Att filma levande celler är ett viktigt verktyg när det gäller att till exempel studera hur celler svarar på olika sorters behandling med läkemedel eller toxin. Mikroskop och övrig utrustning som har behövts för att studera levande celler är dock ofta väldigt dyr.
3D-printing har potential att ge forskare med begränsade forskningsmedel tillgång till metoder som tidigare varit alltför dyra, menar uppsalaforskarna.
I den nya studien har Uppsalaforskarna använt gamla standardmikroskop som det ofta finns gott om på universitet och sjukhus. Dessa uppdaterades till högkvalitativa imagingstationer genom att använda ett par olika 3D-printade delar, lättillgänglig standardelektronik och en smartphone.
3D-printing lätt och billig teknik
Forskarna kunde visa att det uppdaterade systemet erbjöd en bra miljö för cellodlingar och att det kunde användas för att producera högupplösta filmer och bilder av levande celler.
– Vad vi har gjort i det här projektet är inte precis ”rocket science”, men det visar på hur 3D-printing kommer att förändra sättet forskare arbetar på runt om i världen. 3D-printing har potential att ge forskare med begränsade forskningsmedel tillgång till metoder som tidigare varit alltför dyra, säger Johan Kreuger, universitetslektor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet.
– Tekniken vi presenterar kan lätt och billigt anpassas och modifieras enligt forskares specifika behov. I framtiden kommer det att bli vanligt tror vi att forskare själva skapar och modifierar sin egen forskningsutrustning med hjälp av 3D-printning och det kommer med all sannolikhet att driva fram den teknologiska utvecklingen, säger Johan Kreuger.
Prover som togs innan ett hundratal blivande läkare, tandläkare eller sjuksköterskor åkte utomlands för studier eller praktik visade att 7 procent hade antibiotikaresistenta tarmbakterier. När de kom tillbaka frånm resan, hade andelen ökat till 35 procent. De flesta av de drabbade hade varit i Asien.
– En del blev väldigt bekymrade, berättar infektionsläkare Martin Angelin som gjorde studien i samarbete med forskarkolleger vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Resultaten baseras på enkätstudier och presenterades i hans avhandling i medicin 2015.
Resmålet viktigaste riskfaktorn
Bakterier som har förmåga att inaktivera klassiska antibiotika som penicilliner, monobaktamer och cefalosporiner, upptäcktes i tarmfloran hos befolkningen först i Spanien och sedan Portugal i början av 2000-talet. Dessa resistenta tarmbakterier kallas ESBL-bakterier, där ESBL är samlingsnamnet för över 500 olika enzymer som kan bryta ner antibiotika.
Riskländer. Undersökningar visar att 79 procent av besökarna till Indien kom hem med antibiotikaresistenta tarmbakterier. Motsvarande siffror för Egypten är 50 procent och Thailand 22 procent. Källa: Vårdguiden
Förekomsten av ESBL-bakterier var till en början låg men har fortsatt att öka kraftigt. De geografiska skillnaderna är stora – 5 till 10 procent av befolkningen i Europa bär på ESBL-bakterier, över 60 procent i Sydostasien vilket syns i resultaten i studien vid Umeå universitet. Ingen av de undersökta studenterna som åkte till andra världsdelar kom hem med resistenta bakterier.
ESBL-bakterier i tarmen ger inga symtom men kan orsaka till exempel urinvägsinfektion och blodförgiftning när de hamnar på fel ställe. De typer av antibiotika som vanligen används för att behandla sådana infektioner är inte verksamma mot ESBL-bakterier.
Sverige har jämfört med många andra länder en lägre användning av antibiotika bland både djur och människor och mindre bekymmer med resistenta bakterier. Men även här ökar de resistenta bakterierna och orsakar problem.
– ESBL-bakterierna var förr en raritet men är idag en realitet, kommenterar Martin Angelin.
Tyst epidemi
De flesta märker inte att de bär på resistenta bakterier. Från födseln och hela livet igenom bär vi alla på bakterier på huden, i våra luftvägar och i tarmen. Dessa bakterier utgör vår så kallade normalflora och gör mycket nytta. Om resistenta bakterier kommer in i normalfloran behöver bäraren inte bli sjuk av dem, men kan däremot sprida resistenta bakterier vidare.
Ta inte antibiotika när du ska resa
När du tar antibiotika slås vanliga bakterier i tarmfloran ut. Det ger resistenta tarmbakterier fördel. Antibiotikaresistenta bakterier kan ge olika former av infektioner, till exempel blodförgiftning, urinvägsinfektion, hudinfektion, hjärtklaffinfektion, skelettinfektion – infektioner som blir mycket svåra att behandla när inte antibiotika fungerar.
Exakt hur det går till när människor blir koloniserade av resistenta bakterier vet forskarna inte, men bakterierna kan finnas på händerna eller i mat och dryck. Före avresan blev studenterna uppmanade att bland annat tvätta händerna ofta, bara äta mat som serveras rykande varm och enbart dricka vatten som har kokats. Men reseråden räckte inte. Sju av tio studenter drabbades av resediarré, vilket i sig är en riskfaktor för att bli koloniserad med resistenta tarmbakterier (eftersom de lättare får fäste när den egna tarmfloran är utslagen).
Antibiotika kan kurera diarrén men ökar samtidigt risken för resistens.
– Man bör om möjligt undvika antibiotikabehandling utomlands, tycker Martin Angelin, eftersom användning av antibiotika ökar risken för utveckling och spridning av resistenta bakterier.
