biomedicinsk vetenskap, Malmö högskola.

Torr hud vanligt problem
Problem med torr och irriterad hud är vanligt i nordliga länder som Sverige där luften är kall och torr. Det är också en av anledningarna till att vi använder stora mängder fuktkrämer.

– Torr hud ökar risken för en rad olika hudåkommor, till exempel eksem. Eksem skadar huden, vilket i sin tur ökar risken att exempelvis drabbas av astma, säger Albér.

Tre vanliga ingredienser i fuktkräm
Vår kunskap om hur olika ingredienser i hudvårdsprodukter påverkar huden är begränsad. Cathrine Albér studerar i sin avhandling hur tre vanliga fuktbindande ämnen påverkar hudens egenskaper.
– Vi har tittat på hyaluronsyra, en högmolekylär fuktbindare, och två låg-molekylära fuktbindare, karbamid och glycerol. De är alla tre vanliga ingredienser i fuktgivande hudvårdsprodukter.

Genomsläppligheten i huden
Forskarna har bland annat studerat hur fuktbindarna påverkar hudbarriärens genomsläpplighet.

– Det yttersta lagret av huden är i kontakt med två olika miljöer, dels kroppens inre fuktiga miljö dels den yttre torra miljön. När vi applicerar en hudkräm förändras den yttre miljön, vilket påverkar hudens egenskaper, förklarar Albér.

Små och stora molekyler fungerar olika
Att hyaluronsyra kan minska genomsläppligheten förklaras av att molekylen är för stor för att tränga igenom hudbarriären och därför bara kan verka på hudytan medan karbamid och glycerol är tillräckligt små för att tränga igenom och påverka hudens fett- och proteinmolekyler så att genomsläppligheten ökar.
– En hudkräm som innehåller karbamid eller glycerol ger således torr hud samma egenskaper som fuktig, vilket är positivt när man vill att substanser ska ta sig in i huden för att verka där. Hyaluronsyra, som inte tränger in i huden, kan istället användas när man bara vill fukta upp och skydda huden.

Kontaktinformation
Cathrine Albèr, tfn: 0739 45 92 50, cathrine.alber@mah.se. Evelina Lindén, presskontakt på kommunikationsavdelningen, Malmö högskola 070-481 91 21, evelina.linden@mah.se

Skogsbruk, gruvdrift, vind- och vattenkraft, med tillhörande infrastruktur och störningszoner, både överlappar och konkurrerar med varandra i norra Sverige, precis som i många andra nordliga områden. I norra Sverige försöker dessutom den samiska renskötseln att passa in och leva vidare som en del i detta komplicerade landskap.

Svenska myndigheter har en lång historik av försök att hitta hållbara lösningar som gör att skogsbruk och renskötsel kan leva sida vid sida, men utvärderingar av dessa tidigare initiativ har visat nedslående resultat. Per Sandström från SLU har tillsammans med samebyar och Skogsstyrelsen arbetat med dessa frågor sedan år 2000. I sin doktorsavhandling beskriver han hur renbruksplaner med GIS-kartor har utvecklats och vilken roll detta har spelat i samråd mellan rennäring, skogsbruk och annan markanvändning.

Initiativet till detta utvecklingsarbete kom från samebyar som upplevde att de hamnade i underläge vid samråd med skogsbruket. Samerna hade inget kartunderlag som beskrev deras förutsättningar och begränsningar. I det samarbete mellan samebyar, forskare och myndigheter som då påbörjades utvecklades renbruksplaner, som bland annat beskriver renskötselns markanvändningsbehov. En renbruksplan är ett dataverktyg som kan användas för planering av renskötseln och som underlag för samråd med andra markanvändare – en motsvarighet till skogsägarnas skogsbruksplaner.

En viktig del i arbetet har varit utvecklingen av ett digitalt kartverktyg, kallat RenGIS. I verktyget lagras uppgifter som är centrala för renskötseln, såsom viktiga betesmarker under olika årstider och renarnas flyttningsvägar. Där finns också uppgifter om annan markanvändning, såsom skogsbruk, gruvverksamhet, vatten- och vindkraft samt vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Varje typ av markanvändning läggs i ett eget ”skikt” i RenGIS, och dessa kan beskrivas som elektroniska kartor som kan visas tillsammans eller var för sig.

– Under projektets gång har också tusentals renar varit utrustade med GPS-sändare, säger Per Sandström. Det har underlättat renskötarnas egen planering, men det har också gett viktiga underlag till markanvändardialoger.

