För omkring 500 miljoner år sedan fördubblades hela arvsmassan hos ryggradsdjurens förfäder inte bara en utan två gånger. Detta innebar plötslig uppkomst av många extra genkopior som var fria att under evolutionär selektion utveckla nya funktioner. Många av dem kom att användas i nya celltyper eller vid skilda tidpunkter. För cirka 350 miljoner år sedan skedde ytterligare en fördubbling av arvsmassan i förfadern till alla äkta benfiskar. Dessa uråldriga händelser fick dramatiska konsekvenser för evolutionen av syn.

De celler i ögat som gör att vi kan se är tappar för färgseende och stavar för mörkerseende.Tappar och stavar använder olika men besläktade proteiner för sin respons på ljus. I sin avhandling visar David Lagman att många av de gener som gör skillnad mellan tappar och stavar uppstod i de tidiga fördubblingarna av ryggradsdjurens arvsmassa.

– Nyckelkomponenter i ögat är de proteiner som fångar upp ljuset och startar svaret i tappar och stavar. De ursprungliga ryggradsdjuren hade hela fem ljusreceptorer varav fyra användes för färgseende. Två av dessa gick sedan förlorade i däggdjurens urmoder men finns fortfarande kvar i exempelvis fåglar och fiskar som därmed åtminstone i vissa avseenden har bättre färgseende än människan, säger David Lagman.

Även de komponenter i tappar och stavar som vidarebefordrar ljussignalen blev fler i de tidiga ryggradsdjurens arvsmassa. I de äkta benfiskarna uppstod sedan ytterligare genkopior. Dessa fiskars tappar och stavar har tack vare detta ännu fler komponenter än vi däggdjur.

Vidare har forskargruppen undersökt hur dessa extra genkopior förändrats under evolutionen i zebrafisk som är ett vanligt studieobjekt för både fysiologi och utvecklingsbiologi. Avhandlingen visar att syngener i zebrafisk används i samma celltyper som deras motsvarigheter hos däggdjur. Specialiseringen är således av mycket gammalt slag.

– Ett överraskande fynd var att vissa extra genkopior i zebrafisk används i olika delar av näthinnan. Några av dem finns även i tallkottkörteln som liknar ögat men framför allt reglerar dygnsrytmen. Vissa syngener visade sig ha varierande nivå under dygnet, alltså ytterligare en typ av specialisering som uppstått tack vare uppkomsten av extra genkopior. Så vi har upptäckt att kopiering av gener för hundratals miljoner år sedan har banat väg för flera olika typer av funktionella skillnader. Mycket av evolutionen kan alltså ske tack vare genkopiering följd av förändring, säger David Lagman

Avhandlingen visar också hur viktigt det är att undersöka användningen av gener. Denna kunskap gör det lättare att använda zebrafisk som modellorganism för att öka förståelsen av ögonens mekanismer även hos människa och leder till möjligheter att utveckla behandlingar mot sjukdomar som drabbar synen.

Avhandlingen Evolution of Vertebrate Vision by Means of Whole Genome Duplications : Zebrafish as a Model for Gene Specialisation försvarades den 20 mars 2015.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta, David Lagman, doktorand vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 070-3949675, e-post: david.lagman@neuro.uu.se eller Cecilia Yates, informatör vid Institutionen för neurovetenskap, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se

ALS, eller familjär amyotrofisk lateral skleros, är en neurodegenerativ sjukdom som drabbar nervsystemets motorneuron, vilket gör att patienterna successivt förlorar kontrollen över sina muskler. Sjukdomen kan leda till förlamning och även död inom ett antal år efter insjuknandet.

Studier av arvsmassan har hittills påvisat ett antal förändringar, så kallade mutationer, som kan kopplas till utveckling av ALS.

– I dag känner vi till 29 ärftliga anlag som kan ge ALS. Förändringar, mutationer, i dessa gener finns hos cirka hälften av alla patienter med familjär ALS-diagnos, där sjukdomen finns i släkten och hos 5-8 procent av patienter med så kallad sporadisk ALS. Orsakerna till ALS hos övriga, det vill säga mer än två tredjedelar av patienterna, är ännu helt okända, säger Peter M Andersen.

För att undersöka sambanden mellan genetiska förändringar och ALS närmare har Peter M Andersen och hans kollegor vid Umeå universitet, tillsammans med forskare vid universitet i Tyskland, Frankrike och Portugal, undersökt en del av arvsmassan hos 252 patienter med ALS, som har en familjär form av sjukdomen. Ingen av patienterna hade mutationer i de kända sjukdomsanlagen för ALS. I studien analyserades mer än 20 000 ärftliga anlag, vilket är det mest omfattande analysarbete inom ALS-forskning som någonsin har utförts.

Studien visar att 4 procent av ALS-patienterna hade en mutation i genen TBK1, som gör att den inte fungerar och att denna mutation kan kopplas till fall av ALS i familjen. Den här typen av mutationer fanns inte hos friska kontrollpersoner eller hos 1 010 individer som hade utvecklat ALS utan att ha sjukdomen i släkten.

I den friska cellen kodar genen TBK1 för ett protein som är involverat vid en process när cellerna städar bort gammalt protein. TBK1 interagerar även med två andra gener, OPTN och p62, som är involverade i samma process. Om TBK1 inte fungerar tillräckligt kan proteinerna p62 och OPTN inte aktiveras. Det leder till att klumpar av felveckat protein samlas i cellerna, vilket kan ses hos patienter som har avlidit på grund av ALS.

Vid studier av familjer i Sverige, Danmark, Frankrike och Tyskland, där forskarna har upptäckt ALS-patienter med TBK1-mutation, visade det sig att sådana mutationer inte bara fanns hos patienter med ALS utan också hos personer med en demenssjukdom kallad frontotemporal demens, FTD.

