Ett utbrott av Rift Valley-feber rapporterades nyligen vid gränsen mellan Niger och Mali i Västafrika. Hittills har 64 fall, varav 23 dödsfall bekräftats i Niger, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Umeåforskaren Osama Ahmed Hassan vid Umeå universitet ingick i den den internationella expertgrupp som nyligen reste till Mali på uppdrag av FN:s livsmedel- och jordbruksorganisation FAO/FN.
Expertuppdraget i Mali skedde mellan 29 november och 6 december som ett nära samarbete mellan FAO/FN, WHO och Världsorganisationen för djurhälsa (OIE). Målet var att utveckla och förbereda en handlingsplan för att på kort-, mellan- och lång sikt hindra en potentiell spridning av Rift Valley-feber från Niger till Mali.
Osama Ahmed Hassan, som är expert på Rift Valley-feber och verksam vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och Enheten för virologi samt medlem i svenska forskningsnätverket One Health Sweden, beskriver det pågående utbrottet som potentiellt väldigt allvarligt:
– Vi har lärt oss från ebolaepidemin i Västafrika 2014 att utbrott av virala blödarfebrar kan uppstå hastigt om inte kraftfulla lokala motåtgärder sätts in i tid. Känslan av att det här är bråttom är anledningen till att jag snabbt antog mig uppdraget från FAO/FN.
En zoonotisk virussjukdom
Rift Valley-feber som sprids från djur till människa genom direktkontakt eller myggbett. Utbrott sker vanligtvis efter kraftigt regnväder då miljömässiga förhållanden gynnar de myggor som sprider viruset. Utbrott av Rift Valley-feber kan orsaka storskaliga mängder missfall hos gravid boskap och dödsfall hos nyfödda djur. För människor finns inget vaccin eller botemedel mot Rift Valley-feber, som kan leda till en dödlig form av blödarfeber kopplad till njursvikt, hjärnhinneinflammation och förlorad syn.
Mellan 2006 och 2008 skedde flera utbrott av Rift Valley-feber i Östafrika (Kenya, Tanzania, Somalia, Sudan och Madagaskar), vilka ledde till ungefär 230 000 fall där människor smittades och 553 registrerade dödsfall. På grund av farhågor att viruset ska få ytterligare spridning leder utbrott oftast till att handeln med boskap stoppas. Dessa handelsstopp får stora socioekonomiska konsekvenser och skapar osäkerhet i livsmedelsförsörjningen både för drabbade exportländer och importländer, men får framförallt förödande effekter för lokala bönder och djurhållare.
Vill hindra en fortsatt geografisk spridning
Hälso- och djurhälsoorganisationer i Mali tror att en så kallad One Health-procedur är den bästa strategin för att motverka Rift Valley-feber eftersom det handlar om en sjukdom som sprids i mötet mellan djur, människor och den lokala miljön. Enligt Osama Ahmed Hassan är det helt nödvändigt att få med sig lokalbefolkningen i områden som riskerar att drabbas av Rift Valley-feber, vilket är vad One Health-proceduren går ut på.
Tyvärr så försvårar det fortsatt komplicerade säkerhetsläget i Mali för implementeringen av motåtgärder, såsom djurvaccinering, epidemiologisk bevakning, riskkommunikation, begränsad boskapsförflyttning samt regional reglering av boskapshandel. Dessutom så är internationellt tekniskt stöd från utomstående donatorer helt nödvändigt för att länder med begränsade resurser såsom Mali och Niger ska kunna implementera preventiva- och kontrollinsatser.
– Utan kreativa idéer som är relevanta för den maliska kontexten så blir åtgärderna svåra att implementera. Men det behövs också ett snabbt agerande innan det sker en fortsatt geografisk spridning av viruset. Vi måste komma ihåg att sjukvårdssystemen i Västafrika ännu inte återhämtat sig från den katastrofala ebolaepidemin. Jag vet att Sverige kan spela en ledande roll i denna och andra globala hälsofrågor genom forskning och genom att bidra med expertis, säger Osama Ahmed Hassan.
Vid Umeå Universitet finns en forskargrupp som under ledning av virologen Magnus Evander studerar olika aspekter av Rift Valley-feber. De publicerade nyligen forskningsresultat i Lancet Global Health som visar att gravida kvinnor har sju gånger större risk att drabbas av missfall om de infekterats med Rift Valley-feberviruset.
Osama Ahmed Hassan är en epidemiolog från Sudan som fokuserar på infektionssjukdomar och som studerat framväxande zoonotiska sjukdomar såsom Rift Valley-feber i Östafrika och den arabiska halvön. Han har en magisterexamen och Ph.D. i folkhälsoepidemiologi från Umeå universitet. I sin forskning fokuserar Osama på förbättrade metoder för övervakning, riskkommunikation och innovativa verktyg för att tidigt upptäcka och motverka sjukdomsspridning.
Kontaktinformation: Osama Ahmed Hassan Telefon: 070-638 2571
E-post: osama.a.hassan@umu.se
– Bakterier är ofta enklare att behandla. Virus interagerar med värden och lär sig snabbt att ta sig runt de hinder vi lägger i vägen, säger Magnus Johansson, forskare i medicin vid Örebro universitet, som arbetar med molekylär och cellbiologisk TBE-forskning.
TBE (Tick-borne encephalitis)
TBE är en virussjukdom som sprids av fästingar och som kan orsaka en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. De flesta som smittas får lindriga besvär och blir friska efter ungefär en vecka, men upp till en tredjedel får hjärn- eller hjärnhinneinflammation.
– Vi måste ta reda på mer om de bakomliggande mekanismerna och hur de påverkar sjukdomsförloppet för att kunna förebygga och behandla sjukdomar som orsakas av TBE-virus.
Olika varianter av viruset hjälper varann Örebroforskarna har tidigare upptäckt att olika varianter av viruset kan finnas i en och samma fästing i naturen. Nu har de undersökt viruset i cellodlingar och i möss och studien visar att längden på en intern RNA-sekvens (RNA är virusets motsvarighet till DNA) i arvsmassan ”Poly A” har stor betydelse. Ett långt Poly A gör att viruset inte är stabilt utan formar nya varianter i samma cell eller i samma däggdjur.
– När det blir många virusvarianter så hjälper de varandra och blir mer aggressiva. Det ser vi då värddjuren i våra studier dör snabbare, säger Naveed Asghar, forskare i medicin vid Örebro universitet.
– Det är faktiskt tvärtemot vad vi hade förväntat oss. Vi trodde att den korta varianten av Poly A som replikerar snabbare skulle ge ett mer aggressivt virus. Men det visade sig att den långa som inte kopierar sig självt alls lika snabbt utan istället skapar nya mutationer var mer virulent.
Ett globalt hälsoproblem Släktet flavivirus är ett globalt hälsoproblem, som sprids till människor av myggor och fästingar. Släktet innehåller flera olika virusarter som Dengue-, TBE- och Zika-virus. Trots att dessa arter är närbesläktade orsakar de olika sjukdomar som blödarfeber, hjärninflammation och missbildning av hjärnan, så kallad mikrocefali.
TBE är allvarligt och på uppgång. 200-300 personer smittas varje år av viruset i Sverige och det sprider sig till nya områden. Sverige har fler fall än Norge och Finland tillsammans. Eftersom det är ett virus och inte en bakterie kan vi inte behandla det med antibiotika och i nuläget finns inget botemedel.