RenGIS har hittills installerats i 150 datorer i samtliga 51 samebyar, och har blivit en del av det dagliga arbetet. I avhandlingen visar Per Sandström att systemet har fungerat i samebyarnas dialoger med skogsbruk och gruvverksamhet, liksom inom en skogsallmänning.

Flera skogsbolag har idag renbruksplaner som skikt i bolagets GIS när de planerar avverkningar och åtgärder, och samråd kan numera förberedas genom att bolaget skickar ett avverkningsförslag som GIS-skikt via e-post till en sameby.

En vägledande princip under utvecklingen av RenGIS har varit att uppmuntra och bevara samebyarnas starka engagemang, och all utveckling varit direkt anpassad till deras behov och problem.

– Under våra hundratals möten och utbildningar har vi kunnat identifiera särskilt viktiga kunskapsluckor, som ofta har handlat om vinterbetesförhållanden, säger Per Sandström. En sådan fråga var hur tillgången på marklav – renens viktigaste födoresurs – har förändrats under modern tid och hur skogsbruket påverkar tillgången.

Svar på dessa frågor togs fram i ett särskilt projekt med hjälp av bland annat Riksskogstaxeringen, som har samlat in uppgifter om Sveriges skogar sedan 1920-talet. Dessa studier visar bland annat att arealen av de lavrikaste skogarna har minskat med 71 procent under de senaste sextio åren. Studierna visar också att den typ av skogsbruk som bedrivs idag kommer att fortsätta att minska lavförekomsten, samtidigt som det inte skulle kosta särskilt mycket att anpassa skogsbruket på ett sätt som ökar lavförekomsten. Inom projektet visade det sig också att satellitbildsbaserad kartering av marklavar kan ge information som är nödvändig för en förbättrad framtida dialog.

FAKTA
MSc i viltekologi Per Sandström, institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU i Umeå, försvarar sin doktorsavhandling Tools for improved communication increased participation – the case of reindeer husbandry in land use dialogs. Tid: Torsdagen den 19 februari 2015, kl 10:00. Plats: Sal Björken, SLU, Umeå. Opponent: Docent Bruce Forbes, Arctic Centre, University of Lapland, Rovaniemi, Finland.

Institutionen för skoglig resurshushållning

Länk till avhandlingen: http://pub.epsilon.slu.se/11881/

Om renbruksplaner på Skogsstyrelsens webb: www.renbruksplan.se

Kontaktinformation
Per Sandström,SLU, tel 090-786 86 53, e-post Per.Sandstrom@slu.se

– Tidigare har man tänkt på mitokondriens genuttryck som separerade, uppdelat i olika delmoment. Våra resultat ställer den uppfattningen på ända. Vi kan visa att delmomenten inte är uppdelade utan faktiskt samordnade i så kallade MIOREX-komplex (mitochondrial organization of gene expression complexes). Det kan liknas vid ett löpande band i en fabrik, där de olika genuttrycksmomenten är direkt ihopkopplade med varandra, säger Martin Ott, docent vid institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet.

Mitokondrierna är cellens kraftverk där energi från födan överförs till energi som används i hela cellen. För att hålla mitokondriens processer igång krävs en enorm insats varför samordning av mitokondriens genuttryck behövs.

– Faktiskt deltar en fjärdedel av alla proteiner inuti mitokondrierna till något moment i genuttrycksprocessen. Vår forskargrupp har kommit fram till att det troligtvis har funnits ett stort evolutionärt tryck för att underlätta genuttrycket och MIOREX-komplexen är resultatet, säger Martin Ott.

För att finna MIOREX-komplexen har man tagit hjälp av kvantitativ masspektrometri, superresolution-mikroskopi samt etablerat en metod för att rena och analysera intakta mitokondriella ribosomer.

Kontaktinformation
Martin Ott, docent vid institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, martin.ott@dbb.su.se, alt 08 16 2461

Stora andelar av Europas jordbruksmark har varit våtmark. Under årens lopp har dessa våtmarker torrlagts för att kunna brukas. När mark som tidigare varit våtmark dräneras och brukas bryts organiskt material i marken ned, och koldioxid tillförs atmosfären.

