– Det viktigaste med min forskning är att den med hjälp av giftfria och någorlunda miljövänliga metoder kan skapa smarta, övervakande textilier för olika områden i samhället, säger Maria Åkerfeldt. Jag tycker också det är viktigt att metoden har utvecklats för industriella metoder så att den kan gagna svensk textilindustri, som ju har överlevt tack vare en förmåga att anpassa och specialisera sig.

Framtida användningsområden för den ledande beläggningen är till exempel inom övervakning inom vården, där textilien kan användas i system som avläser hjärtrytm eller andra rörelser. Den kan också användas till skydds- eller sportkläder och eventuellt även på geotextilier, för att hantera geologiska förändringar.

Hittat variant som fungerar
Maria Åkerfeldts forskar om elektriskt ledande textila beläggningar och hon disputerade den 23 mars med sin avhandling ”Electrically conductive textile coatings with PEDOT:PSS”

– Ett skäl till att min forskartjänst skulle handla om just beläggning är att det görs som ett slutberedningssteg och därför tillåter flexibilitet i tillverkningsprocessen. Nu har jag hittat en variant som fungerar. Jag har också justerat den för olika tillämpningar och försökt hitta vägar som ska göra det tillgängligt för industriproduktion.

Förutom att den ska ha en bra elektrisk ledningsförmåga är tanken att beläggningen också ska vara följsam och anpassa sig efter materialet.

– En grundtanke var ju att hitta metoder för att skapa textilier som kan leda el och ändå kännas ungefär som vanliga textilier.

Så är det med beläggningen med PEDOT:PSS. Beroende på tjocklek känns den knappt alls, eller ungefär som en gummiartad beläggning på textilien. Beläggningen kan göras på ena sidan av textilien, och när det handlar om plagg placeras det på den sida som inte är mot huden.

FAKTA
Avhandlingen Electrically conductive textile coatings with PEDOT:PSS, av doktoranden Maria Åkerfeldt, Högskolan i Borås, Textilhögskolan
Handledare: Pernilla Walkenström, adjungerad professor vid Högskolan i Borås.
Maria Åkerfeldt disputerade den 23 mars på Textilhögskolan.

Läs mer om Smart Textiles

Text: Lena M Fredriksson

Kontaktinformation
Maria Åkerfeldt, Högskolan i Borås. Mobil: 0730-91 36 82, e-post: j.maria.akerfeldt@gmail.com

Caltech Javier Martín-Torres, rymdforskare på Luleå tekniska universitet är en av flera forskare som nu hittat kväve i fast form på planeten Mars. Det har skett med hjälp av rymdfarkosten Curiosity och resultatet publiceras nu i Proceedings of the National Academy of Sciences.

– Denna upptäckt är ett nytt steg i bedömningen av om det är möjligt att bo på Mars, eftersom kväve är en grundläggande förutsättning för livet som vi känner det, säger Javier Martín-Torres.

Det är forskarteamet vid Mars Science Laboratory, i vilket Javier Martín-Torres professor i atmosfärsvetenskap från Luleå tekniska universitet ingår, som har upptäckt fasta former av kväve på Mars.

– Förekomsten av kvävebärande föreningar som vi hittat i sediment på Mars innebär att det finns en källa till biokemiskt tillgängligt kväve, vilket skulle kunna innebära att det härrör från en kvävecykel i samband med Mars uppkomst, säger han.

Upptäckten har verifierats med en analys (SAM Sample Analysis on Mars), av prover tagna vid tre olika punkter. Två av dom kommer från borrningar utförda vid Sheepbed som är en slamsten i sedimentärt område. Det tredje provet tros allmänt vara representativt för damm på Mars.

– Det har bland annat konstaterats att nitrater, som är en form av kväve, kommer från fixering i atmosfären när meteoriter kolliderat, vilket stämmer överens med de data som vi fått fram genom SAM-analyser, så detta kan vara den viktigaste källan till fast kväve på Mars, säger Javier Martín-Torres.

FAKTA
Martín-Torres är också medförfattare till en vetenskaplig rapport om organiskt material på Mars som nyligen publicerades i Journal of Geophysical Research-Planets och den första in-situ mätningen av metan på den röda planeten, som 2014 publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science.

Kontaktinformation
Presskontakt: Leif Nyberg. Telefon:+46 (0)920 49 33 88. Mobil: +46 (0)76 899 11 88. Epost: leif.nyberg@ltu.se

Mellan åren 1998 och 2009 var det 213 stora översvämningar i Europa. Klimatförändringar och miljöförstöring gör att vårt samhälle kan stå inför en upptrappning av naturkatastrofer.

När naturkatastrofer inträffar kan volontärer erbjuda en betydande hjälp i att återställa normala livsvillkor i ett samhälle. Volontärernas insatser skapar en stark känsla av tillhörighet till samhället och ökar dess motståndskraft. Detta är precis vad initiativtagarna till projektet vill uppnå i en vidare mening.

Kärnan i Community SOS-projektet är att skapa en webbaserad integrerad plattform, vilken matchar människor i nöd med dem som erbjuder sig att hjälpa till.

För att samla in pengar till projektet startar man upp en crowd funding-kampanj. Ett av målen med kampanjen är att kunna finansiera framtagandet av en demo av Community SOS-plattformen så att den kan utvärderas och utgöra ett konkret verktyg att diskutera kring i möten med potentiella institutionella partners.

