Förmågan att förutse framtiden spelar en avgörande roll i vår vardag och i våra interaktioner med andra. Till exempel hjälper denna förmåga oss att förbereda våra handlingar i tid relativt vad andra gör, till exempel för att ta emot bollen någon kastar till oss eller för att ligga steget före vår konkurrent.

Det har föreslagits att vi förutser vad andra tänker göra genom att använda oss av vår motoriska erfarenhet, alltså att vi speglar andras handlingar i vårt egna motorsystem. Enligt denna teori skulle små barn i så fall börja förutse att någon till exempel tänker gripa efter en boll först när de börjat kunna gripa själva. Andra teorier utgår ifrån att vi istället förutser andras handlingar tack vare att vi har sett andra gripa många gånger eller genom att anta att andra har mål med sina handlingar.

Claudia Elsner och Dorota Green är båda doktorander vid Uppsala Barn och Babylab vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet. I deras studier fick spädbarn och vuxna i filmer se personer utföra enkla handlingar som att äta eller gripa efter objekt. Samtidigt mättes var deltagarna tittar på skärmen och om de förutser andras handlingar, tittar de till målet för handlingen innan handen kommer dit?

Claudia Elsner har använt sig av TMS (transcranial magnetis stimulation) och påverkat spegelneuron i de delar av hjärnan som styr våra rörelser. Resultaten visade att om man genom TMS stör de områden i hjärnan som styr handens rörelser så får försöksdeltagarna svårare att förutse andras griprörelser och titta till målet för dem i förväg, men inte om man på samma sätt stör området i hjärnan som styr benens rörelser. Dessa resultat är det första beviset för att vår förmåga att med blicken förutse andras handlingar beror på aktivitet i vårt motoriska system.

Dorota Green studerade barn i Sverige och Kina. Åtta månader gamla barn i Kina tittade i förväg mot munnen när de såg en person äta med pinnar men inte med sked och barn i Sverige tittade mot munnen i förväg när de fick se en person äta med sked men inte med pinnar. Detta tyder på att den egna motoriska erfarenheten (av att äta), tillsammans med den specifika kulturella visuella erfarenhet av att ha sett liknande handlingar utföras i barnets miljö, ligger till grund för vår förmåga att förutse andras handlingar.

Då inte bara människor har visats kunna förutse andras handlingar så tyder detta på att denna förmåga hör till ett evolutionärt gammalt system som fungerar oavsett språk eller högre kognitiva förmågor, men samtidigt är känsligt för den miljö vi lever i och på så sätt eventuellt väldigt flexibelt.

Avhandlingarna finnas att läsas eller laddas ner i fulltext:

Avhandlingen An Embodied Account of Action Prediction av Claudia Elsner försvaras den 6 februari.

Dorota Green försvarade sin avhandling Predictive Eye Movements During Action Observation in Infancy: Understanding the Processes Behind Action Prediction i slutet av 2014.

Kontaktinformation
Claudia Elsner, tel: 018-471 2157, 0707179678. e-post: Claudia.Elsner@psyk.uu.se. Dorota Green, tel: 018-471 5752, 070-4811208, e-post: Dorota.Green@psyk.uu.se

Ädellövskogen i södra Sverige höll ställningen betydligt längre än man tidigare har trott, vilket kan förklara att så många hotade arter ännu finns kvar i landskapet. Dagens ädellövskogar skiljer sig dock ganska mycket från dem som fanns före människans intåg. Bland annat har linden varit väldigt vanlig i vissa områden. Dessa slutsatser drar Tove Hultberg från SLU i en avhandling där hon utnyttjat pollenanalyser på ett nytt sätt.

Ädellövskogen utgör bara en bråkdel av den svenska skogen idag, men den hör till våra absolut artrikaste miljöer – mer än hälften av alla hotade skogsanknutna arter hör hemma i denna skogstyp. I arbetet med att bevara denna biologiska mångfald anses det vara viktigt att känna till hur ädellövskogens utbredning har varierat under historisk tid, men fram tills ganska nyligen har våra kunskaper om detta varit tämligen begränsad.

Tove Hultberg från SLU ger i sin doktorsavhandling en delvis ny bild av den utbredning som olika trädslag har haft i södra Sverige under de senaste 5000 åren. Grunden för arbetet är studier av pollen som finns inlagrade på olika djup i torvmossar och sjöbottnar, och som kan åldersbestämmas. Denna typ av ”historiska arkiv” har utnyttjats av forskare i ungefär 100 år, men Tove Hultberg och hennes kollegor har använt nya beräkningsmodeller som gör det möjligt att påvisa historiska vegetationsförändringar i landskapet med betydligt bättre precision. Modellen tar bland annat hänsyn till att olika arter producerar olika mycket pollen samt att pollen från olika växter sprids olika långt, på grund av skillnader i form och storlek.

Trots att jordbruket har präglat det sydsvenska landskapet under tusentals år visar undersökningarna att ädellövskog länge var en dominerande skogstyp på lokal nivå.

