Forskarna har undersökt jordbävningen i Gorkhadistriktet i Nepal och ytterligare två stora jordbävningar som också ägde rum 2015: Illapel-jordbävningen i Chile och Farkhar-jordbävningen i Afghanistan.
Varmare snö strax innan jordbävning Genom att analysera 15 år av data från instrumentet Modis (MODerate resolution Imaging Spectrometer), som finns ombord på Nasas satellit Terra, har forskarna observerat att det finns både varma och kalla avvikelser i de marktyper – icke snötäckt mark, sjöisar och sjöar – som undersökts i de aktuella områdena. Men avvikelserna är inte konsekventa – snö utgjorde ett undantag.
Yttemperaturen på snötäcken är den enda landvariant där forskarna observerat endast varmare avvikelser, och dessutom i anslutning till samtliga tre jordbävningar. Enligt forskningsresultatet förekommer temperaturavvikelserna två till tre veckor före en jordbävning.
– Avvikelser i yttemperaturen på snö kan vara en markör på en kommande jordbävning. Nu behöver vi undersöka fenomenet i detalj genom att göra långsiktiga seismiska och termiska fältmätningar för att bättre förstå mekanismen, dess konsistens och tillförlitlighet, säger Anshuman Bhardwaj, som själv varit i Langtang i nepalesiska Himalaya på fältexpedition innan den stora jordbävningen ödelade stora delar av regionen.
– Förödelsen efter jordbävningen var total och extremt tragisk. Nyhetsrapporteringen och bilderna från regionen inspirerade oss att undersöka det här fenomenet ur olika synvinklar, säger Anshuman Bhardwaj och fortsätter:
– Från början var vi intresserade av att observera förändringar i bergen med hjälp av satellitbilder. Då upptäckte vi något ovanligt – snötäcken som utarmats under ett väldigt kort tidsspann. Det fick oss att vilja undersöka temperaturförändringarna och det i sin tur ledde fram till det här forskningsresultatet.
Bättre utsikt till varning innan skalv Forskningsresultatet har publicerats i den topprankade tidskriften Remote Sensing of Environment. Javier Martín-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, är också en av medförfattarna.
– Våra resultat tyder på att vi bör vara mindre pessimistiska när det gäller möjligheten att kunna förutse jordbävningar. Men det finns ett omedelbart behov av holistiska insatser där forskare med olika bakgrund utforskar flera andra teorier kring förutsägbarhet, säger Anshuman Bhardwaj.
Kontakt: Anshuman Bhardwaj, post doc i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, Institutionen för system- och rymdteknik, Rymdteknik, tel 0920-49 75 75 eller 072-207 45 84. E-post: anshuman.bhardwaj@ltu.se
Sverige har ett väl utbyggt system för övervakning av tillståndet i miljön, men effektiviteten kan förbättras. Traditionell övervakning kräver mycket arbetsintensivt fältarbete, inte minst i områden med dålig framkomlighet. Därför har blicken vänts mot drönare, som är flexibla och enkla att använda och som kan ta flygbilder med hög upplösning och precision.
Utsnitt av en drönarbild som visar ett vattendrag och strandnära vegetation, med markering av vissa arter. Bildbearbetning: Eva Husson
Eva Husson har i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt hur användbara drönarbilder är för övervakning av strandnära vegetation och för vattenvegetation som har plantdelar ovanför vattenytan, till exempel flytande blad. Den drönare hon använde var utrustad med en vanlig digital kompaktkamera som tog bilder med en rumslig upplösning på 5 cm.
Arbetsbesparande och praktisk metod Med hjälp av syntolkning kunde flygbilderna användas för en mycket detaljerad inventering och kartering av växter, oftast ända ned till artnivå, även när arterna växte i blandbestånd.
I avhandlingen undersökte Eva Husson även vegetationskartor som skapats med hjälp av automatisk bildanalys av drönarbilder. En del av den ”detaljskärpa” som uppnåddes med syntolkning gick förlorad vid automatisk bildbehandling. Metoden var dock arbetsbesparande, vilket kan vara viktigt när stora områden ska kartläggas.
Noggrannheten vid automatisk klassning av vattenväxter låg för det mesta omkring 80 procent för växtformer och dominerande arter. I klassningen användes förutom bilderna också information om vegetationens höjd, vilken kunde beräknas med hjälp av överlappande drönarbilder.
– Resultaten visar att drönarbilder kan vara mycket användbara vid praktisk kartering och övervakning av vatten- och strandnära vegetation, säger Eva Husson. Rättsläget när det gäller fotografering med drönare är dessvärre oklart i dagsläget, efter ett färskt beslut av Högsta förvaltningsdomstolen.
Kontakt:
Eva Husson
Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 30 59, eva.husson@slu.se
– Vi har jämfört bypassoperationer med ballongvidgning hos de patienter som har haft en förträngning i början av det vänstra kranskärlet i hjärtat. Det är vänster kranskärl som i regel försörjer större delen av hjärtmuskeln, säger Thomas Kellerth, överläkare på hjärt-lungkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.
Omtvistad fråga vid hjärtoperationer
De olika teknikerna för att behandla kranskärlsförträngningar har varit en laddad fråga inom läkarkåren.
– Det har varit en av de mer kontroversiella frågorna vid hjärtoperationer. Därför är det extra roligt att vi har fått vara med från starten i den här multicenterstudien som påbörjades år 2008. Vi har under åren haft 40 patienter som har deltagit och därmed var vi störst i Sverige bland de medverkande sjukhusen.
I den publicerade artikeln har överläkare Thomas Kellerth och överläkare Ole Fröbert från hjärt-lungkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro varit medförfattare. Totalt har 1100 patienter medverkat från Norden, Baltikum och Storbritannien. Studien har varit omfattande och resultatet visar att bypassoperationer är bättre än ballongvidgning.
Många fördelar med bypassoperation
– Fördelarna ligger i första hand på att patienterna efter bypassoperationer får färre nya hjärtinfarkter och att de mer sällan behöver göra nya ingrepp. Patienterna som gjort ballongvidgning har lite större risk att behöva göra om ingreppet. Vi såg ingen skillnad i överlevnad.
