– Celler som inte innehåller enzymet tryptas delar sig okontrollerat och tappar sin identitet. Finns tryptas med i bilden, klipper det av histonernas ändar vilket skyddar mot vissa epigenetiska förändringar, säger Gunnar Pejler, professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.

Aktiva och passiva egenskaper
Många egenskaper styrs av genetiska faktorer, men man börjar mer och mer inse att även så kallade epigenetiska faktorer har stor betydelse. Med epigenetik menar man sådana förändringar i gener som inte innefattar förändringar i själva DNA-sekvenserna utan förändringar som lagras på dessa, till exempel av miljöfaktorer.

Epigenetiska effekter innefattar sådana där DNA förändras genom att det metyleras, det vill säga små kemiska grupper, metylgrupper, kopplas på DNA:t. En annan viktig epigenetisk mekanism är att de proteiner som DNA packas samman med i cellkärnan, så kallade histoner, förändras genom att olika typer av kemiska grupper kopplas på dessa. Alla dess epigenetiska mekanismer får till följd att gener antingen tystas eller aktiveras, vilket i sin tur kan få mycket stora konsekvenser, till exempel i cancer.

Ny princip kring hur förändringar styrs
I studien, som publicerats i Journal of Allergy and Clinical Immunology, har man nu påvisat en ny princip för hur histonernas epigenetiska förändringar kan styras. Man har nämligen visat att kärnan kan innehålla ett enzym, tryptas, som har förmåga att klippa av histonernas ändar, vilket får till följd att de epigenetiska förändringarna på histonerna helt enkelt försvinner.

Ett mycket intressant fynd var att denna mekanism behövs för att behålla cellens typiska egenskaper. Om cellerna saknar enzymet tryptas såg man nämligen att de uppvisade kraftiga förändringar såsom att de började dela sig okontrollerat och att de förlorade sina typiska kännetecken, sin identitet.

Dessa effekter påvisades i mastceller, en celltyp som är viktig vid allergier, och forskarna tror att den nya principen för epigenetik kan ha betydelse för allergi. Men man utesluter inte att liknande epigenetiska effekter kan vara viktiga även hos andra celltyper, till exempel i cancerceller.

Studie:
”Tryptase-catalyzed core histone truncation: a novel epigenetic regulatory mechanism in mast cells”, Fabio R. Melo, et al, Journal of Allergy and Clinical Immunology (Open Access) DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.jaci.2016.11.044

Kontakt:
Gunnar Pejler, professor vid institutionen för institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, gunnar.pejler@imbim.uu.se, 018-4714571

Maritha Jacobsson och Stefan Sjöström, bägge docenter vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet, har granskat 30 utvalda våldtäktsdomar och lika många misshandelsdomar med manliga målsägande under 2008-2013.

En våldtäktsdom innehåller i genomsnitt sju referenser till alkohol mot bara två i en misshandelsdom. Delvis hänger skillnaden samman med att våldtäktsdomar i regel är betydligt längre och mer detaljerade än misshandelsdomar, nästan fyra gånger så långa, men det är inte hela förklaringen.

– Det ligger förstås alltid nära till hands att misstänka att nämnandet av kvinnans berusning skulle vara ett sätt för försvaret att skuldbelägga det kvinnliga offret, men det ser vi väldigt lite av i materialet, säger Maritha Jacobsson.

I våldtäktsmål där alkohol nämndes blev nära hälften av domarna fällande, vilket är en lite högre andel fällande domar än i de misshandelsmål där alkohol nämndes. Det faktum att alkoholen nämns oftare i våldtäktsmål tycks alltså inte i sig leda till färre fällande domar, snarare tvärtom.

Målsäganden vanlig källa till alkoholuppgifter i våldtäktsmål
Det är något vanligare i våldtäktsmål att det är målsäganden eller åklagarvittnen som är källa till uppgifterna om alkohol, 61 procent mot 55 procent i misshandelsmål. Siffrorna ger alltså inte heller stöd för antagandet att nämnandet av berusning oftare skulle användas av försvaret för att förringa eller bortförklara brottet genom att skuldbelägga offret vid våldtäkt.