Forskare runt om i Europa vill nu angripa problemet och föreslår en lösning som innebär fortsatt odling av markerna, men som stoppar koldioxidbildningen. Lösningen kallas paludiculture och innebär att marker återställs till våtmarker men att de ändå fortsätter att brukas till så kallade ekosystemtjänster. Till exempel kan man övergå till att odla biobränsle i form av vass som klarar av att växa under blöta förhållanden. Vassväxter kan även användas till byggnadsmaterial och biogasproduktion. Andra ekosystemtjänster är till exempel vattenrening, naturupplevelser och minskade översvämningar.

Tvärvetenskaplig forskning
Stefan Weisner är professor i biologi med miljövetenskaplig inriktning och ansvarig forskare vid Högskolan i Halmstad.

­– Forskningsprojektet kopplar samman flera olika discipliner, till exempel ekologi, miljövetenskap och energiforskning, säger han. I framtiden kommer vi även att involvera forskare inom teknik, logistik och ekonomi. De ekosystemtjänster vi föreslår ska nämligen inte bara gynna klimatet, de måste även vara ekonomiskt hållbara.

Projektet, som sker i samarbete mellan Halmstadsforskare, forskare i Tyskland, Danmark och Holland, inleds i början av mars och fortsätter i tre år. Projektet är döpt till Cinderella.

Positivt även för jordbruksmark
Forskarna uppskattar att det sammantagna värdet av olika ekosystemtjänster överstiger värdet av den jordbruksproduktion som markerna används till idag.

– En aspekt som måste beaktas är effekten på livsmedelsproduktion. Den kan dock bli positiv genom att ett effektivare jordbruk kan bedrivas på övrig mark tack vare mindre risk för översvämningar, att klimatet blir mindre extremt och ett minskat näringsläckage till vattendrag, säger Stefan Weisner.

Kontaktinformation
Niklas Karlsson, doktorand i innovationsvetenskap med inriktning mot gröna innovationer vid Högskolan i Halmstad. Telefon: 035-16 73 35. E-post: niklas.karlsson@hh.se

En helt ny bakteriefamilj, som hittills bara har hittats tillsammans med sjukdomsspridande myggor, beskrivs i det senaste numret av International Journal of Systematic and Evolutionary Microbiology den facktidskrift där alla nya bakteriearter måste godkännas. Att en ny familj hittats i denna del av bakteriernas släktträd är mycket ovanligt – det har bara skett en gång tidigare under de senaste 50 åren. Bakom upptäckten står forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet samt kollegor i Tyskland och Österrike.

Bakteriefamiljen Thorselliaceae liksom släktet Thorsellia är uppkallade efter docent Walborg Thorsell – en legendarisk myggforskare som påbörjade sin forskning på 1970-talet och sedan under flera decennier forskade på myggor och myggmedel vid Försvarets forskningsanstalt. Syftet var då att ta fram medel mot malariamyggor och svenska myggor, för användning av svenska soldater i krigstid.

– När vi påträffade den första arten av Thorsellia i en kenyansk malariamygga och tog beslutet att uppkalla den unika bakterien efter Thorsell, så visste vi inte att den skulle visa sig vara så vanlig hos myggor, säger Olle Terenius, forskare vid SLU:s institution för ekologi. Så här i efterhand kan vi konstatera att det var ett lyckokast.

Upptäckten av den nya bakteriefamiljen är starkt kopplad till forskning om de myggor som sprider malariaparasiter, och om olika sätt att bekämpa denna sjukdom. Malariamyggor lägger sina ägg i vatten där mygglarverna äter bakterier från den tunna film som finns på vattenytan. Den första Thorsellia-art som forskargruppen analyserade kom alltså från malariamyggor i Kenya, där de förekom i stort antal. Nu har olika arter av släktet Thorsellia hittats hos malariamyggor i flera länder i Afrika, i Indien, Iran och Brasilien, men också hos myggor som sprider virus i USA. Detta tyder på att Thorsellia har utvecklats tillsammans med sjukdomsspridande myggor under mycket lång tid och att det kan ha uppkommit egenskaper hos bakterierna som underlättar deras liv i myggorna.

– Det är spännande att dessa bakterier hittills bara har hittats hos sjukdomsspridande myggor och i deras kläckningsvatten, säger Olle Terenius. Vi och andra forskargrupper försöker nu förstå hur samspelet mellan Thorsellia och myggorna fungerar. Bland annat verkar Thorsellia ha egenskaper som gör att de klarar av att överleva i mygglarvens tarm och att de lätt plockas upp när larverna äter.

