Exploatering av naturresurser såsom skogsbruk, oljeutvinning och skötselmetoder kan ha snabbare och större påverkan på renpopulationer än klimatförändringar, visar en studie ledd av Alessia Uboni, postdoktor vid Umeå universitet.
Effekten av global uppvärmning bör dock inte glömmas bort eller underskattas, eftersom renar är anpassade för kyla och därför känsliga för temperaturökningar.
– Genom att förstå vad som driver svängningar i renarnas antal kan vi utveckla välgrundade regler och förvaltningsprogram och arbeta med att förhindra eller åtminstone minska de fotavtryck vi gör i vår natur, säger Alessia Uboni, postdoktor vid Umeå universitet vid tidpunkten då studien genomfördes.
Lokala faktorer lika starka som klimatförändringar
– Dessutom kan vi skydda det traditionella levnadssättet för många ursprungsbefolkningar som är beroende av renar för sin försörjning. Ett Arktis utan renar skulle inte vara ”riktigt arktisk längre”.
Det har under de senaste åren hävdats att renhjordarna runt Arktis håller på att kollapsa på grund av klimatförändringar. Detta påstående är nu motbevisat av forskare från flera nordiska universitet. De har funnit att antalet renar i Europa och Ryssland endast delvis styrs av klimatet.
Faktorer på lokal skala och på kort sikt har lika mycket inverkan på renpopulationernas status och kan dessutom ha snabbare och mer dramatiska effekter än klimatförändringar.
– Några exempel är skogsexploatering, olje- och gasutvinning, gruvdrift och dammbyggen, för att bara nämna några. Alla dessa aktiviteter minskar det tillgängliga området där renarna kan hitta sin mat eller röra sig på ett smidigt sätt”, säger Alessia Uboni.
Klimatet spelar liten roll för populationsförändringarna
Från Norge till Kamchatka har både antalet vilda och domesticerade renar varierat kraftigt under de senaste decennierna, men mönstret skiljer sig kraftigt mellan populationer. I Ryssland drev kollapsen av Sovjetunionen, och därmed slutet av statligt stöd till jordbruksprogram, några domesticerade hjordar nästintill utrotning.
Några vilda populationer drabbades också, eftersom folk började ha jakt som huvudsaklig källa till försörjning. Å andra sidan har vissa populationer kunnat kämpa sig igenom denna period.
– Klimat spelade en liten eller ingen roll i dessa populationsförändringar. Både i Europa och Ryssland har nationella strategier för hantering och en ökat utnyttjande av nordliga ekosystem, antingen i form av turism eller utvinning av naturresurser, sannolikt bidragit till att påverka antalet renar, säger Alessia Uboni.
Många förväntar sig att klimatet är den drivande kraften av antalet djur och växter som breder ut sig i nordliga ekosystem. Faktum är att dessa områden är mycket känsliga för klimatförändringar, eftersom allt levande här är anpassade till kalla miljöer.
Kontakt: Alessia Uboni, nuvarande arbetsplats SLU i Uppsala
E-post: auboni@mtu.edu
I Sverige avger var åttonde man och var femte kvinna ett nyårslöfte. Flest lovar att börja äta hälsosammare, stressa mindre, komma igång med träningen eller läsa fler böcker. Hur väl svenskarna håller dessa löften är dock mindre känt. Forskare vid Stockholms universitet kommer därför att dra igång en ny studie till nyårshelgen genom att kartlägga svenskarnas nyårslöften.
– Det är en vanlig föreställning att nyårslöftena snabbt bryts, men faktum är att 71 procent av amerikanerna fortfarande håller fast vid sitt löfte efter en vecka. Vid sex månader är andelen nere på ungefär 46 procent. Ett nyårslöfte fungerar utmärkt som inspiration men det krävs fortfarande konkreta steg och ansträngning, säger Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet.
Det tar 66 dagar att skapa en vana
Tidigare forskning visar att det är mödosamt att genomföra en beteendeförändring, särskilt i början, men efter ett tag nås en platå när förändringen har blivit en vana. Det tar i genomsnitt 66 dagar att skapa en vana, visar en studie av forskare vid University College London som publicerades i European Journal of Social Psychology 2010.
– Vår studie har två syften, dels att kartlägga vilka nyårslöften svenskarna har, dels att varje månad följa upp hur det faktiskt går för deltagarna. Vi kommer att använda den senaste forskningen för att se hur det går att maximera möjligheten att lyckas med sitt nyårslöfte och hur man ska tackla bakslag, säger Per Carlbring.
Studien bygger delvis vidare på tidigare studier vid Psykologiska institutionen kring prokrastinering (uppskjutarbeteende) och delvis på behandlingsstudier (där fysisk aktivitet och hälsosamt leverne uppmuntras).
Vill du vara med i studien?
För den som själv önskar delta i studien för att se om det går att leva upp till det egna nyårslöftet finns möjlighet att anmäla sig på mittnyarslofte.se mellan 27 december och 3 januari.
Det nya mikroskopimetoden ger positionen för individuella molekyler på nanometerskala och behöver bara ett fåtal fotoner för att bestämma positionen för varje molekyl. De låga laserintensiteten gör att metoden är lämplig för levande celler och även att enstaka molekyler kan följas mycket längre än med tidigare metoder
– Genom att följa molekylens rörelser med en ihålig laserstråle som inte belyser molekylen när den är mitt i fokus, kan vi använda fotonerna från molekylen på ett optimalt sätt. Vi behöver bara korrigera positionen på lasern när molekylen flyttar på sig, säger Johan Elf, professor vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.
Den optiska uppställningen som krävs för att metoden ska fungera är mycket komplicerad. Till exempel måste laserstrålens position korrigeras på miljondelars sekund, vilket gör att alla beräkningar måste göras med specialbyggda elektroniska komponenter, eftersom alla dataprogram skulle vara för långsamma.
