Om detta och de praktiska konsekvenserna berättar Simon Kärvemo i en doktorsavhandling från SLU.

Vid stora stormfällningar ökar mängden lämpligt förökningsmaterial (vindfällda granar där larverna kan utvecklas) och granbarkborren kan snabbt öka i antal. Detta kan leda till stora utbrott då miljontals äldre stående granar dödas. Under åren efter stormen Gudrun angreps cirka fyra miljoner kubikmeter stående gran i södra Sverige, vilket forskare från SLU har utnyttjat för att lära sig mer om granbarkborren.

Simon Kärvemo har i sitt doktorsarbete undersökt vad det är som gör att granbarkborren dödar fler träd i vissa områden i skogslandskapet än i andra, och hur risken för skador ökar på platser där de vindfällda träden lämnas kvar efter en storm. Dessutom har han undersökt orsaker till att utbrott upphör.

Skogsbestånd med många större granar visade sig löpa störst risk att angripas i landskapet. Orsaken är troligen att det är lättare för granbarkborren att hitta en lämplig gran att lägga ägg i ju fler stora träd det finns i ett område. Närhet till lokala populationer av granbarkborre (träd dödade under föregående år) ökade också angreppsrisken, medan stora volymer av björk i beståndet minskade risken något.

På platser där stora mängder vindfällen lämnades kvar var antalet barkborredödade träd starkt kopplat till antalet vindfällen som granbarkborren förökade sig i under de första åren efter stormen. I vissa fall kunde nästan samtliga granar dödas runt stormluckor med många vindfällda träd.

En viktig orsak till att utbrott klingar av är att granbarkborren oftast är dålig på att föröka sig i stående träd. Detta visade sig framförallt bero på att granbarkborrens larver konkurrerar med varandra om maten så pass mycket att få överlever till färdigutvecklade granbarkborrar. Men studien visade också att förökningen kan vara mycket hög under enstaka år, förmodligen beroende på att träden haft nedsatt försvarsförmåga.

Simon Kärvemos resultat är av praktiskt intresse då man med hjälp av dessa kan identifiera högriskområden för barkborreangrepp under utbrott. Dessutom visar resultaten hur riskabelt det kan vara att lämna kvar stora mängder vindfällen av gran i naturreservat, eller i andra områden, eftersom detta kan leda till att i princip all äldre granskog i närområdet dödas. Om man vill minska risken för att detta ska inträffa kan det i vissa fall vara lämpligt att ta bort en del av vindfällena. Resultaten visar också att granbarkborrens förökningsframgång måste övervakas om man vill kunna göra bra prognoser för hur ett utbrott kommer att utvecklas under kommande år.

Fil mag Simon Kärvemo, institutionen för ekologi, försvarar sin doktorsavhandling Outbreak dynamics of the spruce bark beetle Ips typographys in time and space vid SLU i Uppsala.

Länk till avhandlingen (pdf)

Kontaktinformation
Simon Kärvemo 018-67 20 21, simon.karvemo@slu.se

Ett införande av intensivskogsbruksmetoder på delar av den brukade skogsarealen och ett ökat byggande av flervåningshus med trästomme kan bidra till att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser. Ett sätt att förstå förutsättningarna för att sådana lösningar förverkligas, är att undersöka hur de uppfattas av berörda aktörer, och vilken inställning de har till att de används.

Måndagen den 13 april lägger Kerstin Hemström fram sin doktorsavhandling om berörda aktörers acceptans och intresse för intensivskogsbruk och flervåningshus med trästomme, och vad som underbygger deras inställning. I avhandlingsarbetet har enkät- och intervjustudier genomförts för att förstå hur allmänheten och privata skogsägare ställer sig till intensivskogsbruksmetoder, och hur arkitekter och arbetschefer på byggföretag ställer sig till byggande av flervåningshus med trästomme.

Intensivskogsbruket uppfattas ha negativa miljöeffekter
Resultaten visar att en stor del av allmänheten är emot användandet av intensivskogsbruksmetoder såsom skogsgödsling, odling av främmande trädslag och klonskogsbruk, på grund av att sådana metoder uppfattas ha negativa miljöeffekter.

– Därutöver är de privata skogsägarnas intresse för odling av främmande trädslag litet, säger Kerstin Hemström. Det beror dock främst på att sådan odling uppfattas som ekonomiskt ofördelaktig.

Intervjuer med arbetschefer på byggföretag och enkätsvar från arkitekter visar att de uppfattar att trästommar medför flera nackdelar och osäkerheter jämfört med betongstommar. Flertalet intervjuade arbetschefer menar också att de inte skulle bygga i trä även om de skulle uppfatta det som fördelaktigt ur kostnadspunkt.

Resultaten visar att byggandet av flervåningshus påverkas av flera strukturer som gör det fördelaktigt att välja betong som stommaterial. Det handlar om vilken typ av faktorer som prioriteras i byggprojekten, om de egenskaper som kopplas till trä, och om etablerade samarbeten och kontexter som gör det svårt att välja något annat än betong. Det behövs stöd från policy eller andra förändringar i byggprojektens kontext om byggandet av flervåningshus med trästomme skall öka markant.

Sammantaget visar avhandlingen hur berörda aktörers uppfattningar och prioriteringar påverkar förutsättningarna för ett intensivskogsbruk och ett ökande byggande av flervåningshus med trästomme i Sverige.

Kerstin Hemström är doktorand i forskargruppen för en Hållbar Bygg Miljö på institutionen Byggd Miljö och Energiteknik vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Avhandlingen “Perceptions of intensive forestry and multi-storey wood frames” försvaras måndagen den 13 april 2015 13.15. Disputationen äger rum i sal M, hus M på Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är professor Anders Lunnan verksam vid Norges Miljö och Biovetenskapliga Universitet i Ås.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kerstin Hemström, e-post: kerstin.hemstrom@lnu.se. Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se.

En internationell grupp av astronomer, bland dem Wouter Vlemmings på Chalmers, har gjort ett genombrott i att förstå hur tunga stjärnor föds. Forskningsresultaten publicerades igår kväll i tidskriften Science.

Två bilder av en ung stjärna, tagna med 18 års mellanrum, visar överraskande skillnader. Bilderna ger nu astronomerna en unik inblick – i ”realtid” – i vad som händer när en tung stjärna blir till.