Kan överföras inom familjen
Varje år flyger omkring 13 miljoner personer utomlands från svenska flygplatser. Många kommer tillbaka med resistenta bakterier. Friska individer påverkas inte av att vara bärare, men bakterierna kan överföras till familjemedlemmar, som kanske inte är lika motståndskraftiga.
– Den som nyss varit i områden med en hög andel resistenta bakterier bör tala om det för sin läkare, eftersom det kan påverka val av antibiotika, säger Martin Angelin.
Text: Carin Mannberg-Zackari, på uppdrag av forskning.se
Skydda dig från smitta på resan
Ät väl genomstekt eller kokt mat, undvik råa skaldjur och rå fisk samt mat som stått framme länge. Skala eller skölj frukt. Tvätta alltid händerna innan du äter. Välj vatten från obrutna plast- eller glasförpackningar alternativt kokat vatten.
Massage på stranden är en högriskaktivitet. Resistenta hudbakterier sprids lätt den vägen. Det räcker med en liten skråma i huden för att bakterierna ska få fäste och bakterierna går inte att duscha bort efteråt.
Väg noggrant för- och nackdelar med planerad vård eller operationer utomlands. Medicinsk turism, till exempel skönhetsoperationer i lågprisländer blir allt vanligare men innebär stora risker.
Avvakta med resan om du tror att du kan komma att behöva uppsöka vård utomlands. Om du har ett nedsatt immunförsvar kan det vara bra att diskutera med din läkare innan du bokar en resa.
Fundera innan du reser med spädbarn till högriskländer. Spädbarn har inte samma motståndskraft som vuxna och har också svårare att klara av uttorkning och svåra infektioner.
Källa: Vårdguiden
Hur hanterar vi bäst de grenar och toppar som blir kvar när man avverkar i en skog, ur såväl energi- som miljösynpunkt? Det har Bengt Nilsson vid Linnéuniversitetet undersökt i sin doktorsavhandling.
– Bland mycket annat har jag jämfört den traditionella hanteringsmetoden brunrisskotning – att man låter groten ligga kvar på hygget över sommaren innan man transporterar bort den – med den nyare och till viss del ifrågasatta grönrisskotningen – att man forslar bort färsk grot direkt efter avverkning, berättar Bengt Nilsson.
Bränslekvalitetet varierar mellan hyggena
Vad man vill undvika är för hög fukthalt och för mycket barr i skogsbränslet, eftersom det kan ge bekymmer vid förbränningen på värmeverken. Bengts avhandling visar att det finns en skillnad i bränslekvalitet mellan de båda metoderna. Denna skillnad är dock så liten att andra faktorer än hanteringen sannolikt påverkar mer, till exempel hur fördelningen av biomassa på de växande träden ser ut.
I praktiken innebär det att skillnaden i bränslekvalitet kan vara större mellan olika hyggen än beroende på om groten skotats färsk eller efter att den har torkat. Brunrisskotningen lämnar heller inte kvar så mycket av de näringsrika barren i skogen som man tidigare trott, påvisar Bengt.
Flexibelt grotuttag spar resurser
– Kan vi bli mer flexibla i hur vi hanterar groten ger det möjligheter till utveckling av ny teknik och effektivare användning av maskinresurser över hela året. Det skulle i sin tur ge minskade kostnader och möjligt ökat grot-uttag från enskilda hyggen, främst för att man då skulle kunna göra uttaget när det passar bäst ur ett logistiskt, ekonomiskt och/eller skogligt perspektiv, säger Bengt.
Han vill även framhålla skogens och grotens nyckelroll i omställningen till ett framtida hållbart samhälle.
– Att ersätta fossila bränslen med skogsbränsle ersätter inte bara utsläppen av fossil koldioxid, det kan samtidigt förhindra koldioxidutsläpp orsakat av att grenar och toppar annars skulle ligga kvar och förmultna i skogen.
Bengt Nilsson är född och uppväxt på ett familjeägt jord- och skogsbruk i Agunnaryd utanför Ljungby i Småland, där naturen var både en lekplats och en arbetsplats. Han bor fortfarande i Agunnaryd och skogen är fortfarande central för såväl hans arbete som hans fritid.
Kontakt: Bengt Nilsson, doktor i skogsindustriella produktionssystem, Linnéuniversitetet, 076-760 36 76, bengt.nilsson@lnu.se
Annika Sand, pressansvarig, 076-830 01 05
– Fetma är till skillnad från övervikt klassat som en sjukdom och leder i sin tur till många andra ohälsotillstånd. Därför är det viktigt med såväl behandlingsinsatser som förbyggande insatser mot utveckling av övervikt och fetma i barndomen, säger Susann Regber, lektor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad, och en av forskarna i det euroepiska forskningsprojektet.
38 000 mätningar av längd och vikt I en nyligen publicerad studie inom forskningsprojektet användes data med längd och vikt från drygt 4700 barn, från födsel till åtta års ålder. För att få tillförlitliga analyser genomfördes minst fyra mätningar på varje enskilt barn. Sammantaget resulterade det i nästan 38 000 mätningar.
– De barn som har deltagit i studien har inte selekterats utifrån viktkategori, vilket har gjorts i tidigare liknande studier. I denna studie har barn med såväl undervikt, normalvikt och övervikt som fetma studerats. Från Sverige deltog drygt 1 800 barn, säger Susann Regber.
BMI-utvecklingen kan förutsägas redan vid ett års ålder Vid ungefär nio månaders ålder har barn vanligtvis en topp i sin BMI-utveckling. När barnet är cirka sex år gammalt bör BMI-kurvan visa det motsatta, det vill säga en liten nedgång, för att sedan gå uppåt igen.