– Men minst lika viktigt är att vi skapar ett nätverk av intressenter. De som väljer att bidra med kapital tror på idén och vill stötta oss, säger Ambra Trotto, universitetslektor vid Arkitekthögskolan och Studio Director vid Interactive Institute Swedish ICT i Umeå.

Att det skapas ett nätverk av kunniga och engagerade intressenter är verkligen av avgörande betydelse, menar hon.

– Eftersom Community SOS via mobil, dator och surfplatta är ett nytt sätt att tänka kring hjälpinsatser, kan aktörerna i nätverket delta och ge synpunkter medan designprocessen av verktyget pågår. Med kampanjen kan vi också nå ut globalt.

Projektet utförs inom Forskningsinstitutet Interactive Institute Swedish ICT, med sin Umeåbaserade studio i Sliperiet i Umeå. Tillsammans med sju andra studios runt om i Sverige, fokuserar Interactive Institute på användarupplevelser och erbjuder expertis inom interaktionsdesign, visualisering, användarbeteende, ljuddesign, spel och underhållning.

Sliperiet är en öppen miljö och en av Umeå Universitets satsningar på samverkan och innovation. Sliperiet erbjuder nya former för att mötas, studios och verkstäder för forskning, undervisning och samverkan.

Kort video om kampanjen

Webbplatsen för projektet Community SOS

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:Ambra Trotto, Arkitekthögskolan, 0725 27 90 91, ambra.trotto@umu.se.

– Män lyfts fram som tekniskt kompetenta och kreativa. När det gäller kvinnor är det däremot deras utseende snarare än deras färdigheter som är i fokus, säger Sam de Boise, forskare i musikvetenskap vid Örebro universitet.

Musikindustrin är en global industri som påverkar vår syn på kön och status. Detta vill forskare vid Örebro universitet undersöka närmare.

– Trots att de nordiska länderna har kommit långt vad gäller jämställdhet kan vi se samma mönster inom musikindustrin här som i andra länder, säger Sam de Boise.

Skandinavisk forskning har till stor del fokuserat på musik och utbildning och på att kvinnor inte är representerade snarare än den bild av män och kvinnor som förmedlas. Målet är att ändra på detta och etablera ett internationellt samarbete med bas i Örebro. Om ett år arrangerar forskarna en stor internationell konferens i Örebro.

– Då kommer framstående internationella forskare som Susan McClary, Jack Judith Halberstam och Stan Hawkins. Det känns oerhört roligt, säger Eva Georgii-Hemming, professor i musikvetenskap vid Örebro universitet.

Målet är att lära av varandra men också att bygga inte bara ett internationellt utan också ett tvärvetenskapligt samarbete. Forskare inom musikvetenskap, utbildningsvetenskap, sociologi och genusvetenskap är inbjudna till konferensen.

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Sam de Boise, sam.deboise@oru.se, 019-303334, 0732807295; Eva Georgii-Hemming, va.georgii-hemming@oru.se, 019-303839, 070-2542027

Trots att en elmotor är mer energieffektiv än en vanlig förbränningsmotor och därtill inte släpper ut några avgaser så ligger Sverige efter sina nordiska grannar på elbilsfronten. Elkraftbranschens intresseorganisation Power Circle redovisar till exempel cirka 2 000 eldrivna personbilar i Sverige. I Norge är samma siffa 37 000 elbilar. 6 000 laddpunkter i Norge ska jämföras med 600 laddpunkter i Sverige.

En studie som forskarna från KTH och SEI gjort visar på en skepsis när det kommer till elbilars potential, mycket baserat på inköpskostnaden. Uppfattningen är att elbilar är alldeles för dyra för att kunna slå igenom på bred front och konkurrera med vanliga bensin- och dieselbilar.

Det är här som batterikostnaden kommer in i bilden då denna är den största orsaken till att elbilens drivlina är dyrare än en förbränningsmotor. Så länge batterikostnaden är hög kommer elbilstillverkare att vara tvungna att kompromissa mellan räckvidd och pris. Detta har hittills varit ett stort hinder för elbilarnas framgång.

För att gå till botten med hur det verkligen ser ut har forskarna gemensamt studerat ett stort antal källor. Det blir tydligt att priserna fallit snabbt. År 2007 låg kostnaden på över 8 600 kronor per kilowattimme. Sju år senare, det vill säga 2014, låg den på 2 600 kronor per kilowatttimme.

– Situationen är imponerande särskilt som produktionen och försäljningen av elbilar gått upp rejält först de senaste åren. Om priserna fortsätter falla i den här takten kan kostnaden 1 300 kronor per kilowattimme vara nådd i början av 2020-talet. Det är också vid det priset som experter och analytiker anser att elbilar är konkurrenskraftiga gentemot bensin- och dieselbilar, säger Björn Nykvist, forskare på SEI.

Han tillägger att detta är relevant kunskap för såväl olika beslutsfattare som energi- och transportplanerare.

