Frågor om miljö och hållbar utveckling inkluderar ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter; det kan handla om samband i naturen, hur tillverkning och transport av varor påverkar natur och människor samt människors levnadsförhållanden i olika delar av världen. Lärande i dessa frågor betonar bland annat förståelse av relationer mellan dessa aspekter samt kritiskt tänkande och elevers aktiva deltagande.

I sitt avhandlingsarbete visar Annika Manni hur yngre skolelever, 10-12 år, erfar, lär och skapar mening i de komplexa frågor som miljö- och hållbar utveckling utgör. Genom två delstudier, en enkät- och en fallstudie, har hon undersökt hur skolelever i Sverige uppfattar och förstår miljöfrågornas innehåll, men också hur elevernas processer av lärande kan beskrivas.

Resultatet av Annika Mannis studier visar att eleverna kan beskriva ekologiska samband, sätta ekonomiska aspekter i relation både till ekologiska och sociala aspekter, samt är medvetna om sociala skillnader globalt sett.

– Utöver detta visar resultaten att de elever som i högre grad gav uttryck för en sambandsförståelse mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter av hållbar utveckling, samtidigt gav uttryck för känslomässigt engagemang i frågorna och i högre grad värderingsmässigt tog ställning, säger Annika Manni.

Vad gäller elevernas lärande i miljöfrågor, sett som en process över tid, visar Annika Manni att även i processen är känsla, värdering och förståelse integrerade. Det visar sig i elevernas uttryck av tidigare personliga erfarenheter, i praktiska aktiviteter där eleverna lär genom konkreta upplevelser och handlingar i närmiljön (t.ex. genom att undersöka vattenlevande smådjur), i social interaktion (t.ex. samarbete och problemlösning i grupp) samt i situationer där eleverna får ansvar, förtroende och får agera självständigt.

I de skolaktiviteter som Annika Manni observerade bidrog dels konkreta och praktiska aktiviteter i utemiljöer till elevernas lärande, framför allt om lokala miljöfrågor. Dessutom bidrog användandet av datorer och information via internet till insikt i mer globala frågor kopplade till miljö och hållbarhet. I båda fallen var elevernas möjlighet att diskutera och samarbeta också viktigt för deras lärande och skapande av värderingar i miljöfrågor. Elevernas positiva erfarenheter av utevistelse visade sig också relatera med att de värdesätter naturen.

Utifrån den samhälleliga betydelsen av att miljö- och hållbarhetsfrågor uppmärksammas pekar avhandlingens resultat på vikten av undervisningsformer som tar hänsyn till elevers känslor och värderingar samt ämnesövergripande frågeställningar.

– Det finns ett påtagligt behov av att barn och unga ges möjlighet att själva skapa mening och kunskap i miljö- och hållbarhetsfrågor, eftersom studien visar att frågorna engagerar och att kunskapen är sammanvävd av känsla, förståelse och värdering, säger Annika Manni.

FAKTA
Annika Manni har genomfört sin forskarutbildning vid institutionen för naturvetenskapens och matematikens didaktik, Umeå universitet. Hon har deltagit i den nationella forskarskolan Lärande och hållbar utveckling, GRESD, och Lärarhögskolans Forskarskola inom utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Annika Manni försvarar sina resultat vid Umeå universitet den 8 maj.

Kontaktinformation
Annika Manni, institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Telefon: 090-786 80 51, e-post: annika.manni@umu.se

– Vi har tittat på hur olika uniformer påverkar människors trygghet för att ge polisen ett underlag för hur de kan planera sin tid, säger Maria Doyle, som skrivit rapporten tillsammans med kriminologiforskarna Henrik Andershed och Louise Frogner.

Drygt 350 personer mellan 18 och 86 år deltog i studien och rapporten visar var, när och hur, polisen ska patrullera för att få bäst effekt. Människor känner sig framför allt otrygga i parker och tunnlar eller när de passerar ungdomsgäng på kvällstid och undersökningen visar att trots att poliser inger mest trygghet kan både ordningsvakter och polisvolontärer användas med gott resultat.