Magnus Johansson och Naveed Asghar tillhör Inflammatory Response and Infection Suspectibility Centre ett stort skandinaviskt EU interreg projekt, Scandtick Innovation, som undersöker fästingar och fästingburna infektioner. Målet är vacciner och nya antivirala läkemedel, som blockerar viruset från att infektera cellen eller från att replikera sin arvsmassa i cellen.
Kommunerna satsar allt mer på att mobilisera människor i civilsamhället och sociala entreprenörer, istället för att bedriva sociala insatser genom skola, fritidsgård och socialtjänst. Idrottens växande sociala betydelse är ett exempel på det. Det visar David Ekholm vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) i sin avhandling.
– Jag vill synliggöra den här utvecklingen. Vi tar ofta för givet att idrottssatsningarna är bra och hälsosamma men det finns skäl att titta på dem även ur ett kritiskt perspektiv, säger David Ekholm.
Idrott i utsatta områden Han har studerat utvecklingen av idrottsprojekten i Sverige och även på nära håll följt en sådan verksamhet i ett område präglat av social och ekonomisk utsatthet och där syftet varit integration och brottsprevention.
Tanken med satsningarna är att ungdomarna med hjälp av idrottens gemenskap ska få ett bättre självförtroende, självkänsla och en tro på framtiden. Idrotten ska också med sin fostrande roll leda till att de unga säger nej till droger och att de väljer skötsamhet och skolgång.
– Det kan vara jättebra för enskilda ungdomar. Men samtidigt innebär det att de socialpolitiska problemen fokuserar på ungas uppförande och val. De strukturella perspektiven med att människor lever i fattigdom, segregation och utsatthet hamnar i skymundan.
Den nya tidens socialpolitik I den svenska traditionella välfärdspolitiken har materiell utsatthet och strukturell ojämlikhet tidigare stått i fokus för socialpolitiska satsningar. Nu växer en ny form av socialpolitik fram som betonar selektiva insatser med inriktning på fostran och uppförande av enskilda individer, menar David Ekholm.
– Idrottsledarna gör många gånger ett fantastiskt jobb, de är väldigt engagerade och entusiastiska. Men det är viktigt att sätta in idrottsprojekten i ett större sammanhang där tendensen är att individer alltmer görs ansvariga för sin egen välfärd.
Avhandlingen visar också att det sociala arbetet blir mer avprofessionaliserat när idrottsledare och andra frivilliga, liksom välgörenhetsarbete, får en större plats i det socialpolitiska bygget. I det traditionella sociala arbetet värderas socialarbetarnas professionella kompetens. Här ligger fokus mer på frivilligledarnas egna erfarenheter och historia, som att till exempel ha levt i utsatthet eller i segregerade områden.
– Min avhandling visar hur utvecklingen ser ut, hur den kan förstås och vilka socialpolitiska effekter som den här sortens verksamhet bär med sig.Det är sedan upp till politiker och beslutsfattare att bedöma om utvecklingen är bra eller dålig.
Ett samarbete mellan forskare från Kina och Linnéuniversitetet återskapar vegetationshistorien många årtusenden tillbaka, för att dagens klimatmodeller ska bli bättre på att förutsäga hur mänskliga aktiviteter kan påverka framtidens klimat. Den 16 december disputerar Furong Li med avhandlingen Pollen productivity estimates and pollen-based reconstructions of Holocene vegetation cover in northern and temperate China for climate modeling, där hon har rekonstruerat landvegetationen i delar av Kina under 11 000 år.
Växtpollen kan ge säkrare klmatmodeller Dagens klimatmodeller behandlar vegetation och dess samspel med klimatet, men modellerna simulerar enbart den naturliga, klimatstyrda vegetationen. För vegetation som har skapats av människan (som avskogningar, odlade marker och betesmarker) använder klimatmodellerarna modellbaserade scenarier. Professor Marie-José Gaillard undersöker miljö- och vegetationshistoria över långa tidsperspektiv med hjälp av växtpollen bevarade i sjösediment och torvmossar:
– Genom att ge klimatmodellerna kunskap om hur människan har påverkat växtligheten över flera tusen år tillbaka kommer modellerna att bli mycket bättre på att simulera klimat och förutsäga hur människans påverkan kan påverka framtida klimat.
– Människans markanvändning påverkar koldioxidbalansen i atmosfären men också värmeutbytet mellan jorden och atmosfären, berättar Marie-José Gaillard. Därmed är till exempel en barrskog inte endast en kolsänka (fångar koldioxid från atmosfären genom fotosyntes) men också en värmekälla. Dessa två processer resulterar i motsatta effekter vad gäller temperaturen. Nettoeffekten är fortfarande okänd vilket innebär att vi inte vet om plantering av skog alltid är positiv mot klimatuppvärmning.
Kartlägging pågår över hela världen Rekonstruktioner av forntida växtlighet på jorden är därför mycket efterfrågade av klimatmodellerarna. Genom att studera växtpollen bevarade i sjöavlagringar och torvmossar kan man rekonstruera både den naturliga och den mänskligt betingade vegetationen.
– Genom att till exempel beräkna hur utspridda olika typer av växter var över en landyta kan vi med klimatmodeller studera hur människans markanvändning påverkat klimatet i forntiden, förklarar Marie-José Gaillard.
Linnéuniversitetets forskare har tillsammans med utländska kollegor tagit fram en modell för att beräkna utbredningen av forna tiders växtlighet utifrån pollen. Metoden ”översätter” pollendata till landvegetation.
Sedan ett par år tillbaka finns en rekonstruktion av landytan för en stor del av Europa under de senaste 11 000 åren. Den publicerades av doktoranden Anna-Kari Trondman, Marie-José Gaillard och ett stort antal forskare i Europa.
– För att kunna användas i globala klimatmodeller är motsvarande kartläggning nödvändig över hela världen. Kollegor i USA, Central och Sydamerika, Afrika och Asien jobbar med detta, berättar Marie-José Gaillard.
Mänsklig påverkan redan för 7500 år sedan Furong Li har i sin avhandling rekonstruerat landvegetationen i norra och tempererade Kina från 11 000 år tillbaka till idag, genom att använda samma metod som tidigare använts för Europa. Resultaten visar att människan påverkade vegetationen genom avskogning redan för 7 500 år sedan. Avskogningen ökade sedan stegvis, tills den för cirka 2 000 år sedan var nästan lika stor som idag eller till och med större än idag.
Furong Lis rekonstruktioner visar att scenarierna för mänsklig avskogning som används i klimatmodellerna ofta underskattar utbredningen av avskogade områden i förhistorisk tid. Det innebär att dessa måste justeras för att vara användbara i klimatmodelleringssyfte. Dessutom kan de pollenbaserade rekonstruktionerna i sig användas av klimatmodellerare, snarare än de simulerade scenarierna.
Modellen ska användas över hela Kina Som ett bidrag till det internationella forskningsprojektet PAGES (Past Global Changes LandCover6k) koordinerat av Marie-José Gaillard, och tack vare ett utbytesprojekt finansierat av STINT har Marie-José Gaillard och doktoranden Furong Li, tillsammans med kollegor i Kina, utfört motsvarande rekonstruktion för Kinas tempererade regioner. Som en följd av det nära samarbetet är nu en grupp kinesiska forskare på Sverigebesök. De är här för att lära sig om modellen och hur man använder den.