Kontakt: Johan Elf, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, SciLifeLab, Uppsala universitet johan.elf@icm.uu.se, 018-471 46 78, 070-980 31 35
Det är svårt att få grepp om hur omfattande matsvinnet i Sverige är. Chalmersforskaren Kristina Liljestrand använder en illustration med 23 000 lastbilar uppställda på rad – fyllda med allt onödigt matavfall som varje år kommer från producenter, detaljhandeln och hushåll. För att passera alla lastbilar måste man ta sig 43 mil, vilket motsvarar sträckan mellan Göteborg och Södertälje.
En bild av svenskt matsvinn: 23 000 lastbilar uppställda på rad – fyllda med allt onödigt matavfall som varje år kommer från producenter, detaljhandeln och hushåll.
– Otroligt mycket livsmedel slängs idag. Mest matsvinn kommer från konsumenter, men nästan lika mycket försvinner i logistiksystemen. Och det är genom att påverka logistiksystemen som vi kan se till att maten håller bra kvalitet och hållbarhet hela vägen ut i butiken, säger hon.
Det är här Kristina Liljestrands forskning kommer in. De senaste åren har hon rett ut hur aktörer i livsmedelsförsörjningskedjan kan arbeta för att minska sin miljöpåverkan – både när det gäller matsvinn och utsläpp från transporter.
Samarbete i livsmedelsförsörjningskedjan avgörande
Hennes arbete är på många sätt unikt, eftersom logistiklösningar på svinnproblemet är ett relativt outforskat område. Sedan tidigare finns ingen överblick kring vilka möjligheter aktörerna i försörjningskedjan har för att minska svinnet – vilket är just vad Kristina levererar i sin doktorsavhandling.
– Logistiksystemen är det som binder samman allt, från produktionen av livsmedlen tills de kommer ut i butikerna. Vi måste förstå hur man kan arbeta här för att minska matsvinnet, säger hon.
Genom en omfattande studie bland producenter, grossister och detaljister har hon identifierat nio förbättringsåtgärder.
– Jag beskriver åtgärderna, logistikaktiviteterna och vilka aktörer som är inblandade. Sammanställningen kan ses som ett smörgåsbord för de aktörer som vill arbeta för att minska matsvinnet, säger hon.
En viktig slutsats är att samarbete i hela livsmedelskedjan är avgörande.
– När det gäller svinn är flera steg i livsmedelskedjan involverade, därför är det svårt för enskilda aktörer att själva minska svinnet. Det krävs samarbete för att få effektiva system hela vägen, så att livsmedlen kommer ut i butikerna i tid, säger hon.
Jakt på transportutsläpp
I den andra delen av sin forskning har Kristina granskat hur miljöpåverkan från transporter i livsmedelslogistikkedjan kan minskas. Genom att titta på aspekter som fyllnadsgrad (hur väl utrymmet i pallar, lådor och lastbilar utnyttjas) och andelen intermodala transporter (där vägtransport kombineras med järnväg eller sjöfart) har hon identifierat vilka sändningar som är effektivast att arbeta med, och hur det bäst kan göras.
Resultatet är två ramverk som ger god hjälp i jakten på att minska transportutsläppen.
– Många logistiksystem är oerhört stora och komplexa, och det kan vara svårt att veta var man ska börja. De ramverk jag har tagit fram ger aktörerna verktyg för att själva kunna se vilka faktorer i deras system som påverkar transportutsläppen, säger hon.
Kristina har dessutom tagit med ett ekonomiskt perspektiv, genom att hennes forskning även visar vilka besparingar de olika åtgärderna ger. För en sak står klar: det går att tjäna pengar på att öka fyllnadsgraden och satsa på mer intermodala transporter.
– Om man jobbar med att minska sin miljöpåverkan sparar man ofta även på kostnaderna, säger hon.
Matsvinnet i Sverige
2012 slängdes 1,2 miljoner ton mat i Sverige. Drygt hälften, 622 000 ton, var så kallat onödigt matavfall eller matsvinn – det vill säga mat som hade kunnat ätas om den hade behandlats annorlunda. Det motsvarar 65 kilo onödigt matavfall per person och år.
Den största delen av det onödiga matavfallet kommer från hushållen, men mycket mat försvinner även i logistikkedjan på väg ut till konsumenterna. 2012 stod hushållen för strax under hälften, 270 000 ton, av det onödiga matsvinnet. I logistiksystemen – från den industriella produktionen tills livsmedlen lämnar butikshyllorna – försvann 234 000 ton mat i onödan. Resterande 118 000 ton kom från restauranger och storhushåll.
Produktionen av den mängd mat som kastas varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid, vilket är cirka 3 procent av den totala mängden utsläpp av växthusgaser i Sverige.
Källa: Naturvårdsverket (2014), Matavfallsmängder i Sverige
Kristina Liljestrand är teknologie doktor på Chalmers, institutionen Teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Service management and Logistics. Hennes forskningsområde är grön livsmedelslogistik. Hennes avhandling, som publicerades i december 2016, heter Reducing the environmental impact of food products logistics systems. Kristina Liljestrand fick Renovas miljöpris 2015 för sin forskning kring minskat matsvinn.
Jordbruksmark, i storlek som Tyskland och nästan dubbelt så bördig som världsgenomsnittet, försvinner fram till år 2030 om inget görs nu. Området beräknas stå för nästan fyra procent av den globala odlingen av livsmedel. Maten som produceras här skulle vara tillräckligt för att ge mer än 300 miljoner människor 2500 kalorier per dag i ett helt år.
– Den globala urbaniseringens konvertering av odlingsmark, och vad den innebär för vår förmåga att försörja oss med mat, har varit en bortglömd fråga, säger Stephan Barthel.