– Polisvolontärer kan göra stor skillnad i områden där människor inte känner sig trygga men där det inte begås så många brott, säger Maria Doyle.

Polisvolontärerna har inga extra befogenheter men de har gått igenom en lämplighetsbedömning och får en kort utbildning och handledning av polisen. De ska fungera som extra ögon och öron åt polisen och kontakta dem om något händer.

– Polisvolontärerna inger lika mycket trygghet som ordningsvakterna, som har lite mer befogenheter. Men oberoende av om det är polis, ordningsvakt eller polisvolontär så är det viktiga att det är en fotpatrull. Poliser, som åker runt i polisbil, ger inte alls samma effekt, säger Maria Doyle.

– Om polisvolontärer patrullerar i områden där brottsstatistiken visar att risken för brott är låg så kan polisen använda sina resurser i områden där brottsligheten är högre och de verkligen behövs, säger Maria Doyle.

– Polisbilen ska däremot ses som ett transportmedel och inte som en trygghetsskapande insats.

FAKTA
Studien finansierades av Örebro kommun och utfördes inom ramen för Polisiära metoder i dag och i framtiden – ett samarbete mellan Örebro universitet och Polismyndigheten i Örebro län.

Hör Maria Doyle berätta.

Kontaktinformation
Maria Doyle, Örebro universitet. E-post: maria.doyle@oru.se, telefon: 019-303901, mobil: 072-8431916

Snabba samhällsförändringar och ökat välstånd innebär inte att fenomenet upphör, snarare att det ändrar form. Det visar ny forskning från Lunds universitet, delvis utförd i Uganda.

– Mina studier visar att många unga kvinnor och män i Uganda utsätts för sexuellt våld eller tvång. Unga, särskilt studenter på universitet, kan frivilligt eller under tvång anamma strategin att använda sex som en handelsvara i utbyte mot pengar, varor eller privilegier, berättar Vikas Choudhry folkhälsovetare och doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet.

Ökat risktagande i samband med alkohol
I en ny avhandling har han undersökt hur det sexuella beteendet ser ut bland unga vuxna i Uganda, och med särskilt avseende på om och hur sex används som handelsvara.

En slutsats är att användandet av sex i olika typer av transaktioner kan innebära en ökad exponering för HIV och andra sexuellt överförbara sjukdomar samt fler partner. Många unga kvinnor och män hade flera relationer som överlappade varandra.

Alkoholkonsumtionen bland universitetsstudenter var också ofta förknippad med ett mer riskfyllt sexuellt beteende bland dem.

Inverkan av globalisering, ekonomisk utveckling och snabba samhällsförändringar i låginkomstländer, däribland Uganda, intresserar Vikas Choudhry särskilt.  Och han konstaterar i sin forskning att transaktioner som inbegriper sex förkommer såväl bland fattiga som välbeställda:

– Fattiga använder sex som ett medel för att kunna köpa mat och klara sin existens. Men även bland dem som har de basala behoven tillgodosedda och som är mer välutbildade förekommer sex som valuta. Det är ett sätt att tillfredsställa materiella drömmar som t.ex. dyra mobiltelefoner och märkeskläder.

Sugar daddies
I Uganda har s.k. sugar daddies kommit att bli förknippade med användningen av sex i transaktioner. En sugar daddy är en vanligtvis äldre man som förser en betydligt yngre kvinna med pengar eller varor i utbyte mot sex. Vanligen kännetecknas dessa relationer av ojämna styrkeförhållanden till mannens fördel. Sexuella transaktioner är dock vanligt förekommande även bland partner med mindre åldersskillnad, berättar Vikas Choudhry.

Sexuellt risktagande och sexuellt tvång är återkommande inslag i denna typ av relationer.

– I min forskning framkommer det att förr eller senare så blev sexuellt tvång eller våld en del av relationen för flertalet. Och ibland är förloppet det omvända,  våld och tvång leder vidare till sexuella transaktioner, säger Vikas Choudhry.