Nu pågår diskussioner i den kardiologiska världen hur riktlinjerna ska se ut framöver vid hjärtoperationer där patienten har en förträngning i början av det vänstra kranskärlet.
– En väg att gå skulle vara att erbjuda patienter ballongvidgning vid enklare fall och till patienter med ökad risk vid stor kirurgi. Bypassoperationer kommer troligen att rekommenderas som förstahandsval i de övriga fallen.
Bypassoperation
Kallas även CABG (coronary artery bypass grafting). Ett kirurgiskt ingrepp där bröstkorgen öppnas och en hjärtlungmaskin tar över cirkulationen. Nya kärl, grafts, kopplas från aorta (stora kroppspulsådern) till kranskärlen, förbi de befintliga förträngningarna. Som graft används benets vener eller utvalda pulsådror, oftast från bröstkorgens insida. Operationen medför en sjukhusvistelse och en konvalescenstid
Ballongvidgning
Kallas vanligen PCI, vilket står för perkutan coronar intervention. Via en pulsåder, oftast i handleden, för man upp en tunn kateter till hjärtats kranskärl. Via denna kateter kan man sedan utföra ballongvidgning och inläggning av stent, ett cylinderformat metallnät som lämnas kvar som en armering i kärlet. PCI utförs i lokalbedövning och ofta kan patienten gå hem samma dag.
Kontakt:
Thomas Kellerth
Överläkare på hjärt-lungkliniken
Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län
Telefon: 019 – 602 54 77
Mail: tomas.kellerth@regionorebrolan.se
– Det viktiga är att musik får ta tid så att barnen hinner bli delaktiga i alla moment som annars ofta förbereds utan dem. Jag myntar begreppet Slow Musicking, som Slow Food, vilket går ut på att bara vara i situationen utan att tidsbegränsa den, eller driva den mot ett specifikt mål, utan i stället vara öppen för barnens uppslag och idéer.
Det säger Maria Wassrin som studerat musikpedagoger och barn i åldern 1-3 år på en förskola som satsat på att erbjuda de yngsta barnen musik hela dagen. Syftet med studien var att undersöka hur alternativa konstruktioner av musikämnet än de traditionellt iscensatta eventuellt kan bidra till barns delaktighet och inflytande.
– Barnen hade stort inflytande på aktiviteterna. Det didaktiska innehållet var som ett smörgåsbord där barnen kunde ta om av det de tyckte var godast genom de ständigt tillgängliga musikinstrumenten och sångböckerna. Pedagogerna utgick inte från att de visste vad barnen ville göra i stunden. Deras roll blev istället att koordinera barnens initiativ och att bidra själva med inspiration.
Rörelse på barnens egna villkor Pedagogers föreställningar om barn och om musik har inverkan på musikaktiviteter och föreställningarna påverkar också varandra, menar Maria Wassrin, som själv har lång erfarenhet av att arbeta i förskolan. Ett gemensamt drag i de föreställningar om ”barnet” som framkom i hennes forskning var rättigheten att få delta kroppsligen och med fri rörlighet i rummet under musikaktiviteterna.
– Oavsett om musik förknippades med lärande, utforskande, kommunikation, eller sågs som ett uttryckssätt, ansågs barnet ha rätt att bestämma över sin egen kropp. Musik kopplades på så sätt ihop med rörelse på barnens egna villkor, vilket blev ett kommunikationssätt jämställt med det verbala.
En annan orsak till barnens inflytande var musikpedagogernas bejakande och lyssnande förhållningssätt. Över tid förändrade musikpedagogerna verksamheten utifrån hur de tolkade barnens önskan att använda musik i vardagen. Detta medförde att gränserna mellan musik och andra sysselsättningar som till exempel konstruktion, ritande och roll-lek suddades ut mer och mer. Barnen gjordes därmed delaktiga både genom och i musikämnet.
Människor som förlorar en arm eller ett ben upplever ofta fantomkänslor, alltså att den saknade kroppsdelen finns kvar. För de flesta amputerade gör kroppsdelen ibland ont. Fantomsmärtor kan vara ett allvarligt kroniskt tillstånd som försämrar den drabbades livskvalitet betydligt. Man vet inte exakt varför fantomsmärtor och andra fantomkänslor uppstår.
Idag behandlas fantomsmärtor med en mängd olika metoder. Exempel är så kallad spegelterapi, olika typer av läkemedel, akupunktur och nervstimulering. Men i många fall hjälper ingenting. Så var det för de 14 patienter med amputerade armar som chalmersforskaren Max Ortiz Catalan valde ut till den första kliniska studien av den nya behandlingsmetoden, som han har uppfunnit och utvecklat tillsammans med sin forskargrupp.
Fokuserade på de svåraste fallen
– Vi samlade ihop de svåraste fallen från flera kliniker, säger Max Ortiz Catalan. Vi ville fokusera på patienter med kroniska fantomsmärtor där ingen behandling hade fungerat bra.
Förutom fyra av dem som använde smärtlindrande läkemedel hade deltagarna ingen behandling alls när studien startade. De hade haft sina fantomsmärtor under drygt tio år i genomsnitt. Patienterna behandlades 12 gånger med den nya metoden. När studien avslutades upplevde de att smärtorna hade minskat med i genomsnitt 50 procent. Dessutom kunde två av de fyra patienter som använde smärtlindrande läkemedel dra ner på sina läkemedeldoser, med 81 respektive 33 procent.
– Det är ett väldigt uppmuntrande resultat, särskilt med tanke på att dessa patienter hade provat upp till fyra olika behandlingsmetoder utan framgång tidigare, säger Max Ortiz Catalan. Det vi såg i studien var också att smärtorna blev allt lägre fram till det sista behandlingstillfället. Att smärtreduktionen inte planade ut tyder på att man kan uppnå ännu bättre resultat med fler sessioner.