Upptäckten av de nya bakterierna har banat väg för forskning om möjligheten att utnyttja bakterierna för bekämpning av de malariaparasiter som också kan finnas i myggorna.

– Vi letar efter bakterier som lever i myggans tarm och som tillväxer snabbt när myggan nyss har sugit blod. Tanken är genetiskt förändra dessa bakterier så att de bildar ett ämne som slår ut malariaparasiter, säger Sebastian Håkansson, forskare vid SLU:s institution för mikrobiologi. Genom att använda oss av bakterier som har en stark koppling till malariamyggor, minskar vi risken för att de förändrade bakterierna hamnar på fel plats i naturen.

FAKTA
Proposal of Thorsellia kenyensis sp. nov. and Thorsellia kandunguensis sp. nov., isolated from the larvae of Anopheles arabiensis as members of the family Thorselliaceae fam. nov.
DOI:10.1099/ijs.0.070292
http://ijs.sgmjournals.org/content/65/Pt_2/444.abstract

Läs mer om Thorselliaceae på Wikipedia! Där finns även foto.

Kontaktinformation
Olle Terenius, forskare, Inst. för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, 018-67 25 42, olle.terenius@slu.se. Sebastian Håkansson, forskare, Inst. för mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, 018-67 32 04, sebastian.hakansson@slu.se

– Den tekniska utmaningen för lärarna ligger i att inte bli avskräckta av den snabba utvecklingen av både programvaror och digitala läromedel. Den ämnesmässiga utmaningen blir att hantera elevernas tillgång till internet som informationskälla, säger doktoranden Martin Tallvid, avhandlingens författare.

Som ett led i en pågående digitalisering av den svenska skolan har över 250 kommuner genomfört så kallade 1:1- satsningar, det vill säga utrustat elever och lärare med en internetansluten laptop eller surfplatta.Martin Tallvid har under fyra år följt två 1:1-satsningar, som omfattade två kommunala högstadieskolor i Falkenberg samt fyra kommunala gymnasieskolor i Jönköping.

Resultaten visar att införandet av tekniken i skolorna har stor betydelse för hur arbetet i klassrummet ser ut och utvecklas. När eleverna har ständig tillgång till internet uppstår nya beteenden som är svåra att förutse.

– Elever i ett digitaliserat klassrum nöjer sig inte med information endast från läraren, därför krävs kunskaper i både källkritik och i sökning på nätet för att möta elevernas behov. Eleverna kan snabbt kontrollera uppgifter, hitta andra källor och utmana lärarens roll, säger Martin Tallvid.

Huvuddelen av Martin Tallvids material kommer från en utvärdering av 1:1-projektet i Falkenberg. Kommunen var en av de första i Sverige som genomförde en kommunal satsning på IT i skolan och sågs som ett pilotfall. Införandet blev uppmärksammat med studiebesök från över 100 kommuner, utnämning av Falkenberg som årets IT-kommun och satsningen blev mycket omskriven i media.

Genom klassrumsobservationer, intervjuer och enkäter med lärare, elever och rektorer har han försökt fördjupa och nyansera kunskapen om konsekvenserna av digitaliseringen av skolan. En av hans slutsatser är att elevernas otillåtna användning av bärbara datorer och läsplattor inte avtar med tiden, som tidigare forskning visat.

– Istället ser jag att eleverna fortsätter att spela och surfa, men att det normalt sett inte påverkar deras skolarbete. Eleverna gör helt enkelt mer av allt, de klarar av att sköta skolarbetet och blandar det med korta stunder av andra aktiviteter, exempelvis sociala medier, säger han.

FAKTA
Avhandlingens titel: 1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring. Tid och plats för disputation: fredagen den 27 februari 2015, kl. 13.15, Torg Orange, plan 4, hus Patricia, Lindholmen. Fakultetsopponent: Docent Stefan Hrastinski vid Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande, KTH
Digital publicering: http://hdl.handle.net/2077/37829

Kontaktinformation
Martin Tallvid, telefon: 070-720 6461, e-post: martin.tallvid@ait.gu.se

I studien undersöktes halterna av fyra kallikreinmarkörer relaterade till prostata-specifikt antigen, PSA, i frysta blodprover från 5 500 män. Halterna relaterades till risken för metastaserad prostatacancer upp till tjugo år efter provtagningen.

