Lokala helgonkulter uppstod under tidig medeltid i en region i Skandinavien som var uppdelad i de lundensiska och uppsaliensiska kyrkoprovinserna, vilket ungefär motsvarar dagens Danmark och Sverige. I båda provinserna etablerades biskopsdömen och andra institutioner under 1000- till 1200-talen och avhandlingen koncentreras till samma tidsperiod.
För första gången har en jämförande studie gjorts av samtliga 23 lokala helgon i båda kyrkoprovinserna. Det ger ett samlat skandinaviskt perspektiv som saknats i tidigare forskning om helgonkulter i Europa.
– Dessa tidiga helgonkulter tjänade flera olika syften. Förutom att firandet av lokala helgon stödde kristnandet var kulter ett sätt att bekräfta heliga platser. Ofta byggdes sedan en kyrka eller ett kloster där. Nya heliga platser kunde också användas för att stödja lokala maktpersoner eller för att skapa nya pilgrimsorter och underlätta vallfärden för de nya kristna, säger Sara Ellis Nilsson, som skrivit avhandlingen.
Helgonen var ofta personer som bott på platsen, till exempel Elin av Skövde, Botvid av Södermanland, Thøger av Vestervig och Margareta av Roskilde. De var viktiga förebilder för befolkningen i områden som nyligen kristnats. Alla ansågs ha utfört mirakel, vilka nedtecknades i berättelser. Vissa helgon var martyrer medan andra blev helgonförklarade för sina fromma gärningar. Elin av Skövde samlade till exempel in pengar för att bygga en kyrka.
Sara Ellis Nilsson visar bland annat att Danmark var intresserat av påvlig helgonförklaring mycket tidigare än Sverige, vilket tyder på starkare band till påvestolen.
– I Danmark behövde den heliga personen vara helgonförklarad av påven för att firas officiellt av kyrkan. Det behövdes inte i Sverige, säger hon.
Hennes forskning om lokala kulter har stundtals varit rena detektivarbetet för att hitta de källor som finns i rester av medeltida kyrkoböcker. Efter reformationen styckades dessa böcker och användes som nya omslag, ofta på 1600-talets räkenskapsböcker. För hundra år sedan påbörjades en katalogisering av fragmenten. Nu finns en digital katalog över de svenska fragmenten som gör att dessa värdefulla källor kan användas igen.
Sara Ellis Nilsson har undersökt pergamentfragment av kyrkoböcker och andra skrifter som är de tidigaste bevarade beläggen för dessa kulter.
– Det går att utläsa mycket i texterna. De lokala helgonen vördades, firades i kyrkan och hade egna dagar i kalendern. I stift där de ansågs viktiga var till exempel helgonets festdag avsedd för alla och inte bara för präster. Så var det med Elin som man fortsatte att vörda länge i Skara stift. Men de kvinnliga danska helgonen fick inte så långvarig status, troligen för att de saknade stöttning från rika familjer och kyrkan. De fick aldrig officiella festdagar.
Strängnäs, Uppsala och Växjö är exempel på heliga platser vars legitimitet stärktes med ett helgon.
– Erik den heliges dödsplats legitimerade till exempel flytten av biskopssätet från Gamla Uppsala till nutidens Uppsala i Östra Aros, säger Sara Ellis Nilsson.
FAKTA
Avhandlingens titel: Creating Holy People and Places on the Periphery. A Study of the Emergence of Cults of Native Saints in the Ecclesiastical Provinces of Lund and Uppsala from the Eleventh to the Thirteenth Centuries
(Att skapa heliga personer och platser i periferin: en studie om uppkomsten av inhemska helgonkulter i de lundensiska och uppsaliensiska kyrkoprovinserna, ca 1000-1300).
Avhandlingen är försvarad och kan beställas genom att kontakta Sara Ellis Nilsson seenilsson@gmail.com. Den finns digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/37695
Kontaktinformation
Sara Ellis Nilsson, e-post: sara.nilsson@history.gu.se
I den aktuella studien ingick alla svenska medborgare över 50 år som drabbades av en höftfraktur åren 2006-2012. I studiematerialet som omfattar 3,3 miljoner människor, som följdes i snitt under 9 år, drabbades 116 111 personer av en höftfraktur. Genomsnittsåldern bland dessa var 82,2 år. Av dessa individer avled 5 863 personer under sjukhusvistelsen och ytterligare 6 337 personer avled inom 30 dagar efter utskrivning från sjukhuset.
Under den aktuella sjuårsperioden minskade vårdtiderna på sjukhus för patientgruppen från i genomsnitt 14,2 dagar år 2006 till 11,6 dagar 2012.
Studien visar att patienter som fick en vårdtid som var längre än 11 dagar efter höftfrakturen inte hade någon ökad risk att avlida under uppföljningsperioden. Däremot hos patienter som var inlagda på sjukhus kortare tid än 11 dagar på grund av sitt benbrott år 2006 ökade risken att avlida inom 30 dagar med 8 procent för varje dag som vårdtiden kortades. År 2012 hade denna siffra ökat till 16 procent för varje dags kortad vårdtid. Man analyserade i studien även vilka patienter som löpte störst risk att avlida om vårdtiden var kort. Dessa innefattade framförallt äldre sköra män med sjukdomar i hjärta, njurar och lungor.
– Sjukhusvård är en väldigt kostsam verksamhet och därför försöker vårdgivare både i Sverige och internationellt att driva fram en allt effektivare vård med kortare vårdtider. Att korta vårdtider ger en så tydligt ökad risk att avlida inom en månad efter utskrivning i denna patientgrupp och att problemet ökar i omfattning är allvarligt och något som vården måste ta till sig, säger Peter Nordström, professor vid enheten för Geriatrik, som står bakom studien.
