Vårens ankomst är mycket mer än varmare och ljusare dagar: drillande
lärkor, surrande bin, vitsippsbackar och lövsprickningens grönska. I år har våren startat tidigt. Hasseln har börjat blomma mer än en månad före vad som var normalt för 100 år sedan och just nu tätnar det bland tussilago och blåsippor i södra Sverige. En tidig vår betyder i regel också en lång, utdragen vår. Många vårtecken finns kvar att längta till innan lövsprickningen och därmed våren är fullbordad.

För 100 år sedan brukade vitsipporna börja blomma i Uppsala vid Valborg. Med hjälp av Vårkollen vill SBF och forskarna mäta hur vårens ankomst förändrats. Förutom blommande vitsippor vill de få in rapporter om björkarnas lövsprickning och blomning för hägg, sälg, och tussilago från hela landet.

– Vi vill stimulera intresset för att spana efter vårtecken och uppmuntra de som rapporterar in sina vårtecken att de också bidrar till vetenskaplig kunskap, säger Stefan Grundström, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer år från år kan forskning och miljöövervakning se hur olika arter och olika delar av landet påverkas.

– Eftersom samma sak gjordes i landet för 100 år sedan kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Kjell Bolmgren från SLU som är samordnare för Svenska fenologinätverket.

FAKTA
Vårkollen kommer att ta emot vårtecken-observationer på www.vårkollen.se.

www.naturenskalender.se
www.svenskbotanik.se

Kontaktinformation
Om Vårkollen och Svenska fenologinätverket: Kjell Bolmgren, samordnare för Svenska fenologinätverket, Sveriges lantbruksuniversitet 0730-67 03 65, kjell.bolmgren@slu.se. Om Svenska Botaniska Föreningen: Stefan Grundström, 070-420 02 11, ordforande@svenskbotanik.se

Professor Karl Gustaf Rosén, forskare inom medicinsk teknik vid Högskolan i Borås, har nyligen avslutat en ettårig datainsamling vid en förskola i Kode. Där har han undersökt vad som händer om man renar inomhusluften från partiklar.

Grunden till forskningen lades för 20 år sedan. Han arbetade då som barnläkare och funderade över varför så många barn blev allergiska.

– I den vevan blev det vanligare att barn började gå i förskola från tidig ålder. Eftersom immunförsvaret tränas under de tre första åren väcktes tanken att det kanske är inomhusmiljön på förskolan som påverkar.

Han studerade luften i förskolan och upptäckte att det inte är koldioxiden i luften utan främst partiklar som har en negativ påverkan. Det är allt från kattallergener till viruspartiklar, vissa är mindre än en tusendels millimeter stora. I luften finns även skadliga nano-partiklar som bildas i förbränningsmotorer.

– Partiklarna beter sig annorlunda än gaser. Och vanliga ventilationssystem gör inte att partiklarna försvinner, inte ens med den modernaste tekniken, säger KG Rosén.

Minskar sjuk- och VAB-dagar
Det är inte första gången som KG Roséns forskning kräver att han själv leder arbetet med att ta fram en maskin. Han gjorde det när det gällde fosterövervakning vid förlossning och har nu gjort det för att rena luften från partiklar – AirRevival.

Studien i Kode har visat att barnens sjukdagar har minskat med 62 procent. Det innebär att varje barn, innan de satte in maskinen, i snitt hade 12 sjukdagar om året. Nu är de nere på 5 dagar om året.

– Det är bra om man kan undvika infektioner när barnen är små. Det gör att vi kanske kan undvika problem när de kommer upp i åldrarna som exempelvis astma.

Han understryker att förebyggande vård är billigare. Dessutom minskar också antalet VAB-dagar vilket idag är en stor kostnad för samhället.

Den nya studien bekräftar resultat från en tidigare undersökning där närvaron bland barnen ökade med 55 procent då luften renades med elektrostatisk metodik.

Har byggt en maskin
AirRevival är en dosa med en båge som bildar ett negativt laddat elektrostatiskt fält. Det drar till sig de positivt laddade partiklarna som en elektronisk dammsugare. Man fäster dosan på ett fönster som fungerar som uppsamlare för partiklarna. Det enda som krävs är att man tvättar fönstret på insidan.

– När man släpper ut elektroner på det här viset bildas väteperoxid. Det har vi märkt påverkar mikroorganismer som mögel. Så vi renar inte bara luften från partiklar utan minskar även förekomsten av mögel i luften.

Det finns andra tekniker med samma syfte men de är ofta dyrare och saknar den dokumentation som finns i samband med AirRevival.

Vill utvidga studien
Han har även testat elektrostatisk luftrening i stall där hästar blivit mögelallergiska. Efteråt har hästarna mått bättre och bland annat kunnat börja i hopplandslaget igen. Även bland frigående värphönor gör renare luft att produktiviteten ökar eftersom deras immunsystem inte behöver jobba lika hårt.

KG Rosén har installerat AirRevival i sitt barnbarns förskola i Hongkong där luften är kraftigt förorenad av partiklar både från trafiken och av barnens aktivitet.

Nästa steg är att utvidga studien.

– Min förhoppning är att vi skall utveckla en ny standard för inomhusmiljö i skolor som är inriktad på att minska luftens biolast i form av små partiklar, säger KG Rosén.

Text: Anna Kjellsson

Kontaktinformation
Karl Gustaf Rosén, e-post: karl-gustaf.rosen@hb.se, mobil: 0733-72 22 02

Omkring tolv procent av befolkningen lider av social ångeststörning, även känd som social fobi. Men ungefär en tredjedel av de patienter som behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT, svarar inte på behandlingen. Doktorand Kristoffer NT Månsson har lett en hjärnavbildningsstudie med syfte att utvärdera prediktorer till en behandlings resultat, i det här fallet KBT via internet. Resultaten publicerades i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Translational Psychiatry.