Megastäderna växer snabbt
Särskilt i Asien och i Afrika växer massiva megastäder upp i expressfart. Och år 2050 väntas hela 70 procent av världens befolkning bo i städer.
I Kina väntas storstäderna explodera i invånarantal och en miljard människor kommer att bo i kinesiska städer inom överskådlig framtid. Kina ensamt kommer att stå för fjärdedel av den totala globala förlusten av åkermark.
– Bördig åkermark tenderar att finnas i floddalar eller deltaområden som till exempel Yangtze-flodens delta nära Shanghai. Regionalt kan man inte alltid kompensera för produktionsförlusten och i förlängningen kan detta påverka hela det globala livsmedelssystemet, säger forskaren Bren d’Amour från Mercator Research Institute i Berlin.
Egypten förlorar en tredjedel av åkermarken
Studien visar också att konflikten mellan urbanisering och livsmedelsproduktion kan skilja sig markant från en global region till nästa.
I vissa regioner i Afrika och Mellanöstern konverterar de snabbt växande städerna en betydande del av den inhemska åkermarken, länder redan hårt drabbade av hunger och livsmedelsbrist.
I till exempel Egypten, kommer landet att år 2030 ha förlorat ungefär en tredjedel av sin åkermark på grund av urbanisering. Även för länderna runt Victoriasjön, Nigeria och Pakistan ser förlusterna ut att bli betydande.
– Då småbrukare, som tenderar att hålla matpriser låga, slås ut kan livsmedelstryggheten minska med ökat importberoende från en global marknad med fluktuerande prissättning, säger Stephan Barthel.
Stadsplanering har blivit världspolitik
– Här tillkommer också sårbarheten många av dessa länder har på grund av effekterna av klimatförändringen, samt de större svårigheter som landsbygdsbefolkningen har att få fotfäste på arbetsmarknaden i storstäderna.
I Indien, världens näst folkrikaste nation, kommer urbaniseringen inte att minska åkermark lika dramatiskt. Fast det är ändå så många som 900 miljoner människor som beräknas bo i Indiens städer om 40 år.
– Stadsplanering har blivit världspolitik. Beslutsfattare måste ta ansvar för en stadstillväxt som kan behålla existerande jordbrukssystem och småbrukare, och samtidigt bevaka småbrukarnas tillgång till urbana marknader, säger Felix Creutzig, direktör på Mercator Research Institute i Berlin.
Referens: Bren d’Amour, C. B., Reitsma, F., Baiocchi, G., Barthel, S., Güneralp, B., Erb, K-H., Haberl, H., Creutzig, F., and Seto, K C. (2017). Future Urban Land Expansion and Implications for Global Croplands. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, DOI:
Kontakt: Stephan Barthel, forskare i hållbar stadsplanering vid Högskolan i Gävle och vid Stockholm Resilience Centre Tel: 076 360 57 05 E-post: stephan.barthel@hig.se
– Syftet med min forskning är att förstå hur äldreomsorgspersonal beskriver att de arbetar för att finna balans mellan logikerna, alltså principer som påverkar deras arbete, och hur de rättfärdigar sina prioriteringar i omsorgen om de äldre personerna, berättar Anette Lundin. Hon är adjunkt i socialpsykologi vid Institutionen för hälsa och lärande.
– Jag har tagit reda på hur personal och enhetschef vid ett kommunalt äldreboende förstår och hanterar samspelet mellan de två logiker, alltså principer, som styr omsorgsarbetet för att främja de äldre personernas välbefinnande. De två verksamhetsprinciperna är en ekonomisk logik och en omsorgslogik.
Anette Lundin har haft som avsikt att analysera personalens erfarenheter av och meningsskapande kring de äldre personernas välbefinnande och deras reflektioner kring det arbete de utför.
Problematiserar vad som styr omsorgen av de äldre
– Jag har också velat belysa och problematisera vad som styr omsorgsarbetet samt att analysera hur personalen förklarar sina prioriteringar. Och hur det i sin tur påverkar deras professionella identiteter. Målet är att bidra med socialvetenskaplig kunskap om de överväganden personal gör när de ställs inför att göra praktiska prioriteringar i sitt arbete inom äldreomsorgen.
Det Anette kommit fram till är att de båda logikerna behövs för att stödja äldre personers välbefinnande. De två logikerna existerar i samspel och om deras motstridigheter inte belyses finns risk att omsorgspraktiken inte stödjer de äldre personernas välbefinnande.
– Med min avhandling vill jag visa vikten av att förstå logiker som vertikala, i det här fallet från politisk nivå till chefsnivå, och till praktisk nivå istället för horisontellt uppdelade exempelvis professionslogik och en styrningslogik
Den senare synen kan bidra till missförstånd eftersom det gör att konflikter kan tolkas som att de gäller mellan personal och chef, medan de egentligen handlar om ett samspel mellan olika värderingssystem.
Anette Lundin disputerar fredag den 13 januari kl 13.00, i Insikten, Portalen, Högskolan i Skövde. Anette, som är doktorand vid Högskolan i Skövde, är också knuten till Jönköping University, Hälsohögskolan, Forskarskolan Hälsa och välfärd, Välfärd och socialvetenskap, varifrån hon kommer att få sin doktorstitel.
Kontakt:: Anette Lundin, Adjunkt i socialpsykologi, Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde. Tfn: 0500 – 44 82 46 E-post: anette.lundin@his.se
Svenska arkeologer arbetade i Grekland långt innan Svenska institutet i Athen 1975 fick rätten till egna utgrävningar. Dokumentationen från dessa tidiga undersökningar hamnade ofta i privata arkiv och fyndmaterialet splittrades mellan olika museer och arkeologiska magasin i Grekland och i Sverige, där avsaknad av systematisk inventering har försvårat forskning kring materialet.
