– Vi är mycket glada och stolta över att bli en del av Stiftelsens satsning. Att dessutom kunna kombinera molekylärmedicin med teknikvetenskap förstärker vår profil och höjer satsningens potential. Det här innebär att vi kan rekrytera excellenta forskare inom dessa områden till Linköpings universitet. Här har vi också en tradition att arbeta över fakultetsgränserna som vi nu verkligen kan dra nytta av, säger Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet.

Centrumets fokus kommer att ligga på molekylär medicin i gränslandet mellan människa och teknik, en unik nisch i Sverige. All modern livsvetenskap har i dag inslag av teknik både när man diagnosticerar och behandlar sjukdomstillstånd. Röntgen, ortopediska implantat och syntetiska material är några exempel.

– Inriktningen på teknik och molekylär medicin gör att vi kan fördjupa forskningen inom vissa spetsområden, till exempel neurovetenskap där forskningen på beroendesjukdomar, demenssjukdomar och hörselsjukdomar kan intensifieras. Ett annat område som är under stark utveckling och i behov av forskningsstöd är regenerativ medicin, där man bland annat forskar fram nya metoder för att ta fram ersättningsvävnader som hornhinna och hud, säger Jan Marcusson, forsknings- och utvecklingschef Region Östergötland.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse bidrar med 150 miljoner kronor under en nioårsperiod, 2016-2024, till det nya centrumet i Linköping, främst genom anslag till rekryteringar. För att ytterligare säkra excellens i translationell och klinisk forskning och öka patientvården bidrar också Linköpings universitet och Region Östergötland gemensamt med 150 miljoner kronor.

– Det är med stor tillfredsställelse som vi nu kunnat infoga Linköpings universitet i Stiftelsens satsning på livsvetenskap. Det molekylärmedicinska centret bildar tillsammans med satsningarna på liknade centrum i Göteborg, Lund och Umeå starka forskningsmiljöer som kan samverka med Science for Life-laboratoriet i Stockholm-Uppsala för att återföra svensk forskning inom molekylärmedicin till en världsledande position, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Stiftelsen har tagit ett inriktningsbeslut om att under perioden 2014-2025 totalt satsa drygt 1,7 miljarder kronor inom livsvetenskaperna.

– Stiftelsen vill på det här viset stärka svensk forsknings konkurrenskraft i den allt hårdare globala konkurrensen. Vi vill bidra till att göra det möjligt för Sverige att återta en ledande position och skapa en livskraftig grogrund för en fortsatt svensk life science-industri, säger Göran Sandberg, verkställande ledamot för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.


Kontaktinformation
Helen Dannetun, rektor Linköpings universitet Telefon: 013-28 10 01 E-post: rektor@liu.se. Johan Dabrosin Söderholm, dekan, medicinska fakulteten Telefon: 013-28 23 11 E-post: johan.d.soderholm@liu.se. Ulf Nilsson, dekan tekniska fakulteten Telefon: 013-28 19 35 E-post: ulf.nilsson@liu.se. Jan Marcusson, forsknings- och utvecklingschef Region Östergötland Telefon: 0705-71 70 33 E-post: jan.marcusson@liu.se. Göran Sandberg, verkställande ledamot, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Telefon: 08-545 017 80 E-post: kaw@kaw.se

Det är väl känt att alkoholpåverkade förare är ett stort trafiksäkerhetsproblem och det har gjorts ett flertal svenska studier om den gruppen av förare. Droger och läkemedel i trafiken har däremot studerats i betydligt mindre omfattning.

– Vi har därför genomfört en studie för att se hur omfattande förekomsten av alkohol, droger och läkemedel samt kombinationer av dessa ämnen är, säger Åsa Forsman, forskare på VTI.

Studien innefattar också vilka typer av drog- och läkemedelssubstanser som förekommer och om dessa skiljer sig mellan alkoholpåverkade och icke alkoholpåverkade förare samt hur bakgrundvariabler såsom kön, ålder och olyckstyp skiljer sig åt.

Resultaten visar att narkotikaklassade läkemedel har påvisats hos drygt 8 procent och illegala droger hos 6 procent av förarna. Detta kan jämföras med alkohol som förekom hos nästan 22 procent. Hos drygt 5 procent av förarna förekom mer än en typ av substans.

– Analysen visar också att förare som intagit alkohol eller droger skiljer sig från de nyktra förarna när det gäller ålder, kön och olyckstidpunkt. De som intagit läkemedel verkar däremot vara relativt lika de nyktra förarna när det gäller dessa variabler, säger Åsa Forsman.

I rapporten konstateras att det var vanligare att alkoholpåverkade förare också hade tagit droger eller läkemedel än att icke-alkoholpåverkade förare gjort det. Cannabis var vanligast att blanda med alkohol medan amfetamin var vanligast hos dem som inte druckit alkohol. Smärtstillande opioider förekom i samma utsträckning hos både de som endast intagit läkemedel och hos de som kombinerat läkemedel och illegala droger. Däremot förekom lugnande medel i större utsträckning hos de som också tagit någon drog, medan det var mycket ovanligt att kombinera droger och sömnmedel.

Resultaten baseras på 1 143 personbilsförare som omkommit under perioden 2005–2013 och där det finns resultat från rättskemisk undersökning. Endast narkotikaklassade läkemedel har studerats eftersom övriga läkemedel troligen har en mycket begränsad inverkan på körförmågan. Studien har gjorts med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond och Trafikverkets djupstudier har använts som datakälla.

VTI notat 11-2015

Kontaktinformation
Åsa Forsman, forskare, Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant; VTI. Telefon:+46 13 20 42 79. Mobiltelefon:+46 70 943 04 19. E-post:asa.forsman@vti.se

– Ingen kvinna ska behöva dö på grund av graviditet eller i samband med förlossning. Även om det fortfarande finns stora utmaningar i form av exempelvis kulturella traditioner, fattigdom, låg utbildning och svårigheter när det gäller transporter, som bromsar tillgången till vård, visar avhandlingen att den här typen av övergripande insatser kan ha en avgörande betydelse när det gäller att förbättra mödra- och barnhälsovården i utvecklingsländer, säger Tesfay Gebrehiwot, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa.

