Pågående och förväntade klimatförändringar och de globala utmaningar som den bär med sig aktualiserar frågor rörande samhällens förmåga till anpassning och omställning. I sin avhandling så undersöker Isabelle Brännlund hur renskötare historiskt anpassade och omformade sin näring i relation till skiftande och oberäkneligt klimat såväl som samhälleliga förändringar.

Avhandlingen visar att flexibilitet, mångfald och sociala nätverk var viktiga faktorer för renskötarsamhällen. Genom att nyttja olika typer av betesland under olika tidsperioder kunde exempelvis låsta betesmarker (på grund av hård is eller skare), rovdjur eller andra störningar undvikas.

Genom att nyttja flera binäringar så som jakt, fiske eller småskaligt jordbruk så kunde en familj sprida risker och tillvarata nya möjligheter. De sociala nätverken kopplade samman den enskilde, familjen, släkten och siidan (arbetsgruppen), där byttes information, kunskap och tjänster. Ett stort nätverk fungerade också som ett skyddsnät för den enskilde.

Det fanns dock flera faktorer som begränsade renskötarnas förmåga till anpassning och omställning.

– Sätter vi detta i relation till den svenska ’samepolitiken’ så som den inrättades i slutet av 1800-talet så se vi att denna politik i många anseenden kom begränsa renskötarnas möjligheter att bedriva sin näring, säger Isabelle Brännlund.

– Den utformades i stort sätt utan samiskt inflytande och den begränsade flexibiliteten inom renskötseln och minskade renskötarnas handlingsutrymme.

En av avhandlingens slutsatser är att många av de faktorer som främjar och begränsar renskötares förmåga till anpassning och omställning idag återspeglas i historien.

– Tyvärr så visar många studier att renskötare idag har ett kringskuret handlingsutrymme och begränsad kontroll över sina betesmarker. Något som påverkar näringen negativt och som begränsar Samisk självbestämmande.

– I avhandlingen visar jag att detta har långa historiska rötter och att bristen på samiskt självbestämmande har haft en negativ inverkan på renskötares möjligheter att utöva sin näring i linje med egna intressen och behov.

Disputationen äger rum fredag 27 mars kl. 10.15 – 12.15, Humanishuset, Hörsal F, Umeå universitet.

Opponent professor Bruce Forbes,Arctic Centre, University of Lapland, Rovaniemi, Finland.

Avhandlingen finns publicerad digitalt

Kontaktinformation
Kontakt:Isabelle Brännlund, isabelle.brannlund@umu.se, tel. 090-786 62 73

Inflammatorisk tarmsjukdom är ett samlingsbegrepp för flera sjukdomar, såsom ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De vanligaste besvären vid inflammatorisk tarmsjukdom är diarré (ofta blodig), buksmärta och trängningar till tarmtömning. Sjukdomen kännetecknas av återkommande skov med försämring i perioder. En mindre andel patienter besväras av kontinuerliga besvär.

Både ulcerös kolit och Crohns sjukdom har ökat i västvärlden under 1900-talet. Samtidigt har behandlingen av sjukdomarna förbättrats under de sista åren med nya och ibland kostsamma läkemedel. Därför behövs nya studier som beskriver prognosen för de patienter som insjuknar idag.

I sin avhandling har Daniel Sjöberg undersökt samtliga patienter som insjuknat i Uppsala, Dalarna, Södermanland och på Åland under åren 2005-2009. Sammanlagt 790 patienter ingick i studien.

an visar att risken för att insjukna med inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige har ökat med 50 procent sedan mitten av 80-talet. Risken är mycket hög jämfört med internationella studier. Närmare 3 000 personer insjuknar varje år i Sverige. Eftersom medelåldern vid insjuknande är låg (< 40 år) och sjukdomarna ofta är livslånga blir andelen drabbade i befolkningen hög. Detta ställer ökade krav på sjukvården, men också på samhället i stort i form av läkemedelskostnader och sjukskrivningar.

Sammanlagt 13 procent av de undersökta patienterna med ulcerös kolit hade drabbats av ett svårt skov. 22 procent av alla svåra skov ledde till att man opererade bort tjocktarmen. Det var dock stor skillnad mellan sjukhusen. Vid Akademiska sjukhuset behövde endast 7 procent av patienterna kirurgi och vid övriga sjukhus behövde 41 procent kirurgi.

– Orsaken till denna skillnad var att man vid Akademiska sjukhuset valde att avvakta effekten av den medicinska behandlingen längre innan man tog beslut om kirurgi. Fler kunde då tillfriskna utan operation, säger Daniel Sjöberg, överläkare i gastroenterologi vid Medicinkliniken i Falun och Centrum för klinisk forskning, Dalarna.

Hos patienter med Crohns sjukdom behövde 12 procent opereras under det första året. De som hade en avancerad sjukdom när de kom till sjukvård hade haft symtom under längre tid och behövde också operation i större utsträckning. Många av patienterna hade blodbrist både vid diagnosen och efter ett års sjukdom.

– Ändå fick mindre än hälften av patienterna med blodbrist korrekt behandling, trots nationella och internationella riktlinjer, säger Daniel Sjöberg.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Daniel Sjöberg, tel: 070-887 15 49, daniel.sjoberg@ltdalarna.se

Nära hälften av Sveriges kommuner använder sig av någon känd person i marknadsföring. I en avhandling undersöker konstvetaren Johan Linder bruket av fyra personer på fem olika platser – Selma Lagerlöf i Sunne, botanikern Carl von Linné i Uppsala och Småland, uppfinnaren J P Johansson i Enköping och kommissarien Kurt Wallander i Ystad.