– Det är även tydligt att det är dom allra sköraste individerna som drabbas hårdast av dessa förändringar. En orsak till detta skulle kunna vara att man skrivs ut från sjukhus tidigt till korttidsboenden eller sjukhem där man inte har tillräckligt med personal och utbildning för att upptäcka och behandla komplikationer hos denna sköra patientgrupp.
FAKTA
Studien: Length of hospital stay after hip fracture and short term risk of death
after discharge: a total cohort study in Sweden, BMJ 2015;350:h696
Läs studien i British Medical Journal
Kontaktinformation
Peter Nordström, telefon: 070-785 87 53, e-post: peter.nordstrom@germed.umu.se
När Sverige 1992 genomförde den så kallade Ädelreformen infördes bland annat en gemensam utskrivningsrutin för när patienter flyttas mellan vårdgivare.
Rutinen innehåller tre avgörande steg: först görs en anmälan till kommun och primärvård att patienten är inlagd på sjukhuset, därefter görs en gemensam vårdplanering och till sist skickas ett meddelande när patienten är färdigvårdad och kan skrivas ut.
Studier visar dock att planeringen ofta brister, vilket riskerar leda till att patienten får stanna fler dagar på sjukhus, har en ökad risk för återinläggning och får en otillräcklig hjälpinsats i hemmet.
Genom ett personcentrerat synsätt, där patienter och anhöriga involveras i utskrivningsplaneringen och patienten betraktas som en partner i vårdteamet, kan vårdtiden förkortas med flera dagar. Det visar studier som forskare vid Sahlgrenska akademin genomfört vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra i Göteborg.
I studien ingick totalt 248 hjärtsviktspatienter. Patienterna delades in i två grupper, där den ena involverades i ett personcentrerat arbetssätt och den andra gruppen fick traditionell vård.
I den personcentrerade gruppen förbättrades utskrivningsrutinen i samtliga tre steg, vilket ledde till att medelvårdtiden på sjukhus stannade på strax under sju dagar. I gruppen som fick vanlig vård var patienterna i genomsnitt inlagda på sjukhus i nio dagar.
– Försöken visar att ett personcentrerat synsätt även underlättar för vårdpersonalen, som får lättare att identifiera och använda sig av patientens resurser i rehabiliteringen, säger Kerstin Ulin, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Arbetssättet är infört på på Östra sjukhuset sedan 2012.
FAKTA
Artikeln Person-centred care – An approach that improves the discharge process publicerades online i tidskriften European Journal of Cardiovascular Nursing den 3 februari. Länk till artikeln
Kontaktinformation
Kerstin Ulin, leg sjuksköterska, Med dr och universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031 786 2313 0766 182 313 kerstin.ulin@gu.se
– De har alltid varit sammankopplade och det har handlat om en rörlighet som ska användas på ”rätt” sätt av ”rätt” medborgare. Debatten har blivit intensivare det senaste decenniet. Det politiska klimatet har förändrats med en starkare högerextremism och dessutom provocerar fattigdomen som blivit synlig på våra gator, säger Meriam Chatty, som disputerar vid Örebro universitet den 27 februari.
Den fria rörlighetens syfte är att gynna den inre marknaden. EU behöver arbetskraft men den ska inte vara kostsam. Med andra ord ska det inte innebära en kostnad för värdlandet att ta emot människor från andra länder. Frågan om vad som är ”rätt” sätt har varit omtvistad mellan medlemsstaterna och domstolen, men att det ska finnas olika kategorier av medborgare har alla varit överens om.
Färre rättigheter
– Den fria rörligheten har alltid gett olika medborgare olika rättigheter. Det skiljer sig mellan arbetare, studenter, pensionärer och så kallade icke-ekonomiskt aktiva. I vissa fall har EU-medborgare färre rättigheter än de som lever som papperslösa i Sverige, säger Meriam Chatty.
– De som hamnar i gruppen icke-ekonomiskt aktiva, ofta fattiga människor som rör på sig för att få en bättre livssituation, uppfattas inte som medborgare utan som migranter. Det som ses som negativt med den fria rörligheten blir en migrationsfråga istället. Men problemen har funnits med från början.
Meriam Chattys forskning visar hur viktig EU:s koloniala historia är för att förstå dagens situation. Storbritannien, som i dag är kritiska till den fria rörligheten, mötte motstånd på 1970-talet, när de ville bli en del av EU. Det var då öppet för koloniala medborgare att komma till Storbritannien och tvistefrågan blev om de skulle omfattas av den fria rörligheten.
Vår svenska historia
– Lösningen blev att man gjorde två grupper. De som hade rätt att utnyttja den fria rörligheten och de övriga. Detsamma kan vi se när det gäller andra grupper som till exempel franska medborgare från Algeriet eller holländska medborgare från Surinam. Detta trots att dessa grupper omfattades av andra delar av Romfördraget och EU:s riktlinjer.
– Ser vi till vår svenska historia så var det inte förrän på 1960-talet som romer fick rätt till skolgång och boende. Fattigdomen vi ser på våra gator provocerar människor och i dag ses invandring som ett stort problem och då även den fria rörligheten för vissa EU-medborgare.
– Men samtidigt som tiggare på våra gator har blivit ett hett samtalsämne så finns det andra sidor av den fria rörligheten som man inte pratar om. Ett exempel är det underskott av läkare som Rumänien har. De utbildar läkare, som sedan flyttar utomlands, säger Meriam Chatty.
– Jag hoppas att min forskning kan bidra till att vi bättre kan förstå såväl EU-medborgarskapets historia som politiska implikationer.
Kontaktinformation
Meriam Chatty, mobil: 0736523057, e-post: meriam.chatty@oru.se
– Det här är en viktig dokumentation för att synliggöra romerna och de
platser de bott på i Sverige, säger Ingrid Martins Holmberg vid
Göteborgs universitet som är redaktör för boken.