Studien visar att män med måttligt förhöjda halter av PSA hade en kraftigt ökad risk att drabbas av metastaserad prostatacancer senare i livet. Till exempel fanns 74 procent av de 60-åriga män som drabbades av metastaser bland de som hade en blygsam PSA-förhöjning (över 2 ng/ml) upp till tjugo år före diagnos. Bland dessa män med måttligt förhöjda PSA-nivåer förbättrade undersökningen av kallikreinmarkörerna ytterligare riskgrupperingen. Bland 60-åriga män med låga halter av PSA (mindre än 1 ng/ml) var risken för metastaserad prostatacancer ytterst låg (0.6%). Analyser av 50 åriga män gav liknande resultat som för de 60-åriga männen medan undersökningen av prover från 40-åriga män inte gav stöd för PSA-testning i den åldersgruppen.

– Dessa resultat ger oss ytterligare kunskaper om hur män med förhöjda riskmarkörer för prostatacancer bör kontrolleras. Kombinationen av frysta blodprover från Biobanken norr, data från Nationella prostatacancerregistret (NPCR), ett rikstäckande kvalitetsregister, och journalgenomgång av forskningssjuksköterskor vid urologi, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, utgör en fenomenal kombination av forskningsresurser, säger Pär Stattin, urolog och professor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.

Läs studien i European Urology.

Kontaktinformation
Pär Stattin, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt professor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet. Telefon: 073-620 52 51. E-post: par.stattin@umu.se

– Vi vet att det här är en högriskgrupp för ohälsa och ogynnsamma levnadsvanor, säger universitetslektor Karin Fröding, vid Örebro universitet. Döva och hörselskadade ungdomar får inte alltid den skolgång de har rätt till, vilket kan leda till sämre studieprestation och därmed större svårigheter att få arbete. Nu vill vi undersöka hur det är med spelproblem i den här gruppen.

De nu anslagna pengarna ska gå till en pilotstudie där man ska undersöka om det finns spelproblem hos döva och hörselskadade gymnasieungdomar. Forskarna vill också identifiera vilka risk- och skyddsfaktorer som finns, samt skapa ett samarbete för att metodiskt bearbeta de problem som kan finnas eller uppstå i målgruppen.

Kontaktinformation
Karin Fröding, 019-30 21 77, e-post: karin.froding@oru.se

Detta visar en studie från forskare vid Göteborgs universitet. Studien, som nu publiceras i kommande nummer av tidskriften New Phytologist, bygger på forskning av mer än 20 000 växtfossil. Syftet med forskningen har varit att förstå effekterna av de dramatiska händelser som lett till massutdöende av många arter. Resultatet visar att katastroferna haft mycket olika effekter på olika arter.

Den enes död den andres bröd
I över 400 miljoner år har växter spelat en väsentlig roll i nästan alla landmiljöer på jordklotet. Under samma tid har jorden drabbats av dramatiska händelser som utrotat både djur- och växtarter och som kraftigt påverkat jordens ekosystem och biologiska mångfald.

Resultaten från studien visar att naturkatastroferna drabbat växter mindre än djur. Det tyder på att i allmänhet har växter varit särskilt bra på att överleva och återhämta sig igenom tuffa perioder.

− I växtriket kan händelser som leder till massutdöende av arter samtidigt innebära en möjlighet till ny biologisk mångfald, säger studiens huvudförfattare Daniele Silvestro.

Mest slående var detta när en asteroid för cirka 66 miljoner år sedan slog ner utanför den mexikanska kusten och orsakade en enorm förödelse. Händelsen hade stor inverkan på livsmiljöerna på land och ledde till utrotning av alla dinosaurier utom fåglar, men överraskande nog hade händelsen bara begränsad effekt på växtmångfalden.

Naturkatastrofer avgörande för utvecklingen
Några viktiga växtgrupper, till exempel ormbunkar och nakenfröiga växter som tallar och granar, förlorade en stor del av sin mångfald. Men istället fick blommande växter (angiospermer) ett uppsving och ökade kraftigt sin mångfald. Så asteroidnedslaget verkar ha bidragit till att blommande växter idag dominerar dagens globala mångfald framför alla andra växtgrupper.

− Naturkatastrofer betraktas ofta som en dålig sak, men de har varit avgörande för att förändra världen till hur vi känner den idag. Utan asteroidnedslaget är det troligt att dinosaurierna fortfarande skulle jaga runt på jorden, däggdjuren skulle varit små och gömt sig i grottor, och människor skulle aldrig ha utvecklats, säger Alexandre Antonelli som lett forskningsstudien.