Johan Linder närmar sig de fem orterna och finner ett varierat material – från personmuseer till monument, från stadsvandringar till slogans. I materialet söker han svar på frågor kring idealiserande blickar på kulturarvets gestaltningar.

– När en plats gestaltas utifrån föreställningar om en person förändras bilden av både personen och platsen. Exempelvis har Linné betraktats som en Uppsala-profil samtidigt som Uppsala har presenterats som Linnés stad. Detta understryker staden som i första hand en universitetsplats, även om andra gestaltningar vore möjliga, säger Johan Linder, nybliven doktor vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.

Linders exempel illustrerar ett vanligt bruk av kulturarvet som marknadsföringsinstrument.

– Denna tendens märks över hela landet. Turismens användning av denna typ av miljöer innebär förändrade betydelser på platserna, säger Johan Linder.

I avhandlingen studeras denna tendens också på ett större plan och ställer därför frågor kring vilken betydelse besökare har för skapandet av kulturarvsplatser.

Johan Linder är bosatt i Uppsala och verksam som konstvetare vid Stockholms universitet och som antikvarie vid Enköpings museum.

Kontaktinformation
För ytterligare information Johan Linder, nybliven doktor vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, mobil 0704- 71 18 10, e-post johan.linder@arthistory.su.se

Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av cyklisters hjälmanvändning i 21 orter i Sverige. VTI notat 9-2015 innehåller en sammanfattning från observationerna 2014 som genomförts på uppdrag av Trafikverket. Sammanlagt observerades 65 508 cyklister.

– Den genom­snittliga andelen hjälm­användare sett över alla cyklistkatego­rierna på samtliga orter har ökat till den hittills högsta nivån, cirka 37 procent 2014 jämfört med 36,2 procent 2013, säger Jörgen Larsson, VTI.

Cykelhjälmslagen för barn upp till 15 år, som började gälla i januari 2005, innebar att ökningen tog fart åren 2004/2005 och fortsatte till och med 2008. Därefter var det en stagnation som bröts år 2011. Sedan dess har användningen ökat varje år, men med stora skillnader mellan olika orter.

Hjälmanvändningen är högst i de största städerna. Genomsnittet i Stockholm är 72,5 procent och i Göteborg 59 procent. Några enskilda orter har relativt få observationer, vilket gör att resultaten där får tolkas försiktigt.

– Ökningen år 2014 har varit mest markant för barn till/från grundskolor. Hjälmanvändningen ligger på drygt 65 procent, en ökning med cirka 5 procentenheter jämfört med 2013, säger Jörgen Larsson.

Resultaten visar att barn ≤ 10 år som cyklar i bostadsområden har en genomsnittlig hjälmanvändning på 81 procent. Av barn som cyklar till/från grundskolan använder cirka 38 procent på högstadiet och 90 procent på låg-/mellanstadiet cykelhjälm.

Flest cyklister observeras på cykelstråken (både barn och vuxna), här använder i genomsnitt 33 procent av cyklisterna hjälm om man ser till alla orter. Högst hjälmanvändning på cykelstråk finner man som tidigare i Stockholm med över 78 procent.

Studien koncentreras på fyra huvudkategorier av cyklister:

Ingen huvudkategori har visat någon statistiskt säkerställd minskning av andelen hjälmanvändare.

Kontaktinformation
http://www.vti.se/sv/medarbetare/profil/jorgen_larsson/

Isländskan har till skillnad från övriga nordiska språk ett ordförråd som har bevarats i förhållande till de fornnordiska rötterna, och islänningarna har ansträngt sig för att det så ska förbli. Men nu dyker det upp allt fler låneord, framför allt i sociala medier, som på sikt kan hota språkets kontinuitet. Det framgår av en avhandling i nordiska språk från Göteborgs universitet.

Isländskans ordförråd har förändrats i förhållandevis liten grad under modern tid och motviljan mot att införliva främmande ord är fortfarande stark. Denna språkpuristiska tradition av att föredra inhemska ord framför utländska anses delvis hänga ihop med Islands långa frigörelseprocess från Danmark, som var märkbar i språket från 1800-talets andra hälft och till årtionden efter den slutliga självständigheten 1944.

Språkvetaren Håkan Jansson har upptäckt förändringsmönster i det nutida ordbruket, att det börjat dyka upp unga låneord framförallt på internet, något som tidigare har varit synnerligen ovanligt. Genom sitt arbete med ett isländsk-svenskt lexikon letade han efter språkexempel på internet och upptäckte att många ord som inte alls existerat i skrift nu allt oftare dök upp.

– Ord som kúl, kósí, beibí, plís, gigg och pleis (eng. cool, cozy, baby, please, gig och place) fick mig att reagera, eftersom de stred mot den puristiska hållningen till ordförrådet, säger Håkan Jansson.

Han blev nyfiken och började kartlägga både bruket av låneord som inte stämmer överens med de mönster som varit förhärskande i standardisländskan, och hur talspråkliga ord och ordformer används i skrift. Det har han gjort genom sökningar i stora textsamlingar från isländska dagstidningar, bloggar och chattar. Dessutom har han undersökt hur språket användes i isländsk radio vid olika tidsperioder under1990, 2000 och 2010.

– Materialet visade sig innehålla ord som avvek från traditionen i standardisländskan på i huvudsak tre sätt. Där fanns talspråkliga ord som abbó (avis, avundsjuk), ord som innehöll delar som inte var ursprungligt isländska som brillisti (överdängare) samt utländska direktlån frík (freak), säger Håkan Jansson.