– Snarare verkar det som att nämnandet av alkohol kan ses som en strategi från åklagaren för att öka chansen till en fällande dom. Det gäller troligen även sedan lagtexten nu justerats så att det också i lagen nu talats om ’särskilt utsatt situation’, säger Stefan Sjöström.

Moralisk karaktärisering
I våldtäktsmål nämns alkoholen ofta i sammanhang av utsatthet eller nedsupning. Det nämns att kvinnan på grund av berusning varit utsatt eller att den tilltalade medvetet hade fått henne att dricka. Moralisk karaktärisering förekommer också i domstolens bedömning men då mer för att rentvå än skuldbelägga offret. Rätten kan exempelvis nämna att det inte finns något som talar för att målsäganden skulle vara missbrukare.

Att domstolarna alls tar upp påståenden om berusning som de ändå inte tillmäter något värde för bedömning av offrets karaktär, kan dock tala för att det är underförstått att det i andra fall skulle ha kunnat vara till hennes nackdel, resonerar de båda umeåforskarna i studien.

Studie:
”Minne, utsatthet och moral – Diskurser om alkohol i våldtäkts- och misshandelsmål”, studien publiceras i Tidskrift för Genusvetenskap.

Kontaktinformation:
Maritha Jacobsson, Telefon: 090-786 98 76
E-post: maritha.jacobsson@umu.se

Stefan Sjöström
Telefon: 090-786 77 97, E-post: stefan.sjostrom@umu.se

I Sverige är sommareksem mest känt hos islandshästar, då upp till en tredjedel av hästar importerade från Island drabbas. Sommareksem är en komplex sjukdom och hur hästar reagerar på svidknottbett beror både på miljön de vistas i och vilka gener de bär på. Att miljön har så stor påverkan gör det svårare att effektivt avla mot egenskapen. Ett genetiskt test för att se vilka hästar som bär på bättre gener skulle vara till hjälp.

EU-finansierat projekt
I sitt doktorandprojekt Genetics of Equine Insect Bite Hypersensitivity and Genetic Diversity in Horses vid institutionen för husdjursgenetik vid SLU har Merina Shrestha sökt efter regioner i arvsmassan som har betydelse för om hästar utvecklar sommareksem eller inte. Projektet ingår i Horsegene, ett EU-finansierat projekt som engagerar genetikforskare i Sverige, Belgien, Holland och England.

Merina Shrestha studerade totalt 355 islandshästar i Sverige och Nederländerna samt 280 Exmoorponnyer från Storbritannien, varav nästan hälften hade sommareksem.

Hästarna genotypades för så kallade SNP-markörer, en typ av genetiska markörer som finns spridda över hela arvsmassan. Merina Shrestha och forskargruppen vid SLU identifierade flera regioner i arvsmassan som verkar ha betydelse för sommareksem, men ingen enskild gen eller region ger stor påverkan.

Då svenska och nederländska islandshästar analyserades förklarade de tio viktigaste regionerna i arvsmassan tillsammans ungefär 6,5 procent av den genetiska variationen för sommareksem. Ett effektivt genetiskt test för sommareksem verkar alltså inte lätt att ta fram.

Resultaten bekräftade rasernas historia
Att det finns genetisk variation är en förutsättning för att kunna bedriva avelsarbete. Variationen kan minska till exempel till följd av starkt urval av hästar till avel eller på grund av inavel. Merina Shrestha studerade också hur stor genetisk variation som finns inom olika hästraser i Nederländerna, och hur genetiskt lika raserna är. Även för denna studie användes SNP-markörer.

Resultaten bekräftade rasernas historia. De olika nederländska varmblodsraserna är närbesläktade, och islandshästar och shetlandsponnyer är mer genetiskt lika varandra än de andra raserna. Den mest inavlade rasen i studien, frieserhästen, skiljer tydligt ut sig från de andra raserna. Näst högst medelinavelsgrad har shetlandsponnyer, medan islandshästar är betydligt mindre inavlade.

