I studien påvisades antikroppar mot rabiesvirus av typen “ European Bat Lyssa Virus” (EBLV) i blodet hos fladdermöss som under en sexårsperiod fångades in i södra och mellersta Sverige. Med gentekniska metoder undersöktes även om djuren hade arvsmassa från rabiesvirus i saliven.
Rabiesvirus finns redan i våra grannländer
Fyndet är inte helt oväntat med tanke på att samma typ av rabiesvirus påträffats hos fladdermöss i flera av våra grannländer. Även om risken för att människor ska smittas är ytterst liten kan den inte helt och hållet förbises.
Ingen av de 452 analyserade fladdermössen hade påvisbart rabiesvirus-RNA i sin saliv. Däremot hade 14 av fladdermössen antikroppar specifikt riktade mot rabiesvirus i blodet, vilket visar att de var eller nyligen hade varit infekterade av rabiesvirus.
Alla fladdermöss med rabies-specifika antikroppar tillhörde arten vattenfladdermöss och hade infångats antingen i Skåne eller i Småland. Däremot visade ingen av 246 fladdermöss fångade i Uppland tecken på rabiessmitta. Hos andra arter hittades ingen smitta.
Dödligt virus
Rabiesvirus är ett av världens mest fruktade virus. För personer som har börjat utveckla symtom efter att ha smittats slutar infektionen alltid med döden. För dem som efter att ha smittats snabbt behandlas med en kombination av vaccin och immunoglobulin (innan de hunnit utveckla några sjukdomssymtom) stoppas däremot infektionen nästan alltid och ger inga bestående besvär.
Idag vet vi att rabiesvirus finns i fladdermöss i många av Europas länder, inklusive Danmark, Norge, Finland och nu även Sverige. 1985 avled en fladdermusforskare i rabies, sannolikt smittad av EBLV-2, via ett bett av en fladdermus i Finland, och 2003 avled en fladdermusforskare i England efter ett bett av samma fladdermusart som bär på viruset här i Sverige.
– Även om en lastbil i ett fordonståg är självkörande, autonomt, måste föraren förbli alert. Därför är det viktigt att studera mänskligt beteende och reaktioner. Och även om föraren är uppmärksam kan det vara så att hon eller han inte kan hantera en situation som uppstår, och vad händer då? säger Maytheewat Aramrattana, doktorand i datateknik på Högskolan i Halmstad, som forskar om simulering av samverkande, intelligenta transportsystem (C-ITS).
Självkörande fordon som kommunicerar eller samverkar sinsemellan för att lösa konflikter i trafiken – konflikter som människor normalt löser – är ett hett forskningsområde. Det är också något alla stora biltillverkare jobbar med. Fordonen kan utbyta information och samverka med varandra och med infrastruktur på vägen eftersom systemen är uppkopplade och pratar med varandra via trådlösa nätverk. Om exempelvis en röd stoppsignal visas, eller om en älg dyker upp på vägen, bromsar alla lastbilar i ett fordonståg in, samtidigt som de håller lämpligt avstånd till varandra.
Underlättar utveckling Simulatorer är viktiga eftersom de gör det enklare och billigare att utveckla fordon.
– Frågan är hur skapar man en simuleringsmiljö för fordonståg? Trafiksimulatorer och nätverkssimulatorer är vanliga, det är däremot inte körsimulatorer som handlar om samverkande och intelligenta transportsystem som tar egna beslut, säger Maytheewat Aramrattana.
Och vad händer om föraren vilar eller inte hänger med i vad som händer, och kommunikationen mellan fordonen eller med GPS:en fallerar? Sådant kan testas i simulatorn.
– Till exempel kan det ges en instruktion till fordonet att vid händelse av kommunikationsavbrott ska säkerhetsavståndet till fordonet framför omedelbart öka.
Så fungerar autonoma system
För att kunna fungera självständigt behöver maskinerna två saker. Det ena är sensorer som känner av omvärlden. De motsvarar människors ögon och öron. Där har det skett framsteg med kameror som inte bara registrerar ljus, mörker och färger utan också känner av djupet i bilden. Och så, så kallad ”lidar”, en sorts radar som tar hjälp av laserstrålar för att scanna av omgivningen och skapa en tredimensionell bild. Det andra som krävs ärartificiell intelligens så att maskinerna kan tolka de uppgifter som sensorerna tar in och handla utifrån detta.
En lastbil kan reagera på olika sätt beroende på vilket företag som har tillverkat den och vilka funktioner som finns i lastbilen. Om en svår situation skulle inträffa är det avgörande att fordonets system är designat för att hantera den risken.
– Frågan är också om designen är tillräckligt bra för att undvika kollision? Och om det blir en krock, hur illa blir den och hur stor risk innebär krocken för föraren?
Fungerande samarbete En annan aspekt som testas i simulatorn är att säkerställa om olika bilmärken samarbetar med varandra. Det är exempelvis viktigt att veta om en lastbil från Volvo kan köra i fordonståg med en från Mercedes eller Toyota?
Det faktum att simuleringen ger information om såväl trafik, kommunikationsnätverk som mänskliga förare samtidigt leder till ny kunskap:
– Simulatorn kan användas för demonstrationer, att visa hur det är att sitta i ett fordon som körs med kommunicerande och självkörande system. Den kan också användas för att bedriva studier om förarbeteende och se hur föraren uppfattar och accepterar det automatiserade systemet när hon eller han sitter i förarsätet, säger Mayteewat Aramrattana.
Louise Frogner, universitetsadjunkt inom Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet, har undersökt hur beteendeproblem som till exempel trots, regelbrott och aggressivt beteende utvecklas i tidig barndom och vilken roll olika personlighetsdrag hos barnet spelar för dess utveckling.