Muskelsignaler från armstumpen kom till användning
Han kallar sin metod för motorisk fantomstyrning (phantom motor execution) Den går ut på att använda muskelsignaler från patientens armstump i ett system med så kallad förstärkt verklighet (augmented reality). De elektriska signalerna i musklerna fångas upp av elektroder som sitter utanpå huden. Signalerna översätts till armrörelser i en virtuell arm med hjälp av algoritmer för artificiell intelligens. Patienten ser sig själv på en skärm med den virtuella armen inlagd, och styr den med sina egna muskelsignaler i realtid.
Den gäckande fantomarmen ersätts alltså av en virtuell arm som patienten både kan styra och se. Det leder till att patienten återaktiverar områden i hjärnan som användes för rörelser i armen innan den amputerades, vilket troligtvis är orsaken till att fantomsmärtorna minskar. Bland dagens behandlingar mot fantomsmärtor finns det ingen annan som med säkerhet skapar en sådan återaktivering i hjärnan.
Så fungerar motorisk fantomstyrning
I miljön för förstärkt verklighet ser patienterna sig själva på en skärm, med en inlagd virtuell arm som styrs av muskelsignaler från deras armstump. Behandlingen bygger på en kombination av flera olika teknologier som har utvecklats av Max Ortiz Catalan och hans kollegor:
1. Omvandling av myoelektriska muskelsignaler till rörelser i en virtuell arm. Det måste finnas någon del av armen kvar för man ska kunna få fram signaler, och ju mer armmuskler som finns kvar desto fler rörelser går det att skapa.
2. Förstärkt verklighet innebär att man blandar virtuell verklighet (virtual reality) med information från den fysiska världen. En referensmarkör på patientens armstump gör att hen kan röra sig fritt med den virtuella armen i rätt anatomisk position.
3. Dataspel som patienterna använder för att träna hjärnan i att skicka rörelseginaler till den arm som saknas, på ett roligt och självbelönande sätt.
Phantom motor execution in Augmented Reality as a treatment of Phantom Limb Pain:
Varför får man fantomsmärtor?
Ingen vet exakt vad som orsakar fantomsmärtor, men man tror att de beror på förändringar i hjärnan som uppstår när en kroppsdel försvinner. Med motorisk fantomstyrning kan patienten återaktivera områden i hjärnan som användes för den saknade kroppsdelens rörelser. Man tror att detta kan återställa de hjärnförändringar som orsakar fantomsmärtan. En annan möjlig förklaring till smärtlindringen är att patienterna lär sig att använda musklerna i sin armstump, vilket kräver resurser i hjärnan. Behandling av smärtsignaler kräver också resurser i hjärnan. En effekt av behandlingen kan därför vara att smärtbearbetningen ”konkurreras ut” av den nya aktivitet som skapas i hjärnan när musklerna i armstumpen sätts i arbete.
Så gjordes studien
Patienterna valdes ut från tre kliniker i Sverige och en i Slovenien. De behandlades med motorisk fantomstyrning två gånger per vecka under 6 veckor. De fick ange sina smärtnivåer före dessa tillfällen och vid uppföljningskontroller 1, 3 och 6 månader efter avslutad behandling. Flera olika sätt att beskriva smärta användes för att säkerställa pålitliga resultat, till exempel intensitet, frekvens och hur mycket smärtan påverkade dagliga aktiviteter och sömn.
Kontakt: Max Ortiz Catalan, Medicinska signaler och system, Chalmers, 070-846 10 65, maxo@chalmers.se
Den kliniska studien gjordes i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Bräcke Diakoni Rehabcenter Sfären i Stockholm, Universitetssjukhuset Örebro och University Rehabilitation Institute i Ljubljana, Slovenien.
– Samarbetet var oerhört givande, och nu ska vi gå vidare med en större kontrollerad klinisk studie, säger Max Ortiz Catalan. Kontrollgruppen kommer att behandlas med en av dagens metoder mot fantomsmärtor. Den här gången kommer vi även att inkludera personer med fantomsmärtor i ett förlorat ben. Mer än 30 patienter kommer att delta från flera olika länder, och antalet behandlingstillfällen kommer att vara fler så att vi kan undersöka om det går att få bort smärtan helt och hållet.
Parallellt pågår också utvecklingen av ett system för motorisk fantomstyrning för hemmabruk, som patienter ska kunna använda på egen hand. Produkten beräknas vara klar för försäljning i början av 2017. Tanken är att behandlingen senare ska kunna användas även av andra patientgrupper som behöver rehabilitera sin rörelseförmåga. Till exempel personer som har drabbats av stroke, nervskador eller handskador.
– Det här är den första studien som visar, baserat på observationer i Arktis, att den abrupta klimatuppvärmning som skedde i slutet av förra istiden ledde till storskalig upptining och frigörelse av kol från permafrost, säger Örjan Gustafsson professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet, som har lett forskningsprojektet.
Kol som ligger infruset i permafrost runt Arktis kallas ibland för de ”sovande jättarna” i det globala kolkretsloppet. Om dessa frigörs av klimatuppvärmningen kan det leda till en påspädning av växthusgaserna koldioxid och metan i atmosfären vilket kommer ge en förstärkt klimatuppvärmning. Blir detta verklighet kommer det ge värre framtidsscenarior än de som FN:s klimatpanel har räknat med, vilket även är grunden för Parisfördraget.
Studerade reaktionerna under senaste istiden
– Den nya studien ger en fingervisning om vad vi kan vänta oss med den nu igångsatta klimatuppvärmningen. Studien gör det än mer akut att snabbt ställa om samhället till en fossilfri och uthållig ekonomi för att undvika de svåra konsekvenser som klimatförstörelsen för med sig, säger Örjan Gustafsson.
Studien är utförd under ledning av forskare vid Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet. Proverna togs under den stora SWERUS-C3 expeditionen ombord på isbrytaren Oden häromåret.
– Vad vi gjorde här var att använda en tidigare snabb uppvärmningsperiod i övergången mellan istid och den nuvarande värmeperioden (Holocen) för att se om och i så fall hur kol infruset i permafrost då reagerade. Det visade sig att i denna övergång från Yngre Dryas till Preboreala tiden (ca 11500 år sedan) frigjordes massiva mängder kol, motsvarande 30 cm av topplagret i hela den väldiga Lenaflodens dräneringsområde.