Att säkerställa tillgången till primärvård är nödvändigt för att möjliggöra de bästa förutsättningarna för en adekvat mödravård för kvinnor under graviditeten. Dessutom skapar mödravården en länk vidare så att vården i ett senare skede ska kunna planera och erbjuda förlossning på en klinik samt fungerande eftervård för den nyblivna mamman och hennes barn. Låg tillgång och/eller utnyttjande av mödra- och förlossningsvård är ett stort problem särskilt på landsbygden i många låginkomstländer. För att förändra detta lanserades projektet HEP i Etiopien 2003, där man decentraliserat vården och erbjuder grundläggande sjukvårdsinsatser och förebyggande vård framför allt till kvinnor och barn. HEP är förankrat på bynivå med volontärer, hälsoarbetare och hälsoposter och vid behov samordning och vidare remittering till mer avancerade sjukvårdsinstanser, som hälsocentraler och sjukhus.

I sitt avhandlingsarbete har Tesfay Gebrehiwot studerat eventuella förändringar i hur kvinnor utnyttjat vård i samband med graviditet och förlossning sedan HEP-projektet infördes. Han har även undersökt orsakerna till den låga användningen av mödravård i Tigrayregionen i Etiopien.

Avhandlingen visar att under åren 2002 till 2012 ökade användningen av mödravård från 28 till 47 procent, förlossningsvård från 5 till 23 procent och vård efter förlossningen från 11 till 41 procent i Tigray-regionen. Högre utbildningsgrad, att vara gift, och närhet till sjukvård var några faktorer som ökade besöksfrekvensen till mödravården. Faktorer som ökade sannolikheten för att kvinnorna skulle genomgå förlossning på förlossningsklinik var högre utbildningsgrad, rådgivning från mödravården, att ha mindre än fyra barn och att tidigare ha genomgått utdragna och komplicerade förlossningar.

Ökad medvetenhet om graviditetskomplikationer och om möjligheterna att få vård, att ha en stöttande man och möjligheter till transporter till sjukhus var också faktorer som påverkade sannolikheten att kvinnorna skulle använda sig av förlossningsvården.

Tesfay Gebrehiwot betonar dock att det trots möjligheterna inte alltid är ett självklart val för kvinnor i Tigray-regionen att söka vård vid graviditet och förlossning. De har att välja mellan att föda hemma i en känd miljö, i ett känt kulturellt sammanhang med stöd av äldre kvinnor, och att förlösa i en vårdmiljö där det visserligen finns möjlighet att ta hand om medicinska komplikationer kopplade till förlossningen, men där samtidigt kompetensen inte alltid är hög och där det finns risk att få ett dåligt bemötande.

– Personal som vi har gjort intervjuer med kan bekräfta denna bild och de berättar att många kvinnor upplever det tryggare att föda i hemmiljö, men också att många bor i otillgängliga områden, vilket gör det svårt att nå vården. Att vården inte alltid håller tillräckligt hög kvalitet förstärker den negativa uppfattningen hos kvinnorna och gör att de inte söker vård. Dessa faktorer är mycket viktiga att hantera för att kunna förbättra vården av kvinnor och barn i Etiopien, säger Tesfay Gebrehiwot.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Tesfay Gebrehiwot kommer från Etiopien, han är sjuksköterska, har en magisterexamen i folkhälsovetenskap, samt är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

 

Program: Tillgängligheten till mödra- och förlossningsvård i Tigray, Etiopien? Opponent: Docent Anette Agardh, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Malmö. Huvudhandledare: Docent Isabel Goicolea.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Norrlands universitetssjukhus, Sal 135, Allmänmedicin.

Kontaktinformation
Tesfay Gebrehiwot Telefon: 076-445 30 06 E-post: tesfay.gebrehiwet@umu.se

Psykologiskt momentum skulle på vardagssvenska kunna översättas till flyt och oflyt. Det handlar om perioder i matcher där spelarna spelar långt bättre eller långt sämre än sin egentliga förmåga.

Karin Moesch har undersökt fenomenet bland svenska damhandbollsspelare på elitnivå och kommit fram till att fenomenet äger rum under minst fem minuter i tre av fyra matcher.

Kan spelarna eller tränarna göra något för att påverka det här tillståndet?

Ja, det menar Karin Moesch att de kan göra. Hon har studerat ett stort antal matcher, samt intervjuat tränare, och bland annat funnit att det är centralt hur den ickeverbala kommunikationen mellan spelarna på planen går till:

– En pusselbit är hur ett lag firar sina mål, säger Karin Moesch. Om målskytten visar sin glädje genom att göra ”high five” så kan en period av flyt vidmakthållas. Däremot kan man inte räkna med någon positiv effekt om man exempelvis firar sina mål med att höja en knuten näve, en så kallad ”high fist”. Likadant så kan man inte komma ur en period med oflyt bara för att man firar sina mål.

Utöver det kom det fram ett stort antal strategier som kan användas för att påverka psykologiskt momentum till sin egen fördel, som t.ex. att hålla sig till sin roll i laget, att förbereda sig noggrant till matchen och den kommande motståndaren, och göra konkreta planer för varje match kring hur man ska spela.

Karin Moesch har också intervjuat tränare om vad de tror triggar igång perioder av psykologiskt momentum.

– Perioder av flyt kan triggas igång genom att någon i laget gör det där lilla extra, eller om laget lyckas med sitt spel och på så sätt höjer självförtroendet. Oflyt kan triggas igång genom att motståndarlaget spelar exceptionellt bra, eller om domaren tar ett beslut som blir ifrågasatt.

När Karin Moesch inte forskar vid Lunds universitet arbetar hon som idrottspykologisk rådgivare vid Riksidrottsförbundet. Nu hoppas hon att handbollsspelare och deras tränare ska få användning av hennes forskningsrön:

– Det kan vara till hjälp att känna till att det är normalt att det går upp och ner i alla matcher. Problemet uppstår bara när spelarna låter sig styra av de negativa känslor och tankar som ofta uppstår i dåliga faser, och börjar förändra sitt beteende till det värre. Tränare och spelare ska istället försöka hålla fokus på det som är viktigt i stunden, alltså fokusera på konkreta beteenden som ska utföras på planen.