Att den aktuella TBK1-mutationen även kan predisponera för FTD är enligt Peter Andersen en upptäckt som har stor betydelse för diagnostik av nya patienter med ALS eller FTD, för rådgivning av anhöriga till patienter i sådana familjer och för utvärdering av nya läkemedel som inverkar på TBK1, p62 och OPTN

– Sammantaget är detta väldigt viktiga resultat. Studien visar att mutationer i TBK1 är den tredje vanligaste kända orsaken till ALS i Sverige. Men också att mutationer i genen TBK1 både kan ge upphov till ALS och FTD, ibland båda hos samma patient. Det ger ytterligare stöd för ett nära biologisk samband mellan vissa typer ALS och demenssjukdomar, säger Peter M Andersen, som tack vare resultaten i ett längre perspektiv även ser tänkbara möjligheter att behandla sjukdomen.

– Ur teoretisk synpunkt borde det vara möjligt att tillföra extra TBK1 och därmed återställa normal funktion i cellens städprocess för att ta bort felveckat protein. Det är ännu för tidigt att säga om det fungerar, men vi utför för närvarande sådana försök på zebrafisk och cellinjer från tre svenska och en dansk patient, säger Peter M Andersen.

Läs studien i tidskriften Nature Neuroscience

Om studienNature Neuroscience 2015, Haploinssuficiency of TBK1 causes amyotrophic lateral sclerosis and fronto-temporal dementia

Freischmidt Axel, Wieland T, Richter B, Ruf W, Veronique Schäffer V, Müller K, Marroquin N, Frida Nordin F, Hübers A, Weydt P, Susana Pinto S, Press R, Millicamps Stéphanie, Molko N, Bernard E, Desnuelle C, Soriani M-H, Dorst J, Graf E, Nordström U, Feiler MS, Putz S, Böckers TM, Meyer T, Winkler AS, Winkelman J, de Carvalho M, Thal DR, Otto M, Brännström T, Volk AE, Kursula P, Danzer KM, Lichtner P, Dikic I, Meitinger T, Ludolph AC, Strom TM, Andersen PM, Weishaupt JH.

FAKTA OM ALS

  • Sjukdomsorsaken är oftast okänd, någon miljöfaktor har aldrig identifierats. Cirka tio procent har sjukdomen i släkten. Trettio ALS-sjukdomsgener har identifierats.
  • I Sverige insjuknar 200-220 personer per år.
  • Personer i alla ålder kan drabbas. Vanligast är i 50-70 års åldern. Dubbelt så många män som kvinnor drabbas.
  • Genomsnittlig överlevnad är 2,5 – 3 år, men 10 procent av patienterna lever >10 år med sjukdomen.
  • Det finns ingen botande eller förebyggande behandling.
  • Sedan 1996 finns bromsmedicin som kan förlänga överlevnaden med några månader. Effekten är störst om medicinen sätts in tidigt i sjukdomsförloppet.
  • Det finns numera specialiserade ALS-team för att på bästa sätt kunna hjälpa patienter och deras anhöriga.

Kontaktinformation
För mer information om studien, kontakta gärna: Peter M Andersen Telefon: 090-785 23 72, 070-647 69 13 E-post: peter.andersen@umu.se

– Kunskapen om bakteriers spridning och förekomsten av infektioner runt kalvning bidrar med information om vilka smittvägar olika bakterier har. Förhoppningsvis kan denna kunskap i framtiden bidra till att förebygga sjukdomar, säger Åsa Lundberg, SVA och SLU

Åsa Lundberg, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)har tagit fram en avhandling som också visar att bakterieinfektioner i juvret vid kalvning och fyra dagar senare varierar stort mellan olika mjölkkobesättningar, och att specifika mönster i förekomst av bakterier och bakteriella genuppsättningar, genotyper, kan ge information om möjliga smittvägar på gårdsnivå.

Juverinflammation har stor ekonomisk betydelse
Juverinflammation är den vanligast förekommande sjukdomen hos svenska mjölkkor. Sjukdomen har stor ekonomisk betydelse, och är den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling av mjölkkor i Sverige. Tre specifika bakterier som orsakar juverinflammation, Staphylococcus aureus, Streptococcus dysgalactiae och Streptococcus uberis, studerades i en nyligen publicerad avhandling av Åsa Lundberg.

Behandling ledde till lägre celltal
– Det är möjligt att spridning mellan gårdar har skett via djurförflyttningar, men detta undersöktes inte specifikt i den aktuella studien. En annan intressant upptäckt var att de två vanligast förekommande Staph. aureus-genotyperna var associerade med lägre celltal efter behandling än de mindre vanliga genotyperna. Celltal är ett mått på inflammation. Ju högre celltal, antal vita blodkroppar, desto svårare inflammation, säger Åsa Lundberg.

I en annan av avhandlingens delstudier undersöktes hur vanliga bakteriella juverinfektioner med ovanstående bakterier är hos kvigor och kor vid kalvning, samt fyra dagar senare. Denna provtagning utfördes under tolv månader i tretton stora lösdriftsystem, med en hög andel kor med försämrad juverhälsa. Förekomsten av juverinflammation varierade mycket mellan gårdarna, men i flera av besättningarna hittades Staph. aureus och Strep. dysgalactiae redan vid kalvning hos kor av alla ålderskategorier.

– Detta tyder på att dessa bakterier smittar även via andra smittvägar än den vanligast beskrivna – från ko till ko i samband med mjölkning. I vissa besättningar identifierades också specifika infektionsmönster vilka gav information om när och hur smittspridning kan ha skett, säger Åsa Lundberg.

FAKTA
Åsa Lundberg studerade genuppsättningar från ungefär 400 isolat av de tre bakterierna från kliniska fall av juverinflammation, fördelade över hela Sverige. Två av de identifierade Staph. aureus-genotyperna var vanligt förekommande och spridda i upp till 82 olika kobesättningar, medan identiska typer av Strep. dysgalactiae hittades i upp till tretton besättningar. Inga identiska typer av Strep. uberis identifierades bland nästan 100 isolat från samma antal besättningar. Detta tyder på att både Staph. aureus och Strep. dysgalactiae kan spridas mellan besättningar, medan Strep. uberis inte tycks göra det.