Studien har visat att vissa barn varken har en topp eller en dipp i sin kurva och att dessa barn oftare har en BMI-utveckling som ligger över genomsnittet. På så vis kan ett barns framtida vikt förutsägas genom mätningar vid ett respektive fem års ålder.
Verktyg för att förebygga fetma
– Denna kunskap är användbar i praktiken på så sätt att sjuksköterskor och läkare på barnavårdscentraler kan utgå från hur barnens BMI-kurva kan komma att utvecklas. Därmed finns ett objektivt verktyg som kan användas i det förebyggande arbetet mot övervikt och fetma hos barn, säger Susann Regber, och fortsätter:
– Barn med fetma får olika problem med sin hälsa redan under barndomen. Men barnfetma som kvarstår och följer med upp i vuxenlivet leder också till tidigarelagd ohälsa. Högt blodtryck och diabetes kan till exempel debutera redan i tonåren eller hos unga vuxna, i stället för att komma i medelåldern eller senare i livet. Därför är det viktigt att kunna förhindra att kommande barngenerationer får detta hälsoproblem.
Liknande undersökningar har tidigare endast gjorts på encellssystem, exempelvis bakterier och jäst. Nu har Henrik Jönsson, professor vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet, tillsammans med kollegor i USA och Storbritannien studerat det apikala meristemet hos växten Backtrav, Arabidopsis thaliána. Forskarna har undersökt celldelningen i denna stamcellsnisch och lyckats kartlägga hur cellerna bestämmer sin storlek och justerar sin tillväxt så att cellstorleken är homogen över tid.
Fotot visar meristemet, en stamcellsnisch hos växten Backtrav. Meristemet syns i mitten, de fem utväxterna blir blommor. Fotot är taget i konfokalmikroskop. Enskilda celler har olika färger. Foto: Arun Sampathkumar och Yassin Refahi
Mekanism som styr storlek Celler i encelliga system som bakterier och jäst ändrar inte storlek sett över tid. Jästceller delar sig när de når en kritisk storlek, medan bakterier som E. coli adderar en konstant volym mellan celldelningar. Det senare innebär att små celler blir större och stora celler något mindre i nästa generation. Sett över flera generationer betyder det att cellerna är lika stora.
– Vi har tittat på hur celler i en multicellulär organism reglerar sin storlek, och det är första gången som det har gjorts. Vi kan visa att den mekanism som leder till att cellstorleken behålls över generationer är en kombination av vad som hittats i jäst och bakterier, förklarar Henrik Jönsson som specialiserat sig på beräkningsbiologi och biologisk fysik.
Detaljerad kunskap om livet inuti växten Forskarna har i flera år jobbat med att utveckla en metod som följer tillväxten och celldelningen inuti den levande växten med hjälp av så kallad konfokalmikroskopi. Nya fluorescerande markörer och ett nytt mikroskopiprotokoll har tagits fram. Dessutom har nya beräkningsalgoritmer utvecklats som identifierar, segmenterar och följer celler över tid.
– På så vis har vi kunnat kvantifiera cellstorlek och tillväxt med högre upplösning än någon tidigare har gjort. Vi har också utvecklat matematiska modeller för att analysera hypoteser om olika regler som kan bestämma cellstorlek, säger Henrik Jönsson.
Nyligen har forskarna visat att storleken på meristemet har betydelse för hur många stamceller som finns. Nu fortsätter de med att undersöka om, och i så fall hur, storleken på meristemet påverkar storleken på själva växten. Henrik Jönsson beskriver det som en multidisciplinär metod som kommer att leda till att biologi kan förstås på en mycket mer detaljerad nivå än vad som tidigare varit möjligt. Resultaten kan få betydelse för jordbruk och skogsbruk eftersom kunskapen nu ökar om en av de faktorer som bestämmer storleken på växter och frukter.
Kontakt:
Henrik Jönsson, professor teoretisk fysik
Lunds universitet, institutionen för astronomi och teoretisk fysik
046-222 06 63
070-723 51 75 henrik.jonsson@thep.lu.se
I sin avhandling ”Regional Diversity and Economic Performance” undersöker Sofia Wixe vilken betydelse mångfald har för den ekonomiska utvecklingen hos regioner och företag.
– Det har forskats inom området tidigare, men då har begreppet mångfald använts ganska snävt och främst handlat om näringsgrenar eller produktutbud. Jag har valt att anlägga ett bredare perspektiv på begreppet mångfald och utgår även från individer och deras specifika egenskaper, färdigheter och förmågor, förklarar Sofia Wixe.
I fyra olika artiklar analyseras mångfaldsbegreppet ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. Vad är det som driver kunskapsflöden och skapar tillväxt? Resultaten visar bland annat att utbildning och kompetens hos anställa har ett starkt samband med företags innovationsförmåga. Företag i storstadsregionerna är mer innovativa om det finns mångfald i näringsgrenar medan företag på landsbygden tycks dra mer nytta av mångfald i utbildningar. Mångfald i utbildning är även betydelsefullt för regional produktivitetstillväxt.
Smart specialisering inte alltid det smartaste
Det här är resultat som på sikt kan påverka hur regioner utformar sina regionala utvecklingsstrategier. ”Smart specialisering” är en strategi som tillämpas på bred front för utvecklingen av Europas regioner och är ett mycket vanligt verktyg även i våra svenska regioner.