Boken handlar om romers kulturarv i Sverige och är en sammanställning av olika studier inom forskningsprojektet Rörligare kulturarv.
Flera projekt om romers kulturarv
Under de senaste tio åren har den svenska offentliga kulturarvssektorn genomfört ett tiotal riktade kunskapsprojekt kring romers kulturarv, projekt som oftast har inbegripit platser.
– Svensk historia är mångfacetterad och långt ifrån homogen. Romerna har levt här och efterlämnat spår i det svenska landskapet, säger Ingrid Martins Holmberg, forskare vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.
Boken Vägskälens kulturarv- kulturarv vid vägskäl visar att kulturarvssektorns arbete med ett romskt landskapsbaserat kulturarv är en nyckelverksamhet.
– Det är intressanta spjutspetsprojekt som beskrivs i boken. Kulturarv är idag en viktig politisk fråga men vi får inte glömma att kulturarv är något som hela tiden förhandlas och måste vara under förhandling, säger Ingrid Martins Holmberg.
Har lämnat spår i kulturlandskapet
I boken framgår vilka slags platser som romerna bott på och forskarna har studerat vilka lämningar som finns. Bland annat beskrivs fjorton olika boplatser i Göteborg som svenska romer har använt. Men forskarna har också studerat berättelser som finns om romer och analyserat hur det rent konkret har arbetats med den historiska kunskapen, och i vilken mån romer och resande har varit involverade i sin egen historia.
Inom forskningsprojektet Rörligare kulturarv har olika kulturarvssektorsprojekt undersökt vad ett svenskt romskt landskapsbaserat kulturarv kan vara.
– Romer har funnit i Sverige i 500 år och är en officiellt erkänd minoritetsgrupp men var de har varit under den tid de levt i Sverige är det ingen som riktigt vet. Därför är den här dokumentationen viktig, säger Ingrid Martins Holmberg.
FAKTA
Forskningsprojektet Rörligare kulturarv har förutom rapporten Vägskälens kulturarv- kulturarv vid vägskäl publicerat flera internationella forskningsartiklar och producerat underlag till bland annat Göteborgs Stadsmuseums utställning Rom san – är du rom?
Kontaktinformation
Ingrid Martins Holmberg, universitetslektor Institutionen för kulturvård Tel: 031-786 4716, ingrid.holmberg@conservation.gu.se
Den sedan länge eftersökta Higgsbosonen har upptäckts vid CERNs LHC-experiment och belönade Peter Higgs och Francois Englert med Nobelpriset i fysik 2013. Det kvarstår nu att undersöka denna Higgsbosons egenskaper i detalj. LHC-experimentet fortsätter senare i vår, efter en tids avstängning för uppgraderingar.
Standardmodellen är den enklaste modellen som ger elementarpartiklar massa. I sin avhandling har Glenn Wouda studerat några modeller vars struktur är rikare än partikelfysikens standardmodell. Till exempel förutsäger dessa modeller att fler än en slags Higgsboson existerar. En modell visar att några av dessa har helt nya, tidigare okända, egenskaper.
De extra Higgsbosonerna i dessa studerade modeller kan ofta sönderfalla till bland annat den upptäckta Higgsbosonen. Ett viktigt tema i avhandlingen har därför varit hur man kan använda kännedomen om den upptäckta Higgsbosonen till att hitta ännu fler. Särskilt studeras ett fall där en laddad Higgsboson procuderas tillsammans med en topp-kvark, där den laddade Higgsbosonen i sin tur sönderfaller till den upptäckta Higgsbosonen och en W-boson.
– Detta fall visar sig vara ganska hopplöst att observera inom några av de supersymmetriska utvidgningarna av Standardmodellen, men kan ge möjligheter inom andra, mer allmänna, modeller, säger Glenn Wouda.
Den nyligen upptäckta Higgsbosonens egenskaper stämmer bra överens med vad som förväntas enligt standardmodellen. Det finns dock gott om utrymme för att den upptäckta Higgsbosonen är kompatibel med vad som förutsägs i andra modeller, menar Glenn Wouda. En viktig del i avhandlingen har varit att studera hur några modeller passar in med det man nu känner till om Higgsbosonen. Genom att studera de möjliga värdena för modellparametrarna som är kompatibla med Higgsupptäckten så har förutsägelser för de övriga Higgsbosonernas egenskaper tagits fram.
– Avhandlingen demonsterar att det finns mycket goda chanser att kunna upptäcka fler Higgsbosoner, både tyngre och lättare sådana än den upptäckta Higgsbosonen, säger Glenn Wouda.
FAKTA
I samband med disputationen hålls ett symposium om Higgsbosoner, med internationella deltagare, på Ångströmlaboratoriet den 26 februari. Disputationen äger rum 27 februari kl.13.15 i sal Å2001 på Ångströmlaboratoriet.
Avhandlingen: Phenomenology of Higgs Bosons Beyond the Standard Model.
Kontaktinformation
Glenn Wouda, tel: 073-968 03 52, glenn.wouda@physics.uu.se
– I nuläget måste vi utgå från ett vävnadsprov från själva tumören, vilket kräver besvärlig provtagning och ibland även operation. Ett syfte med studien är att via ett enkelt blodprov snabbare hitta mutationer i blodet och därmed kunna erbjuda de nya, effektivare läkemedlen, så kallade EGFR- och ALK-inhibitorer, till rätt patienter. Tidig upptäckt är viktigt både för att snabbt välja rätt åtgärd/behandling, men också för att undvika att tumören sprider sig, säger Elisabeth Ståhle, professor och överläkare i thoraxkirurgi, som leder studien.
Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Av cirka 3 700 personer som insjuknar varje år avlider 2 500 av sjukdomen. Endast 15 procent av patienterna som upptäcks tidigt, innan tumören spridit sig utanför lungan, kan erbjudas operation och chans till bot.
