I västvärldens moderna medicin har ett reduktionistiskt tillvägagångssätt ofta tillämpats, det vill säga: ett läkemedel har som regel bara ett eller några få aktiva ämnen. I traditionell medicin, exempelvis kinesisk medicin, har fokus istället varit på en blandning av olika delar från naturen där varje del hjälper till i samverkan. Den nya metoden kombinerar de bästa aspekterna mellan det traditionella och moderna.

– Metoden kan med fördel användas för att hitta biologiskt aktiva substanser mot exempelvis, bakterier, svampar, maskar, parasiter och andra skadegörare som finns i naturen, säger Joel Ljunggren, doktorand Mittuniversitetet, som gjort en avhandlingen i i frågan

I korthet går metoden till på följande sätt: olja från exempelvis en växt, som kan innehålla över 300 aktiva ämnen, delas upp i mindre delar med olika ämnen i varje del. Olika instrument används sedan för att analysera vilka ämnen som finns i varje del. Därefter mixas delarna med varandra och skapar en ”cocktail” med olika ämnen för varje ny mix. Sedan testas de olika blandningarna mot den valda organismen, precis som i traditionell medicin.

– Genom att göra på det här sättet kan vi peka på, eller åtminstone få goda indikationer på, vilket av alla ämnena som är mest aktivt utan att testa alla ämnen var för sig. Vi kan även se om några ämnen ger en samverkande effekt samt om vissa ämnen har en icke önskad effekt, säger Joel Ljunggren.

Metoden har utvecklats med hjälp av en vedlevande svamp (källarsvampen) och terpentin (som träden utvecklar vid svampinfektion) från Ortvikens pappers- och massafabrik. Detta för att undersöka vilken terpentinmolekyl som har den bästa förmågan att hindra tillväxt av källarsvamp. Resultaten visar att en förmodad sesquiterpen har störst återhållande effekt på svampen.

Avhandlingen Biochemical Interactions of Some Saproxylic Fungi försvaras 24 april vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Kontaktinformation
Joel Ljunggren, doktorand, 073-759 79 19, e-post: joel.ljunggren@miun.se

Fragment av asteroider landar regelbundet på jorden som meteoriter. Om man tittar in i ett sådant fynd ser man att det består av millimetersmå runda stenar, så kallade kondruler. Dessa små partiklar anses vara solsystemets ursprungliga byggstenar. Men forskarvärlden har hittills inte lyckats förklara på vilket sätt kondrulerna bildade asteroider. En ny studie visar nu att asteroiderna skapades genom att de fångade in kondruler med hjälp av gravitationskraft.

– Kondrulerna har exakt rätt storlek för att bromsas av gasen som kretsade kring den unga solen och kunde då fångas in av asteroidernas gravitation, säger Anders Johansen, astronomiforskare vid Lunds universitet.

Tillsammans med kollegor från USA, Danmark och Tyskland har Anders Johansen utvecklat en datormodell för hur det hela kan ha gått till. De antog att asteroiderna bildades i ett slags kosmisk ocean av kondruler och att asteroiderna ursprungligt var mycket mindre än idag. Asteroiderna växte enligt datorsimuleringarna snabbt till stora asteroider på upp till 100 mil, samma storlek som man hittar i dagens asteroidbälte mellan Mars och Jupiter. De största asteroiderna fortsatte dessutom att växa till samma massa som planeten Mars, som har tio procent av jordens massa.

– Plötsligt insåg vi att denna snabba process kan säga något om jordens bildande också, förklarar Anders Johansen.

Inom forskarvärlden har man sedan tidigare ansett att jorden bildades genom att så kallade protoplaneter, med storlek som Mars, kolliderade med varandra under en period på 100 miljoner år. Men forskarna har hittills inte förstått hur protoplaneterna i sig bildades.

– Vår studie visar att protoplaneter kan ha bildats väldigt snabbt, som en vidareutveckling av asteroider, genom att de fångade in kondruler på samma sätt som asteroiderna gjorde, säger Anders Johansen.

Forskarnas teori stödjs av undersökningar av meteoriter från Mars. Dessa undersökningar har tidigare visat att Mars bildades inom loppet av enbart 1-3 miljoner år, vilket är inom samma tidsspann som forskarna fått fram i den aktuella datormodellen.

– Spår av denna process finns alltså kvar i asteroiderna som fortfarande bär på intakta kondruler. De jordlika planeterna har däremot smält och förändrats och visar därför inga direkta spår av sina ursprungliga byggstenar, säger Anders Johansen.

Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Kontaktinformation
Anders Johansen, universitetslektor Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet Tel 046-222 15 89 anders.johansen@astro.lu.se

Den privata elkonsumenten får en allt viktigare roll för att balansera den förnyelsebara energin i våra elnät. Det säger forskaren Anders Nilsson på avdelningen Industriell ekologi vid KTH.

Med det menar han att du och jag i allt större utsträckning kommer att bli medvetna om hur mycket el vi förbrukar, men också när och vilken typ av elektricitet vi använder. Det vill säga om elen kommer från exempelvis vattnet, vinden, solen eller brunkolen.

Anders Nilsson berättar att forskningsarbetet kommer att bedrivas i Norra Djurgårdsstaden, en ny stadsdel i Stockholm som har den uttalade ambitionen att vara en miljöstadsdel i världsklass. Det handlar om boende i 155 smarta lägenheter som ingår i projektet som går under namnet Smarta elnät i stadsmiljö.