Tunga stjärnor – med massa åtta gånger solens eller mer – lever mycket korta, dramatiska liv och dör i supernovaexplosioner, men forskarna vet ganska lite om hur de föds. Nya mätningar från det ikoniska radioteleskopet VLA i New Mexico, USA, visar hur en nyfödd stjärna under de senaste 18 åren har blåst en avlång bubbla i rymden.

Astronomerna har använt radioteleskopet Karl G. Jansky Very Large Array (VLA) i USA för att studera en massiv, ung stjärna som kallas W75N(B)-VLA 2 och som ligger omkring 4200 ljusår från jorden. De jämförde en bild som togs 2014 med en tidigare VLA-bild från 1996.

– Jämförelsen är ovanlig och spännande, säger Carlos Carrasco-Gonzalez, astronom vid Mexikos nationella universitet UNAM, som har lett forskarlaget.

Bilden från 1996 visar en kompakt källa till en het, joniserad vind som strömmar ut från den unga stjärnan. Bilden från 2014 visar att denna vind nu stöpts om till ett tydligt, avlångt utflöde.

Första mätningen av ett storskaligt magnetfält
De nya observationerna kom till tack vare en upptäckt från 2009 i samma del av rymden. Astronomer studerade området där denna tunga stjärna är en av många som håller på att bildas, och lyckades för första gången mäta upp ett storskaligt magnetfält.

Mätningarna då gjordes med teleskopnätverket EVN (European VLBI Network, det europeiska nätverket för långbasinterferometri), där 25-metersteleskopet i västsvenska Onsala ingår.

Chalmersastronomen Wouter Vlemmings var med både i det teamet och i teamet bakom den nya upptäckten.

– Bubblan ligger inuti molnet av damm och gas som stjärnan fötts ur, och den verkar vara utsträckt åt samma håll som magnetfältet i molnet. Magnetfält verkar har spelat en viktig roll när den här stjärnan började bildas för tusentals år sedan, säger Wouter Vlemmings.

Forskarna tror att stjärnan håller på att bildas inuti ett tjockt moln av gas och är omgiven av en dammig, donut-formad så kallad torus. Av och till slår stjärnan till med en het vind av joniserad gas som kan vara i flera år. Vinden expanderar först åt alla håll men där den slår in i torusen saktas den ner. Där vinden möter mindre motstånd, vid polerna, rör den sig snabbare och utflödet bildar den avlånga formen.

Åtta gånger solens massa
Utvecklingen som forskarna nu sett över ett spann av 18 år stämmer väl överens med teoretiska modeller som utvecklats för att förklara skillnaderna mellan utflöden från tunga stjärnor och från stjärnor med samma massa som solen. Utflöden från lättare stjärnor väntas vara smala. Stjärnan W75N(B)-VLA 2 uppskattas ha en massa ungefär åtta gånger solens.

– Vår förståelse för hur massiva unga stjärnor utvecklas är långt mindre fullständig än vår förståelse för hur solliknande stjärnor utvecklas. Det kommer att bli riktigt roligt att kunna se på medan en sådan stjärna förändras. Vi förväntar oss att lära oss mycket om det här objektet med ett program för bevakning med radioteleskopnätverket EVN som vi nu föreslagit, säger teammedlemmen Gabriele Surcis.

Forskningsresultaten publicerades 2 april i tidskriften Science, i artikeln Observing the onset of outflow collimation in a massive protostar.

I forskarlaget ingår C. Carrasco-González (Centro de Radioastronomia y Astrofísica, UNAM, Mexiko), J. M. Torrelles (ICE(CSIC)-ICC(UB)/IEEC, Spanien), J. Cantó och S. Curiel (Instituto de Astronomía, UNAM, Mexiko), G. Surcis (Joint Institute for VLBI in Europe, Nederländerna), Wouter Vlemmings (Chalmers), H.J. van Langevelde (JIVE och Leidenuniversitetet, Nederländerna), C. Goddi (JIVE), G. Anglada (IAA, Spanien), S.-W. Kim (Koreas institut för astronomi och rymdfysik, Sydkorea), J.-S. Kim (Japans nationella astronomiska observatorium) och J. F. Gómez (IAA, Spanien).

Kontaktinformation
Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium vid Chalmers, 031-772 5500, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se Wouter Vlemmings, biträdande professor i astronomi, Chalmers, 031-772 5509, 0733-544 667, wouter.vlemmings@chalmers.se

Syftet med studien var bland annat att titta på hjärnans plasticitet bland ungdomar och unga vuxna med autism. Studien som omfattade 32 personer pågick i 8 veckor och visade att den grupp som fick använda det datorbaserade träningsprogrammet gjorde framsteg i förmågan att känna igen emotioner. I träningsprogrammet övas systematiskt att utifrån bilder på personer, i ansikten eller enbart ögon, läsa ut om en person är glad, arg, ledsen osv. Efter 8 timmars träning såg man en tydlig skillnad på både beteende och hjärnaktivitet. Med hjälp av magnetkamera kunde man se att viktiga delar av det som kallas för den sociala hjärnan hade aktiverats. Träningsprogrammet kan användas som del i en mera omfattande social färdighetsträning.

– Det finns ett fåtal studier gjorda där man har undersökt hur kognitiv träning kan utveckla den sociala förmågan hos barn med AST. Tack vare vår studie kan vi med stor glädje konstatera att hjärnan vid AST uppvisar potential för förändring och anpassning genom adekvat träning., säger Sven Bölte professor i barn och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och chef för KIND.

– Funktionsnedsättningar innebär stora problem under barndomen och svårigheter att klara sig i vuxenlivet. Dessutom påverkas såväl anhöriga som samhället eftersom många av dessa personer har svårt att fungera i vardagen och få arbete senare i livet. Därför är det så viktigt att vi skapar ännu mer resurser till hjärnforskningen, det gäller inte minst forskning med inriktning på hjärnans förmåga till utveckling och lärande, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden.

Det webbaserade verktyget fungerar både som träning och som kommunikationsverktyg. Tanken är att det ska vara ett underhållande verktyg som används i samspel med till exempel förälder, syskon eller vänner till den drabbade.