Studien lyfter fram intressant statistik som skulle kunna förklarar detta fenomen.

– Under samma period som de nya lånorden dyker upp, det vill säga runt 1990-talet, ökar islänningarnas utlandsresor och andelen universitetstuderande.

En slutsats som han drar är att låneord och stavningar som står i strid med standardisländskan används främst i spontana sammanhang på webben.

– Dessa ord används i chattar och bloggar där enskilda personers språkbruk får direkt genomslag, inga redaktörer eller korrekturläsare stoppar dem. De finns också i riksspridda etermedier, där man inte heller så lätt redigerar bort dem. Åtminstone inte i direktsändning.

På längre sikt kan förändringstrycket, som bland annat elektroniska medier medför, påverka isländskans kontinuitet.

– Ett tydligt hot mot språket är att de nya låneorden kan skapa osäkerhet i hur man ska böja vissa ord och det kan ge oreda i böjningssystemet, säger Håkan Jansson.

Avhandlingens titel: Purism på glid? Studier i nutida isländskt ordbruk.

Disputation: lördag 21 mars kl. 10.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Opponent: Professor Camilla Wide, Åbo universitet, Finland

Avhandlingen är digitalt publicerad

Kontaktinformation
Mer information: Håkan Jansson, telefon: 0705-88 15 88, e-post: hakan.jansson@svenska.gu.se


Det är Institutionen för hälsovetenskaper vid Karlstads universitet som tagit initiativet med utgångspunkt från deras forskning och undervisning med fokus på barn.

Vi såg ett behov av en bred belysning av barns liv och hälsa, och att uppmärksamma trender och prognoser. Vi vill beskriva viktiga risk- och friskfaktorer och den forskning i Värmland som fokuserar på barn. Det säger Staffan Jansson, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstad universitet, en av redaktörerna för rapporten.

Det här är ett viktigt dokument för oss alla inom kommuner och landsting. Det gäller såväl för oss politiker som tjänstemän som arbetar med att utveckla folkhälsan, säger Gert Ohlsson, ordförande i landstingets Folkhälso- och tandvårdsutskott.

Viktiga underlag för rapporten är ett antal stora forskningsstudier vid Karlstads universitet med fokus på barns liv och hälsa i Värmland såsom ELSA, SELMA, SOFIA, Ung i Värmland och Bostad-Barn-Hälsa. I rapporten medverkar experter inom olika områden från ett flertal institutioner; Karlstads universitet, Landstinget i Värmland, Värmländska kommuner, Region Värmland och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Sedan mitten av 1990-talet har antalet födda eller invandrade barn stadigt minskat.

Värmland har lägst dödlighet bland nyfödda i hela Sverige under den senaste femårsperioden.

Över 98 procent av barnen är vaccinerade mot mässling, röda hund och påssjuka.

År 2011 var 97 procent av länets treåringar kariesfria vilket ger en tätposition i riket.

• 93 procent av barnen (12-16 år) är regelbundet fysiskt aktiva. Endast en procent kan klassas som helt fysiskt inaktiva.

Ungdomars alkoholkonsumtion i Värmland har minskat betydligt sedan millennieskiftet.

I rapporten finns även mindre positiva resultat:
Värmländska gravida kvinnorna är i högre utsträckning rökare, snusare, alkoholanvändare och överviktiga än riksgenomsnittet.

Övervikt och fetma bland barn i Värmland är högre än i övriga Sverige. Nära 26 procent av barnen i årskurs 4 var överviktiga varav nästan sex procent var feta.

Självmord hos unga män och självtillfogade skador hos unga kvinnor är något vanligare i Värmland än i övriga Sverige.

Kontaktinformation
Staffan Jansson, professor i folkhälsovetenskap, 072 5357759 , Carl Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap, 070 586 65 65 eller Carolina Jernbro, doktorand i folkhälsovetenskap, 054 7002503.

Tandluckor kan åtgärdas på olika sätt: genom en avtagbar protes, implantat, eller genom att man slipar ner de intilliggande tänderna, sänker ner keramiska hättor över dessa och gör en keramisk bro över luckan. Det är det sistnämnda alternativet för tandluckor i fronten som Deyar Jallal Hadi Mahmood undersökt i avhandlingen On core and bi-layered all-ceramic fixed dental prostheses, design and mechanical properties som han lägger fram på Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.

Bra men känsliga material
Dentala keramer har, utöver de estetiska fördelarna, flera kemiska och mekaniska egenskaper som talar till deras fördel, men materialen är spröda. Många helkeramiska material är mycket känsliga för böjning.

– Jag ville veta vilken design och konstruktion som ger bäst hållfasthet. Problemet med helkeramiska material är att de inte tål böjningar och därför måste designas optimalt, säger Deyar Jallal Hadi Mahmood som i laboratorium testat olika helkeramiska material.

Konstruktionen som ge bäst hållfasthet
Avgörande är dimensionen och utformningen av de sammanfogande balkarna (connectorn) mellan hättan och det hängande ledet ”tanden” (som ersätter tandluckan). Men lika viktig för brokonstruktionens bärförmåga är krökningsradien vid balkövergångarna. Deyar Jallal Hadi Mahmood har undersökt hur zirkoniumdioxidbaserade brokonstruktioner bör designas för ökad hållfasthet. 

– Håller du dig till dimensionen 3 x 3 millimeter på sammanfogningen och en rund form på både valvet och balkövergångarna så kan man öka hållfastheten med 20  procent, säger Deyar Jallal Hadi Mahmood.