Bland de lungcancerpatienter som inte kan opereras är femårsöverlevnaden under fem procent, men på senare år har det utkristalliserats en grupp patienter med tumörer i avancerade skeden som svarar på de nya målinriktade läkemedlen och har bättre överlevnad än övriga.
– I dag får mellan fem och tio procent av lungcancerpatienterna någon form av nyare målinriktad biologisk behandling. Andelen skulle kunna öka med en enklare och snabbare identifiering av rätt patienter, framhåller Elisabeth Ståhle.
FAKTA
Forskningsstudien sker i samarbete mellan forskare vid de thoraxkirurgiska och onkologiska klinikerna på Akademiska sjukhuset och SciLifeLab vid BMC, Uppsala universitet. Forskarna utgår från redan insamlade vävnadsprover och blodprover från patienter som opererats för lungcancer vid thoraxkliniken på Akademiska. Förutom snabbare diagnos vill man också hitta sätt att effektivare diagnosticera resistensutveckling mot de nya biologiska läkemedlen. Ett annat mål är att identifiera andra liknande mekanismer som kan fungera som mål för andra mer målinriktade behandlingar vid lungcancer. I takt med en snabb molekylärbiologisk utveckling parallellt med en aktiv läkemedelsutveckling förväntas antalet målriktade terapier mångdubblas inom en snar framtid.
Kontaktinformation
Elisabeth Ståhle, professor och överläkare i thoraxkirurgi, e-post: elisabeth.stahle@akademiska.se, tfn 018-611 40 53 Elisabeth Tysk, presschef, tfn 070-622 24 21
Moringaträdet brukar kallas ”mirakelträd” eftersom det går att utvinna både mat och olja ur det. Frön från trädet kan också användas för att rena vatten. De särskilda egenskaperna hos proteinet i fröna har studerats av en grupp forskare vid Uppsala universitet i samarbete med the Polytechnic of Namibia, Windhoek och Institut Laue-Langevin (ILL) i Grenoble, Frankrike. Forskningen har resulterat i flera publiceringar (se under FAKTA).
De allra senaste resultaten från forskargruppen visar att moringafrön inte bara kan användas för att ta bort orenheter men också för att separera olika material. Separationsprocesser är mycket viktigt i till exempel gruvindustrin för att sortera ut värdefullt material från skräpet. Detta ytterligare användningsområde för en naturprodukt skulle kunna minska behovet av dyra, syntetiska kemikalier.
Processen går till så att protein från krossade moringafrön binder till partiklar i vatten och får dem att klumpa ihop sig. De kan sedan lätt tas bort. Genom att välja rätt mängd undviker man att lämna onödigt protein i det renade vattnet. Mängden som mättar ytan är avsevärt mindre för aluminiumoxid än för kiseldioxid.
– Resultaten från denna studie kan hjälpa oss att hitta den optimala mängden moringafrön för att rena vatten, säger Maja Hellsing, forskare i materialfysik.
Tensider är det aktiva materialet i tvättmedel. Experiment där tensider tillsatts till det bundna proteinet visar att det beter sig olika beroende på vilket ytor det är. En tensid som är vanligt förekommande som desinfektionsmedel får proteinet att lossna från ytan hos aluminiumoxid. Denna upptäckt gör att koagulationen kan kontrolleras och öppnar upp för möjligheten att separera olika material.
– Genom att kombinera proteinet från moringafröna med tensider öppnas nya möjligheter att använda detta naturmaterial i gruvindustrin som är viktig i många av de länder där moringaträdet växer bra, säger Adrian Rennie, professor i neutronspridning vid Uppsala universitet som lett studien.
FAKTA
Adrian R. Rennie, Habauka M. Kwaambwa (2015) Interaction of Moringa oleifera seed protein with a mineral surface and the influence of surfactants, Journal of Colloid and Interface Science. Artikeln tillgänglig via open access: http://dx.doi.org/10.1016/j.jcis.2015.02.033
Se tidigare pressmeddelanden:
Moringaträdets frön mycket effektiva för vattenrening 2013-12-05
Frön från Moringaträdet kan rena vatten 2010-02-18
Kontaktinformation
Adrian Rennie, tel: 018-471 3596, 070-4250914, e-post: adrian.rennie@fysik.uu.se
De som är med i studien ska spotta helst två milliliter saliv i en burk så att forskarna kan analysera deras DNA. Förutom salivprovet får seniorerna som deltar i studien fylla i ett frågeformulär om sin livsstil.
– Vi menar att varje person i studien har lyckats matcha sin genuppsättning till sitt leverne på ett framgångsrikt sätt, eftersom de har lyckats bli 70-95 år och är friska. De är ett facit, säger Fredrik Ståhl, genetikprofessor vid Högskolan i Borås.
Hittar svar med grupperingar
Forskarna ska gruppera deltagarna utifrån deras livsstil. Exempelvis grupp A: personer som har dansat mycket och aldrig druckit alkohol eller grupp B: en grupp med storrökare som aldrig motionerat. De hoppas kunna se att de olika grupperna har olika genuppsättningar när man jämför dem med varandra.
– Om man har ett hum om vilka sjukdomar man har i släkten eller vad ens släktingar har dött av, alltså vilka gener man har, då skulle våra resultat kunna fungera som ett facit på vilken livsstil man bör ha för att bli gammal och frisk, säger Fredrik Ståhl.
– Men om det visar sig att alla grupperingar har likadana genvariationer. Då är svaret att generna inte spelar någon roll. Innan året är slut kommer vi att ha någon form av resultat, fortsätter han.
Undersökningen är indelad i två faser. Efter att forskarna grupperat deltagarna och jämfört grupperna mot deras gener, kommer de att slumpvis välja ut personer för djupintervjuer, för att få en ännu bättre och mer detaljerad bild av hur de har levt sina liv.
