En ansenlig mängd data från djurförsök har visat att man kan upptäcka neuroanatomiska och biokemiska förändringar hos vuxna och i ”äldre” råttors hjärnor, samt förbättrade kognitiva funktioner, genom att berika miljön eller underlätta för fysisk träning. Forskning som bedrivs vid Linnéuniversitetet och Harvard Medical School studerar frågan om huruvida fysisk träning, kognitiv stimulering och träning i mindfulness kan orsaka förändringar i neuronala strukturer och kognitiva funktioner hos människor i åldrarna 65-85 år.
Ett neurofysiologiskt mått på neuroplasticitet, känt som långtidspotentiering (LTP) har påvisats i experiment med djur och människor. LTP har upptäckts i hjärnvävnad hos djur och antagits leda till förstärkning av synapser samt tjäna som en mekanism som stödjer inlärning, minne och andra kognitiva funktioner. LTP-liknande fenomen har också identifierats hos unga vuxna personer som fått tetanisk visuell stimulering (TVS) vilket innebär, korta perioder av högfrekvent stimulering av hjärnan. För att uppnå detta genomförs snabba repetitiva presentationer av en visuell stimulus och i forskargruppens studie har man använt sig av ett svart-vit schackbräde som blinkat med 9 Hz under två minuter samtidigt som man mätt hjärnaktiviteten.
En outreddfråga har varit huruvida TVS-inducerade neuroplastiska förändringar fortsätter in i ålderdomen. Forskare från LNU och HMS har nu studerat om TVS-inducerade neuroplastiska förändringar sker hos kognitivt normala äldre personer. I det senaste numret av Brain Research Bulletin har forskare för första gången presenterat en fullständig rapport som visar neuroplastiska förändringar hos äldre som använder TVS. Tekniken som använts anses vara ett lovande, icke-invasivt verktyg (ett sätt att påverka hjärnan, men utan ingrepp) för att mäta neuroplasticitet och studera hjärnans åldrandeprocess.
Studien är en del av forskningsprojektet ”Framgångsrikt åldrande efter 65”, finansierat av Familjen Kamprad Stiftelsen, lett av professor Abdul K.H. Mohammed vid LNU and professor Kirk R. Daffner vid HMS. Övriga involverade forskare i studien var huvudförfattaren dr Fabio Henrique de Gobbi Porto och docent Farzaneh Sorond vid HMS.
Länk till artikel
Brain_Research_Bulletin_2015
Kontaktinformation
Abdul H. Mohammed, phone +46 73 6316316, e-mail abdul.mohammed@lnu.se. Kirk R. Daffner, phone +1 617 732 8060, e-mail kdaffner@partners.org. Fabio Porto, e-mail portofhg@gmail.com
Frågor om miljö och hållbar utveckling inkluderar ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter; det kan handla om samband i naturen, hur tillverkning och transport av varor påverkar natur och människor samt människors levnadsförhållanden i olika delar av världen. Lärande i dessa frågor betonar bland annat förståelse av relationer mellan dessa aspekter samt kritiskt tänkande och elevers aktiva deltagande.
I sitt avhandlingsarbete visar Annika Manni hur yngre skolelever, 10-12 år, erfar, lär och skapar mening i de komplexa frågor som miljö- och hållbar utveckling utgör. Genom två delstudier, en enkät- och en fallstudie, har hon undersökt hur skolelever i Sverige uppfattar och förstår miljöfrågornas innehåll, men också hur elevernas processer av lärande kan beskrivas.
Resultatet av Annika Mannis studier visar att eleverna kan beskriva ekologiska samband, sätta ekonomiska aspekter i relation både till ekologiska och sociala aspekter, samt är medvetna om sociala skillnader globalt sett.
– Utöver detta visar resultaten att de elever som i högre grad gav uttryck för en sambandsförståelse mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter av hållbar utveckling, samtidigt gav uttryck för känslomässigt engagemang i frågorna och i högre grad värderingsmässigt tog ställning, säger Annika Manni.
Vad gäller elevernas lärande i miljöfrågor, sett som en process över tid, visar Annika Manni att även i processen är känsla, värdering och förståelse integrerade. Det visar sig i elevernas uttryck av tidigare personliga erfarenheter, i praktiska aktiviteter där eleverna lär genom konkreta upplevelser och handlingar i närmiljön (t.ex. genom att undersöka vattenlevande smådjur), i social interaktion (t.ex. samarbete och problemlösning i grupp) samt i situationer där eleverna får ansvar, förtroende och får agera självständigt.
I de skolaktiviteter som Annika Manni observerade bidrog dels konkreta och praktiska aktiviteter i utemiljöer till elevernas lärande, framför allt om lokala miljöfrågor. Dessutom bidrog användandet av datorer och information via internet till insikt i mer globala frågor kopplade till miljö och hållbarhet. I båda fallen var elevernas möjlighet att diskutera och samarbeta också viktigt för deras lärande och skapande av värderingar i miljöfrågor. Elevernas positiva erfarenheter av utevistelse visade sig också relatera med att de värdesätter naturen.
Utifrån den samhälleliga betydelsen av att miljö- och hållbarhetsfrågor uppmärksammas pekar avhandlingens resultat på vikten av undervisningsformer som tar hänsyn till elevers känslor och värderingar samt ämnesövergripande frågeställningar.