För att öka tillgången till källmaterialet och förbättra möjligheterna till interdisciplinär forskning skapades databasen PRAGMATA vars huvudsakliga målgrupp är forskare och studenter. Inom ramen för projektet har en stor del av det arkeologiska materialet nu inventerats, organiserats och digitaliserats. Därtill har tidigare befintliga databaser och annan digital information konverterats till ett modernt databasformat och inkorporerats i PRAGMATA. Samtlig dokumentation har inventerats, förtecknats och lagrats enligt svensk arkivstandard på Svenska institutet i Athen där den kan konsulteras av forskare.
– Ett allvarligt problem som Svenska institutet i Athen har brottats med i årtionden, nämligen att man inte har haft tillgång till dokumentationen från flertalet arkeologiska projekt och/eller inte kunnat koppla denna information till befintliga fynd, är nu äntligen borta. Jag ser fram mot ökad forskning kring svenska utgrävningar i Grekland, säger Arto Penttinen, avgående direktör för Svenska institutet i Athen.
Direkta kopplingar mellan olika källor
PRAGMATA är ett resultat av infrastrukturprojektet Arkiv och databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland vid Svenska institutet i Athen. Projektet har finansierats av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och medfinansierats av Gustavianum (Uppsala universitetsmuseum), institutionen för Arkeologi och antik historia, Uppsala universitet samt Svenska institutet i Athen.
Strukturerna i de äldre databaserna har behållits i PRAGMATA för att underlätta för forskare med kunskap om gamla databaser att göra specifika sökningar medan andra användare kan göra mer generella sökningar.
– Vi har använt modern databasteknik och en avancerad sökmotor för att göra ett väldigt komplext material sökbart och möjliggöra en flexibel visualisering av informationen, säger Hans Liss, systemarkitekt och PRAGMATAS databasutvecklare.
PRAGMATA innehåller information om arkeologiskt material, förvaring, kontextuell information samt foton och länkar till delvis skannad och annoterad dokumentation vilket ger direkta kopplingar mellan olika källor som annars kan vara svåra att finna. Delar av dokumentationen som hittills varit otillgänglig, skör eller svår att koppla till utgrävningsmaterialet har prioriterats.
Avsikten är att i framtiden utöka PRAGMATA med ytterligare material från samtliga Medelhavsinstitutioner.
Andra människors ögon är en viktig källa till information om deras känslor och avsikter så väl som om viktiga skeenden i miljön runtomkring. Jämfört med andra tenderar personer med autismspektrumtillstånd eller social ångest att titta andra i ögonen i lägre utsträckning, vilket kan förklara olika svårigheter som dessa personer har i vardagen.
Gränsdragningarna mellan social ångest och autismspektrumtillstånd är svåra idag. Många personer med autism har problem med social ångest och omvänt har många personer med social ångest autistiska symptom, om än mindre omfattande hos än hos personer som har autism. En stor utmaning för forskningen är därför att ta reda på vad exakt det är som skiljer de två tillstånden åt.
Fångade snabba blickskiften
I den nypublicerade studien undersökte forskargruppen hur en grupp tonåringar (25 personer) med diagnosen social fobi orienterade blicken mot bilder av mänskliga ögon som presenterades tillsammans med ett antal andra icke-sociala objekt. Ögonrörelserna mättes med hjälp av infrarött ljus. På så sätt kunde forskarna fånga mycket snabba blickskiften.
Trots att alla personerna hade social fobi, fanns det en stor variation i hur stark social ångest personerna hade. De varierade också i graden av autistiska symptom.
Resultaten visade att personer med höga drag av autistiska symptom tog längre tid på sig för att titta mot ögonen som visades på skärmen. Det tyder på att andras ögon inte fångar uppmärksamheten lika snabbt hos personer med höga autistiska drag.
Social ångest relaterat till socialt undvikande
Graden av social ångest var inte relaterad till hur snabbt man tittade mot ögon, utan snarare till hur snabbt man tittade bort från ögonen efter att man hade fästat blicken på dem. Det sistnämnda tyder på att social ångest är specifikt knutet till undvikande av sådant som kan signalera ett socialt hot, som andras ögon.
– Vår studie tyder alltså på att autistiska drag och social ångest är kopplade till olika processer i hjärnan. Medan autism är relaterat till problem med att rikta uppmärksamheten snabbt mot viktiga sociala stimuli, verkar social ångest vara relaterat specifikt till socialt undvikande, säger Johan Lundin Kleberg, doktorand vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.
Studien visar att dessa processer tar sig uttryck i barns ögonrörelser, och på en tidsskala som skulle vara mycket svår att observera med blotta ögat.
Även om vi kanske mest förknippar julmat med skinka och köttbullar så har fisk och skaldjur länge funnits på de svenska julborden. De flesta vegetariska inslagen är i allmänhet av senare datum. I äldre tider dominerade de inlagda och insaltade maträtterna, innan kyl och frys ingick i kökets basutrustning var färsk mat sällsynt på vintern.
Fiskar fetast i juletid
Att fisk varit vanligt vid jul har flera orsaker; en är att många fiskar är fetast och godast då. Förutom lutfisk och sill har det serverats abborre, sik, lax, gädda och ål på julborden i Sverige. Men innan vi börjar planera för helgens matfester utifrån vad som är gott är det bra att få koll på hållbarhetsaspekten.
− Ålen ska vi undvika idag, eftersom beståndet är hotat. Det är bättre att servera inlagd eller gravad makrill på julbordet, säger professor Carl André, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Att festa på räkor till nyår är också helt i sin ordning, de är både hållbara och goda i december. Och forskarna vill heller inte att vi glömmer krabban.
Gärna skaldjur men kolla laxen
−Våra svenska skaldjur är superfina till nyårsmiddagen, personligen tycker jag att krabba är bland det godaste, och här kan också blåmusslor och ostron lyftas, liksom de goda och lite lyxiga pilgrimsmusslorna, säger Kristina ”Snuttan” Sundell, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap.