Åsa Lundberg disputerar disputerar fredag 27 mars med start kl 09:15, i sal Audhumbla, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, SLU Uppsala. Avhandlingens titel är ”Mastitis in dairy cows. Genotypes, spread, and infection outcome of three important udder pathogens”.

Länk till avhandlingen

Läs mer om mastit på SVA:s webb

Kontaktinformation
Åsa Lundberg, tel. 018-67 46 67, e-post: asa.lundberg@sva.se. Pressekreterare Mikael Propst, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Tel. 018-67 41 11

Detta visar en avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

– Alla människor lider av luftföroreningar och global klimatförändring och därför har våra forskningsresultat betydelse för alla. Men särskilt intressanta är de för myndigheter som ansvarar för miljötillsyn av industriföretag, säger Xiao-Bing Zhang, som i sin doktorsavhandling i miljöekonomi analyserat mänskligt samarbete med betydelse för klimatet. Särskilt har han intresserat sig för så kallade miljöekonomiska paradoxer.

En sådan paradox är att företag faktiskt brukar anpassar sig till miljölagstiftning, trots att det förekommer jämförelsevis lite kontroller från samhällets sida. Med andra ord, paradoxalt många företag följer lagen med tanke på den låga risk som de löper att bli upptäckta och straffade om de istället skulle bryta mot utsläppsregler.

För miljötillsynsmyndigheter med begränsad, skattefinansierad budget är det förstås viktigt att organisera och rikta övervakning, kontrollinspektioner och brottspåföljder, så kostnadseffektivt som möjligt. Xiao-Bing Zhang har med hjälp av miljöekonomiska beräkningar analyserat en variant av kontrollsystem med detaljerad, förfinad miljötillsyn som tar hänsyn till såväl vilken teknik företag använder som hur de sköter sig när det gäller att följa miljölagstiftningen.

– Man skulle kunnat tänka sig att företag som redan valt att införa renare teknik tar ett större miljöansvar, och att det därför skulle löna sig bättre att fokusera miljötillsynen på den gruppen företag för att få en större andel av samtliga företag att följa miljölagarna, säger Xiao-Bing Zhang.

– Men våra resultat visar tvärtom att det samhällsekonomiskt mest lönsamma är att koncentrera miljötillsynen till de företag som använder mest miljöskadlig teknik. Ett sådant kontrollsystem sporrar företag att övergå till renare teknik. Den totala andelen företag som använder modernare, mer miljövänlig teknik ökar då och utsläppen minskar. Dessutom sjunker kostnaden för tillsyn.

Xiao-Bing Zhang kommer nu att tillämpa sina resultat i studier av industriföretag i Peking. Himlen i Kinas huvudstad är en tydlig indikator på att begränsning och kontroll av företags utsläpp kan ha effekt. Inför exempelvis den kinesiska folkkongressen nyligen, inför det ekonomiska toppmötet APEC (Asian Pacific Economic Cooperation) i höstas, och inför OS 2008 ville Kinas regering att smog och luftföroreningar skulle minska för att inte skapa negativ uppmärksamhet. Så regeringen beordrade fabriker att tillfälligt stänga en tid i förväg, införde obligatoriska semesterdagar och begränsade biltrafiken. Och ja, himlen blev blå. Men bara så länge som restriktionerna hade effekt.

FAKTA
Avhandlingen genomfördes med stöd av Sidas miljöekonomiska kapacitetsuppbyggnadsprogram. Avhandlingens titel: Cooperation and paradoxes in climate economics  Ladda ner pdf

Disputation: Torsdag den 26 mars 2015, kl 10.15, i sal E44, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Vasagatan 1

Kontaktinformation
Xiao-Bing Zhang, Xiao-Bing.Zhang@economics.gu.se. Handledare: Thomas Sterner, thomas.sterner@economics.gu.se, Jessica Coria, jessica.coria@economics.gu.se. Forskningskommunikatör: Karin Backteman, karin.backteman@gu.se, 0708 74 51 31

Bibliometri är ett sätt att mäta forskningskommunikation, produktion och synlighet. Olika bibliometriska indikatorer, som till exempel antal publikationer och antal citeringar, används när resurser ska delas ut till forskning inom lärosäten.

Gustaf Nelhans, universitetsadjunkt och forskare och Pieta Eklund, doktorand och bibliotekarie, vid Högskolan i Borås har kategoriserat de olika system som används och beskriver hur dessa kommer till uttryck i praktiken.

– Rapporten ”Resursfördelningsmodeller på bibliometrisk grund vid ett urval svenska lärosäten” är en översikt över hur läget ser ut i dag och den visar att forskare gynnas på olika sätt på olika lärosäten och att de inte har samma förutsättningar att jämföras med varandra, säger Pieta Eklund.

Vem riktar sig rapporten till?
– Den vänder sig till lärosätenas ledningar som riskerar att förlita sig på statiska fördelningsmodeller som minskar deras handlingsutrymme i strävan att ta fram enhetliga modeller. Rapporten vänder sig också till individuella forskare som får dubbla pålagor för prestation, där en väg kan vara att ”gama systemet” istället för att publicera den forskning som de tror gynnar kunskapsbildningen i sitt ämnesområde bäst, förklarar Gustaf Nelhans.

– Dessutom riktar den sig till bibliotekarier och andra som är intresserade av att ha en överblick över de här modellerna. Särskilt bibliotekarierollen förändras när de i många fall får i uppgift att utföra beräkningar som ligger till grund för resurstilldelningen. Från att vara en stödjande resurs i högskolan läggs en kontrollerande roll på deras arbetsuppgifter. Frågan är om dessa roller är förenliga med varandra, säger Pieta Eklund.

Varför var den viktig att skriva?
– Det finns redan en bred litteratur om hur bibliometri kommit till uttryck på nationell nivå och likaså en del skrivet om hur modellerna har en performativ roll i förhållande till forskarna. Vi har identifierat en lucka i kunskapsläget vad gäller hur fördelning sker inom lärosätena. Denna forskningsrapport har fungerat som en startpunkt för ett fortsatt arbete med att undersöka hur det ser ut på alla svenska lärosäten och vidare studier tillsammans med andra kollegor vid Högskolan i Borås och Lunds universitet, säger Gustaf Nelhans.