– Det finns ett påtagligt behov av att barn och unga ges möjlighet att själva skapa mening och kunskap i miljö- och hållbarhetsfrågor, eftersom studien visar att frågorna engagerar och att kunskapen är sammanvävd av känsla, förståelse och värdering, säger Annika Manni.
FAKTA
Annika Manni har genomfört sin forskarutbildning vid institutionen för naturvetenskapens och matematikens didaktik, Umeå universitet. Hon har deltagit i den nationella forskarskolan Lärande och hållbar utveckling, GRESD, och Lärarhögskolans Forskarskola inom utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Annika Manni försvarar sina resultat vid Umeå universitet den 8 maj.
Kontaktinformation
Annika Manni, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Telefon: 090-786 80 51, e-post: annika.manni@umu.se
Den nya anläggningen är en viktig pelare i institutets innovationsinfrastruktur för kemisk process- och farmaceutisk utveckling, som utgörs av tvärvetenskaplig expertis, avancerade laboratoriemiljöer och nu verifieringsmöjligheter.
– Anläggningen erbjuder unika möjligheter för forskning och utveckling samt koncepttester av nya processer, nya material och nya läkemedel, säger Magnus Larsson, VD för SP Process Development.
Anläggningen ger möjlighet att testa och utveckla kontinuerliga processer, vilket omfattar hela processen från råvara till isolerad produkt. I direkt anslutning finns kemisk reaktorutrustning för uppskalning av processer i batch. Tillsammans ger detta möjligheter att exempelvis koncepttesta nya tillverkningsprocesser med den lämpligaste av teknologierna. Inom ramen för verksamheten finns dessutom breda möjligheter att karakterisera den substans som tillverkats, för att möjliggöra optimering av nästa steg i utvecklingen.
– Tillgången till ett democenter med access till både expertis och ny teknologi möjliggör grundliga utvärderingar av olika teknologier och processer innan dyrbara investeringar görs, säger Magnus Larsson.
En betydande funktion i anläggningen blir möjligheten att kunna tillverka prövningsläkemedel för kliniska studier, nu aktiva läkemedelssubstanser (API) och sedan även läkemedelsformulering (ansökan inskickad), enligt kvalitetskraven i GMP (Good Manufacturing Practice). Detta innebär att SP Process Development kommer att kunna driva fullständiga CMC (Chemistry Manufacturing Control)-projekt från preklinisk forskningsfas fram till tidig klinisk fas.
FAKTA
SP Process Development är ett tekniskt forskningsinstitut som bedriver processkemisk och farmaceutisk forskning och utveckling i samarbete med akademiska och industriella aktörer. SP Process Development är en del av SP-koncernen. Läs mer på www.sp.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Magnus Larsson, VD SP Process Development, tel 070-344 65 14, magnus.larsson@sp.se eller Anna Minidis, vice sektionschef SP Process Development, tel 070-541 65 11, anna.minidis@sp.se
Studien är ledd av forskare från Naturhistoriska riksmuseet och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Inavel
Resultaten baseras en kartläggning av två mammutars fullständiga arvsmassa. Båda mammutarna levde i nordöstra Ryssland, där den ena dog för ca 45 000 år sedan och den andra för endast 4 300 år sedan. Den senare av dessa två mammutar hade en mycket lägre genetisk variation och dess arvsmassa bestod av långa sträckor av DNA utan någon variation överhuvudtaget. Ett sådant mönster är typiskt hos små populationer där närbesläktade individer oundvikligen parar sig med varandra.
– Våra analyser visar att mammuten var utsatt för inavel strax innan den dog ut, sannolikt på grund av att det bara fanns ett tusental mammutar kvar under de sista 5 000 åren av artens existens, sade Love Dalén, docent vid Naturhistoriska riksmuseet.
Mosaik av nedärvt DNA
Eftersom en individs arvsmassa är en mosaik av olika bitar av DNA som nedärvts från ett stort antal förfäder, så innehåller en enda arvsmassa en avsevärd mängd information om an arts historia. Forskarna utnyttjade denna information för att undersöka hur antalet mammutar varierat vid olika tidpunkter.
– Vi identifierade två historiska perioder när antalet mammutar minskade kraftigt, och den andra av dessa minskningar hämtade sig mammuten aldrig från, sade Eleftheria Palkopoulou som doktorerat i palaeogenetik vid Naturhistoriska riksmuseet.
Resultaten visade att antalet mammutar började minska för ungefär 300 000 år sedan, men att arten sedan återhämtade sig och var talrik under senaste istiden. Denna epok följdes dock av en kraftig minskning vid senaste istidens slut som ledde till att mammuten försvann från större delen av norra halvklotet. De sista mammutarna levde på Wrangels ö norr om den sibiriska kusten fram till ungefär 4 000 år sedan.
Gammalt DNA en utmaning
Den ullhåriga mammuten är det första av istidens utdöda djur som fått hela sin arvsmassa kartlagd. Men att göra detta har inte varit en enkel uppgift eftersom DNA med tiden bryts ned i små bitar. Dessutom är gamla kvarlevor ofta fulla med DNA från bakterier och andra organismer, vilket gör det både svårt och dyrt att ta fram det DNA man egentligen är intresserad av.