– Vi har ett väldigt bra samarbete, säger professor Qinghai Xu från Hebei Normal University, Shijiazhuang, Kina. Vi vill använda den här modellen över hela Kina och vi bygger nu upp vår kunskap och expertis på området.
– Kina är viktigt i studien av förhållandet mellan klimat och markanvändning, eftersom landet har en särskild lång historia av mänsklig påverkan på miljön, säger Marie-José Gaillard. Deras resultat kommer att tillföra mycket till klimatmodellerna.
Avhandling:
Författare: Furong Li
Titel: Pollen productivity estimates and pollen-based reconstructions of Holocene vegetation cover in northern and temperate China for climate modelling
Kontakt:
Marie-José Gaillard-Lemdahl, professor i paleoekologi och handledare till Furong Li, telefon 073-029 26 63
Furong Li, disputerande, telefon 0761-73 37 10
Annika Sand, pressansvarig, 076-830 01 05
Avgörande för att kunna använda självkörande lastbilar i fordonståg är att utbytet av information mellan lastbilarna är pålitligt. Ny forskning från Högskolan i Halmstad hjälper till att säkra realtidskommunikationen mellan fordonen.
Syftet med att köra i fordonståg är att minska luftmotståndet för tunga fordon, och det kan minska bränsleförbrukningen avsevärt. Det är positivt både för miljön och för företagens kostnader. Lastbilarna kommunicerar med varandra för att hålla exakt samma hastighet i tåget.
– Fordonet längst fram körs av en människa, medan övriga fordon per automatik följer varandra genom att hålla avståndet till fordonet precis framför. Men körriktningen kontrolleras fortfarande av förare, förklarar Nikita Lyamin.
Lastbilar som kommunicerar omgivningen Han har skrivit en licentiatuppsats, inom datateknik, om fordonståg och kommunikation med ITS-G5 – normer eller standarder för kommunikation gällande fordon vilka är fastställda av European Telecommunications Standards Institute (ETSI).
Det här området, samverkande och intelligenta fordon handlar om kommunikation mellan fordon på vägen och mellan fordon och infrastruktur längs vägen, exempelvis trafikljus. Att det går att lita på att sändningen av meddelandena mellan lastbilarna i ett fordonståg fungerar är avgörande för att körningen ska vara effektiv, säker och pålitlig.
– Leveransen av meddelanden kan vara dålig på grund av överbelastade kommunikationskanaler, olämplig utformning av kommunikationsprotokollen eller till och med attacker utifrån, säger Nikita Lyamin.
– Jag har tittat på de normer för kommunikation som finns i dag och utvärderat när de presterar sämre, för att identifiera anledningen till att något går fel. Med fordon som rör sig i en hastighet på 90 kilometer i timmen gäller det ju att snabbt upptäcka ett problem eller en attack.
Avvärjer hot och störningar Att upptäcka att något är fel är förutsättningen för att ta nästa steg i forskningen, vilket handlar om att minska påverkan av en störning eller en attack och utveckla metoder för att avvärja dessa.
– Jag föreslår en algoritm för att upptäcka så kallade Denial-of-Service-attacker, som hindrar meddelandena, och avsiktliga störningsattacker. Den främsta fördelen med den här detektorn är att den lär sig snabbt. Inlärningen för algoritmen blir inte längre än en sekund, och upptäcker problem med bara några få tiondels sekunders fördröjning.
En annan aspekt som Nikita Lyamin har studerat är hur olika gällande standarder för ITS-G5-kommunikation ser ut, och hur det påverkar bränsleförbrukningen.
– Förmåga att hålla exakt och önskat avstånd i fordonståget påverkar bränsleeffektiviteten i positiv riktning. ETSI:s krav i framtiden för hur avstånden ska hållas kommer att vara strikta och tvingande, och vi behöver studera olika alternativ för att förstå standardiseringsorganets lösningar. Nästa steg är att föreslå förändringar.
Beslutsstödet har sin utgångspunkt i den nationella äldresatsningen 2010-2013. Regionen beviljades medel från SKL för att utveckla en modell för vårdplanering och informationsöverföring. Modellen utvecklades inom ViSam-projektet.
Efter några år involverades även Örebro universitet i uppdraget, för att undersöka och säkerställa att det är rätt data som beslutsstödet utgår från.
Inga tidigare rutiner om sköterskornas bedömningar
– En sak förvånade mig, och det var hur lite man inom kommunal hälso- och sjukvård tidigare talat om hur en medicinsk bedömning bör utföras, säger Fredrik Svensson, samverkansledare för södra länsdelen inom Region Örebro län.
– Man har helt enkelt tagit för givet att alla sjuksköterskor redan gör korrekta bedömningar utifrån det faktum att de är legitimerade sjuksköterskor. I verkligheten innebär det att bedömningen blir subjektiv och beroende av sjuksköterskans kompetens och tidigare erfarenhet. Jag har inte hittat en enda kommun i Sverige som tidigare haft någon form av direktiv eller rutin för hur sjuksköterskan inom kommunal hälso-och sjukvård ska göra sin medicinska bedömning, säger Fredrik Svensson, som tror att det kan bero på att fokus snarare legat på omvårdnadsdelen.
Men vårdsituationen har förändrats. Allt fler blir äldre, och allt fler blir allt sjukare. Samtidigt bor många kvar hemma under längre tid, något som innebär att kraven och belastningen på den kommunala sjukvården har ökat. Där blir ett beslutsstöd extra värdefullt, inte minst eftersom sjuksköterskor inom hemvården ofta arbetar ensamma.
Likvärdiga bedömningar
Beslutsstödet består av kontroll av olika värden, som feber, hjärtfrekvens, andning, medvetandegrad och syremättnaden i blodet. Genom att väga samman och alltid göra en likvärdig bedömning av patientens värden blir det enklare för både sjuksköterskan, SOS och akuten att veta att det är rätt beslut om fortsatt vård som fattas.
Beslutsstödet har också lett till en mer effektiv kommunikation mellan den kommunala sjuksköterskan, SOS, ambulans, distriktsläkare och akuten. Enligt professor Annica Kihlgren, Institutionen för hälsovetenskaper, har det visat sig att dessa olika grupper av vårdpersonal inte alltid pratar samma språk vilket kunnat leda till missförstånd. Genom beslutsstödet har risken för feltolkningar minskat och förhållandet mellan vårdmedarbetarna förbättrats.
– Det blir nu rätt grupp som kommer till akuten, vilket borgar för en ökad patientsäkerhet. Transporter av äldre personer kan annars upplevas som ovärdigt och väldigt jobbigt, säger Annica Kihlgren, som tidigare lett olika forskningsprojekt med inriktning mot äldres hälsa och livsvillkor.
– Vi har också sett att sjuksköterskorna känner sig mer professionella när de har beslutsstödet att hålla sig till.
Insamling av ytterligare vitalparametrar
Trots att allt pekar på att det är positivt att ha och använda beslutsstöd, har det inte varit helt enkelt att införa det överallt. Vissa personer har inte sett vikten av att bli mer strukturerade i sina beslut och bedömningar.
– Implementeringen är inte alldeles enkel. Den tar en del tid och engagemang i anspråk, trots att beslutsstödet så gott som överallt varit efterfrågat, säger Fredrik Svensson.
Genom det arbete den medicinska expertgruppen gjort, där specialistläkare ingår, har referensvärden i beslutsstödet korrigerats. Beslutsstödet används nu i hela Örebro län.