– Det smarta med dessa lägenheter är bland annat att de alla är utrustade med realtidsvisualisering av hushållets energikonsumtion, kostnaden för denna samt dess klimatpåverkan. Detta inkluderar el-, värme- och tappvattenanvändning och kommer att göras via en skärm i lägenheten och en mobilapp, där man både kan se och styra energiförbrukningen. Så fort man sätter på en spisplatta så kan man till exempel se hur mycket just denna platta drar, säger Anders Nilsson.

Då elpriset är dynamiskt och varierar över dygnets timmar kan boende flytta energiförbrukningen till ett tillfälle med lågt timpris. Det samma gäller för mängden koldioxid per kilowattimme som hela tiden varierar, beroende på hur mycket energi som kommer från exempelvis kol- eller solkraft. Det går alltså att konsumera el både utifrån pris och miljöpåverkan.

För att uppnå detta ingår ett teknisk avancerat styrsystem i de 155 lägenheterna. Det handlar om allt från smarta vitvaror som tvättmaskiner och torktumlare till personliga laddstolpar nere på parkeringen. Det gör att man kan styra sin tvättmaskin efter exempelvis prissignalen, så att maskinen startar automatiskt vid den tidpunkt då priset är som lägst.

– Jag ska studera hur de boende kommer att använda tekniken. Flyttar de sin konsumtion i tiden baserat på pris eller klimatpåverkan? En kombination av dessa två faktorer? Bidrar systemet till minskade utsläpp? Minskade kostnader för de boende? Hur ändrar de sina beteenden i övrigt? Vilken återkoppling är relevant för de boende? Vilka beteendeförändringar kan fås till stånd? Vilka drivkrafter och tröskelvärden finns? Det vill säga exakt vid vilken prisnivå börjar det spela någon roll att förflytta sin energikonsumtion? Detta forskningsprojekt ger mig och oss möjligheten att dra slutsatser runt sådana här saker, säger Anders Nilsson.

En del vet han dock redan.

– Vi gjorde en förstudie med realtidsvisualisering i Farsta för inte så länge sedan. Informationen gavs via en skärm i trappuppgången. Mätning per timme och en rörlig pristariff gällde. Vi kunde se att folk flyttade sin energiförbrukning rent tidsmässigt. Mellan 5-15 procent av den totala energikonsumtionen förflyttades från tiimmar med högt elpris till timmar med lägre. Energiförbrukningen har fram till idag varit något av en osynlig konsumtion, och detta handlar om att skapa en ökad medvetenhet om den och dess effekter, berättar Anders Nilsson.

Han tillägger att folk nog alltid i hyfsat hög utsträckning kommer att laga mat när de är hungriga. Men disk- och tvättmaskinen kan ju göras när som, och det går att spendera mindre tid i duschen.

Den personliga integriteten har varit i fokus i projektet. Detta eftersom hemmet är den plats som är heligast för människor. Här vill man vara för sig själv, privat. Man måste ta höjd för att en del kanske inte vill visa att de duschar i en halvtimme varje morgon. De kan vara skraja för att bli utmålade som kvarterets miljöbov.

– Det finns en rädsla bland folk, så den personliga integritet har vi jobbat mycket med. Det handlar om att skapa förtroende och transparens. Så att de boende känner sig involverade och trygga i systemet. Använder de inte funktionerna i de smarta lägenheterna blir det heller inget framgångsrikt forskningsprojekt, säger Anders Nilsson.

Vilka delar och funktioner i de smarta lägenheterna kan då infogas i vanliga hem redan idag? Norra Djurgårdsstaden är väl rätt high tech från start. Anders Nilsson berättar att många funktioner i lägenheterna ligger i datormolnet, så utåt sett ser inte de smarta lägenheterna så listiga ut.

Samtidigt är huset tämligen smart konstruerade, så till exempel uppvärmningskostnaderna kan hållas nere.

– Det är det som är energibolagens fokus idag. Att kommersialisera sådana här smarta lösningar så fort som möjligt. Både elektriska apparaters förbrukning som uppvärmningskostnader sjunker konstant, vilket gör att elbolagen måste hitta nya affärsmodeller, säger Anders Nilsson.

Det samma gäller förstås även vitvaror, som är hyfsat färdigutvecklade produkter.

Det är Energimyndigheten som finansierar forskningsarbetet, som håller på fram till 2018. Förutom KTH ingår NCC, HEBA, Erik Wallin AB, Fortum, ABB, Ericsson och Electrolux i forskningsprojektetet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Nilsson på 073 – 916 40 93 eller anders.nilsson@abe.kth.se.

Samtidigt som det genomsnittliga BMI-värdet ökar i befolkningen ökar risken att drabbas av ett flertal fetmarelaterade sjukdomar, bland dem hjärtsvikt. Eftersom risken för hjärtsvikt dessutom ökar med åldern – ungefär var tionde 85-åring i Sverige drabbas – har sjukdomens förekomst också en direkt koppling till den ökande livslängden.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu visa att högre BMI hos män i medelåldern ökar risken för att drabbas av hjärtsvikt senare i livet.

Resultaten bygger på en befolkningsstudie där forskarna i 35 år följt totalt 7 495 män i Göteborg födda 1915-1922 samt 1924-1925.

Under perioden diagnostiserades i genomsnitt var fjärde, eller 1 885 individer, med hjärtsvikt. Resultaten visar att risken för att få hjärtsvikt ökar med stigande BMI.

De med normal kroppsvikt i medelåldern, det vill säga ett BMI på under 25, hade mellan 19 och 22 procent högre risk att drabbas av hjärtsvikt i livet. Bland de som i medelåldern hade ett BMI mellan 25 och 30 var risken mellan 24 och 27 procent högre – bland de som hade fetma (BMI över 30) var risken 29 procent högre.