– Vidare är det intressant att man inte tidigare haft bättre uppskattningar. Min tolkning är att många trodde att det var väldigt dyrt att börja bygga elbilar, men när Nissan, Tesla och de andra gjorde ärliga försök visade det sig att det gick att producera batteripaket till mycket lägre priser än många tidigare trott. Så de senaste åren har de låga kostnaderna överraskat. Man kan dra paralleller till hur expertorgan som International Energy Agency missat att se det fortsatta exponentiella tillväxten för solceller som driver fortsatta prisfall, säger Måns Nilsson, adjungerad professor vid KTH, forskningschef på SEI och medförfattare till studien.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Björn Nykvist på 073- 707 85 65 / bjorn.nykvist@sei-international.org eller Måns Nilsson på 073 -330 93 82 / mansnil@kth.se.

Under 1980-talet började det på olika sätt att talas om ett nytt arbetsliv karakteriserat av organisationers ökade behov av flexibilitet. Det har senare bland annat beskrivits som en ökad omfattning av så kallade gränslösa anställningar. Även om sådana beskrivningar kan vara överdrivna passar de förhållandevis bra för att beskriva personal som hyrs in från bemannings- eller konsultföretag.

Managementlitteratur har konstaterat att personal som inte tillhör den organisation där de arbetar blir svårare att reglera och kontrollera för arbetsgivare. Forskningen har identifierat problemen och har föreslagit att tillit på olika sätt ska användas som en kontrollmekanism. Detta eftersom det antas att människor som har tillit till varandra har lättare att samarbeta.

I avhandlingen Delad tillit: Studier av personalinhyrning ifrågasätts den idén. Här studeras vilka förutsättningar inhyrd personal har att utveckla tillit. I analyserna jämförs inhyrd personal med traditionellt direktanställd personal. Särskilt fokuseras betydelsen av kompetensutveckling och social integrering i kundorganisationer för utveckling av tillit.

– Resultaten visar att inhyrd personal särskiljer sig från traditionell direktanställd personal avseende generell tillit till andra människor i samhället och tillit till de kollegor som de arbetar tillsammans med. I båda fallen visar resultaten hur inhyrd personal mindre sannolikt rapporterar stark tillit. Resultaten visar även ett negativt samband mellan tillit till kundorganisationer och upplevelsen av att ofrivilligt arbeta som inhyrd personal. Effekten mildras av tillgång till kompetensutveckling i arbetet, säger Sven Svensson, doktorand.

Samtidigt konstateras att den inhyrda personal som studerats tycks uppfatta sig som relativt välbekant med det sociala sammanhanget i kundorganisationerna.

– Det går inte att konstatera att den inhyrda personal som studerats uppfattar sig som mera isolerad från det sociala sammanhanget i kundorganisationer än vad den traditionellt direktanställda personalen gör. Det går inte heller att konstatera att den inhyrda personalen generellt uppfattar sämre möjligheter till kompetensutveckling i arbetet, säger Sven Svensson.

Avhandlingens resultat ger indikationer om att personalinhyrning kan vara en form av arbetsorganisering som ger ogynnsamma förutsättningar för tillit.

Avhandlingens analyser bygger på statistiska analyser av enkätundersökningar genomförda som tvärsnittsstudier i fyra organisationer som hyr in personal.

Avhandlingen försvarades vid Mittuniversitetet Campus Östersund 20 mars. Här hittar du hela avhandlingen: Delad tillit: Studier av personalinhyrning.

Kontaktinformation
Sven Svensson, doktorand, 070-279 22 06, e-post: sven.svensson@miun.se

– Studierna visar att Tum-EKG är en mycket användbar metod för att hitta nya hjärtrytmrubbningar hos personer som kontaktar vården, exempelvis på grund av besvär av hjärtklappning. Även om ytterligare studier behöver genomföras innan det kan bli aktuellt med allmän screening av risk­grupper, så är den intressant att använda i ett bredare perspektiv i primärvården, säger Tijn Hendrikx, allmänläkare och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som har skrivit avhandlingen.

Förmaksflimmer är den hjärtrytmrubbning som är vanligast i befolkningen. Förekomsten ökar med stigande ålder och hos personer över 65 år har mer än 5 procent förmaksflimmer. Att ha förmaksflimmer innebär en ökad risk att drabbas av stroke. De flesta av dessa patienter anses därför behöva blodförtunnande läkemedel, som kan minska strokerisken med upp till 70 pro­cent. Många patienter är dock inte medvetna om att de har förmaksflimmer eftersom de inte har några symtom.

Ett sätt att tidigt hitta patienter med tyst förmaksflimmer, innan de drabbas av stroke, kan vara att genomföra screening av riskgrupper i primärvården. Tijn Hendrikx visar i sitt avhandlingsarbete att tum-EKG är en mycket smidig metod som utan större problem går att använda i vardagen. Mätapparaten är lika stor som en mobiltelefon och den som genomgår undersökningen behöver inte koppla några elektroder på kroppen, det räcker att sätta tummarna på apparaten. Med en knapptryckning överförs sedan uppgifterna från undersökningen via mobiltelefonnätet till en internetbaserad databas.

I Tijn Hendrikx studier har samtliga deltagare i hemmiljö registrerat sin hjärtaktivitet med tum-EKG i 10-30 sekunder, morgon och kväll under två till fyra veckor. Registreringar har även gjorts vid symtom på möjligt förmaksflimmer, som hjärtklappning.