– Detta är sannolikt en viktig anledning till att så många hotade arter trots allt har kunnat överleva, om än i små och känsliga populationer, säger Tove Hultberg.<br />I flera av de undersökta områdena som idag är skyddade syns inga tecken på att de ädla lövträdens utbredning skulle ha minskat förrän under de senaste 500 åren, vilket är betydligt senare än i regionen som helhet, och senare än vad äldre studier har kommit fram till. Under dessa 500 år har trädslagssammansättningen dock förändrats radikalt också i flera av de skyddade områdena.

– Inte ens skyddade naturområden kan därför sägas ha en obruten kontinuitet till de skogar som fanns före människans intåg, eller återspegla ”naturlig” skog i södra Sverige, säger Tove Hultberg.

Pollenanalyserna förklarar också varför det i dag mest växer gran i många skogar i södra Sverige. Framför allt handlar det om förändrad markanvändning. Först gynnades granen när skog omvandlades till åker, ängsmark och bete – betesdjuren undviker att äta den taggiga granen. Därefter gynnades granen av plantering och en aktiv skogsskötsel.

Linden har gäckat forskare ända sedan pollenanalys introducerades i början av förra seklet. Av våra inhemska trädslag anses linden vara ett av de mest känsliga för såväl mänskliga förändringar i landskapet som för det allt kallare klimatet under de senaste 5000 åren. Nu visar det sig att tillbakagången skedde betydligt senare än vad som tidigare trotts. Att lindens utbredning tidigare har underskattats beror sannolikt på att linden producerar så väldigt lite pollen jämfört med många andra arter att små lindbestånd ofta blev i det närmaste ”osynliga” i pollendiagram.

– Idag vet vi att linden inte bara har varit extremt vanlig på många håll i främst sydvästra Sverige, utan också att den i de sydligaste delarna av landet sannolikt minskade nästan lika nyligen som ädellövskogen som helhet, säger Tove Hultberg.

FAKTA
MSc Tove Hultberg, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp, försvarar sin doktorsavhandling The long-term history of temperate broadleaves in southern Sweden. Tid: Fredagen den 13 februari 2015, kl 09:30. Plats: Crafoordsalen, Navet, SLU, Alnarp. Opponent: Professor Fraser Mitchell, Trinity College, Dublin, Irland.

De områden som Tove Hultberg har arbetat med är:
– Torup – bokskog utanför Malmö
– Biskopstorps naturreservat norr om Halmstad
– Siggaboda naturreservat i södra Kronobergs län
– Komministerbostället Råshult – kulturreservat nära Älmhult (Linnés födelseplats)
– Hornsö-Allgunnen – ekopark sju mil nordväst om Kalmar

Länk till avhandlingen (pdf) http://pub.epsilon.slu.se/11749/

Länk till institutionen: http://www.slu.se/sv/institutioner/sydsvensk-skogsvetenskap/

Kontaktinformation
Tove Hultberg, 040-41 51 81, tove.hultberg@slu.se

Studien som nu publiceras i tidskriften PAIN utfördes av forskare i hälsoekonomi och medicin vid Linköpings universitet.

Med en enkät riktad till 10 000 invånare som var 65 år och äldre i Linköping och Norrköping undersöktes förekomsten av kronisk smärta och hur den påverkar livskvalitet och samhällskostnader. Svarsfrekvensen var 67 procent.

Av dem som besvarade enkäten uppgav nära en fjärdedel, 23 procent, att de hade måttlig eller svår kronisk smärta.

Kostnader för sjukvård, läkemedel, kommunal service och informell vård kartlades under tolv månader. Det visade sig att resursanvändningen bland personer med svår kronisk smärta var mer än dubbelt så hög som för dem med ingen eller lindrig kronisk smärta. Vård och omsorg av personer med svår kronisk smärta kostade i genomsnitt 97 000 kronor per år, medan personer med måttlig kronisk smärta kostade 57 000 kronor och de med ingen eller lindrig kronisk smärta 40 000 kronor per år.

Livskvaliteten hos de drabbade försämrades avsevärt i takt med ökande grad av kronisk smärta.

– Studien visar att äldre med svår smärta kostar mycket pengar i vård och omsorg. Men kanske än mer slående är hur låg livskvalitet dessa personer har. Livskvaliteten är allra sämst bland de äldsta med svår smärta. Att satsa på effektiv smärtbehandling för dessa verkar vara extra viktigt, vilket kanske inte alltid prioriteras högst, säger Lars-Åke Levin, en av forskarna bakom studien.

FAKTA
Artikel: Severity of chronic pain in an elderly population in Sweden – Impact on costs and quality of life av Lars Bernfort, Björn Gerdle, Mikael Rahmqvist, Magnus Husberg och Lars-Åke Levin.PAIN ahead of print februari 2015. DOI: 10.1097/01.j.pain.0000460336.31600.01



Kontaktinformation
Lars-Åke Levin, professor, 070-6406898, lars-ake.levin@liu.se

– Vi har tagit fram ett program som bygger på att alla veckans timmar ska vara en del av behandlingen, säger Örebroforskaren Jürgen Degner som fått 400 000 från Statens institutionsstyrelse, SiS, för att sjösätta programmet.

Jürgen Degner, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, har tillsammans med sin kollega Lia Ahonen undersökt hur dagens behandling fungerar för ungdomar placerade intagna på SiS särskilda ungdomshem och hur behandlingen kan utvecklas ur ett dygnet-runt-perspektiv, 24/7.