– De statistiska analyser vi gjort är bara möjliga om man har en DNA-sekvens av mycket hög kvalitet, och för att åstadkomma detta sekvenserade vi varje mammuts arvsmassa mer än tio gånger, sade Anders Götherström arkeogenetiker vid Stockholms universitet.
DNA vid utrotningens brant
Love Dalén och hans kollegor planerar nu att att kartlägga arvsmassan från många fler mammutar, genom att sekvensera DNA från olika individer som levde vid skilda tidpunkter under de senaste 50 000 åren. Syftet med dessa analyser är inte bara att skaffa sig en mer detaljerad bild av mammutens biologi och evolutionära historia, utan forskarna hoppas även att resultaten kommer ge en mer generell inblick i hur arters genetiska status förändras när de närmar sig utrotningens brant.
Kontaktinformation
Love Dalén, docent i evolutionsbiologi, Naturhistoriska riksmuseet. Telefon: 08 5195 4281, mobil: 070 777 27 94, e-post: love.dalen@nrm.se. Martin Testorf, vetenskapskommunikatör, Naturhistoriska riksmuseet, telefon: 08 5195 4037, mobil: 0709 42 90 11, e-post: martin.testorf@nrm.se
– Vi har tittat på hur olika uniformer påverkar människors trygghet för att ge polisen ett underlag för hur de kan planera sin tid, säger Maria Doyle, som skrivit rapporten tillsammans med kriminologiforskarna Henrik Andershed och Louise Frogner.
Drygt 350 personer mellan 18 och 86 år deltog i studien och rapporten visar var, när och hur, polisen ska patrullera för att få bäst effekt. Människor känner sig framför allt otrygga i parker och tunnlar eller när de passerar ungdomsgäng på kvällstid och undersökningen visar att trots att poliser inger mest trygghet kan både ordningsvakter och polisvolontärer användas med gott resultat.
– Polisvolontärer kan göra stor skillnad i områden där människor inte känner sig trygga men där det inte begås så många brott, säger Maria Doyle.
Polisvolontärerna har inga extra befogenheter men de har gått igenom en lämplighetsbedömning och får en kort utbildning och handledning av polisen. De ska fungera som extra ögon och öron åt polisen och kontakta dem om något händer.
– Polisvolontärerna inger lika mycket trygghet som ordningsvakterna, som har lite mer befogenheter. Men oberoende av om det är polis, ordningsvakt eller polisvolontär så är det viktiga att det är en fotpatrull. Poliser, som åker runt i polisbil, ger inte alls samma effekt, säger Maria Doyle.
– Om polisvolontärer patrullerar i områden där brottsstatistiken visar att risken för brott är låg så kan polisen använda sina resurser i områden där brottsligheten är högre och de verkligen behövs, säger Maria Doyle.
– Polisbilen ska däremot ses som ett transportmedel och inte som en trygghetsskapande insats.
FAKTA
Studien finansierades av Örebro kommun och utfördes inom ramen för Polisiära metoder i dag och i framtiden – ett samarbete mellan Örebro universitet och Polismyndigheten i Örebro län.
Hör Maria Doyle berätta.
Kontaktinformation
Maria Doyle, Örebro universitet. E-post: maria.doyle@oru.se, telefon: 019-303901, mobil: 072-8431916
Gemensamt för all forskning som AFA Försäkring stödjer är att den bidrar till praktisk nytta i arbetslivet. Varje år satsas ungefär 150 miljoner på stöd till forskning och utveckling. Vid denna anslagsomgång går nära 12 miljoner till forskare verksamma vid Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och Umeå universitet.
Vad betyder den totala stressen hemma och på arbetet för unga kvinnors ohälsa?
Unga kvinnor har stått för den största ökningen av ohälsa på grund av stress de senaste åren. Varför är det så? Hur hänger stressrelaterad sjukfrånvaro ihop med den totala arbetsbelastningen, hemma och på jobbet, deltidsarbete och livsstil? Victoria Blom, Karolinska Institutet, får 3 000 000 kronor för att undersöka detta.
Jobbstress och åderförkalkning – orsak till hjärtinfarkt och stroke?
Arbetsrelaterad stress ökar risken för hjärtinfarkt och troligen även för stroke. Detta kan bero på att stressen också ökar risken för åderförkalkning. Professor Kjell Torén, Göteborgs universitet, får 3 687 000kronor för att studera 5 000 människor när det gäller stress och åderförkalkning i kärl kopplade till hjärta och hjärna.
Påverkar pedagogiken hur stressigt och bullrigt det är i förskolan?
Höga ljudnivåer i kombination med stress gör förskolan till en krävande arbetsmiljö. Vad betyder den pedagogik man använder för bullret och stressen? Fredrik Sjödin, Umeå universitet, får 1 995 000 kronor för att undersöka detta, genom att studera arbetet på 16 förskolor i fyra kommuner och mäta effekterna för de anställda.
Ny kunskap för att bättre förebygga och behandla ”onda knän”
Knäledsartros är ett lidande som kan leda till långtidssjukskrivningar. Jan Henriksson, Karolinska institutet, får 3 123 000kronor för att ta fram kunskap om muskler och rörelser hos drabbade, som gör att man kan skräddarsy fysisk träning för att minska besvären, och även bli bättre på att förbygga.
Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/forskning
Kontaktinformation
Susanna Stymne Airey, avdelningschef FoU, AFA Försäkring, 08-696 41 60, Susanna.StymneAirey@afaforsakring.se. Caroline Rylander, presschef, AFA Försäkring, 0708-15 49 05, caroline.rylander@afaforsakring.se. Forskare: Victoria Blom, Karolinska Institutet, enheten för Försäkringsmedicin vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, 070-721 30 29, victoria.blom@ki.se. Kjell Torén professor, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, 031-786 6262, 0702-19 07 11, kjell.toren@amm.gu.se. Fredrik Sjödin, Institutionen för psykologi, 090-786 94 09, fredrik.sjodin@umu.se. Jan Henriksson, professor, Karolinska institutet, Institutionen för fysiologi och farmakologi, 08-52 48 75 60, Jan.Henriksson@ki.se
Snabba samhällsförändringar och ökat välstånd innebär inte att fenomenet upphör, snarare att det ändrar form. Det visar ny forskning från Lunds universitet, delvis utförd i Uganda.
– Mina studier visar att många unga kvinnor och män i Uganda utsätts för sexuellt våld eller tvång. Unga, särskilt studenter på universitet, kan frivilligt eller under tvång anamma strategin att använda sex som en handelsvara i utbyte mot pengar, varor eller privilegier, berättar Vikas Choudhry folkhälsovetare och doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.
Ökat risktagande i samband med alkohol
I en ny avhandling har han undersökt hur det sexuella beteendet ser ut bland unga vuxna i Uganda, och med särskilt avseende på om och hur sex används som handelsvara.
En slutsats är att användandet av sex i olika typer av transaktioner kan innebära en ökad exponering för HIV och andra sexuellt överförbara sjukdomar samt fler partner. Många unga kvinnor och män hade flera relationer som överlappade varandra.
Alkoholkonsumtionen bland universitetsstudenter var också ofta förknippad med ett mer riskfyllt sexuellt beteende bland dem.
Inverkan av globalisering, ekonomisk utveckling och snabba samhällsförändringar i låginkomstländer, däribland Uganda, intresserar Vikas Choudhry särskilt. Och han konstaterar i sin forskning att transaktioner som inbegriper sex förkommer såväl bland fattiga som välbeställda:
– Fattiga använder sex som ett medel för att kunna köpa mat och klara sin existens. Men även bland dem som har de basala behoven tillgodosedda och som är mer välutbildade förekommer sex som valuta. Det är ett sätt att tillfredsställa materiella drömmar som t.ex. dyra mobiltelefoner och märkeskläder.
Sugar daddies
I Uganda har s.k. sugar daddies kommit att bli förknippade med användningen av sex i transaktioner. En sugar daddy är en vanligtvis äldre man som förser en betydligt yngre kvinna med pengar eller varor i utbyte mot sex. Vanligen kännetecknas dessa relationer av ojämna styrkeförhållanden till mannens fördel. Sexuella transaktioner är dock vanligt förekommande även bland partner med mindre åldersskillnad, berättar Vikas Choudhry.
Sexuellt risktagande och sexuellt tvång är återkommande inslag i denna typ av relationer.
– I min forskning framkommer det att förr eller senare så blev sexuellt tvång eller våld en del av relationen för flertalet. Och ibland är förloppet det omvända, våld och tvång leder vidare till sexuella transaktioner, säger Vikas Choudhry.
Hiv-bekämpningen i Uganda har i många år varit framgångsrik men nu ökar smittan igen. En del av förklaringen kan vara en utbredd användning av sex som handelsvara samt konsekvenserna av detta, menar Vikas Choudhry men betonar samtidigt att hans forskning inte ger svar på just denna fråga.
Till grund för studierna ligger bland annat enkäter och fokusgrupper med deltagande av studenter vid Mbarara-universitetet i sydvästra Uganda.
FAKTA
Vikas Choudhry är läkare, folkhälsovetare och doktor i medicinsk vetenskap vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet. Den 17 april 2015 försvarade han avhandlingen ”Trading in sexual currency: Transactional sex, sexual coercion and sexual behaviour among young people in Uganda”.
Länk till avhandlingen
Text och foto: Björn Martinsson
Ovanstående text är en nyhet publicerad på Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.
Kontaktinformation
Björn Martinsson, kommunikatör, Lunds universitet, e-post: bjorn.martinsson@med.lu.se
Vid Big Bang bildades bara två grundämnen, väte och helium. Nuförtiden existerar många andra ämnen, vilket bland annat möjliggör liv på jorden. Dessa ämnen bildas normalt genom fusion i stjärnor men det är okänt hur de första tyngre ämnena bildades. Dessa måste ha bildats direkt från väte och helium, någonstans efter Big Bang, men innan de mest avlägsna observerade galaxerna som innehåller tyngre ämnen kom till.
– Den dominerande teorin för hur de första tyngre ämnena bildades är att en klass av stjärnor, så kallade Population III stjärnor, existerat. De bestod av endast väte och helium men har sedan bildat tyngre ämnen genom fusion och spridit ut dem genom att explodera som supernovor. Denna klass av stjärnor har dock ännu inte observerats. Förrän nu då vi tror oss ha upptäck två galaxer som kan bestå av Population III stjärnor, säger Claes-Erik Rydberg vid institutionen för astronomi, Stockholm.
Enligt Claes-Erik Rydberg kan om detta skulle bekräftas innebära att den ”felande länken” mellan vätet och heliumet som bildades vid Big Bang och de stjärnor och galaxer vi observerat har upptäckts.