Detta är mycket intensivare än det som nu pågår, men kan ge en fingervisning av vad som kan komma att ske vid ytterligare klimatuppvärmning.
Kontakt: Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet, e-post orjan.gustafsson@aces.su.se, mobil 070-33 24 73 17.
Arbetet är ett uppdrag från regeringen och resultaten presenteras i rapporten SAMKOST 2, och visar att personbilstrafiken betalar mer än vad den kostar samhället medan både den tunga vägtrafiken, sjöfarten och järnvägstrafiken betalar mindre. Flygningar till och från Europa och i synnerhet flygningar på ännu längre avstånd betalar därmed långt ifrån de kostnader som den ger upphov till.
Forskarna har tagit hänsyn till buller, slitage, utsläpp och olyckor inom respektive transportslag. De har räknat på vad detta kostar samhället och om trafikslagen står för sina egna kostnader.
Olycksrisk lägre än någonsin
Beräkningen av vägtrafikens samhällsekonomiska marginalkostnader visar att de skatter som tas ut av personbilstrafiken är högre än de marginalkostnader som bilarna ger upphov till.
Effektivare motorer med bättre reningsteknik har gett resultat och utsläppen av farliga ämnen har minskat. Dessutom är risken att råka ut för en olycka lägre än någon gång tidigare. Inom den tunga trafiken är däremot beskattningen lägre än de kostnader som den förorsakar. Bland annat sliter den tunga trafiken hårt på infrastrukturen.
Flyget ger upphov till stora olägenheter för hälsa och miljö. Inrikesflygets avgifter är i huvudsak inriktade på att täcka flygplatsens kostnader. Flygningar till och från Europa och i synnerhet flygningar på ännu längre avstånd betalar därmed långt ifrån de kostnader som den ger upphov till.
För den inhemska luftfarten är bilden mer oklar och det krävs mer forskning för att beräkna samtliga kostnader som uppstår. Det kan dock konstateras att kostnaderna för luftföroreningar och buller är av samma storleksordning som det samlade avgiftsuttaget.
– Utsläpp av koldioxid med åtföljande hot mot klimatet är i dag en av mänsklighetens stora utmaningar. Eftersom användningen av både bilar och lastbilar, tåg, flygplan och fartyg ger upphov till denna typ av problem är det också angeläget att minska utsläppen, säger Jan-Eric Nilsson som är professor på VTI.
Hög bullerkostnad på Bromma
I beräkningarna ingår också kostnader för förhöjda risker för hjärtinfarkt vid långvarig bullerexponering. På samma sätt som hälsoeffekterna av luftföroreningar beror på om människor exponeras, beror kostnaden för buller på människors närhet till bullerkällan. Samhällets kostnader för buller är därför extremt lokal till sin karaktär.
I den samlade bedömningen har bullerkostnaden ”smetats ut” till ett genomsnitt. Samtidigt som detta är nödvändigt för att inte underskatta trafikens totala kostnad, döljer förfarandet de extremt stora lokala variationerna i bullerkostnader.
Detta förhållande blir extra tydligt för flyget. Av redovisningen framgår att starter och landningar på Bromma flygplats på grund av dess närhet till stora befolkningskoncentrationer står för en många gånger högre bullerkostnad än andra flygplatser i landet. Varje försök att använda olika former av avgifter för att påverka störningarna måste hantera sådana skillnader för att över huvud taget kunna skapa incitament till att minska olägenheterna.
Kontakt:
Jan-Eric Nilsson, professor på VTI, 08-555 770 33
Mattias Haraldsson, forskningschef på VTI, 08-555 770 27
Ett annat resultat är att lärarna förhåller sig olika till begreppet entreprenörskap i skolan. Oklarheterna kring vad entreprenörskap i skolan betyder, vad det ska innehålla och vilket utfall det ska ge för eleverna skapar stress, förvirring och slitningar.
– Jag hoppas att studien kan bidra till ett mer vetenskapligt resonemang kring hur entreprenörskap i skolan ska realiseras. Idag är införandet av entreprenörskap i skolan mer av ett politiskt projekt utan vetenskaplig förankring, säger Eva-Lena Lindster Norberg.
Tjejer klarar de fria arbetssätten bättre
– Fokus har skiftat från att fostra demokratiska medborgare till en strävan att fostra medborgare som ska ta initiativ och lära sig fatta egna rationella beslut för bästa utfall för sig själva och inte för kollektivet, säger Eva-Lena Lindster Norberg.
Doktorsavhandlingen baseras på en studie med intervjuer av 90 elever och 14 lärare på tre gymnasieskolor om vad som händer med medborgarfostran när entreprenörskap betonas i skolan. Entreprenörskap handlar här inte bara om att fostras till företagare utan kan även förstås bredare som att bland annat vara kreativ, ha gott självförtroende och kunna lösa problem.
Ett resultat i studien är att flickor i större utsträckning än pojkar strävar efter att utveckla de entreprenöriella förmågorna. Det styrker tidigare forskning om att eftersom de entreprenöriella förmågorna är manligt kodade, behöver inte pojkarna anstränga sig i samma omfattning på det området. Flickorna visar sig också klara de fria arbetssätten bättre än pojkarna.
Eva-Lena Lindster Norberg är bosatt i Uppsala och har själv en mångårig bakgrund som gymnasielärare.
Om disputationen: Eva-Lena Lindster Norberg, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, försvarar torsdag 8 december sin avhandling med den svenska titeln: Hur ska du bli när du blir stor? En studie i svensk gymnasieskola när entreprenörskap i skolan är i fokus. Fakultetsopponent: Professor Tomas Kroksmark, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Kl. 10.00 – 12.00, Norra Beteendevetarhuset, Hörsal 1031, Umeå universitet.
– När vi börjar värma upp de områdena så blir organismerna som bryter ner organiskt kol mer aktiva. Då vi kan förväntas oss stora utsläpp av kol från marken, säger forskaren Thomas Crowther, Yale, som lett studien där forskare från många länder deltagit.
Under de senaste två decennierna har en stor mängd forskargrupper misstänkt att de ökande temperaturerna kan komma att påverka markens förmåga att binda kol. Om stora mängder kol avges från marken i och med uppvärmningen kan det utlösa en feedback-effekt som kan orsaka en skenande klimatförändring.