Studierna med tum-EKG visar att cirka fyra procent av deltagarna, som bestod av äldre patienter med ökad stroke risk i primärvården, hade ett tyst, tidigare okänt förmaksflimmer och var därmed kandidater för blodförtunnande behandling för att minska sin risk för stroke.

Tijn Hendrikx konstaterar att metoden också är mycket användbar för att hitta nya hjärtrytmrubbningar hos personer som kontaktar vården med besvär av hjärtklappning eller yrsel, detta i en direkt jämförelse med en kontinuerlig EKG-undersökning under 24-timmar.

– Vi kan dessutom visa att nästan 8 procent av de patienter som remitteras till sömnapnéutredning har förmaksflimmer och att förekomsten är relaterad till allvarlighetsgrad av sömnapné, ålder, manligt kön och samtidig förekomst av diabetes. Däremot hittar vi inte någon ytterligare vinst med att screena patienter som har ett förstorat förmak i vänster hjärthalva med hjälp av metoden, säger Tijn Hendrikx.

Avhandlingen är en del i ett större projekt om förmaksflimmer som drivs av forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet samt Karolinska institutet i Stockholm. Studierna finansieras med nationella, regionala och lokala anslag.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Tijn Hendrikx kommer från Nederländerna. Han arbetar som läkare vid Vindelns hälsocentral och är doktorand vid Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Om disputationen: Fredag den 27 mars försvarar Tijn Hendrikx, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Fånga förmaksflimmer, förebygg stroke. Upptäckt av förmaksflimmer och andra arytmier med kort intermittent EKG. (Engelsk titel: Catch atrial fibrillation, prevent stroke. Detection of atrial fibrillation and other arrhythmias with short intermittent ECG).

Opponent: Peter Nilsson, professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Huvudhandledare: Herbert Sandström.

Disputationen äger rum kl. 09.00 Sal 135, byggnad 9, Norrlands universitetssjukhus.

Kontaktinformation
För mer information om avhandlingen, kontakta gärna:Tijn Hendrikx, Telefon: 072-244 63 75, E-post: tijn.hendrikx@fammed.umu.se

I sin avhandling har Joakim Munkhammar, doktorand inom forskargruppen Bebyggelsens energisystem vid Uppsala universitet, utvecklat matematiska modeller för att studera variabiliteten hos solelproduktion, hushållselanvändning och elbilsladdning. Även en fallstudie rörande elbilsladdningsdata från Solelia Greentech ABs solladdstationer samt en studie av potentialen för framtida scenarier för solelproduktion och elbilsladdning i Westminster, London, ingår.

– Kvantifiering av variabiliteten hos solelproduktion, hushållselkonsumtion och elbilsladdning är nödvändig för design och drift av framtidens elnät, säger Joakim Widén, forskningsledare vid forskargruppen bebyggelsens energisystem, Uppsala universitet.

Studierna visar att elbilsladdning bara till viss del sammanfaller med solelproduktionen för individuella laddstationer och solcellsystem men att den så kallade matchningen blir högre för utspridda system.

– Elbilsbatteriet fungerar som ett mobilt batterilager för lagring av exempelvis solel. Men till skillnad från traditionella batterilager så används det utifrån körmönster och transporteras runt, vilket leder till att det inte går att matcha lasten mot solelen lika enkelt. Men däri ligger en utmaning, säger Joakim Munkhammar.

Modellerna som utvecklats i avhandlingen ligger till grund för elnätsberäkningar för framtidens elnät, något som initialt gjorts tillsammans med bland annat Sweco och STRI.

Avhandlingen Distributed Photovoltaics, Household Electricity Use and Electric Vehicle Charging: Mathematical Modeling and Case Studies försvaras den 27 mars.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Joakim Munkhammar, Telefon: 070-446 47 21, e-post: joakim.munkhammar@angstrom.uu.se

Det har bedrivits mycket forskning om hur malariamyggor hittar människor att suga blod från. Faktum är att forskarna jobbat med den biten i flera decennier, berättar Jenny Lindh, forskare inom ämnet organisk kemi vid KTH.

– Myggorna styrs bland annat av dofter, och de myggor som sprider mest malaria i Afrika sticker helst människor. Det är för att de följer doften av oss. De sticker oss helst om natten, och det inomhus. Idag används därför impregnerade myggnät vilket visat sig vara en effektiv lösning som har hjälpt till att reducera antalet malariafallen rejält, berättar Jenny Lindh.

En stor satsning på att bland annat dela ut myggnät gratis i Afrika har inneburit att dödssiffrorna sjunkit med över 50 procent mellan 2000 och 2013. Men det finns flera problem. Impregnerade myggnät och andra lösningar slår bara ut just de myggor som suger blod inomhus nattetid. Men en hel del malariamyggor sticker människor även tidigare på kvällen och dagen, och människor måste ju vistas utomhus även på natten. Myggorna börjar dessutom bli resistenta mot de myggmedel som används.

För att hitta ett komplement till de myggkontrollmetoder som används idag har Jenny Lindh och de andra forskarna koncentrerat sig på myggornas äggläggningsbeteende. Det är mygghonorna som sprider parasiterna som orsakar malaria när de suger blod. De behöver näringen i blodet för att äggen, som sedan läggs i små och stora vattenpölar, ska kunna utvecklas.