– Vi ville se om man på individnivå kunde förutsäga vem som blir bra av KBT, det skulle i så fall spara patienten lidande av en misslyckad behandling. På våra resultat verkar det som vi är på rätt väg, säger Kristoffer NT Månsson.

Med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi, fMRI, tittade man på hjärnaktivitet hos 26 patienter med social ångeststörning. Efter att patienternas hjärna avbildats genomgick de KBT via nätet och ett år senare följdes de upp så att man kunde avgöra om de svarat på behandlingen eller inte.

Vid uppföljningen tittade forskarna tillbaka på hur hjärnaktiviteten såg ut innan terapin och särskilt koncentrerade man sig på hjärnans rädslonätverk. Uppgiften var att undersöka om man med hjälp av en ny datadriven analysmetod kunde förutsäga vilka individer som senare skulle tillgodogöra sig behandlingen. Det kunde man. Mönster av hjärnaktivitet i främre cingulum, ACC, kunde förutsäga vilka individer som skulle svara, respektive inte svara, på behandlingen.

– Det visade sig att hjärnaktiviteten i ACC med 92 procents träffsäkerhet kunde förutspå behandlingsresultat ett år efter att behandlingen avslutats. I praktiken var det bara två av patienterna i studien som vi inte kunde förutsäga behandlingsutfall på, säger Kristoffer NT Månsson.

I framtiden är det alltså möjligt att personer som lider av social ångeststörning skulle kunna tilldelas en viss behandling i förmån för en annan –baserat på vad man vet om patientens hjärna.

– Det här är värdefullt inte bara för patienten utan även för klinikern som får ett redskap för att fatta beslut för en särskild individ, inte baserat på en hel grupp som det är idag. Sjukvården skulle slippa behandla i onödan, säger Kristoffer NT Månsson.

FAKTA
Studien har gjorts tillsammans med professor Gerhard Andersson vid Linköpings universitet, forskare vid universiteten i Uppsala, Umeå och Stockholm samt King’s College i London.

Artikeln: Predicting long-term outcome of Internet-delivered cognitive behavior therapy for social anxiety disorder using fMRI and support vector machine learning. Av KNT Månsson, A Frick, C-J Boraxbekk, AF Marquand, SCR Williams, P Carlbring, G Andersson och T Furmark. Translational Psychiatry. 2015;5, e530.

Kontaktinformation
Kristoffer Månsson, doktorand, tel: 070-5085082, kristoffer.nt.mansson@liu.se

Lean är ett begrepp som över tid har utvecklats och tolkats på ett flertal  sätt och som ursprungligen härstammar från den japanska biltillverkaren Toyota. Detta  koncept ger sig många nu på att föra in inom industrin, men även inom sjukvård mm. Många företag hoppar på tåget, men endast 10 procent når dit de vill.

– Man kan nå vissa resultat, när man endast jobbar med att minimera slöseri och standardisera verksamheten osv, men oftast så är det inte hållbart, säger Jonas Renström.

Bedrägligt enkelt
Om man åker till Toyota och tittar så är det deras verktyg man kommer att se, men principerna utifrån vilka de leder verksamheten är inte lika uppenbara.

– Det är bedrägligt enkelt om man tittar på det. Du får med dig ett antal verktyg för hur man ska mäta och standardisera, skapa rutinbeskrivningar etc. Men sättet att leda och förhållningssättet, det kanske viktigaste, det fick du inte med dig.

– Verktygen är det dessutom inte säkert att du kan applicera inom sjukvården eller ens utanför bilindustrin. Förhållningssättet och sättet att leda är däremot  giltigt överallt.

En lärande organisation
– I förbigående nämns oftast att Toyota är en lärande organisation och att det är på grund av det som de presterar så bra – och sedan börja man prata om verktygen igen.

Företagets ledningsgrupp är nyckeln när man börjar jobba enligt Lean. Och det  viktiga för ledningsgruppen blir att sätta strukturer för lärande, och att själv delta i det arbete som sker.

– Först se till att jag själv förstår sedan kan jag börja träna och coacha min organisation.

Leadership och Management
– Ofta pratar man om dessa begrepp som om de vore samma sak. Men det är olika saker och de stöttar varandra och bägge behövs.

Management är strukturer för att hålla ihop en organisation, siffror, rutiner och  processer. Leadership är delaktighet, motivation, och att påverka beteenden så att folk faktiskt följer de strukturer vi har.

En chef behöver kunna bemästra båda delarna. Men det är ganska vanligt med chefer som är starkare på ena eller andra sidan.

– Någon är jätteduktig på struktur men att gå ut och påverka beteenden hos medarbetarna och möta upp dem, det fungerar inte.

– Utifrån vad Lean är, så behövs båda sidorna, de är komplementära och svarar mot olika behov. Du har Toyotas verktygslåda, men du har också människor som samverkar och agerar på ett specifikt sätt. Du behöver forma ett beteende där folk är villiga att vara med.

Måste kopplas till strategin
Företag  måste vara klara över varför man vill införa Lean. Vad är det Lean ska lösa, eller bidra med i företaget. Utifrån detta behöver förändringen kopplas till företagets strategi för att inte riskera att bli ett sidoprojekt.

Lean ska  möjliggöra strategin för utvecklingen för företaget. Om Lean däremot  bara är något som ”är bra att ha i produktionen”, ja då blir det svårt för ledningen att stötta det arbetet.

– Det är viktigt att det här arbetssättet sätter sig i hela organisationen. Annars är det lätt att man får ett silotänk och resten av organisationen jobbar på som vanligt.

– Då får man ett lyft ett tag och sedan trycks uppnådda lokala förbättringar tillbaka av resten av organisationen.