Vad är det viktigaste ni hoppas att läsaren tar med sig?
– Att användningen av bibliometriska indikatorer i resurstilldelningssystem är en komplex fråga och att det är svårt att göra forskning jämförbar över disciplingränser. Detta på grund av att olika discipliner har olika publicerings- och citeringstraditioner. Vi vill också visa på risken med att om lärosäten har för stor tillit till kvantitativa mått när forskningsprestationer räknas kan det få effekt på vilken typ av forskare som efterfrågas och anställs.

FAKTA
Rapporten ”Resursfördelningsmodeller på bibliometrisk grund vid ett urval svenska lärosäten” är nummer 30 i högskolans rapportserie Vetenskap för profession. Författare: Pieta Eklund och Gustaf Nelhans.

Läs rapporten i fulltext

Arbetet har redan fått ett genomslag genom att Vetenskapsrådet (VR) låtit Gustaf Nelhans och Pieta Eklung få slutordet i sitt förslag till hur den kommande nationella resurstilldelningsmodellen ska se ut. Läs mer i Forskningsutvärdering i Sverige – FOKUS

Kontaktinformation
Gustaf Nelhans, Tfn: 033-435 5985, E-post: gustaf.nelhans@hb.se. Pieta Eklund, Tfn: 033-435 5952, E-post: pieta.eklund@hb.se

– Genom att studera denna problematik i ett land kan vi få mer kunskap om hur reproduktivt beteende ser ut i även i andra länder med låga födelsetal, säger Katharina Wesolowski, doktorand på Södertörns högskola och Uppsala universitet.

Hennes avhandling bygger på fyra studier om vad som påverkar kvinnors reproduktiva beteende. Den första undersöker vilken familjepolitik Ukraina och Ryssland har och jämför den med ett större antal andra länder. Hon visar att familjepolitiken i Ukraina stödjer en familj med mannen som ensam försörjare. Rysslands familjepolitik däremot tvingar familjer att förlita sig på släktingar eller marknaden för att ta hand om barnen på grund av låga ersättningsnivåer. I den andra studien undersökte hon om familjepolitik påverkar födelsetalen på en länderövergripande nivå.

– Ett av de viktigaste resultaten är att en familjepolitik som stödjer en tvåförsörjarfamilj verkar kunna påverka födelsetalen i positiv riktning, säger Katharina Wesolowski. Det innebär att införandet av en sådan familjepolitik i länder med låga födelsetal skulle kunna höja dessa. Det är dock tveksamt om familjepolitiken i Ukraina och Ryssland bidrar till högre födelsetal då den inte stödjer tvåförsörjarfamiljen.

I den tredje studien har hon studerat vad som påverkar kvinnors önskan att få barn i Stakhanov, en stad i östra Ukraina. Resultaten visar att kvinnor som ännu inte har några barn endast påverkas av sin ålder och sitt civilstånd i sin önskan att få barn.

– Kvinnor som redan har ett barn verkar däremot uppfatta miljöförstöring som ett hinder för fortsatt barnafödande, menar Katharina Wesolowski. Därför bör denna faktor inkluderas i demografiska enkätundersökningar, säger hon.

I den sista studien har hon undersökt hur användningen av preventivmedel i Ukraina förändrades mellan 1999 och 2007 och vad användningen påverkades av. Det visar sig att användningen av kondomen ökade medan användningen av avbrutet samlag minskade. Däremot förändrades inte den totala andelen kvinnor som använde preventivmedel.

– Ett annat intressant resultat var att kvinnor som hade lagt märke till information om familjeplanering via media oftare använde moderna preventivmedel som till exempel kondom, säger Katharina Wesolowski. Det visar att statliga program för familjeplanering kan ha en inverkan på kvinnors användning av preventivmedel.

FAKTA
Katharina Wesolowski har genomfört sina doktorandstudier i sociologi vid Uppsala universitet och Södertörns högskola. Disputationen äger rum den 17 april 2015 klockan 13.00 på Södertörns högskola i sal MB 503.

Läs avhandlingen ”Maybe baby? Reproductive behaviour, fertility intentions, and family policies in post-communist countries, with a special focus on Ukraine” på Uppsala universitets webb.

Kontaktinformation
Katharina Wesolowski, Södertörns högskola, tel: 08-608 5095, katharina.wesolowski@sh.se

Stortrappen (Otis tarda) är en av fågelvärldens mest karismatiska arter, med hannar som ofta väger 10–15 kilo. Den är starkt knuten till helt öppna landskap och fanns fram till 1860-talet i de ljung- eller gräsdominerade slättlandskapen kring Skanör, Trelleborg och Kristianstad. Världspopulationen har minskat dramatiskt under de senaste två århundranden. Flera populationer har dock stabiliserats eller vuxit efter naturvårdsinsatser och jaktförbud, vilket gör att den totala världspopulationen är stabil. I flera europeiska länder, såsom Tyskland och England, pågår nu återinplanteringsförsök.

Karl Fritzson, masterstudent vid SLU, har i sitt examensarbete undersökt förutsättningarna att etablera arten på nytt i Sverige. I uppsatsen beskriver han stortrappens historik i Sverige och vilka naturvårdsåtgärder som görs för stortrappen utomlands. Han har också undersökt vilka områden i Sverige som skulle kunna vara lämpliga för en återintroduktion av stortrapp, och vad en sådan skulle få för socioekonomiska konsekvenser.

– Både i Skåne och på Öland förefaller det finnas tillräckligt stora områden med lämpliga habitat för att kunna bära en stortrappspopulation, säger Karl Fritzson. Jag tror också att en flaggskeppsart som stortrappen skulle kunna bana väg för en ökad turism i de aktuella jordbruksområdena.

– Att restaurera för stortrappen skulle få positiva effekter också för många andra arter som är trängda i dagens jordbrukslandskap. Detta borde också vägas in då man diskuterar ett eventuellt återinförande, säger Mats Niklasson vid Stiftelsen Nordens Ark, som har varit biträndande handledare för Karl Fritzson.