– Att en treåring kan vara trotsig är inte ovanligt. Det finns en kurva som de flesta håller sig inom. Det är när vi ser att beteendet avviker kraftigt som vi vill undersöka om det har betydelse för hur livet sedan utvecklar sig, säger Louise Frogner.
Hon har hämtat de data som ingår i forskningen ur Sofiastudien. Den startade år 2010 med målsättning att följa drygt 2 000 barn från förskoleåldern upp i vuxen ålder. Både föräldrar och pedagoger, samt senare även barnen själva får svara på frågor och delta i kartläggningen som omfattar barnens sociala, beteendemässiga och fysiska utveckling. Bakom studien står Karlstad kommun samt Karlstad och Örebro universitet.
Hittills är det främst beteendeproblem i kombination med empatibrist och det man kallar ett flackt känsloliv som forskningen tittat på för att identifiera grupper av barn med allvarliga beteendeproblem.
Fler faktorer hittar de barn som behöver mest stöd I sin forskning har Louise Frogner vägt in fler personlighetsdrag som hon menar också skulle kunna ha betydelse. Hon har förutom empatibrist och flackt känsloliv, även tittat på förekomsten av grandiositet och ett lögnaktigt beteende, samt impulsivitet och ett stort behov av stimulans och förändring.
– Fram till nu har det varit störst fokus på om man har empatibrist och svårt att känna skuld och ånger. Det används i dag i praktiskt diagnosarbete. Jag har sett att det inte är den gruppen som löper störst risk för beteendeproblem över tid, utan det är de som har en kombination av alla personlighetsdrag vi undersökt.
– Min forskning visar att man behöver bredda synen och väga in förekomsten av fler personlighetsdrag för att inte missa de barn som behöver hjälp allra mest, säger Louise Frogner.
Barn med beteendeproblem och flera avvikande personlighetsdrag kan som vuxna riskerar att hamna i utanförskap av olika slag, som kriminalitet, drogmissbruk, få psykiska besvär eller helt enkelt ha svårt att passa in.
Fortsatt sökande efter bästa behandlingsmetod I studien ingick 2121 individer, men 250 av dem (lika många pojkar som flickor) uppvisade antingen beteendeproblem utan problematiska personlighetsdrag, beteendeproblem i kombination med empatibrist, eller beteendeproblem i kombination med alla de undersökta personlighetsdragen. Dessa grupper var intressanta att jämföra med varandra när det gäller risk för framtida beteendeproblem utifrån det fokus som finns i både forskning och praktik idag.
– Cirka hälften av de som uppvisar beteendeproblem i barndomen gör det också senare i livet. Vissa kombinationer innebär en större risk att senare få problem. Det är därför viktigt att identifiera de med ökad risk, för att kunna rikta insatser på ett optimalt sätt. Där behövs mer forskning. Ju mer vi vet desto bättre riktade insatser kan vi göra. Det ger bättre resultat och är lättare att förebygga problem tidigt än om det gått längre tid, säger Louise Frogner.
Ett viktigt första steg blir nu att se hur man tar dessa resultat vidare och vilka insatser som gör nytta. Louise Frogner menar att det finns olika behandlingsmetoder som kan hjälpa barn med vissa av dessa problematiska personlighetsdrag, men att man i nuläget inte vet vad som fungerar bäst för barn med olika kombinationer av dessa drag.
– Ett barn med beteendeproblem innebär inte enbart en ökad risk för framtida problem för den själv som individ. Det kan också leda till problem för den närmaste familjen, omgivningen och i förlängningen även samhället i stort.
”Multiplikation är som addition fast flera gånger” är en vanlig uppfattning bland elever. Det leder till problem när de ska multiplicera tal i decimalform. I avhandlingen belyser Kersin Larsons elevers förståelse av det räknesätt som genomsyrar stora delar av matematiken.
– En del elever gör otroligt komplicerade och långa beräkningar när de ska multiplicera. Som att räkna ut 19 · 42 och skriva upp ”19” 42 gånger. Eller killen som adderade sig fram till 5 · 19 fast han samma vecka hade ett multiplikationstest där han utan vidare visste vad 5 · 9 var. Men i förhållande till 5 · 19 då fanns inte multiplikationstabellen i hans tankar trots att han delade upp 19 i 10 och 9.
Svårt att göra sig från addition Det säger Kerstin Larsson som under fem terminer följt 22 elever från att de gick i årskurs 5 till och med den första terminen i årskurs 7. Syftet var att undersöka hur de förstår multiplikation när räknesättet utvidgas från ensiffriga till flersiffriga tal och tal i decimalform. Ett viktigt resultat i studien visar hur djupt rotad den upprepade additionen var hos denna grupp elever. Detta trots att de gick i flera olika klasser under lågstadiet och därför inte introducerades till räknesättet multiplikation av samma lärare.
– Elevernas möjligheter att koppla ihop olika delar av sina kunskaper är inte tillräckligt bra. Även de elever som lyckades väl i matematik i det nationella provet i årskurs 6 hade problem att frigöra sig från upprepad addition. De tvekade att byta ordning på faktorerna och kunde inte förklara vad exempelvis multiplikationen 3,6 · 4,9 kan handla om.
Kommutativa lagen
Räknelag som säger att termerna (vid addition) och faktorerna (vid multiplikation) kan kastas om utan att resultatet förändras. Ordet kommutativ kommer av ett latinskt ord som betyder byta ut.
Underlätta byte av tankesätt Samtidigt visade det nationella provet att eleverna hade fullkomlig kontroll på hur de ska räkna ut area med multiplikation. Men de kopplar inte ihop detta med räkneuppgiften 3,6 · 4,9. Problemet, menar Kerstin Larsson, ligger delvis i läromedlen som har ett kapitel om area och ett annat om multiplikation, och med textuppgifter som inte ger stöd i att tänka area även när det inte handlar om det.