Konsulterna
Det  är vanligt att ledningen tar in konsulter högt uppe i pyramiden och  sedan jobbar konsulterna nere på fabriksgolvet. Då har man alltså klivit  förbi kanske tre chefsled och när konsulterna sedan går då har man tre nivåer som inte känner något ägarskap och som kanske inte varit med och lärt sig systemen.

Konsulter kan bidra med viktig kunskap men som företag behöver man säkra att  ägarskapet för utvecklingen av Lean finns hos egna chefer och inte hos inhyrda konsulter. Hur man använder sig av konsulter behöver därför noga övervägas

– Detta visar jag i egna undersökningar vid ett större svenskt industriföretag. Det blir inget vidare bra om man förlitar sig på konsulter istället för att träna sin egen organisation.

– Ägarskap och kompetens gällande arbetssättet behöver finnas i den egna  ledningen och utvecklingen behöver vara en del av företagets strategi.

Jonas Renström är industridoktorand och knuten till CLIP vid Högskolan i Gävle och KTH skolan för teknik och hälsa. Framåt vill han nu titta på hur man skulle kunna jobba med kompetensutveckling hos en företagsledning inom Lean.

Text: Douglas Öhrbom

Kontaktinformation
Jonas Renström, industridoktorand vid CLIP, Högskolan i Gävle. Telefon: 070- 647 92 55. E-post: E-post:jonasren@kth.se

I Sverige har kvinnor svårare än män att uppnå de allra högsta lönerna. Detta så kallade glastak finns bland tjänstemän i både privat och offentlig sektor. IFAU visar i en ny rapport att glastaket hänger samman med kvinnors större uttag av föräldraledighet.

Män har högre lön än kvinnor, det gäller generellt på hela arbetsmarknaden. Löneskillnaderna mellan de 10 procent högst avlönade männen och kvinnorna är större än löneskillnaderna bland medel- och låginkomsttagare. Kvinnornas medianlön är till exempel 10 procent lägre än männens medianlön, men de 10 procent högst betalda kvinnorna har 30–40 procent lägre lön än männen. Att kvinnor har svårt att nå de riktigt höga lönerna kallas ibland ”glastaket” och är särskilt vanligt i de skandinaviska länderna.

Rapportförfattarna finner att löneskillnaderna mellan de högst betalda männen och kvinnorna i Sverige minskade 1998–2008, men fortfarande fanns kvar i slutet av perioden. Glastaket finns bland tjänstemannayrken, men inte arbetaryrken. Särskilt stort är detta könslönegap i den fjärdedel som har högst lön i landstingssektorn, där den fjärdedel kvinnliga landstingsanställda som tjänar bäst har betydligt lägre lön än den fjärdedel manliga landstingsanställda som har högst lön.

Samband mellan föräldrapenning och löneutveckling
Könslönegapet ökar när första barnet kommer. Att ta ut föräldrapenning hänger samman med en sämre löneutveckling. Det är särskilt tydligt i det högsta inkomstskiktet. Eftersom kvinnor tar ut mer föräldrapenning har de sämre löneutveckling, särskilt om de sprider ledigheten över längre tid. En extra månad med föräldrapenning var år 2008 korrelerat med 0,7 procent lägre lön för de 10 procent högst betalda kvinnorna. De som tog ut föräldradagarna koncentrerat hade däremot en högre lön efter bortavaron jämfört med dem som spred ut ledigheten över en längre tid.

Män tar ut färre föräldrapenningdagar än kvinnor. Men sambandet mellan uttag av föräldrapenning och försämrad löneutveckling är starkare för män i de högre inkomstskikten. För de 10 procent högst betalda männen var en extra månad med föräldrapenning korrelerat med 1,5 procent lägre lön.

– Vi vet inte varför högavlönade pappor som tar ut föräldrapenning får en (ännu) sämre löneutveckling än mammorna, säger Peter Skogman Thoursie som är en av rapportförfattarna. Kanske beror det på att dessa män i större utsträckning än motsvarande kvinnor har gjort ett medvetet val av familjearbete framför lönearbete och att det avspeglar sig i kommande löneutveckling. Det kan också bero på att arbetsgivaren inte satsar lika mycket på de här männen då deras val i större utsträckning än kvinnors val av föräldrapenning går emot normen och signalerar mer engagemang för familj än för karriär.

Rapporten baseras på registerdata från Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan för anställda som var 25–60 år under 1998–2008. Datamaterialet innehåller bland annat information om kön, ålder, årsarbetsinkomster, sektorstillhörighet, månadslöner, uttag av föräldrapenning samt barnens födelsedatum. Lönerna är heltidsekvivalenta månadslöner. Rapportförfattarna jämför kvinnor och mäns löner vid olika percentiler.

IFAU-rapport 2015:1 ”Glastaket och föräldraförsäkringen i Sverige” är en sammanfattning av IFAU Working Paper 2015:4 skriven av Jim Albrecht, Peter Skogman Thoursie och Susan Vroman.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Peter Skogman Thoursie på 08-16 30 48.

Mångfalden av växter längs norrländska vattendrag påverkas av både yt- och grundvatten. Att det finns en så stark koppling mellan vegetation och hydrologi är en kunskap som kan få stor praktisk betydelse för naturvården inom skogsbruket. Det skriver Lenka Kuglerová i sin avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 26 mars.

Strandzoner, de områden intill vattendrag som periodvis översvämmas, är viktiga ekosystem i det boreala landskapet. Dessa områden har hög artrikedom och är viktiga för vattenkvalitet och kvantitet och som födokälla för akvatiska organismer.

– Jag har funnit ett starkt samband mellan strandvegetationens artrikedom och läget i avrinningsområdet, säger ekologen Lenka Kuglerová. Läget spelar roll eftersom det styr hur mycket vatten som flödar till den punkten.