– Forskarna har tidigare inte vetat så mycket om just äggläggningen och mycket mindre forskning har gjorts om det jämfört med studier på blodsugande myggor (”host seeking behaviou”r). I Oviart-projektet har vi kunnat visa att det inte är någon slump var myggorna lägger sina ägg, de använder både sin syn och sitt doftsinne, säger Jenny Lindh.

Hon och de andra forskarna började således experimentera med olika jord- och vattenblandningar och kom till slut fram till att det fanns en beståndsdel i jorden, ett ämne vid namn Cedrol, som var extra attraktivt. Lockande för rätt myggsort ( malariamyggan Anopheles gambiae)samt vid rätt tid, när honmyggorna ska lägga sina ägg.

– Det här är första gången forskare kunnat bevisa att mygghonornaa reagerar på ett särskilt ämne när de letar efter en äggläggningsplats. Det är ett stort steg att kunna bevisa att det går att lura myggor i de här stadierna med en så kallad attrahent. Vi hoppas nu att vi kan använda denna kunskap till att skapa effektiva myggfällor, säger Jenny Lindh.

Tester av fällor har redan utförts, med viss framgång
– Just nu har vi två fällor som fungerar bra på olika sätt. Till fällorna kopplas en fläkt som sprider doften, men som också suger in myggorna, säger Jenny Lindh.

Hon berättar att en del arbete återstår. Till exempel måste fällorna optimeras för att kunna konkurrera bättre med naturliga äggläggningsplatser, som vattenpölar. Fällorna måste också testas i olika miljöer där förutsättningarna skiljer sig åt.

– Vi har identifierat ett ämne vars doft myggorna gillar, men det är högst troligt att de reagerar på fler ämnen. Ju mer vi vet, desto effektivare blir vi på att begränsa populationen av malariamyggor och därigenom minska malariafallen. Malariamyggor är för övrigt det djur som dödar absolut flest människor, men samtidigt vet vi ganska lite om hur de beter sig utöver hur de hittar människor, säger Jenny Lindh.

Myggförsök och fältstudier har genomförts i Kenya och de kemiska analyserna på KTH.

Forskningsresultatet är ett samarbete mellan forskare på KTH, International Centre of Insect Physiology and Ecology i Kenya och LSHTM samt Durham University i England.

Forskningsresultatet är ett samarbete inom forskargruppen Oviart som består av forskare på KTH, International Centre of Insect Physiology and Ecology i Kenya och London School of Hygiene and Tropical Medicine samt Durham University i England. Forskningsanslaget som gjort det möjligt att utföra projektet kommer från National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID) of the National Institutes of Health, R01AI0882537.

Forskningsresultatet är av så pass stor betydelse att det publicerats i Malaria Journal. Här hittar du artikeln.

Kontaktinformation
:För mer information, kontakta Jenny Lindh på 073- 320 89 65 eller jenlindh@kth.se.

Pågående och förväntade klimatförändringar och de globala utmaningar som den bär med sig aktualiserar frågor rörande samhällens förmåga till anpassning och omställning. I sin avhandling så undersöker Isabelle Brännlund hur renskötare historiskt anpassade och omformade sin näring i relation till skiftande och oberäkneligt klimat såväl som samhälleliga förändringar.

Avhandlingen visar att flexibilitet, mångfald och sociala nätverk var viktiga faktorer för renskötarsamhällen. Genom att nyttja olika typer av betesland under olika tidsperioder kunde exempelvis låsta betesmarker (på grund av hård is eller skare), rovdjur eller andra störningar undvikas.

Genom att nyttja flera binäringar så som jakt, fiske eller småskaligt jordbruk så kunde en familj sprida risker och tillvarata nya möjligheter. De sociala nätverken kopplade samman den enskilde, familjen, släkten och siidan (arbetsgruppen), där byttes information, kunskap och tjänster. Ett stort nätverk fungerade också som ett skyddsnät för den enskilde.

Det fanns dock flera faktorer som begränsade renskötarnas förmåga till anpassning och omställning.

– Sätter vi detta i relation till den svenska ’samepolitiken’ så som den inrättades i slutet av 1800-talet så se vi att denna politik i många anseenden kom begränsa renskötarnas möjligheter att bedriva sin näring, säger Isabelle Brännlund.

– Den utformades i stort sätt utan samiskt inflytande och den begränsade flexibiliteten inom renskötseln och minskade renskötarnas handlingsutrymme.

En av avhandlingens slutsatser är att många av de faktorer som främjar och begränsar renskötares förmåga till anpassning och omställning idag återspeglas i historien.

– Tyvärr så visar många studier att renskötare idag har ett kringskuret handlingsutrymme och begränsad kontroll över sina betesmarker. Något som påverkar näringen negativt och som begränsar Samisk självbestämmande.

– I avhandlingen visar jag att detta har långa historiska rötter och att bristen på samiskt självbestämmande har haft en negativ inverkan på renskötares möjligheter att utöva sin näring i linje med egna intressen och behov.

Disputationen äger rum fredag 27 mars kl. 10.15 – 12.15, Humanishuset, Hörsal F, Umeå universitet.

Opponent professor Bruce Forbes,Arctic Centre, University of Lapland, Rovaniemi, Finland.