Deras forskning visar att trots att institutionerna följer riktlinjer och har behandling i form av till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT) eller Aggression Replacement Training (ART), så genomsyrar den inte resten av verksamheten utan är begränsad till ett fåtal timmar i veckan.

– Behandlingsinsatsen måste prägla hela verksamheten om den ska ha effekt. All behandlande personal måste både samverka inom olika områden på institutionen och ta ansvar för det. Programmet 24/7 som vi har utvecklat fungerar som både organisatoriskt, ledarskapsmässigt och personalstöd på institutionen. Det underlättar för personalen att arbeta strukturerat och på ett likartat sätt, säger Jürgen Degner.

Fokus är på att ungdomarna på ungdomshemmen ska få utmaningar och möjlighet att utvecklas precis som alla andra ungdomar. Det gäller såväl skolarbete, fritidssysselsättningar, matlagning som social kompetens. Alla delar måste utvecklas för ungdomarna i framtiden ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden och få ett jobb. I dag gör alla ungdomar på ungdomshemmen ungefär samma saker, fast man samtidigt betonar att behandlingen ska vara individuell.

– Alla aktiviteter måste ha mål och mening. Genom att ta tillvara på utredningsarbetet som gjorts kring varje ungdom vad gäller till exempel risker och behov kan man utforma personliga mål och låta det genomsyra alla aktiviteter, säger Jürgen Degner.

– Detta är också en viktig del av projektet – att likt universitetets kursplaner träna avdelningspersonalen att sätta utvecklande behandlingsmål inom respektive utvecklingsområde och modul.

Det handlar om att institutionerna måste spegla samhället och utrusta ungdomarna för framtiden. De behöver känna att det förväntas något av dem och få återkoppling.

– Det ger ungdomarna en större möjlighet att utvecklas personligt. Hitta motivation, bli självständiga och sätta upp mål för sig själva och sina liv.

Parallellt med ungdomsvården fortsätter Jürgen Degner dessutom sitt arbete med att utveckla utredningsarbetet inom socialtjänsten på Utredningsenheten Vuxen.

– Jag implementerar en struktur för de utredningar som görs, samt bygger upp och formulerar mål som är realistiska och mätbara i de vårdplaner som socialtjänsten utformar. För att konkretisera detta så handleder jag personal och håller i seminarier.

Båda projekten handlar om att utveckla och implementera forskning i verksamheter.

Kontaktinformation
Jürgen Degner, E-post: jurgen.degner@oru.se, Telefon: 019-303440, Mobil:0706 6900578

Målet med forskningsstudierna är att se vad celler gör när miljön ändras.

En helt ny upptäckt
Anna-Karin Gustavsson tillverkar specialdesignade mikrofluidik-chip som innehåller kanaler där olika lösningar kan flöda. Med hjälp av en optisk pincett, som är en fälla som består av ljus, fångar hon enskilda celler som hon placerar i korsningen mellan kanalerna. I korsningen mellan kanalerna kan cellernas närmiljö ändras väldigt snabbt.

– Jag har i mikroskop kunnat följa vad cellerna gör när miljön ändras. Jag upptäckte att koncentrationen av molekyler i ämnesomsättningen i enskilda celler, vid nedbrytning av socker, under specifika förhållanden kunde sättas i svängning, alltså oscillera.

Fram tills det ögonblicket hade kontrollerade oscillationer hos enstaka celler aldrig kunnat påvisas, trots många publikationer i högt rankade tidskrifter.

– Att kunna bekräfta att det sker i enskilda isolerade celler är nytt, säger Anna-Karin Gustavsson, som tillsammans med kollegor också presenterat en matematisk modell för cellernas beteende under glykolysen, den process där socker bryts ner i våra celler för att skapa energi.

Kan påverka utformning av nya mediciner
I både människans celler och i jästceller, som Anna-Karin studerar, omvandlas glukos för att skapa användbar energi. Studierna kan ge en djupare förståelse för glykolysen, hur den fungerar och varför oscillationer sker.

Tidigare har dessa oscillationer enbart kunnat visas på miljontals celler som befinner sig tätt ihop och samspelar med varandra för att samordna sina oscillationer. Studerar man en population med miljontals celler samtidigt, kollektivt, får man bara ett medelvärde av alla cellers beteende, men tittar man på cellerna en och en kan man se att de uppför sig väldigt olika.

– Att studera heterogeniteten är viktigt för förståelsen för hur de biologiska processerna fungerar och är kunskap som krävs för att nya mediciner ska tas fram. Just dessa glykolytiska oscillationer är väldigt intressanta att undersöka vidare eftersom de kan ha en koppling till hur kroppen utsöndrar insulin och till diabetes i de fall som utsöndringen inte fungerar som den ska.

När Anna-Karin Gustavssons upptäckt publicerades i FEBS Journal bedömdes hennes artikel vara den bästa i kategorin för unga forskare och hon belönades med utmärkelsen FEBS Journal Prize for Young Scientists. Sedan dess har hon kartlagt hur och under vilka förhållanden som oscillationerna uppstår, samt hur de individuella cellerna interagerar med varandra för att synkronisera sina oscillationer.