– Undervisningen är inte uppbyggd så att eleverna ser sambanden mellan upprepad addition, multiplikationstabellen, area av rektanglar och kommutativa lagen (a · b = b · a), när de ska göra beräkningar.
Lösningen, menar hon, innebär att hjälpa eleverna att skapa sambanden och ha flera modeller för vad multiplikation är, inte bara lika stora grupper utan också rektangelformationer, som 12 ägg i en äggkartong, som påvisar kommutativa lagen, och rektangelarea, som underlättar att räkna ut tal i decimalform.
Åren 2009-2011 skapades fem fiskefria områden i Östersjön och Västerhavet, både kustnära och längre ute till havs. I de utvalda områdena bedömdes fisketrycket vara för högt, till exempel för siken i Bottenhavet, gösen i Stockholms skärgård, och det starkt hotade beståndet av torsk i Kattegatt.
Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua, har som en del av ett regeringsuppdrag till Havs- och vattenmyndigheten, utvärderat de biologiska effekterna av de fiskefria områdena och bedömt påverkan både på bestånden av fisk och på ekosystemet.
– Trots den korta utvärderingsperioden på cirka fem år så ser vi en tydlig återhämtning hos målarterna. Det blir mer fisk helt enkelt, vilket också visar att fisket på de här bestånden tidigare varit så omfattande att det påverkat både antalet fiskar och storleken på fiskarna, säger Ulf Bergström, forskare vid SLU Aqua.
Havstensfjorden innanför Orust utgör ett undantag. Där har ingen mätbar effekt noterats, sannolikt till följd av att bestånden varit så starkt decimerade att återhämtningen går långsamt.
Snabb återhämtning De positiva effekterna av fiskeförbuden syns både för best
ånd där yrkesfisket stått för merparten av fångsterna, som torsken i Kattegatt, och för kustfiskarter som gös, gädda, sik och hummer där fritidsfisket stått för merparten av fångsterna.
Fiskeförbuden har också haft effekter på fisksamhällena som helhet och på bottenfaunan. Fiskbestånden i dessa områden påverkas inte bara av mindre fångst utan även genom att rovfiskarna i fisksamhället blir fler och större, vilket ger indirekta effekter på ekosystemet i form av friskare livsmiljöer med mindre trådalgspåväxt på den storvuxna, habitatbildande vegetationen. Bottendjuren i Kattegatt har påverkats av ett mindre trålfiske och genom att mängden rovfisk ökar, vilket gör att näringsväven ändras.
God effekt för svaga områden Utvärderingen visar alltså att fiskefria områden är en effektiv åtgärd för att stärka försvagade bestånd, men forskarna betonar att de inte bör ses som en ersättning för andra fiskförvaltningsåtgärder utan som ett komplement.
– I framtiden är det fördelaktigt att samordna arbetet med fiskefria områden och med marint områdesskydd, eftersom det kan ge uppenbara fördelar för både ekosystemen som helhet och förvaltningen av fiskbestånden, säger Ulf Bergström.
I SLU:s utvärdering ingår nedanstående områden och målarter. Effekterna av dessa fiskefria områden beskrivs i separata delrapporter.
Sik i Bottenhavet
Gös, gädda och abborre i Stockholms skärgård
Torsk och bottenfauna i Kattegatt
Hummer och rovfisk i Göteborgs skärgård
Torsk, piggvar och rödspätta i fjordsystemet innanför Orust och Tjörn
Rapporten innehåller även en sammanfattning av tidigare erfarenheter av fiskefria områden i Sverige och internationellt samt en rapport om bottentrålningens effekter på mjukbottenfaunan i Kattegatt.
Kontakt: Ulf Bergström, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, ulf.bergstrom@slu.se, 010-478 41 17
Mattias Sköld, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, mattias.skold@slu.se, 010-478 40 46
Andreas Wikström, miljöanalytiker, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, andreas.wikstrom@slu.se, 010-478 40 19
– Artikeln visar att explosionen kommer från centrum av en galax där få massiva stjärnor finns, vilka är de som ger upphov till supernovor. Istället innehåller sådana galaxcentra ofta supermassiva svarta hål, och om en vanlig stjärna kommer alltför nära kan den slitas sönder av det svarta hålets gravitationskraft, säger Giorgos Leloudas vid Weizmann-institutet som är försteförfattare till studien, och som tidigare varit postdoc vid Oskar Kleincentret vid Stockholms universitet.
En av idéerna i artikeln är att det supermassiva svarta hålet har lyckats slita sönder stjärnan just för att det roterar snabbt.
– Det är kanske inte helt vattentätt, men själva tanken att man faktiskt skulle kunna mäta rotationen hos ett supermassivt svart hål som ligger tre miljarder ljusår bort genom att studera hur de sliter sönder stjärnor är väldigt spännande, säger Jesper Sollerman, professor vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet som är medförfattare till artikeln.
– En enda av dessa spektakulära händelser kanske inte räcker för att bevisa vad det handlar om men under 2017 startar vi ett stort projekt, Zwicky Transient Facility, för att söka efter olika transienter på himlen och vi kommer då säkerligen hitta dussintals av dessa de kommande åren, säger Jesper Sollerman.
Artikeln har publicerats i det första numret av tidsskriften Nature Astronomy, en ny publikation från Nature.
Kontakta: Jesper Sollerman, professor vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet, e-post jesper@astro.su.se, tfn 08-55 37 85 54
Liksom när du tar bussen till jobbet eller skolan, måste proteiner i cellen transporteras till rätt ställe i cellen för att fungera och deras bussbiljetter är signalsekvenser som gör dem igenkänningsbara för olika proteintransportsystem.