Nytänkande forskning
Fredrik Ståhl och hans kollegor är inte de första forskarna att leta efter nyckeln till ett långt liv. Kostråd och tips om fysisk aktivitet, framtagna av forskare för att vi ska leva längre, finns det gott om. Dessa undersökningar vilar vanligen på stora grupper och ger statistiskt säkerställda resultat som normalt stämmer för flertalet människor, men behöver inte stämma för den enskilda individen.
En annan typ av forskning studerar istället enskilda individer och deras åldrande. Särskilt har man studerat så kallade centenarianer – personer som är 100 år eller äldre. Varför blir just de så gamla och friska? Dessa personer ger råd som att äta choklad, använda olivolja både invärtes och utvärtes, inte blanda sig i andras angelägenheter eller vara snäll mot andra människor.
– Men deras råd är inte värda något. De har helt enkelt bra gener. Precis som vissa människor har väldigt dåliga genetiska förutsättningar, säger Fredrik Ståhl.
Vill veta hur det har gått till
Forskarna i projektet tror att var och en av deltagarna i projektet, genom sin livsstil, har matchat sina individuella genetiska förutsättningar så lyckosamt att de blivit både gamla och friska.
– Det verkligt intressanta är inte vad de enastående 100-åringarna gör och vilka genvarianter de har, utan snarare hur alla vi andra, som har en mindre extrem blandning gener, ska göra för att hålla oss friska långt upp i åren, fortsätter Fredrik Ståhl.
FAKTA
Studien som nu är igång ingår i ett projekt vid högskolorna i Borås och Skövde. Efter två möten som anordnats tillsammans med Aktiva seniorer i Skövde har forskarna hittills fått in prover från 150 personer. Helst vill de få ihop 800 prover. En ny träff med föredrag och datainsamling görs i Skövde 3:e mars och snart kommer det att arrangera träffar även i Borås.
En längre artikel om ämnet finns på Högskolan i Borås webb
Mer om forskningssamarbetet mellan Skövde och Borås
Kontaktinformation
Fredrik Ståhl, professor Högskolan i Borås, fredrik.stahl@hb.se, telefon: 033-435 4749, mobil: 0703-83 51 88. Sandra Karlsson, lektor Högskolan i Skövde, sandra.karlsson@his.se, telefon 0500-448644, mobil 073-150 40 64
De flesta träd lever i symbios med svampar i marken. Detta samarbete kallas för mykorrhiza och innebär att svamparna hjälper träden att ta upp näring ur marken genom att leverera dessa näringsämnen, kväve och fosfater, rakt in i trädens rötter. I utbyte får svamparna energi i form av kolhydrater som träden producerat i sina blad.
– Mykorrhizan har varit av central betydelse för livets utveckling på jorden. Utan den hade inte de första växterna kunnat etablera sig på land, säger Anders Tunlid, professor vid Lunds universitet.
Ett stort antal forskare från Europa och USA har nu kartlagt arvsmassan hos 18 olika svamparter. Studien visar att mykorrhiza har uppkommit flera gånger under evolutionen genom att frilevande svampar har utvecklat mekanismer för att tränga igenom växternas naturliga försvarsmekanismer. Detta har skett på många olika sätt.
– Varför det är så vet vi inte. Men förmodligen återspeglar detta att evolutionen har utgått från olika arter av frilevande svampar och att symbiosen har utvecklats i samspel med specifika värdväxter under lång tid, säger Anders Tunlid.
Den aktuella studien visar också att mykorrhizasvamparna under evolutionens gång har förlorat många av de gener som finns hos frilevande släktingar. Det rör sig om gener som används för att bryta ner dött organiskt material i marken, en arbetsinsats som mykorrhizasvamparna inte längre behöver utföra eftersom de blir serverade sina kolhydrater av träden. Men förlusten av dessa gener innebär samtidigt att svamparna har blivit beroende av det socker som kommer från träden.
– Utan energin från träden kan förmodligen inte mykorrhizasvampar överleva i naturen, säger Anders Tunlid.
Forskningsprojektet har stöttats av det amerikanska energidepartementet. Ett av skälen till denna satsning är de tillämpningar som projektet kan leda till. Med större kunskaper om genernas och enzymernas roll i symbiosen kanske man kan få fram träd som tar upp näring effektivare och ger större avkastning i biomassa, menar Anders Tunlid.
Dessutom är mykorrhizasvamparna av stor betydelse för kolbalansen på vår planet. De håller stora mängder kol bundet i marken, och kolbalansen har sin tur avgörande betydelse för växthuseffekten. Därför är forskningen på svamparna av intresse även ur klimatsynpunkt.
– Kanske kommer framtiden att bjuda på biotekniska metoder där organismer i marken kan binda stora mängder kol och därmed bromsa jordens uppvärmning, säger Anders Tunlid.
Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.
Kontaktinformation
Anders Tunlid, professor Biologiska institutionen, Lunds universitet Tel 046 – 222 37 57, 070 – 314 00 67 Anders.Tunlid@biol.lu.se
Sorkfeber är en så kallad blödarfeber, som förutom allmänna infektionssymtom även ger en övergående njursvikt. Infektionen är vanlig i norra Sverige och det orsakande viruset sprids från sorkar till människa genom inandning. Johan Rasmuson har i sitt avhandlingsarbete upptäckt att infektionen vid sorkfeber, utöver att drabba njurarna, även påverkar hjärta och lungor med varierande svårighetsgrad, från mild till allvarlig påverkan, som kan bli livshotande.
– När vi studerade patienterna närmare visade det sig att påverkan av hjärt- och lungfunktion var vanligt förekommande, nästan alla drabbades, och besvären var dessutom ofta långvariga. Hälften av patienterna var inte helt återställda vid uppföljning tre månader efter insjuknandet. Sannolikt är den nedsatta lungfunktionen en viktig förklaring till den långvariga trötthet som många patienter upplever i efterförloppet av sorkfeber, säger Johan Rasmuson.