Centrum för vilt och fiskforskning: www.slu.se/cfw

Läs mer på SLU

Kontaktinformation
Carl-Gustaf Thulin, föreståndare för Centrum för vilt- och fiskforskning Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) 070-564 53 58, carl-gustaf.thulin@slu.se

– Det viktigaste med min forskning är att den med hjälp av giftfria och någorlunda miljövänliga metoder kan skapa smarta, övervakande textilier för olika områden i samhället, säger Maria Åkerfeldt. Jag tycker också det är viktigt att metoden har utvecklats för industriella metoder så att den kan gagna svensk textilindustri, som ju har överlevt tack vare en förmåga att anpassa och specialisera sig.

Framtida användningsområden för den ledande beläggningen är till exempel inom övervakning inom vården, där textilien kan användas i system som avläser hjärtrytm eller andra rörelser. Den kan också användas till skydds- eller sportkläder och eventuellt även på geotextilier, för att hantera geologiska förändringar.

Hittat variant som fungerar
Maria Åkerfeldts forskar om elektriskt ledande textila beläggningar och hon disputerade den 23 mars med sin avhandling ”Electrically conductive textile coatings with PEDOT:PSS”

– Ett skäl till att min forskartjänst skulle handla om just beläggning är att det görs som ett slutberedningssteg och därför tillåter flexibilitet i tillverkningsprocessen. Nu har jag hittat en variant som fungerar. Jag har också justerat den för olika tillämpningar och försökt hitta vägar som ska göra det tillgängligt för industriproduktion.

Förutom att den ska ha en bra elektrisk ledningsförmåga är tanken att beläggningen också ska vara följsam och anpassa sig efter materialet.

– En grundtanke var ju att hitta metoder för att skapa textilier som kan leda el och ändå kännas ungefär som vanliga textilier.

Så är det med beläggningen med PEDOT:PSS. Beroende på tjocklek känns den knappt alls, eller ungefär som en gummiartad beläggning på textilien. Beläggningen kan göras på ena sidan av textilien, och när det handlar om plagg placeras det på den sida som inte är mot huden.

FAKTA
Avhandlingen Electrically conductive textile coatings with PEDOT:PSS, av doktoranden Maria Åkerfeldt, Högskolan i Borås, Textilhögskolan
Handledare: Pernilla Walkenström, adjungerad professor vid Högskolan i Borås.
Maria Åkerfeldt disputerade den 23 mars på Textilhögskolan.

Läs mer om Smart Textiles

Text: Lena M Fredriksson

Kontaktinformation
Maria Åkerfeldt, Högskolan i Borås. Mobil: 0730-91 36 82, e-post: j.maria.akerfeldt@gmail.com

Caltech Javier Martín-Torres, rymdforskare på Luleå tekniska universitet är en av flera forskare som nu hittat kväve i fast form på planeten Mars. Det har skett med hjälp av rymdfarkosten Curiosity och resultatet publiceras nu i Proceedings of the National Academy of Sciences.

– Denna upptäckt är ett nytt steg i bedömningen av om det är möjligt att bo på Mars, eftersom kväve är en grundläggande förutsättning för livet som vi känner det, säger Javier Martín-Torres.

Det är forskarteamet vid Mars Science Laboratory, i vilket Javier Martín-Torres professor i atmosfärsvetenskap från Luleå tekniska universitet ingår, som har upptäckt fasta former av kväve på Mars.

– Förekomsten av kvävebärande föreningar som vi hittat i sediment på Mars innebär att det finns en källa till biokemiskt tillgängligt kväve, vilket skulle kunna innebära att det härrör från en kvävecykel i samband med Mars uppkomst, säger han.

Upptäckten har verifierats med en analys (SAM Sample Analysis on Mars), av prover tagna vid tre olika punkter. Två av dom kommer från borrningar utförda vid Sheepbed som är en slamsten i sedimentärt område. Det tredje provet tros allmänt vara representativt för damm på Mars.

– Det har bland annat konstaterats att nitrater, som är en form av kväve, kommer från fixering i atmosfären när meteoriter kolliderat, vilket stämmer överens med de data som vi fått fram genom SAM-analyser, så detta kan vara den viktigaste källan till fast kväve på Mars, säger Javier Martín-Torres.

FAKTA
Martín-Torres är också medförfattare till en vetenskaplig rapport om organiskt material på Mars som nyligen publicerades i Journal of Geophysical Research-Planets och den första in-situ mätningen av metan på den röda planeten, som 2014 publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science.

Kontaktinformation
Presskontakt: Leif Nyberg. Telefon:+46 (0)920 49 33 88. Mobil: +46 (0)76 899 11 88. Epost: leif.nyberg@ltu.se

Mellan åren 1998 och 2009 var det 213 stora översvämningar i Europa. Klimatförändringar och miljöförstöring gör att vårt samhälle kan stå inför en upptrappning av naturkatastrofer.

När naturkatastrofer inträffar kan volontärer erbjuda en betydande hjälp i att återställa normala livsvillkor i ett samhälle. Volontärernas insatser skapar en stark känsla av tillhörighet till samhället och ökar dess motståndskraft. Detta är precis vad initiativtagarna till projektet vill uppnå i en vidare mening.

Kärnan i Community SOS-projektet är att skapa en webbaserad integrerad plattform, vilken matchar människor i nöd med dem som erbjuder sig att hjälpa till.

För att samla in pengar till projektet startar man upp en crowd funding-kampanj. Ett av målen med kampanjen är att kunna finansiera framtagandet av en demo av Community SOS-plattformen så att den kan utvärderas och utgöra ett konkret verktyg att diskutera kring i möten med potentiella institutionella partners.

– Men minst lika viktigt är att vi skapar ett nätverk av intressenter. De som väljer att bidra med kapital tror på idén och vill stötta oss, säger Ambra Trotto, universitetslektor vid Arkitekthögskolan och Studio Director vid Interactive Institute Swedish ICT i Umeå.