Ytterliga utsläpp av storlek som USA:s
Trots att tusentals vetenskapliga studier gjorts runtom i världen, har forskningen inte entydigt visat om uppvärmningen kommer att ge högre utsläpp av kol från markens organiska jordar eller det motsatta, att mer kol lagras.
Det visar sig att forskarna har riktat blickarna åt fel håll.
Nature publicerar nu en omfattande studie som visar att uppvärmningen kommer att orsaka förlust av åtminstone 55 miljarder ton kol till år 2050.
I studien som letts från Yale University visar forskarna att uppvärmningen kommer att leda till utsläpp av kol från organiska jordar som motsvarar en ökning med 17 procent . Detta ska läggas ovanpå de redan förväntade växthusgasutsläppen från förbränning av fossila bränslen. Det är som att lägga till ett ytterligare industriland av USA:s storlek.
Största utsläppen från nordliga jordar
Resultaten visar att mest kol kommer att frigöras i de kallare trakterna på nordliga breddgrader, där organiska jordar har byggts upp under tusentals år och där en långsam nedbrytning resulterat i att kollagren varit förhållandevis stabila.
Många av de tidigare studierna har utförts i områden med tempererat klimat där kollagren är mindre. Studier som enbart fokuserar på dessa områden tar inte med i beräkningarna den mycket stor andelen av möjliga kolutsläpp i norr, säger artikelförfattaren Thomas Crowther, som utfört studien vid Yale School of Forestry & Environmental Studies och Netherlands Institute of Ecology.
– Lagren av markkol är störst på platser där marken är kall och ofta frusen. Under de förhållandena är nedbrytarna mindre aktiva och markens kollager har kunnat byggas upp under lång tid, säger forskaren Thomas Crowther.
– Men när vi sedan börjar värma upp dessa nordliga områden så blir nedbrytarna mer aktiva och det är då vi kan förväntas oss stora utsläpp av kol från marken, säger Crowther. Det skrämmande är att det är just i de kalla regionerna vi förväntar oss att klimatförändringarna kommer att leda till störst uppvärmning.
Resultaten bygger på en analys av data från ett stort antal experiment från hela världen som gjorts under de senaste 20 åren.
Biologisk feedback att räkna med
Yale-forskaren Mark Bradford som också deltagit i studien pekar på att resultaten förklarar varför tidigare uppvärmningsexperiment pekat i olika riktningar, där en del experiment visat på kolförluster medan andra inte gjort det.
– Effekten förklaras till stor del av var du tittar, säger Bradford. Nu när vi vet det kan vi börja utgå från att biologisk feedback är en verklig effekt som sannolikt kommer att accelerera den klimatförändring som orsakas av mänskliga aktiviteter.
Det finns fler exempel på biologisk feedback som studien inte omfattar, till exempel att förhöjda koldioxidhalter kan leda till ökad tillväxt hos växter. Detta skulle kunna dämpa eller förstärka effekten av markkolets feedback. Att förstå dessa processer på en global skala är avgörande för forskarnas förståelse av klimatförändringarna.
Avgörande att få grepp på olika typer av feedback
– Att få grepp om den här typen av feedbacks är nödvändigt för att vi ska kunna göra meningsfulla projektioner av framtida klimatförhållanden. Bara då kan vi sätta realistiska utsläppsmål för växthusgaser som kan motverka klimatförändringarna på ett effektivt sätt, säger Thomas Crowther.
Även svensk forskning har bidragit till den världsomfattande studien. Hjalmar Laudon, professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU har bidragit med värdefulla data.
– Det här är en avgörande forskningsfråga som tidigare varit svår att lösa, säger Hjalmar Laudon. Genom att slå ihop data från en stor mängd studier har vi nått längre vilket visar att samarbete, långa tidsserier av fältförsök och kollektiv ansträngning krävs för att svara på de riktigt stora forskningsfrågorna.
Professor Hjalmar Laudon, SLU, finns tillgänglig för intervjuer i Stockholm under torsdagen 1 december. Han nås på 070- 560 6625, eller hjalmar.laudon@slu.se
– Allt fler som överlever en stroke får idag behandling på en stroke-enhet och fler patienter får också rätt förebyggande behandling såsom blodtryckssänkande, blodfettssänkande och antitrombotisk behandling, säger doktoranden Johanna Pennlert, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
I sin doktorsavhandling har hon studerat riskfaktorer för återinsjuknande efter stroke. Forskningen visar att återinsjuknanderisken i stroke har minskat under 1995-2012 och att stora förbättringar inom strokesjukvården kan vara en orsak. Dessutom har tidigare forskning visat positiva trender vad gäller generella riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom på befolkningsnivå.
– Men trots denna positiva trend så återinsjuknar fortfarande en av sex strokepatienter inom en femårsperiod. Det finns därför ännu mycket kvar att göra och framförallt behövs mer riktade insatser mot identifierade högriskgrupper.
Mer blodförtunnare trots svag evidens
Av ungefär 30 000 strokeinsjuknanden årligen i Sverige är cirka 25 procent återinsjuknanden. På befolkningsnivå ökar diabetes och hög ålder risken för att återinsjukna. Dessutom löper patienter med lägre utbildnings- och inkomstnivå samt ensamboende ökad risk. Sambandet mellan lägre socioekonomisk status och högre återinsjuknanderisk skiljer sig inte mellan män och kvinnor och har inte heller förändrats över tid, visar avhandlingen.
Johanna Pennlert har även undersökt det kliniska dilemmat av att behandla patienter som överlevt spontana hjärnblödningar med proppförebyggande eller blodförtunnande behandling. Behandlingssvårigheterna kring hur blodförtunnande läkemedel ska användas består i att patienter inte sällan å ena sidan löper risk att drabbas av blodproppar medan behandlingen å andra sidan ökar risken för en ny allvarlig hjärnblödning.