Så höga balkar på sammanfogningen som 5.40 x 2.50 mm med spetsiga eller fyrkantiga valv på krökningsradien vid balkövergångarna, kräver enligt Deyar Jallal Hadi Mahmood 42 procent större area i de sammanfogande balkarna för att uppnå samma hållfasthet som dimensionen 3 x 3 millimeter med stor krökningsradie.

– Vid laboratoriumtester av brokonstruktioner använder man olika plattformar (tandanaloger) som bör efterlikna den orala tanduppsättningen så mycket som möjligt. Det finns studier där man använder material som stål och kobolt-krom, som gett extremt höga hållfasthetsvärden, men det är inte relevant som testunderlag. Tanduppsättningen kan inte bära så starka material, säger Deyar Jallal Hadi Mahmood.

Han poängterar att det finns olika åsikter när det gäller val av analog eller connectordesign för keramiska broar vid laboratoriumtest. Målet är att komma så nära den riktiga orala miljön som möjligt vad gäller t ex krafter och saliven i munnen.

– Vi är alla unika. Vi tuggar 800 till 1400 gånger om dagen och de krafter som då frigörs är helt individuella.


Kontaktinformation
Deyar Jallal Hadi Mahmood. Doctor of Philosophy in Dental Science. Filosofie Doktor i Odontologisk Vetenskap (Dr. Odont. Vet.) Tel: +46(0) 739 942854 deyar.mahmood@mah.se

Vårens ankomst är mycket mer än varmare och ljusare dagar: drillande
lärkor, surrande bin, vitsippsbackar och lövsprickningens grönska. I år har våren startat tidigt. Hasseln har börjat blomma mer än en månad före vad som var normalt för 100 år sedan och just nu tätnar det bland tussilago och blåsippor i södra Sverige. En tidig vår betyder i regel också en lång, utdragen vår. Många vårtecken finns kvar att längta till innan lövsprickningen och därmed våren är fullbordad.

För 100 år sedan brukade vitsipporna börja blomma i Uppsala vid Valborg. Med hjälp av Vårkollen vill SBF och forskarna mäta hur vårens ankomst förändrats. Förutom blommande vitsippor vill de få in rapporter om björkarnas lövsprickning och blomning för hägg, sälg, och tussilago från hela landet.

– Vi vill stimulera intresset för att spana efter vårtecken och uppmuntra de som rapporterar in sina vårtecken att de också bidrar till vetenskaplig kunskap, säger Stefan Grundström, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer år från år kan forskning och miljöövervakning se hur olika arter och olika delar av landet påverkas.

– Eftersom samma sak gjordes i landet för 100 år sedan kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Kjell Bolmgren från SLU som är samordnare för Svenska fenologinätverket.

FAKTA
Vårkollen kommer att ta emot vårtecken-observationer på www.vårkollen.se.

www.naturenskalender.se
www.svenskbotanik.se

Kontaktinformation
Om Vårkollen och Svenska fenologinätverket: Kjell Bolmgren, samordnare för Svenska fenologinätverket, Sveriges lantbruksuniversitet 0730-67 03 65, kjell.bolmgren@slu.se. Om Svenska Botaniska Föreningen: Stefan Grundström, 070-420 02 11, ordforande@svenskbotanik.se

Professor Karl Gustaf Rosén, forskare inom medicinsk teknik vid Högskolan i Borås, har nyligen avslutat en ettårig datainsamling vid en förskola i Kode. Där har han undersökt vad som händer om man renar inomhusluften från partiklar.

Grunden till forskningen lades för 20 år sedan. Han arbetade då som barnläkare och funderade över varför så många barn blev allergiska.

– I den vevan blev det vanligare att barn började gå i förskola från tidig ålder. Eftersom immunförsvaret tränas under de tre första åren väcktes tanken att det kanske är inomhusmiljön på förskolan som påverkar.

Han studerade luften i förskolan och upptäckte att det inte är koldioxiden i luften utan främst partiklar som har en negativ påverkan. Det är allt från kattallergener till viruspartiklar, vissa är mindre än en tusendels millimeter stora. I luften finns även skadliga nano-partiklar som bildas i förbränningsmotorer.

– Partiklarna beter sig annorlunda än gaser. Och vanliga ventilationssystem gör inte att partiklarna försvinner, inte ens med den modernaste tekniken, säger KG Rosén.

Minskar sjuk- och VAB-dagar
Det är inte första gången som KG Roséns forskning kräver att han själv leder arbetet med att ta fram en maskin. Han gjorde det när det gällde fosterövervakning vid förlossning och har nu gjort det för att rena luften från partiklar – AirRevival.

Studien i Kode har visat att barnens sjukdagar har minskat med 62 procent. Det innebär att varje barn, innan de satte in maskinen, i snitt hade 12 sjukdagar om året. Nu är de nere på 5 dagar om året.

– Det är bra om man kan undvika infektioner när barnen är små. Det gör att vi kanske kan undvika problem när de kommer upp i åldrarna som exempelvis astma.

Han understryker att förebyggande vård är billigare. Dessutom minskar också antalet VAB-dagar vilket idag är en stor kostnad för samhället.

Den nya studien bekräftar resultat från en tidigare undersökning där närvaron bland barnen ökade med 55 procent då luften renades med elektrostatisk metodik.

Har byggt en maskin
AirRevival är en dosa med en båge som bildar ett negativt laddat elektrostatiskt fält. Det drar till sig de positivt laddade partiklarna som en elektronisk dammsugare. Man fäster dosan på ett fönster som fungerar som uppsamlare för partiklarna. Det enda som krävs är att man tvättar fönstret på insidan.