Att det skapas ett nätverk av kunniga och engagerade intressenter är verkligen av avgörande betydelse, menar hon.

– Eftersom Community SOS via mobil, dator och surfplatta är ett nytt sätt att tänka kring hjälpinsatser, kan aktörerna i nätverket delta och ge synpunkter medan designprocessen av verktyget pågår. Med kampanjen kan vi också nå ut globalt.

Projektet utförs inom Forskningsinstitutet Interactive Institute Swedish ICT, med sin Umeåbaserade studio i Sliperiet i Umeå. Tillsammans med sju andra studios runt om i Sverige, fokuserar Interactive Institute på användarupplevelser och erbjuder expertis inom interaktionsdesign, visualisering, användarbeteende, ljuddesign, spel och underhållning.

Sliperiet är en öppen miljö och en av Umeå Universitets satsningar på samverkan och innovation. Sliperiet erbjuder nya former för att mötas, studios och verkstäder för forskning, undervisning och samverkan.

Kort video om kampanjen

Webbplatsen för projektet Community SOS

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:Ambra Trotto, Arkitekthögskolan, 0725 27 90 91, ambra.trotto@umu.se.

– Män lyfts fram som tekniskt kompetenta och kreativa. När det gäller kvinnor är det däremot deras utseende snarare än deras färdigheter som är i fokus, säger Sam de Boise, forskare i musikvetenskap vid Örebro universitet.

Musikindustrin är en global industri som påverkar vår syn på kön och status. Detta vill forskare vid Örebro universitet undersöka närmare.

– Trots att de nordiska länderna har kommit långt vad gäller jämställdhet kan vi se samma mönster inom musikindustrin här som i andra länder, säger Sam de Boise.

Skandinavisk forskning har till stor del fokuserat på musik och utbildning och på att kvinnor inte är representerade snarare än den bild av män och kvinnor som förmedlas. Målet är att ändra på detta och etablera ett internationellt samarbete med bas i Örebro. Om ett år arrangerar forskarna en stor internationell konferens i Örebro.

– Då kommer framstående internationella forskare som Susan McClary, Jack Judith Halberstam och Stan Hawkins. Det känns oerhört roligt, säger Eva Georgii-Hemming, professor i musikvetenskap vid Örebro universitet.

Målet är att lära av varandra men också att bygga inte bara ett internationellt utan också ett tvärvetenskapligt samarbete. Forskare inom musikvetenskap, utbildningsvetenskap, sociologi och genusvetenskap är inbjudna till konferensen.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Sam de Boise, sam.deboise@oru.se, 019-303334, 0732807295; Eva Georgii-Hemming, va.georgii-hemming@oru.se, 019-303839, 070-2542027

Trots att en elmotor är mer energieffektiv än en vanlig förbränningsmotor och därtill inte släpper ut några avgaser så ligger Sverige efter sina nordiska grannar på elbilsfronten. Elkraftbranschens intresseorganisation Power Circle redovisar till exempel cirka 2 000 eldrivna personbilar i Sverige. I Norge är samma siffa 37 000 elbilar. 6 000 laddpunkter i Norge ska jämföras med 600 laddpunkter i Sverige.

En studie som forskarna från KTH och SEI gjort visar på en skepsis när det kommer till elbilars potential, mycket baserat på inköpskostnaden. Uppfattningen är att elbilar är alldeles för dyra för att kunna slå igenom på bred front och konkurrera med vanliga bensin- och dieselbilar.

Det är här som batterikostnaden kommer in i bilden då denna är den största orsaken till att elbilens drivlina är dyrare än en förbränningsmotor. Så länge batterikostnaden är hög kommer elbilstillverkare att vara tvungna att kompromissa mellan räckvidd och pris. Detta har hittills varit ett stort hinder för elbilarnas framgång.

För att gå till botten med hur det verkligen ser ut har forskarna gemensamt studerat ett stort antal källor. Det blir tydligt att priserna fallit snabbt. År 2007 låg kostnaden på över 8 600 kronor per kilowattimme. Sju år senare, det vill säga 2014, låg den på 2 600 kronor per kilowatttimme.

– Situationen är imponerande särskilt som produktionen och försäljningen av elbilar gått upp rejält först de senaste åren. Om priserna fortsätter falla i den här takten kan kostnaden 1 300 kronor per kilowattimme vara nådd i början av 2020-talet. Det är också vid det priset som experter och analytiker anser att elbilar är konkurrenskraftiga gentemot bensin- och dieselbilar, säger Björn Nykvist, forskare på SEI.

Han tillägger att detta är relevant kunskap för såväl olika beslutsfattare som energi- och transportplanerare.

– Vidare är det intressant att man inte tidigare haft bättre uppskattningar. Min tolkning är att många trodde att det var väldigt dyrt att börja bygga elbilar, men när Nissan, Tesla och de andra gjorde ärliga försök visade det sig att det gick att producera batteripaket till mycket lägre priser än många tidigare trott. Så de senaste åren har de låga kostnaderna överraskat. Man kan dra paralleller till hur expertorgan som International Energy Agency missat att se det fortsatta exponentiella tillväxten för solceller som driver fortsatta prisfall, säger Måns Nilsson, adjungerad professor vid KTH, forskningschef på SEI och medförfattare till studien.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Björn Nykvist på 073- 707 85 65 / bjorn.nykvist@sei-international.org eller Måns Nilsson på 073 -330 93 82 / mansnil@kth.se.

Under 1980-talet började det på olika sätt att talas om ett nytt arbetsliv karakteriserat av organisationers ökade behov av flexibilitet. Det har senare bland annat beskrivits som en ökad omfattning av så kallade gränslösa anställningar. Även om sådana beskrivningar kan vara överdrivna passar de förhållandevis bra för att beskriva personal som hyrs in från bemannings- eller konsultföretag.

Managementlitteratur har konstaterat att personal som inte tillhör den organisation där de arbetar blir svårare att reglera och kontrollera för arbetsgivare. Forskningen har identifierat problemen och har föreslagit att tillit på olika sätt ska användas som en kontrollmekanism. Detta eftersom det antas att människor som har tillit till varandra har lättare att samarbeta.