– Vi ska nu gå vidare i våra studier tillsammans med Region Kronoberg och landstinget Blekinge för att undersöka tre områden: där det fungerat bra, där det fungerat sämre och där det är helt nytt, säger Annica Kihlgren.
Tanken är att samla in ytterligare vitalparametrar, så att 1 000 personer ingår. Man vill bland annat titta på om färre åkt in till sjukhus än innan beslutsstödet infördes, samt hur de som kommer in till akuten mår. På sikt vill man även införa beslutsstöd som en naturlig del i undervisningen som blivande sjuksköterskor får.
Bedömningen blir tydlig, kvalitetssäkrad och strukturerad.
Omhändertagandet sker på optimal vårdnivå.
Tryggheten för sjuksköterska, anhörig och den enskilde patienten ökar.
Informationen till distriktsläkare blir bättre.
Bedömningen sker på samma vis varje gång oavsett vilken sjuksköterska som möter patienten.
Användningen av sjuksköterskans kompetens ökar.
Dokumentation och uppföljning blir enklare.
Antalet lågt prioriterade äldre patienter på akutmottagningen minskar.
Risken för oplanerad återinläggning minskar.
Innebär en kvalitetssäkring av den insats som sjuksköterskan utför.
Forskningsprojektet MAGIC-DML är ett internationellt samarbete för att studera inlandsisens volymförändringar i Dronning Maud Land i Antarktis. Området är till stor del täckt av den östantarktiska inlandsisen. Isen är så tjock att det bara är de högsta bergstopparna, så kallade nunataker, som sticker upp ur istäcket.
Forskarnas mål är att återskapa inlandsisens historia, specifikt hur dess tjocklek och utbredning har varierat över tid. Genom att samla in och bestämma åldern på prover från stenblock på olika höjder på nunatakerna, testas och förbättras numeriska modeller av isytans förändringar. Med hjälp av modellerna kan forskarna se hur inlandsisen påverkas av klimatförändringar, både historiskt och i framtiden.
– Forskningen ger viktig baskunskap för att bättre kunna förstå klimatvariationer i polarområdena, säger Arjen Stroeven, professor vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet och forskningsledare för MAGIC-DML.
Forskningsstationen Wasa är utgångspunkt Den svenska forskningsstationen Wasa är en del av Polarforskningssekretariatets fasta infrastruktur för forskning. Wasa ligger vid Vestfjella i Dronning Maud Land och är utgångspunkt för forskarnas arbete i fält. Under säsongen ska underhållsarbete utföras på Wasa och sekretariatet bemannar expeditionen med personal dels till det egna arbetet på Wasa, dels som stöd till forskargruppen.
Polarforskningssekretariatets personal flyger från Sverige 15 december och beräknas anlända till den tyska forskningsstationen Neumayer i Antarktis 19 december. Vid jultid kommer en stor del av expeditionens utrustning till Neumayer med det sydafrikanska fartyget S.A. Agulhas II. Därefter transporteras utrustningen vidare till Wasa med terrängfordon.
Forskargruppen anländer till Wasa 10 januari och kommer att arbeta i Dronning Maud Land fram till 18 februari. Under hela fältsäsongen kommer forskarna att få stöd och experthjälp av Polarforskningssekretariatets logistikpersonal, som bland annat ansvarar för transporter, teknik, säkerhet och sjukvård, både på Wasa och i fält.
Om expeditionen
MAGIC-DML står för Mapping, Measuring and Modelling Antarctic Geomorphology and Ice Change in Dronning Maud Land. Forskargruppen som kommer att arbeta i fält under expeditionen består av: Jennifer Newall, Purdue University, USA, och Stockholms universitet, Ola Fredin, Norges geologiske undersøkelse (NGU), Neil Glasser, Aberystwyth University, Storbritannien och Nathaniel Lifton, Purdue University, USA
Avhandlingen är en historisk genomgång av bostadspolitiken kring trångboddhet och visar hur synen på boende och bostäder har förändrats över tid: från 30-talets farhågor om moraliska problem kopplade till trångboddhet, till 60-talets efterfrågan på större bostäder och fokus på trångboddhet ur ett socioekonomiskt perspektiv.
Ny sorts trångboddhet i städerna
Den nuvarande bostadsnormen kom till på 80-talet. Individens egen rätt att välja storlek på bostaden poängterades och normen antogs trots diskussioner, då den ansågs kunna utgöra en bedömningsgrund för att få bostadsbidrag. Normen som sattes är att makar delar sovrum, medan alla barn i hushållet ska ha ett eget sovrum. En kritiserad norm, som inte minst i storstäderna är svår att leva upp till och som i praktiken inte fick någon reell betydelse.
Sedan trångboddhetsnormerna kom till har synen på bostäder gått mot att bli än mer individualiserad och marknadsorienterad. En ny sorts trångboddhet har dykt upp i storstäderna. Människor väljer att bo trångt till förmån för centrala och attraktiva citylägen.
– I allmänt tal vill man inte ens kalla människor i innerstaden för trångbodda. Här beskrivs sällan problemen i termer av smuts och för många barn på liten yta, ord som ofta används för att beskriva problemen med trångboddhet i utsatta områden. Istället lyfter till exempel medierna gärna fram de positiva aspekterna av att bo trångt i attraktiva innerstadsområden, berättar Helen Ekstam, doktor i sociologi vid IBF.
Klimatsmart compact living
I inredningstidningar beskrivs dessa små boenden i positiva ordalag som compact living, klimatsmarta och väldesignade med nyskapande förvaringslösningar. Inspirerande inredningsreportage från trångbodda i miljonprogramsförorter eller rapporter om hur hygienen kan vara svår att upprätthålla i en sekelskiftsetta i innerstaden är sällsynta.
Miljöaspekten av att bo trångt lyfts ofta som en positiv effekt. Men avhandlingen visar att de som är trångbodda i innerstaden i lägre utsträckning anser att bostaden är anpassad efter de egna behoven.
– Den här Oroad för har länge stått oemotsagd. Min studie visar att människor som bor trångt i innerstaden kanske inte är så nöjda som inredningsmagasinens färgglada reportage ger sken av.
Det är områdets attraktionskraft som gör att de ändå stannar kvar, eftersom platsen i det här fallet har större betydelse än bostadens storlek, förklarar Helen Ekstam.
Oro för en sänkt bostadsstandard
Helen Ekstam anser att båda typerna av trångboddhet behöver problematiseras. Hon är orolig för att den bostadsstandard som succesivt har höjts under åren kommer att sänkas i framtiden, när samhället försöker hitta snabba lösningar på den bostadsbrist som råder runt om i landet.
– Det finns ett helt annat sätt att se på trångboddhet idag. Trots att trångboddheten ökar i samhället är det politiskt problematiskt att uttala sig om bostadspolitikens inriktning med hjälp av boendetäthet. Makten att definiera vad som är ett bra boende har flyttats över från staten till individen och det gör det politiskt omöjligt att skapa en ny trångboddhetsnorm, säger Helen Ekstam.
För 36 år sedan när Kjell Ericson, vd på Konsultcompagniet var i USA, fick han höra historien om ett sjukhus i Minneapolis där ledningen undrade varför operationslagen, bestående av exakt samma kompetenser, kom till så olika resultat.
Någon i sjukhusledningen hittade en bok av William Marston, en amerikansk psykolog, och konstruerade utifrån den ett frågeformulär för att undersöka personligheten hos dem som ingick i de olika operationslagen.