Avhandlingen finns publicerad digitalt

Kontaktinformation
Kontakt:Isabelle Brännlund, isabelle.brannlund@umu.se, tel. 090-786 62 73

Inflammatorisk tarmsjukdom är ett samlingsbegrepp för flera sjukdomar, såsom ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De vanligaste besvären vid inflammatorisk tarmsjukdom är diarré (ofta blodig), buksmärta och trängningar till tarmtömning. Sjukdomen kännetecknas av återkommande skov med försämring i perioder. En mindre andel patienter besväras av kontinuerliga besvär.

Både ulcerös kolit och Crohns sjukdom har ökat i västvärlden under 1900-talet. Samtidigt har behandlingen av sjukdomarna förbättrats under de sista åren med nya och ibland kostsamma läkemedel. Därför behövs nya studier som beskriver prognosen för de patienter som insjuknar idag.

I sin avhandling har Daniel Sjöberg undersökt samtliga patienter som insjuknat i Uppsala, Dalarna, Södermanland och på Åland under åren 2005-2009. Sammanlagt 790 patienter ingick i studien.

an visar att risken för att insjukna med inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige har ökat med 50 procent sedan mitten av 80-talet. Risken är mycket hög jämfört med internationella studier. Närmare 3 000 personer insjuknar varje år i Sverige. Eftersom medelåldern vid insjuknande är låg (< 40 år) och sjukdomarna ofta är livslånga blir andelen drabbade i befolkningen hög. Detta ställer ökade krav på sjukvården, men också på samhället i stort i form av läkemedelskostnader och sjukskrivningar.

Sammanlagt 13 procent av de undersökta patienterna med ulcerös kolit hade drabbats av ett svårt skov. 22 procent av alla svåra skov ledde till att man opererade bort tjocktarmen. Det var dock stor skillnad mellan sjukhusen. Vid Akademiska sjukhuset behövde endast 7 procent av patienterna kirurgi och vid övriga sjukhus behövde 41 procent kirurgi.

– Orsaken till denna skillnad var att man vid Akademiska sjukhuset valde att avvakta effekten av den medicinska behandlingen längre innan man tog beslut om kirurgi. Fler kunde då tillfriskna utan operation, säger Daniel Sjöberg, överläkare i gastroenterologi vid Medicinkliniken i Falun och Centrum för klinisk forskning, Dalarna.

Hos patienter med Crohns sjukdom behövde 12 procent opereras under det första året. De som hade en avancerad sjukdom när de kom till sjukvård hade haft symtom under längre tid och behövde också operation i större utsträckning. Många av patienterna hade blodbrist både vid diagnosen och efter ett års sjukdom.

– Ändå fick mindre än hälften av patienterna med blodbrist korrekt behandling, trots nationella och internationella riktlinjer, säger Daniel Sjöberg.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Daniel Sjöberg, tel: 070-887 15 49, daniel.sjoberg@ltdalarna.se

Nära hälften av Sveriges kommuner använder sig av någon känd person i marknadsföring. I en avhandling undersöker konstvetaren Johan Linder bruket av fyra personer på fem olika platser – Selma Lagerlöf i Sunne, botanikern Carl von Linné i Uppsala och Småland, uppfinnaren J P Johansson i Enköping och kommissarien Kurt Wallander i Ystad.

Johan Linder närmar sig de fem orterna och finner ett varierat material – från personmuseer till monument, från stadsvandringar till slogans. I materialet söker han svar på frågor kring idealiserande blickar på kulturarvets gestaltningar.

– När en plats gestaltas utifrån föreställningar om en person förändras bilden av både personen och platsen. Exempelvis har Linné betraktats som en Uppsala-profil samtidigt som Uppsala har presenterats som Linnés stad. Detta understryker staden som i första hand en universitetsplats, även om andra gestaltningar vore möjliga, säger Johan Linder, nybliven doktor vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet.

Linders exempel illustrerar ett vanligt bruk av kulturarvet som marknadsföringsinstrument.

– Denna tendens märks över hela landet. Turismens användning av denna typ av miljöer innebär förändrade betydelser på platserna, säger Johan Linder.

I avhandlingen studeras denna tendens också på ett större plan och ställer därför frågor kring vilken betydelse besökare har för skapandet av kulturarvsplatser.

Johan Linder är bosatt i Uppsala och verksam som konstvetare vid Stockholms universitet och som antikvarie vid Enköpings museum.

Kontaktinformation
För ytterligare information Johan Linder, nybliven doktor vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, mobil 0704- 71 18 10, e-post johan.linder@arthistory.su.se

Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av cyklisters hjälmanvändning i 21 orter i Sverige. VTI notat 9-2015 innehåller en sammanfattning från observationerna 2014 som genomförts på uppdrag av Trafikverket. Sammanlagt observerades 65 508 cyklister.

– Den genom­snittliga andelen hjälm­användare sett över alla cyklistkatego­rierna på samtliga orter har ökat till den hittills högsta nivån, cirka 37 procent 2014 jämfört med 36,2 procent 2013, säger Jörgen Larsson, VTI.

Cykelhjälmslagen för barn upp till 15 år, som började gälla i januari 2005, innebar att ökningen tog fart åren 2004/2005 och fortsatte till och med 2008. Därefter var det en stagnation som bröts år 2011. Sedan dess har användningen ökat varje år, men med stora skillnader mellan olika orter.