Genom att studera extrema händelser som naturkatastrofer kan vi lära oss vilka grupper av organismer, miljöer och egenskaper som är mer känsliga för förändringar.

− På så sätt kan vi tillämpa denna kunskap för att skydda den biologiska mångfalden under den pågående klimat- och miljöförändringen, säger Alexandre Antonelli.

Artikel av Silvestro D, Cascales-Minanas B, Bacon CD, Antonelli A: Översyn av ursprunget och diversifieringen av kärlväxter genom ett omfattande Bayesiansk analys av fossila fynd (på engelska: Revisiting the origin and diversification of vascular plants through a comprehensive Bayesian analysis of the fossil record). New Phytologist (2015). Hela artikeln är tillgänglig kostnadsfritt på följande länk.

Kontaktinformation
Dr Daniele Silvestro; Post-doktorand vid Göteborgs universitet och universitet i Lausanne, Schweiz. Telefon +41 764 909931, e-post: daniele.silvestro@unil.ch (på engelska) Dr Alexandre Antonelli; Docent och lektor vid Göteborgs Universitet, och Vetenskaplig Intendent vid Göteborgs botaniska trädgård. Telefon 0703 989570, e-post: alexandre.antonelli@bioenv.gu.se.

Strandnära skogar är viktiga eftersom de erbjuder livsmiljöer, lagrar kol, samt skuggar och renar vattnet. Vi känner också till att periodiska isbildningar och vinteröversvämningar bidrar till att forma både växt- och djurlivet här.

Om vattnet är öppet och forsande innebär en köldknäpp att det bildas kravis och bottenis. Kravis är små iskristaller som virvlar runt i vattnet och fäster vid exempelvis stenar och andra föremål. De kan bygga upp tjocka ispansar av bottenis som dämmer upp vattnet som svämmar över och fryser i strandskogarna. När vädret åter blir milt lossnar bottenisen, driver iväg och kan bröta ihop sig vilket ger nya översvämningar och ännu mer is – vattendragen har blivit ismaskiner.

Lovisa Lind, Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt vad som styr isbildning i nordliga vattendrag samt hur och i vilken omfattning is- och vinteröversvämningar påverkar växter i och längs bäckar. Hon har inventerat is- och vinterförhållanden längs biflöden till Vindelälven i norra Sverige och jämfört dem med varandra i avseende på skillnader i växtlighet.

Hennes resultat visar att forsande, branta bäckar som inte har sjöar uppströms i sin närhet har en hög produktion av krav- och bottenis och många vinteröversvämningar.

– Sådana bäckar har en artrikare strandflora än bäckar som inte bildar kravis. Det beror på att konkurrenskraftiga växter som lingon och blåbär dödas av isen och att mer konkurrenssvaga arter av olika gräs och örter, ges mer utrymme, säger Lovisa Lind.

Isen påverkar även växterna i vattnet genom att rycka och skava bort mossor och alger. Islossningen på vårvintern kan dessutom förändra strandskogarna genom att riva omkull och rycka upp växter och samtidigt öppna upp för nya växter att kolonisera.

Lovisa Lind har också studerat hur ett varmare klimat kan påverka dessa samband genom att bland annat skapa experimentella vinteröversvämningar.

Meteorologer förutsäger att vintertemperaturerna kommer att variera allt mer och leda till tätare skiftningar mellan tö och frost. Om jordens medeltemperatur ökar med några grader till så kan denna typ av isbildning till och med gå förlorad. I dag påverkas dessutom redan isbildningen av bland annat dämningar, kanalisering, jordbruk och vattenföroreningar.

Med tanke på att norra Sverige har ett stort antal små vattendrag är det stora områden som kan beröras av framtida förändringar i isens dynamik till följd av klimatförändringar.

– Om störningen från is och vinteröversvämningar går förlorad är ett scenario att strandvegetationen till större delen skulle utgöras av en mer risdominerad vegetation. Detta skulle i sin tur påverka bland annat djurlivet och bäckarnas produktivitet.