– När man släpper ut elektroner på det här viset bildas väteperoxid. Det har vi märkt påverkar mikroorganismer som mögel. Så vi renar inte bara luften från partiklar utan minskar även förekomsten av mögel i luften.

Det finns andra tekniker med samma syfte men de är ofta dyrare och saknar den dokumentation som finns i samband med AirRevival.

Vill utvidga studien
Han har även testat elektrostatisk luftrening i stall där hästar blivit mögelallergiska. Efteråt har hästarna mått bättre och bland annat kunnat börja i hopplandslaget igen. Även bland frigående värphönor gör renare luft att produktiviteten ökar eftersom deras immunsystem inte behöver jobba lika hårt.

KG Rosén har installerat AirRevival i sitt barnbarns förskola i Hongkong där luften är kraftigt förorenad av partiklar både från trafiken och av barnens aktivitet.

Nästa steg är att utvidga studien.

– Min förhoppning är att vi skall utveckla en ny standard för inomhusmiljö i skolor som är inriktad på att minska luftens biolast i form av små partiklar, säger KG Rosén.

Text: Anna Kjellsson

Kontaktinformation
Karl Gustaf Rosén, e-post: karl-gustaf.rosen@hb.se, mobil: 0733-72 22 02

Omkring tolv procent av befolkningen lider av social ångeststörning, även känd som social fobi. Men ungefär en tredjedel av de patienter som behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT, svarar inte på behandlingen. Doktorand Kristoffer NT Månsson har lett en hjärnavbildningsstudie med syfte att utvärdera prediktorer till en behandlings resultat, i det här fallet KBT via internet. Resultaten publicerades i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Translational Psychiatry.

– Vi ville se om man på individnivå kunde förutsäga vem som blir bra av KBT, det skulle i så fall spara patienten lidande av en misslyckad behandling. På våra resultat verkar det som vi är på rätt väg, säger Kristoffer NT Månsson.

Med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi, fMRI, tittade man på hjärnaktivitet hos 26 patienter med social ångeststörning. Efter att patienternas hjärna avbildats genomgick de KBT via nätet och ett år senare följdes de upp så att man kunde avgöra om de svarat på behandlingen eller inte.

Vid uppföljningen tittade forskarna tillbaka på hur hjärnaktiviteten såg ut innan terapin och särskilt koncentrerade man sig på hjärnans rädslonätverk. Uppgiften var att undersöka om man med hjälp av en ny datadriven analysmetod kunde förutsäga vilka individer som senare skulle tillgodogöra sig behandlingen. Det kunde man. Mönster av hjärnaktivitet i främre cingulum, ACC, kunde förutsäga vilka individer som skulle svara, respektive inte svara, på behandlingen.

– Det visade sig att hjärnaktiviteten i ACC med 92 procents träffsäkerhet kunde förutspå behandlingsresultat ett år efter att behandlingen avslutats. I praktiken var det bara två av patienterna i studien som vi inte kunde förutsäga behandlingsutfall på, säger Kristoffer NT Månsson.

I framtiden är det alltså möjligt att personer som lider av social ångeststörning skulle kunna tilldelas en viss behandling i förmån för en annan –baserat på vad man vet om patientens hjärna.

– Det här är värdefullt inte bara för patienten utan även för klinikern som får ett redskap för att fatta beslut för en särskild individ, inte baserat på en hel grupp som det är idag. Sjukvården skulle slippa behandla i onödan, säger Kristoffer NT Månsson.

FAKTA
Studien har gjorts tillsammans med professor Gerhard Andersson vid Linköpings universitet, forskare vid universiteten i Uppsala, Umeå och Stockholm samt King’s College i London.

Artikeln: Predicting long-term outcome of Internet-delivered cognitive behavior therapy for social anxiety disorder using fMRI and support vector machine learning. Av KNT Månsson, A Frick, C-J Boraxbekk, AF Marquand, SCR Williams, P Carlbring, G Andersson och T Furmark. Translational Psychiatry. 2015;5, e530.

Kontaktinformation
Kristoffer Månsson, doktorand, tel: 070-5085082, kristoffer.nt.mansson@liu.se

Lean är ett begrepp som över tid har utvecklats och tolkats på ett flertal  sätt och som ursprungligen härstammar från den japanska biltillverkaren Toyota. Detta  koncept ger sig många nu på att föra in inom industrin, men även inom sjukvård mm. Många företag hoppar på tåget, men endast 10 procent når dit de vill.

– Man kan nå vissa resultat, när man endast jobbar med att minimera slöseri och standardisera verksamheten osv, men oftast så är det inte hållbart, säger Jonas Renström.

Bedrägligt enkelt
Om man åker till Toyota och tittar så är det deras verktyg man kommer att se, men principerna utifrån vilka de leder verksamheten är inte lika uppenbara.

– Det är bedrägligt enkelt om man tittar på det. Du får med dig ett antal verktyg för hur man ska mäta och standardisera, skapa rutinbeskrivningar etc. Men sättet att leda och förhållningssättet, det kanske viktigaste, det fick du inte med dig.

– Verktygen är det dessutom inte säkert att du kan applicera inom sjukvården eller ens utanför bilindustrin. Förhållningssättet och sättet att leda är däremot  giltigt överallt.

En lärande organisation
– I förbigående nämns oftast att Toyota är en lärande organisation och att det är på grund av det som de presterar så bra – och sedan börja man prata om verktygen igen.