Hjälmanvändningen är högst i de största städerna. Genomsnittet i Stockholm är 72,5 procent och i Göteborg 59 procent. Några enskilda orter har relativt få observationer, vilket gör att resultaten där får tolkas försiktigt.

– Ökningen år 2014 har varit mest markant för barn till/från grundskolor. Hjälmanvändningen ligger på drygt 65 procent, en ökning med cirka 5 procentenheter jämfört med 2013, säger Jörgen Larsson.

Resultaten visar att barn ≤ 10 år som cyklar i bostadsområden har en genomsnittlig hjälmanvändning på 81 procent. Av barn som cyklar till/från grundskolan använder cirka 38 procent på högstadiet och 90 procent på låg-/mellanstadiet cykelhjälm.

Flest cyklister observeras på cykelstråken (både barn och vuxna), här använder i genomsnitt 33 procent av cyklisterna hjälm om man ser till alla orter. Högst hjälmanvändning på cykelstråk finner man som tidigare i Stockholm med över 78 procent.

Studien koncentreras på fyra huvudkategorier av cyklister:

Ingen huvudkategori har visat någon statistiskt säkerställd minskning av andelen hjälmanvändare.

Kontaktinformation
http://www.vti.se/sv/medarbetare/profil/jorgen_larsson/

Isländskan har till skillnad från övriga nordiska språk ett ordförråd som har bevarats i förhållande till de fornnordiska rötterna, och islänningarna har ansträngt sig för att det så ska förbli. Men nu dyker det upp allt fler låneord, framför allt i sociala medier, som på sikt kan hota språkets kontinuitet. Det framgår av en avhandling i nordiska språk från Göteborgs universitet.

Isländskans ordförråd har förändrats i förhållandevis liten grad under modern tid och motviljan mot att införliva främmande ord är fortfarande stark. Denna språkpuristiska tradition av att föredra inhemska ord framför utländska anses delvis hänga ihop med Islands långa frigörelseprocess från Danmark, som var märkbar i språket från 1800-talets andra hälft och till årtionden efter den slutliga självständigheten 1944.

Språkvetaren Håkan Jansson har upptäckt förändringsmönster i det nutida ordbruket, att det börjat dyka upp unga låneord framförallt på internet, något som tidigare har varit synnerligen ovanligt. Genom sitt arbete med ett isländsk-svenskt lexikon letade han efter språkexempel på internet och upptäckte att många ord som inte alls existerat i skrift nu allt oftare dök upp.

– Ord som kúl, kósí, beibí, plís, gigg och pleis (eng. cool, cozy, baby, please, gig och place) fick mig att reagera, eftersom de stred mot den puristiska hållningen till ordförrådet, säger Håkan Jansson.

Han blev nyfiken och började kartlägga både bruket av låneord som inte stämmer överens med de mönster som varit förhärskande i standardisländskan, och hur talspråkliga ord och ordformer används i skrift. Det har han gjort genom sökningar i stora textsamlingar från isländska dagstidningar, bloggar och chattar. Dessutom har han undersökt hur språket användes i isländsk radio vid olika tidsperioder under1990, 2000 och 2010.

– Materialet visade sig innehålla ord som avvek från traditionen i standardisländskan på i huvudsak tre sätt. Där fanns talspråkliga ord som abbó (avis, avundsjuk), ord som innehöll delar som inte var ursprungligt isländska som brillisti (överdängare) samt utländska direktlån frík (freak), säger Håkan Jansson.

Studien lyfter fram intressant statistik som skulle kunna förklarar detta fenomen.

– Under samma period som de nya lånorden dyker upp, det vill säga runt 1990-talet, ökar islänningarnas utlandsresor och andelen universitetstuderande.

En slutsats som han drar är att låneord och stavningar som står i strid med standardisländskan används främst i spontana sammanhang på webben.

– Dessa ord används i chattar och bloggar där enskilda personers språkbruk får direkt genomslag, inga redaktörer eller korrekturläsare stoppar dem. De finns också i riksspridda etermedier, där man inte heller så lätt redigerar bort dem. Åtminstone inte i direktsändning.

På längre sikt kan förändringstrycket, som bland annat elektroniska medier medför, påverka isländskans kontinuitet.

– Ett tydligt hot mot språket är att de nya låneorden kan skapa osäkerhet i hur man ska böja vissa ord och det kan ge oreda i böjningssystemet, säger Håkan Jansson.

Avhandlingens titel: Purism på glid? Studier i nutida isländskt ordbruk.

Disputation: lördag 21 mars kl. 10.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg

Opponent: Professor Camilla Wide, Åbo universitet, Finland

Avhandlingen är digitalt publicerad

Kontaktinformation
Mer information: Håkan Jansson, telefon: 0705-88 15 88, e-post: hakan.jansson@svenska.gu.se


Det är Institutionen för hälsovetenskaper vid Karlstads universitet som tagit initiativet med utgångspunkt från deras forskning och undervisning med fokus på barn.

Vi såg ett behov av en bred belysning av barns liv och hälsa, och att uppmärksamma trender och prognoser. Vi vill beskriva viktiga risk- och friskfaktorer och den forskning i Värmland som fokuserar på barn. Det säger Staffan Jansson, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstad universitet, en av redaktörerna för rapporten.