FAKTA
Fredagen den 27 februari försvarar Lovisa Lind, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Breaking the ice: effects of ice formation and winter floods on vegetation along streams. Svensk titel: Klimatförändringar och isbildning i vattendrag: effekter på biologisk mångfald. Disputationen äger rum kl. 09.30 i salen Björken, Sveriges lantbruksuniversitet. Fakultetsopponent är Dr. Michael Scott, Fort Collins Science Center, United Stated Geological Survey, Fort Collins, USA.
Lovisa Lind är född och uppvuxen i Tärnaby. Hon har en masterexamen i biologi med inriktning mot naturvård från Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Kontaktinformation
Lovisa Lind. Telefon: 073-041 86 26. Mail: lovisa.lind@emg.umu.se

Bedömningarna skiljer sig även mellan personal i socialtjänsten och landstinget. Doktoranden Eva Samuelsson har i en vinjettstudie studerat hur uppfattningarna skiljer sig åt beroende på vem konsumenten är, personalens utbildning och erfarenhet, samt mellan olika delar av missbruksvården.

– Studien pekar på en rad olika aspekter. Bland annat visar den att hjälpbehovet bedöms olika beroende på vilken substans som används. Alkoholkonsumtion ses som mindre allvarligt än narkotikakonsumtion, oavsett omständigheter. Man gör även skillnad mellan kvinnors och mäns konsumtion av alkohol och droger. Unga kvinnors drickande ses som mer allvarligt än unga män. Om en person var arbetslös anses den beskrivna konsumtionen vara mer allvarlig än om personen arbetade eller studerade, säger Eva Samuelsson som är verksam vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet.

Uppfattningarna skiljer sig även mellan socialtjänsten och landstinget. Landstingets personal anser generellt att situationerna är allvarligare och kräver mer medicinska behandlingsinsatser. Socialtjänstpersonal har större tilltro till att konsumtionen är möjlig att hantera på egen hand, utan stöd från den professionella vården. Något förvånande rekommenderades psykosociala behandlingsinsatser i lika hög grad av personal inom socialtjänsten och landstinget, vilket inte ger stöd åt uppfattningen att missbruksvården som helhet under senare år varit föremål för en omfattande medikalisering.

– Det finns olika sätt att se på skillnaderna i uppfattningar som min studie visar. Å ena sidan behöver de professionella i sin komplexa arbetssituation vara noga med att alla klienter behandlas lika för att se till att de får jämlika rättigheter. Å andra sidan kan det innebära en risk för att man inte tar hänsyn till att vissa grupper är mer utsatta i samhället. Samtidigt kan ett hänsynstagande till en persons utsatta situation medföra att människor behandlas på ett stereotypt sätt, utifrån sitt kön, sin socio-ekonomiska status eller vilken substans de använder, säger Eva Samuelsson.

Avhandlingen visar på behovet av ett icke-stereotypt förhållningssätt inom missbruks- och beroendevården där både mäns och kvinnors specifika behov uppmärksammas. En slutsats är därför att det är viktigt att reflektera över vilka antaganden som ligger till grund för de bedömningar som görs i praktiken, för att undvika att människor som får kontakt med vården bemöts på ett stereotypt sätt.

FAKTA
Avhandlingens namn: Use or misuse? Addiction care practitioners’ perceptions of substance use and treatment. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:778213

Kontaktinformation
Eva Samuelsson, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet, tfn 0739-829 665, 08-16 17 54, e-post eva.samuelsson@sorad.su.se

Detta visar nätverksforskaren Fariba Karimi i sin avhandling vid Umeå universitet. Genom teknikens globalisering har alla tillgång till all möjlig information på nätet. Men, har det fört människors åsikter och intressen närmare varandra? Fariba Karimi och hennes samarbetspartners har undersökt det i en av studierna i hennes avhandling, där de tittat på hur människor redigerar innehåll på Wikipedia.

Resultaten visar att människor bryr sig mest om lokal och regional information som handlar om sport, medier, kändisar eller platser i deras närhet. Dessutom är människor från länder med liknande språk- och historiebakgrund intresserade av samma slags information.

– Vi delar informationsintresse med dem vi också delar språk och historia, säger Fariba Karimi. Resultaten av studien visar också vilka länder som har likheter i informationsintresse, vilket inte studerats tidigare.

Till exempel kan länderna i Europa delas in i åtta kluster. De skandinaviska länderna återfinns i ett kluster med gemensamma intressen, medan portugiser och spanjorer har mer gemensamt med brasilianare än med andra europeer.

– Vi kan projicera dessa likheter i ett nätverk där länderna är noder och förbindelserna mellan dem representerar styrkan i likheterna. Dessa nätverk kan användas för att studera hur information kan färdas från en del av världen till en annan, säger Fariba Karimi.