– Trots avsaknad av stark evidens såg vi en trend av ökad användning av blodförtunnande läkemedel till patienter med förmaksflimmer som överlevt hjärnblödning, säger Johanna Pennlert som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Enligt resultaten tycks den optimala insättningstiden i klinisk praxis för blodförtunnande läkemedel till patienter med förmaksflimmer vara runt 7-8 veckor efter hjärnblödningen. Men enligt Johanna Pennlert behöver resultaten konfirmeras i randomiserade prövningar.
Forskningen har utgått från två olika material. Dessa är det populationsbaserade MONICA-stroke incidensregistret, som täcker Västerbotten och Norrbotten, och det nationella kvalitetsregistret för strokesjukvård, Riksstroke.
Johanna Pennlert är uppvuxen i Umeå och tog sin läkarexamen vid Umeå universitet i januari 2010. Hon arbetar som ST-läkare med inriktning mot internmedicin vid Medicincentrum, Norrlands Universitetssjukhus.
Om disputationen:
Fredagen den 2 december försvarar Johanna Pennlert, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling. Fakultetsopponent: Docent Hélène Pessah-Rasmussen, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet. Huvudhandledare: Marie Eriksson. Disputationen äger rum kl 13.00 i Betula-salen, Laboratoriecentrum, Byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus.
Kontakt:
Johanna Pennlert, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för medicin, Umeå universitet 073-152 2180; johanna.pennlert@umu.se
Att underhåll är vitalt för att infrastrukturen i vårt samhälle ska fungera har blivit smärtsamt tydligt under senare år. Samma sak gäller förstås inom industrin. Det handlar om att planera och att avstå från onödigt underhåll, och samtidigt undvika att komponenter går sönder och orsakar driftstopp och kassationer.
Ett komplext problem, eftersom systemen består av många olika komponenter med skilda egenskaper och med varierande relationer mellan kostnader för att reparera respektive byta.
Det är här så kallat datadrivet underhåll kommer in i bilden – att med hjälp av information från komponenter, analyser och simuleringar skapa strategier för underhåll som är så optimala som möjligt. Tekniken har funnits i 20 år men inte slagit igenom än. Det är något forskarna bakom projektet Future Industrial Services Management, från SICS, Chalmers och Linnéuniversitetet, hoppas kunna ändra på.
Processer för att utveckla affärsmodeller
– Vi har kombinerat vår forskning med praktiskt arbete i två fallstudier och kommit fram till att man skulle kunna spara 20-40 procent av kostnaderna för underhåll, berättar Mirka Kans, docent vid institutionen för maskinteknik och projektledare på Linnéuniversitetet.
I projektet, som just avslutats, har såväl industri- som IT-företag varit involverade. Under arbetets gång har man funnit att det går att beskriva underhållsproblem på ett generellt sätt. Man har sedan utvecklat ett verktyg som genom datorsimulering kan jämföra olika underhållsstrategier.
I den ena fallstudien, utifrån verklig tågdata från företaget EuroMaint, visar verktyget på en reducering av kostnaderna med nästan 40 procent för underhåll av dörrar och kompressorer. Man har då jämfört ”klassiskt” underhåll grundat på hur många kilometer en vagn rullat med underhåll baserat på så kallade drifträknare, till exempel antal öppningar av varje enskild dörr.
– I projektet har vi även studerat processen med att utveckla affärsmodeller för att tillhandahålla underhållstjänster, med mycket gott resultat. Vi har utvecklat ett ramverk för hur man gör resan från underhåll ur ett produktfokus till att skapa nytta och värde på ett högre plan, säger Anders Ingwald, lektor vid institutionen för fysik och elektroteknik.
Sakernas internet, molntjänster och big data driver på
Under de tre år som projektet pågått har området industriellt underhåll utvecklats starkt, drivet av utvecklingen inom sakernas internet, molntjänster och big data. Många hinder finns dock kvar; de största är okunskap om vilka möjligheter som finns och svårigheter att värdera möjligheterna.
– Här har vårt verktyg för utvärdering av underhållsstrategier stor potential. Vi vill gärna få möjlighet att verifiera resultaten med fler och mer detaljerade fallstudier, samt utveckla verktyget vidare ur ett användarperspektiv och för att skapa förståelse. Inför en planerad fortsättning av projektet kommer vi att involvera fler parter för att få tillgång till potentiella kunder för utvärderingsverktyget, avslutar Mirka Kans.
Kontakt: Mirka Kans, docent vid institutionen för maskinteknik, Linnéuniversitetet, 076-760 36 68, mirka.kans@lnu.se
I Afrika söder om Sahara pågår en systematisk satsning på att öka arealerna av konstbevattnad åkermark. Bevattningen av grödor såsom ris, majs och sockerrör ger en säkrare livsmedelsförsörjning, men samtidigt skapar den idealiska miljöer för malariamyggors larver. Detta leder till att nya myggbestånd byggs upp i bebodda områden och därmed ökar risken för att malaria sprids i befolkningen.
Myggors beteende styrs av dofter
Odlingarna erbjuder larverna skydd från olika hot, liksom föda i form av pollen, dött organiskt material och mikroorganismer. Bäst förutsättningar har larverna i risodlingar, och i områden där det nu odlas mycket bevattnat ris har myggan Anopheles arabiensis, som är en viktig malariaspridare, blivit allt vanligare.
En avgörande förutsättning för att denna myggart ska kunna bygga upp kraftiga populationer, och därmed bidra till spridningen av malaria, är att mygghonan hittar lämpliga äggläggningsplatser.
– Vi vet att myggors beteenden i olika faser av livscykeln till stor del styrs av dofter, men det är först nu vi börjar förstå vad som lockar de äggläggande honorna till risfälten, säger Rickard Ignell, som har lett studien och är professor i kemisk ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Syntetiskt lockbete lurar myggorna
Tillsammans med kollegor från SLU och forskare i Etiopien, Kenya och England har han visat att doft som avges från risplantor lockar flygande honor och även får dem att börja lägga ägg. Forskarna har dessutom framställt en syntetisk risdoft, bestående av en blandning av åtta ämnen i bestämda proportioner, som utlöser samma beteenden både i labbmiljö och under mer fältliknande förhållanden.