Avhandlingen: Glycolytic oscillations in individual yeast cells

Kontaktinformation
Anna-Karin Gustavsson, anna-karin.gustavsson@physics.gu.se, 0702-604488

– Det känns mycket glädjande att få detta anslag då utlysningen från programmet E2B2 ställer höga krav på vetenskaplig höjd, nytänkande och energirelevans, säger Thomas Olofsson, ledare av projektet och professor vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

I hans forskargrupp har man sedan en tid bedrivit forskning som syftat till att göra mer noggranna analyser av byggnaders energiprestanda med hjälp av termografering.

– Anslaget från energimyndigheten skapar möjligheten att gå vidare och intensifiera det arbetet.

Projektet ska bidra till att utveckla en ny metod för att mäta värmeflödet på byggnaders ytterhölje, det så kallat klimatskalet. Den nya metoden ska med hjälp av värmekamera skapa bilddata som översätts till mer exakta mätvärden och som kan tillämpas för en hel fasad eller byggnad. Att kunna mäta energiprestandan för en byggnads klimatskal skulle innebära en betydande kvalitetsförbättring och bidra till energieffektiviseringsåtgärder.

I dag används ofta teoretiskt beräknade värden, det vill säga simuleringar, som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Fältmätningar blir i praktiken oftast allt för tidsödande och kostsamma, samtidigt som noggrannheten ofta blir relativt dålig.

– Våra mer noggranna och enklare fältmätningar är avsedda i befintlig bebyggelse för att avgöra behovet av energieffektiviserande åtgärder och i nyproduktion för kvalitetssäkring innan överlämnandet, säger Thomas Olofsson.

Om utlysningen:
Programmet ”E2B2 – Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende” ska bidra till energieffektiviseringen och energisystemets omställning och drivs av IQS på uppdrag av Energimyndigheten. I utlysning 2 har 12 av 42 projektansökningar godkänts av Energimyndigheten. De tolv projekten delar på nära 30 miljoner kronor i finansiering.

Kontaktinformation
Thomas Olofsson, Telefon: 070-340 64 21, E-post: thomas.olofsson@umu.se

Mycket av innovationspolitiken på såväl nationell som EU-nivå är inriktad på att främja samarbete mellan företag och leverantörer, kunder, konkurrenter, universitet och forskningsinstitut.

– Det är mot denna bakgrund mycket uppseendeväckande att vi i vår empiriska forskning finner mycket få belägg för att företagssamarbete med andra aktörer främjar innovationer, säger Charlie Karlsson, professor i industriell ekonomi vid BTH.

Charlie Karlsson hävdar att forskningsresultaten pekar i riktning mot att innovationspolitiken måste läggas om både på nationell och EU-nivå.

– Det offentliga bör inte söka främja innovationer genom stöd till olika mer eller mindre fantasifulla samarbetsprojekt. Våra resultat visar att innovationspolitiken bör fokusera på att främja att företagen bedriver intern forskning, att företagen är uthålliga i sin forskning, att det utbildas tillräcklig med rätt sorts av arbetskraft på universitet och högskolor samt att företagen är aktiva importörer och exportörer. Detta är faktorer som i synnerhet understödjer innovationsstrategier som innefattar produktinnovation, säger Charlie Karlsson.

Han har tillsammans med doktor Sam Tavassoli på BTH analyserat 15 olika innovationsstrategier med hjälp av data från EU:s ”Community Innovations Survey” för perioden 2002–2012 och bara funnit få, och i de flesta fall, svaga samband mellan samarbete och innovationer.

– Beträffande samarbete med universitet och högskolor finner vi inget samband med innovation och för samarbete med forskningsinstitut finner vi två samband och de är båda negativa. Samarbete främjar uppenbarligen inte innovationer, säger Charlie Karlsson.

Resultaten går stick i stäv med mycket av vad man kan läsa i den internationella vetenskapliga innovationslitteraturen. Där betonas starkt vikten av samarbete, inte minst med leverantörer och kunder, för innovationsverksamheten. Charlie Karlsson menar att en orsak till de motstridiga resultaten i studien kan vara att man i den internationella litteraturen i hög grad bygger sina slutsatser på fallstudier medan den här aktuella studien bygger på data från mer än 9 000 svenska företag.

Kontaktinformation
Charlie Karlsson via telefon 070-582 06 77 eller via e-post: charlie.karlsson@bth.se

Sverige har mycket få smittade djur och studien visar att i länder som har en etablerad salmonellakontroll, till exempel Sverige och Finland, så är risken för människor att smittas av salmonella låg. 

Kontrollen av salmonella i livsmedelskedjan, inklusive djurproduktionen har länge varit en prioriterad fråga i Sverige där syftet i första hand är att skydda människor mot smittan. Programmet är effektivt och förekomsten av salmonella i lantbrukets djur i Sverige, liksom i Norge och Finland, är mycket lågt jämfört med andra länder.

Mäter antikroppar
I en serie vetenskapliga artiklar från Statens Serum Institut i Danmark har man introducerat en ny metod för att mäta förekomsten av salmonellasmitta hos befolkningen. Metoden kallas ”seroincidens” och bygger på att man undersöker om det finns antikroppar mot salmonella i blodprover från människor. Finns detta så är det ett tecken på att individen har exponerats för salmonellabakterier.