Genom att finna mönster i rådata från sociala och ekonomiska interaktioner mellan människor på nätet, är det möjligt att analysera hur information, sjukdomar och ekonomiska kriser sprids. Nätverksanalys används också i dag för att förebygga stora epidemier, till exempel ebola.

I vardagen påverkar vänner och kollegor oss ständigt på olika sätt, från diskussioner på fikarasten till interaktion i sociala medier.

– Dessa influenser sker i tid och beroende på tiden kan påverkan se olika ut, säger Fariba Karimi. Till exempel om du är på väg att köpa en smartphone, då reflekterar du över diskussioner du nyligen haft med vänner och kollegor om olika telefoner. Människor kollar också av sociala medier vid vissa tidpunkter under arbetsdagen. Tid kan därför vara en viktig faktor för spridningsprocessen i nätverk. Men, tidigare nätverksforskning har inte tagit hänsyn till tidskomponenten.

När man tar hänsyn till tid blir spridningsdynamiken annorlunda jämfört med i statiska nätverk, visar avhandlingen.

– Detta är viktigt, för det kan hjälpa oss att bättre förstå spridningsprocesser i verkliga sociala system som till största delen är dynamiska och förändras över tid, säger Fariba Karimi.

FAKTA
Den 20 februari försvarar Fariba, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Tightly knit – Spreading processes in empirical temporal network. Svensk titel: Tätt sammansvetsad – Spridningsprocesser i empiriska temporala nätverk. Disputationen äger rum kl 12.00 i sal NC300, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är Dr Vittoria Colizza, Pierre et Marie Curie University, Paris, Frankrike.

Fariba Karimi har en kandidat- och masterexamen i teoretisk fysik från Shiraz och Beheshti Universty i Iran. Hon flyttade till Sverige 2009 och tog en andra masterexamen i fysik vid Lunds universitet. Hon flyttade därefter till Umeå för doktorandstudier på området nätverk och komplexa system. Efter disputationen kommer hon att flytta till Köln, Tyskland, för postdoktorsstudier vid Leibnitzinstitutet för social beräkningsvetenskap.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad


Kontaktinformation
Fariba Karimi, institutionen för fysik, Umeå universitet, telfon: 070-286 70 78, e-post: fariba.karimi@umu.se

När en svensk socialnämnd har beslutat att godkänna ett par eller en ensamstående för adoption skickas en rapport till landet barnet ska adopteras ifrån. Det är hur föräldrar som vill adoptera ett andra barn beskrivs i dessa rapporter som Cecilia Lindgren har studerat. Resultatet presenteras i en artikel i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Childhood.

Bilden som framträder i rapporterna är föräldraskap präglade av lycka, lugn och tillfredsställelse. Att ha fått smått i familjen har inte tärt på relationen, utan fört föräldrarna närmre varandra. Föräldrarna tar också ansvar för sitt barns pedagogiska utveckling och låter vardagslivet kretsa kring barnets behov. Många har slutat med sina fritidsintressen och arbetar mindre för att kunna spendera mer tid med barnet.

– Detta är spännande om man jämför med tidigare forskning om föräldraskap. Där lyfts mycket tid med barnet fram som ideal av föräldrar själva, men många upplever att det är väldigt svårt att leva upp till. Adoptivföräldrar tycks däremot har inte några problem med att få ihop livspusslet. Enligt utredningsrapporterna är det snarare tvärtom, de lever idealet, säger Cecilia Lindgren, universitetslektor vid tema Barn, Linköpings universitet.

Men att vara en kärleksfull och tillgänglig förälder betyder inte att barnet får göra som det vill eller att det saknas regler. Bilden vägs upp av föräldrar som värdesätter rutiner och gränser.

– Det är viktigt att påpeka att rapporterna inte kan ses som en spegling av hur föräldrarna faktiskt lever, utan ska förstås som en argumentation för att de bör få adoptera igen. Just därför är rapporterna så intressanta. De synliggör vilka krav som idag ställs på ”en god förälder”, och de visar vilken bild av svenskt föräldraskap som förmedlas till andra länder, säger Cecilia Lindgren.

FAKTA
Studien ingår i ett forskningsprojekt som Cecilia Lindgren har tillsammans med universitetslektor Judith Lind och som finansieras av Vetenskapsrådet. Artikeln heter: Ideals of parenting and childhood in the contact zone of intercountry adoption: Assessment of second-time adoption applicants in Sweden.

Kontaktinformation
Cecilia Lindgren, universitetslektor, 013 – 28 29 27, cecilia.lindgren@liu.se