Testar om det är värt att ingå äktenskap
– Personlighetstestet blev en kommersiell produkt, men de fem personer som tog fram den blev osams och skapade sedan varsin modell, säger Kjell Ericson.
Kjell Ericson konstruerade många år senare ett eget personlighetstest utifrån en tillämpning som han hittade i Norge.
Testet går ut på att ta ställning till fyra ord i taget, där du ska välja det ord som är mest respektive minst betecknande för dig i din arbetssituation.
– Jag brukar poängtera att resultatet är ett samtalsunderlag och inte en diagnos. Jag har fått frågan om man kan se om en människa är alkoholist och det kan man absolut inte.
I Sverige rör sig samtalen ofta kring arbete. Någon ska rekryteras, en arbetsgrupp ska utvecklas. I USA finns andra användningsområden.
– Där använder många vigselförrättare den här typen av test på de som ska vigas, säger Kjell Ericson. De säger inte att de inte bör gifta sig men kan peka på var konflikterna kommer att hamna.
Fem dimensioner av personligheten
Det finns en uppsjö av personlighetstest att välja på. Många utgår ifrån fem dimensioner av personligheten, ”big five”: öppenhet, följsamhet, samvetsgrannhet, extroversion, neuroticism.
Nästan alla tester bygger på någon variant av självskattning. Antingen genom att testpersonen, som i Kjell Ericsons test, tvingas välja mellan olika påståenden. Eller genom att testpersonen skattar ett påstående genom att placera det på en skala över hur väl det stämmer in. Svaren ska sedan jämföras med något slags normgrupp. I idealfallet låter man ett statistiskt urval av befolkningen utgöra normgruppen, men det skulle bli väldigt dyrt så de flesta låter normgruppen växa fram ur de som gör testet.
– Idag jämför man med de som söker jobb och gör testerna, vilket kan bli missvisande eftersom det oftast är blivande chefer som gör tester och de kanske har andra egenskaper, säger Anders Sjöberg, docent i psykologi vid Stockholms universitet.
Anders Sjöberg, som själv har utvecklat personlighetstester, beskriver processen så här: Först låter man ett par tusen personer svara på kanske 600 frågor. Sedan gör man statistiska analyser av vilka frågor som hör ihop och ger dem ett medelvärde. När testet ska utvärderas reduceras antalet personer och frågor och svaren jämförs sedan med något mått på prestation.
– Man kan ha säljresultat om det handlar om en säljorganisation, men oftast handlar det om lönekriteriesystem, säger Anders Sjöberg. De som fick högt på egenskaper som organisationen ville ha fick högre lön och då betraktade vi det som prestationsmått. Det ser olika ut beroende på vilken organisation det handlar om.
Kvinnor och invandrare svarar ärligare
Den som konstruerar testet ska redovisa vilka val som görs, framför allt vilka frågor som väljs bort och varför. Hur själva beräkningen ser ut är däremot oftast upphovsrättsskyddat, och visas bara för den organisation som utvärderar tester.
Sedan april 2015 är det Den Norske Veritas, DNV-GL, som utvärderar personlighetstester. Även om metoderna skiljer sig åt, och ofta är hemliga, använder sig de flesta test av något slags faktoranalys; en statistisk metod som går ut på att hitta samband mellan testets olika delar och på så sätt komma fram till grundläggande dimensioner av personligheten.
Anders Sjöberg uppskattar att det görs runt en miljon tester per år i Sverige. Många används fel, som underlag till en anställningsintervju.
– Om resultatet används i intervjun sänks det samband som finns mellan testresultat och prestation. Istället ska man tidigt bestämma att de som ligger över ett visst värde på till exempel målmedvetenhet kallas till intervju.
Ett omdebatterat problem med personlighetstester är risken för skönmålning. Skönmålning uppstår när testpersonen försöker anpassa sina svar till de normer som råder i samhället, eller de hen antar råder på den arbetsplats där hen söker jobb.
Lennart Sjöberg, professor emeritus i ekonomisk psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm och grundare av företaget Psykologisk metod, menar att kvinnor och invandrare tenderar att svara mera ärligt. Och om det inte finns en metod för att kompensera för skönmålning missgynnas dessa grupper kraftigt vid till exempel chefsrekryteringar.
Statistisk metod ska skala bort skönmålning
Det test som Lennart Sjöbergs företag säljer mäter inte fem dimensioner utan 20. Mätningen sker genom 250 påståenden som testpersonen ska placera på en femgradig skala.
– Vi har smalare skalor som är inriktade på specifika aspekter i arbetslivet. Problemet med Big five är att de är väldigt breda och har svaga samband med arbetslivskriterier, till exempel hur mycket man åstadkommer på jobbet eller hur det bedöms av ledningen.
Lennart Sjöberg använder en statistisk metod, regressionsanalys, för att efteråt rensa bort en eventuell skönmålning.
Martin Bäckström, professor i psykologi vid Lunds universitet, forskar i personlighetsmätning. Hans forskarlag har i tio år försökt formulera frågor som kan minska risken för skönmålning.
– Vårt mål har varit att konstruera personlighetstest som inte är så känsliga för skönmålning, för alla vet att om man ska svara på ett självskattningstest så har man möjligheten att skatta sig själv lite bättre än man uppfattas i relation till någon sorts norm.
Djungel av tester som alla är den bästa
Forskarna har tagit fram mellan 1200 och 1300 frågor, av dem har de valt ut 160. Testet är nu under utvärdering och en vetenskaplig artikel är inskickad till en tidskrift. När utvärderingen är klar kommer testet att vara gratis. En risk är att det försvinner i testdjungeln.
– Det finns många tester och många presenterar sig som något unikt och fantastiskt, vilket gäller också oss, så det är inte lätt att tränga igenom.
Men frågan är om det är lönt att försöka göra någonting åt skönmålningen.
– Forskningen går framåt där också, men än har man inte hittat någon säker metod, säger Anders Sjöberg. Det är samma sak som i en intervjusituation, de som har en förmåga att anpassa sina svar har en tendens att anpassa sig på arbetsplatsen också.
Text: Johan Frisk på uppdrag av Forskning.se
De första personlighetstesterna
Den amerikanske psykologen William Moulton Marston publicerade 1928 Emotions of normal people. Han beskriver i den hur människor lär sig och väljer attityd i förhållande till den miljö de verkar i. Beroende på om de verkar aktivt eller passivt i en vänlig eller fientligt miljö framträder fyra huvudsakliga beteendemönster:
Dominans
Inflytande
Stabilitet
Anpassningsbarhet
Baserat på Marstons forskning utvecklades DISC-profilen eller DISA-metoden, där personer får välja ord som beskriver hur de agerar i yrkesmässiga situationer. DISC är förkortningen för de fyra parametrarna som Marston ansåg kunde förklara människors beteende.
Marston uppfann även lögndetektorn, och dessutom WonderWoman (Mirakelkvinnan), en av trettiotalets mest populära superhjältar.
Bild: Dr. William M. Marston testar sin ”lögndetektor”. By The Morning Tulsa daily world (LOC) [Public domain], via Wikimedia Commons
Ett nytt solsystem bildas inuti ett stort moln av gas, stoft och damm som krymper och kondenserar på grund av tyngdkraften. Så småningom blir det så tätt packat att mitten störtar samman och bildar en boll av gas. Trycket inuti hettar upp materialet och skapar ett lysande klot av gas: en stjärna. Återstoden av gas- och stoftmolnet roterar i en skiva runt den nybildade stjärnan. I skivan börjar materialet hopa sig i allt större klumpar som till slut blir planeter.