Att vattendragets storlek spelar roll visar hennes studie av strandväxande kärlväxter, mossor och levermossor längs en gradient av vattendrag av olika storlek – från små bäckar i Krycklans avrinningsområde till den stora Vindelälven. Strandvegetationens artrikedom ökade med vattendragets storlek.

– Det beror på att en ökning i vattendragens storlek leder till att störningar från översvämningar blir större, vilket gör att heterogeniteten i strandmiljön ökar och marken blir mer produktiv. Större vattendrag är också mer effektiva att sprida flytande frön med vattnet. Alla dessa faktorer bidrar till en mer gynnsam miljö för fler växtarter, förklarar Lenka Kuglerová.

Strandvegetationen påverkas också i hög grad av grundvattnet. Terrängförhållanden och jordarter bidrar till att koncentrera flödet av grundvatten till utströmningsområden, så kallade ”hotspots”. Lenka Kuglerová visar i sin avhandling att dessa fuktiga partier har en artrikare strandflora. Strandzonerna med grundvattensutflöde är också bredare och har artrika samhällen av kärlväxter, mossor och levermossor längre bort från vattendrag i jämförelse med stränder utan grundvattensutflöde.

Grundvattensutflöden i strandzoner är värdefulla på många sätt, inte minst för vattendragens vattenkvalitet eller fiskar och vattenlevande insekter. Grundvattnet som strömmar ut skapar en stabil miljö med jämn temperatur och vattenföring och med högre pH och högre kvävekoncentrationer.

Vid avverkning i skogen lämnas i dag en skyddande zon längs vattendrag med en fast standardiserad bredd. Om Lenka Kuglerová får som hon vill bör tillämpningen av skyddszoner förändras.

– Mitt förslag är att införa hydrologiskt anpassade skyddszoner som är bredare där grundvattenutströmning sker och smalare i övrigt. Genom detta kan vi skydda biologisk mångfald, vattenkvalitet och undvika att skogsmaskiner fastnar och skadar våta strandjordar, säger hon.

Lenka Kuglerová har också undersökt hur strandväxter reagerar på restaurering av vattendrag. Många nordliga vattendrag kanaliserades och rensades under 1900-talet för att transportera timmer. I dag restaureras många av de vattendragen för att återskapa de naturliga miljöerna. Lenka Kuglerovás resultat visar att restaurering av vattendrag kan öka artrikedom och biomassa av strandväxter eftersom strandmiljön förbättras.

– Vi ser dock inte så snabba, positiva resultat som vi önskar. Miljön har blivit mer gynnsam för strandväxter efter restaurering, men växterna behöver mer tid för att återhämta sig.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Om disputationen: Fredagen den 26 mars försvarar Lenka Kuglerová, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Grow with the flow – Hydrological controls of riparian vegetation in boreal stream networks. Svensk titel: Hydrologisk påverkan på strandvegetation i nätverk av boreala vattendrag. Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Björken, Sveriges lantbruksuniversitet. Fakultetsopponent är Dr John Stella, Department of Forest and Natural Resources Management, State University of New York, Syracuse, NY, USA.

Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna: Lenka Kuglerová, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Telefon: 0738-039 457. E-post: Lenka.kuglerova@gmail.com

Åsa Löfqvist har undersökt vilka varaktiga förändringar som statens riktade ekonomiska medel i form av skolprojekt bidrar till i förskola och skola, samt vad som främjat respektive missgynnat förändringarna.

Studien behandlar två skolprojekt som samtliga förskolor och skolor i en kommun medverkade i. Det ena var ett språkprojekt som hade som huvudsakligt syfte att barn och elever med språkstörning skulle erbjudas en mycket god språk- och lärandemiljö, samt mötas av kunniga pedagoger i en inkluderande miljö.Det andra var ett projekt som strävade efter att skolan skulle förbättra sina metoder när det gäller att möta barn, elever och föräldrar, ett relationsprojekt.Projekten bedrevs nästan parallellt och har granskats med några års mellanrum. Intervjuer har gjorts med rektorer och pedagoger det år projekten var i sitt slutskede och återigen cirka tre år senare.

Studien visar bland annat att statliga medel gynnar varaktiga förändringar samtidigt som andra statliga föreskrifter begränsar vilka de varaktiga förändringarna blir.

– Statliga medel bistod kommunen i deras uppdrag att utveckla skolan, samtidigt som nya statliga föreskrifter, med annat innehåll, begränsade varaktigheten av projektsatsningarna, berättar Åsa Löfqvist.

Studien visar också att flera pågående förändringsarbeten inom en skolorganisation begränsar vilka de varaktiga förändringarna blir av enskilda projekt.

– Ansvariga måste sovra i det antal projekt som de tar sig an, och inte heller implementera nya projekt samtidigt som nya direktiv, med annat innehåll, ska omsättas i praktiken.

Enligt studien påverkas resultatet av projekten också av strukturer, kulturer och individer inom skolorganisationen, exempelvis av strukturer såsom medarbetarnas olika professioner, arbetsuppgifter och arbetsvillkor.

– Strukturer behöver uppmärksammas och förändras så att medarbetarna involveras i projektets innehåll på ett fördjupat sätt och under en längre tidsperiod. Ju större delaktighet bland organisationens samtliga medarbetare, desto större är sannolikheten att arbetskulturer förändras, och att varaktiga förändringar kommer till stånd i förskola och skola, säger Åsa Löfqvist.

Om disputationen:
Disputationen ägde rum fredagen den 6 mars. Avhandlingen heter Projekt som strategi för skolutveckling – en fjärils färdväg, men ingen dagslända…

Kontaktinformation
Åsa Löfqvist, pedagogiska institutionen E-post: asa.lofqvist@umu.se

Genom ett samarbete mellan hållbarhetsverktyget Worldfavor och SP används för första gången digital rapporteringsteknik som underlag. På så vis kan man smidigt och opartiskt verifiera en verksamhets arbete med hållbart företagande utifrån riktlinjer inom den internationella standarden ISO 26000. Jämfört med en vanlig certifiering är transparensen, öppenheten, den stora skillnaden.