Karin Moesch disputerar den 30 april kl 13.15 med avhandlingen Psychological Momentum in handball. Plats: Kulturens Auditorium

Kontaktinformation
Karin Moesch nås på 073-925 11 75 karin.moesch@psy.lu.se

Klimatet i Sverige kommer att bli varmare och regnigare i framtiden. Det kan medföra såväl positiva som negativa konsekvenser för odlingsbetingelser och miljö. Högre temperaturer och mer regn kan öka förekomsten av vissa ogräs och skadegörare och därmed öka behovet av kemisk bekämpning.

Men högre temperaturer kan också påskynda nedbrytningen av pesticider i marken. Frågan är hur den sammanlagda effekten av ett förändrat klimat påverkar risken för bekämpningsmedelsläckage från svensk åkermark? För att belysa detta har Karin Steffens i sitt doktorsarbete vid SLU använt en dynamisk simuleringsmodell som drivs av klimatdata.

– Samspelet mellan jordart, pesticidegenskaper, sprutningstidpunkt och val av klimatscenario hade stor effekt på den simulerade läckageförändringen.

Karin Steffens beräknade först de absoluta pesticidförlusterna för ett fält, och fann att läckaget då främst påverkades av osäkerheter förknippade med själva pesticidmodellen.

De relativa förändringarna (nutid jämfört med framtid) styrdes istället av osäkerheter kopplade till val av klimatscenario. Därför menar Karin Steffens att man ska använda flera olika klimatscenarier som indata till pesticidmodellen.

När man vill uppskatta förändringar i läckage till grundvatten i större, regionala sammanhang, är det de indirekta effekterna av klimatförändringen som är viktiga för resultatet.

– I min studie utgick vi från att framtiden medför ett ökat ogrästryck samt att odling av majs, höstsäd och höstoljeväxter ökar, medan odling av vall och vårgrödor minskar. Detta medför både fler bekämpningstillfällen och större andel av vissa bekämpningsmedel.

Dessa antaganden tillämpades i modellen för en testregion i sydvästra Skåne. Där fördubblades den areal som hade en beräknad risk för att grundvattnet skulle kontamineras med herbicider. Beräkningen grundar sig på EU:s riktvärden för grund- och dricksvatten.

– Om vi bara beaktade de direkta effekterna av klimatförändringen, dvs. ändringar i temperatur och nederbörd, var genomsnittsförändringen däremot marginell för regionen. Lokalt ledde dock ökad nederbörd till ökad utlakning av vissa herbicider på vissa typer av jordar.

Oavsett de stora osäkerheter, som är en naturlig del av scenariobaserade beräkningar, understryker Karin Steffens resultat behovet av effektiva motåtgärder och strategier för att minimera risken för grund- och ytvattenkontaminering i en förändrad klimatsituation.

–-Det blir t.ex. ännu viktigare att överväga vilka grödor som odlas och vilken typ av bekämpning detta kan föra med sig.

FAKTA
MSc in Agricultural Biology Karin Steffens vid institutionen för mark och miljö, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Modelling climate change impacts on pesticide leaching – uncertainty and scenario analysis at field and regional scales”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen sker fredagen den 24 april 2015 klockan 09.00 i undervisningshuset, sal L, Ultuna. Opponent är Prof. Fred Worrall, Dept. of Earth Sciences, Durham University, Durham, UK.

Avhandlingen

Institutionen för mark och miljö, SLU, Uppsala

Kontaktinformation
Karin Steffens, 018-67 38 49, karin.steffens@slu.se

Vid en mikrobiell infektion kan kroppens celler försvara sig genom att bland annat ta upp och innesluta de sjukdomsframkallande mikroberna i vesikler, så kallad fagosomer. I fagosomerna producerar värdcellerna skadliga substanser som avdödar inkräktarna. Vissa mikrober, så kallade intracellulära bakterier, har dock utvecklat mekanismer som förhindrar denna avdödning och tillåter dem att tillväxa i kroppens celler. Bland annat använder sig många bakterier av så kallade sekretionssystem, vilka fungerar som en spruta och tillåter bakterien att direkt leverera skadliga proteiner till värdcellerna.

Ett exempel på detta är Francisella tularensis, som orsakar sjukdomen harpest (tularemi). För att undvika den toxiska miljön i fagosomen så bryter harpestbakterierna delvis ned den och tar sig ut, så kallad fagosomal escape. Det gör att bakterien därefter kan använda värdcellens egna näringsämnen för att föröka sig. Lena Meyer har fokuserat sin forskning på att karakterisera några utvalda sjukdomsframkallande proteiner hos Francisella för att kunna förstå hur de bidrar till bakteriens infektionscykel samt vilken roll de har i bakteriens sekretionssystem.

– Avhandlingen visar att flertalet av de proteiner vi har undersökt är viktiga för bakteriens förmåga att bryta ned fagosomen samt tillväxa i värdcellerna och att de utgör strukturella komponenter i sekretionsapparaten. Vi har även påvisat sekretion av flertalet proteiner under infektion och har därigenom bevisat att sekretionssystemet, ett så kallat Typ VI-sekretionssystem, är funktionellt, säger Lena Meyer.

En viktig fråga inom forskningsområdet är att kunna skilja på de proteiner som behövs för själva nedbrytningen av fagosomen och de proteiner som därefter behövs för tillväxten i bakterien i värdcellens cytosol, den vätska som omger cellens organeller. För att kunna avgöra detta utvecklade Lena en metod, en mikroinjektion, med vilken det är möjligt att injicera bakteriestammar, som är mer eller mindre defekta för fagosomal escape, direkt in i värdcellens cytosol. Genom att titta på bakteriernas tillväxt, går det att dra slutsatser angående funktionen för de proteiner som stammarna saknar.

– Ett intressant fynd var att inga av de undersökta proteinerna var nödvändiga för själva tillväxten, däremot har de betydelse för fagosomal escape. Då dessa proteiner är en del av sekretionssystemet så drar vi slutsatsen att Francisella huvudsakligen använder detta system för att ta sig ur fagosomen, säger Lena Meyer.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Lena Meyer försvarar den vid Umeå universitet, den 24 april. Lena Meyer är född och uppvuxen i Uetze nära Hannover i Tyskland. Hon studerade biologi med inriktning mot infektionsbiologi i Mainz och Würzburg. År 2009 flyttade Lena Meyer till Umeå och började en doktorandtjänst på enheten för klinisk bakteriologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.