I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel presenteras undersökningar med denna metod som gjorts på blodprover från befolkningen i 13 olika EU-länder. Resultaten visar att den lägsta seroincidensen förekom i de nordiska länderna, och den var allra lägst i Sverige. Länder med höga nivåer var exempelvis Spanien, Polen, Rumänien och Frankrike. En mellangrupp utgjordes av Nederländerna, England, Österrike och Irland.

Svensk kontroll har effekt
För att utvärdera studien har man jämfört resultaten med andra källor. Man kunde då visa att seroincidensen i undersökta länder stämde väl överens med risken för svenskar att insjukna i salmonella i samband med besök i dessa länder. Mängden antikroppar överensstämde också väl med förekomsten av salmonella hos värphöns, slaktkyckling och gris i respektive land. Intressant nog fanns däremot inget samband alls mellan seroincidens och den officiella salmonellastatistiken för människor i de olika länderna.

– De nya data som redovisas i artikeln ger alltså klart besked att de svenska kontrollåtgärderna inom foderindustrin, animalieproduktionen och livsmedelsindustrin, som näringen i samarbete med myndigheterna ansvarar för, haft önskvärd effekt att skydda befolkningen mot salmonellasmitta, säger epidemiolog Elina Lahti, SVA.

FAKTA
Kontrollen av salmonella prioriterad fråga (bakgrundsartikel)

Artikel om studien i Food Quality News: Salmonella infection risk estimated in EU countries

Mer om salmonella (SVA:s webb)

Kontaktinformation
Epidemiolog Elina Lahti, SVA, tel. 018-67 41 49, elina.lahti@sva.se, Kommunikationschef Linda Hallenberg, tel. 018-67 42 20

Andreas Henriksson, forskare i sociologi vid Karlstads universitet, har undersökt singelaktiviteterna närmare. Nätdejting är idag ett väletablerat sätt att träffa en ny partner. Men det finns fler sätt att träffa nya människor. I sin avhandling undersöker Andreas Henriksson singelaktiviteter som konferenser, kryssningar, nätdejting och singelföreningar. Vilka motiv har människor för att delta? Hur ser de på begreppet singel och vilka regler gäller på de olika arenorna?

– Arrangörerna bakom de olika aktiviteterna och mötesplatserna har ofta ett uttalat syfte: ”Här träffar du din livspartner”. Men för medlemmarna handlar det minst lika ofta om att leva ett aktivt socialt liv, träffa nya människor och hitta en gemenskap som ersätter en familj i traditionell mening. Det är inte alls säkert att man vill ge upp sitt singelliv.

Även om naturligtvis många går med för att hitta sin livskamrat, händer det ofta att deltagarna vill fortsätta att vara medlemmar även sedan de hittat en partner. Det kan finnas en stark gemenskap i föreningen som man inte vill släppa. Det kan även handla om att man vill behålla sin identitet som singel.

Att vara singel – vad är det?
Andreas Henriksson menar att begreppet singel är ganska oklart. Vad är det egentligen att ha en relation och när slutar man att vara singel? Denna oklarhet visar sig också i hur olika singelaktiviteter bestämmer vilka som får delta.

– De olika singelaktiviteterna ställer olika krav för deltagande. Några är öppna för människor som ingår i relationer, så länge som de bor på egen hand – andra har en snävare definition av singelskapet, säger han.

Innehållet i singelaktiviteterna varierar också. Kryssningar, till exempel, har ett tydligt fokus på parrelationer. Sådana aktiviteter syftar till att sätta de vardagliga reglerna ur spel, så att vi tillåter oss andra saker. Deltagarna förhandlar ibland om hur långt avstegen från de vanliga reglerna ska gå. Är det okej att dricka mycket, ha sex och sedan gå vidare eller ska det också påverka vardagslivet efter resan? Andra aktiviteter är mer vardagsnära och handlar ofta om vänskap.

Det som är nytt idag, inte minst i Sverige, är alla nya sätt att träffas på. Förutom viss forskning om nätdejting är området inte särskilt uppmärksammat inom forskningen.

– Det finns inom sociologin ett stort intresse för intimitet, val av partner och även teknologins möjligheter som ett nytt och spännande område. Men singelaktiviteter ur ett bredare perspektiv är lite mer komplicerat än ett matchningsverktyg på nätet. Att vara singel innebär idag att jobba med sitt kontaktnät, olika relationer och sin egen självbild, menar Andreas Henriksson.

Läs avhandlingen ”Organising Intimacy – Exploring heterosexual singledoms at Swedish singles actvitities”.


Kontaktinformation
Andreas Henriksson,forskare i sociologi vid Karlstads universitet, tfn: 054-700 23 88 eller 073- 647 10 92,e-post: andreas.henriksson@kau.se

– Den svenska välfärdsmodellen genomgår förändringar som är större och mer genomgripande än man kan tro. Men ofta sker dessa förändringar gradvis och närmast omärkligt, berättar ekonomhistoriken John Lapidus, Handelshögskolan Göteborgs universitet, som har studerat välfärdsmodellens utveckling sedan 1980.