Det proteinbaserade transportsystemet twin-argininetranslocation pathway, eller Tat-systemet, förekommer hos nästan alla bakterier men finns däremot inte hos människor och djur.
Kandidat för nya antibiotika
– Därför kan inaktivering av Tat-systemet, som inte krävs för normal tillväxt av bakterier, vara en perfekt kandidat för att utveckla nya antibiotika utan biverkningar och även för att förhindra uppkomsten av antibiotikaresistens, säger Ummehan Avican.
Proteinerna som känns igen av Tat-komplexet har en speciell etikett ”twin-arginin” och funktionen hos dessa proteiner är bred – allt ifrån ämnesomsättning till virulens.
Tat-systemet hos Y. pseudotuberculosis transporterar olika proteiner men inte klassiska virulensfaktorer för att orsaka sjukdom.
– Jag fann att frånvaro av Tat-systemet kraftigt påverkade bakteriens fysiologi med defekter i järnupptag, kopparresistens, överlevnad i sura miljöer samt energiomsättning. Alla dessa egenskaper är viktiga för förmågan att etablera en infektion och även för anpassning till värdmiljön. Detta är ett viktigt resultat, säger Ummehan Avican
Dessutom upptäckte hon att det var lika viktigt att ett särskilt protein kallat SufI, vilket använder Tat-systemet för att transporteras till rätt ställe, var närvarande. SufI är ett celldelningsprotein som bara finns i tarmbakterier, men virulensdefekten är specifik för Y. pseudotuberculosis.
Proteinerna måste hamna rätt för att bakterien ska infektera
Forskningsresultaten indikerar att en korrekt lokalisering av proteiner med olika funktioner genom Tat-systemet är viktigt för en framgångsrik infektion av patogena bakterier, och utöver klassiska virulensfaktorer behöver bakterier andra faktorer som främjar överlevnad i miljön i den infekterade värden.
– Min undersökning av Tat-systemet i Y. pseudotuberculosis ger också mer insikt om infektionsmekanismer för andra typer av patogena bakterier eftersom Tat-systemet finns i nästan alla dem.
Ummehan Avican har använt Microarray och next generation RNA-sekvenseringsteknologier i sitt experimentella arbete. Hon har också använt IVIS, Vivo Imaging system, som möjliggör spårning av märkta bakterierna i realtid under en infektion.
För mer information: Ummehan Avican, Institutionen för molekylärbiologi
Telefon: 090-785 26 89
E-post: ummehan.avican@umu.se
I sin forskning vid Örebro universitet har Mattias Persson tittat på ekonomiska utvärderingar kring insatser för barn och unga vad gäller psykisk ohälsa, mobbning och unga med funktionshinder.
– Det finns förhållandevis lite forskning på området ur ett svenskt perspektiv, men det kommer mer. Tidigare har forskning på området främst gjorts i en amerikansk kontext, vilket kan vara svår att jämföra med svenska förhållanden.
Använd befintliga underlag
– Det viktiga för mig har varit att ge kommunala beslutsfattare användbara underlag. Jag menar att modellering baserad på all tillgänglig data och insikten om behovet av långsiktighet kan vara bättre att använda, än att vänta på resultat som kan dröja flera år. Vi får inte låta flera generationer växa upp till en otrygg framtid när vi faktiskt kan hjälpa dem nu, säger Mattias Persson.
Mattias Persson har i sin avhandling undersökt flera olika aspekter. Tidigare forskning har till exempel visat att det ur undervisningssynpunkt är gynnsamt med små klasser. Mattias Persson ville se om det även fanns en länk mellan storleken på klassen och förekomsten av psykisk ohälsa. Hypotesen var att mindre klasser, som är mer kostsamma än större, även skulle minska förekomsten av psykisk ohälsa. I undersökningen ingick elever i årskurs nio, och det gick inte att hitta någon sådan koppling.
Betalningsvilja mot mobbning
Han har även undersökt vad samhället är villigt att betala för att minska mobbning i svenska skolan. Frågan var hur mycket extra skatt individer var villiga att betala, genom att de fick ta ställning till en hypotetisk situation. Mattias Persson kom fram till att betalningsviljan statistiskt ligger någonstans runt 600 000 kronor. Det ska ses som ett rent tekniskt värde att använda i utvärdering av om program mot mobbning är kostnadseffektiva eller inte. Mer forskning behövs på området.
Som ytterligare en del i sin avhandling tittade han tillsammans med sina medförfattare på vad det innebar att använda beslutsmodellering för att redan i ett tidigt skede se om en insats för att minska mobbning i den svenska skolan är kostnadseffektiv, så att det går att ta ställning till om insatsen är värd att satsa på.
– Beslutet bör ju inte enbart fattas utifrån kostnadseffektivitet, utan fokusera på alla de principer som finns kring beslutet. I vårt fall visar simulering att insatsen över nio år är kostnadseffektiv och att kostnaden för att skapa ett mobbningsfritt år för individen är cirka 8 000 kronor. Det är långt under ”samhällets” betalningsvilja för att minska mobbning för en individ samt det värde som används för hälsoekonomisk beslutsmodellering, säger Mattias Persson.
Nio års fördröjning av effekten
I avhandlingen undersöker Mattias Persson även vilka effekter det har att lägga pengar på att hjälpa unga personer med intellektuella funktionshinder att få jobb efter gymnasiet genom att ge ett aktivt stöd med coacher under övergången från gymnasiet till ”vuxenlivet”, mot att inte göra någon särskild insats för dem.
Det visade sig att det tar nio år innan kommunen kan räkna in den investeringen sett ur ett kommunekonomiskt såväl som samhällsekonomiskt perspektiv. Han kunde också visa att det är viktigt att denna insats görs innan individen fyllt 30 år, för annars är det stor sannolikhet att personen i stället för egen inkomst får sjukersättning.