Kontaktinformation
Lena Meyer. Telefon: 090-785 27 02. E-post: lena.meyer@climi.umu.se

Det är inom områdena medicinteknik, samhällsbyggnad, resurs- och avfallshantering, automatiserade transporter samt transportinfrastruktur som fem nya program avses få statlig finansiering om cirka 430 miljoner kronor fram till 2018.

– I den här satsningen samverkar olika samhällsaktörer, kompetensområden och företag över gränserna. Det är avgörande för att stärka svensk konkurrenskraft inom de utvalda områdena, säger Charlotte Brogren, generaldirektör på VINNOVA.

Programmen är en del av den nationella satsningen Strategiska innovationsområden, som ingår i regeringens forsknings- och innovationspolitik. Totalt finns det nu 16 strategiska innovationsprogram med en sammanlagd statlig finansiering på runt 600 miljoner kronor per år. Näringslivet bidrar med minst lika mycket.

– Med de nya programmen tar svensk forskning och innovation ett stort kliv framåt. Den gemensamma satsningen främjar nya forskningskonstellationer och tacklar de tvärvetenskapliga samhällsutmaningar som finns inom bland annat energi- och klimatområdet, säger Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma.

Inom varje strategiskt innovationsprogram genomförs insatser för forskning och innovation, bland annat genom öppna utlysningar där företag, lärosäten och andra aktörer kan söka medel för forskning och innovation inom området.

– De fem innovationsprogrammen förstärker samhällets utvecklingskraft inom väsentliga områden. Hållbarhet är en given utgångspunkt i programmen vilket bidrar till deras stora relevans för samhället, säger Ingrid Petersson, generaldirektör på Formas.

Finansiering till fem nya strategiska innovationsprogram beviljas inom följande områden:

Medicinteknik
Programmet ska placera Sverige i en internationell topposition inom medicinteknikområdet och bidra till förbättringar för patienter och hälso- och sjukvården samtidigt som det leder till industriell tillväxt och ökade exportinkomster för Sverige.

Koordinator: Reidar Gårdebäck, Swedish Medtech, reidar.gardeback@regarde.se”>reidar.gardeback@regarde.se

Samhällsbyggnad
Målet med programmet är att minska samhällsbyggnadssektorns miljöpåverkan, förkorta planerings- och byggtiden, minska de totala byggkostnaderna och möjliggöra en ny affärslogik i sektorn.

Koordinator: Olle Samuelson, IQ Samhällsbyggnad AB, olle.samuelson@iqs.se”>olle.samuelson@iqs.se

Resurs- och avfallshantering
Programmet ska öka ekonomisk och miljömässig hållbarhet inom resurs- och avfallshantering och därmed bidra till resurseffektivitet inom näringsliv och samhälle, skapa nya affärsmöjligheter, stärkt konkurrenskraft och möta globala utmaningar.

Koordinator: Evalena Blomqvist, SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut AB, evalena.blomqvist@sp.se”>evalena.blomqvist@sp.se

Automatiserade transporter
Visionen är att Sverige positioneras som ledare inom automatiserade transportsystem. Programmet ska bidra till att uppnå de transportpolitiska målen och underlätta en utveckling av ett hållbart Sverige.

Koordinator: Jan Hellåker, Lindholmen Science Park, jan.hellaker@lindholmen.se”>jan.hellaker@lindholmen.se

Transportinfrastruktur
Programmets mål är att öka hållbarheten i den svenska transportinfrastrukturen och göra Sverige ledande inom innovativa infrastrukturlösningar.

Koordinator: Nicole Kringos, Kungliga tekniska högskolan, Kringos@kth.se”>Kringos@kth.se

Länk till Strategiska innovationsprogram (med mer information om de nya programmen samt befintliga program):

http://www.vinnova.se/sv/Var-verksamhet/Gransoverskridande-samverkan/Samverkansprogram/Strategiska-innovationsomraden/Strategiska-innovationsprogram/

Kontaktinformation
Christina Kvarnström, VINNOVA, 08-473 31 28, Jennica Broman, Energimyndigheten, 016-544 21 75, Emilie von Essen, Formas, 0733-50 31 61

Huggningar av fjällbjörk i en zon närmast kalfjället för byggnadsvirke och brännved ledde till avskogning under perioden 800 till 1100 e. Kr. och skogen har fortfarande inte kommit tillbaka 1000 år senare. Det visar en studie genomförd av forskare verksamma vid SLU i Umeå och vid vid Silvermuseets forskningsinstitut INSARC i Arjeplog.

Studien publiceras i tidskriften Ambio och sammanfattar resultaten från ett större tvärvetenskapligt projekt. I området som studerats finns så kallade Stállobosättningar. De anlades framförallt under vikingatiden i björkskogen närmast kalfjällen från norra Jämtland till norra Norrbotten och hör sannolikt samman med domesticeringen av ren.

Modelleringar visar att avskogningen kring boplatserna bara tog några hundra år och kunde endast ske ifall de utnyttjades längre perioder under höst, vinter och vår då vedbehovet var som störst. Enbart sommarboende påverkade inte skogstillståndet nämnvärt.

Då områdena avskogats och vedbristen var ett faktum övergavs boplatserna. I de fall bosättningarna låg på plana sedimentterrasser har effekterna dessutom blivit bestående. Detta beror på att avskogningen efterföljdes av flera faktorer där ett kallare klimat, en begränsad naturlig föryngring av fjällbjörk, en näringsutarmning av marken samt ett fortsatt lågintensivt utnyttjande av områdena har samverkat under lång tid. Dessa marker är helt enkelt för näringsfattiga för att kunna beskogas av fjällbjörk idag fastän klimatet blivit varmare under de senaste decennierna och björk växer och föryngrar sig i omgivande fjällområden.

Resultaten visar tydligt hur känsliga fjällens ekosystem är för störningar och att effekterna kan finnas kvar under väldigt lång tid.