FAKTA
Den 2 april infaller den internationella autismdagen. I Sverige har cirka 1-2 procent av befolkningen ett autismspektrumtillstånd (AST)-diagnos1. AST är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär svårigheter att samspela med andra och läsa av andra människor. Både den verbala och ickeverbala kommunikationen som ögonkontakt, gester, ansiktsuttryck, kroppsspråk eller tonfall är nedsatt.

Kort fakta om AST och Autism

Under beteckningen AST samlas de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande tillstånd.

FEFA: http://ki.se/kind/fefa2

Publikationen i pubmed: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25792694

http://www.hogrefe.se/Klinisk-psykologi/Neuropsykologi-och-minne/

Kontaktinformation
Sven Bölte, professor i barn och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och chef för KIND, 08-517 779 14, sven.bolte@ki.se. Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00, Sophie.ternheim@hjarnfonden.se Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden, 070-833 44 71, gunilla.steinwall@hjarnfonden.se

Studien har publicerats i ansedda tidskriften New England Journal of
Medicine och genomfördes på 19 000 kvinnor. Studien visar att metoden
fungerar bra också för kvinnor med genomsnittlig eller låg sannolikhet att bära barn med olika kromosomavvikelser, och är dessutom säkrare än tidigare metoder för fosterdiagnostik.

Fostervattensprov har använts i över 40 år för att kontrollera fostrets kromosomsammansättning. Provet, som traditionellt tagits genom att en nål sticks in i magen på den gravida kvinnan, syftar till att upptäcka om barnet har Downs syndrom (trisomi 21) eller mer allvarliga och ovanliga kromosomförändringar som Edwards syndrom (trisomi 18) och Pataus syndrom (trisomi 13).

Problemet är att varje fostervattensprov eller moderkaksprov innebär cirka en halv procents risk för missfall.

Just nu pågår flera utvärderingar om vilken metod som ska erbjudas svenska gravida kvinnor: så kallad icke-invasiv fosterdiagnostik, NIPT, som analyserar foster-DNA via blodprov från mamman, eller det så kallade KUB-testet som kombinerar blodprov med ultraljud eller en kombination av de båda.

Den aktuella studien, som genomförts på 19 000 kvinnor varav 1 500 svenska, visar att NIPT-metoden har flera fördelar.

– Sedan KUB-testet infördes har behovet av fostervattensprov minskat, vilket är bra. Men fem procent av de kvinnor som tar KUB testet behöver ändå göra fostervattenprov eller moderkaksprov, säger Bo Jacobsson, professor vid Sahlgrenska akademin och en av ledarna för studien:

– Våra resultat visar att NIPT-metoden både är säkrare och mer exakt än de övriga metoderna för att identifiera foster med trisomier. Just i den aktuella studien så identifierades 100 procent av alla foster med Downs syndrom vilket är högre än i olika publicerade sammanställningar, och risken för att kvinnan ändå behöver ta ett kompletterande fostervattenprov eller moderkaksprov är mindre än 0,1 procent.

Den nya studien visar att NIPT-metoden fungerar bra inte enbart för gravida kvinnor med hög sannolikhet för att bära ett barn med trisomi, utan också för gravida där sannolikheten är genomsnittlig eller låg.

– Det ska dock noteras att NIPT-metoden inte är ett diagnostiskt test, utan måste följas av fostervattenprov eller moderkaksprov om testet är positivt. Även om träffsäkerheten är hög kan det finns ett antal falskt positiva svar som man måste utesluta med ett fostervattenprov, säger Bo Jacobsson.

FAKTA
Artikeln Cell Free DNA Analyses for Noninvasiv Examination of Trisomy publiceras i New England Journal of Medicine den 2 april.

Länk till tidskriften: http://www.nejm.org/

Kontaktinformation
Bo Jacobsson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 031-3436719, 0705-600162, bo.jacobsson@obgyn.gu.se

Gunvi Johansson har i sin avhandling djupintervjuat unga vuxna om tandvård och munhälsa. Enligt studierna var unga vuxna oftast nöjda med tandvården, och beredda att betala för undersökning och behandling, men ifrågasatte att betala för ren information och service. De ville också ha mer inflytande i vården.

– En slutsats är att unga vuxna både vill ha inflytande över sin tandvård och vara delaktiga i hur tandvården utförs, säger Gunvi Johansson.

Även om de unga vuxna i studien ansåg sig ha god munhälsa rapporterade många av dem besvär som till exempel tuggsvårigheter, isningar i tänderna och smärta från visdomständer.

Gunvi Johanssons slutsats är att unga vuxnas syn på munhälsa och förväntningar på framtida tandvård bör följas upp, särskilt med fokus på hur samhällsförändringar kan komma att påverka deras tandvårdsvanor.

– Får vi bättre kunskap om unga vuxnas munhälsorelaterade livskvalitet och om deras prioriteringar kan vi också kommunicera bättre med dem, och tillgodose deras tandvårdsbehov, säger Gunvi Johansson.

Avhandlingen konstaterar också att de färdiga frågeformulär som finns för att undersöka munhälsa och livskvalitet har utvecklats för medelålders och äldre personer, och därför skulle behöva anpassas för den yngre åldersgruppen.

FAKTA
Avhandlingen On oral health-related quality of life in Swedish young adults försvarades vid en disputation den 27 mars.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/37996

Kontaktinformation
Gunvi Johansson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och universitetsadjunkt vid Högskolan i Halmstad, 035 167 407, 073 757 4074, gunvi.johansson@hh.se. Handledare: Anna-Lena Östberg, 0703 489600, anna-lena.ostberg@odontologi.gu.se

Ändtarmscancer är den tredje vanligaste cancerformen bland män och kvinnor i västvärlden. Patienter med ändtarmscancer är idag hänvisade till ett omfattande öppet kirurgiskt ingrepp för att kunna bli botade, i vissa fall kombinerat med strålning och cytostatika. Men för patienten är det en omfattande operation med lång återhämtning.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu i ett omfattande internationellt forskningsprojekt visa att det traditionella, öppna kirurgiska ingreppet med fördel skulle kunna ersättas av titthålskirurgi.