– Jag är förvånad över att det tidigare inte gjorts ekonomisk forskning som studerat de långsiktiga effekterna av insatser som hjälper barn och unga i olika riskzoner till ett vuxenliv där de kan bidra till samhället på sina villkor, i stället för att då leva på bidrag.
Mattias Persson tror att det förmodligen handlar om kraven på att relativt snabbt få fram påvisbara effekter. Ofta kan det vara svårt för projekt att redan efter ett fåtal år visa på ekonomiskt nytta för samhället. I stället finns risk att projekttiden hinner ta slut och att projektet då läggs ner.
– Jag kan i min forskning visa att nyttan kommer först flera år senare, kanske efter så lång tid som nio år, säger Mattias Persson.
Utgå från simuleringar
– Min slutsats är att det är viktigt att utgå från modellering, där man använder sig av simulering för framtida effekter, för att tidigt kunna visa på de långsiktiga effekterna av en insats. Det gäller både kostnader för antimobbningsprogram och stöd till funktionsnedsatta så att de kan få jobb.
Mattias Persson, tillsammans med sina medförfattare, för också fram tanken att kostnader som skolan eller andra förvaltningar förväntas stå för när personerna är unga borde fördelas på fler berörda kommunala förvaltningar. Detta eftersom det kan dröja till upp i vuxen ålder innan de ”betalar sig”, och nyttan först då kommer till gagn för helt andra förvaltningar än den som gjorde investeringen från början.
– Att förkasta en effektiv insats bara för att den inte ger ekonomisk nytta efter bara ett fåtal år kan vara kostsamt i längden, men kostnaden dyker då upp i andra delar av välfärdssystemet och samhället, säger Mattias Persson.
Fantomsmärta innebär att personen med en amputerad arm har en fantomupplevelse av en arm. Det kan vara en mycket smärtsam upplevelse. Tidigare har det funnits hjälp att få i form av spegelterapi som lurade hjärnan. Patienten såg en spegelbild av sin friska arm och när armen rörde sig så fick patienten en bättre kontakt med fantomarmen vilket lindrade smärtan.
Ny kontakt mellan muskler och hjärna
Elektroder och en markör sätts på den kvarvarande delen av armen. Det gör att en virtuell arm projiceras på bilden av den kvarvarande delen av armen på en dataskärm. Patienterna får sedan exempelvis följa rörelser i bilden av armen på skärmen.
– Den metod vi har tagit fram tar forskningen ett steg längre. Patienten behöver inte ha en frisk arm som förebild utan armen visas virtuellt på en dataskärm, så även dubbelsidigt amputerade kan få behandlingen. Här styr personen själv handen samtidigt som de tänker sig att de rör fantomarmen, säger docent Liselotte Hermansson, arbetsterapeut på ortopedteknik och forskningshandledare vid universitetssjukvårdens forskningscentrum på Universitetssjukhuset Örebro.
Armamputation
Förekomsten av armamputation i befolkningen över 18 år är omkring 11.6/100 000 personer. Omkring 85 % av amputationerna orsakas av olyckshändelser, för män är den vanligaste orsaken arbetsplatsolyckor (41.4 %) medan det för kvinnor är trafikolyckor (41.2 %). Det är fem gånger vanligare hos män. Skadan är oftast ensidig och amputationen ligger på underarm eller handledsnivå (61.4 %) (Östlie 2011). Beroende på omfattning av skadan så kan patienter som har genomgått armamputation behöva rehabilitering i form av rörelseträning, smärtbehandling, utprovning av armprotes eller andra hjälpmedel, eller andra åtgärder i miljön för att underlätta återgång till arbete och ett självständigt liv.
Fantomsmärta
Fantomsmärta är upplevelse av smärta från en amputerad kroppsdel. De flesta personer som amputerats drabbas av oftast övergående besvär i form av fantomkänsla, upplevelser från den kroppsdel som inte längre finns kvar. Hos omkring 70 % av de amputerade gör kroppsdelen ibland ont. Smärtan minskar oftast efter hand men kan i svåra fall vara mycket besvärande. Omkring 10 % av patienterna får kvarstående smärta. Fantomsmärtan är oftast kontinuerlig men det förekommer anfall av krampartad och brännande smärta, klåda, kyla eller tryck i den amputerade kroppsdelen. Vetenskapen vet ganska lite om hur fantomsmärtor uppstår. En hypotes är att det blir en omorganisation i centrala nervsystemet, när en del av hjärnan inte längre stimuleras av rörelser och förnimmelser.
Det är en stark upplevelse för patienten att genomgå träningen. Den kan liknas vid upplevelsen av att få en protesarm.
– Personer som amputerar en arm beskriver ofta en stickande, krampande smärta. Den upplevs som skrämmande men för en del övergår smärtan och försvinner. Vi vill hjälpa de patienter som har kvar fantomsmärta.
Förbättrad livskvalitet
Resultatet visar förbättrad vård för patienter med fantomsmärta hos armamputerade. Behandlingen kan förbättra livskvalitet hos amputerade, den kan minska behovet av tung smärtstillande medicinering och öka möjligheterna för återgång till arbete.
– Det mest fantastiska var att anhöriga till dem som deltog i studien uttryckte att de hade fått en mycket trevligare partner efter behandlingen. De var inte lika trötta och lättirriterade. Det märktes tydligt att de som blev hjälpta av behandlingen var piggare och gladare.
I studien ingick 14 patienter från Örebro, Stockholm, Göteborg och Ljubljana i Slovenien, varav fem patienter från dysmeli och armprotesenheten vid Universitetssjukhuset Örebro. Resultat från studien visar att den här metoden är effektiv för de flesta patienter med fantomsmärta.