Mer än hälften av alla hjärtsviktsfall i studien inträffade under de sista 10 åren av den 35 år långa uppföljningen.

– Eftersom resultaten har justerats för andra riskfaktorer som ålder, rökning, socioekonomiskt status och fysisk aktivitet kan vi med säkerhet säga att det finns ett samband mellan övervikt i medelåldern och senare hjärtsvikt. Resultaten understryker vikten av ett aktivt folkhälsoarbete för att förebygga övervikt och fetma i befolkningen, säger Lena Björck, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Artikeln Body weight in midlife and long-term risk of developing heart failure-a 35-year follow-up of the primary prevention study in Gothenburg, Sweden publicerades i tidskriften BMC Cardiovascular Disorders i mars 2015.

Länk till artikel: http://www.biomedcentral.com/1471-2261/15/19

Kontaktinformation
Lena Björck, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-343 67 52 eller 031-786 60 85 mobil 0767-252016 epost: lena.bjorck@gu.se

I den aktuella studien, som genomförts i samarbete med KIND vid Karolinska institutet fick 10 månader gamla spädbarn i uppgift att upprepade gånger fånga en boll som rullade över en lutande bordsskiva.

Resultaten visade att småsyskon till barn med AST börjar sträcka sig efter den rullande bollen senare jämfört med barn i kontrollgruppen – det vill säga barn utan AST i släkten. Barnen i kontrollgruppen började sträcka sig efter bollen redan innan det var möjligt för dem att nå den, vilket betyder att de ligger ett steg före och förutsäger vad som skall hända, något som kallas för prospektiv motorkontroll. Denna typ av kontroll är viktig för att man ska kunna förutse och hänga med i alla händelser som sker omkring en. Småsyskon till barn med AST började röra armen mot bollen först när den kommit inom räckhåll.

Tidigare studier har visat att vuxna och äldre barn med AST har problem med motorisk planering, men detta har inte tidigare påvisats hos småsyskon till barn med AST. Uppföljningsstudier kommer att belysa om problem med planering av handlingar tidigt i livet kan förutsäga om man senare får AST diagnos.

Begreppet AST är en samlingsterm för flera olika tillstånd som alla innefattar begränsningar inom social interaktion och kommunikation. Det har en bredare betydelse än autism och täcker in både de som har lättare autistiska drag och de som har väldigt svår autism.

Studien är en del av ett stort longitudinellt projekt (Projekt Småsyskon, www.smasyskon.se) vars huvudsyfte är att kartlägga tidiga tecken på AST, för att underlätta tidig diagnos och behandling i framtiden.

Studien publiceras i tidskriften Clinical Psychological Science. ”Reduced prospective motor control in infants at-risk for autism spectrum disorder”, Ekberg et al., 2015.

Kontaktinformation
Therese Ljunghammar Ekberg, therese.ekberg@psyk.uu.se, tel. 0739-374510 eller Terje Falck-Ytter, terje.falck-ytter@ki.se, tel. 0704-581475.

Idag tillverkar Lantmännen Agroetanol i Norrköping etanol av fullkornsvete och genom att bygga på processen och tillföra en filamentös svamp (trådbildande svamp) kan produktionen öka markant. Dessutom kommer svampen att kunna användas till att tillverka ett mer högkvalitativt djurfoder.

– Etanol produceras oftast av socker eller stärkelse från bland annat vete och majs. Men genom en ny och unik metod där vi tillför en trådbildande svamp så produceras etanolen även från cellulosan i skalen från vetekornen, säger Patrik Lennartsson, universitetslektor inom resursåtervinning vid Högskolan i Borås som är med och leder projektet.

Arbetet med att utveckla metoder för att producera etanol från cellulosa har pågått i decennier. Experimenten i det här projektet – som finansierats av Energimyndigheten – har skalats upp från 80 milliliter i ett av laboratorierna på Högskolan i Borås, till 80 kubikmeter hos Lantmännen Agroetanol. Nästa steg är reaktorer för 1 000 kubikmeter, något som planeras att komma igång under året. Syftet är då att producera etanolen till försäljning.

– Vår etanol håller redan idag en unik klimatprestanda och minskar koldioxidutsläppen med mer än 90 procent jämfört med fossil diesel. Vårt fleråriga och framgångsrika samarbete med forskarna i Borås kompletterar ytterligare vår råvarubas och är en viktig del för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Att kombinera produktion av etanol från cellulosa med högvärdiga proteinprodukter från det svenska lantbruket är ett stort framsteg, säger Bengt Olof Johansson, VD för Lantmännen Agroetanol.

– Det finns tidigare forskning kring att producera etanol från cellulosa. Många har hittat tekniska sätt, men de har varit för dyra för att kommersialisera. Forskarna vid Högskolan i Borås har Sveriges bästa kompetens gällande svampar och odlar svamp på olika material för olika ändamål. Just den här svampen äter man ursprungligen i Indonesien, maträtten heter oncom, säger Mohammad Taherzadeh, projektledare och professor i bioprocessteknik vid Högskolan i Borås.

Ett nästa steg är under utveckling. Forskarna undersöker alternativa råvaror från jordbruket, såsom halm och vetekli, för att ytterligare öka möjligheterna att producera klimatsmart etanol.

Kontaktinformation
Mohammad Taherzadeh, projektledare och professor i bioprocessteknik vid Högskolan i Borås, e-post: mohammad.taherzadeh@hb.se, tel: 033-435 59 08 Bengt Olof Johansson, vd Lantmännen Agroetanol, e-post: bengt.olof.johansson@lantmannen.com, tel: 010-556 14 32

Tillsatt till en kartongmäld ger behandlingen en tydlig styrkeökning. Det visar en licentiatavhandling av Pia Hellström, Vipp industriforskarskola vid Karlstads universitet.