Vid studier av lungfunktionen hos drabbade patienter visade det sig att nästan alla hade ett nedsatt gasutbyte i lungorna. Det nedsatta gasutbytet orsakade en otillräcklig syresättning av blodet, vilket gjorde patienterna andfådda och många behövde även syrgasbehandling under vårdtiden på sjukhus.
Vid undersökning av patienternas lungor med hjälp av högupplöst skiktröntgen såg Johan Rasmuson att vätska lämnar blodbanan till lungvävnaden, vilket sannolikt är den huvudsakliga orsaken till den nedsatta lungfunktionen. Andra bidragande orsaker kan vara en inflammatorisk reaktion i luftvägarna, vilket återfanns vid undersökning av luftvägssköljningar och vävnadsprover utförda genom bronkoskopi.
Enligt Johan Rasmuson verkar läckaget av vätska från blodbanan vid sorkfeber bero på en störd blodkärlsfunktion. Den orsakas i sin tur sannolikt av en kombination av virusinfektion i blodkärlsväggens celler, vilket forskningen har påvisat i vävnadsprover från hjärtat och lungorna, samt av inflammationen som orsakas av immunförsvarsreaktionen i samband med kroppens försök att göra sig kvitt infektionen.
Johan Rasmuson konstaterar att hjärtfunktionen påverkas på flera sätt vid sorkfeber. De viktigaste fynden var att många patienter drabbades av ett ansträngt hjärtarbete på grund av ett ökat motstånd i det så kallade lungkretsloppet, när blodet pumpas genom lungorna, samt att sorkfeber kan leda till hjärtrytmrubbningar och andra mer godartade EKG-förändringar.
– Ytterligare ett intressant fynd i avhandlingen är att nästan alla infekterade patienter har produktion av virus i sina luftvägar. Det kan innebära en möjlighet för sjukdomen att smitta från person till person. Det är något som förekommer vid besläktade infektioner i Sydamerika, men hittills inte har kunnat visas vid sorkfeber. Om sorkfeber orsakar långsiktig eller permanent påverkan på hjärtats och lungornas funktion vet vi ännu inte. Det är något vi kommer att undersöka närmare i kommande studier, säger Johan Rasmuson.
Avhandlingen är publicerad digitalt
FAKTA
Johan Rasmuson är uppvuxen i Boden. Han arbetar som infektionsläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå och är doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet.
Om disputationen: Fredagen den 27 februari försvarar Johan Rasmuson, institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med titeln: Studier av hjärt- och lungengagemang vid sorkfeber (Engelsk titel: Cardiopulmonary involvement in Puumala hantavirus infection). Opponent: Professor Gregory Mertz, Department of Internal Medicine, University of New Mexico, USA. Huvudhandledare: Clas Ahlm. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Norrlands universitetssjukhus, byggnad 6E, Sal E04.
Kontaktinformation
Johan Rasmuson. Telefon: 090-785 23 06, 070-335 12 25. E-post: johan.rasmuson@umu.se
Vårt behov av rent vatten är livsavgörande och sötvatten av högkvalitet är en avSveriges störstanaturresurser. Den tvärvetenskapliga forskargruppen i teknisk yt- och kolloidkemi har specialiserat sig på att lösa problemrelaterade tillvattenkemioch teknik. Dehar bland annat utvecklatlovandeteknikerför att separera tungmetaller ur vatten. Teknikernakan användasinom mångaolika områden därmetallerär processtörande, farliga ellervärdefulla.
Under våren har forskargruppen beviljats experimenttid vid ISIS Science & Technology, Facilities Council, Rutherford Appleton Laboratory utanför Oxford i England som är ett världsledande forskningscenter inom naturvetenskap och life science.
– Vi är mycket glada över experimenttiden – ISIS är ett ledande forskningscenter där vi både får nya värdefulla kontakter och utvecklar vår forskning internationellt. Det ger oss ökad förståelse för de processer som sker under separation av tungmetaller och lyfter vår miljöteknikforskning ytterligare, säger Håkan Edlund, professor vid Mittuniversitet.
Under hösten 2014 genomförde forskargruppen studier vid NIST Center for Neutron Research i Washington DC. Studierna inriktades på att utreda tungmetallfångande tensiders aggregation på vätskeytor med neutronreflektion. Det var mycket lyckat och resultaten indikerade snabba strukturförändringar framförallt vid låga halter av tungmetaller och tensider. Den kunskapen kommer till stor nytta nu när forskningen tar nya steg framåt och fördjupade studier förbereds i England.
– Med utrustningen i England kommer vi kunna mäta dessa initiala förlopp i gränsskikt mellan vatten och luft, vilket gör att vi kan optimera avskiljningsprocesser för att separera tungmetaller ännu bättre, säger Magnus Norgren, professor vid Mittuniversitetet. Målsättningen med studierna är att få en bättre förståelse för de initiala och snabba förloppen.
– Forskningen kommer att vara en central del i universitetets planerade ansökan ”Miljöhorisont” till EU:s regionala fonder under våren. Därför är det mycket värdefullt att vi genomför studierna nu. Det ger viktiga resultat som vi kan använda i utvecklingen av forskningen och forskningsmiljön vid Mittuniversitet, fortsätter Magnus Norgren.
FAKTA
I forskargruppen ingår professor Magnus Norgren och professor Håkan Edlund. Dessutom deltar Ida Svanedal som är nydisputerad forskare inom gruppen.