I avhandlingen Delad tillit: Studier av personalinhyrning ifrågasätts den idén. Här studeras vilka förutsättningar inhyrd personal har att utveckla tillit. I analyserna jämförs inhyrd personal med traditionellt direktanställd personal. Särskilt fokuseras betydelsen av kompetensutveckling och social integrering i kundorganisationer för utveckling av tillit.

– Resultaten visar att inhyrd personal särskiljer sig från traditionell direktanställd personal avseende generell tillit till andra människor i samhället och tillit till de kollegor som de arbetar tillsammans med. I båda fallen visar resultaten hur inhyrd personal mindre sannolikt rapporterar stark tillit. Resultaten visar även ett negativt samband mellan tillit till kundorganisationer och upplevelsen av att ofrivilligt arbeta som inhyrd personal. Effekten mildras av tillgång till kompetensutveckling i arbetet, säger Sven Svensson, doktorand.

Samtidigt konstateras att den inhyrda personal som studerats tycks uppfatta sig som relativt välbekant med det sociala sammanhanget i kundorganisationerna.

– Det går inte att konstatera att den inhyrda personal som studerats uppfattar sig som mera isolerad från det sociala sammanhanget i kundorganisationer än vad den traditionellt direktanställda personalen gör. Det går inte heller att konstatera att den inhyrda personalen generellt uppfattar sämre möjligheter till kompetensutveckling i arbetet, säger Sven Svensson.

Avhandlingens resultat ger indikationer om att personalinhyrning kan vara en form av arbetsorganisering som ger ogynnsamma förutsättningar för tillit.

Avhandlingens analyser bygger på statistiska analyser av enkätundersökningar genomförda som tvärsnittsstudier i fyra organisationer som hyr in personal.

Avhandlingen försvarades vid Mittuniversitetet Campus Östersund 20 mars. Här hittar du hela avhandlingen: Delad tillit: Studier av personalinhyrning.

Kontaktinformation
Sven Svensson, doktorand, 070-279 22 06, e-post: sven.svensson@miun.se

– Studierna visar att Tum-EKG är en mycket användbar metod för att hitta nya hjärtrytmrubbningar hos personer som kontaktar vården, exempelvis på grund av besvär av hjärtklappning. Även om ytterligare studier behöver genomföras innan det kan bli aktuellt med allmän screening av risk­grupper, så är den intressant att använda i ett bredare perspektiv i primärvården, säger Tijn Hendrikx, allmänläkare och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som har skrivit avhandlingen.

Förmaksflimmer är den hjärtrytmrubbning som är vanligast i befolkningen. Förekomsten ökar med stigande ålder och hos personer över 65 år har mer än 5 procent förmaksflimmer. Att ha förmaksflimmer innebär en ökad risk att drabbas av stroke. De flesta av dessa patienter anses därför behöva blodförtunnande läkemedel, som kan minska strokerisken med upp till 70 pro­cent. Många patienter är dock inte medvetna om att de har förmaksflimmer eftersom de inte har några symtom.

Ett sätt att tidigt hitta patienter med tyst förmaksflimmer, innan de drabbas av stroke, kan vara att genomföra screening av riskgrupper i primärvården. Tijn Hendrikx visar i sitt avhandlingsarbete att tum-EKG är en mycket smidig metod som utan större problem går att använda i vardagen. Mätapparaten är lika stor som en mobiltelefon och den som genomgår undersökningen behöver inte koppla några elektroder på kroppen, det räcker att sätta tummarna på apparaten. Med en knapptryckning överförs sedan uppgifterna från undersökningen via mobiltelefonnätet till en internetbaserad databas.

I Tijn Hendrikx studier har samtliga deltagare i hemmiljö registrerat sin hjärtaktivitet med tum-EKG i 10-30 sekunder, morgon och kväll under två till fyra veckor. Registreringar har även gjorts vid symtom på möjligt förmaksflimmer, som hjärtklappning.

Studierna med tum-EKG visar att cirka fyra procent av deltagarna, som bestod av äldre patienter med ökad stroke risk i primärvården, hade ett tyst, tidigare okänt förmaksflimmer och var därmed kandidater för blodförtunnande behandling för att minska sin risk för stroke.

Tijn Hendrikx konstaterar att metoden också är mycket användbar för att hitta nya hjärtrytmrubbningar hos personer som kontaktar vården med besvär av hjärtklappning eller yrsel, detta i en direkt jämförelse med en kontinuerlig EKG-undersökning under 24-timmar.

– Vi kan dessutom visa att nästan 8 procent av de patienter som remitteras till sömnapnéutredning har förmaksflimmer och att förekomsten är relaterad till allvarlighetsgrad av sömnapné, ålder, manligt kön och samtidig förekomst av diabetes. Däremot hittar vi inte någon ytterligare vinst med att screena patienter som har ett förstorat förmak i vänster hjärthalva med hjälp av metoden, säger Tijn Hendrikx.

Avhandlingen är en del i ett större projekt om förmaksflimmer som drivs av forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet samt Karolinska institutet i Stockholm. Studierna finansieras med nationella, regionala och lokala anslag.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Tijn Hendrikx kommer från Nederländerna. Han arbetar som läkare vid Vindelns hälsocentral och är doktorand vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Om disputationen: Fredag den 27 mars försvarar Tijn Hendrikx, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Fånga förmaksflimmer, förebygg stroke. Upptäckt av förmaksflimmer och andra arytmier med kort intermittent EKG. (Engelsk titel: Catch atrial fibrillation, prevent stroke. Detection of atrial fibrillation and other arrhythmias with short intermittent ECG).

Opponent: Peter Nilsson, professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Huvudhandledare: Herbert Sandström.

Disputationen äger rum kl. 09.00 Sal 135, byggnad 9, Norrlands universitetssjukhus.