I omgivningarna runt nybildade stjärnor, eller protostjärnor, har forskare tidigare sett tecken på kraftfulla, virvlande vindar och utflöden. Men fram tills nu har ingen kunnat se hur dessa vindar bildas.
Nybildad stjärna i Oxens stjärnbild Per Bjerkeli är astronom vid Chalmers och vid Niels Bohr-institutet vid Köpenhamns universitet.
– Med hjälp av Alma har vi observerat en protostjärna vid ett mycket tidigt stadium i sitt liv, säger han. Vi ser hur vinden likt en tromb lyfter upp materia och gas från den snurrande skivan där ett nytt solsystem håller på att bildas.
Teleskopet Alma (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) består av 66 antenner som observerar universum i ljus med våglängd runt en millimeter från Chajnantorplatån i Chile, 5000 meter över havet. Protostjärnan som Alma nu observerat, som kallas TMC1A, ligger i stjärnbilden Oxen, 450 ljusår bort. Forskarna har fått se detaljer som inte tidigare skådats i ett system av det här slaget.
Protostjärna
En protostjärna är ett förstadium i en stjärnas utveckling där moln av väte, helium och rymdstoft kontraherar innan den når den så kallade huvudserien. Källa: Wikipedia
– När gasmolnet drar ihop sig börjar dess material rotera allt fortare, precis som en konståkare snurrar allt snabbare under en piruett genom att dra in armarna mot kroppen. För att sakta ner rotationen behöver energi föras bort, och det kan ske när en vind börjar blåsa från den nya stjärnan. Vinden bildas i skivan som omger protostjärnan och då roterar den också tillsammans med den. När den snurrande vinden rör sig bort från stjärnan tar den med sig en del av rotationsenergin. Då kan gasen och stoftet som ligger närmast stjärnan fortsätta att dra ihop sig, förklarar Per Bjerkeli.
Kan visa hur planeter bildas runt nya stjärnor Hur skapas den snurrande vinden? En möjlighet som forskare hittills tänkt sig är att den har sitt ursprung alldeles i mitten av den roterande skivan av gas och stoft. Men de nya observationerna talar istället för ett annat ursprung hos vinden.
Jes Jørgensen är biträdande professor i astrofysik och planetvetenskap vid Niels Bohr-institutet och Centrum för stjärn- och planetbildning vid Köpenhamns universitet.
– Vi kan se att den roterande vinden har bildats över hela skivan, förklarar han. Likt en tromb lyfter den upp materia från skivans moln av gas och stoft. Senare släpper vinden taget om molnet så att materian kan lätta. Detta för med sig att molnets rotationshastighet saktas ned, och den nya stjärnan kan därmed hålla ihop. Samtidigt kan materialet i den roterande skivan av stoft och gas klumpa ihop sig och bilda planeter.
Framtida observationer med både Alma och andra teleskop kommer att kunna berätta mer för oss om hur planetsystem kan bildas runt protostjärnor som denna. Det menar Matthijs van der Wiel, astronom vid Astron, Nederländerna.
– Nu vill vi dessutom ta reda på huruvida materialet som släpps från skivan blåses bort helt, eller om det sedan faller tillbaka på skivan och blir en del av det unga planetsystemet, säger han.
Kontakt: Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, tel: 031-772 55 00 eller 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se
Per Bjerkeli, Institutionen för rymd- och geovetenskap, Chalmers och Niels Bohr-institutet vid Köpenhamns universitet, tel: 070-341 31 92, per.bjerkeli@chalmers.se
Glioblastom är en mycket aggressiv tumörform och drabbade patienter överlever bara i genomsnitt cirka ett år efter diagnos. Forskare tror att svårigheten att behandla sjukdomen beror på att det i tumören finns så kallade gliom-initierande celler (GI-celler) som fungerar som en sorts stamceller som kan börja växa till igen, efter att patienten genomgått behandling.
Studien som gjorts av forskare vid Uppsala universitet visar att det i en och samma tumör fanns olika stadier av GI-celler som var olika resistenta mot behandling. Cellstadier som var resistenta mot strålning var också resistenta mot cellgifter och stadier som var resistenta mot ett sorts cellgift var också resistenta mot de flesta andra testade cellgifterna.
Gradvis olika resistens i tumörcellerna
– Ett annat intressant fynd var att det inte gick att dela upp GI-cellerna i distinkta grupper, där en grupp var resistent och en annan känslig. Istället fanns det en gradient av celler med olika resistensnivåer, säger Anna Segerman som har lett studien tillsammans med Bengt Westermark vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.
– Vi såg också ett samband mellan resistensnivån och molekylära egenskaper hos tumören som kan kopplas till sjukdomsprognos. GI-cellerna som var i ett resistent stadium hade egenskaper som kopplas till sämre prognos och GI-celler i ett känsligt stadium uppvisade egenskaper som kopplas till bättre prognos.
Ny taktik för att bekämpa glioblastom
En ny strategi för att behandla glioblastom skulle kunna vara att komma år tumörens heterogenitet, det vill säga blandningen i en och samma tumör av GI-celler som är olika resistenta och som kan kopplas till olika prognos.
– Vår hypotes är att blandningen av GI-celler med olika resistensnivåer beror på att cellerna kan växla mellan de olika stadierna. Med mer kunskap om hur det går till skulle man kunna utveckla behandlingar som går ut på att programmera om GI-cellerna så att de blir mer känsliga mot strålning och cellgifter, säger Bengt Westermark.
Tranor, gäss och sångsvanar ökar i antal i såväl Europa som Nordamerika på grund av skydd, restaurerade våtmarker, större åkrar och mer höstsådda grödor som erbjuder mat året runt. När de flyttar samlas de i stora mängder, främst på platser som erbjuder både våtmarker för övernattning och jordbruksmark där de kan söka föda.
Lovisa Nilsson har har studerat hur tranor rör sig och hur de väljer platser att söka föda på i jordbrukslandskapet. Eftersom tranor, gäss och svanar har liknande behov och vanor är resultaten intressanta för förvaltningen av de flesta stora betande fåglar.
Söker föda utanför de skyddade markerna
I arbetet har Lovisa Nilsson sett att det nätverk av skyddade områden (Natura 2000-områden) som har inrättats längs tranornas västeuropeiska flyttväg uppfyller sitt naturvårdssyfte. Samtidigt har hon konstaterat att tranorna inte nöjer sig med dessa skyddade marker, utan också letar föda på omkringliggande jordbruksmark. Risken att tranor ska orsaka skördeförluster var därmed större för lantbrukare med marker i närheten av Natura 2000-områden.
– Det här kan förvärra den intressekonflikt som finns mellan jordbruket och arbetet med att bevara tranor och andra fågelarter som är beroende av Natura 2000-områden. Det är en viktig insikt, för då kan man styra mer åtgärder dit. Ett sätt är att skapa buffertzoner med mer förebyggande åtgärder runt Natura 2000-områden; ett annat är att ge lantbrukare där mer ersättning, säger Lovisa Nilsson.