– Poängen är att företagets intressenter, till exempel kunder och leverantörer, får detaljerad information om hur företaget jobbar med hållbarhetsfrågorna. Det finns också möjlighet för dem att ge input. Det innebär att företaget kan få ytterligare draghjälp i sitt hållbarhetsarbete, säger Dag Sjöholm, revisor på SP

I verifieringen, som delas ut i tre nivåer: Guld, Silver eller Brons, bedöms företagets åtagande och arbete kring relevanta riktlinjer inom standarden ISO 26000. Verksamheten granskas digitalt i verktyget Worldfavor, via verksamhetens hemsida, hållbarhetsredovisningar och med personliga intervjuer.

– Processen ger också en verifieringsmärkning som företaget kan använda i sin marknadsföring, säger Dag Sjöholm.

Det är kaffeföretaget Löfbergs som är först ut med att använda den nya tjänsten.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Dag Sjöholm, SP, tel 070-315 36 92, dag.sjoholm@sp.se

Det finns ett stort behov av forskning inom barn- och ungdomstandvården visar SBU i en ny rapport. Översikten tar upp de viktigaste behandlingarna inom området och många metoder saknar evidens. Dagens metoder kanske är de rätta – men vi vet ännu inte om de är effektiva, säkra eller vilken metod som är mest kostnadseffektiv. Om behandlingsmetoderna för barn och ungdomar är effektiva finns bättre förutsättningar för en god tandhälsa under resten av livet. Detta kan även spara pengar för samhället.

Kunskapsluckorna inom barn- och ungdomstandvården beror antingen på att det saknas forskning eller att forskningen har för låg kvalitet. Områden som SBU har gått igenom är till exempel tandvårdsrädsla, förebyggande behandling mot karies, diagnostik av karies och tandvård för barn med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom.

Bakgrund
Översikten om barn- och ungdomstandvården är en fortsättning på SBU:s kartläggning av kunskap inom tandvården. SBU har tidigare undersökt vuxentandvården i flera rapporter. Projektgruppen har identifierat, värderat och sammanställt kunskap och kunskapsluckor inom en rad viktiga områden inom barn- och ungdomstandvården. SBU baserar rapporten på de 40 bästa översikterna av sammanlagt 400 översikter. Rapporten kan ligga till grund för beslut om riktlinjer och för beslut om framtida forskning.

Rapporten ”En systematisk kartläggning och granskning av systematiska översikter inom barn- och ungdomstandvården – vad vet vi egentligen?” finns på www.sbu.se.

Kontaktinformation
Gunilla Klingberg, professor pedodonti telefon 070-780 00 44, Sofia Tranæus, professor i medicinsk och odontologisk metodutvärdering vid SBU, 08-412 32 14.

Resultaten bygger på underlag där barn följts upp till 27 år efter att deras benmassa mättes första gången. Det är den längsta uppföljningstiden hittills för denna typ av studier. Särskilt fokus var på hur frakturer i barndomen samt hur tidiga födslar påverkar risken för frakturer senare i livet.

Det visade sig att barn födda före vecka 37 (s.k. prematurt födda barn), och som hade låg vikt i förhållande till födelseveckan, löper ökad risk för låg benmassa i vuxen ålder.

Även bland män som råkat ut för en fraktur i barndomen konstaterades ett samband med lägre bentäthet i vuxen ålder. Maxnivån av benmassa (peak bone mass) som dessa män uppnådde var lägre jämfört med en kontrollgrupp med friska män.

Buttazzoni ser fördelar med att jobba förebyggande också med dessa individer. Och han menar att fraktur i barndomen på sikt kan bli en del av FRAX, en samling riskfaktorer som används för att beräkna risken för frakturer bland personer som är 65 år och äldre. Men fler studier krävs innan dess.

I avhandlingen undersöktes även om mätning av benmassa på barn skulle kunna användas som ett screeningverktyg på stora befolkningsgrupper, för att tidigt identifiera individer som riskerar nå låg peak bone mass. Men det visade sig svårt att dra paralleller mellan mätvärdena som barn och vuxen.

FAKTA
Underlagen till avhandlingen kommer från Landinstudien (214 individer) och Bunkefloprojektet (121 individer) där svenska barns benmassa följts upp under 27 respektive 11 år. Buttazzoni och hans kolleger hoppas att framtida studier, helst med större studiepopulationer, ska öka kunskapen ytterligare om hur den mindre benmassan påverkar frakturer.

Christian Buttazzoni, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och specialistläkare i ortopedi vid Östersunds sjukhus. Den 20 mars 2015 försvarar han avhandlingen ”Bone mass from childhood to adulthood”. http://www.lu.se/lup/publication/5148389

Hemsida för forskargruppen: http://www.med.lu.se/klinvetmalmo/osteoporosforskning


Om benskörhet (osteoporos )
Benskörhet (osteoporos) drabbar främst äldre och innebär en försvagning av skelettet som leder till ökad risk för frakturer. Hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män i Sverige råkar under sin livstid ut för en eller flera frakturer där benskörheten spelar en roll. Mängden benmassa är som störst i åldern 20-40 år hos både kvinnor och män. Därefter sker en naturlig minskning som i en del fall leder till benskörhet med ökad risk för benbrott och frakturer. Att nå en hög högsta nivå av benmassa (peak bone mass) har visat sig ha en skyddande effekt mot benskörhet. 60-80 procent av mängden mineral i skelettet (benmassan) anses vara genetiskt betingad. Resterande del kan påverkas av miljö- och livsstilsfaktorer, främst under uppväxttiden.