Projektet, som genomförts i samarbete mellan 30 sjukhus i åtta länder och där Östra sjukhuset som en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset inkluderat flest patienter, har tidigare visat att titthålskirurgi både ger mindre smärta och erbjuder snabbare återhämtning av tarmfunktionen, och därmed en tidigare återgång till normal kost (i motsats till att behöva dropp).

Nu visar uppföljningen av 1 044 patienter att metoden även är säker i det långa perspektivet: patienter som genomgått titthålskirurgi har inte någon ökad risk för återfall, och överlever i lika hög grad som de som genomgår den traditionella operationen.

Titthålskirurgi används redan vid behandling av bland annat tarmcancer. Men metoden har inte tidigare studerats för ändtarmscancer.

– Nu ser vi att titthålstekniken har både kortsiktiga fördelar för patienten som snabbare kan lämna sjuksängen och återgå till ett normalt liv, och är dessutom långsiktigt lika säker. Vår slutsats är därför att titthålstekniken bör införas även vid behandling av ändtarmscancer. Det kräver att svenska tarmkirurger tränas i titthålsteknik, något som till exempel Danmark och Storbritannien kommit långt med, säger professor Eva Haglind vid Sahlgrenska akademin, överläkare vid Östra sjukhuset som är en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset och medlem i det internationella projektets styrgrupp.

FAKTA
Den internationella studien leds från Free University i Amsterdam. Artikeln A randomized trial of laparoscopic versus open surgery for rectal cancer publiceras i New England Journal of Medicin den 2 april.

Länk till tidskriften: http://www.nejm.org/

OM ÄNDTARMSCANCER
Ändtarmscancer drabbar omkring 1 800 personer i Sverige varje år. Generellt har omkring 60 procent överlevt sjukdomen fem år efter diagnos. Bland de som opereras, och som kommit till utredning i ett tidigare skede, överlever omkring 80 procent. För en mindre grupp tros ändtarmscancer orsakas av ärftliga faktorer. Det anses också klarlagt att låg grad av fysisk aktivitet i vardagslivet medför en ökad risk.

Kontaktinformation
Eva Haglind, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 0705 349088, eva.haglind@vgregion.se

– Förändringarna i elektronernas energinivåer när kemiska reaktioner äger rum kan förutsägas med datorberäkningar och matchas mot det vi ser i experimentet, säger Ida Josefsson som är doktorand vid Fysikum, Stockholms universitet.

Studien har undersökt hur ett metallkomplex kan aktiveras som katalysator genom absorption av ljus. Fotoaktiveringen har studerats med hjälp av röntgenspektroskopi som avbildar elektronstrukturen under reaktionen. Resultaten är särskilt intressanta för svensk forskning med anledning av utvecklingen av nya strålkällor som pågår vid MAX IV i Lund, där liknande studier kan bli möjliga.

Alla växter lagrar solenergi i form av kolväten med hjälp av ett metallkomplex. Lagring av solenergi i kemiska bindningar är en viktig del i lösningen av samhällets energibehov. För att utveckla den behöver vi förstå vad som händer när en molekyl träffas av en foton. I studien har man kunnat följa förändringar i de kemiska bindningarna med en tidsupplösning på 100 femtosekunder (1 femtosekund = 10-15s = en biljarddels sekund). Med hjälp av teoretiska beräkningar kunde produkterna som bildades under experimentet identifieras.

– Med beräkningarna kan vi simulera röntgenspektra för de fotoaktiverade metallkomplexen och även studera när kemiska bindningar bryts och bildas. Det gör att vi kan detaljstudera processer i exempelvis solceller och fotokatalys och i förlängningen bidra till att bättre utnyttja solenergin, säger Michael Odelius vid Fysikum, Stockholms universitet.

FAKTA
Publicerad i Nature: Orbital-specific mapping of the ligand exchange dynamics of Fe(CO)5 in solution

Artikelförfattare: Ph. Wernet, K. Kunnus, I. Josefsson, I. Rajkovic, W. Quevedo, M. Beye, S. Schreck, S. Grübel, M. Scholz, D. Nordlund, W. Zhang, R. W. Hartsock, W. F. Schlotter, J. J. Turner, B. Kennedy, F. Hennies, F. M. F. de Groot, K. J. Gaffney, S. Techert, M. Odelius, A. Föhlisch.

Kontaktinformation
Michael Odelius, Avdelningen för kemisk fysik, Fysikum, Stockholms universitet, mobil 073-399 62 60, tfn 08-553 787 13, E-post odelius@fysik.su.se

– Studieresultaten visar att det finns ett stort behov av både psykologiskt och socialt stöd, men även ett behov av konkreta självmordsförebyggande insatser, till personer med stroke som har hög risk att utföra självmordsförsök. Insatserna måste också sättas in tidigt eftersom risken för självmordsförsök är störst upp till två år efter en stroke, säger Marie Eriksson, docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, samt lektor i statistik vid Handelshögskolan, Umeå universitet, som har genomfört studien.

Studien omfattar 220 336 patienter som fick stroke åren 2001-2012 och var registrerade i det nationella strokeregistret Riksstroke. Strokepatienter som hade genomfört självmordsförsök identifierades genom den diagnoskod som finns för självmordsförsök i Socialstyrelsens patientregister och genomförda självmord hittade forskarna i det nationella dödsorsaksregistret.

Under uppföljningsperioden registrerades 1 217 självmordsförsök i patientgruppen, varav 260 avled på grund av försöket.

Enligt studien är förekomsten av självmord dubbelt så hög ibland strokedrabbade som i den övriga befolkningen och hos patienter under 55 år är riskökningen femfaldig. Patienter med låg utbildning eller inkomst hade 37 procent ökad risk att genomföra självmordsförsök jämfört med universitetsutbildade, medan motsvarande siffra för patienter som levde ensamma var 72 procent. Patienter födda utanför Europa hade däremot en halverad risk att genomföra ett självmordsförsök, jämfört med personer som var födda i Europa, något som utifrån andra studier möjligen kan förklaras av skyddande kulturella och religiösa faktorer.

Andra riskfaktorer för självmordsförsök som Marie Eriksson och hennes kollegor kan påvisa i studien är manligt kön, stroke med svåra följdverkningar, samt förekomst av depression efter stroke. Studien visar också att risken för självmordsförsök var störst under de två första åren efter en stroke.