Det handlar till exempel om att man bygger på befintliga välfärdssystem med nya alternativ. I detta finns både ett utbud, som privata vårdgivare och försäkringsbolag, och en efterfrågan där människor vill kunna köpa privata sjukvårdsförsäkringar eller utnyttja RUT-avdragen. Här skapas nya aktörer med nya intressen – som ofta bejakar förändringarna.

– Dessutom kan vissa reformer leda till andra förändringar på ett sätt som inte är direkt uppenbart. Ett exempel är privatiseringen av driften inom sjukvård, äldreomsorg och skola. Här kan man tänka sig att det finns en koppling mellan drift och finansiering – att privatiserad drift också skapar ett tryck mot privatiserad finansiering. Utan den omfattande driftsprivatiseringen hade inte försäkringsbolagen haft någonstans att skicka alla dem som i dag köper en privat sjukvårdsförsäkring, menar John Lapidus.

De nya möjligheterna med RUT-avdrag och privata sjukvårdsförsäkringar kan ses som ett avsteg från grundtanken med de universella välfärdstjänsterna, som tillkom för att man ville bli av med behovsprövade bidrag för de fattiga: 

– I dag är det i allt större utsträckning de välbeställda som får sin välfärd ”behovsprövad” med hjälp av statliga subventioner. Här finns också en ironi som sällan uppmärksammas i debatten: för att öka den privata finansieringen av välfärdstjänster har det ofta krävts allt större statliga subventioner, menar John Lapidus.

I avhandlingen studeras också socialdemokratins och LO:s syn på, och bidrag till, förändringarna inom välfärden. Ett exempel handlar om fackförbundet Kommunal och synen på individuell lönesättning:

– Jag visar att Kommunals argument för individuell lönesättning inte är hållbara. Kommunal menar att medlemmarna själva vill ha individuell lönesättning, men det går inte att entydigt utläsa i de medlemsundersökningar som förbundet låtit göra. Vidare hänvisar Kommunal till forskning om att ökad lönespridning leder till ökad produktivitet, vilket i sin tur kan skapa ett större löneutrymme. Både den teoretiska och empiriska forskningen kring detta är djupt splittrad och det har inte Kommunal beaktat, säger John Lapidus.

FAKTA
Avhandlingen ”Social Democracy and the Swedish welfare model. Ideational analyses of attitudes towards competition, individualization, privatization” presenterades den 30 januari 2015 vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Läs mer om avhandlingen

Kontaktinformation
John Lapidus, ek.dr..lapidus@econhist.gu.se, tel: 031-786 4093, 0702-044857. Daniel Karlsson, kommunikatör, tel. 031-786 54 77, 0733-687520, daniel.karlsson@handels.gu.se

Big data är digitalt lagrad information som är av sådan storlek att det är svårt att bearbeta och analysera den med den med traditionella databasmetoder. Vid Högskolan i Skövde har man sedan flera år forskat inom området för att hitta enklare sätt att hantera, programmera och utnyttja dataanalys i olika sammanhang.

– Vi har en medveten strategi vid Högskolan i Skövde att vara en stark och nytänkande forskningsmiljö inom informationsteknologi då det finns stora samhällsvinster med den här typen av forskning. Finansieringen som vi nu fått från KK-stiftelsen är ett erkännande för den forskning vi bedriver och med nya medel får vi förutsättningar att vidareutveckla grundforskningen inom området vilket känns väldigt roligt, säger Göran Falkman, biträdande professor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde.

Forskningen inom Big data kan i förlängningen även appliceras på exempelvis att analysera information i sociala medier, inom försvar- och säkerhetsområdet eller inom sjukvården.

– Forskningen handlar i grunden om att hitta mönster i olika källor av data eller information och kombinera olika strömmar av information för att få fram bättre beslutsunderlag för användaren. Den forskningsmiljö som vi utvecklar nu kommer bland annat att hantera information från området bioinformatik, där vi redan har tillgång till stora mängder data i befintlig forskning på Institutionen för Biovetenskap, säger Alexander Karlsson, lektor i datalogi vid Högskolan i Skövde.

FAKTA
Under de närmaste fem åren får forskningsmiljön för dataanalys vid Högskolan i Skövde 7,8 miljoner kronor i bidrag från KK-stiftelsen. Under den perioden kommer man tillsammans med Högskolan i Halmstad och SICS Swedish ICT AB (koordinator) att gå djupt i grundläggande forsknin så att analysmetoderna kan ta ett rejält steg framåt.

Kontaktinformation
Göran Falkman, bitr. professor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, Tfn 0500-44 83 35 Alexander Karlsson, lektor i datalogi vid Högskolan i Skövde, Tfn 0500-44 83 32

Lars-Gunnar Gunnarsson har undersökt sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, ALS, och dess bakomliggande orsaker och riskfaktorer. Forskningen visar att muskelskador och tungt arbete ökar risken att drabbas rejält. Det är en extremt ovanlig sjukdom men den drabbar ofta yrkesverksamma och kan leda till döden inom några få år.

– Muskelskador i kombination med arvsanlag för sjukdomen är den största risken för att drabbas av ALS. En risk som mer än fördubblas efter tungt och långvarigt muskelarbete, ofta i kombination med muskelskador. Även exponering för kemikalier, särskilt bekämpningsmedel ökar sjukdomsrisken, säger Lars-Gunnar Gunnarsson, biträdande professor vid institutionen för läkarutbildningen på Örebro universitet, som har skrivit rapporten tillsammans med Lennart Bodin, professor i statistik vid Karolinska institutet.