Företagets ledningsgrupp är nyckeln när man börjar jobba enligt Lean. Och det  viktiga för ledningsgruppen blir att sätta strukturer för lärande, och att själv delta i det arbete som sker.

– Först se till att jag själv förstår sedan kan jag börja träna och coacha min organisation.

Leadership och Management
– Ofta pratar man om dessa begrepp som om de vore samma sak. Men det är olika saker och de stöttar varandra och bägge behövs.

Management är strukturer för att hålla ihop en organisation, siffror, rutiner och  processer. Leadership är delaktighet, motivation, och att påverka beteenden så att folk faktiskt följer de strukturer vi har.

En chef behöver kunna bemästra båda delarna. Men det är ganska vanligt med chefer som är starkare på ena eller andra sidan.

– Någon är jätteduktig på struktur men att gå ut och påverka beteenden hos medarbetarna och möta upp dem, det fungerar inte.

– Utifrån vad Lean är, så behövs båda sidorna, de är komplementära och svarar mot olika behov. Du har Toyotas verktygslåda, men du har också människor som samverkar och agerar på ett specifikt sätt. Du behöver forma ett beteende där folk är villiga att vara med.

Måste kopplas till strategin
Företag  måste vara klara över varför man vill införa Lean. Vad är det Lean ska lösa, eller bidra med i företaget. Utifrån detta behöver förändringen kopplas till företagets strategi för att inte riskera att bli ett sidoprojekt.

Lean ska  möjliggöra strategin för utvecklingen för företaget. Om Lean däremot  bara är något som ”är bra att ha i produktionen”, ja då blir det svårt för ledningen att stötta det arbetet.

– Det är viktigt att det här arbetssättet sätter sig i hela organisationen. Annars är det lätt att man får ett silotänk och resten av organisationen jobbar på som vanligt.

– Då får man ett lyft ett tag och sedan trycks uppnådda lokala förbättringar tillbaka av resten av organisationen.

Konsulterna
Det  är vanligt att ledningen tar in konsulter högt uppe i pyramiden och  sedan jobbar konsulterna nere på fabriksgolvet. Då har man alltså klivit  förbi kanske tre chefsled och när konsulterna sedan går då har man tre nivåer som inte känner något ägarskap och som kanske inte varit med och lärt sig systemen.

Konsulter kan bidra med viktig kunskap men som företag behöver man säkra att  ägarskapet för utvecklingen av Lean finns hos egna chefer och inte hos inhyrda konsulter. Hur man använder sig av konsulter behöver därför noga övervägas

– Detta visar jag i egna undersökningar vid ett större svenskt industriföretag. Det blir inget vidare bra om man förlitar sig på konsulter istället för att träna sin egen organisation.

– Ägarskap och kompetens gällande arbetssättet behöver finnas i den egna  ledningen och utvecklingen behöver vara en del av företagets strategi.

Jonas Renström är industridoktorand och knuten till CLIP vid Högskolan i Gävle och KTH skolan för teknik och hälsa. Framåt vill han nu titta på hur man skulle kunna jobba med kompetensutveckling hos en företagsledning inom Lean.

Text: Douglas Öhrbom

Kontaktinformation
Jonas Renström, industridoktorand vid CLIP, Högskolan i Gävle. Telefon: 070- 647 92 55. E-post: E-post:jonasren@kth.se

I Sverige har kvinnor svårare än män att uppnå de allra högsta lönerna. Detta så kallade glastak finns bland tjänstemän i både privat och offentlig sektor. IFAU visar i en ny rapport att glastaket hänger samman med kvinnors större uttag av föräldraledighet.

Män har högre lön än kvinnor, det gäller generellt på hela arbetsmarknaden. Löneskillnaderna mellan de 10 procent högst avlönade männen och kvinnorna är större än löneskillnaderna bland medel- och låginkomsttagare. Kvinnornas medianlön är till exempel 10 procent lägre än männens medianlön, men de 10 procent högst betalda kvinnorna har 30–40 procent lägre lön än männen. Att kvinnor har svårt att nå de riktigt höga lönerna kallas ibland ”glastaket” och är särskilt vanligt i de skandinaviska länderna.

Rapportförfattarna finner att löneskillnaderna mellan de högst betalda männen och kvinnorna i Sverige minskade 1998–2008, men fortfarande fanns kvar i slutet av perioden. Glastaket finns bland tjänstemannayrken, men inte arbetaryrken. Särskilt stort är detta könslönegap i den fjärdedel som har högst lön i landstingssektorn, där den fjärdedel kvinnliga landstingsanställda som tjänar bäst har betydligt lägre lön än den fjärdedel manliga landstingsanställda som har högst lön.

Samband mellan föräldrapenning och löneutveckling
Könslönegapet ökar när första barnet kommer. Att ta ut föräldrapenning hänger samman med en sämre löneutveckling. Det är särskilt tydligt i det högsta inkomstskiktet. Eftersom kvinnor tar ut mer föräldrapenning har de sämre löneutveckling, särskilt om de sprider ledigheten över längre tid. En extra månad med föräldrapenning var år 2008 korrelerat med 0,7 procent lägre lön för de 10 procent högst betalda kvinnorna. De som tog ut föräldradagarna koncentrerat hade däremot en högre lön efter bortavaron jämfört med dem som spred ut ledigheten över en längre tid.

Män tar ut färre föräldrapenningdagar än kvinnor. Men sambandet mellan uttag av föräldrapenning och försämrad löneutveckling är starkare för män i de högre inkomstskikten. För de 10 procent högst betalda männen var en extra månad med föräldrapenning korrelerat med 1,5 procent lägre lön.