Vad är smart specialisation? (S3, Smart Specialisation Platform):
– Avhandlingen visar att det finns skäl att inte ensidigt tillämpa ”Smart specialisering” när man utformar regionernas tillväxtplaner. Den här typen av branschfokuserade strategier fungerar bra i storstadsregionerna, men på landsbygden behöver vi komplettera med fokus på individen, satsa på utbildning och vidga mångfaldsbegreppet. På landsbygden kan det snarare vara bra att satsa på att komplettera den befintliga arbetskraften, med betoning på olikheterna.
– I avhandlingen presenteras ny kunskap som visar på sambandet mellan företag, branscher och individer, som jag hoppas ska inspirera regioner i deras utvecklingsarbete. Genom mångfald kan vi skapa attraktiva platser där människor vill arbeta, bo och leva.
– Vi har försökt att få en bild av vilka områden som den skulle kunna finnas i, men där vi hittills inte har sett den. Många av de områden som det kan handla om är otillgängliga, men vi hoppas att den finns där och att den är mindre akut hotad än vad det verkar som i dagsläget, säger professor Per Alström, institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet och ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Den rosthättade näktergalen Larvivora ruficeps är en avlägsen släkting till vår näktergal. I likhet med näktergalen har den en väldigt vacker och kraftfull sång, men till skillnad mot näktergalen skiljer sig hanar och honor åt i utseende, och hanen är betydligt mer färggrann och kontrastrikt tecknad än en näktergal.
Rosthättad näktergal, Sichuan, Kina, juni 2015. Ljudupptagning: Per Alström
Sågs inte till mellan 1963 och 1985
I den nya studien har forskarna sammanställt alla kända observationer av arten sedan den upptäcktes sommaren 1905 i Shaanxiprovinsen i centrala Kina. Efter första fyndet dröjde det ända till mars 1963 innan den sågs igen, denna gång i Malaysia. Därefter iakttogs den rosthättade näktergalen inte förrän i juni 1985, när tre sjungande hanar hittades på en plats i Sichuanprovinsen i centrala Kina.
Under de senaste 25 åren har den endast iakttagits i två angränsande naturreservat i Sichuan, med sammanlagt maximalt 8 exemplar och två gånger under vinterhalvåret i Sydostasien.
Under 2016 gjordes inga observationer alls, trots eftersökningar på i de klassiska områdena.
Oklart varför den är så sällsynt
Forskarna uppskattade även den potentiella utbredningen av arten, och konstaterade att det finns många platser där den skulle kunna finnas, men där den ännu inte är observerad. Många av dessa områden är otillgängliga, varför det fortfarande finns hopp om att arten är mindre akut hotad än vad de nuvarande fynden antyder.
Det är oklart varför den rosthättade näktergalen är så sällsynt.
DNA från ett exemplar av rosthättad näktergal har analyserats. Det visade sig att dess närmaste släkting är drillnäktergalen Larvivora sibilans, som häckar i Sibirien och nordöstra Kina, och att den är mer avlägset släkt med vår svenska näktergal.
Forskarna konstaterar även att den rosthättade näktergalens sång är mycket olik drillnäktergalens sång, medan den påminner mycket mer om sången hos den mer avlägset besläktade ryukyurödhaken Larvivora komadori från södra Japan.
Det är sannolikt att likheterna mellan den rosthättade näktergalen och ryukyurödhaken är resultatet av så kallad parallell evolution, det vill säga att de inte beror på ett gemensamt ursprung.
Kontakt: Professor Per Alström, institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet och ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, per.alstrom@ebc.uu.se, 070-454 69 65
– Under hösten har vi för första gången lyckats se energiövergången hos en antiväteatom, så nu har vi något att utgå från för framtida studier, säger Svante Jonsell, Stockholms universitet och ”husteoretiker” för Alpha-experimentet vid Cern i Schweiz.
För fem år sedan lyckades han och hans forskarkollegor för första gången fånga in atomer av antimateria. Sedan dess har de arbetat med att få dem att överleva så länge att de går att studera närmare, att fånga in fler atomer samtidigt och att konstruera bättre mätutrustning.
Stor utmaning att fånga in antiatomer
– Det borde finnas lika mycket materia som antimateria i universum, men så är det uppenbarligen inte i den del av universum som vi kan se. Det finns alltså något som vi inte förstår när det gäller antimateria och om vi hittar olikheter i hur väte och antiväte beter sig kan det ge ledtrådar till vad som är fel i teorierna, säger Svante Jonsell.
Standardmodellen för partikelfysik säger att det skapades lika mycket materia som antimateria vid Big Bang. Av symmetriskäl ska exempelvis väte och antiväte ha samma energinivåer. Dessa energinivåer går att undersöka med hjälp av laserspektroskopi, men eftersom antimateria förintas vid kontakt med materia är det en stor utmaning att fånga in antiatomer och genomföra dessa undersökningar.
– Det vore fantastiskt att kasta omkull standardmodellen. Det är varje fysikers dröm att slå sönder en teori som alla tror på.
– Kvinnorna i vår studie var osäkra på vilka spelregler som gäller som drogfri och hade en rädsla att göra fel. Många har sexövergrepp eller prostitution med i bagaget och droger har varit sättet de har hanterat sin sexualitet på. Ämnet behöver göras pratbart, säger Anette Skårner, missbruksforskare och docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med Sven-Axel Månsson och Bengt Svensson, professorer från Malmö Högskola, har Anette Skårner genomfört en studie om kvinnor som lämnat ett amfetamin- eller heroinmissbruk om deras sexualitet.