– Det finns en uppenbar risk att vården undervärderar signaler på psykisk ohälsa och risk för självmordsförsök bland personer som har drabbats av stroke. I den här studien kan vi tydliggöra några av riskfaktorerna för självmordsförsök bland personer som har drabbats av stroke. Med fördjupad kunskap om denna utsatta patientgrupp finns det också möjligheter att identifiera de patienter som har en ökad risk att genomföra ett självmordsförsök och även sätta in förebyggande åtgärder, säger Eva-Lotta Glader, läkare och forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, som är en av medförfattarna till studien.

Läs studien i tidskriften Neurology

FAKTA
Neurology 2015;84:1–7, Poststroke suicide attempts and completed suicides – A socioeconomic and nationwide perspective, Marie Eriksson, Eva-Lotta Glader, Bo Norrving, Kjell Asplund.

DOI: 10.1212/WNL.0000000000001514

Kontaktinformation
Marie Eriksson. Telefon: 090-786 61 08. E-post: marie.eriksson@umu.se

Margareta Möller, som är verksam vid Örebro universitetssjukhus, är adjungerad professor i hälso- och vårdvetenskap och hennes forskning handlar bland annat om interventionsstudier för tonåringar med psykosomatiska besvär.

Vad har hänt?
Hennes projekt, där också hälsoekonomen Lars Hagberg finns med, genomförs i samarbete med forskare vid Uppsala universitet. Det bygger på data för 609 individer, som intervjuades mellan 1991 och 1993. Då var de 16-17 år och 409 av dem intervjuades igen 2006-08. Hälften av ungdomarna hade höga värden på depressionsskalor och andra hälften låga.

Nu ska man beskriva hur sjukligheten och kostnader för samhället utvecklats i förhållande till symptom som de intervjuade visade i tonåren.

– Den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar och är omfattande, säger Margareta Möller. Kunskapen är dålig om vilka insatser som är effektiva och också kostnadseffektiva. För att kunna utvärdera sådana insatser måste vi klarlägga sambandet mellan psykisk ohälsa i uppväxten och vuxenlivet. Det har forskning vid Uppsala universitet visat, bland annat i tre av handlingar. Deras forskning kan användas för att utveckla en hälsoekonomisk analysmodell i vilken psykisk ohälsa i tonåren knyts till risk för sjuklighet och samhällskostnader som vuxen. I ett samarbetsprojekt mellan de båda universiteten är den här modellen är tänkt att användas för att utvärdera de mest lovande interventionerna.

Verktyg behövs
Lars Hultkrantz är professor vid Handelshögskolan och hans projekt handlar om att undersöka vilken effekt förebyggande och tidiga insatser kan ha för barns och ungas psykiska hälsa.

– Kunskaperna om vad som fungerar och om insatserna är värda pengarna saknas, säger han och nämner att hans projekt har anknytning till professor Håkan Stattins projekt om insatser för föräldrar med utåtagerande barn.

Han menar att politiker och beslutsfattare behöver bättre underlag för att kunna fatta mer långsiktiga beslut. I kommunerna hanterar man årliga budgetar, vilket skapar kortsiktighet och ”stuprörseffekter”.

– Insatser på lång sikt kräver att man tar hänsyn till många saker och inte bara det som ligger inom den kommunala kompetensen. Men det saknas verktyg för samhällsekonomiska analyser som kan hjälpa beslutsfattarna att utvärdera och prioritera.

Intresset för det som kallas sociala investeringsfonder har ökat på senare år och en del lyckade insatser har gjorts. Lars Hultkrantz, som kommer med två böcker om det här senare, nämner ett projekt för fosterhemsbarn i Helsingborg.

– Det är känt att det är en grupp som ofta har problem med sin skolgång. De flyttas mellan olika hem och miljöer. I Helsingborg använde man en metod, som visserligen kostade extra pengar, men som visade goda resultat.

FAKTA
De två projekten till Örebro universitet under ledning av Margareta Möller (4,6 milj kr) respektive Lars Hultkrantz (3,6 milj kr) fick treåriga bidrag.

Utlysningen, som är den första som genomförts i det nya ansöknings- och
granskningssystemet Prisma, gjordes inom ramen för ett forskningsprogra som Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova inledde 2011 med anledning av att kunskapen om den psykiska hälsan hos barn och unga är bristfällig inom en del områden. 153 ansökningar kom in, nio beviljades och de delar på 39 miljoner kronor för åren 2015-17.

Kontaktinformation
Margareta Möller, tel: 019-602 58 49, e-post: margareta.moller@regionorebrolan.se. Lars Hultkrantz, tel: 019-30 14 16, e-post: lars.hultkrantz@oru.se

– Enkäterna visade att barn som är rädda för tandläkaren och som lider av huvudvärk upplevde en sämre livskvalitet än barn som varken led av det ena eller andra. Sambandet mellan bettavvikelser och livskvaliteten var inte alls lika tydligt bland yngre barn, säger Lillemor Dimberg, som är övertandläkare vid avdelningen för tandreglering på Centrum för specialisttandvård i Örebro.

Bettavvikelser kan däremot vara ett stort problem, särskilt för barn i tonåren.

– En genomgång av litteraturen på området visade att framförallt synliga bettavvikelser har en viktig inverkan på livskvaliteten i 13-14-årsåldern. Kanske kan det förklaras av att man blir mer medveten om sitt utseende under tonåren, säger Lillemor Dimberg

Avhandlingen är en studie om förekomsten av bettavvikelser och förändringar av bettavvikelser, allt från mjölktandsbettet (0-5 år) genom växelbettsperioden (6-12 år) och ända fram till det unga permanenta bettet (från 12 år). En grupp bestående av 277 barn från Örebro läns landsting undersöktes och följdes kliniskt från 3 års ålder tills dess de var i genomsnitt 11.5 år. Barnen fick också vid 11.5 års ålder besvara en enkät om munhälsorelaterad livskvalitet.

Eftersom avhandlingen visade att avvikelserna ofta rättades till av sig själv, rekommenderar Lillemor Dimberg att man väntar med behandling, åtminstone till växelbettsperioden. Bettavvikelser som stora överbett utan att läpparna skyddar tänderna är däremot ett exempel på en bettavvikelse som bör tas om hand då risken för tandskador ökar för dessa barn under sena växelbettsperioden.