Nästa år planerar forskarna att utföra en större studie och då även inkludera benamputerade. Patienter från geriatriska kliniken kommer att erbjudas att medverka i studien. Beviljat anslag från Vinnova gör det möjligt att genomföra fortsatt studie kring fantomsmärtor.
Idag behandlas fantomsmärtor med en mängd olika metoder. Exempel är så kallad spegelterapi, olika typer av läkemedel, akupunktur och hypnos. Men i många fall hjälper ingenting. Genom den nya behandlingen lär man sig att röra på sin fantomarm och när man får kontroll på fantomarmen blockeras smärtsignalerna från hjärnan och fantomsmärtan minskar.
Ett nytt projekt från Linnéuniversitetet har fått 3 miljoner kronor från Formas för att studera träets mekaniska egenskaper med hjälp av såväl datormodeller som avancerade experiment. Resultaten ska ge viktiga vetenskapliga underlag till användandet av korslimmat trä i byggnader.
Plywood är ett välkänt skivmaterial, uppbyggt av ett antal lager av tunna träfanér (lameller) som läggs med korsvis fiberriktning, limmas och pressas samman. Det gör skivan hållfast och formstabil, och därmed användbar i allt från möbler till båtar och byggnader.
Avancerade beräkningar av träets egenskaper
Korslimmat trä (cross laminated timber; CLT) är som plywood i större skala – minst tre skikt av massiva träskivor med en tjocklek på mellan 12 och 45 mm. CLT används för att tillverka hela konstruktionselement som bjälklag och väggar till byggnader och blir allt mer populärt. Samtidigt har det bara funnits i tjugo år och behovet av forskning inom området är därför stort. Dimensioneringar baseras i huvudsak på experiment, men avancerade, datoriserade beräkningsmodeller saknas. Därför är det nya projektet ”Tryck vinkelrätt fiberriktningen i korslimmade träprodukter” av stor vikt för byggindustrin.
– Vi vill bidra till utvecklingen av konstruktionskriterier för korslimmat trä genom forskning som ökar den vetenskapliga kunskapsbasen. Speciellt kommer vi att undersöka hur själva materialets egenskaper påverkar den prestanda som produkterna har när de används i träkonstruktioner, säger Thomas Bader, lektor vid institutionen för byggteknik och projektledare.
Trä är ett byggmaterial med exceptionella mekaniska egenskaper. Trämaterialet i en stock består till 70 % av hålrum, belägna i mitten av träfibrerna (cellerna), samtidigt som cellväggarna har hög hållfasthet. En annan viktig faktor för hur trä beter sig när det belastas är årsringarna.
Hållbara byggnader i trä Målet med projektet är att utveckla en datoriserad beräkningsmodell som beskriver sambandet mellan egenskaperna och beteendet hos materialet trä och vad som händer med korslimmat trä som utsätts för tryck vinkelrätt mot fiberriktningen. Praktiska experiment med ett avancerat system för mätning av deformationer vid belastning ska ge bekräftelse, validering och kalibrering av modellen.
– Med hjälp av modellen kan vi undersöka hur korslimmade träprodukter påverkas av lamellerna, till exempel antal, tjocklek och orientering, av materialets egenskaper, till exempel årsringsmönster, och av last- och upplagsförhållanden. Vår forskning om sambandet mellan CLT-produkters uppbyggnad och funktion skapar värdefull kunskap som ska kunna leda till bättre dimensionering och utformning av hållbara träkonstruktioner i framtiden, avslutar Thomas Bader.
Projektet stöds av Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, som tilldelat det 2 946 000 kr i sin utdelning till forsknings- och utvecklingsprojekt till framtidens forskningsledare 2016.
Kontakt:
Thomas Bader, lektor vid institutionen för byggteknik, Linnéuniversitetet, 072-522 59 78, thomas.bader@lnu.se
Vid Umeå universitet inleds den första kliniska studien, under ledning av Hugo Lövheim vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering och Enheten för geriatrik.
Trettiosex personer med Alzheimers sjukdom kommer under fyra veckor att få behandling med Valaciklovir, ett läkemedel som verkar specifikt mot aktivt herpesvirus. Före och efter behandlingen kommer flera olika undersökningar att göras för att mäta effekten på grundläggande sjukdomsprocesser vid Alzheimers sjukdom.
Vanligt läkemedel mot herpes Dessutom kommer patienterna att undersökas med en PET-kamera som genom hjärnavbildning med ett spårämne som ansamlas i celler med aktivt herpesvirus skulle kunna påvisa infektion i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom.
– Det känns fantastiskt spännande att få vara med och starta den här studien. I befolkningsmaterial har vi sett att herpesinfektion ökar risken för Alzheimers sjukdom. Det är därför synnerligen intressant att nu kunna undersöka om vi kan påverka dessa processer med en befintlig behandling som håller tillbaka herpesinfektionen, säger Hugo Lövheim, som är huvudansvarig forskare för studien och verksam läkare vid Geriatriskt Centrum, Norrlands Universitetssjukhus.
Studien, som går under namnet VALZ-Pilot, är godkänd av Läkemedelsverket och Regionala Etikprövningsnämnden i Umeå. Rekryteringen av forskningspersoner inleds i december 2016.
Studien finansieras av Västerterbottens läns landsting, Demensfonden, Familjen Janne Elgqvists stiftelse, Svenska Läkaresällskapet, Gun och Bertil Stohnes stiftelse, och Magnus Bergvalls stiftelse.
Artiklar:
Läs forskargruppens tidigare publicerade forskningsstudier i Alzheimer’s & Dementia:
I debatten om skola hörs det ofta att elever ska lära sig att tänka kritiskt. Det syns i styrdokumenten, pratas om i lärarrummet och inte minst uppmanas elever att tänka kritiskt. Frågan är vad det innebär att vara kritisk i historieklassrummet.