– Det här syntetiska lockbetet kan mycket väl komma att bli ett redskap i framtidens malariabekämpning, säger Rickard Ignell. Och i så fall det första som riktar in sig på äggläggande honor. Det kan bli ett viktigt komplement till andra bekämpningsmetoder, som brukar rikta sig mot honorna då de är på jakt efter blod.
Syntetisk risdoft ska testas i fält
Nästa steg i projektet blir att testa risdoftsblandningen i fält, för att se hur effektiv den är i den naturliga ”doftmiljö” som finns där.
Tidigare i år har Rickard Ignell medverkat i två andra uppmärksammade artiklar som rör alternativa sätt att motverka spridning av malaria. Den ena visade att hönsdoft har en avskräckande effekt på vissa myggor, den andra att myggornas förmåga att sprida malaria kan påverkas av vilka växtarter som ingått i dieten.
Kontakt: Rickard Ignell, professor, Institutionen för växtskyddsbiologi, Enheten för kemisk ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp 040-41 53 11, 073-598 48 71, rickard.ignell@slu.se
Intervju med Rickard Ignell, om hönsdoft och malaria (Sveriges Radio – Vetenskapsradion, 21 juli 2016) <iframe width=”100%” height=”150″ src=”http://sverigesradio.se/embed/publication/6478699″ frameborder=”0″></iframe>
I sin avhandling beskriver Sravya Nakka hur bakterien P. gingivalis i munnen kan orsaka inflammationer i tändernas stödjevävnader och på sikt tandlossning, samt vad som går att göra för att tidigt upptäcka, motverka och behandla denna bakterie. Hon har arbetat i en större grupp under professor Torbjörn Bengtssons ledning vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.
– Porphyromonas gingivalis, (P. gingivalis), är den bakterie som oftast ligger bakom tandlossning. De flesta av oss har den, men det är hos vissa individer som den orsakar tandlossning, säger Sravya Nakka.
Ger allvarliga följdsjukdomar Tandlossningssjukdomen är en gradvis och långsam. Det är vanligt att den upptäcks först när den redan brutit ut eller i ett långt framskridet stadium.
– Livsstilsmönster, som rökning och snusning, men även i vissa fall genetiska faktorer, kan ligga bakom tandlossning. Det kan undvikas genom god munhygien, där det är viktigt att få bort plack från tänderna. Där det finns plack har P. gingivalis lättare att påverka den totala munhälsan negativt.
Tandlossning och P. gingivalis är också riskfaktor som förknippas med flera andra sjukdomar som åderförkalkning, ledgångsreumatism och även cancer. Att tidigt kunna hitta och behandla tandlossningssjukdomen skulle kunna minska risken att associerade sjukdomar uppkommer.
– Jag har i laboratoriestudier utvecklat antikroppar mot P. gingivalis och använt dem i arbetet med att spåra bakterier i kliniska prover och även studerat deras anti-bakteriella effekt. Jag såg även att de inte är skadliga för mänskliga celler.
Mjölksyrabakterie förebygger tandlossning
I sin studie undersökte Sravya Nakka också effekterna av den antimikrobiella substansen PLNC8 αβ. Denna så kallade bakteriocin utsöndras från Lactobacillus plantarum NC8, vilket är en nyttiga mjölksyrabakterie. Bakteriociner är mycket intressanta alternativ till dagens vanliga antibiotika och kan bidra till att lösa de stora problemen med antibiotikaresistens.
– Det visade sig att PLNC8 αβ hämmar tillväxten av P. gingivalis, samtidig som den stimulerar frisättningen av tillväxtfaktorer från celler involverade i vävnads- och sårläkning. Detta visar på en viktig roll hos bakteriociner i förebyggandet av P. gingivalis-infektioner och parodontit, säger Sravya Nakka.
Sravya Nakka vill nu fortsätta studera effekterna av bakteriociner på andra typer av infektioner och också starta kliniska undersökningar.
Igår tillkännagav den senaste TIMSS-undersökningen att den nedåtgående trenden vad gäller fjärde- och åttondeklassares kunskaper i matematik och naturvetenskap brutits. Resultaten är dock långt från nivån på 90-talet.
Av en ny forskningsrapport från Göteborgs universitet framgår att mycket finns att önska vad gäller elevernas mest basala kunskaper och färdigheter inom matematik.
– Något de internationella kunskapsundersökningarna TIMSS och PISA inte ger besked om är vilka elever som saknar vilka kunskaper. En orsak till svenska elevers mindre bra resultat inom exempelvis problemlösning i PISA-undersökningarna kan vara att de inte behärskar den mest grundläggande matematiken, säger forskaren Madeleine Löwing vid Göteborgs universitet.
Verktyg för upföljning och bedömning I en ny rapport beskriver hon hur det nationella diagnosinstrumentet Diamant och uppföljningsinstrumentet Brilliant har utvecklats för att ge möjlighet att mäta elevers mest grundläggande kunskaper och färdigheter när det gäller det centrala innehållet i kursplanen för grundskolan.
− Syftet med bedömningsstöden är att ge möjlighet att följa elevernas kunskapsutveckling när det gäller deras mest grundläggande kunskaper och färdigheter avseende det centrala innehållet i kursplanen för matematik i grundskolan och vid övergången till gymnasieskolan, säger Madeleine Löwing vars instrument de allra senaste åren spridits ut i Sveriges skolor.
De båda bedömningsstöden har utprövats av både enskilda skolor och hela kommuner runt om i landet och ett slående resultat är att svensk skola tycks sakna ett system för kompensation. I rapporten analyseras diagnosresultat från runt 4 000 elever per årskurs ur samtliga årskurser i grundskolan och från samtliga elever i gymnasiets tidigare årskurser i en medelstor kommun.
– Om man utgår från de färdigheter som tränas och de begrepp som introduceras på låg- och mellanstadiet är det obetydligt fler som behärskar dem i gymnasiet, jämfört med hur många som gör det i årskurs 6 eller 8, säger Madeleine Löwing.
Hon har under sin tid vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession lett arbetet med konstruktionen av Diamant på uppdrag av Skolverket. Instrumentet består av 127 separata diagnoser som spänner över hela grundskolan. Brilliant är en uppföljare bestående av elva helt digitaliserade diagnoser avsedda för övergången från grundskola till gymnasium.