En ökad risk
Att bada under algblommingen kan också öka risken att drabbas av sjukdomen. Rökning ökar risken att drabbas med cirka 30 procent. Samtidigt visar studien att elektromagnetiska fält inte är så farliga som man tidigare trott. Exponering för elektromagnetiska fält och/eller arbete med elektrisk utrustning medför endast en marginellt förhöjd risk.

FAKTA
Studiens resultat baseras på en litteraturgenomgång av 109 artiklar tillsammans med analyser av 34 olika publikationer och presenteras i en ny rapport om samband mellan ALS och riskfaktorer i arbetsmiljön. Rapporten ingår i en serie av systematiska kunskapssammanställningar inom arbetsmiljöområdet utgivna av Göteborgs universitet med finansiellt stöd från AFA försäkring.
Den 4 februari hålls ett seminarium hos AFA i Stockholm mellan klockan 8.30–10.00 där Lars-Gunnar Gunnarsson kommer att delta.

Kontaktinformation
Lars Gunnar Gunnarsson 019-303360, e-post: lars-gunnar.gunnarsson@oru.se

I avhandlingen från Johan Arnqvist, Uppsala universitet, presenteras en utredning av vindförhållanden över skog på de höjder som vindkraftverk når upp till. Strömningen utreds i detalj – särskilt vad gäller egenskaper som kan påverka vindkraftverk.

Avhandlingen innehåller analyser av nya mätningar från en 138 meter hög mätmast placerad i skogsmiljö vid existerande vindkraftverk. I skogsmiljö vet man sedan tidigare att det gäller att bygga höga vindkraftverk eftersom vinden på lägre höjd bromsas av skogen och det skapas mer turbulens, virvlar, som påverkar de laster som vindkraftverk utsätts för. Turbulensen utreds under olika förhållanden, med avseende på bland annat avtagande med höjd över träden och hur energi fördelar sig i olika riktningar och på olika stora virvlar.

– Avhandlingen visar att på de höga höjder som vindkraftverk i skog når upp till måste man ta hänsyn till hur turbulensen påverkas av den vertikala temperaturskiktningen. Detta har tidigare inte gjorts i samma utsträckning, dels på grund av att det komplicerar beräkningar och dels för att det på lägre höjd inte är lika avgörande, säger Johan Arnqvist.

I avhandlingen presenteras två nya matematiska modeller. De beskriver turbulensen och hur medelvinden ändras med höjden. De nya modellerna gör det möjligt att analytiskt lösa ekvationer som tidigare endast kunnat lösas numeriskt.

Vidare visas det i mätningarna hur vågbildning i vinden ger upphov till periodiska svängningar i vindhastigheten. Denna typ av vågbildning är sedan tidigare känd över skog, men blir i avhandlingen utredd på högre höjd än tidigare. Teori och modeller som beskriver vågbildning används för att förutsäga vågornas egenskaper och när de kan uppkomma.

FAKTA
Johan Arnqvist arbetar vid institutionen för geovetenskaper, luft-, vatten- och landskapslära. Avhandlingen Mean Wind and Turbulence Conditions in the Boundary Layer above Forests försvaras den 6:e februari.
Läs avhandlingen i fulltext.

Kontaktinformation
Johan Arnqvist, tel: 018-471 7191, 070-7557377, e-post: johan.arnqvist@geo.uu.se

Huruvida man kan behandla infertilitet med stamceller har varit under debatt i många år.

Den klassiska teorin utgår från att kvinnor har de ägg de har från födseln, men det finns forskare som hävdar att man via stamscellsforskning kan skapa nya ägg. Det skulle i så fall innebära att infertila kvinnor kan få nya ägg, till exempel de kvinnor som kommit in i menopausen.

Ny forskning ifrågasätter teori
Nu visar nya studier av forskare från Göteborgs universitet och Karolinska institutet att drömmen om att kunna behandla infertilitet med stamceller troligen inte stämmer. De nya forskningsstudierna är publicerade i välrenommerade tidstiften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

– Allt sedan 2004 har det varit en hype kring studier om stamscellsforskning och infertilitet. Det har varit stort medieintresse kring detta och budskapet har varit att en behandling av infertilitet med stamceller är nära förestående. Men många forskare, inklusive min forskargrupp, har försökt upprepa dessa studier och inte lyckats. Det skapar en osäkerhet kring om det överhuvudtaget är möjligt att skapa nya ägg med hjälp av stamceller, säger Kui Liu, forskare vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Orealistiskt behandla med stamceller
Tillsammans med Outi Hovattas forskargrupp vid Karolinska institutet och Jan-Åke Gustafssons forskarteam vid University of Houston i USA, har professor Liu laboratorium utfört experiment på möss där man funnit att de enda ägg som mösshonorna har är de som finns redan från födseln.

– Det visar inte bara att det är orealistiskt att kunna använda stamscellsforskning i klinisk behandling av barnlöshet utan också att klinikerna bör fokusera på att använda de ägg som kvinna har sedan födseln när man behandlar infertilitet, säger professor Kui Liu.