Att utveckla kritisk tänkande hos gymnasieeleverna är ett uttalat mål i läroplanerna i Sverige, Ryssland och Australien. Även kursplanerna i historia betonar vikten av att elever ska kunna tänka kritiskt. Men hur används den språkliga dräkten för att tala om kritiskt tänkande i historieklassrummet?
– Vid granskning av kursplanerna i historia blir det tydligt att tillgången till undervisning i kritiskt tänkande varierar. En jämförelse av olika kursplaner visat att kritiskt tänkande är nedprioriterat för de elever som går ett yrkesprogram i Sverige eller tar en ”enklare” historiekurs i Ryssland, säger Sergej Ivanov.
Kritiskt tänkande är förmågan att tillämpa resonemang och logik för okända idéer, åsikter och situationer.
Trots att kritiskt tänkande krävs för att få högsta betyget får dessa elevgrupper mindre (om alls) undervisning i kritiskt tänkande, vilket kan bidra till ökade klyftor mellan elever och elever.
– Yrkeseleverna i studien vittnar om att de uppmanas att tänka kritiskt i skolan. Kruxet är att de inte får explicit undervisning i kritiskt tänkande och svävar i ovisshet. Utan tydligt stöd i kursplanen tvingas även lärare läsa mellan raderna och tolka begreppet kritiskt tänkande.
Förändringar kan göra elever till bättre kritiker Utifrån sina erfarenheter väljer lärarna i studien att arbeta med kritiskt tänkande på de sätt som de upplever möjliga med en specifik klass inom kursens ramar. Den svenska läraren fokuserar på att fostra elever till medborgare som gör ”goda” val i framtiden.
– Den ryska läraren, som eftersträvar narrativ mångfald i historieklassrummet, ser till att elever åtminstone lär sig tolka en och samma uppsättning av fakta olika. Den australiensiska läraren undervisar sina elever i att skapa mening utifrån texter och bilder för att bidra till narrativ mångfald. Dock är det läraren som bestämmer vilka alternativa narrativ får utrymme.
Sammanfattningsvis visar rysk och australiensisk data att motstridiga historiska narrativ existerar i klassrummet, medan svensk data visar på ett enda historiskt narrativ. Det krävs med andra ord en rad förändringar i styrdokumenten och pedagogiska praktiker för att idealen av kritiska elever i historieklassrummet ska bli en verklighet.
Ett enzym från bananflugor har införts i växten backtrav. Backtrav som har genmodifierats på detta sätt är mer motståndskraftigt i trotylförgiftade växtmiljöer och tar upp det giftiga ämnet från omgivningen.
Förstärkt enzymaktivitet ska testas på större växter
– Våra modellförsök med backtrav visar att en växt med förstärkt enzymaktivitet kan användas för sanering av förorenad mark, säger Bengt Mannervik, professor vid Institutionen för neurokemi, Stockholms universitet. Vi siktar nu på användning av större snabbväxande växter än den lilla plantan backtrav för praktisk tillämpning av resultaten.
Trotyl finns i alla delar av världen där det har spridits genom militära och industriella aktiviteter. Sprängämnet trotyl är toxiskt för djur och växter och svårt att bryta ned i naturen, vilket gör att miljöproblemen blir långvariga.
Den oväntade avgiftningen av trotyl, som bananflugans enzym visar upptäcktes av Aslam Mazari och Bengt Mannervik vid Stockholms universitet. Genom samarbete med professor Neil Bruce och hans medarbetare vid University of York i Storbritannien kunde genen för flugenzymet föras in i backtrav så att enzymaktiviteten uttrycktes i växten. Forskningen har fått ekonomiskt stöd av Vetenskapsrådet och Carl Tryggers Stiftelse för vetenskaplig forskning.
Kontakt: Bengt Mannervik, professor vid Institutionen för neurokemi, Stockholms universitet, tfn 08- 16 18 82, mobil 0704-25 08 49, e-post bengt.mannervik@neurochem.su.se
Den genetiska skillnaden vid FADS1 påverkar nivåer av LDL- och HDL-kolesterol, flera andra viktiga fetter, blodsocker och det metabola syndromet, liksom hur väl vi svarar på blodfettsänkande behandling. Den påverkar också risken för allergier och inflammatoriska sjukdomar som reumatism och inflammatorisk tarmsjukdom. Vidare påverkar den risken för tjocktarmscancer och andra cancerformer, liksom hur fort hjärtat slår.
Forskare vid Uppsala universitet/SciLifeLab har klarlagt sambanden i detalj och deras arbete publiceras tidskriften Nucleic Acids Research.
Finns bara hos människa och schimpans
– Genom detaljerat experimentellt arbete har vi kunna visa exakt vilken mutation i området som styr regleringen av genen FADS1 och hur regleringen går till, säger Gang Pan vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och en av artikelns medförfattare.
I det nya arbetet visar forskarna att genområdet som styr FADS1 uppkom för 6 miljoner år sedan och finns hos människa och schimpans men inte hos andra arter. Eftersom ökad produktion av omega-3 och omega-6 gynnar hjärnans utveckling så kan händelsen ha bidragit till evolutionen. För 300 000 år sedan skedde en mutation som ökade genens förmåga att tillverka både omega-3 och omega-6. Det innebar en evolutionär fördel som gjort att den mer effektiva varianten av FADS1 är den vanligaste i stora delar av världen.
I historisk tid åt människan lika mycket omega-3, som kommer från fisk och växter, som omega-6 som kommer bland annat från kött och ägg.
– Eftersom vi nu lever längre och har ändrat vår kost radikalt – den moderna kosten i västvärlden innehåller ett drastiskt överskott av omega-6 – så kan det som tidigare varit en fördel ha vänts emot oss och blivit en ökad risk för många sjukdomar, säger Gang Pan.