Framställning av cellulosa baserat micro- och nano-material (MFC) och (NFC), är ett hett område som kan skapa nya egenskaper för traditionella kartong- och pappersprodukter. Det kan även ge möjlighet till helt nya områden för användning av vedfiber. Produkterna är biobaserade och förnyelsebara och kan användas inom många olika områden till exempel som barriärmaterial i förpackningar, tillsatsmedel i livsmedel och kosmetika, inom läkemedel- och elektronikindustrin samt som styrkegivare i papper och kartong.

Cellulosafibrerna är uppbyggda av mikrofibriller, som genom mekanisk bearbetning kan friläggas och bilda MFC/NFC. Det höga energibehov som krävs vid den mekaniska bearbetningen kan minskas genom en förbehandling. Idag är de vanligaste metoderna kemisk sönderdelning genom inverkan av vatten – enzymatisk hydrolys, eller kemisk modifiering genom introduktion av laddade grupper.

– I min avhandling har jag visat att en förbehandling med väteperoxid i kombination med tillsats av järn, gör massan mer lättbearbetad och underlättar produktionen av MFC. Jämfört med enzymatisk hydrolys är energibehovet lägre och den framställda MFC:n innehåller mer frilagda fibriller, säger Pia Hellström, som är anställd vid Akzo Nobel Pulp and Performance Chemical i Bohus.

Reaktionen mellan väteperoxid och järn (Fentons reagens) under bildning av hydroxylradikaler, upptäcktes redan på 1800-talet och används främst i industriell skala för rening av avloppsvatten.

Sammanfattning av avhandlingen

Läs mer på Vipp industriforskarskolas webbplats

Kontaktinformation
För mer information kontakta: Pia Hellström, tel 031-587906 eller e-post: Pia.Hellstrom@akzonobel.com

Det går långsamt för försäkringssektorn att anpassa sig till klimatförändringarna. Statsvetaren Carina Keskitalo har undersökt hur försäkringsbolag i olika länder förbereder sig för varmare klimat och fler översvämningar.

Klimatförändringarna kommer med stor säkerhet innebära höjda vattennivåer. Bostadsområden nära vattenlinjen riskerar att bli översvämmade och det är försäkringsbolagen som får ta första smällen. I Sverige finns 18 riskområden för översvämningar, de flesta i Västsverige nedanför Vänern mot Göta älvs mynning.

Statsvetaren Carina Keskitalos, Umeå universitet, har jämfört vatten- och försäkringsindustrin i olika länder.

– England har länge setts som ett föredöme tack vare sin framsynta anpassningspolitik. England är låglänt på många ställen och översvämningarna av Themsen år 2000 blev en väckarklocka, säger Carina Keskitalo som är professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.

Försäkringsbranschen i Sverige har inte kommit lika långt och även i Tyskland och Nederländerna pågår förhandlingar om ansvarsrelationen till det offentliga och om hur försäkringssystemen behöver kompletteras.Att det händer mindre i Sverige menar Carina Keskitalo kan bero på att staten och kommunerna inte varit tillräckligt vakna i fråga om klimatanpassning.

– Sverige är bra på att minska utsläpp. Vi har länge trott att det kommer att räcka. Det finns en inställning att det vore att kasta in handduken om vi anpassar oss, men det är inte realistiskt, säger Keskitalo.

Det hela förvärras av att kommuner gärna vill locka nya invånare och av det skälet gärna bygger i attraktiva vattennära områden. I England överväger vissa försäkringsbolag att inte försäkra hus som ligger i riskområden för översvämningar.

Carina Keskitalo forskar om klimatutmaningens beslutsprocesser, ledarskap och administration.

– Det är viktigt. Vad gäller naturvetenskap så har vi kommit långt. Vi vet ungefär hur klimatet kommer att påverkas. Men vi vet inte hur vi ska bete oss på samhällsnivå för att förhindra klimatförändringar eller anpassa oss, säger Carina Keskitalo.

Kontaktinformation
carina.keskitalo@pol.umu.se

Hur klimatförändringar påverkar arters förekomst och utbredning är en central fråga i klimatdebatten eftersom människans inverkan på klimatet riskerar att hota den biologiska mångfalden. Men fram till nu har det saknats metoder för att undersöka hur den naturliga variationen i klimatet tillbaka i tiden har påverkat arters förekomst.

Krystyna Nadachowska-Brzyska och Hans Ellegren vid Evolutionsbiologiskt Centrum, Uppsala universitet, har nu för första gången kunnat belysa frågan i detalj genom att analysera hela arvsmassan hos ett 40-tal fågelarter. Genom att studera DNA-molekylens genetiska variation har de kunnat beräkna hur vanliga arterna har varit vid olika tidpunkter, från flera miljoner år tillbaka fram till historisk tid.

– Majoriteten av alla arter uppvisar cykliska svängningar i antal, säger Hans Ellegren. Svängningarna sammanfaller ofta med istidernas perioder.

Under kvartärtiden (Pleistocen, dvs de senaste två miljoner åren) har inlandsisen i återkommande perioder brett ut sig över stora landområden på jordklotet. Arters utbredning har då tryckts ihop, med minskande antal individer som följd. När klimatet har blivit mildare och isen dragit sig tillbaka har många arter åter ökat i antal.