FAKTA
Om studien: Enligt simuleringar, så är det möjligt att hela galaxer av Population III-stjärnor bildas. För att leta efter dessa har det observationella programmet CLASH använts. Det är ett avslutat Hubble Space Telescope program som observerat 25 galaxhopar vid 16 olika våglängder. Galaxhoparna används som gravitationella linser, eftersom de är så massiva att de kraftigt kröker rumtiden så kan bakomliggande galaxer förstoras. Två objekt, bakom galaxhoparna MACS1931 och RXJ1347, upptäcktes. De två objekten ligger enormt långt bort och (eftersom ljusets hastighet är ändligt) därmed långt bak i tiden. Faktum är att universums ålder var bara cirka 5% av dess nuvarande ålder när ljuset vi observerar sändes ut. Den vid olika våglängder uppmätta strålningen visade sig stämma mycket bättre in på Population III galaxer än normala galaxer.
Kontaktinformation
Claes-Erik Rydberg, vid institutionen för astronomi, , claes-erik.rydberg@astro.su.se
Varje år faller cirka 30 000 ton utomjordiskt material ner på jorden. Den stora merparten av detta material har sitt ursprung i asteroidbältet, som är beläget mellan Mars och Jupiters banor. Åldern på Hummeln gör den extra intressant för forskarna att studera eftersom den bildades samtidigt som en stor kollision i asteroidbältet inträffade och en asteroid på 200 kilometer bröts upp.
– Uppbrytningen ledde till att inflödet av små utomjordiska fragment, meteoriter och mikrometeoriter ökade dramatiskt under ett par miljoner år, förklarar Carl Alwmark, forskare i geologi vid Lunds universitet.
Tillsammans med kollegor från Sverige, Österrike, Spanien och Frankrike har Carl Alwmark studerat prover av krossad och sedan genom årmiljoner sammantryckt berggrund som omger sjön. I denna så kallade breccierade berggrund undersökte de framför allt kvartskorn. I kvartsen fann forskarna mikroskopiska deformationsstrukturer i form av tunna lameller, så kallad chockad kvarts. Dessa strukturer är unika för nedslagskratrar eftersom det krävs enormt höga tryck för att bilda dem, trycknivåer som inte förekommer i någon annan naturlig process på jorden.
Att forskarna nu har kunnat visa att Hummeln är en krater stärker teorin om att det bildades särskilt många kratrar under perioden då den stora asteroiden krossades.
– Bildandet av nedslagskratrar är en av de viktigaste geologiska processerna i solsystemet. Våra resultat kan användas för att förstå utvecklingen av uppbrytningen av en asteroid och processer som har haft, och kan få, stor betydelse för utvecklingen och utseendet av vår planet, säger Carl Alwmark.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Geology.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta: Carl Alwmark, biträdande universitetslektor, Geologiska institutionen, Lunds universitetTel 046-222 78 71, Mobil 0735-52 34 86. Carl.Alwmark@geol.lu.se
När apoteksmarknaden avreglerades hoppades många att marknaden skulle tas över av små och lokalt ägda apotek. Så blev det inte. I stället är det de stora kedjorna som tagit över. Det fanns förhoppningar om att många apotek skulle drivas av lokala entreprenörer. I dag finns det visserligen ett antal apotek som har organiserat sig och drivs inom Apoteksgruppen men bara ett fåtal är helt fristående, lokala apotek.
Det visar företagsekonomerna Kajsa Lindberg och Petra Adolfsson som drivit det av Riksbankens Jubilumsfond finansierade projektet Apotek i förändring. En studie av marknadskonstruktion, entreprenörskap och arbete.
– Vi är faktiskt förvånade över att det blivit så få små aktörer, säger Kajsa Lindberg.
Petra Adolfsson fyller i att det visade sig vara svårt både att driva bolag och att tävla med de stora aktörerna.
Inledningsvis var dock intresset stort och det fanns en rad initiativ som starta eget-kurser och liknande, inte sällan i fackens regi inför avregleringen. De mindre aktörerna har dock svårt att tävla med de stora vad det gäller lagerhållning och krav på datasystem för till exempel recepthantering, vilket i praktiken är ett krav för att man ska kunna driva ett apotek.
Undersökningen bygger på såväl intervjuer med apotekspersonal som observationer på apotek och analyser av statliga utredningar och annat skriftligt material. Forskarna kan visa att själva apoteksarbetet har förändrats i och med avregleringen.
– Ökade öppettider har bidragit till att bemanning blivit en central fråga, säger Petra Adolfsson.
Trenden med ökat fokus på egenvård och produkter som smink inleddes redan före avregelringen och har blivit en profilfråga för apoteken. Det är en utveckling som pågår också i andra europeiska länder. Och det finns en risk att yrket blir mindre attraktivt för de utbildade farmaceuterna eftersom man i allt högre grad blir en expedit och försäljare av smink, inte en medicinsk rådgivare, tror forskarna.
– Därför är det intressant att följa utveckling för hur kompetensutveckling sker och apotekens ersättningssystem vad gäller olika typer av tjänster, inte bara försäljning av läkemedel, säger Kajsa Lindberg.