Avhandlingens övergripande slutsats är att bettavvikelser har negativ inverkan på den munhälsorelaterade livskvaliteten hos barn och ungdomar, men att frågan är komplex och att det behövs fler studier inom detta område.

– Mitt budskap är att det för det mesta inte är så bråttom att behandla och att man måste göra en individuell bedömning för att se när det passar bäst i livet för den enskilde patienten, säger Lillemor Dimberg.

Kontaktinformation
Lillemor Dimberg: tel 070 6861270, lillemor.dimberg@regionorebrolan.se

De senaste 20 åren har svenskarna ökat sin nötköttkonsumtion med över 50 procent. Ännu är vi inte ifatt USA, men trenden världen över går i samma riktning: allt fler människor på jorden äter allt mer nötkött. En trend som går stick i stäv med målet att begränsa temperaturökningen till 2 grader.

– Boskapsuppfödningen står redan idag för hela 15 procent av de klimatgaser som vi människor ger upphov till. Den kost vi är vana vid i Sverige och i andra rika länder är helt enkelt inte är förenlig med klimatmålen, säger chalmersforskaren David Bryngelsson, som nyligen lade fram sin doktorsavhandling om markanvändning och klimatförändringar.

Han har bland annat undersökt olika framtidsscenarier, för att ta reda på hur klimatet påverkas om vi människor lägger om dieten. Att en vegetabilisk kost ger upphov till mindre växthusgaser är redan välkänt, men David Bryngelssons forskning visar att vi kan fortsätta äta animaliskt protein och ändå göra en stor insats för klimatet – om vi byter nötkött mot fågel och ägg, och minskar mängden mjölk och ost.

– Till och med den som äter extremt proteinrik LCHF-kost med kyckling som bas, gör en större miljöinsats än den som är vegetarian och konsumerar mycket mejeriprodukter.

Man kan ha etiska invändningar mot dagens kycklingindustri, men David Bryngelsson menar att klimatvinsten kvarstår även med mer djurvänliga produktionsmetoder (läs mer längst ner).

Tekniska förbättringar i produktionskedjan kan i viss mån också minska matsektorns klimatpåverkan, men även där är nötdjuren det största problemet. Det är svårt att ändra på att de kräver mycket mat och att de släpper ifrån sig metangas. Dessutom skövlas idag skogar för att ge plats åt den ökande mängden köttdjur, vilket också drabbar klimatet.

– Att ändra vår konsumtion är det mest effektiva sättet att minska matens klimatpåverkan, och mina studier visar att det dessutom skulle göra det betydligt billigare att på global nivå nå klimatmålen. Alltså jämfört med att endast göra förändringar inom energi- och transportsektorn.

Eftersom cirka 70 procent av all jordbruksmark i dag går åt till att föda upp nötdjur, skulle en omställning till den mer energieffektiva fågeldieten också frigöra mark för odling av biobränslen, menar David Bryngelsson, som även studerat den möjligheten.

– Det har hävdats att vi kan odla biobränslen på tidigare outnyttjad mindre bördig mark. Men mina modeller visar att det skulle ge upphov till en dåligt fungerande marknad, där markägare i slutändan tjänar mer på att plantera bioenergigrödor på sin allra bästa mark istället för att som idag använda den till våra livsnödvändiga vegetabilier. Man får helt enkelt acceptera att bioenergiodling kommer att konkurrera med matproduktion om den bästa jordbruksmarken.

Mest klimatvänlig är alltjämt en vegankost där all näring kommer från växtriket, visar David Bryngelssons studier, men den riktigt stora vinsten ligger i att sluta med produkter från nötdjur. Klimatnyttan med att gå från fågeldiet till veganmat är relativt liten, jämfört med att gå från nötdjur till fågel.

– Vi har räknat på en diet som liknar den de flesta av oss äter idag, men som ändå ger stor klimatnytta. Man kan säga att kycklingen är tallrikens elbil. Ett bättre alternativ som ändå är ganska likt det vi är vana vid. Och med större efterfrågan kommer också de alternativa produkterna, som vegetabilisk ost, att bli allt godare. Köttbullar gjorda på kalkon smakar redan som de traditionella färdigköttbullarna.

Läs avhandlingen “Land-use competition and agricultural greenhouse gas emissions in a climate change mitigation perspective”

FAKTA
Mest klimatvänlig är vegankost där all näring kommer från växtriket, men den riktigt stora vinsten ligger i att äta mindre produkter från nötdjur.

Enligt en tidigare studie från Chalmers kan varje person på jorden släppa ut i genomsnitt max 2000 kg koldioxidekvivalenter (CO2-e) årligen år 2050, om vi ska kunna nå 2-gradersmålet för uppvärmningen av jordens medeltemperatur.

Mer om djuretiska frågor och klimateffekten
Hur stor yta tamfåglar har att röra sig på påverkar inte utsläppen av klimatgaser i någon större omfattning, utan det är framför allt en kostnadsfråga. Om man till exempel ger kycklingar fem gånger större yta så kommer den fortfarande vara liten i förhållande till ytan som krävs för foderproduktion, och sannolikt inte märkbart påverka kycklingarnas klimatpåverkan.

Skillnaden mellan kyckling och nöt är så stor när det gäller arealbehov och utsläpp av växthusgaser att man kan vara säker på att kycklingen har mindre klimatavtryck oavsett produktionsmetod. Det beror på att en höna kan få cirka 150 kycklingar per år, jämfört med knappt en kalv per ko och år, samt att kycklingarna växer oerhört snabbt och därmed tillgodogör sig en betydligt större del av sitt foder. Dessutom rapar kor ut stora mängder metan när de idisslar och det är något som kycklingar inte gör.

Utsläppsintensiteten är i princip likadan för ägg och för kycklingkött. Ägg är alltså också klimatsmart jämfört med nötkött och mejeriprodukter.

Kontaktinformation
Daniel Bryngelsson, 0704-40 21 25, david.bryngelsson@chalmers.se

Under de minst 15 000 år som gått sedan urhundarna blev husdjur har de utvecklat en rad egenskaper som idag skiljer dem från förfadern, vargen. Sociala förmågor riktade mot människor förekommer till exempel inte i lika stor utsträckning hos varg.