Varje elev kan följas upp individuellt Bedömningsstöden ger läraren möjlighet att hålla reda på den enskilda elevens aktuella kunskaper i matematik genom att successivt föra in diagnosresultat i olika resultatscheman. Genom att jämföra elevens aktuella kunskaper med de mål läraren ställt upp går det att när som helst under terminen bilda sig en uppfattning om vad eleven bör arbeta med för att utvecklas vidare och på sikt uppfylla kunskapskraven. Bedömningsstöden ger också skolhuvudmän möjlighet att ge lärare stöd med riktade fortbildningsinsatser.
– Med hjälp av diagnoserna får läraren strukturerad information på individnivå och kan på så sätt göra skillnad för den enskilde eleven, säger Madeleine Löwing.
Djur är ofta mycket effektiva; en strandskata öppnar musslor snabbt, en babian passar på att stjäla mat från turister eller en råtta navigerar med lätthet mellan soptunnorna i Kungsträdgården. Dessa beteenden har tidigare mest ansetts vara nedärvda instinkter, trots att det är välkänt att djur har mycket stor inlärningsförmåga.
Sedan 1970-talet har det varit känt att djur väger kostnaden för ett visst beteende mot vinsten och att de i hög grad fattar optimala beslut, något som har antagits vara genetiskt bestämt. Forskargruppens modell handlar inte bara om inlärning, utan tar även hänsyn till att det djur kan lära sig kan vara genetiskt reglerat.
Nyfikenhet och förmåga att lära finns i generna
– Djurungar beter sig ofta lite klantigt, medan vuxna djur är oerhört skickliga. En liten rävvalp betraktar inte ens en sork som mat, medan en vuxen räv är expert på att fånga sorkar, säger Johan Lind, docent i etologi vid Stockholms universitet.
– Vår modell visar hur genetisk reglering av inlärning kan påverka utvecklingen av artspecifika beteenden och intelligens genom att evolutionen bland annat kan påverka nyfikenhet och inlärningshastighet, säger han.
– Vår inlärningsmodell kan dessutom förklara hur avancerade beteenden uppstår hos individen. Beteenden som självkontroll, verktygsanvändning hos schimpanser liksom andra fenomen, som att djur har förväntningar på sin tillvaro, säger Magnus Enquist, professor i etologi vid Stockholms universitet.
– Inom artificiell intelligens används modeller som liknar vår, men dessa har ignorerats i studier av djur.
Förklarar beteenden som inte är gynnsamma Forskarnas nya modell kan också förklara avvikande beteenden.
– Många inlärningsmodeller kan förklara optimalt beteende, men för att förklara avvikande beteenden krävs en förståelse för beteendets mekanismer. Med hjälp av vår modell lyckas vi förklara varför djur fastnar i suboptimala beteenden. Som att en hamster springer i sitt hamsterhjul trots att det ligger mat bredvid. Vår modell har fångat upp fundamentala aspekter av inlärning, säger Stefano Ghirlanda, professor i psykologi vid Brooklyn College i New York.
Inlärningsmodellen och forskningsresultaten har nyligen publicerats i tidskriften Royal Society Open Science (”The power of associative learning and the ontogeny of optimal behavior”).
Kontakt:
Magnus Enquist, professor i etologi vid Stockholms universitet samt föreståndare för Centrum för evolutionär kulturforskning, magnus.enquist@intercult.su.se, tel: 08-16 40 55
Forskningen är en del av projektet From Nature to Culture, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Forskarna vid avdelningen för fasta tillståndets fysik och avdelningen för materialfysik vid Uppsala universitet har visat hur den kollektiva dynamiken i en struktur bestående av växelverkande magnetiska nanoöar kan manipuleras. Deras fynd presenteras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.
Forskarna har med hjälp av nanoteknologiska framställningsmetoder härmat naturen och skapat ett 2D-mönster av små stadiumformade magnetiska öar. Dessa väldigt små magneter härmar de magnetiska egenskaperna hos atomer och uppvisar termiska fluktuationer. Med hjälp av en mycket känslig specialbyggd magnetometer utvecklad i Uppsala, har forskarna studerat hur magnetiseringen hos ett kollektiv av dessa öar utvecklas som funktion av tid och temperatur.
Exakta egenskaper bestäms
– Fördelen av att använda dessa jättesmå magneter istället för magnetismen från enskilda atomer är att vi kan via formen och storleken på öarna exakt kontrollera egenskaperna hos våra byggstenar, något som är svårt när man använder enskilda atomer. Att ha exakt kontroll av sina byggstenar underlättar oerhört när man ska förstå sina mätningar, förklarar Vassilios Kapaklis, docent i materialfysik vid Uppsala universitet.
Foto/bild: Vassilios Kapaklis, Mikael Andersson, Henry Stopfel
När byggstenarna tillåts att interagera bildar de en sorts magnetiskt kollektiv och det är utvecklingen av denna typ av kollektiv som forskarna har studerat. Kollektivet kan visa upp nya egenskaper som skiljer sig markant mot byggstenarnas egenskaper vilka kan styras genom placeringen av byggstenarna.
– Resultaten visar att man med hjälp av magnetometri kan följa utveckling av kollektivet i realtid och relativt enkelt kan studera temperaturens inverkan på kollektivet i ett stort temperaturintervall, berättar Mikael Andersson, doktorand inom fasta tillståndets fysik vid Uppsala universitet.
Att förstå kollektiva effekter är något som är viktigt vid eventuella tillämpningar av jättesmå växelverkande magneter, som hos magnetiska logiska kretsar där ingen ström behovs för att bibehålla det önskade tillståndet.
Arbetet utfördes i samarbete med forskare vid Center for Functional Nanomaterials, Brookhaven National Laboratory i USA.
Fotnot: Forskningen har finansierats med medel från Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Göran Gustafssons Stiftelse och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning.
För mer information:
Vassilios Kapaklis, docent i materialfysik vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet, vassilios.kapaklis@physics.uu.se, 018-471 36 27
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