Kontaktinformation
Magnus Norgren, professor i kemiteknik, 060-14 88 77, e-post magnus.norgren@miun.se, Håkan Edlund, professor i fysikalisk kemi, 060-14 87 06, e-post hakan.edlund@miun.se
Signalmolekylen retinoinsyra är en produkt av vitamin A som bidra till att styra hur olika typer av vävnader ska bildas i det växande embryot. I en ny studie från Niels-Bjarne Woods laboratorium har effekterna av retinoinsyra för första gången studerats i förhållande till hur blodceller utvecklas från mänskliga stamceller.
Forskarna har i laboratorieförsök exponerat stamcellerna för specifika signalmolekyler som därigenom utvecklas till blodproducerande celler.
Forskarna såg att förhöjda nivåer av retinoinsyra drastiskt minskade mängden blodceller som kunde tillverkas. En minskning av retinoinsyra ökade istället produktionen av blodceller med 300 procent. På grund av dessa resultat föreslår Niels-Bjarne Woods och hans kollegor en ny förklaringsmodell av hur retinoinsyra påverkar den embryonala utvecklingen av blod.
– Även om vitamin A behövs för en normal graviditetsutveckling, vet vi sedan länge att för mycket vitamin A kan vara skadligt för fostret med risk för fosterskador och missfall. Gravida har därför rekommenderats begränsad konsumtion av föda som innehåller rikliga mängder av vitamin A i form av retionoider, till exempel leverrätter.
Våra resultat visar att vitamin A i höga doser har en negativ påverkan för blodutvecklingen. Det betyder därmed att det finns ytterligare en anledning för gravida att undvika för stora mängder A-vitamin under graviditeten, säger Niels-Bjarne Woods.
Niels-Bjarne Woods forskning handlar i grunden om att finna vägar för att på konstgjord väg generera blodstamceller som kan användas för blodstamcellstransplantation till patienter med blod- och cancersjukdomar som inte har tillgång till en lämplig donator.
– De aktuella forskningsresultaten ökar förståelsen för hur komplex utvecklingsprocessen av blod är under fosterutvecklingen. Vi hoppas att detta, tillsammans med nya framtida upptäckter, kan leda till generering av blodstamceller i laboratoriet som i sin tur också kan användas för behandlingen av blodsjukdomar, säger Niels-Bjarne Woods.
FAKTA
Publikation: Retinoic Acid Regulates Hematopoietic Development from Human Pluripotent Stem Cells. Roger E. Rönn, Carolina Guibentif, Roksana Moraghebi, Patricia Chaves, Shobhit Saxena, Bradley Garcia, Niels-Bjarne Woods.
Stem Cell Reports, EPUB Feb 11 2014 http://www.cell.com/stem-cell-reports/abstract/S2213-6711%2815%2900030-2
Kontaktinformation
För mer information om studien:
Niels-Bjarne Woods, Ph.D., tel: 046 222 3762 , mobil 0722450098
Nationalekonomen Joakim Ruist har räknat samman den offentliga sektorns intäkter och kostnader som relaterar till människor som kommit till Sverige som flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Enligt resultaten nådde omfördelningen genom den offentliga sektorn från den övriga befolkningen till flyktinggruppen upp till motsvarande 1 procent av BNP år 2007, och beräknas komma att motsvara cirka 1,35 procent av BNP år 2015. Nettokostnaden för flyktinginvandringen är något större än den för det internationella biståndet. Huvudförklaringen till att det blir en nettokostnad är flyktingars låga sysselsättningsnivåer.
– Det är viktigt att poängtera att flyktinginvandringen – liksom biståndet – är en humanitär insats som ska få kosta pengar. Men det är också viktigt att veta ungefär hur mycket pengar den kostar, eftersom pengarna i slutändan tas någon annan stans ifrån i landets offentliga finanser. Senaste halvåret har olika aktörer påstått alltifrån att flyktinginvandringen fullständigt ruinerar oss till att den är en vinstaffär. Båda påståendena är lika felaktiga, säger Joakim Ruist.
Medan flyktinginvandringen i Sverige för närvarande är ovanligt hög, är den är betydligt lägre i övriga Europa. Om övriga länder i Västeuropa hade haft lika hög flyktinginvandring per capita som Sverige de senaste tio åren hade regionens totala flyktinginvandring under perioden varit nästan 6 miljoner individider istället för cirka 740 000. Då hade dagens internationella flyktingpopulation i behov av skydd varit cirka 30 procent lägre än vad den nu är.
– Rädslan för de ekonomiska kostnaderna är ett av huvudskälen till att andra länder idag inte gör mer för att dela på flyktingmottagandet. Mina resultat visar att nettokostnaden för att hjälpa en avsevärd del av dem som behöver det förvisso skulle vara betydande, men samtidigt fullt möjlig att bära, säger Joakim Ruist.
FAKTA
Rapporten “Refugee immigration and public finances in Sweden” kan laddas ner här: http://hdl.handle.net/2077/38323
Kontaktinformation
Joakim Ruist, forskare, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, joakim.ruist@economics.gu.se , 031-786 2915 (kontor), 0703-96 77 31 (mobil)
Alla som skriver använder skiljetecken, och numera ingår också variation mellan stora och små bokstäver och normal, halvfet och kursiv stil i den grundläggande skriftkunnigheten. Ändå funderar de flesta sällan på vad denna variation är bra för, eller hur många olika funktioner skiljetecknen egentligen har. I doktorsavhandlingen I skriftens gränstrakter: Interpunktionens funktioner i tre samtida svenska romaner, redovisar Alva Dahl, Uppsala universitet en kvalitativ undersökning av interpunktion, det vill säga skiljetecken och typografisk variation, i tre samtida svenska romaner: Monika Fagerholms DIVA (1998), Eva Adolfssons Förvandling (2005) och Fredrik Ekelunds Fadevår, tack för ljuset! (2010).