Hiv-bekämpningen i Uganda har i många år varit framgångsrik men nu ökar smittan igen. En del av förklaringen kan vara en utbredd användning av sex som handelsvara samt konsekvenserna av detta, menar Vikas Choudhry men betonar samtidigt att hans forskning inte ger svar på just denna fråga.

Till grund för studierna ligger bland annat enkäter och fokusgrupper med deltagande av studenter vid Mbarara-universitetet i sydvästra Uganda.

FAKTA
Vikas Choudhry är läkare, folkhälsovetare och doktor i medicinsk vetenskap vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet. Den 17 april 2015 försvarade han avhandlingen ”Trading in sexual currency: Transactional sex, sexual coercion and sexual behaviour among young people in Uganda”.

Länk till avhandlingen

Text och foto: Björn Martinsson

Ovanstående text är en nyhet publicerad på Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.

Kontaktinformation
Björn Martinsson, kommunikatör, Lunds universitet, e-post: bjorn.martinsson@med.lu.se

När apoteksmarknaden avreglerades hoppades många att marknaden skulle tas över av små och lokalt ägda apotek. Så blev det inte. I stället är det de stora kedjorna som tagit över. Det fanns förhoppningar om att många apotek skulle drivas av lokala entreprenörer. I dag finns det visserligen ett antal apotek som har organiserat sig och drivs inom Apoteksgruppen men bara ett fåtal är helt fristående, lokala apotek.

Det visar företagsekonomerna Kajsa Lindberg och Petra Adolfsson som drivit det av Riksbankens Jubilumsfond finansierade projektet Apotek i förändring. En studie av marknadskonstruktion, entreprenörskap och arbete.

– Vi är faktiskt förvånade över att det blivit så få små aktörer, säger Kajsa Lindberg.

Petra Adolfsson fyller i att det visade sig vara svårt både att driva bolag och att tävla med de stora aktörerna.

Inledningsvis var dock intresset stort och det fanns en rad initiativ som starta eget-kurser och liknande, inte sällan i fackens regi inför avregleringen. De mindre aktörerna har dock svårt att tävla med de stora vad det gäller lagerhållning och krav på datasystem för till exempel recepthantering, vilket i praktiken är ett krav för att man ska kunna driva ett apotek.

Undersökningen bygger på såväl intervjuer med apotekspersonal som observationer på apotek och analyser av statliga utredningar och annat skriftligt material. Forskarna kan visa att själva apoteksarbetet har förändrats i och med avregleringen.

– Ökade öppettider har bidragit till att bemanning blivit en central fråga, säger Petra Adolfsson.

Trenden med ökat fokus på egenvård och produkter som smink inleddes redan före avregelringen och har blivit en profilfråga för apoteken. Det är en utveckling som pågår också i andra europeiska länder. Och det finns en risk att yrket blir mindre attraktivt för de utbildade farmaceuterna eftersom man i allt högre grad blir en expedit och försäljare av smink, inte en medicinsk rådgivare, tror forskarna.

– Därför är det intressant att följa utveckling för hur kompetensutveckling sker och apotekens ersättningssystem vad gäller olika typer av tjänster, inte bara försäljning av läkemedel, säger Kajsa Lindberg.

Den nya apoteksmarknaden påverkar utbildningarna där det i dag efterfrågas kunskaper om exempelvis entreprenörskap och företagande – ämnen som tidigare inte varit centrala varken i grund- eller vidareutbildningen.

– Vår forskning visar hur viktigt det är att politiker noggrant tänker igenom vad en avreglering kommer att innebära. Man bör därför ha beredskap för justeringar och en viss flexibilitet i det nya systemen, säger Kajsa Lindberg och Petra Adolfsson.

Läs hela slutredovisningen och mycket annat på www.rj.se.

Kontaktinformation
Kajsa Lindberg kajsa.lindberg@handels.gu.se. Petra Adolfsson petra.adolfsson@handels.gu.se