Det här är ett viktigt dokument för oss alla inom kommuner och landsting. Det gäller såväl för oss politiker som tjänstemän som arbetar med att utveckla folkhälsan, säger Gert Ohlsson, ordförande i landstingets Folkhälso- och tandvårdsutskott.

Viktiga underlag för rapporten är ett antal stora forskningsstudier vid Karlstads universitet med fokus på barns liv och hälsa i Värmland såsom ELSA, SELMA, SOFIA, Ung i Värmland och Bostad-Barn-Hälsa. I rapporten medverkar experter inom olika områden från ett flertal institutioner; Karlstads universitet, Landstinget i Värmland, Värmländska kommuner, Region Värmland och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Sedan mitten av 1990-talet har antalet födda eller invandrade barn stadigt minskat.

Värmland har lägst dödlighet bland nyfödda i hela Sverige under den senaste femårsperioden.

Över 98 procent av barnen är vaccinerade mot mässling, röda hund och påssjuka.

År 2011 var 97 procent av länets treåringar kariesfria vilket ger en tätposition i riket.

• 93 procent av barnen (12-16 år) är regelbundet fysiskt aktiva. Endast en procent kan klassas som helt fysiskt inaktiva.

Ungdomars alkoholkonsumtion i Värmland har minskat betydligt sedan millennieskiftet.

I rapporten finns även mindre positiva resultat:
Värmländska gravida kvinnorna är i högre utsträckning rökare, snusare, alkoholanvändare och överviktiga än riksgenomsnittet.

Övervikt och fetma bland barn i Värmland är högre än i övriga Sverige. Nära 26 procent av barnen i årskurs 4 var överviktiga varav nästan sex procent var feta.

Självmord hos unga män och självtillfogade skador hos unga kvinnor är något vanligare i Värmland än i övriga Sverige.

Kontaktinformation
Staffan Jansson, professor i folkhälsovetenskap, 072 5357759 , Carl Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap, 070 586 65 65 eller Carolina Jernbro, doktorand i folkhälsovetenskap, 054 7002503.

Tandluckor kan åtgärdas på olika sätt: genom en avtagbar protes, implantat, eller genom att man slipar ner de intilliggande tänderna, sänker ner keramiska hättor över dessa och gör en keramisk bro över luckan. Det är det sistnämnda alternativet för tandluckor i fronten som Deyar Jallal Hadi Mahmood undersökt i avhandlingen On core and bi-layered all-ceramic fixed dental prostheses, design and mechanical properties som han lägger fram på Odontologiska fakulteten vid Malmö högskola.

Bra men känsliga material
Dentala keramer har, utöver de estetiska fördelarna, flera kemiska och mekaniska egenskaper som talar till deras fördel, men materialen är spröda. Många helkeramiska material är mycket känsliga för böjning.

– Jag ville veta vilken design och konstruktion som ger bäst hållfasthet. Problemet med helkeramiska material är att de inte tål böjningar och därför måste designas optimalt, säger Deyar Jallal Hadi Mahmood som i laboratorium testat olika helkeramiska material.

Konstruktionen som ge bäst hållfasthet
Avgörande är dimensionen och utformningen av de sammanfogande balkarna (connectorn) mellan hättan och det hängande ledet ”tanden” (som ersätter tandluckan). Men lika viktig för brokonstruktionens bärförmåga är krökningsradien vid balkövergångarna. Deyar Jallal Hadi Mahmood har undersökt hur zirkoniumdioxidbaserade brokonstruktioner bör designas för ökad hållfasthet. 

– Håller du dig till dimensionen 3 x 3 millimeter på sammanfogningen och en rund form på både valvet och balkövergångarna så kan man öka hållfastheten med 20  procent, säger Deyar Jallal Hadi Mahmood.

Så höga balkar på sammanfogningen som 5.40 x 2.50 mm med spetsiga eller fyrkantiga valv på krökningsradien vid balkövergångarna, kräver enligt Deyar Jallal Hadi Mahmood 42 procent större area i de sammanfogande balkarna för att uppnå samma hållfasthet som dimensionen 3 x 3 millimeter med stor krökningsradie.

– Vid laboratoriumtester av brokonstruktioner använder man olika plattformar (tandanaloger) som bör efterlikna den orala tanduppsättningen så mycket som möjligt. Det finns studier där man använder material som stål och kobolt-krom, som gett extremt höga hållfasthetsvärden, men det är inte relevant som testunderlag. Tanduppsättningen kan inte bära så starka material, säger Deyar Jallal Hadi Mahmood.

Han poängterar att det finns olika åsikter när det gäller val av analog eller connectordesign för keramiska broar vid laboratoriumtest. Målet är att komma så nära den riktiga orala miljön som möjligt vad gäller t ex krafter och saliven i munnen.

– Vi är alla unika. Vi tuggar 800 till 1400 gånger om dagen och de krafter som då frigörs är helt individuella.


Kontaktinformation
Deyar Jallal Hadi Mahmood. Doctor of Philosophy in Dental Science. Filosofie Doktor i Odontologisk Vetenskap (Dr. Odont. Vet.) Tel: +46(0) 739 942854 deyar.mahmood@mah.se