Interpunktionen anger i romanerna gränser och samband mellan skriftens strukturella enheter, till exempel ord, meningar och stycken. Därför är det med interpunktionens hjälp möjligt för oss att formulera varierande och komplexa konstruktioner i skrift. Dessutom hjälper interpunktionen skribenter och läsare att skilja mellan röster i skrift och att imitera tonfall och skriftbilder. I en roman växlar perspektivet ständigt. Romanfigurers olika röster varvas med citat ur olika slags texter och berättares skiftande tonfall visar hur de förhåller sig till sina egna yttranden. Denna komplexa mångstämmighet är möjlig att urskilja i skriften tack vare bland annat citattecken, talstreck, parenteser, styckebrytningar och kursiveringar.
– I alla tre romanerna är interpunktionen en integrerad del av gestaltning, stil och tematik, säger Alva Dahl.
Däremot går det inte att entydigt koppla de olika funktionerna till specifika skiljetecken. Tecknen kan användas på många olika sätt, och funktionen avgörs alltid i det konkreta textsammanhanget.
Resultaten har stor betydelse för framtida forskning, menar Alva Dahl.
– Interpunktionen har varit en blind fläck, men nu kan vi som analyserar texter inte längre bortse från den. Detta gäller inte bara skönlitteratur utan också vardagliga texter och facktexter.
– I förlängningen skulle också skolundervisningen om interpunktion kunna förbättras om vi som forskar och undervisar blev mer medvetna om skiljetecknens potential. De är inget tråkigt utanpåverk, utan ett oumbärligt redskap för kreativa skribenter.
FAKTA
Avhandlingen I skriftens gränstrakter: Interpunktionens funktioner i tre samtida svenska romaner försvaras den 6 mars 2015. Avhandlingen kan laddas ner i fulltext.
Interpunktioner är exempelvis punkt, komma, semikolon, tankstreck, parentes.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Alva Dahl, Institutionen för nordiska språk, tel: 073-616 06 00, 018-471 34 04, e-post: alva.dahl@nordiska.uu.se
Partikelfysikens så kallade standardmodell beskriver framgångsrikt materiens minsta delar. Men modellen har sina begränsningar – den förklarar inte universums mörka materia. Chalmersforskaren Christoffer Petersson kan ha hittat en lösning. Hans teorier testas nu på partikelfysiklaboratoriet Cern.
Fysiker beskriver naturens minsta beståndsdelar – elementarpartiklar och krafter som verkar mellan dem – med hjälp av en uppsättning teorier som kallas standardmodellen. Modellen utvecklades på 1970-talet och har varit mycket framgångsrik, speciellt på att förutsäga existensen av oupptäckta partiklar.
Under de senaste årtiondena har partikelfysikerna upptäckt den ena efter den andra av standardmodellens förutsagda partiklar i sina partikelacceleratorer. Den sista i raden var Higgspartikeln som forskarna vid partikelacceleratorn Large Hadron Collider (LHC) på Cern kunde bekräfta existensen av år 2012. Därmed var standardmodellen fullbordad.
Problemet är att det finns flera saker som standardmodellen inte kan förklara, till exempel den mörka materia som utgör en stor del av universum. Därför arbetar många partikelfysiker på att ta fram nya, mer omfattande modeller.
En av dem är Christoffer Petersson, som forskar i teoretisk partikelfysik på Chalmers och Université Libre i Bryssel. Tillsammans med ett par forskarkollegor har han föreslagit en partikelmodell som bygger på så kallad supersymmetri.
Modellen innehåller fler elementarpartiklar än standardmodellen, bland annat mörk materia-partiklar. Dessutom ger modellen Higgspartikeln andra egenskaper än vad standardmodellen förutsäger. Enligt modellen kan Higgspartikeln nämligen sönderfalla till en ljuspartikel och mörk materia-partiklar. Fast egenskaperna är lite svåra att upptäcka – det krävs att man tittar efter dem specifikt för att ha chans att hitta dem.
Men Christoffer Petersson är lyckosam – hans modell har vunnit gehör på Cern. Nu håller två oberoende experimentstationer – Atlas respektive CMS – vid Large Hadron Collider på att leta efter just de egenskaperna hos Higgspartikeln som hans modell förutsäger. Finns egenskaperna där är det ett en tydlig indikation på att modellen stämmer.
– Det är som en dröm för en teoretiker i partikelfysik. Det är bara vid LHC som modellen går att testa. Att dessutom två oberoende experiment vill göra det är ännu roligare, säger Christoffer Petersson.
I de första studierna var datamängden dessvärre för liten för att varken kunna bekräfta eller förkasta Christoffer Peterssons modell.
– Men vi är redan i full gång med att utföra nya analyser där vi testar hans modell på andra sätt och med mer data. Vi gratulerar Christoffer Petersson till att ha gjort ett viktigt arbete, säger Zeynep Demiragli vid CMS-experimentet på Cern.
Efter att ha stått stilla för uppgradering ett tag kommer LHC att köra igång igen våren 2015. Med högre energier i acceleratorn kommer experimenten definitivt få ihop tillräckligt med data för att utvärdera Christoffer Peterssons modell ordentligt. Han väntar med spänning på resultatet.
– Om den skulle visa sig stämma skulle det förändra hela vår uppfattning om naturens fundamentala byggstenar. Om inte är det stort bara att de ville testa min modell på Cern, säger han.
FAKTALÄNKAR
Den vetenskapliga artikeln om den nya partikelmodellen av Christoffer Petersson m fl
Första studien av modellen från CMS-experimentet på Cern
Första studien av modellen från Atlas-experimentet på Cern
Om: Graphene Flagship, ett av EU-kommissionens första forskningsinitiativ inom Future Emerging Technologies, koordineras av Chalmers
Kontaktinformation
Christoffer Petersson, institutionen för fundamental fysik, Chalmers, christoffer.petersson@chalmers.se, tel: 031-7723231, mobil: 0704-133288