De 16 kvinnorna som intervjuades var heterosexuella i åldrarna 26 – 55 och hade använt droger i mellan 3 – 35 år. Drogerna hade haft olika inverkan på kvinnornas sexliv; amfetamin med en stimulerande effekt, bättre självförtroende och ett sätt att släppa på hämningar. Heroin, däremot, med tynade lust och ett dämpat sexliv som resultat.
Längtade efter en fungerande tvåsamhet
Gemensamt för kvinnorna i studien var att de nu längtade efter en fungerande tvåsamhet men också att de var osäkra på hur den sexuella delen i en drogfri parrelation hanteras. Osäkerheten kopplades också till utseende och en syn på kroppen som oattraktiv.
Studien identifierar två gemensamma strategier som kvinnorna använder sig av för att hantera osäkerheten.
– Antingen väljer de ett liv utan partner eller så lever de tillsammans med någon med liknande bakgrund och som har en förståelse. Då finns en gemensam förhandling om att tona ner sexualiteten, säger Anette Skårner.
I de fall sexualitet kommer på tal i olika behandlingsprogram uttryckte kvinnorna i studien att det görs genom att titta i backspegeln och lyfta de negativa konsekvenserna. Anette Skårner menar att det är dags att börja prata om kvinnornas sexuella hälsa i drogfrihet och hur den kan utvecklas till en positiv del av livet.
– Detta är en viktig fråga för missbruksvården att ta tag i och det behövs också mer forskning kring sexualitetens plats inom olika behandlingsprogram, säger Anette Skårner.
Studien är en del av forskningsprojektet Sexualitet, parrelationer och rusmedelsanvändning i samband med exitprocessen från narkotikamissbruk som finansieras av Vetenskapsrådet.
Kontaka: Anette Skårner, docent i socialt arbete, Göteborgs universitet, e-post: anette.skarner@socwork.gu.se, telefon: 031-786 1605, mobil: 0701-75 95 58
Sven-Axel Månsson, professor i socialt arbete, Malmö högskola, e-post: sven-axel.mansson@mah.se, telefon: 040-66 57 819, mobil: 0708- 65 52 64
Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö högskola, e-post: bengt.svensson@mah.se, telefon: 040-66 57 463, mobil: 0705-13 72 79
Hanarna vill para sig med så många honor som möjligt, och gärna i flera timmar, och bildar sugkoppar på fötterna att hålla fast sig i honan med. Honorna å sin sida, som själva vill få välja partner, tillfälle och längd på akten, utvecklar vårtor eller fåror på ryggen, för att hanarna ska tappa greppet.
Johannes Bergsten samlar dykarbaggar i en liten bäck i Perus regnskog nära Parque Nacional del Manu i Amazonas-bäckenet. Foto: Niklas Apelqvist, Naturhistoriska riksmuseet.
Kan både simma och flyga Det blir en veritabel kapprustning, med allt mer välutvecklade sugkoppar och motvapen. I övrigt utmärker sig dykarbaggar, eller dykare, som de också heter, med paddelformade bakben och spolformade kroppar, som gör dem till utmärkta simmare.
De hör till de viktigaste rovdjuren i sötvatten, både som vuxna och larver, och slukar allt från mikroskopiska kräftdjur till fisk-, grod- och salamanderyngel.
Men de kan flyga också – och ta sig från sjö till sjö – och det händer att de hinner flyga sin kos när Johannes Bergsten drar upp dem med håven för att fånga dem.
En fårad hona av den fridlysta bred gulbrämad dykare hämtar luft vid ytan. Det är Sveriges och Europas största dykarskalbagge och kan bli upp till 4,5 cm. Foto: Johannes Bergsten
Han är entomolog vid Naturhistoriska riksmuseet och har ägnat hela sin forskarkarriär åt att kartlägga dykarnas mångfald. Den 19 december släpptes boken ”Diving beetles of the world – Systematics and Biology of the Dytiscidae”, som han gjort tillsammans med en amerikansk kollega, och som är den första kompletta sammanställningen av den här skalbaggsfamiljen på över 130 år.
Ständigt nya fynd av dykbaggar
– Men den är redan inaktuell! säger Johannes Bergsten, mer glad än bekymrad, och förklarar att flera nya arter och släkten av dykare beskrivs varje år.
Och det är just möjligheten att göra fynd som sporrar honom i arbetet. Alltifrån att hitta arter på nya platser, där de aldrig setts förut, till att hitta arter som är helt nya för vetenskapen.
I sin forskning försöker han också rekonstruera dykarnas utvecklingshistoria och hur de spridit sig över världen. Då måste han ha koll på hur jordens kontinenter tidigare suttit ihop, hur skalbaggarnas gener ser ut, och små, små skillnader i deras kroppsutseende – ofta handlar det om detaljer på hanarnas könsorgan.
Gilla gummistövlar ett måste Arbetet med dykarna har tagit honom runt hela världen, till otillgängliga platser dit inga turister kommer. Vad krävs då för att nörda ner sig så totalt i de här djuren, som till och med av insektskännare beskrivs som en ”svår grupp”?
– Man får inte vilja gå på det lättaste, utan gilla utmaningar, svarar Johannes Bergsten. Och så måste man gilla gummistövlar och inte vara rädd för geggamoja eller att gå ner sig!
Dykare (Dytiscidae) är en familj av skalbaggar som är besläktad med familjen jordlöpare, men ombildade för ett levnadssätt i vatten. Dykare och dess larver är beroende av vatten. Skalbaggen är en god simmare och mellan 2-4 cm stor. Den har en ettårig livscykel och övervintrar antingen som skalbagge eller larv. Larven är ett rovdjur som lever på insekter och fiskyngel. Enligt Catalogue of Life omfattar familjen Dytiscidae 4198 arter.