Att arter ökar och minskar i antal tycks således vara en naturlig konsekvens av klimatets variation. Samtidigt varnar Hans Ellegren för effekterna av människans inverkan på de miljöer som många fåglar lever i och i längden också på klimatet:

– Den senaste istiden, för 110 000 till 12 000 år sedan, har haft särskilt stor påverkan på fåglarna. Många arter uppvisar då de alla krraftigast minskningarna i antal, säger han.

Det här gör att människans sentida påverkan på miljöer och habitat, och naturligtvis klimatet, riskerar att få extra stor negativ inverkan på redan nedgångna arter. Den antropogena påverkan kan därför vara det som gör att det ”tippar över” och till slut leder till utrotning.

– Vi har analyserat flera arter från IUCN:s röda lista över utrotningshotade arter och flera av dessa, t ex tofsibis, krontrana, brun mesit och kea, är sådana som låg på en nivå redan när människans aktiviteter påverkade deras utbredning, säger Hans Ellegren.

Undersökningen bygger på avancerade matematiska beräkningar av hur många individer av respektive art som har funnits vid olika tidsperioder för att ge den genetiska variation i arvsmassan som nu kan observeras. Undersökningen är den hittills mest omfattande i sitt slag.

Kontaktinformation
Presskontakt:
Linda Koffmar
Telefon:
018-471 1959
Mobil:
070-425 08 64
Epost:
Linda.Koffmar@uadm.uu.se
Presskontakt:
Anneli Waara
Telefon:
018-471 1974
Mobil:
070-425 07 18
Epost:
Anneli.Waara@uadm.uu.se
Presskontakt:
Petra Lindberg
Telefon:
018-471 82 49
Epost:
petra.lindberg@uadm.uu.se
Presskontakt:
Pernilla Björk
Telefon:
018-471 75 80
Mobil:
070-291 15 24
Epost:
pernilla.bjork@uadm.uu.se

Ett team av fem astronomer vid Chalmers och Onsala rymdobservatorium har avslöjat ett extremt kraftfullt magnetfält, som ligger bortom vad man tidigare har upptäckt i någon galaxkärna – väldigt nära händelsehorisonten av ett supermassivt svart hål. De nya observationerna hjälper astronomer att förstå både hur dessa bjässar i galaxers centrum, och tvillingstrålen av plasma som de ofta sprutar ut i höga hastigheter från sina poler, kan uppstå.

Supertunga svarta hål, med massor på upp till flera miljarder gånger solens, påträffas i hjärtat av nästan alla galaxer i universum. Ett supertungt svart hål kan samla på sig stora mängder av materia i form av en omgivande skiva. Merparten av materian slukas av det svarta hålet, men en del kan undfly strax innan den fångas och istället kastas ut i rymden med hastigheter nära ljusets, och bildar då en jetstråle av plasma.

Ivan Marti-Vidal, som har lett forskarlaget på Chalmers, vill förstå hur dessa extrema fenomen fungerar.

– Supertunga svarta hål påverkar hela galaxer med sina jetstrålar. Fram tills nu har man trott att starka magnetfält spelar en viktig roll, men bara svaga magnetfält långt från svarta hål – flera ljusår bort, har upptäckts. Nu har vi lyckats bevisa att de verkligen är väldigt starka, säger han.

Astronomerna använde teleskopet Alma för att studera det supermassiva svarta hålet i en avlägsen galax med beteckningen PKS 1830-211. De lyckades upptäcka signaler som är direkt relaterade till ett starkt magnetfält väldigt nära händelsehorisonten. Magnetfältet ligger precis där materia plötsligt accelereras bort från det svarta hålet i form av en jetstråle.

Forskargruppen mätte upp magnetfältsstyrkan genom att studera på vilket vis ljuset som rörde sig bort från det svarta hålet var polariserat. Ivan Marti-Vidal förklarar:

– Polarisering är en av ljusets viktigaste egenskaper och används ofta i vårt vardagsliv, till exempel i solglasögon eller 3d-glasögon på bio. När polariserat ljus uppstår naturligt kan man använda det för att studera magnetfält, eftersom ljuset ändrar sin polarisering när det rör sig igenom magnetiserat material. I det här fallet hade ljuset som vi upptäckte med Alma rört sig genom material väldigt nära det svarta hålet, ett ställe där det är fullt med högt magnetiserad plasma, berättar han.

Astronomerna använde en ny analysmetod som utvecklats för Alma-mätningarna och upptäckte att riktningen för polariseringen hos ljusstrålarna från hjärtat av PKS 1830-211 har roterat. Magnetfälten ger nämligen upphov till en effekt som kallas Faraday-rotation. Polariseringen roterar olika mycket vid olika våglängder, och hur rotationen varierar med våglängd berättar om det magnetiska fältet i området.

Sebastien Muller är medförfattare till artikeln.

– Vi har upptäckt en tydlig signal av att polarisationen roterats och signalen är hundra gånger högre än vad man tidigare funnit i universum. Tack vare Alma är vår upptäckt ett stort steg framåt vad gäller vilka frekvenser som man kunnat studera, men även vad gäller avståndet till det svarta hålet där magnetfältet har studerats. Vi når i storleksordningen ner till några få ljusår från händelsehorisonten. Dessa resultat, och framtida studier, kommer hjälpa oss att förstå vad som pågår i de supermassiva svarta hålens omedelbara närhet, avslutar han.

FAKTA
Mer om forskningen
Resultaten presenteras i en forskningsartikel med titeln “A strong magnetic field in the jet base of a supermassive black hole” i tidsskriften Science den 17 april 2015. Embargot lyfte kl 20 svensk tid, den 16 april.