– Vi vet inte varför högavlönade pappor som tar ut föräldrapenning får en (ännu) sämre löneutveckling än mammorna, säger Peter Skogman Thoursie som är en av rapportförfattarna. Kanske beror det på att dessa män i större utsträckning än motsvarande kvinnor har gjort ett medvetet val av familjearbete framför lönearbete och att det avspeglar sig i kommande löneutveckling. Det kan också bero på att arbetsgivaren inte satsar lika mycket på de här männen då deras val i större utsträckning än kvinnors val av föräldrapenning går emot normen och signalerar mer engagemang för familj än för karriär.

Rapporten baseras på registerdata från Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan för anställda som var 25–60 år under 1998–2008. Datamaterialet innehåller bland annat information om kön, ålder, årsarbetsinkomster, sektorstillhörighet, månadslöner, uttag av föräldrapenning samt barnens födelsedatum. Lönerna är heltidsekvivalenta månadslöner. Rapportförfattarna jämför kvinnor och mäns löner vid olika percentiler.

IFAU-rapport 2015:1 ”Glastaket och föräldraförsäkringen i Sverige” är en sammanfattning av IFAU Working Paper 2015:4 skriven av Jim Albrecht, Peter Skogman Thoursie och Susan Vroman.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Peter Skogman Thoursie på 08-16 30 48.

Mångfalden av växter längs norrländska vattendrag påverkas av både yt- och grundvatten. Att det finns en så stark koppling mellan vegetation och hydrologi är en kunskap som kan få stor praktisk betydelse för naturvården inom skogsbruket. Det skriver Lenka Kuglerová i sin avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 26 mars.

Strandzoner, de områden intill vattendrag som periodvis översvämmas, är viktiga ekosystem i det boreala landskapet. Dessa områden har hög artrikedom och är viktiga för vattenkvalitet och kvantitet och som födokälla för akvatiska organismer.

– Jag har funnit ett starkt samband mellan strandvegetationens artrikedom och läget i avrinningsområdet, säger ekologen Lenka Kuglerová. Läget spelar roll eftersom det styr hur mycket vatten som flödar till den punkten.

Att vattendragets storlek spelar roll visar hennes studie av strandväxande kärlväxter, mossor och levermossor längs en gradient av vattendrag av olika storlek – från små bäckar i Krycklans avrinningsområde till den stora Vindelälven. Strandvegetationens artrikedom ökade med vattendragets storlek.

– Det beror på att en ökning i vattendragens storlek leder till att störningar från översvämningar blir större, vilket gör att heterogeniteten i strandmiljön ökar och marken blir mer produktiv. Större vattendrag är också mer effektiva att sprida flytande frön med vattnet. Alla dessa faktorer bidrar till en mer gynnsam miljö för fler växtarter, förklarar Lenka Kuglerová.

Strandvegetationen påverkas också i hög grad av grundvattnet. Terrängförhållanden och jordarter bidrar till att koncentrera flödet av grundvatten till utströmningsområden, så kallade ”hotspots”. Lenka Kuglerová visar i sin avhandling att dessa fuktiga partier har en artrikare strandflora. Strandzonerna med grundvattensutflöde är också bredare och har artrika samhällen av kärlväxter, mossor och levermossor längre bort från vattendrag i jämförelse med stränder utan grundvattensutflöde.

Grundvattensutflöden i strandzoner är värdefulla på många sätt, inte minst för vattendragens vattenkvalitet eller fiskar och vattenlevande insekter. Grundvattnet som strömmar ut skapar en stabil miljö med jämn temperatur och vattenföring och med högre pH och högre kvävekoncentrationer.

Vid avverkning i skogen lämnas i dag en skyddande zon längs vattendrag med en fast standardiserad bredd. Om Lenka Kuglerová får som hon vill bör tillämpningen av skyddszoner förändras.

– Mitt förslag är att införa hydrologiskt anpassade skyddszoner som är bredare där grundvattenutströmning sker och smalare i övrigt. Genom detta kan vi skydda biologisk mångfald, vattenkvalitet och undvika att skogsmaskiner fastnar och skadar våta strandjordar, säger hon.

Lenka Kuglerová har också undersökt hur strandväxter reagerar på restaurering av vattendrag. Många nordliga vattendrag kanaliserades och rensades under 1900-talet för att transportera timmer. I dag restaureras många av de vattendragen för att återskapa de naturliga miljöerna. Lenka Kuglerovás resultat visar att restaurering av vattendrag kan öka artrikedom och biomassa av strandväxter eftersom strandmiljön förbättras.

– Vi ser dock inte så snabba, positiva resultat som vi önskar. Miljön har blivit mer gynnsam för strandväxter efter restaurering, men växterna behöver mer tid för att återhämta sig.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Om disputationen: Fredagen den 26 mars försvarar Lenka Kuglerová, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Grow with the flow – Hydrological controls of riparian vegetation in boreal stream networks. Svensk titel: Hydrologisk påverkan på strandvegetation i nätverk av boreala vattendrag. Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Björken, Sveriges lantbruksuniversitet. Fakultetsopponent är Dr John Stella, Department of Forest and Natural Resources Management, State University of New York, Syracuse, NY, USA.

Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna: Lenka Kuglerová, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Telefon: 0738-039 457. E-post: Lenka.kuglerova@gmail.com

Åsa Löfqvist har undersökt vilka varaktiga förändringar som statens riktade ekonomiska medel i form av skolprojekt bidrar till i förskola och skola, samt vad som främjat respektive missgynnat förändringarna.