Kontaktinformation
För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:Tijn Hendrikx, Telefon: 072-244 63 75, E-post: tijn.hendrikx@fammed.umu.se

I sin avhandling har Joakim Munkhammar, doktorand inom forskargruppen Bebyggelsens energisystem vid Uppsala universitet, utvecklat matematiska modeller för att studera variabiliteten hos solelproduktion, hushållselanvändning och elbilsladdning. Även en fallstudie rörande elbilsladdningsdata från Solelia Greentech ABs solladdstationer samt en studie av potentialen för framtida scenarier för solelproduktion och elbilsladdning i Westminster, London, ingår.

– Kvantifiering av variabiliteten hos solelproduktion, hushållselkonsumtion och elbilsladdning är nödvändig för design och drift av framtidens elnät, säger Joakim Widén, forskningsledare vid forskargruppen bebyggelsens energisystem, Uppsala universitet.

Studierna visar att elbilsladdning bara till viss del sammanfaller med solelproduktionen för individuella laddstationer och solcellsystem men att den så kallade matchningen blir högre för utspridda system.

– Elbilsbatteriet fungerar som ett mobilt batterilager för lagring av exempelvis solel. Men till skillnad från traditionella batterilager så används det utifrån körmönster och transporteras runt, vilket leder till att det inte går att matcha lasten mot solelen lika enkelt. Men däri ligger en utmaning, säger Joakim Munkhammar.

Modellerna som utvecklats i avhandlingen ligger till grund för elnätsberäkningar för framtidens elnät, något som initialt gjorts tillsammans med bland annat Sweco och STRI.

Avhandlingen Distributed Photovoltaics, Household Electricity Use and Electric Vehicle Charging: Mathematical Modeling and Case Studies försvaras den 27 mars.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Joakim Munkhammar, Telefon: 070-446 47 21, e-post: joakim.munkhammar@angstrom.uu.se

Det har bedrivits mycket forskning om hur malariamyggor hittar människor att suga blod från. Faktum är att forskarna jobbat med den biten i flera decennier, berättar Jenny Lindh, forskare inom ämnet organisk kemi vid KTH.

– Myggorna styrs bland annat av dofter, och de myggor som sprider mest malaria i Afrika sticker helst människor. Det är för att de följer doften av oss. De sticker oss helst om natten, och det inomhus. Idag används därför impregnerade myggnät vilket visat sig vara en effektiv lösning som har hjälpt till att reducera antalet malariafallen rejält, berättar Jenny Lindh.

En stor satsning på att bland annat dela ut myggnät gratis i Afrika har inneburit att dödssiffrorna sjunkit med över 50 procent mellan 2000 och 2013. Men det finns flera problem. Impregnerade myggnät och andra lösningar slår bara ut just de myggor som suger blod inomhus nattetid. Men en hel del malariamyggor sticker människor även tidigare på kvällen och dagen, och människor måste ju vistas utomhus även på natten. Myggorna börjar dessutom bli resistenta mot de myggmedel som används.

För att hitta ett komplement till de myggkontrollmetoder som används idag har Jenny Lindh och de andra forskarna koncentrerat sig på myggornas äggläggningsbeteende. Det är mygghonorna som sprider parasiterna som orsakar malaria när de suger blod. De behöver näringen i blodet för att äggen, som sedan läggs i små och stora vattenpölar, ska kunna utvecklas.

– Forskarna har tidigare inte vetat så mycket om just äggläggningen och mycket mindre forskning har gjorts om det jämfört med studier på blodsugande myggor (”host seeking behaviou”r). I Oviart-projektet har vi kunnat visa att det inte är någon slump var myggorna lägger sina ägg, de använder både sin syn och sitt doftsinne, säger Jenny Lindh.

Hon och de andra forskarna började således experimentera med olika jord- och vattenblandningar och kom till slut fram till att det fanns en beståndsdel i jorden, ett ämne vid namn Cedrol, som var extra attraktivt. Lockande för rätt myggsort ( malariamyggan Anopheles gambiae)samt vid rätt tid, när honmyggorna ska lägga sina ägg.

– Det här är första gången forskare kunnat bevisa att mygghonornaa reagerar på ett särskilt ämne när de letar efter en äggläggningsplats. Det är ett stort steg att kunna bevisa att det går att lura myggor i de här stadierna med en så kallad attrahent. Vi hoppas nu att vi kan använda denna kunskap till att skapa effektiva myggfällor, säger Jenny Lindh.

Tester av fällor har redan utförts, med viss framgång
– Just nu har vi två fällor som fungerar bra på olika sätt. Till fällorna kopplas en fläkt som sprider doften, men som också suger in myggorna, säger Jenny Lindh.

Hon berättar att en del arbete återstår. Till exempel måste fällorna optimeras för att kunna konkurrera bättre med naturliga äggläggningsplatser, som vattenpölar. Fällorna måste också testas i olika miljöer där förutsättningarna skiljer sig åt.

– Vi har identifierat ett ämne vars doft myggorna gillar, men det är högst troligt att de reagerar på fler ämnen. Ju mer vi vet, desto effektivare blir vi på att begränsa populationen av malariamyggor och därigenom minska malariafallen. Malariamyggor är för övrigt det djur som dödar absolut flest människor, men samtidigt vet vi ganska lite om hur de beter sig utöver hur de hittar människor, säger Jenny Lindh.

Myggförsök och fältstudier har genomförts i Kenya och de kemiska analyserna på KTH.

Forskningsresultatet är ett samarbete mellan forskare på KTH, International Centre of Insect Physiology and Ecology i Kenya och LSHTM samt Durham University i England.

Forskningsresultatet är ett samarbete inom forskargruppen Oviart som består av forskare på KTH, International Centre of Insect Physiology and Ecology i Kenya och London School of Hygiene and Tropical Medicine samt Durham University i England. Forskningsanslaget som gjort det möjligt att utföra projektet kommer från National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID) of the National Institutes of Health, R01AI0882537.

Forskningsresultatet är av så pass stor betydelse att det publicerats i Malaria Journal. Här hittar du artikeln.

Kontaktinformation
:För mer information, kontakta Jenny Lindh på 073- 320 89 65 eller jenlindh@kth.se.