Lax är populärt och gott både till jul- och nyårshelgen, och Kristina ”Snuttan” Sundell uppmanar oss att välja certifierad lax.
− Flera olika märkningar finns, till exempel KRAV och ASC, som tar hänsyn hur laxen är odlad, vad den fått för foder och så vidare. Så det gäller att kontrollera märkningen, även om många av de norska odlade laxarna idag är ASC- eller KRAV-märkta, säger hon.
Sill, makrill och skaldjur på hållbart julbord För ett julbord med hållbarhetstänk förslår forskarna sill, makrill och skaldjur.
− Sill och makrill är bra val. För de flesta arter finns populationer som har åtminstone gult ljus hos Världsnaturfonden WWF, säger Carl André.
Forskarna uppmanar konsumenterna att leta efter odlade fiskarter som är miljömärkta med ASC eller Krav och att titta på vad WWF och Naturskyddsföreningen föreslår.
– Det finns många fiskar som har flera olika ”ljus”, guiderna är inte bara ja eller nej för en viss art. Det är mer komplext än så om det är bra att äta dem eller ej, och beror på exempelvis fångstområde, fångstmetod och/eller odlingsmetod. Men jag slår gärna också ett slag för musslor och ostron av olika slag. Jättegott, säger Kristina Snuttan Sundell.
Lutfisken neutraliserar magsyran En fiskrätt som varit omtyckt festmat i Sverige i över 500 år är lutfisken. Det är torkad fisk som lagts i lut, sedan blötlagts och kokats. Lutfisken är känd sedan medeltiden, men finns idag huvudsakligen kvar i Sverige, Norge och Finland och tillhör ländernas jultraditioner. Lutfisk är dessutom basisk och hjälper till att neutralisera det överskott av saltsyra i magen som den feta julmaten kan orsaka.
Men konsumenterna bör vara uppmärksamma på vilken lutfisk de äter, all lutad fisk får inte godkänt av forskarna.
− Det beror på vilken art det gäller och vilket bestånd och hur de fiskas. Torsk från Barentshav och långa fiskad med långrev bör vara acceptabelt, säger Carl André.
Bäst är att alltid fråga i fiskeaffären vad det är för råvara till lutfisken.
I Göteborg har en hygiensjuksköterska besökt förskolor för att utbilda personalen och förbättra hygienrutinerna. Förskolorna uppmanades också att använda sig av riktlinjer för hur länge barn bör stanna hemma efter till exempel magsjuka och feber.
Rapportförfattarna jämför hur sjukfrånvaron utvecklas på förskolor som fått del av satsningen med utvecklingen av sjukfrånvaron på förskolor som vid samma tidpunkt inte fått del av den extra hjälpen. Sammantaget har insatsen inte minskat sjukfrånvaron.
Svårt upprätthålla hygienrutiner i stora grupper
– Sjukfrånvaron minskade varken i genomsnitt eller för olika åldersgrupper, säger Caroline Hall, som är en av rapportförfattarna. Barn i relativt små förskolegrupper med färre än 15 barn hade dock en liten signifikant minskning, cirka 5 procent, i sjukfrånvaro.
– Det är viktigt att påpeka att vi inte har information om i vilken utsträckning förskolorna faktiskt förbättrade sina hygienrutiner till följd av satsningen, säger Erica Lindahl, den andra rapportförfattaren. En förklaring till varför vi inte hittar några större effekter skulle kunna vara att det är svårt att upprätthålla strikta hygienrutiner i stora barngrupper. Våra resultat ska därför inte tolkas som att noggranna hygienrutiner inte är betydelsefulla för barnens sjukfrånvaro.
De yngsta barnen mest sjukfrånvarande Rapportförfattarna finner att de yngsta barnen på förskolan (1–2 år) var sjukfrånvarande i genomsnitt 12 procent av de dagar som förskolan var öppen, medan barn i 4–5 års åldern var sjukfrånvarande 5–6 procent av alla dagar. Frånvaron var högst i februari–mars och lägst i maj. Förskolorna har rapporterat in barnens sjukfrånvaro och rapportförfattarna finner att föräldrarnas uttag av tillfällig föräldrapenning (vab) fångar ungefär en tredjedel av barnens faktiska sjukfrånvaro.
Hygiensjuksköterska i förskolan
Det har hittills saknats registeruppgifter om vilka som går i förskolan och hur ofta de är sjukfrånvarande och varför. Inom ramen för denna studie har vi samlat in uppgifter om vilka barn som går i förskolan i Göteborg. Till dessa uppgifter har vi kopplat information om föräldrarnas uttag av tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn och dagjournaler från ett stort antal förskolor om hur ofta barnen är sjukfrånvarande. Journalerna har samlats in inom ramen för satsningen Hygiensjuksköterska i förskolan, HYFS.
Adam Duracz, forskare i datateknik vid Högskolan i Halmstad, ägnar sin avhandling åt att undersöka rigorös simulering, som gör simuleringar mer tillförlitliga. Därmed ökar simuleringars nytta, vilket kan spara både tid och pengar.
– Möjligheten att simulera mängder av scenarier kan förenkla arbetet för produktutvecklare. De behöver i mindre utsträckning gissa vilka specifika situationer som behöver simuleras för att försäkra sig om att en design fungerar som den ska, säger han.
Rigorös simulering är ett alternativt sätt att simulera modeller av cyberfysiska system som styrs av inbyggda datorer, så kallade ”smarta produkter” som robotar och självstyrande bilar.
– Den här typen av simulering är mer tillförlitlig jämfört med traditionella simuleringsmetoder, i vilka små ändringar i simulatorns inställningar kan leda till felaktiga resultat och slutsatser.
Möjligt att simulera oändligt många scenarier Rigorös simulering gör det också möjligt att simulera flera – till och med oändligt många – scenarier på samma gång.