Forskargruppen består av Ivan Martí-Vidal (Onsala rymdobservatorium och Institutionen för rymd- och geovetenskap, Chalmers tekniska högskola, Sverige), Sebastien Muller (Onsala rymdobservatorium och Institutionen för rymd- och geovetenskap, Chalmers tekniska högskola, Sverige), Wouter Vlemmings (Institutionen för rymd- och geovetenskap och Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola, Sverige), Cathy Horellou (Institutionen för rymd- och geovetenskap, Chalmers tekniska högskola, Sverige) och Susanne Aalto (Institutionen för rymd- och geovetenskap, Chalmers tekniska högskola, Sverige).

Fakta om Alma och ESO
Alma (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) är ett teleskop som består av 66 stora 12-meters och 7-metersantenner och som ligger 5000 meter över havet på Chajnantorplatån i norra Chile. Alma är ett samarbete ett samarbete mellan ESO, National Science Foundation i USA och Nationella instituten för naturvetenskap i Japan i samverkan med Chile och är världens hittills största astronomiska projekt. Chalmers och Onsala rymdobservatorium har varit med sedan starten och bland annat byggt mottagare till Alma. Vid Onsala rymdobservatorium finns Nordic Alma Regional Centre som tillhandahåller teknisk expertis om Alma och som hjälper nordiska astronomer att använda teleskopet.

ESO, European Southern Observatory, är Europas främsta mellanstatliga organisation för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. ESO bistår astronomer med toppmoderna forskningsanläggningar med stöd från 16 länder, bland dem Sverige. ESO har byggt och driver ett antal av världens mest kraftfulla markbaserade astronomiska teleskop.

Fakta om Onsala rymdobservatorium
Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs två radioteleskop, en station i teleskopnätverket Lofar, samt utrustning för forskning om jorden och atmosfären. Observatoriet medverkar även i flera internationella projekt. Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. Verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.

Kontaktinformation
Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium vid Chalmers, 031-772 5500, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se. Ivan Martí-Vidal, astronom, Onsala rymdobservatorium vid Chalmers, 031 772 5557, ivan.marti-vidal@chalmers.se

Det finns omkring 285 000 registrerade motorcyklar i trafik, enligt Transportstyrelsens statistik från 2012. Motorcyklister tillhör den grupp oskyddade trafikanter som av olika skäl är mer utsatt för skador än bilburna trafikanter. Under 2012 omkom 31 motorcyklister och året dessförinnan omkom 46. Ungefär hälften av de motorcyklister som dödas eller skadas allvarligt gör det i kollision med andra motorfordon.

– En bidragande orsak till dödsolyckor eller andra allvarliga incidenter kan vara andra trafikanters svårigheter att upptäcka motorcyklister och korrekt bedöma deras position och hastighet, säger Christopher Patten som är forskare på VTI.

Målet med projektet var därför att undersöka om det är möjligt att öka motorcyklisters synbarhet genom att använda en särskild gul plexiglasskiva framför motorcykelns halvljus. Resultaten tyder på att svaret är ja, i vissa situationer. Man måste beakta att studierna i denna rapport inte undersökt alla olika trafiksituationer, väderlekssituationer och ljusförhållanden, vilket innebär att resultaten inte kan generaliseras till alla situationer.

Allra bäst synbarhet uppnåddes då en gul kåpa kombinerades med vitt halvljus på samma motorcykel.

Motorcyklister som redan nu kör med gult glas upplever att de upptäcks tidigare av både andra motorcyklister och av bilister. De upplever också att de upptäcks lättare i en rad olika trafikmiljöer och ljusförhållanden, vilket ökar deras trygghet.

Forskningen på motorcyklisters synbarhet i trafiken leddes av VTI och finansierades av Länsförsäkringar. Projektet innehöll en fältstudie, en laboratoriestudie, en intervjustudie och en enkätstudie.

VTI rapport 853

Kontaktinformation
Christopher Patten VTI 0243-44 68 69. Maria Wedin, Länsförsäkringar, 08-588 413 45

I en tid där varannan 2-åring i Sverige är ute på internet regelbundet vill Jan Gulliksen, dekan och professor på KTH samt ordförande i Digitaliseringskommissionen, byta fokus för debatten om barn och internet.

Han menar att det inte finns behov av att regelmässigt begränsa barnens skärmtid. Och han tycker åldersgränserna för sociala medier inte med automatik skyddar barnen.

– Försiktighetsåtgärder får inte hejda utvecklingen som internet ger barnen. Skyll inte problemen på tekniken. Det är viktigt att föräldrar tar ansvar för barnens uppfostran när det gäller digitala medier och internet precis som inom alla andra områden.

Jan Gulliksen anser att det exempelvis är en myt att plattor och telefoner gör barn och ungdomar asociala – tvärtom kan internetanvändare lättare få en ökad umgängeskrets genom exempelvis chattar och Skype i realtid.

– I skolorna betraktas mobiler som ett pedagogiskt problem, istället för att lärare hänger med i utvecklingen och ändrar sitt sätt att undervisa på. I min sons klass låste läraren in mobilerna på lektionstid, medan klassrummets datorer var betydligt sämre tekniskt utrustade…

Han minns ett föräldramöte för sonens sjätteklass, där en expert bjudits in för att prata om alla risker med barns internetanvändning.

– Han serverade en mycket onyanserad bild, säger Jan Gulliksen.

Det du kallar en onyanserad bild kallar andra för viktig information till föräldrar med begränsade kunskaper om internet – finns det inget värde i varningarna?

– Jo, men man måste se riskerna i proportion till möjligheterna. Rädslan får inte ta överhanden, då riskerar man att skapa ett utanförskap för barnen i och med att utvecklingen ändå sker.