Kontaktinformation
Professor Lars Östlund, 070-511 12 9, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU. Docent Greger Hörnberg, 0961-145 02, Institutet för Subarktisk Landskapsforskning (INSARC), Silvermuseet, Arjeplog

Annika M Kisch, forskare vid Malmö högskola, är den första att ta reda på hur transplantationspatienter upplever att ha ett syskon som donator.

– Många patienter beskriver tiden precis innan transplantationen som att de befinner sig i ingen mans land, säger Kisch, som skrivit avhandlingen ” Allogeneic stem cell transplantation: patients’ and sibling donors’ perspectives”.

Trygghet och skuld på samma gång
Kisch studier visar att patienter som får stamceller från ett syskon känner sig trygga med att det är just ett syskon som donerar, samtidigt känner de skuld för att de orsakar sitt syskon obehag.

– Patienten känner sig ansvarig att skydda sina anhöriga, syskonet som donerar och dennes familj, säger hon.

Påverkas av syskonens relation
Känslan av att förlora kontroll och vara beroende av syskonet och vårdpersonalen är stark hos patienterna. Hur starkt obehag patienten känner hänger samman med syskonens relation.

– För de patienter som har en sämre relation till sitt syskon är känslan av att förlora kontroll och vara beroende starkare än hos de patienter som har en bättre syskonrelation. Har syskonen en bra relation förstärks istället känslan av trygghet.

Motstridiga känslor
Syskon som donerar stamceller delar många av patienternas känslor. Precis som patienten känner de sig ansvariga. De vill skydda sitt sjuka syskon och anhöriga och berättar därför inte om sin oro.

– Många syskondonatorer uppger att de upplever att de inte har något val, de måste ställa upp. Samtidigt vill de hjälpa till och ser donationen som en gåva.

Vården behöver utveckla stödet
Annika Kisch menar att stödet till såväl patienter som donatorer måste utvecklas.

– Många är oroliga och behöver stöd. Såväl patienten som donatorn befinner sig i en mycket svår situation och brottas med många motstridiga känslor, känslor som de sällan delar med sig till varandra. Det är viktigt att man individualiserar informationen och vården av patienter som genomgår stamcellstransplantationer och deras syskondonatorer, menar hon.

– Vården måste se hela människan!  


Kontaktinformation
Annika M Kisch. Tfn: 0708 211 373, annika.kisch@mah.se

Forskare från museimyndigheten, LSH, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet och KTH, Kungliga Tekniska högskolan deltar. De har också utvecklat en metod som artificiellt åldrar siden så att det liknar det historiska.

Prover har tagits på två kröningsdräkter, från de två krigarkungarna Gustav II Adolf, död 1632 och Karl X Gustav, död 1660. Dessa historiska prover har analyserats med olika kemiska och mekaniska metoder för att få fram deras unika egenskaper. Därefter har forskarna utvecklat en metod att åldra modernt siden artificiellt för att tillverka ett siden med samma egenskaper som det historiska sidenet. Johanna Nilsson har sedan gått vidare och åldrat siden med denna metod för att få fram ett försöksmaterial i syfte att utvärdera olika konserveringsmetoder för historiska dräkter i siden.

Målet
– Min största målsättning är att Livrustkammarens exklusiva 1600-talsdräkter i siden ska bevaras på bästa sätt, dräkterna är världsunika både i kvalitet och kvantitet – de står i fokus i mitt avhandlingsarbete, säger Johanna Nilsson, som är ansvarig för forskningsprojeketet. Många dräkter i våra samlingar är i behov av konservering. Det är viktigt att de metoder vi använder har en vetenskaplig grund för att bevaras på bästa sätt. Samarbetet med experter inom olika områden är både oerhört givande och värdefullt.

FAKTA
Om forskningen – steg för steg
Inom projektet undersöktes strukturella ändringar inom de molekylära och supramolekylära nivåerna hos silkesfibrer från de historiska dräkterna från 1600-talet.

Silke är ett proteinmaterial som har goda mekaniska egenskaper. Miljöfaktorer som ljus, temperatur, fuktighet och oxidation över tid orsakar åldrande av silke genom nedbrytningsprocesser som försämrar dess egenskaper.

En metod för att skapa artificiellt åldrat silke som liknar historiskt 1600-talssiden har tagits fram. Olika miljöfaktorer har jämförts och på så sätt fått fram olika nedbrytningsmekanismer hos silke -fibrer på molekylär nivå. Olika analytiska markörer med information om hur historiskt silke har åldrats har därmed identifierats.

Denna metodologi har också skapat intresse inom forskning av andra historiska föremål t.ex. papper och pergament som är baserade på biopolymerer.

Francisco presenterade forskningsresultaten vid ett seminarium i september 2014, arrangerad av Kungliga Biblioteket (KB) och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) kring Codex Aureus, ett tidig-medeltida manuskript med purpur-färgade sidor gjorda av pergament, ett annan protein-baserat material.

Resultatet har publicerats i tidskriften Analytical and Bioanalytical Chemistry.

Om forskarna i projektet:
Johanna Nilsson fil. lic i Kulturvård, textilkonservator vid museimyndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet och doktorand vid institutionen för Kulturvård, Göteborgs universitet.

Dr Francisco Vilaplana, Kungliga Tekniska högskolan, KTH Avdelningen för Glykovetenskap, Skolan för Bioteknologi. Han forskar inom struktur- och materialegenskaper hos biopolymerer från biomassa (med fokus på kolhydrater och proteiner).

Professor Sigbritt Karlsson, nu rektor vid högskolan i Skövde, tidigare vid KTH Kungliga tekniska högskolan, Institutionen för fiber och polymerteknologi, Skolan för Kemivetenskap

Universitetslektor Dorte Vestergaard Poulsen Sommer från Konservatorsskolen, Det Kongelige Danske Kunstakademis Skoler for Arkitektur, Design og Konservering.

Kontaktinformation
Margareta Berglund Hamngren, presskontakt, press@lsh.se, tel 08-4023015, 076-1280215

Forskare på VTI har kartlagt kunskap om hur man motverkar trötthet. Det viktigaste medlet mot trötthet hos yrkesförare är rimlig schemaläggning  som undviker exempelvis kort dygnsvila, lång vakentid och långa arbetspass.