Kontaktinformation
Christian Buttazzoni, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och specialistläkare i ortopedi vid Östersunds sjukhus, 0709-298998, ernstcg@hotmail.com

Bakom LiU:s ansökan står Carl Göran Svedin, professor i barn och ungdomspsykiatri. Han är glad idag:

– Socialstyrelsens bedömning och rekommendation till regeringen är en bekräftelse på det mångåriga arbete som vi lagt ner för att utveckla såväl kunskap om som insatser till barn som far illa. Inte minst gäller det universitetets satsning på en barn- och ungdomspsykiatrisk professur specialinriktad mot barn som far illa och Region Östergötlands framsynta satsning på olika verksamheter till stöd för utsatta, inte minst BUP-Elefanten och Linköpings Barnahus.

Om regeringen beslutar i enlighet med förslaget innebär det en finansiering med fem miljoner kronor om året. Centrumet får en egen chef för att hålla ihop verksamheten, som ska utvärderas efter tre år.

Alliansregeringen uppdrog hösten 2014 åt Socialstyrelsen att göra en utlysning bland Sveriges statliga lärosäten för att inrätta ett nationellt centrum på området. Till slut lämnade tre universitet in en fullständig ansökan. När bedömningsprocessen var klar rankades Linköpings universitet högst, före Uppsala och Stockholm.

Centrumet i Linköping som får namnet Barnafrid ska ta fram kunskap om våld och andra former av övergrepp mot barn i syfte att förbättra förebyggande åtgärder. Ett annat fokus är att utveckla metoder för tidig upptäckt av övergrepp och stöd till utsatta barn.

Bedömarna anser i sin rapport att ansökan från LiU är det som bäst fyller de uppsatta kriterierna. Man framhåller den tidigare forskningen inom barn- och ungdomspsykiatri, samarbetet med Barnahusen i Linköping och Norrköping samt BUP Elefanten. De existerande nätverken nationellt och internationellt är också imponerande, skriver de i sin rapport till Socialstyrelsen.

FAKTA
Östergötland var ett av de två första landstingen i Sverige som 1981 utvecklade processer för att hantera övergrepp mot barn. Sedan mitten av 1990-talet har Linköping varit ett nav för arbetet med barn och ungdomar som utsatts för fysiska och sexuella övergrepp.

Kontaktinformation
Carl Göran Svedin, professor, 0709-660740, carl.goran.svedin@liu.se

Bioextrax har tagit fram en ny patenterad, kostnadseffektiv metod för att utvinna bioplasten PHA. Plast tillverkas idag huvudsakligen av fossila råvaror som olja och kan inte brytas ner i miljön under överskådlig tid. För att på lång sikt kunna ställa om till ett hållbart samhälle behövs det kunna tillverkas plast av bioråvara, så kallad bioplast. En förutsättning för att kunna ersätta fossilt framställda plaster är att de nya bioplasterna har samma egenskaper. Det har förnybar bioplast som PHA som Bioextrax kan utvinna och skulle därför på sikt kunna ersätta dessa plaster. Användningsområden för denna bioplast är bland annat plastpåsar, livsmedelsförpackningar, engångsartiklar, vattenflaskor, leksaker, mobiltelefoner och hushållsartiklar.

Ett ökat behov för mer hållbara lösningar återspeglar sig i den ökande produktionskapaciteten för bioplaster. 2013 var produktionskapaciteten 1,6 miljoner ton och enligt marknadsdata från European Bioplastics förutspås produktionskapaciteten öka till cirka 6,7 miljoner ton år 2018. Dock är bioplasterna fortfarande dyra att framställa. Detta beror dels på att produktionen behöver upp i volym för att skapa ett fördelaktigare pris, men också på att mer kostnadseffektiva produktionsmetoder måste fram.

– Vår metod är unik, den ger inte bara en billigare produkt, utan också mycket rena plastgranuler utan användning av giftiga lösningsmedel, säger Bioextrax vd Mohamad Takwa.

– Bioextrax är ett mycket spännande företag som redan röner stort intresse för sin teknologi ute på marknaden. Vidare har bolaget ett bra team på plats, med gedigna forskare och entreprenören Kristofer Cook som marknadsansvarig, säger Christine Widstrand, vice vd på LU Innovation System AB.

Om LU Innovation System AB: Lunds universitets helägda holdingbolag. Verksamheten syftar framförallt till att hjälpa universitetets forskare att få ut sina forskningsresultat och idéer på marknaden. LU Innovation System AB kan stödja och finansiera bolagsstarter, men också äga, förvalta och sälja andelar i bolag som har sitt ursprung ur forskningen vid Lunds universitet.

Om Bioextrax AB: Ett innovationsbaseratföretag fokuserat på utveckling och kommersialisering av en unik biologisk plattformsteknologi. Företaget grundades 2014 som ett avknoppningsbolag från avdelning för Bioteknik vid Lunds universitet. Bioextrax mission är att vara världsledande i att erbjuda kostnadseffektiv och miljövänlig biologisk utvinningsteknik.

Kontaktinformation
För mer information vänligen kontakta: Mohamad Takwa, vd Bioextrax AB, 072-322 22 21. Christine Widstrand, vice vd LU Innovation System, 046-222 12 95, 070-928 63 78

Ekonomhistorikern Jesper Hamark på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet forskar om produktivitetsutveckling och arbetsmarknadskonflikter. – Ökad produktivitet ger större resurser. Men hur ska resurserna fördelas? Det avgörs i hög grad av den sociala relationen mellan arbete och kapital, som bland annat tar sig uttryck i strejker och lockouter.