Som exempel nämner Jan Gulliksen att tidigare utbildningsminister Jan Björklund ”slog ett slag för boken”, medan det har visat sig att användningen av digital teknik främjar både läsandet och skrivandet hos barn.

– Vad är problemet med att inte ha en pappersbok? Genom sin läsplatta eller telefon kan barnen istället läsa läxan i sin digitala bok varsomhelst, närsomhelst.

Blir det inte ineffektiv läsning på skärmen när påminnelser och meddelanden från appar och program tar fokus från läxorna?

– Det går att konfigurera mobilen så inga signaler ska störa annan verksamhet. Internets positiva pedagogiska värde måste börja tillvaratas mer när det gäller skolbarnens möjligheter att söka fakta. Det har också visat sig att barn i dag har betydligt bättre kunskaper i engelska, tack vare internetbaserad läxläsning, faktasökning, spel och sociala medier, säger Jan Gulliksen.

Eftersom spelindustrin och internetreklam går ut på att fånga och behålla uppmärksamhet, är det då inte övermäktigt för barn ska sålla vad som är viktigast för stunden?

– Min erfarenhet är att om man släpper dator- och skärmtillgången fri så regleras situationen vanligen av barnen själva. De vill inte sitta där framför skärmen hela dagarna.

Bör man inte begränsa barnens skärmtid alls?

– Nej, om allt annat i livet funkar, om barnen sköter skolan, sin hälsa, aktiviteter och familjeliv, då ser jag det som helt okej med fri internet- och skärmanvändning för barn. Jag tycker vi ska få dem att känna efter och sätta egna regler, och det helst innan de har blivit tonåringar. Begränsningar skapar distans – bygg istället upp ett förtroende. Det är inte heller så att alla som spelar dataspel längre tider utvecklar ett beroende. Man får inte låta risken för spelberoende begränsa utvecklingen i samhället – digitaliseringen är av godo och den går
snabbt, säger Jan Gulliksen.

Jan Gulliksens tips till föräldrar som vill engagera sig i barnens internetvanor:

Här hittar du en längre artikel i ämnet där även KTH-professor Erik Fransén yttrar sig: www.kth.se/forskning/pa-djupet/slapp-barnen-fria-framfor-skarmen-1.560400

Text: Katarina Ahlfort

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jan Gulliksen på 08 – 790 95 38 eller gulliksen@csc.kth.se.

I en avhandling från Uppsala universitet visar läkaren Oskar Eriksson hur en komponent i blodkoagulationssystemet inte bara signalerar intracellulärt via en specifik receptor, som man tidigare trott, utan att det finns andra signaleringsvägar.

Blodkoagulationen är ett komplext system som ska se till att vi inte blöder ihjäl vid en skada, samtidigt som blodet måste hållas flytande inne i blodkärlen så att vi inte drabbas av blodproppar. Utöver koagulationens uppgift att levra blodet efter en skada vet man idag att även cellers och vävnaders funktion påverkas av koagulationsprocesssen, och att koagulationsfaktorer direkt kan aktivera cellsignalering och bidra till kroppens försvarsmekanismer.

Oskar Eriksson visar hur en komponent i koagulationssystemet, proteinet Tissue Factor i komplex med sin ligand koagulationsfaktor VIIa, direkt klyver proteinerna EphB2 och EphA2, två medlemmar i en större grupp cellytereceptorer som kallas Eph-receptorer. I ett samarbete med masspektrometri-plattformen på SciLifelab Uppsala kunde det exakta klyvningsstället i EphB2 och EphA2 identifieras.

– Tidigare har all cellsignalering via Tissue Factor ansetts gå via en specifik receptor, men nu kan vi visa att det även finns andra signaleringsvägar. Klyvningen av EphB2 och EphA2 sker vid mycket låga koncentrationer av Tissue Factors ligand FVIIa, vilket också stödjer att det här är en mekanism med fysiologisk relevans, säger Oskar Eriksson.

Forskargruppen har även jobbat tillsammans med forskare i Proteinatlas-projektet vid Uppsala universitet, och kunde då visa att TF och EphA2 till en hög grad finns uttryckta i samma områden i vävnad från mänskliga cancerpreparat. Det visar att den här nyidentifierade signalvägen kan vara av betydelse i sjukdomstillstånd som till exempel cancer. Ökad aktivitet hos koagulationssystemet har tidigare visats bidra till cancerutveckling, och det här kan vara en delförklaring till de observationerna enligt Oskar Eriksson

– Sammanfattningsvis hoppas vi att de här upptäckterna kommer att göra att vi på sikt kan få en bättre förståelse för blodkoagulationens roll i olika sjukdomstillstånd på den molekylära nivån, säger han.

Mer information om avhandlingen finns på universitetsbibliotekets webbplats. Disputationen är rum den 22 april.

Kontaktinformation
Oskar Eriksson, doktorand, läkare, mobil: 073-6236953, email: oskar.eriksson@medsci.uu.se. Agneta Siegbahn, handledare, professor, mobil: 070-425 06 66, email: agneta.siegbahn@medsci.uu.se

Detta resulterar i en särskild dynamik, visar en avhandling vid Göteborgs universitet, där Miranda Rocksén har genomfört sin studie. Bland annat har hon haft hjälp av 38 timmars videoinspelning från en serie biologilektioner i en niondeklass. Ämnesområdet har varit den biologiska evolutionen.

– Det är ett område som är välkänt för att innebära utmaningar för både undervisning och lärande.