I en rapport har forskarna samlat den kunskap som finns kring hur man på bästa sätt kan motverka att trötthet uppstår hos förare på väg, järnväg, sjö och i luften. Rapporten diskuterar potentialen av olika motåtgärder för att minska förartrötthet i de olika transportslagen.

– Det viktigaste medlet mot trötthet hos yrkesförare är rimlig schemaläggning. Så långt det går bör man undvika scheman som innebär nattarbete, kort dygnsvila, lång vakentid, långa arbetspass och flera andra negativa schemaaspekter, säger Anna Anund, forskare på VTI.

Ett annat viktigt motmedel är att arbetsgivaren har en rättvis och förlåtande kultur. Detta avser arbetsgivarens förståelse för och acceptans av förarens självrapportering av trötthet och relaterade incidenter. Frånvaro av förståelse kommer att dölja kunskap om trötthetsrisk i arbetsscheman.

– Sedan är det förstås mycket bra om förarna har möjlighet att ta raster när de behöver. Detta innefattar att stanna fordonet, ta en paus, ta en tupplur, inta koffein eller använda sig av ljusbehandling. Dessa metoder har säkra effekter på vakenhetsnivåer, även om alla inte har prövats inom alla transportslag, säger Anna Anund.

Ett fjärde område som ger positiva effekter är utbildning. Kunskap om trötthetens tecken, effekter och orsaker behövs inom alla transportområden och systematisk utbildning tvärs över transportområden bör uppmuntras. Ytterligare åtgärder kan vara lagförändringar, fler tekniska lösningar som trötthetsövervakningssystem eller hjälp via infrastrukturen som till exempel bullerremsor på vägar.

FAKTA
Studien omfattade en litteraturgenomgång och en workshop med experter från de olika trafikslagen vid vilken motåtgärder diskuterades och rangordnades efter upplevd effektivitet såväl enskilt som transportslagsövergripande.

VTI rapport 852A

Kontaktinformation
Anna Anund, forskningsledare, Samspel människa, fordon, transportsystem, VTI Telefon:+46 13 20 43 27. Mobiltelefon:+46 70 921 82 87. E-post:anna.anund@vti.se

Forskare, från Högskolan i Gävle och danska National Research Centre for the  Working Environement, har mätt exakt hur mycket man i dessa yrkesgrupper  sitter under flera arbetsdagar genom att låta 200 personer bära accelerometrar på ben och rygg.

Sittandet är vanligt även i tunga jobb
De fann att man i genomsnitt sitter ca 8 timmar om dagen, tre timmar på jobbet och 5 timmar på fritiden.

– Det  är ovanligt att man verkligen undersöker sittandet så detaljerat i den  här typen av yrken. Hälsoeffekter av långvarigt sittande har vanligtvis studerats inom kontorsyrken. Och i tidigare studier har man endast frågat folk hur mycket de sitter, säger David Hallman.

Ökar sittandet hemma
Sittandet, både på arbetet och på fritiden, har betydelse. Det är hur mycket man sitter under hela dagen som ger utslag.

– I den här gruppen ökar man sitt sittande när man kommer hem från jobbet, man är väldigt inaktiv på fritiden. Slår man ihop dygnet så blir det väldigt många timmar som man sitter.

– Enligt  rekommendationerna ska man vara aktiv i minst tio minuter åt gången och  gärna 30 sådana minuter under en hel dag. Oerhört få når upp till det under fritiden.

Tre gånger större risk
– Vi ser ganska tydliga samband mellan hur mycket folk sitter ner på jobbet och på fritiden, och hur mycket smärta de har i nedre delen av ryggen. Vi ser även liknande samband för smärta i nacken, även om det är  mindre tydligt.

– Det är tre gånger större risk  att rapportera hög smärta i nacke och ländrygg, om du sitter ner åtta timmar eller mer under loppet av en dag, säger David Hallman.

– Vi har tidigare på Högskolan i Gävle tittat på personer med långvarig  nacksmärta och jämfört med friska personer och där ser vi inte några  skillnader i sittandet. Det tyder på att det inte är så att man börjar sitta därför att man har ont.

Är det något man gör när man sitter?
Forskarna har misstänkt att sittande kan ha betydelse för att rapportera smärta i nacken. Men eftersom man inte mätt sittande med tillförlitliga metoder, har man inte kunnat dra några bra slutsatser utifrån tidigare studier.

Gruppen som man nu studerat, utvald för att det är en riskgrupp, rapporterar mycket smärta och även kardiovaskulära sjukdomar.

– Sitter man mindre på jobbet i de här yrkena så rapporterar man mindre  smärta. De sambanden ser vi både för nacksmärta och längdrygg.

– Men vi kan fortfarande inte veta om sittandet i sig är riskfaktorn eller om det är något man gör när man sitter.

Vad händer över tid
Nu har forskarna gjort samma datainsamling, fast denna gång på 700 personer, i samma typ av yrken.

– Vi ska titta mer detaljerat på detta och se om sittandet också har betydelse för vad som händer med smärtan över tid. Testpersonerna har  fått svara på frågor via SMS om vad som händer med smärtan varje månad över ett helt år.

http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0121159

http://link.springer.com/article/10.1007/s00420-015-1031-4

Kontaktinformation
David Hallman, Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle. Telefon: 026-648439, 073-626 64 13. E-post: david.hallman@hig.se

Laddhybridbilar har lägre bränsleförbrukning tack vare kombinationen av elmotor och batteri. Istället ökar tillverkningskostnaden på grund av det större antalet komponenter.

Hur mycket bränsle som sparas måste beräknas från mycket långa körcykler, eftersom variationer i hur bilen körs och laddas olika dagar spelar stor roll för bränslebesparingen. Att analysera olika laddhybridbilars bränsleeffektivitet vid långa körcykler är extremt tidskrävande. En månads körning analyseras sekund för sekund och miljontals variabler beräknas.

Nu har en forskargrupp på Chalmers utvecklat en metod som gör det lätt och snabbt för ingenjörer att beräkna lägsta kostnad med hänsyn till både tillverkning och drift. Forskaren Mitra Pourabdollah redogör för metoden i sin doktorsavhandling.