– Till exempel har jag använt det till en modell av ett anti-kollisionssystem för fordon, där simulatorn analyserar ett spann av olika hastigheter och positioner för de inblandade fordonen samtidigt.
Adam Duracz påpekar att metoden utvärderas i praktiska sammanhang redan i dag.
– I en studie i samarbete med bland annat Volvo har vi lyckats att simulera flera scenarier, säger han.
Kan producera konservativa resultat Tillsammans med forskarkollegor har Adam Duracz använt den nya metoden för att simulera intressanta teoretiska modeller, sådana som traditionella metoder inte klarar – något som är viktigt för att utveckla forskningen på området och förstå metodens för- och nackdelar. En nackdel är att rigorös simulering i många fall producerar ”konservativa” resultat.
– Det kan liknas vid en väldigt försiktig person, som mycket hellre svarar att den inte vet än att riskera att svara fel. Trots denna försiktighet kan en rigorös simulator producera väldigt exakta resultat för många exempel av system som hjälper till att göra produkter stabila.
Rigorös simulator i Acumen: Adam Duracz vill göra det lätt för andra att bygga vidare på hans forskning. Därför har han integrerat en rigorös simulator i verktyget Acumen, ett så kallat hybridmodelleringsspråk, som har utvecklats i ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad och Rice University i USA. Simulering av så kallade ”hybrida system” är ett koncept som brukar användas för att göra modeller av fysiska system med inbyggda datorer. Acumen är en fri programvara vars källkod är öppen för andra att använda, ändra och bidra till.
Ett europeiskt forskarteam har funnit att när renar minskar höjden och täckningen av buskar och ris på tundran ökar albedon – den mängd solenergi (kortvågig strålning) som reflekteras av jorden tillbaka ut i rymden.
– Vår teori var att ett högt renbetestryck ökar albedo på sommaren genom att buskarnas höjd, utbredning och bladyteindex (LAI) minskar. Renarnas effekt på albedo och energibalans är tillräckligt stor för att vara kunna vara viktig på en regional nivå och visar att förvaltning av växtätare är ett möjligt redskap för att bekämpa framtida global uppvärmning.
Undersökte olika betestryck på tundran
Den största delen av den arktiska tundran betas av tamren eller vildren, så detta är en viktig upptäckt, menar Mariska te Beest, gästforskare vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.
Hur stor effekten är i olika delar av tundran beror givetvis på hur många renar det finns.
Studien kombinerade markytedatamodellering och mätningar av albedo och vegetationsparametrar i fält. Forskarteamet genomförde sina fältstudier i Reisadalen (samiska: Raisduoddar), i norska Troms i ett område med fyra topografiskt definierade vegetationstyper som varierade i höjd och täckningsgrad.
Forskarna använde en unik experimentuppställning, där ett mer än 50 år gammalt staket skilde hårt betade områden från områden med ett mycket lågt renbetestryck.
Många renar ändrade vegetationen
Under hela sommarperioden jobbade de med att uppskatta renarnas aktivitet i studieområdena med hjälp av indikatorer för vegetationstramp och genom att samla dynga. De mätte också utbredningen av buskar, dess bladyteindex, markfuktighet och marktemperatur, liksom albedonivåer.
– Vi fann att höga tätheter av ren förändrade den arktiska tundravegetationen genom minskad förekomst av buskar och ris (vide, dvärgbjörk, kråkris). Detta resulterade i motsvarande förändringar i bladyteindex, buskhöjd och NDVI – mängden av levande grön växtlighet, säger Mariska te Beest.
De påtagliga förändringarna i vegetationen ledde till en betydande ökning av albedo över växtsäsongen. Forskarnas modelleringsresultat visade att en sådan ökning av albedo skulle resultera i en motsvarande minskning av nettostrålning och latenta och sensibla värmeflöden – vilket tyder på att kraftigt betade platser absorberar mindre strålning.
Renar har en kylande effekt
– Våra resultat visar att renar har en potentiell kylande effekt på klimatet genom att ändra albedo på sommarhalvåret. Även om skillnaderna kan tyckas små, är de tillräckligt stora för att få konsekvenser för den regionala energibalansen.
Under forskningsarbetet var Mariska te Beest postdoktor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Kontakt: Mariska te Beest, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
E-post: mariskatebeest@hotmail.com
Tidigare forskning har visat att förare med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) utgör en 3-4 gånger högre olycksrisk jämfört med förare utan ADHD. Men resultaten som presenteras i litteraturen baseras i huvudsak på studier som genomförts med deltagare som diagnosticerats med fler än en diagnos. Detta gör att effekten av ADHD troligen är överskattad.
– Syftet med vårt nya projekt är att jämföra körbeteende hos förare med och utan ADHD för att ge en mer rättvis bild av exakt hur ADHD påverkar körförmågan, säger Birgitta Thorslund, forskare på VTI.
Forskarna vill svara på frågor som: Väljer förare med ADHD en högre hastighet jämfört med förare utan ADHD? Skiljer sig graden av uppmärksamhet mellan grupperna? Skiljer sig reaktionstiden mellan grupperna? Kan högre uppmärksamhet eller reaktionstid leda till ett val av högre hastighet?
Studien kommer att genomföras i körsimulatorer som är överlägsna när det gäller att göra repeterbara och säkra körtest. Genom projektet kommer forskarna att öka förståelsen för specifika effekter av ADHD på förarbeteende, för att ersätta tidigare delvis misstolkad information.
– Vi hoppas på detta sätt att projektets resultat kommer att vara till nytta för individer med ADHD och deras anhöriga, säger Birgitta Thorslund.
Simulatorer för att testa körförmågan Olika typer av körsimulatorer är idag vanliga hjälpmedel i trafiksäkerhetsforskning och för träning av specifika förarförmågor. De mer avancerade simulatorerna är kostsamma att använda, vilket gör att det krävs projekt med stor budget för att genomföra studier i dessa.