Brucellos är en bakteriesjukdom som smittar mellan djur och människor (en zoonos) och beskrivs av WHO som en bortglömd sjukdom som främst drabbar fattiga människor i låginkomstländer. Människor smittas ofta vid konsumtion av opastöriserade mjölkprodukter från infekterade kor, får och getter eller vid hantering av sjuka djur.
För att förhindra att människor blir smittade av brucellos måste sjukdomen bekämpas inom djurpopulationen. Detta är dock svårt i länder med dålig kontroll av handel och import av djur.
Handel med opastöriserade mjölkprodukter Elisabeth Lindahl-Rajala från SLU har i sitt doktorsarbete undersökt vilket hot brucellos utgör mot folkhälsan i Tadzjikistan – ett land som gränsar till bland annat Afghanistan och Uzbekistan.
– Vi har funnit att många kor, får och getter i huvudstaden Dusjanbe är infekterade med Brucella-bakterier, säger Elisabeth Lindahl-Rajala. Vi visar också att konsumtion av och handel med opastöriserade mjölkprodukter är vanlig i staden, vilket kan utgöra en stor risk för folkhälsan.
Tadzjikisk kvinna med ko. Foto: Elisabeth Lindahl Rajala
Kunskapen om brucellos var mycket låg bland de tillfrågade hushållen i staden och en majoritet ville lära sig mer om sjukdomen och om hur den kan förebyggas. Med tanke på den låga kunskapsnivån, den utbredda förekomsten av riskbeteenden och en vilja bland hushållen att lära sig mer, bör en informationskampanj riktad mot hushåll med livsmedelsproducerande djur vara en del av insatsen i ett framtida kontrollprogram mot brucellos i Tadzjikistan.
Kvinnor löper större risk
– Våra resultat tyder också på att kvinnor löper särskilt stor risk att drabbas av brucellos, då de i stor utsträckning sköter de arbetsuppgifter som kan innebära stora smittorisker, såsom att mjölka kor och hantera aborterade foster och nyfödda kalvar, fortsätter Elisabeth. Detta kan även gälla i många andra låginkomstländer där kvinnor ofta har ansvar för djuren i familjen.
Resultaten pekar också på att de analysmetoder som används inom övervakningsprogram för brucellos i många länder idag, däribland även Sverige, kan behöva kompletteras med mer känsliga analysmetoder för att inte missa Brucella-infekterade djur.
Brucellos orsakas av brucellabakterier. Brucellos är en bakteriesjukdom som kan smitta ett flertal olika djurarter, även människa. I Sverige utrotades sjukdomen i djurpopulationen på 1950-talet genom bland annat vaccinering av kor och samtidigt blev det lag på att mjölk skulle pastöriseras. Brucellos hos livsmedelsproducerande djur omfattas av epizootilagen och är anmälningspliktig. Läs mer om brucellos (Statens veterinärmedicinska anstalt)
Avhandlingen: Leg. veterinär Elisabeth Lindahl Rajala försvarade sin doktorsavhandling Brucella in Tajikistan – Zoonotic risks of urbanized livestock in a low-income country vid SLU i Uppsala den 9 december 2016. Opponent var Javier Guitian, The Royal Veterinary College, Storbritannien. En längre sammanfattning på svenska finns på s. 53–54 i avhandlingen.
Kontakt: Elisabeth Lindahl Rajala, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet elisabeth.lindahl-rajala@slu.se, 018-67 11 34
Kirurgisk korrektion på spädbarn med förträngning av stora kroppspulsådern är en vanlig och ofta livsnödvändigt åtgärd. Men forskning från Umeå universitet visar nu att nyare ekokardiografiska metoder kan och borde användas för att upptäcka tidig och asymtomatisk påverkan på hjärtmuskeln efter operationen.
– Vår forskning visar att patienter som opererats för förträngning av stora kroppspulsådern bör ha livslång uppföljning, säger Haki Jashari, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
– Kunskapen om att fördröjd åtgärd är associerat med ogynnsamma konsekvenser för hjärtfunktionen är väl etablerad. Men våra resultat visar att även i fall där symptom saknas kan en viss påverkan på hjärtfunktionen förekomma två år efter en tidig operation. Dessutom kan förändringen förekomma även om patienten inte uppvisar kvarstående högt blodtryck efter operationen.
Ekokardiografi ser påverkan av hjärtfunktionen
Enligt Haki Jashari är en icke-invasiv ultraljudmetod med ekokardiografi det bästa sättet att utreda om det finns fortsatt påverkan på hjärtfunktionen efter en operation för förträngning av stora kroppspulsådern. Ekokardiografi är en vanlig metod som är strålningsfri, kostnadseffektiv och patientvänlig.
Förträngning av stora kroppspulsådern (koarktation) är en medfödd hjärtsjukdom där kroppens huvudartär har en avsmalnande förträngning efter förgreningarna till övre kroppen. Förträngningen resulterar i högt blodtryck i överkroppen och lågt blodtryck i underkroppen.
I svåra fall kan sjukdomen leda till hjärtsvikt hos nyfödda, medan mild förträngning kan förbli oupptäckt och diagnosticeras ofta först i barndomen eller senare. Vid det laget har ofta hjärtmuskeln reagerat på det höga blodtrycket med en förtjockning av hjärtväggen. Men de nya forskningsresultat som Haki Jashari presenterar i sin avhandling pekar även på att koarktation leder till en mycket mer komplicerad kärlstelhet istället för endast en enkel förträngning av aortan.