FAKTA
Dr. Kui Liu är professor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi på Göteborgs universitet. Hans grupp inriktar sig på studier av genetisk och epigenetisk reglering av kvinnliga könscellers utveckling. De senaste åren har forskningen omfattat både preklinisk grundforskning och att överföra de resultat som genererats från studier av musmodeller, till kliniskt applicerbara tekniker för att behandla kvinnlig infertilitet.

Länk till artikeln i Proceedings of the National Academy of Sciences: http://www.pnas.org/content/early/2014/11/25/1421047111.abstract

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Professor Kui Liu: tel. 070-8887793; kui.liu@gu.se

En effekt av hur klimatförändringen påverkar naturen i Sverige är att våren kommer tidigare. Träd och örter får blad tidigare och insekterna kommer igång tidigare vilket skapar goda förhållanden för flyttfåglarna tidigare på säsongen än förut. Studien har undersökt hur tidigareläggningen av våren påverkar flyttfåglarnas flyttmönster och reproduktion.

– Lövsångaren får sannolikt inte fler kullar trots att vegetationsperioden inte bara startar tidigare utan även pågår längre nu än för några decennier sedan. Det verkar som att lövsångarens beteendeschema tillåter en tidigareläggning, men inte en förlängning, utav häckningsperioden utifrån de ändrade klimatförhållandena, säger Johanna Hedlund, doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.

Studien har gett forskarna insikt i att långdistansflyttande fåglar har förmågan att anpassa sig till klimatförändringen men att anpassningen inte slår igenom på alla beteenden och att den skiljer sig mellan individer.

– Vissa beteenden, som att öka längden på häckningsperioden för att få tid med fler kullar, kan behöva längre tid på sig för att ändras. Det finns många faktorer som kan väga in i utformningen av ett beteende och vi är ännu inte helt säkra på vad som påverkar fåglarna att inte dröja sig kvar för att satsa på fler kullar, säger Johanna Hedlund.

Det är speciellt hanfåglar som har tidigarelagt ankomsten på våren. På hösten är dock rollerna omvända och unga honfåglar lämnar platsen där de kläckts innan unga hanfåglar.

– På våren är hanarna under stor press att komma tidigt till häckningsplatsen och etablera revir. När vårarna blir varmare möjliggör det en ännu tidigare ankomst. En teori om varför unga honor ger sig av tidigare på hösten är att de inte behöver utforska hemområdet, eftersom de, till skillnad från unghanarna, inte kommer återvända för att häcka där, säger Johanna Hedlund.

FAKTA
Studien vid Stockholms universitet publiceras i Journal of Avian Biology.

Länk till artikeln: “Long-term phenological shifts and intra-specific differences in migratory change in the willow warbler (Phylloscopus trochilus)”

Kontaktinformation
Johanna Hedlund, doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 0762-39 46 97, e-post johanna.hedlund@zoologi.su.se

– Vi är stolta och tacksamma att även pappor deltog, då huvuddelen av forskning om tidigt föräldraskap endast inkluderar mammor, säger Birgitta Kerstis, doktorand vid Centrum för klinisk forskning, Västerås och institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

I studierna skattar 15-18 procent av mammorna och 5-9 procent av papporna depressiva symtom under barnets första sex månader. Det innebär att nästan vart femte barn åtminstone har en förälder med depressiva symtom. Annan forskning visar att depressiva symtom hos föräldrar ökar risken för att små barns tidiga utveckling påverkas negativt. Detta är särskilt ogynnsamt eftersom all senare utveckling bygger på den tidiga utvecklingen.

Resultaten i avhandlingen visar samband mellan depressiva symtom och föräldrars oenighet i relationen. Föräldrar med depressiva symtom upplever mer oenighet än föräldrar utan depressiva symtom samt skattar sämre anknytning till barnet. Dessutom finns samband mellan depressiva symtom tre månader efter barnets födelse och risk för föräldraseparation under barnets första åtta år.

– Att undvika att föräldrarna separerar är ibland ofrånkomligt. Tidigare forskning beskriver att barnets hälsa är bättre när det har en relation till båda föräldrarna, vilket ibland försvåras vid separation. Min övertygelse är att de flesta föräldrar önskar hålla ihop, säger Birgitta Kerstis.

– Socialstyrelsen rekommenderar idag screening av depressiva symtom för mammor 6-8 veckor efter förlossningen, vilket utförs på många barnavårdcentraler. Nu är det dags att börja screena pappor också. Detta för att kunna hjälpa både mammor och pappor med depressiva symtom, säger Birgitta Kerstis.

– Att screena både mammor och pappor är betydelsefullt för hela familjens välmående eftersom depressiva symtom påverkar föräldrarnas anknytning till barnet, enighet i förhållandet samt risken för separation, säger Birgitta Kerstis.

FAKTA
Avhandlingen ’Depressive Symptoms among Mothers and Fathers in Early
Parenthood’ baseras på information om föräldrar i Västmanland och
Uppsala, vilken spänner från första levnadsveckan till 8 års ålder. Avhandlingen försvaras den 6 februari på Västmanlands sjukhus i Västerås.

Läs hela avhandlingen i fulltext.

Kontaktinformation
Birgitta Kerstis, tel: 021-17 41 02 e-post: birgitta.kerstis@ltv.se