Mindre och enklare simulatorer ger möjlighet att i större utsträckning studera specifika effekter av olika typer av nedsättningar, behov av träning eller ren körlämplighet. Fördelen med de mindre simulatorerna är också att de är flyttbara och kan placeras där personerna som ska testas eller tränas befinner sig, exempelvis på sjukhus.
– Vi kommer därför också att undersöka om en enklare simulator ger samma resultat som en stor, avancerad simulator, när det gäller tester av ADHD och körförmåga, säger Birgitta Thorslund.
Studien kommer att genomföras i Linköping i VTI:s simulator III och i en mindre typ av simulator. Förare med diagnosticerad ADHD och förare utan ADHD kommer att få köra ett test i båda simulatorerna, så att resultaten sedan kan jämföras.
Projektet ska vara avslutat i december 2017. Resultaten kommer att presenteras i en rapport och minst en vetenskaplig artikel. Forskarteamet inkluderar personer från VTI, TØI och Mobilitetscenter och finansieras av Promobilia, SAFER, NevSom (Nasj. Forsk.nettverk ADHD).
ADHD och bilkörning
ADHD är ett funktionshinder som innebär problem med koncentration och impulskontroll. I USA hade år 2011 mer än 1 av 10 (11%) av skolbarnen fått en ADHD-diagnos och antalet ökar för varje år. ADHD består av tre undergrupper: De som i huvudsak är hyperaktiva, de som i huvudsak har koncentrationsproblem och de som har båda symptomen. Personer med diagnosticerad ADHD kan lida av den överdrivna olycksrisken som spridits i litteraturen, samtidigt som de specifika effekterna av ADHD på bilkörning fortfarande är okända. Flera studier har visat att hastighetsöverträdelser är vanligare bland förare med ADHD jämfört med förare utan ADHD. Detta skulle kunna bero på att fortkörning stimulerar uppmärksamheten, vilket är något som bör undersökas vidare.
Att filma levande celler är ett viktigt verktyg när det gäller att till exempel studera hur celler svarar på olika sorters behandling med läkemedel eller toxin. Mikroskop och övrig utrustning som har behövts för att studera levande celler är dock ofta väldigt dyr.
3D-printing har potential att ge forskare med begränsade forskningsmedel tillgång till metoder som tidigare varit alltför dyra, menar uppsalaforskarna.
I den nya studien har Uppsalaforskarna använt gamla standardmikroskop som det ofta finns gott om på universitet och sjukhus. Dessa uppdaterades till högkvalitativa imagingstationer genom att använda ett par olika 3D-printade delar, lättillgänglig standardelektronik och en smartphone.
3D-printing lätt och billig teknik
Forskarna kunde visa att det uppdaterade systemet erbjöd en bra miljö för cellodlingar och att det kunde användas för att producera högupplösta filmer och bilder av levande celler.
– Vad vi har gjort i det här projektet är inte precis ”rocket science”, men det visar på hur 3D-printing kommer att förändra sättet forskare arbetar på runt om i världen. 3D-printing har potential att ge forskare med begränsade forskningsmedel tillgång till metoder som tidigare varit alltför dyra, säger Johan Kreuger, universitetslektor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet.
– Tekniken vi presenterar kan lätt och billigt anpassas och modifieras enligt forskares specifika behov. I framtiden kommer det att bli vanligt tror vi att forskare själva skapar och modifierar sin egen forskningsutrustning med hjälp av 3D-printning och det kommer med all sannolikhet att driva fram den teknologiska utvecklingen, säger Johan Kreuger.
Prover som togs innan ett hundratal blivande läkare, tandläkare eller sjuksköterskor åkte utomlands för studier eller praktik visade att 7 procent hade antibiotikaresistenta tarmbakterier. När de kom tillbaka frånm resan, hade andelen ökat till 35 procent. De flesta av de drabbade hade varit i Asien.
– En del blev väldigt bekymrade, berättar infektionsläkare Martin Angelin som gjorde studien i samarbete med forskarkolleger vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Resultaten baseras på enkätstudier och presenterades i hans avhandling i medicin 2015.
Resmålet viktigaste riskfaktorn
Bakterier som har förmåga att inaktivera klassiska antibiotika som penicilliner, monobaktamer och cefalosporiner, upptäcktes i tarmfloran hos befolkningen först i Spanien och sedan Portugal i början av 2000-talet. Dessa resistenta tarmbakterier kallas ESBL-bakterier, där ESBL är samlingsnamnet för över 500 olika enzymer som kan bryta ner antibiotika.
Riskländer. Undersökningar visar att 79 procent av besökarna till Indien kom hem med antibiotikaresistenta tarmbakterier. Motsvarande siffror för Egypten är 50 procent och Thailand 22 procent. Källa: Vårdguiden
Förekomsten av ESBL-bakterier var till en början låg men har fortsatt att öka kraftigt. De geografiska skillnaderna är stora – 5 till 10 procent av befolkningen i Europa bär på ESBL-bakterier, över 60 procent i Sydostasien vilket syns i resultaten i studien vid Umeå universitet. Ingen av de undersökta studenterna som åkte till andra världsdelar kom hem med resistenta bakterier.
ESBL-bakterier i tarmen ger inga symtom men kan orsaka till exempel urinvägsinfektion och blodförgiftning när de hamnar på fel ställe. De typer av antibiotika som vanligen används för att behandla sådana infektioner är inte verksamma mot ESBL-bakterier.
Sverige har jämfört med många andra länder en lägre användning av antibiotika bland både djur och människor och mindre bekymmer med resistenta bakterier. Men även här ökar de resistenta bakterierna och orsakar problem.
– ESBL-bakterierna var förr en raritet men är idag en realitet, kommenterar Martin Angelin.