Haki Jashari är från Pristina i Kosovo, där han arbetar som blivande barnläkare. Han är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
För mer information, vänligen kontakta:
Haki Jashari
Telefon: 090-785 2652, +377 44 630 629
E-post: haki.jashari@umu.se
Länk till högupplöst porträttbild (foto Per Melander)
Disputationen: Onsdagen den 21 december försvarar Haki Jashari, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin sin avhandling med titeln: Effekt av tryckbelastning på vänsterkammarfunktionen orsakad av förträngning av stora kroppspulsådern hos barn. Engelsk titel: The effect of pressure afterload due to aortic coarctation on left ventricular function in children. Opponent: Professor Katarina Hanséus, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds Universitet. Huvudhandledare: Professor Michael Henein.
Disputationen äger rum kl 09.00 I Sal D, Unod T9, Norrlands universitetssjukhus.
Forskarna Anders Gustafsson och Poja Shams vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet har gjort en studie om hur det går att minska stress i köpsammanhang. Detta med hjälp av ett aktivitetsarmbandet.
Aktivitetsarmbandet är främst avsett för medicinskt bruk, bland annat för att kunna se när epilepsi- och sockeranfall är på gång. Armbandet, som är kopplat till en mobiltelefon mäter upphetsningsnivå, vilken kan liknas med aktiveringsnivå.
– Med hjälp av armbandet kan vi titta på hur kunder påverkas av olika impulser som finns i butiksmiljö, till exempel interaktion med produkter, ljud, ljus eller andra människor. Vi använder också eye-tracking, ögonspårning, för att kunna se exakt vad det är som händer i situationer där stressnivån ökar, säger Poja Shams, lektor i företagsekonomi.
Vill fånga hela köpsituationen
Syftet med studien är att ta fram mer kunskap om vilka faktorer som utlöser stress i handeln och hur dessa kan lindras, om det går att vaccinera människor från stressen genom positiva manipulationer, till exempel genom att dela ut en gratis gåva i butiken eller låta ett luciatåg sjunga i butiken.
– Vi vill också utveckla metoder för denna typ av studie där vi fångar hela köpsituationen när den händer och inte behöver förlita oss på minnet av den vilket är fallet i traditionella undersökningar där vi ställer frågor i efterhand. Här mäter vi allt i realtid, säger Anders Gustafsson.
Studien görs i samarbete med företagen Ica Maxi i Karlstad och Tobii Pro och bedrivs inom ramen för forskningsprofilen ”Tjänsteinnovationer för hållbara affärer” som sträcker sig över perioden 2011 – 2019 och finansieras av KK-stiftelsen, Karlstads universitet, Ikea, Ericsson, Volvo, Löfbergs, Ica, Stamford och Valmet.
Kontakt: Anders Gustafsson, professor i företagsekonomi, 070-590 66 67, anders.gustafsson@kau.se
Det är VTI som på uppdrag av Transportstyrelsen tagit fram den simulatorbaserade testmetoden för att bedöma körförmågan hos personer med synfältsbortfall.
Varje år får omkring 7 000 personer i Sverige sitt körkort indraget på grund av medicinska skäl. En del av dessa är personer med synfältsbortfall orsakade av exempelvis diabetes, stroke eller hjärntumör. Detta synfel behöver dock inte alltid påverka körförmågan. När en person fötts med synfältsbortfall eller fått synskadan tidigt i livet, så kan hjärnan kompensera för detta. Det är viktigt att sammanväga alla kriterier, inte bara synen.
– VTI fick därför i uppdrag av Transportstyrelsen att ta fram en tillförlitlig och simulatorbaserad metod för att bedöma körförmågan hos personer med synfältsbortfall. I Sverige är det inte tillåtet att göra praktiska körtester, så vi utvecklade en simulatorbaserad testmetod och har under året börjat med tester i vår simulator i Linköping, säger Jan Andersson, professor på VTI.
Testresultatet kan personer med synfältsbortfall använda som ett underlag när de ansöker om dispens för körkort hos Transportstyrelsen. Det är fortfarande Transportstyrelsen som beslutar om dispens.
Tidskrävande utveckling av metoden
Syftet med projektet var att utveckla en metod som optimerar giltigheten och tillförlitligheten när det gäller testning av unika individer.
– Genom att testa individer i simulatorn kan vi skapa händelser som inte är möjliga att få till stånd vid ett körtest i verklig trafik. Händelserna som vi skapat ger en möjlighet att variera kraven på prestation och kraven efterliknar de som bilister vanligen möter i trafiken. Vi kan dessutom testa samtliga försökspersoner på samma händelser och vi kan jämföra försökspersoners resultat med en referensgrupps resultat, säger Jan Andersson.
Utvecklingen gick till så att när en individ genomförde en testning utvecklades ett testprotokoll som genererades ur simulator-data. Projektet samlade in data från en referensgrupp med över 100 personer och utvecklade ett testprotokoll med kritiska trösklar för olika händelser, som underlag för bedömning.
Bedömningen utfördes av två oberoende bedömare. Om bedömarna inte var överens gjordes ytterligare en bedömning av en tredje person.
– De protokoll och uppspelningsfunktioner som utvecklats i projektet har medfört att oberoende bedömare har kunnat göra bedömningar utan att veta vad den andre bedömaren kommit fram till. I nästan samtliga testade fall har bedömarna kommit fram till samma bedömning av en prestation, vilket var betydelsefullt, säger Jan Andersson,
Hälften klarade första testen En analys visar att av de 20 testpersoner med olika typer av synfältsbortfall som testades inom ramen för forskningsprojektet, klarade 11 personer testet med acceptabel säkerhetsmarginal. I 18 av dessa 20 fall var de två oberoende bedömarna överens. Vid två av fallen behövdes en ytterligare en bedömning.