Jesper Hamark har haft ett särskilt fokus på hamnen som arbetsplats. Om föreställningen att hamnarbetare skulle strejka mer än andra, säger han:

– I den akademiska forskningen finns en bild av hamnarbetaren som strejkbenägen, oberoende av tid och rum. Men åtminstone för perioden fram till andra världskriget finns det inga belägg för det. Jag tror att forskarna omedvetet blandat samman hamnstrejkernas stora påverkan med frekvensen av hamnstrejker, berättar Jesper Hamark och fortsätter:

– Att en yrkesgrupp har makt på arbetsmarknaden betyder inte nödvändigtvis att den går i strejk. Så länge vi håller oss till rena lönefrågor är det snarare tvärtom: den mest framgångsrika strejken är den som aldrig blir av – utan att det räcker med att hota för att få igenom kraven.

Se intervju med Jesper Hamark: http://youtu.be/oTgRL2E_IMU

I filmen berättar han vidare kring hamnarnas särskilda roll under Storstrejken 1909; om de omfattande och ibland våldsamma konflikterna på svensk arbetsmarknad under 1900-talets första decennier, och om hur maktkampen inom arbetarrörelsen påverkade konfliktutvecklingen.

Avhandlingen ”Ports, dock workers and labour market conflicts” är publicerad vid Institutionen för ekonomi och samhälle, läs hela avhandlingen här: http://hdl.handle.net/2077/37421

Kontaktinformation
Jesper Hamark, fil.dr. Tel. 031-786 4374 jesper.hamark@econhist.gu.se. Daniel Karlsson, kommunikatör. Tel. 031-786 54 77, 0733-687520 daniel.karlsson@handels.gu.se

– Samverkan mellan akademi och näringsliv skapar både akademisk nytta och stärkt konkurrenskraft, säger KK-stiftelsens vd Madelene Sandström. 

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, presenterar sex utlysningar som lärosätena har möjlighet att söka.  

Företagsforskarskolor
Företagsforskarskolorna ska stärka de nya lärosätenas forskningsmiljöer samtidigt som de kompetensutvecklar näringslivet och långsiktigt stärker konkurrenskraften. Upp till 15 doktorander kan antas, och stiftelsens finansiering kan uppgå till 27 miljoner kronor per forskarskola. Varje doktorand ska i sin forskningsverksamhet vara verksam både vid lärosätet och i företaget, och ha handledare/mentor från bägge organisationerna. Näringslivets åtaganden ska motsvara minst det belopp som KK-stiftelsen bidrar med. 

– En företagsforskarskola innebär ett rejält kompetenslyft för en hel eller del av en bransch, och är oerhört betydelsefull både för näringslivets utveckling och för lärosätenas forskningsmiljöer, säger Madelene Sandström.

Professionell licentiat – Nyhet
Detta är en tvåårig företagsforskarskolor som vänder sig till yrkesverksamma som vill utbilda sig för specialistpositioner inom näringslivet, och ska leda till en lic-examen. Näringslivets insatser ska vara minst lika stora som stiftelsens bidrag.

– Detta ger lärosätena en mer flexibel form av forskarutbildning, samtidigt som den leder till en kompetenshöjning i näringslivet, säger Madelene Sandström. Denna typ av expertutbildningar efterfrågas av företagen och kommer att fylla ett viktigt behov.

Strategisk kunskapsförstärkning Programmet syftar till att ge lärosätena möjlighet att knyta till sig strategiskt viktig kompetens, och består av tre delprogram:  

– Att bygga starka forskningsmiljöer handlar inte bara om att ha mer eller mindre mycket pengar, menar Madelene Sandström. Rätt och tillräckligt många rekryteringar bidrar i högsta grad till den akademiska miljöns utveckling, förnyelse och dynamik, för att inte tala om dess betydelse för samverkan.

Strategiska rekryteringar De nya lärosätena kan tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering av strategiska rekryteringar. Programmet består av två delprogram som riktar sig till rekrytering av:

– En strategisk rekrytering kan bli en injektion för en forskargrupp och leda till att ett lärosäte utvecklas mot de mål som det har satt upp, säger Madelene Sandström.

För en professor medfinansierar KK-stiftelsen hälften av kostnaden, upp till 750.000 kronor per år under 2 – 4 år.

Avans
Programmet syftar till att dels förnya forskningsbaserade utbildningsmiljöer, dels stärka näringslivets kompetensutveckling på avancerad nivå. Stiftelsen beviljar upp till 2 miljoner kronor i stöd för projekt på som längst två år.  

– Vi ger lärosätena möjlighet att utveckla utbildningar på avancerad nivå – det vill säga master, magister och forskarnivå – inom betydelsefulla områden för lärosätena och för svenskt näringsliv, säger Madelene Sandström. Det är en mycket viktig fråga för vidareutbildning av redan utbildade. HÖG

Syftet med programmet är att bidra till etablering och utveckling av nya forskningsområden och framtida grupperingar, samt att bidra till utveckling och stärkt konkurrenskraft för deltagande företag.

– Målet är att forskare och företag tillsammans utformar och besvarar en gemensam vetenskaplig frågeställning, och att detta ska generera resultat som har ett stort värde för både akademi och näringsliv, säger Madelene Sandström.

Minst två av varandra oberoende företag ska medfinansiera varje projekt genom sin medverkan. KK-stiftelsen kan finansiera ett HÖG-projekt med upp till fyra miljoner kronor.

Bedömning:
Ansökningarna till samtliga program kommer att bedömas av externa bedömare utifrån fyra kriterier: Vetenskaplig kvalitet; Nytta för näringslivet; Resultat och effekter; samt Genomförande.

Vem kan söka:
Utlysningarna vänder sig till Sveriges 16 nya universitet och högskolor samt till Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan, samt Stockholms konstnärliga högskola, som sedan förra året också ingår i KK-stiftelsens målgrupp.  