Tyst epidemi
De flesta märker inte att de bär på resistenta bakterier. Från födseln och hela livet igenom bär vi alla på bakterier på huden, i våra luftvägar och i tarmen. Dessa bakterier utgör vår så kallade normalflora och gör mycket nytta. Om resistenta bakterier kommer in i normalfloran behöver bäraren inte bli sjuk av dem, men kan däremot sprida resistenta bakterier vidare.
Ta inte antibiotika när du ska resa
När du tar antibiotika slås vanliga bakterier i tarmfloran ut. Det ger resistenta tarmbakterier fördel. Antibiotikaresistenta bakterier kan ge olika former av infektioner, till exempel blodförgiftning, urinvägsinfektion, hudinfektion, hjärtklaffinfektion, skelettinfektion – infektioner som blir mycket svåra att behandla när inte antibiotika fungerar.
Exakt hur det går till när människor blir koloniserade av resistenta bakterier vet forskarna inte, men bakterierna kan finnas på händerna eller i mat och dryck. Före avresan blev studenterna uppmanade att bland annat tvätta händerna ofta, bara äta mat som serveras rykande varm och enbart dricka vatten som har kokats. Men reseråden räckte inte. Sju av tio studenter drabbades av resediarré, vilket i sig är en riskfaktor för att bli koloniserad med resistenta tarmbakterier (eftersom de lättare får fäste när den egna tarmfloran är utslagen).
Antibiotika kan kurera diarrén men ökar samtidigt risken för resistens.
– Man bör om möjligt undvika antibiotikabehandling utomlands, tycker Martin Angelin, eftersom användning av antibiotika ökar risken för utveckling och spridning av resistenta bakterier.
Kan överföras inom familjen
Varje år flyger omkring 13 miljoner personer utomlands från svenska flygplatser. Många kommer tillbaka med resistenta bakterier. Friska individer påverkas inte av att vara bärare, men bakterierna kan överföras till familjemedlemmar, som kanske inte är lika motståndskraftiga.
– Den som nyss varit i områden med en hög andel resistenta bakterier bör tala om det för sin läkare, eftersom det kan påverka val av antibiotika, säger Martin Angelin.
Text: Carin Mannberg-Zackari, på uppdrag av forskning.se
Skydda dig från smitta på resan
Ät väl genomstekt eller kokt mat, undvik råa skaldjur och rå fisk samt mat som stått framme länge. Skala eller skölj frukt. Tvätta alltid händerna innan du äter. Välj vatten från obrutna plast- eller glasförpackningar alternativt kokat vatten.
Massage på stranden är en högriskaktivitet. Resistenta hudbakterier sprids lätt den vägen. Det räcker med en liten skråma i huden för att bakterierna ska få fäste och bakterierna går inte att duscha bort efteråt.
Väg noggrant för- och nackdelar med planerad vård eller operationer utomlands. Medicinsk turism, till exempel skönhetsoperationer i lågprisländer blir allt vanligare men innebär stora risker.
Avvakta med resan om du tror att du kan komma att behöva uppsöka vård utomlands. Om du har ett nedsatt immunförsvar kan det vara bra att diskutera med din läkare innan du bokar en resa.
Fundera innan du reser med spädbarn till högriskländer. Spädbarn har inte samma motståndskraft som vuxna och har också svårare att klara av uttorkning och svåra infektioner.
Källa: Vårdguiden
Hur hanterar vi bäst de grenar och toppar som blir kvar när man avverkar i en skog, ur såväl energi- som miljösynpunkt? Det har Bengt Nilsson vid Linnéuniversitetet undersökt i sin doktorsavhandling.
– Bland mycket annat har jag jämfört den traditionella hanteringsmetoden brunrisskotning – att man låter groten ligga kvar på hygget över sommaren innan man transporterar bort den – med den nyare och till viss del ifrågasatta grönrisskotningen – att man forslar bort färsk grot direkt efter avverkning, berättar Bengt Nilsson.
Bränslekvalitetet varierar mellan hyggena
Vad man vill undvika är för hög fukthalt och för mycket barr i skogsbränslet, eftersom det kan ge bekymmer vid förbränningen på värmeverken. Bengts avhandling visar att det finns en skillnad i bränslekvalitet mellan de båda metoderna. Denna skillnad är dock så liten att andra faktorer än hanteringen sannolikt påverkar mer, till exempel hur fördelningen av biomassa på de växande träden ser ut.
I praktiken innebär det att skillnaden i bränslekvalitet kan vara större mellan olika hyggen än beroende på om groten skotats färsk eller efter att den har torkat. Brunrisskotningen lämnar heller inte kvar så mycket av de näringsrika barren i skogen som man tidigare trott, påvisar Bengt.
Flexibelt grotuttag spar resurser
– Kan vi bli mer flexibla i hur vi hanterar groten ger det möjligheter till utveckling av ny teknik och effektivare användning av maskinresurser över hela året. Det skulle i sin tur ge minskade kostnader och möjligt ökat grot-uttag från enskilda hyggen, främst för att man då skulle kunna göra uttaget när det passar bäst ur ett logistiskt, ekonomiskt och/eller skogligt perspektiv, säger Bengt.
Han vill även framhålla skogens och grotens nyckelroll i omställningen till ett framtida hållbart samhälle.
– Att ersätta fossila bränslen med skogsbränsle ersätter inte bara utsläppen av fossil koldioxid, det kan samtidigt förhindra koldioxidutsläpp orsakat av att grenar och toppar annars skulle ligga kvar och förmultna i skogen.
Bengt Nilsson är född och uppväxt på ett familjeägt jord- och skogsbruk i Agunnaryd utanför Ljungby i Småland, där naturen var både en lekplats och en arbetsplats. Han bor fortfarande i Agunnaryd och skogen är fortfarande central för såväl hans arbete som hans fritid.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