Den nya apoteksmarknaden påverkar utbildningarna där det i dag efterfrågas kunskaper om exempelvis entreprenörskap och företagande – ämnen som tidigare inte varit centrala varken i grund- eller vidareutbildningen.
– Vår forskning visar hur viktigt det är att politiker noggrant tänker igenom vad en avreglering kommer att innebära. Man bör därför ha beredskap för justeringar och en viss flexibilitet i det nya systemen, säger Kajsa Lindberg och Petra Adolfsson.
Läs hela slutredovisningen och mycket annat på www.rj.se.
Kontaktinformation
Kajsa Lindberg kajsa.lindberg@handels.gu.se. Petra Adolfsson petra.adolfsson@handels.gu.se
Vinnova, Energimyndigheten, Formas och företag satsar tillsammans cirka 100 Mkr per år på forsknings- och innovationsprogrammet.
– Det här blir en rejäl möjlighet för oss att göra nytta i samhället, det känns fantastiskt roligt. Vår vision är att bli en ledande internationell innovationspartner. Att vi får en så betydande roll i en satsning av den här storleken är ett kvitto på att vi är på väg mot visionen, säger SPs koncernchef Maria Khorsand.
Förutom SP deltar Chalmers Industriteknik, Luleå tekniska universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Swerea och Chalmers i arbetsgruppen som bygger programmet
Allt material som tas in i samhället bildar så småningom avfall. Med fortsatt kraftigt stigande avfallsmängder och en ökande befolkning blir situationen ohållbar.
– Vårt mål är därför att göra Sverige världsledande på att minimera och nyttiggöra avfall till år 2030, säger Evalena Blomqvist, forskare på SP.
Vinnova, Energimyndigheten och Formas satsar gemensamt 430 Mkr på fem nya strategiska innovationsprogram, däribland RE:Source. Näringsliv, akademi och offentlig sektor kraftsamlar för att skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och för att stärka Sveriges konkurrenskraft. SP har även varit med och utformat nya innovationsprogram för medicinteknik, automatiserade transporter och samhällsbyggnad och kommer att arbeta intensivt med dessa under kommande år.
Mer information finns på: http://vinnova.se/sv/Aktuellt–publicerat/Pressmeddelanden/2015/150421-430-miljoner-kronor-for-ett-hallbart-och-konkurrenskraftigt-Sverige/
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Evalena Blomqvist, SP, tel 070-323 55 20, evalena.blomqvist@sp.se
– Det är en biverkan läkare som arbetar med bedövning och smärtlindring måste vara medvetna om. Remifentanil påverkar själva sväljningen, i både svalg och matstrupe. Det innebär att skyddet till patientens luftvägar försämras, säger Johanna Savilampi som nyligen kommit ut med sin avhandling Effects of Remifentanil on Esophageal Sphincters and Swallowing Function.
Remifentanil används framförallt för att minska smärtan i samband med kirurgiska ingrepp samt vid behandling av svårt sjuka patienter. Medlet påverkar förmågan att svälja när patienten är vaken vid operationen, till exempel då smärtstillande medel ges samtidigt med lokalbedövning. Att låta patienter vara vakna istället för nersövda blir allt vanligare inom sjukvården, eftersom patienten slipper biverkningar i form av trötthet och illamående.
– Fördelen med remifentanil är att det verkar oerhört snabbt och lämnar kroppen lika snabbt, direkt då droppet tas bort. I grunden är det ett bra läkemedel, idealiskt för situationer när patienten får ont under ingreppet, men inte efteråt. Några exempel är när man ska dränera gallblåsor med hjälp av röntgen eller undersöka magsäcken med gastroskop, säger Savilampi.
– Cirka fem procent av patienterna som opereras drabbas efteråt av stora besvär i lungorna, till exempel lunginflammation. Bland äldre personer ligger antalet runt 20 procent.
I vissa länder har man börjat använda remifentanil i samband med förlossningar. Där är faran för komplikationer ännu större.
– De patienterna har inte avstått från mat och dryck som man gör vid andra kirurgiska ingrepp. Det ökar risken ytterligare för att innehåll från magsäcken eller från svalget ska hamna i lungorna, fastslår Savilampi.
– Jag är fascinerad av svalgfunktionen och hur perfekt den fungerar. Allting kommer in samma väg genom svalget, men ändå är det ytterst sällan som det går fel. Det är en automatiserad händelse, något man gör helt omedvetet. Men om det inte fungerar kan det leda till stora problem.
Genom att studera över 1000 sväljningar har Johanna Savilampi kommit fram till att vårdpersonal måste tänka mer på i vilka doser de använder remifentanil när patienterna är vakna.
– Vi behöver också fundera på när andra smärtstillande medel kan vara att föredra, avslutar Savilampi.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Johanna Savilampi på telefon 019-602 02 66 eller 070-6315154, e-post: johanna.savilampi@regionorebrolan.se
Idag är det vanligt med trådbundna sensornätverk som mäter olika processer inom industrin. Trådbundna sensornätverk begränsar mätmöjligheter i svårtillgängliga miljöer och är kostsamma att installera. Fördelarna med att byta till trådlösa sensornätverk är många. Installationskostnaden är avsevärt lägre, de är lätta att flytta vid behov och skapar möjlighet att mäta på helt nya platser. Det gör att industrin kan få mer kunskap om processen och optimera den ytterligare.