Studien behandlar två skolprojekt som samtliga förskolor och skolor i en kommun medverkade i. Det ena var ett språkprojekt som hade som huvudsakligt syfte att barn och elever med språkstörning skulle erbjudas en mycket god språk- och lärandemiljö, samt mötas av kunniga pedagoger i en inkluderande miljö.Det andra var ett projekt som strävade efter att skolan skulle förbättra sina metoder när det gäller att möta barn, elever och föräldrar, ett relationsprojekt.Projekten bedrevs nästan parallellt och har granskats med några års mellanrum. Intervjuer har gjorts med rektorer och pedagoger det år projekten var i sitt slutskede och återigen cirka tre år senare.

Studien visar bland annat att statliga medel gynnar varaktiga förändringar samtidigt som andra statliga föreskrifter begränsar vilka de varaktiga förändringarna blir.

– Statliga medel bistod kommunen i deras uppdrag att utveckla skolan, samtidigt som nya statliga föreskrifter, med annat innehåll, begränsade varaktigheten av projektsatsningarna, berättar Åsa Löfqvist.

Studien visar också att flera pågående förändringsarbeten inom en skolorganisation begränsar vilka de varaktiga förändringarna blir av enskilda projekt.

– Ansvariga måste sovra i det antal projekt som de tar sig an, och inte heller implementera nya projekt samtidigt som nya direktiv, med annat innehåll, ska omsättas i praktiken.

Enligt studien påverkas resultatet av projekten också av strukturer, kulturer och individer inom skolorganisationen, exempelvis av strukturer såsom medarbetarnas olika professioner, arbetsuppgifter och arbetsvillkor.

– Strukturer behöver uppmärksammas och förändras så att medarbetarna involveras i projektets innehåll på ett fördjupat sätt och under en längre tidsperiod. Ju större delaktighet bland organisationens samtliga medarbetare, desto större är sannolikheten att arbetskulturer förändras, och att varaktiga förändringar kommer till stånd i förskola och skola, säger Åsa Löfqvist.

Om disputationen:
Disputationen ägde rum fredagen den 6 mars. Avhandlingen heter Projekt som strategi för skolutveckling – en fjärils färdväg, men ingen dagslända…

Kontaktinformation
Åsa Löfqvist, pedagogiska institutionen E-post: asa.lofqvist@umu.se

Genom ett samarbete mellan hållbarhetsverktyget Worldfavor och SP används för första gången digital rapporteringsteknik som underlag. På så vis kan man smidigt och opartiskt verifiera en verksamhets arbete med hållbart företagande utifrån riktlinjer inom den internationella standarden ISO 26000. Jämfört med en vanlig certifiering är transparensen, öppenheten, den stora skillnaden.

– Poängen är att företagets intressenter, till exempel kunder och leverantörer, får detaljerad information om hur företaget jobbar med hållbarhetsfrågorna. Det finns också möjlighet för dem att ge input. Det innebär att företaget kan få ytterligare draghjälp i sitt hållbarhetsarbete, säger Dag Sjöholm, revisor på SP

I verifieringen, som delas ut i tre nivåer: Guld, Silver eller Brons, bedöms företagets åtagande och arbete kring relevanta riktlinjer inom standarden ISO 26000. Verksamheten granskas digitalt i verktyget Worldfavor, via verksamhetens hemsida, hållbarhetsredovisningar och med personliga intervjuer.

– Processen ger också en verifieringsmärkning som företaget kan använda i sin marknadsföring, säger Dag Sjöholm.

Det är kaffeföretaget Löfbergs som är först ut med att använda den nya tjänsten.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Dag Sjöholm, SP, tel 070-315 36 92, dag.sjoholm@sp.se

Det finns ett stort behov av forskning inom barn- och ungdomstandvården visar SBU i en ny rapport. Översikten tar upp de viktigaste behandlingarna inom området och många metoder saknar evidens. Dagens metoder kanske är de rätta – men vi vet ännu inte om de är effektiva, säkra eller vilken metod som är mest kostnadseffektiv. Om behandlingsmetoderna för barn och ungdomar är effektiva finns bättre förutsättningar för en god tandhälsa under resten av livet. Detta kan även spara pengar för samhället.

Kunskapsluckorna inom barn- och ungdomstandvården beror antingen på att det saknas forskning eller att forskningen har för låg kvalitet. Områden som SBU har gått igenom är till exempel tandvårdsrädsla, förebyggande behandling mot karies, diagnostik av karies och tandvård för barn med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom.

Bakgrund
Översikten om barn- och ungdomstandvården är en fortsättning på SBU:s kartläggning av kunskap inom tandvården. SBU har tidigare undersökt vuxentandvården i flera rapporter. Projektgruppen har identifierat, värderat och sammanställt kunskap och kunskapsluckor inom en rad viktiga områden inom barn- och ungdomstandvården. SBU baserar rapporten på de 40 bästa översikterna av sammanlagt 400 översikter. Rapporten kan ligga till grund för beslut om riktlinjer och för beslut om framtida forskning.

Rapporten ”En systematisk kartläggning och granskning av systematiska översikter inom barn- och ungdomstandvården – vad vet vi egentligen?” finns på www.sbu.se.

Kontaktinformation
Gunilla Klingberg, professor pedodonti telefon 070-780 00 44, Sofia Tranæus, professor i medicinsk och odontologisk metodutvärdering vid SBU, 08-412 32 14.