Stubbåker med spillsäd håller tranorna borta
Lovisa Nilsson har också visat att tranornas beteende styrs av aktiviteter i jordbruket – till exempel typ av gröda, tid sedan tröskning och hur mycket föda en åker erbjuder. Andra saker som påverkar var de väljer att vistas är störningar från människor, till exempel trafik och aktivitet runt hus och gårdar, och avståndet till övernattningsplatserna.
– Stubbåkrar med god tillgång på spillsäd, nära övernattningsplatserna, visade sig ha stor potential att styra tranorna bort från oskördade grödor och på så vis minska risken för skördeförluster.
Avhandlingen visar också att storleken på det område som viltförvaltningen tar hänsyn till vid beslut om förebyggande åtgärder inte alltid överensstämmer med det område som tranorna faktiskt rör sig över under en dag. Tranorna använder större områden än vad som tidigare varit känt.
Viktigt med samarbete mellan naturvårdare och lantbrukare
– Detta bör tas med i beräkningen vid beslut om förbyggande åtgärder, såsom ”avledningsåkrar” där tranorna lämnas ostörda och skyddsjakt som skrämmer dem från växande gröda.
Förutom ännu mer kunskap om hur tranor rör sig och söker föda tror Lovisa Nilsson att det är viktigt med ett bättre samarbete mellan olika intressegrupper, till exempel naturvårdare och lantbrukare.
– Dessutom behöver skadeproblematiken och intressekonflikterna hanteras på internationell nivå. Ett sätt att åstadkomma det är att skapa en gemensam förvaltningsplan över nationsgränserna längs med flyttvägen, säger Lovisa Nilsson.
Studierna bygger på inventeringar av tranflockar i jordbrukslandskapet och på data från GPS-försedda tranor i kombination med fältinventeringar av födotillgång i form av spillsäd och åkrar med grödor i olika stadier (stubbåker, växande gröda, plöjd åker etc.) samt data på var EU:s Natura 2000-områden ligger i Europa.
Det huvudsakliga studieområdet var Kvismaren, en unik våtmarksmiljö mitt på Närkeslätten strax sydost om Örebro.
Hur lär man sig att leva bland gift och äta svavelätande bakterier i stället för ”vanlig mat”? Steffen Kiel vid Naturhistoriska riksmuseet har med hjälp av nätverksanalys – en metod lånad från samhällsvetenskapen – undersökt hur djuphavslevande djur tar sig mellan extrema miljöer, som kalla metanläckor och heta undervattenskällor, och lär sig leva i dem.
Det är miljöer där ekosystemen inte ens indirekt är beroende av solljus, som överallt annars på jorden, utan där maten strömmar upp ”direkt ur jorden” i form av svavelväte och metan.
Heta, lertäckta språngbrädor Den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Royal Society Proceedings B, visar att det finns ett slags ”mellanmiljöer” som fungerar som en språngbräda för djuren, både geografiskt och evolutionärt. Där kan de leva och lära sig anpassa sin livsstil till de extrema miljöerna, innan de rör sig vidare och koloniserar dem.
– De här mellanmiljöerna består av heta undervattenskällor som ligger nära kontinenterna och därför är täckta av sediment. De utgör helt klart den viktigaste länken mellan de här olika extrema miljöerna, säger Steffen Kiel.
Gemensamt ursprung Det har gäckat forskarna hur de extrema djuphavsmiljöerna hänger ihop med varandra. Både vid metanläckor och heta undervattenskällor lever stora musslor, snäckor, jättelika maskar och andra märkliga djur som inte finns någon annanstans på jorden. De är ofta från samma familjer och till och med från samma släkten – men av olika arter. De har alltså ett gemensamt ursprung, men har sedan utvecklat unika ekosystem.
De geografiska avstånden är ofta stora, men nu har Steffen Kiel med hjälp av nätverksanalysen alltså kunnat visa hur miljöerna hänger ihop, och hur djuren kan ”hoppa” mellan dem.
Sedimenttäckta hetvattenskällor är vanliga runt Stilla havet, i de tektoniskt aktiva zoner som brukar kallas ”eldringen”.
– Det här kan förklara varför Stilla havet varit så viktigt för utvecklingen av de här unika djuren, säger Steffen Kiel.
– Eleverna är medvetna om att för mycket kött inte är hälsosamt, men de har svårt att tänka sig att avstå från köttet. Delvis handlar det om smak och näring, men man tycker också att det allmänt ”hör till”, säger Ingela Bohm.
I sin doktorsavhandling har Ingela Bohm spelat in lektioner i hem- och konsumentkunskap på fem olika skolor i Ångermanland och Västerbotten. Hon har sedan analyserat hur deltagarna samtalar om livsmedlen, både vad de faktiskt säger och hur man kan se att de förhåller sig ”mellan raderna” om kött, grönsaker, vegetarisk mat och sötsaker.
Köttet var centralt för eleverna. Man kopplade köttets protein till muskler, manlighet och styrka. Men eleverna visste också att det å andra sidan inte heller är nyttigt med för mycket protein eller mättat fett.
Helvegetarisk – ouppnåeligt ideal
När det gäller grönsaker var förhållningssättet mer splittrat. Om läraren ansåg att en viss grönsak var obligatorisk var det svårt för eleverna att undvika den, medan grönsaker som bara sågs som tillbehör i många fall blev ignorerade. Eleverna såg i och för sig grönsaker som allmänt nyttiga, men i många fall handlade det om att en viss grönsak var bärare av ett specifikt näringsämne som behövdes för att lösa en skoluppgift.
Helvegetarisk kost såg eleverna däremot som tom, annorlunda och ett ouppnåeligt ideal. Det var svårt för icke-vegetarianer att få tillgång till helvegetarisk kost förutom när den utgjorde ett särskilt lektionstema.
– Vegetarisk kost sågs som bristfällig eftersom den inte innehöll kött och den krävde extra planering för att man skulle få i sig alla aminosyror. ”Vi e gjord av kött, varför ska vi äta grönsaker då?” utbrast en elev.
Sötsaker såg eleverna som åtråvärda men samtidigt farliga, äckliga eller onödiga. Hembakt hade högre status. På grund av sötsakernas koppling till sjukdom och viktökning kunde de användas för att peka ut och nedvärdera dem som åt för mycket eller vid fel tillfälle.
Normalitet och ansvar två huvudgrupper
Man kan sammanfatta det som att det förekom två huvudgrupper av förhållningssätt, normalitet och ansvar. Å ena sidan var smak, kultur och sociala ritualer viktiga när man talade om och valde mat. Å andra sidan krävde betygskriterierna att man också såg mat ur ett mer vetenskapligt hälsoperspektiv. Synen på normalitet gjorde det ibland svårt att välja hälsosam mat eftersom social identitet, den motsägelsefulla synen på hälsa och alltför strikta ideal stod i vägen.
Ingela Bohm pekar ut några strategier som lärare kan använda för att få eleverna att vilja välja mer hälsosamma livsmedel och mindre kött. Lärarna kan utmana synen på normalitet genom sitt sätt att prata om och hantera olika sorters mat. Man kan fokusera på sensorisk träning och experimentell matlagning istället för enbart måltider. Ett konkret sätt kan också vara gradvis smyga in mindre populära livsmedel i tillagningen av populära maträtter som pannkakor och tacos.
– Med lite förändrad undervisning får eleverna verktyg att göra självständiga hälsoval i sina liv. Det förutsätter att lärarna får resurser för att erbjuda till exempel ett brett sortiment av livsmedel, säger Ingela Bohm.