För att undersöka om detta beteende beror på uppväxtmiljön tillsammans med människor eller är medfött, testade forskarna 500 närbesläktade beaglar, uppväxta på en och samma kennel under samma förhållanden. Mia Persson, doktorand i etologi, tillbringade tre månader tillsammans med djuren och ytterligare ett halvår med att analysera deras beteenden.

Hundarna fick en och en undersöka en låda där forskarna gömt godis under tre lock. Uppgiften var att skjuta locket åt sidan för att komma åt godbiten, något som alla snabbt löste. Men det mellersta lockat var fastskruvat så att godiset inte gick att komma åt. Det intressanta var nu att se hur hundarna sökte hjälp från Mia, som befann sig i samma rum.

– Det var stor skillnad på hur de reagerade. Vissa uppträdde som vargar och försökte jobba självständigt. Andra var helt tvärtom och kom direkt till mig för att söka hjälp, trots att jag var en helt främmande person för dem.

Mellan dessa ytterligheter fanns de som först försökte själva innan de vände sig till henne. En del sökte först ögonkontakt, andra buffade med nosen för att få hjälp. Tikar och äldre djur var mer benägna att söka stöd.

Mia Persson analyserade sedan betydelsen av hundarnas inbördes släktskap, vilket kan avslöja hur stor den ärftliga komponenten är.

– Vi har visat att det finns en skillnad hos hundarna där vissa är som vargar och andra söker mycket hjälp. Variationen beror till cirka en fjärdedel på skillnader i generna. Resultaten ger en grund att stå på inför nästa steg i forskningen, när vi ska ta reda på vilka gener som styr dessa beteenden, säger hon.

Undersökningen är den första där man i stort sett kan utesluta att beteendeskillnaderna beror på olika erfarenheter av mänsklig kontakt inom hundens familjer, eftersom alla beaglar i studien växte upp på samma sätt. Att söka hjälp och samarbete med människor är därför en egenskap som till stor del är medfödd, men också kan utvecklas med erfarenhet och ålder.

FAKTA
Resultaten publiceras i tidskriften Genes, Brain and Behavior. Artikel: Human-directed social behavior in dogs shows significant heritability av Mia E. Persson, Lina S. V. Roth, Martin Johnsson, Dominic Wright och Per Jensen. Genes, Brain and Behavioronline 24 mars2015, doi: 10.1111/gbb.12194

Kontaktinformation
Mia Persson, doktorand, 076-8507363, mia.persson@liu.se, Per Jensen, professor och forskningsledare, per.jensen@liu.se

En genvariant som ger den säregna Bohulän-Dals svarthöna mörkt kött finns även hos en del Hedemorahöns. Detta har Anna Maria Johansson från SLU visat i en serie undersökningar.

Små spillror av de svenska lantrashönsen har bevarats till eftervärlden och nu kartläggs dessa genetiskt. Störst variation finns i rasen Skånsk blommehöna, medan Ölandshönan är den som avviker mest från övriga lantraser.

En genvariant som ger den säregna Bohulän-Dals svarthöna mörkt kött finns även hos en del Hedemorahöns. Detta har Anna Maria Johansson från SLU visat i en serie undersökningar.

Idag härstammar nästan alla svenska värphöns närmast från utländska avelsföretag och är vita eller bruna ”hybrider” som lägger vita respektive bruna ägg. I början av 1800-talet fanns olika slags lanthöns spridda över hela Sverige, och de varierade mycket i färg, form och storlek. Små rester fanns kvar i enstaka flockar långt in på 1900-talet, och från dessa har ett antal entusiaster kunnat rädda lanthönan i elva lokala varianter, som nu efter många generationer kan räknas som raser. Den senaste medlemmen i lanthönsrasfamiljen, Bjurholmshönan, ”upptäcktes” så sent som 2011.

Anna Maria Johansson är husdjursgenetiker vid SLU och kartlägger nu arvsmassan hos svenska lantrashöns. Hon undersöker bland annat vilka av lantraserna som har störst respektive minst genetisk variation, och hur nära besläktade de olika raserna är.

– Sådan kunskap är värdefull för dem som försöker bevara dessa hotade raser, säger Johansson.

I den första studien undersöktes mitokondrie-DNA hos nio av raserna. Denna typ av DNA nedärvs bara på mödernet, och används ofta i studier av släktskap mellan olika raser och arter. De raser som jämfördes i denna studie var Hedemorahöna, Bohuslän-Dals svarthöna, Orusthöna, Kindahöna, Åsbohöna, Skånsk blommehöna, Gotlandshöna, Ölandshöna och Öländsk dvärghöna.

Den ras som tydligt skiljde ut sig från de andra var Ölandshönan, som härstammar från byn Kåtorp, och just den gård där den sista Ölandshästen levde.

Ett annat intressant resultat var att den största variationen fanns hos Skånsk blommehöna. Det stämmer bra överens med att denna ras kommer från tre olika byar, medan övriga studerade raser har sitt ursprung i bara en eller två flockar.

Mitokondrie-DNA visade sig dock vara mindre användbart för studier av skillnader mellan de övriga raserna. En studie där forskarna istället har undersökt DNA i kromosomerna håller just på att färdigställas. De preliminära resultaten tyder på att det finns ganska tydliga genetiska skillnader mellan flera av raserna.

Ett annat syfte med den genetiska kartläggningen är att undersöka vilka egenskaper som olika genvarianter påverkar.

– Vi har börjat med DNA-varianter som är förknippade med färgen på kammen och planerar att undersöka fler egenskaper senare, säger Johansson.

En grundlig jämförelse av Hedemorahöna och Bohuslän-Dals svarthöna – mer än 50 000 ställen i djurens DNA analyserades – visade att dessa två raser är tydligt genetiskt olika varandra. Men det finns också ovanliga egenskaper som är gemensamma.