De 20 testpersonerna har fått ta del av sina testresultat och några av de 11 som fick godkänt har gått vidare med en ansökan om dispens till Transportstyrelsen.
– Eftersom vi inte känner till detaljer om de synfältsbortfall dessa individer har, kan vi inte avgöra om testresultaten är en effekt av typen av bortfall eller om det är andra faktorer som avgör. Vi kan alltså inte förklara varför vissa individer uppvisar ett körsäkert beteende och vissa individer inte lyckas med det. Det vore intressant att ta reda på mer om, säger Jan Andersson.
Verktyget som skapats ger en metod som är tillräckligt bra för att användas för bedömning av körförmågan för individer med synfältsbortfall. Det är fortfarande möjligt att utveckla metoden på flera sätt och därför anser forskarna att det är önskvärt att det blir en uppföljning av de individer som erhåller någon form av dispens från Transportstyrelsen.
Lång kö för reguljära tester Utförande av reguljära tester påbörjades i juni 2016 på VTI i Linköping. Den som drabbats av synfältsbortfall och indraget körkort har i och med det möjlighet att testa körförmågan i en körsimulator på egen bekostnad. Intresset för testerna är stort och sedan tidigare finns en kö av personer som anmält sitt intresse. Läs mer om testerna.
Projektet är i huvudsak finansierat av Transportstyrelsen och VTI men även De blindas vänner och Skyltfonden.
I en sin doktorsavhandling från Hälsohögskolan, Jönköping University, föreslår Tomas Dalteg att partnern till den som drabbats av förmaksflimmer får ökad delaktighet i vårdaktiviteterna.
– Förmaksflimmer är ett folkhälsoproblem, de drabbade motsvarar omkring tre procent av befolkningen. Så visst kan man säga att sjukdomen också påverkar anhöriga i stor utsträckning, säger Tomas Dalteg.
Oron påverkar parrelationen
– Förmaksflimmer är en lurig sjukdom eftersom den har så diffus karaktär. Den kan variera mycket i sitt beteende, både hos den enskilda patienten och mellan individer. Vissa är nästan helt symtomfria medan andra påverkas mycket i sin vardag. Det gör att många personer med förmaksflimmer upplever att de har en sämre kontroll över sjukdomen jämfört med andra hjärt- och kärlsjukdomar.
Det här är en oro som också påverkar parrelationen. Tomas Daltegs avhandling omfattar intervjustudier och en enkätstudie med sammanlagt ett hundratal par där den ena av makarna har förmaksflimmer. Resultaten visar att sjukdomen har stor inverkan på relationen och vardagslivet. Kommunikationen inom paret påverkas, vilket ibland kan leda till att ökad osäkerhet och oro.
Håller tillbaka känslorna
– Det är vanligt att man håller inne med känslor och tankar som man är rädd ska påverka partnern negativt. Eftersom sjukdomen är så diffus, och man inte riktigt vet vad som väntar från den ena dagen till den andra, så påverkas livet för båda parter. Man vågar inte planera in saker och kanske slutar med vissa fritidsaktiviteter.
– Det är många som säger att de aldrig tidigare har fått frågan om hur parrelationen fungerar eller hur partnern mår. Kanske är vi så fokuserade på själva behandlingen av patienten att vi glömmer bort vardagslivet?, säger Tomas Dalteg som drar slutsatsen att partnern till en patient med förmaksflimmer i så stor utsträckning som möjligt bör få vara delaktig i vårdaktiviteterna – från diagnos till behandling, utskrivningssamtal och uppföljning.
– Om båda parterna får ta del av informationen så kan det eliminera mycket av osäkerheten kring sjukdomen, behandlingen och själva relationen.
– Det minskade välmåendet kan delvis förklaras med alla måsten kring jul och den tidspress och ekonomiska stress de skapar. Kristet religiösa verkar dock klara att balansera måstena bättre mot julens egentliga budskap, säger Filip Fors, forskningssamordnare vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet.
Resultaten visar att hur man upplever välmående och tillfredsställelse med livet i genomsnitt sjunker signifikant före och under jul. För kristna är nedgången betydligt mindre. Gruppen kristna som dessutom är starkt religiösa sticker ut rejält i statistiken och upplever till och med en liten ökning av sin tillfredsställelse med livet kring jul.
Mår bättre igen när julen är över
– Detta kan vara en tankeställare i juletid. Oavsett om man är religiös eller ej mår alla bra av att reflektera över sitt firande och försöka hitta andra värden än bara de materiella. Men jakten på en inre tillfredsställelse får naturligtvis inte i sig bli bara ytterligare ett måste, säger Filip Fors.
De flesta repar sig dock i sinom tid från nedgången när julen väl är över. Statistiken visar att man i genomsnitt snart efter jul är tillbaka på normala värden för sin tillfredsställelse med livet. Det talar för att det snarare är stressen före jul än julen som sådan som ligger bakom nedgången före och under jul.
Forskningsstudien om lycka kring jul bygger på cirka 500 intervjuer från elva europeiska länder, bland annat Sverige, som har brutits ut ur den europeiska studien European Social Survey. Umeå universitet ansvarar för det svenska insamlandet av data till studien. Själva rapporten är skriven vid universitetet i Göttingen i Tyskland. Statistiken går inte att bryta ned nationellt.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