– Projektet är en unik möjlighet för oss att angripa en gemensam forskningsutmaning från olika forskningsområden på ett koordinerat sätt. Att samverka mellan olika discipliner passar projektet väldigt bra och jag tror att vi genom synergin snabbare kan nå tekniska lösningar som är tillämpbara i industrin, säger professor Bengt Oelmann vid Mittuniversitetet som leder projektet.
För att kunna gå över till trådlös teknik finns flera utmaningar. Dagens trådlösa sensornätverk klarar inte industrins höga krav och de är beroende av batteri för strömförsörjning, vilket kräver service och underhåll. Tre forskargrupper ska tillsammans arbeta för att hitta lösningar som klarar de industriella tillämpningarnas krav. De områden som forskarna ska undersöka är; deterministisk trådlös kommunikation i real-tid, energieffektiv bearbetning av data i sensornoden, energiförsörjning genom ”energy harvesting”.
– Att ha deterministisk kommunikation i trådlösa nätverk behövs för en säker och tillförlitlig processtyrning, säger Johan Åkerberg från ABB AB Corporate Research som är samarbetspartner i projektet. Med i projektet finns flera företagspartners som ABB Corporate Research, Bosch Rexroth i Mellansel och Shortlink.
Forskningsprojektet som heter ”ASIS – Autonomous Sensors for Industrial Wireless Sensor Networks” kommer att pågå under fyra år och finansieras av KK-stiftelsen med 15 miljoner kronor.
Läs mer om ASIS här.
Kontaktinformation
Professor Bengt Oelmann, projektledare, 060-14 87 92, 070-357 87 27, e-post: bengt.oelmann@miun.se
Neonikotinoider är en typ av växtskyddsmedel som används mot insektsangrepp. Forskarna från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har, i samarbete med Jordbruksverket, undersökt hur neonikotinoiden klotianidin påverkar tama och vilda bin i Sverige. Forskningsresultaten har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, och visar att växtskyddsmedlet påverkar vilda bin negativt. Det är allvarligt eftersom vilda bin är viktiga för pollineringen av grödor. Vilda bin är i Sverige humlor och solitärbin.
– Vi såg en tydligt negativ påverkan på humlesamhällenas tillväxt och förmåga till reproduktion vid behandlade rapsfält, säger Maj Rundlöf, Lunds universitet, som är koordinator och vetenskapligt ansvarig för fältstudien.
Förutom problem med tillväxt och reproduktion, så fanns det även färre vilda bin i de behandlade rapsfälten. Forskarna fann däremot ingen negativ påverkan på honungsbinas samhällstillväxt.
Studien visar på behov av nya sätt att utvärdera risker i samband med att växtskyddsmedel godkänns.
– Om vi endast undersöker hur ett nytt växtskyddsmedel påverkar honungsbin räcker det inte för att förutsäga konsekvenserna för vilda bin i verkliga landskap, säger Maj Rundlöf.
Neonikotinoider används bland annat för utsädesbetning vid rapsodling, för att skydda de unga plantorna mot jordloppor. EU har sedan 2013 begränsat användningen av växtskyddsmedlet i grödor som är attraktiva för bin.
– Jag anser att resultaten visar att det är olämpligt att använda klotianidin i rapsodlingen, säger Thorsten Rahbek Pedersen, projektledare på Jordbruksverket. Vi behöver alternativa preparat och ny odlingsteknik för att kunna fortsätta odla vårraps i Sverige.
– Vi testar nu nya metoder för att hantera jordlopporna, säger Riccardo Bommarco vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Projektet har genomförts i samarbete med Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare och biodlarorganisationerna och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning, Kungliga fysiografiska sällskapet, Vetenskapsrådet och Formas.
Publikation och ytterligare material:
Länk till artikeln i Nature: http://nature.com/articles/doi:10.1038/nature14420
Länk till filmmaterial om studien: svensk: https://youtu.be/GtrydjKgPCw, engelsk: https://youtu.be/PPI-R43_B3k
Kontaktinformation
Maj Rundlöf, Lunds universitet, Biologiska institutionen, maj.rundlof@biol.lu.se, 070-92 98 524. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, thorsten.pedersen@jordbruksverket.se, 070-694 37 79. Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för ekologi, riccardo.bommarco.slu.se, 0730-48 58 78.
SOM-institutet mäter regelbundet svenskarnas oro för olika samhällsproblem. Andelen som sa sig vara mycket oroliga över situationen i Ryssland tredubblades från 13 till 39 procent mellan 2013 och 2014. – Vi hade ett väldigt annorlunda opinionsklimat under 2014 jämfört med året innan, med ett större fokus på omvärlden än på inhemska frågor som till exempel arbetslöshet och ekonomisk utveckling, säger Henrik Ekengren Oscarsson, föreståndare för SOM-institutet.
Även oron för terrorism tilltog: 46 procent var mycket oroliga 2014, att jämföra med 29 procent 2013. – Undersökningen genomfördes före dåden i Köpenhamn och Paris, och därför är det antagligen Isis terror som ligger bakom den ökningen, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Oron får också konsekvenser för inrikespolitiska attityder. Andelen som tycker det är ett bra förslag att minska försvarsutgifterna har till exempel fallit från 32 till 18 procent sedan 2013, och polariseringen ökar i immigrations- och flyktingfrågor.