– Staten gynnar ensidigt det gamla sättet att bryta mineraler, bland annat för att gruvnäringen länge varit en ryggrad i den svenska ekonomin. Vi lever i ett land rikt på råvaror. Men de fördelar som ges gruvnäringen är inte tillgängliga för återvinningsindustrin.Det innebär att allt fler gruvor öppnas medan soptippar stegvis stängs igen, säger Nils Johansson.
Nils Johansson är nybliven doktor vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet. Under sin doktorandtid har han studerat hur vi kan öka återvinningen genom att utnyttja de förråd av mineraler som återfinns i avfallet på landets deponier. I berggrunden och i deponierna finns ofta jämförliga halter av värdefulla mineraler, men i deponierna betraktas de som miljöfarligt avfall. Forskningsområdet kallas Landfill mining, eller deponier som gruvor.
Gruvdrift gynnas före återvinning
Hans studier visar att medan primärproduktion, gruvdrift, stöds så straffas sekundärproduktion, återvinning, genom strikta regelverk. Detta beror på att de primära mineralförråden ligger under Statens geologiska undersökningar och Näringsdepartementet, som har en stödjande näringspolitisk funktion, medan de sekundära mineralförråden ligger under Naturvårdverket och Energi- och miljödepartementet, med en reglerande miljöpolitisk funktion.
– Nationella resurser som mineraler borde hanteras under samma tak. Om användningen ska bli så resurseffektiv som möjligt behöver vi en myndighet som hanterar både primära och sekundära resurser, föreslår Nils Johansson.
När det gäller mineraler leder politiken mot ökat resursslöseri och inte tvärtom, visar Nils Johansson i sin doktorsavhandling. (Foto: Peter Modin)
De skattelättnader som är anpassade för den energikrävande gruvindustrin kan inte heller överföras till återvinningsindustrin som istället är arbetskraftsintensiv.
Deponier inte lika rena som berggrunden
– Det finns ytterligare en utmaning i att utvinna mineraler från deponier eftersom de inte är lika rena som i berggrunden. Det finns en risk att det också medföljer miljögifter som måste tas om hand, säger Nils Johansson.
I sin avhandling konstaterar han också att det finns länder i Europa som inte har någon egen primärproduktion av mineraler, som exempelvis Danmark, där det finns en större öppenhet för återvinning. Regelverken för användningen av avfall som råvara är i Danmark i högre grad anpassade efter användningsområdet.
Nils Johansson ser en liten ljusning:
– Allt fler intresserar sig för hur vi hanterar resurser. Eftersom många deponier utgör problem och mark är värdefullt vill Naturvårdsverket också sanera deponierna och det kan öppna för återvinning av mineraler.
Diagnostiken och behandlingen har förbättrats vid de flesta vanliga cancersjukdomar, såsom bröstcancer, prostatacancer och tjocktarmscancer. Däremot är bukspottkörtelcancer, även kallad pankreascancer, fortfarande mycket svårt att diagnosticera tidigt och att bota. De allra flesta patienter är symtomfria fram till dess att cancersjukdomen spridit sig i kroppen och inte längre är botbar. Det saknas både effektiva behandlingsmetoder och metoder för att upptäcka sjukdomen tidigt och förutspå prognosen för individuella patienter.
– Elakartade tumörer består inte enbart av cancerceller och är i högsta grad beroende av sin omgivning. Den så kallad mikromiljön vid bukspottkörtelcancer är speciell eftersom det i dessa tumörer finns ovanligt mycket bindväv i relation till cancerceller. Detta har föreslagits bidra till att tumörerna är så pass aggressiva och svåra att bota, säger Oskar Franklin, som är doktorand vid Institutionen för perioperativ och kirurgisk vetenskap.
Analyserade blodprov
Tillsammans med forskarkollegor har Oskar Franklin analyserat blodprover från bukspottskörtelcancerpatienter och jämfört mot friska individer. Forskarna mätte förekomsten av fyra olika proteiner samt kolhydratkedjan hyaluronan och jämförde med andra biomarkörer som produceras av cancercellerna. Syftet var att undersöka om komponenter från bindvävsreaktionen i bukspottkörtelcancer kan användas som biomarkörer för diagnostik och prognosbedömning.
– Resultaten visar att nivåer av bindvävskomponenter stiger i blodet vid pankreascancer och att höga nivåer är relaterade till en sämre prognos. Den komplexa mikromiljön avspeglas i blodproverna och vår förhoppning är att dessa markörer, i kombination med markörer som härrör från cancerceller, kan nyttjas vid diagnostik och monitorering av sjukdomen. Men det är viktigt att betona att det krävs fler och större studier för att säkert veta om dessa bindvävskomponenter har en klinisk nytta som biomarkörer, säger Oskar Franklin.
Bindvävsprotein stimulerar tumörtillväxten
Oskar Franklin har också undersökt hur bindvävskomponenter påverkar cellbeteende i cellodling. Han har analyserat uttrycket av bindvävskomponenter och dess cancercellreceptorer i tumörvävnad från patienter som opererats vid Norrlands Universitetssjukhus. Cellodlingsstudierna visade att ett av dessa bindvävsproteiner, typ IV kollagen, produceras av cancerceller och stimulerar deras egen tillväxt, överlevnad och migration. Men när uttrycken av typ IV kollagen undersöktes i bortopererad tumörvävnad var sambanden det motsatta, vilket antyder att nedbrytningen av bindvävskomponenter kan vara det som gynnar cancercellerna. Tidigare kliniska studier där man försökt minska bindvävsreaktionen i pankreascancerpatienter med antikroppsbehandling har oväntat nog gett sämre överlevnad.
– Resultaten belyser komplexiteten i dessa tumörer och att vissa bindvävskomponenter tycks hämma cancercellerna, vilket betyder att cancerbehandling inriktad mot bindväven måste vara selektiv, säger Oskar Franklin.
Mikro-RNA kan inte utnyttjas för tidig diagnostik
I avhandlingens sista delstudie fokuserade Oskar Franklin på mikro-RNA, vilka är små molekyler som reglerar gener. Här undersöktes förekomsten i blodet hos bukspottskörtelpatienter som lämnat blodprover innan de fick sin diagnos vid hälsoundersökningar kopplade till Västerbottens Interventionsprogram. På så vis kunde forskarna gå bakåt i tiden för att undersöka om mikro-RNA i blodet kan nyttjas för tidig diagnostik.
– Mikro-RNA-nivåer kan liknas vid ett fingeravtryck från cancercellerna som är mätbart i blodprover. Vi såg att blodprovsnivåer av flera mikro-RNA är påverkade hos patienter med bukspottkörtelcancer vid tidpunkten för diagnos. Men när vi gick bakåt i tiden genom att analysera uttrycket i blodprover tagna åren innan diagnos fann vi inga sådana förändringar. Vi tror att antingen så uppstår dessa mikro-RNA förändringar sent i förloppet, eller så utvecklas tumörsjukdomen snabbare än vad man tidigare trott, säger Oskar Franklin.
Oskar Franklin är född och uppvuxen i Umeå och tog läkarexamen 2014. Doktorandstudierna påbörjades under läkarutbildningen. Oskar arbetar för närvarande som AT-läkare vid Norrlands Universitetssjukhus.
För mer information:
Oskar Franklin, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap
Telefon: 090-785 6985
E-post: oskar.franklin@umu.se
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