– Driftskostnaden för en laddhybridbil beror av många olika saker, till exempel hur man kör, hur man laddar batteriet och hur långt man kör mellan varje laddning, berättar hon. Dessutom påverkar körvanorna hur stort batteri man behöver. Komponentpriser, olika batterityper och olika körvanor ger sammantaget en väldig mängd parametrar som har inverkan på den totala kostnaden.

Den nya lösning som Mitra Pourabdollah presenterar innebär att man använder sig av en så kallad konvex optimeringsalgoritm. Algoritmen fungerar som ett verktyg där man för in olika parametrar som kan påverka kostnaden för en laddhybridbil, och sedan snart ser effekten. Metoden innebär att denna del av konstruktionsprocessen nu kan gå tjugo gånger fortare. I extremfall kan beräkningar som skulle ta tusen timmar att genomföra klaras av på en halvtimma – närmare 2000 gånger snabbare än tidigare.

– När man sparar så mycket tid i detta led hinner man istället titta på andra aspekter på designen av drivlinan och få ett bredare perspektiv, tror Mitra Pourabdollah.

– Snabb återkoppling är avgörande för kreativt arbete, tillägger Anders Grauers, en av handledarna i projektet. Även om man bortser från extremfallen så innebär den nya metoden att man nu kan få svar på sina beräkningar inom samma arbetsdag. Det är en mycket stor vinst för den kreativa processen.

Mitra Pourabdollahs forskarkollegor Nikolce Murgovski och Lars Johannesson Mårdh kom först på idén att tillämpa konvex optimering på en komplex fordonsmodell. Man började med att utveckla en metod för laddhybridbussar. Därefter har Mitra Pourabdollah studerat hur metoden kan tillämpas på personbilar. Den grundläggande algoritmen är mycket flexibel – och rolig att arbeta med.

– Att hitta ett sätt att beskriva olika komponenter som passar för konvex optimering är precis som ett spel, berättar Mitra Pourabdollah. Metoden går att tillämpa inom många andra områden, till exempel inom aktiv säkerhet.

FAKTA
Om forskningen:

Projektet ”Optimal design and operation of hybrid electric vehicles” har utförts på institutionen för Signaler och system, Chalmers Tekniska Högskola.

Mitra Pourabdollah försvarade nyligen sin avhandling ”Optimization of Plug-in Hybrid Electric Vehicles”. Hennes arbete finansierades av Energimyndigheten och Svenskt hybridfordonscentrum (SHC).

Kontaktinformation
Mitra Pourabdollah, Chalmers, 0704-04 12 33, mitrapo@gmail.com

I västvärldens moderna medicin har ett reduktionistiskt tillvägagångssätt ofta tillämpats, det vill säga: ett läkemedel har som regel bara ett eller några få aktiva ämnen. I traditionell medicin, exempelvis kinesisk medicin, har fokus istället varit på en blandning av olika delar från naturen där varje del hjälper till i samverkan. Den nya metoden kombinerar de bästa aspekterna mellan det traditionella och moderna.

– Metoden kan med fördel användas för att hitta biologiskt aktiva substanser mot exempelvis, bakterier, svampar, maskar, parasiter och andra skadegörare som finns i naturen, säger Joel Ljunggren, doktorand Mittuniversitetet, som gjort en avhandlingen i i frågan

I korthet går metoden till på följande sätt: olja från exempelvis en växt, som kan innehålla över 300 aktiva ämnen, delas upp i mindre delar med olika ämnen i varje del. Olika instrument används sedan för att analysera vilka ämnen som finns i varje del. Därefter mixas delarna med varandra och skapar en ”cocktail” med olika ämnen för varje ny mix. Sedan testas de olika blandningarna mot den valda organismen, precis som i traditionell medicin.

– Genom att göra på det här sättet kan vi peka på, eller åtminstone få goda indikationer på, vilket av alla ämnena som är mest aktivt utan att testa alla ämnen var för sig. Vi kan även se om några ämnen ger en samverkande effekt samt om vissa ämnen har en icke önskad effekt, säger Joel Ljunggren.

Metoden har utvecklats med hjälp av en vedlevande svamp (källarsvampen) och terpentin (som träden utvecklar vid svampinfektion) från Ortvikens pappers- och massafabrik. Detta för att undersöka vilken terpentinmolekyl som har den bästa förmågan att hindra tillväxt av källarsvamp. Resultaten visar att en förmodad sesquiterpen har störst återhållande effekt på svampen.

Avhandlingen Biochemical Interactions of Some Saproxylic Fungi försvaras 24 april vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Kontaktinformation
Joel Ljunggren, doktorand, 073-759 79 19, e-post: joel.ljunggren@miun.se

Fragment av asteroider landar regelbundet på jorden som meteoriter. Om man tittar in i ett sådant fynd ser man att det består av millimetersmå runda stenar, så kallade kondruler. Dessa små partiklar anses vara solsystemets ursprungliga byggstenar. Men forskarvärlden har hittills inte lyckats förklara på vilket sätt kondrulerna bildade asteroider. En ny studie visar nu att asteroiderna skapades genom att de fångade in kondruler med hjälp av gravitationskraft.

– Kondrulerna har exakt rätt storlek för att bromsas av gasen som kretsade kring den unga solen och kunde då fångas in av asteroidernas gravitation, säger Anders Johansen, astronomiforskare vid Lunds universitet.

Tillsammans med kollegor från USA, Danmark och Tyskland har Anders Johansen utvecklat en datormodell för hur det hela kan ha gått till. De antog att asteroiderna bildades i ett slags kosmisk ocean av kondruler och att asteroiderna ursprungligt var mycket mindre än idag. Asteroiderna växte enligt datorsimuleringarna snabbt till stora asteroider på upp till 100 mil, samma storlek som man hittar i dagens asteroidbälte mellan Mars och Jupiter. De största asteroiderna fortsatte dessutom att växa till samma massa som planeten Mars, som har tio procent av jordens massa.

– Plötsligt insåg vi att denna snabba process kan säga något om jordens bildande också, förklarar Anders Johansen.

Inom forskarvärlden har man sedan tidigare ansett att jorden bildades genom att så kallade protoplaneter, med storlek som Mars, kolliderade med varandra under en period på 100 miljoner år. Men forskarna har hittills inte förstått hur protoplaneterna i sig bildades.