Fetterna inblandade i många processer
Den genetiska skillnaden vid FADS1 påverkar nivåer av LDL- och HDL-kolesterol, flera andra viktiga fetter, blodsocker och det metabola syndromet, liksom hur väl vi svarar på blodfettsänkande behandling. Den påverkar också risken för allergier och inflammatoriska sjukdomar som reumatism och inflammatorisk tarmsjukdom. Vidare påverkar den risken för tjocktarmscancer och andra cancerformer, liksom hur fort hjärtat slår.
– Fleromättade fetter är inblandade i förvånansvärt många processer och förhoppningen är att de nya kunskaperna ska göra det möjligt att behandla några av dessa sjukdomar på ett riktat sätt, säger Claes Wadelius, professor i medicinsk genetik vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.
Kontakt: Claes Wadelius, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi och SciLifeLab claes.wadelius@igp.uu.se; 018-471 4076; 070-4250583
Antikroppsbaserad immunterapi är ett relativt nytt sätt att behandla cancertumörer på. Behandlingen går ut på att med läkemedel stimulera kroppens egna immunceller att angripa och slå ut tumörcellerna. Det är en metod som börjat användas för att behandla vissa former av spridd cancer, till exempel melanom, lungcancer och blåscancer.
En nackdel med sådan behandling är att läkemedlet injiceras i blodbanan så att hela kroppen exponeras, vilket kan medföra besvärliga biverkningar. Ett alternativt sätt skulle kunna vara att ge behandlingen direkt i eller i närheten av tumören, förutsatt att det ändå leder till den önskade stimuleringen av immuncellerna.
Lokaliserad immunaktivering hade lika stor effekt
I den aktuella studien har en grupp forskare vid Uppsala universitet sett att en lokaliserad immunaktivering vid tumörområdet (en blockering av så kallade T-cellsreglerare) vid tumörområdet hade lika stor effekt på tumören som då aktiveringen gjordes genom att injiceras i blodbanan. Det här kompletterar forskarnas tidigare fynd där en direkt immunaktiverande antikroppsterapi (CD40-stimulerande terapi) var överlägsen om den gavs lokalt vid tumören jämfört med administration i blodbanan (Sandin et al, Cancer Immunol Res. 2014 Jan;2(1):80-90).
– Vi såg att den terapi som vi testade i ett modellsystem för blåscancer kunde stimulera immuncellernas förmåga att hitta och attackera cancercellerna, även om den ges lokalt. Det är mycket lovande resultat eftersom det kan innebära att man inte behöver aktivera hela kroppens immunsvar utan enbart det som är relevant i tumören. På så sätt bör man kunna minska bieffekterna av läkemedlet, säger Sara Mangsbo, institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, och den som har lett studien.
Immunceller som letar upp metastaser
Forskarnas förhoppning är också att immuncellerna, inte läkemedlet i sig, kan leta upp eventuella metastaser och oskadliggöra dem. För att förstå om och hur detta sker krävs mer forskning.
Studien är gjord på möss. För att bedöma om injektioner i tumören ger färre biverkningar hos patienter jämfört med om läkemedlet ges i blodet, behövs även kliniska studier på människor.
Studien är gjord i samarbete med forskare i Lund och Kanada.
Kontakt: Sara Mangsbo, docent och forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet sara.mangsbo@igp.uu.se, tel 070-425 08 78
– Vi kan också konstatera att Rysslands väpnade styrkor utvecklas från att främst kunna hantera interna konflikter i det forna sovjetområdet till en organisation och struktur som kan hantera storskaliga operationer även utanför detta område. Ryssland har ett mer kraftfullt militärt tvångsmaktsverktyg är tidigare, menar Gudrun Persson.
I den åttonde utgåvan av Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv analyseras den ryska militära handlingsfriheten, försvarsutgifterna, försvarsindustrin samt den säkerhetspolitiska utvecklingen.
Ryssland kan ta initiativ till militärt våld
– Vi har ändrat ett grundläggande antagande i denna utgåva jämfört med tidigare år, säger Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI.
– 2013 bedömde vi den ryska militära handlingsfriheten utifrån förutsättningen att Ryssland skulle svara på ett uppkommet hot med lite tid till förberedelser. I ljuset av de senaste årens utveckling, bedömer vi de tillgängliga resurserna för militära operationer utifrån antagandet att Ryssland tar initiativet till att använda militärt våld.
Den ryska militära handlingsfriheten analyseras avseende tre övergripande uppgifter: operationer med försvarsgrensgemensam strid, fjärrstrid och strategisk avskräckning. De militära förband som Ryssland kan avdela för att lösa dessa uppgifter har fortsatt att växa – särskilt väster om Ural. Ryska militärstrategiska tänkare ägnar dessutom mycket uppmärksamhet åt en mängd icke-militära medel, det som ibland kallas hybridkrigföring.
Militär-patriotiska ungdomsorganisationer
Försvarsutgifternas andel av BNP i Ryssland har ökat från 3,6 procent år 2005 till 5,4 procent 2015. Politiskt prioriteras försvarsutgifter före andra utgiftsposter i budgeten. Samtidigt har förverkligandet av det statliga beväpningsprogrammet förbättrat den ryska försvarsindustrins utsikter att spela en viktig roll för rysk militär förmåga under de kommande tio åren.
Den säkerhetspolitiska utvecklingen fortsätter att präglas av anti-amerikanism, patriotism och ett auktoritärt politiskt system i Ryssland.
– Framtida generationer ska uppfostras i patriotisk anda, och det finns ett stort antal olika ungdomsorganisationer vars syfte är att ingjuta militär-patriotiska värderingar i de unga, avslutar docent Gudrun Persson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