Oroliga är mer politiskt intresserade
Enligt Maria Solevid, undersökningsledare vid SOM-institutet, finns också samband mellan samhällsoro och politiskt engagemang. – Vi ser i vår undersökning att personer som är oroade över samhällsutvecklingen är mindre nöjda med demokratin, men samtidigt mer intresserade av politik än andra,
En orsak till det större intresset kan vara att oroliga personer oftare söker information och sätter sig in i saker, för att på så sätt minska sin oro. – Oro kan faktiskt vara positivt för det politiska intresset och engagemanget, och mer engagemang och intresse ses ju oftast som någonting bra ur ett demokratiskt perspektiv, säger Maria Solevid.
Stora generationsskillnader i digital mediemoral
En allt större del av våra vardagsliv och relationer sker i digitala medier, via datorer och smarta telefoner. Medier som också blir allt mer kommersialiserade. SOM-undersökningen visar att finns stora generationsskillnader i synen på den utvecklingen. – Yngre har en klart mer tillåtande inställning. Vi hade väntat oss att hitta skillnader, men jag är förvånad över att de är så stora, säger Stina Bengtsson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap.
Ett exempel är att 73 procent av personer födda på 80-talet eller senare tycker att det är helt eller delvis okej att vissa människor får betalt för att göra produktreklam i sina bloggar. Bland personer födda innan 1960 är motsvarande siffra bara 43 procent. Och Stina Bengtsson tror att generationsskillnaderna kan leda till problem i framtiden. – Om den unga generationen växer upp och inte ser problemen med att mänskliga relationer blir varor tror jag att det kommer få stora konsekvenser. För att motverka det behöver unga människor redan i skolan få lära sig se igenom mediebudskapen, och förstå logiken bakom hur kommersialisering och övervakning på nätet fungerar.
De äldre är också mer restriktiva i sin syn på beteenden som att prata högt om sitt privatliv i mobiltelefon så andra hör eller använda bilder som andra laddat upp på internet. Men trots generationsskillnaderna finns en punkt där både äldre och yngre är enade: Över 80 procent säger att det är helt eller delvis oacceptabelt att använda mobilen när man äter middag med sin partner.
Kontaktuppgifter
Större fokus på omvärlden. Henrik Ekengren Oscarsson, föreståndare för SOM-institutet, telefon: 031–786 46 66, e-post: henrik.oscarsson@som.gu.se”>henrik.oscarsson@som.gu.se
Oroliga mer politiskt intresserade. Maria Solevid, undersökningsledare, SOM-institutet, telefon: 031–786 18 44, e-post: maria.solevid@som.gu.se”>maria.solevid@som.gu.se
Generationsskillnader i digital mediemoral. Stina Bengtsson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns Högskola, telefon: 08–608 43 59, e-post: stina.bengtsson@sh.se”>stina.bengtsson@sh.se
Läs mer om SOM-institutet vid Göteborgs universitet på www.gu.som.se
Kontaktinformation
För frågor om undersökningen kontakta Jonas Hägglund, informatör, SOM-institutet, telefon: 031–786 55 29, e-post: jonas.hagglund@som.gu.se
Uganda är ett låginkomstland där 24,5 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Fattigdomen är särskilt utbredd på landsbygden. Grisproduktionen växer med tio procent varje år, och den totala populationen uppgick till tre miljoner grisar 2011. De flesta grisarna hålls på små familjegårdar på lande
Afrikansk svinpest bromsar utveckling
Den starka utvecklingen av grisnäringen i Uganda, med stor potential både för fattigdomsbekämpning och kommersiellt, bromsas av den allmänt förekommande sjukdomen afrikansk svinpest. Det är en allvarlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin, och som även nådde östra Europa under 2014. Nästan alla grisar som drabbas av sjukdomen dör. Sjukdomen smittar inte människor. Smittan sprids bland annat vid direkt kontakt mellan djur men också via infekterat kött, köttprodukter och redskap.
Erika Chenais är epidemiolog vid SVA och doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hon har intervjuat och utvärderat ett stort antal grisbönder och andra aktörer i grisproduktionens värdekedja i norra Uganda. I sin studie, som nyligen publicerades i den internationella, vetenskapliga tidskriften Transboundary and Emerging Diseases, visar hon att en majoritet av de intervjuade som hanterar grisar och kött mycket väl vet att grisar eller kött som de sålt varit infekterat av afrikansk svinpest.
Använder inte sina kunskaper
Studien visar också att grisbönderna har stora kunskaper om sjukdomen och hur den sprids. Problemet är att de inte fullt ut använder sina kunskaper för att förhindra smittspridning.
– Vi såg också att sjukdomsutbrotten är starkt knutna i tid till människornas beteende, samt tidsmässiga mönster runt försäljning och slakt av grisar. Slutsatsen blir att för att kunna begränsa spridningen och de negativa socioekonomiska effekterna av sjukdomsutbrotten så måste människornas beteende ändras, säger Erika Chenais.
– Det är inte kunskap som fattas. Eftersom människornas beteende är starkt kopplat till deras fattigdomsstatus, och deras dagliga kamp för sitt uppehälle, måste insatser för att minska smittspridning också kombineras med åtgärder som bekämpar fattigdom hos dessa småbrukare.
Kontaktinformation
Epidemiolog Erika Chenais, tel. 018-67 46 15, <a erika.chenais@sva.se