– Vår studie visar att protoplaneter kan ha bildats väldigt snabbt, som en vidareutveckling av asteroider, genom att de fångade in kondruler på samma sätt som asteroiderna gjorde, säger Anders Johansen.

Forskarnas teori stödjs av undersökningar av meteoriter från Mars. Dessa undersökningar har tidigare visat att Mars bildades inom loppet av enbart 1-3 miljoner år, vilket är inom samma tidsspann som forskarna fått fram i den aktuella datormodellen.

– Spår av denna process finns alltså kvar i asteroiderna som fortfarande bär på intakta kondruler. De jordlika planeterna har däremot smält och förändrats och visar därför inga direkta spår av sina ursprungliga byggstenar, säger Anders Johansen.

Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Kontaktinformation
Anders Johansen, universitetslektor Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet Tel 046-222 15 89 anders.johansen@astro.lu.se

Den privata elkonsumenten får en allt viktigare roll för att balansera den förnyelsebara energin i våra elnät. Det säger forskaren Anders Nilsson på avdelningen Industriell ekologi vid KTH.

Med det menar han att du och jag i allt större utsträckning kommer att bli medvetna om hur mycket el vi förbrukar, men också när och vilken typ av elektricitet vi använder. Det vill säga om elen kommer från exempelvis vattnet, vinden, solen eller brunkolen.

Anders Nilsson berättar att forskningsarbetet kommer att bedrivas i Norra Djurgårdsstaden, en ny stadsdel i Stockholm som har den uttalade ambitionen att vara en miljöstadsdel i världsklass. Det handlar om boende i 155 smarta lägenheter som ingår i projektet som går under namnet Smarta elnät i stadsmiljö.

– Det smarta med dessa lägenheter är bland annat att de alla är utrustade med realtidsvisualisering av hushållets energikonsumtion, kostnaden för denna samt dess klimatpåverkan. Detta inkluderar el-, värme- och tappvattenanvändning och kommer att göras via en skärm i lägenheten och en mobilapp, där man både kan se och styra energiförbrukningen. Så fort man sätter på en spisplatta så kan man till exempel se hur mycket just denna platta drar, säger Anders Nilsson.

Då elpriset är dynamiskt och varierar över dygnets timmar kan boende flytta energiförbrukningen till ett tillfälle med lågt timpris. Det samma gäller för mängden koldioxid per kilowattimme som hela tiden varierar, beroende på hur mycket energi som kommer från exempelvis kol- eller solkraft. Det går alltså att konsumera el både utifrån pris och miljöpåverkan.

För att uppnå detta ingår ett teknisk avancerat styrsystem i de 155 lägenheterna. Det handlar om allt från smarta vitvaror som tvättmaskiner och torktumlare till personliga laddstolpar nere på parkeringen. Det gör att man kan styra sin tvättmaskin efter exempelvis prissignalen, så att maskinen startar automatiskt vid den tidpunkt då priset är som lägst.

– Jag ska studera hur de boende kommer att använda tekniken. Flyttar de sin konsumtion i tiden baserat på pris eller klimatpåverkan? En kombination av dessa två faktorer? Bidrar systemet till minskade utsläpp? Minskade kostnader för de boende? Hur ändrar de sina beteenden i övrigt? Vilken återkoppling är relevant för de boende? Vilka beteendeförändringar kan fås till stånd? Vilka drivkrafter och tröskelvärden finns? Det vill säga exakt vid vilken prisnivå börjar det spela någon roll att förflytta sin energikonsumtion? Detta forskningsprojekt ger mig och oss möjligheten att dra slutsatser runt sådana här saker, säger Anders Nilsson.

En del vet han dock redan.

– Vi gjorde en förstudie med realtidsvisualisering i Farsta för inte så länge sedan. Informationen gavs via en skärm i trappuppgången. Mätning per timme och en rörlig pristariff gällde. Vi kunde se att folk flyttade sin energiförbrukning rent tidsmässigt. Mellan 5-15 procent av den totala energikonsumtionen förflyttades från tiimmar med högt elpris till timmar med lägre. Energiförbrukningen har fram till idag varit något av en osynlig konsumtion, och detta handlar om att skapa en ökad medvetenhet om den och dess effekter, berättar Anders Nilsson.

Han tillägger att folk nog alltid i hyfsat hög utsträckning kommer att laga mat när de är hungriga. Men disk- och tvättmaskinen kan ju göras när som, och det går att spendera mindre tid i duschen.

Den personliga integriteten har varit i fokus i projektet. Detta eftersom hemmet är den plats som är heligast för människor. Här vill man vara för sig själv, privat. Man måste ta höjd för att en del kanske inte vill visa att de duschar i en halvtimme varje morgon. De kan vara skraja för att bli utmålade som kvarterets miljöbov.

– Det finns en rädsla bland folk, så den personliga integritet har vi jobbat mycket med. Det handlar om att skapa förtroende och transparens. Så att de boende känner sig involverade och trygga i systemet. Använder de inte funktionerna i de smarta lägenheterna blir det heller inget framgångsrikt forskningsprojekt, säger Anders Nilsson.

Vilka delar och funktioner i de smarta lägenheterna kan då infogas i vanliga hem redan idag? Norra Djurgårdsstaden är väl rätt high tech från start. Anders Nilsson berättar att många funktioner i lägenheterna ligger i datormolnet, så utåt sett ser inte de smarta lägenheterna så listiga ut.

Samtidigt är huset tämligen smart konstruerade, så till exempel uppvärmningskostnaderna kan hållas nere.

– Det är det som är energibolagens fokus idag. Att kommersialisera sådana här smarta lösningar så fort som möjligt. Både elektriska apparaters förbrukning som uppvärmningskostnader sjunker konstant, vilket gör att elbolagen måste hitta nya affärsmodeller, säger Anders Nilsson.

Det samma gäller förstås även vitvaror, som är hyfsat färdigutvecklade produkter.

Det är Energimyndigheten som finansierar forskningsarbetet, som håller på fram till 2018. Förutom KTH ingår NCC, HEBA, Erik Wallin AB, Fortum, ABB, Ericsson och Electrolux i forskningsprojektetet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Nilsson på 073 – 916 40 93 eller anders.nilsson@abe.kth.se.