– Dels finns ofta olika syn på evolutionen representerad i klassrummen, dels kan det vara svårt att förstå de olika tidsperspektiv som evolutionära processer verkar över. Det handlar om att både förstå detaljer, till exempel om hur egenskaper ärvs mellan generationer, men också om att sätta samman detaljer för att förstå helheter, till exempel om hur arter bildas och dör ut, säger Miranda Rocksén.

Hennes studie visar hur kommunikationen mellan lärare och elever och mellan grupper av elever ser ut under lektionerna. Dynamiken påverkas både av vardagsspråket, skolans språkbruk och det mer naturvetenskapliga språkbruket, av den tidsram som är avsatt för undervisningen, och av elevers olika sätt att ta sig an undervisningen. Resultaten visar elevernas delaktighet och hur läraren och eleverna genom resonerande samtal gör distinktioner, gör kopplingar mellan olika lektionsinnehåll och anpassar undervisningen till ett gemensamt tempo.

Miranda Rocksén analyserar också 98 olika tillfällen då läraren använder begreppet förklaring under de inspelade biologilektionerna. Det handlar om när läraren efterfrågar en förklaring, om när läraren tillsammans med eleverna samtalar om vad en förklaring är i det aktuella sammanhanget samt om när läraren tillsammans med eleverna samtalar om elevernas sätt att förklara.

Olika betydelser av ordet förklaring används parallellt i klassrummet.

– Min beskrivning möjliggör ett tydligare bruk av förklaring både i forskning och i klassrumsverksamhet och kan i båda fallen bidra till en förbättrad kommunikation och fördjupad förståelse, säger Miranda Rocksén.

Hon är själv erfaren NO-lärare i grunden, med mångårig erfarenhet från grundskolans senare år.

– Det jag slås av efter att ha genomfört min studie är att det som inte uttrycks upprepade gånger riskerar att försvinna. Som lärare tror man ofta att eleverna kommer ihåg att saker sagts förut, men det kan ju gå en vecka mellan olika lektionstillfällen. I min studie ser jag bland annat hur starkt behovet är av att saker verkligen upprepas i undervisningen, säger Miranda Rocksén.

Läs avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38324 

FAKTA
Miranda Rocksén lägger fram sin avhandling Reasoning in a Science Classroom vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet. Disputationen sker fredagen den 17 april klockan 13.00 i sal BE 036, Pedagogen hus B, Läroverksgatan 15, Göteborg.

Kontaktinformation
Miranda Rocksén, e-post: miranda.rocksen@gu.se, tel: 0739-902430

Den psykiska ohälsan ökar, stressreaktionerna ökar, sömnbesvären ökar. En forskargrupp under ledning av professor Eva Vingård har på uppdrag forskningsrådet Forte utrett arbetets betydelse för den psykiska hälsan.

Den vetenskapliga kunskapsöversikten Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro är resultatet av ett regeringsuppdrag som Forte fick 2013.

Psykiska problem utgör nu den dominerande andelen av långtidssjukskrivningar, efter problem i rörelseorganen. Antalet pågående sjukfall i psykiatriska diagnoser ökade med 48 procent mellan 2012-214 och utgör nu 40 procent av samtliga sjukfall. Den vanligaste diagnosen enligt Försäkringskassan är akut stressreaktion. Kvinnor är oftare sjukskrivna i psykisk sjukdom än män men om kvinnor och män utsätts för samma påfrestningar i arbetslivet så är reaktionerna i form av psykisk ohälsa lika.

Kunskapsluckor finns emellertid när det gäller sambanden mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning.

– Vi saknar till exempel kunskap om vad det är som gör att många människor med psykiska besvär ändå klarar att arbeta och en ökad forskning på ”friskfaktorer” för personer med sjukdomar är ett angeläget område, säger Peter Allebeck, huvudsekreterare, Forte.

Kunskapsöversikten Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro är framtagen av en forskargrupp under ledning av Eva Vingård, professor arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.

FAKTA
Rapporten, en sammanfattning, kan beställas eller laddas ned på www.forte.se
Den fullständiga rapporten finns endast som pdf.

Se även artikel hos Högskolan i Gävle.

Kontaktinformation
Professor Peter Allebeck, huvudsekreterare, Forte. E-post: peter.allebeck@forte.se. Tel: 08 775 40 93

– Mycket positivt att man satsar på innovationsfrämjande åtgärder. Vi ser fram emot de särskilda samverkansprogam som aviseras, säger John-Rune Nielsen, affärsutvecklingsdirektör på SP.

För att stärka det svenska innovationssystemet krävs ett helhetsperspektiv och ett väl utvecklat samarbete mellan politik, näringsliv, den offentliga sektorn, fackliga organisationer och intresseorganisationer. Regeringen har därför inrättat ett nationellt innovationsråd under ledning av statsministern. I vårändringsbudgeten för 2015 föreslår regeringen att 50 miljoner kronor avsätts inom ramen för Innovationsrådet för innovationsfrämjande insatser.

Regeringen avser därutöver att under mandatperioden ta fram särskilda samverkansprogram inom, till en början, life science. Sektorn life science präglas av relativt stort kapitalbehov och långa ledtider. Ytterligare områden kommer att tillkomma. Redan i vårpropositionen aviseras 100 miljoner kronor per år för åren 2016-2019.

– Mycket positivt att man satsar på innovationsfrämjande åtgärder. Vi ser fram emot de särskilda samverkansprogam som aviseras, säger John-Rune Nielsen, affärsutvecklingsdirektör på SP.

Kontaktinformation
John-Rune Nielsen. E-postadress: JohnRune.Nielsen@sp.se, Mobiltelefon:+46 70 5948343