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulf Hall, kommunikationschef KK-stiftelsen: ulf.hall@kks.se, 08-566 481 33

Fokus för årets upplaga av Swedish Automotive Testing Seminar (SATS) i Arjeplog är en ny inomhushall för biltester kallad Arctic Arc. Projektet, som är i miljardklassen, har tagit ett stort steg framåt och ett avgörande väntas i sommar. Ursprungsidén kommer från studenter vid Luleå tekniska universitet och universitetet kan få en betydande roll.

– Får man till det så kommer det att bli mycket forskning i en sådan här inomhushall, man vill även av finansieringsskäl bygga det som en forskningsanläggning och man kan tänka sig ett 50-tal forskare jobbar där med frågor om testning i hallen om testmetodiker, olika fordonssystem med mera. Låt oss säga att 20 till 25 forskare från vårt universitet kommer att arbeta där, säger Roger Tuomas, föreståndare för CASTT vid Luleå tekniska universitet.

Centre for Automotive Systems Technologies and Testing (CASTT) är ett kompetenscenter vid universitetet där forskning om biltester sker i nära samarbete med biltestbranschen. Det är också CASTT som arrangerar testseminariet SATS i samarbete med Test Site Sweden och SPGA (Swedish ProvingGroundAssociation).

En av flera föreläsare under seminariet var Lars Holmqvist från SPGA som leder projektet Arctic ARC med målet att det ska bli en inomhushall för biltester. SPGA är en organisation som samlar företag inom området vintertestning av bilar i svenska Lappland. En av tre studentgrupper vid Luleå tekniska universitet utvecklade i ett projekt 2013 ett vinnande förslag på hur en sådan inomhushall skulle kunna se ut. Utifrån det förslaget har SPGA och projektet Arctic Arc gått vidare och fått beviljat finansiering till en förstudie. Blir satsningen av så innebär den många fördelar för biltestningen, inte minst att testsäsongen kan förlängas.

– Klimatförändringen är inte det enda skälet till att förverkliga Arctic Arc, det är också ett faktum att många biltillverkare kommer med nya modeller mycket snabbt och då räcker det inte med de tre månader som nu står till buds för vintertester. Man kanske behöver göra tester i september för en lansering i december, säger Lars Holmqvist.

Avsikten med satsningen är att den ska bli en hörnsten i forskning och utveckling för den europeiska bilindustrin. Arctic Arc innebär en total provyta på 60 000 kvadratmeter inomhus, med banavsnitt för flera olika slags året runt tester och med en kontrollerad inomhustemperatur på –7 grader och där kommer Luleå tekniska universitet in i bilden.

– Den här satsningen gör det möjligt att ha inbäddade forskare, folk som jobbar i anläggningen, inte nere i Luleå, utan i Arctic Arc. Enligt siffror från universitetet kan vi lätt ansöka om projekt i Europa för en tioårsperiod som i sin tur kan finansiera ett 50 tal doktorander och det är högintressant för EU-kommissionen eftersom det är kompetens och ett mönsterprojekt för konkurrenskraft som man kan hålla fram, säger han.

Kontaktinformation
Presskontakt:
Leif Nyberg
Telefon:
+46 (0)920 49 33 88
Mobil:
+46 (0)76 899 11 88
Epost:
leif.nyberg@ltu.se
Presskontakt:
Katarina Karlsson
Telefon:
0920-49 21 28
Mobil:
072-727 4560
Epost:
katarina.karlsson@ltu.se

Andra viktiga frågor att ta tag i är: Hur fungerar kommunens omsorg för människor med funktionshinder i dag? Vilka aktiviteter finns och hur är dessa utformade? Bygger insatserna på vetenskap och hur kan de utvecklas? Vad är det som trasslar till sig i vardagen när man har en funktionsnedsättning?

– Vi vill utgå från verksamheten som den ser ut i dag och utveckla innehållet både för brukare och personal, säger Kristina Collén.

Hon har över 20 års erfarenhet av arbete och handledning inom habilitering och särskola. Nu arbetar hon som lärare på socionomprogrammet på Örebro universitet och kommer att hålla i seminarier och föreläsningar i projektet. Jürgen Degner, som är lektor i socialt arbete, både undervisar i, forskar om och driver projekt som handlar om förutsättningar för kunskaps- och evidensdrivna organisationer, ledarskap och arbetsgruppsutveckling inom bland annat Utredningsenheten Vuxen i Örebro kommun samt på Statens institutionsstyrelse med fokus på deras Särskilda ungdomshem.

Mål och mening
– Det är naturligtvis helt olika verksamheter men i grunden handlar det, som i Hallsbergs fall, om att aktiviteter som erbjuds brukarna måste ha någon form av mål och mening. Att människor ska få utmaningar och möjligheter att utvecklas från sin nivå, säger Jürgen Degner, som i projektet främst fokuserar på frågor kring personalutveckling, organisation och ledarskap.

– Genom att ledningen motiverar personalen och ger förutsättningar för en aktiv kunskapsutveckling, kan brukaren bli en aktiv del av denna utvecklingsprocess. Det är viktigt att personalen upplever att det arbete de utför är meningsfullt och utvecklande – vilket i förlängningen är bra för brukaren, säger Jürgen Degner.

– Vi kommer bland annat att ha regelbundna projektmöten med både ledning och baspersonal, samt erbjuda föreläsningar och seminarier om teorier kring människors kognitiva- och den psykosociala utveckling, säger Kristina Collén, som vid sidan av projektet startar en fristående kurs i socialt arbete med personer med funktionshinder vid Örebro universitet i höst.

Projektet startade 1 mars och pågår under ett år.

Kontaktinformation
Jürgen Degne. E-post: jurgen.degner@oru.se Telefon: 019-303440. Mobil:0706 6900578