Bohuslän-Dals svarthöna är en säregen fågel som har anlag som tillåter svart färg att breda ut sig, inte bara på fjädrarna utan också på kam, slör, näbb, ben och hud – och t.o.m. köttet är mörkfärgat. Anna Maria Johansson har tidigare deltagit i en studie där det visades att en viss typ av variation i genen EDN3 är ansvarig för mörk pigmentering hos Bohuslän-Dals svarthöna och tre asiatiska raser. Nu har det visat sig att denna genvariant även påverkar pigmenteringen hos Hedemorahöna. Hos Hedemorahöna är det dock endast ett fåtal individer som har det mörka pigmentet i huden och köttet. De svarta fjädrarna hos Bohuslän-Dals svarthöna beror inte på EDN3 utan på någon annan gen och Hedemorahöna kan ha väldigt många olika färger på fjädrarna.

FAKTA
Artiklar: Johansson AM, Nelson RM. 2015. Characterization of genetic diversity and gene mapping in two Swedish local chicken breeds. Frontiers in Genetics 6:44. doi: 10.3389/fgene.2015.00044

Englund T, Strömstedt L, Johansson, AM. 2014. Relatedness and diversity of nine Swedish local chicken breeds as indicated by the mtDNA D-loop. Hereditas 151: 229–233. doi: 10.1111/hrd2.00064

Dorshorst B, Molin A-M, Rubin C-J, Johansson AM, Strömstedt L, Pham M-H, Chen C-F, Hallböök F, Ashwell C, Andersson L. 2011. A complex genomic rearrangement involving the Endothelin 3 locus causes dermal hyperpigmentation in the chicken. PLoS Genet. 7:e1002412. doi: 10.1371/journal.pgen.1002412

Mer om svenska lanthönsraser: Svenska lanthönsklubben http://www.kackel.se/

Kontaktinformation
Anna Maria Johansson, forskare, institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet, 018-67 20 29, 073-935 21 90, anna.johansson@slu.se

Forskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut arbetar tillsammans
med det norska företaget Regenics som har tagit fram och patenterat ett
extrakt från laxrom.

I obefruktade ägg från laxar finns bioaktiva ämnen, fetter och proteiner, som har förmåga att påskynda läkning av sår som exempelvis afte. Utmaningen för forskarna blir att formulera dessa ämnen till en gel som kan appliceras i munnen.

– Munslemhinnorna är en speciell miljö där saliven lätt sköljer bort främmande ämnen. Det vi måste lyckas med är att få medlet att sitta kvar så länge att det hinner få effekt, säger Helena Bysell, forskare och projektledare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Forskarna på SP arbetar tillsammans med det norska företaget Regenics som har tagit fram och patenterat ett extrakt från laxrom. Finansieringen till det tvååriga projektet kommer från Eurostars. Det är ett gemensamt program för EU-kommissionen och det europeiska samarbetsnätverket EUREKA. Programmet vänder sig främst till små och medelstora företag, SMF, med egen forskning och utveckling. I Sverige är VINNOVA med och finansierar projekt godkända av Eurostars.

Mer information finns också på: http://www.regenics.no/

Kontaktinformation
Helena Bysell, SP, tel 070-675 60 24, helena.bysell@sp.se

Marie-Louise Hansson Stenhammar har studerat begreppet estetiska lärprocesser, ett sätt att lära som bland annat innefattar experimenterande, reflekterande och undersökande. Begreppet kommer ifrån konstens metoder och kopplas ofta ihop med ämnen som bild, musik och slöjd.

– Inom grundskolan antas det vanligen att experimenterande, kreativitet och reflekterande alltid är närvarande i bild, musik och slöjdundervisningen, men så är inte fallet i denna studie. Det arbetas likadant i till exempel matematik som i bild, musik och slöjd. Eleverna får tydliga instruktioner från läraren på hur uppgifterna ska utföras och det finna oftast ett givet svar. De uppmuntras inte till kreativa lösningar eller experimenterade, säger Marie-Louise Hansson Stenhammar.

– Eleverna själva tycker att lärande är att komma ihåg och kunna mycket fakta samt att ha många poäng på ett prov. När det exempelvis gäller bild är det enligt eleverna viktigt att ha gjort många teckningar efter lärarens instruktioner. Detta visar väldigt bra på avsaknaden av de estetiska lärprocesserna. Det som avgör hur eleverna lär sig beror inte på ämnet i sig utan på hur läraren utformar undervisningen, säger Marie-Louise Hansson Stenhammar.

Studien genomfördes genom fyra veckors fältarbete i en årskurs 5 på en skola med musikprofil där observationer av alla ämnena, med undantag för idrott och hälsa, genomfördes. Dessutom intervjuades elever och lärare.

– Jag tycker att det är viktigt att lyfta estetiska lärprocesser i bland annat lärarutbildningen och att vi har ett kritiskt förhållningssätt till begrepp kopplade till lärande. Som lärare måste man vara medveten om detta för att kunna skapa miljöer där eleverna kan lära sig på olika sätt oavsett ämne, säger Marie-Louise Hansson Stenhammar.

Estetiska lärprocessers potential att underlätta lärande i andra ämnen, så kallade överföringseffekter, har länge stått i fokus. Tidigare forskning visar dock att sambanden är svaga. Trots det legitimeras estetiska uttryck som bild, musik, drama, dans och rytmik i skolan som betydelsefulla för lärande oavsett ämne. Denna studie visar att det inte ens i de estetiska ämnena ges någon större plats för experimenterande, kreativitet och undersökande.

Se en filmad intervju med Marie-Louise Hansson Stenhammar här: https://www.youtube.com/watch?v=qvMyn_tr5Ac

FAKTA
Marie-Louise Hansson Stenhammar har en bakgrund som fritidspedagog och
1–7 lärare i svenska, svenska som andraspråk, didaktisk matematik och
skapande verksamhet inom bild, drama, musik och rytmik. Idag är hon
verksam som universitetsadjunkt i bild vid Högskolan för design och
konsthantverk, Göteborgs universitet.

Avhandlingen En avestetiserad skol- och lärandekultur. En studie om lärprocessers estetiska dimensioner, är försvarad och går att ladda ner här: http://hdl.handle.net/2077/38364

Kontaktinformation
Marie-Louise Hansson Stenhammar, telefon: 076–391 03 74, e-post: marie-louise.hansson-stenhammar@hdk.gu.se. Dinko Bajramovic, kommunikatör. Telefon: 031-786 1114. E-post: dinko.bajramovic@hsm.gu.se