Lägst medelinavelsgrad av raserna i studien har det nederländska varmblodet KWPN, förmodligen för att man har tagit in andra europeiska varmblodshästar i rasen. Studien påvisade också några regioner i arvsmassan där den genetiska variationen skiljer sig åt för olika raser, vilket kan leda vidare till fler spännande forskningsprojekt.

Merina Shrestha försvarar sin avhandling Genetics of Equine Insect Bite Hypersensitivity and Genetic Diversity in Horses vid SLU den 27 januari 2017. http://pub.epsilon.slu.se/13923/

Kontakt: Merina Shrestha, SLU, tel 018-671937
E-post: merina.shrestha@slu.se

Det var under våren 2016 som ett antal husterrasser identifierades i området vid Korshamn. Korshamn var en av de viktigaste hamnvikarna på Björkö, och ligger utanför vikingastaden Birkas stadsvall. I september 2016 genomfördes mätningar med hjälp av georadar på platsen, en icke-förstörande geofysisk metod. Georadarundersökningarna visar tydliga spår av ett cirka 40 meter långt vikingatida hallhus. Hallen är ansluten till ett större inhägnat område som sträcker sig från huset ner mot den intilliggande hamnbassängen.

Den vikingatida gården sedd från norr. Rekonstruktionsteckning av Jacques Vincent.
Den vikingatida gården sedd från norr. Rekonstruktionsteckning av Jacques Vincent.

– Denna typ av vikingatida högstatusmiljöer har tidigare bara identifierats på ett fåtal platser i södra Skandinavien, till exempel vid Tissø och vid det kungliga residenset Lejre i Danmark. Det är känt att det inhägnade området vid sådana storgårdar var kopplat till religiösa aktiviteter, säger Johan Runer som är arkeolog vid Stockholms läns museum.

Stormannagård från Vendeltiden
Ytterligare en gård identifierades vid undersökningen, en föregångare till den vikingatida stormannagården. Denna gård brukades under den så kallade Vendeltiden, före etableringen av vikingastaden Birka. Båda de identifierade byggnaderna och deras kontinuerliga brukningstid från vendeltid till vikingatid stämmer väl överens med den skriftliga information som finns tillgänglig i ärkebiskop Rimberts bok ”Vita Ansgarii”, som omtalar Birkas kungliga tillsyningsman Herigar och hans gård.Herigar kristnades av Ansgar under hans första besök på Birka omkring år 830 e.Kr. och Herigar byggde även den första kyrkan på sin mark.

– Konsekvenserna av våra upptäckter kan inte överskattas: med hänsyn till uppkomsten av vikingastaden Birka, dess kungliga administration och den första kristna missionen till Skandinavien, säger Sven Kalmring, forskare vid Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie, Schleswig.

Rekonstruktion den vikingatida gården. Copyright Kalmring, Runer & Viberg.
Rekonstruktion den vikingatida gården. Bild: Copyright Kalmring, Runer & Viberg.

– Resultaten visar även på fördelarna med att använda icke-förstörande geofysiska undersökningar för att dokumentera och lokalisera arkeologiska strukturer i marken. Återigen har georadarmetoden visat sig vara ett ovärderligt verktyg för att upptäcka och dokumentera byggnader från järnåldern, säger Andreas Viberg, forskare vid Arkeologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.

Resultaten kommer att publiceras i den internationella vetenskapliga tidskriften Archäologisches Korrespondenzblatt volym 2017/1 och bifogas även detta pressmeddelande som en PDF.

Forskningen är ett samarbete mellan Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie, Stockholms läns museum och Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.

För mer information:
Om arkeologisk geofysik
Fil Dr. Andreas Viberg, Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet
Tfn 08-16 25 18, mobil 070-48 97 915, e-post andreas.viberg@arklab.su.se

Om det vikingatida Sverige och Birka
Fil Dr. Johan Runer, Stockholms län museum
Tfn 08-586 194 62, e-post johan.runer@stockholmslansmuseum.se

Fil Dr. Sven Kalmring, Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie
Tfn +49 4621 813 346, e-post sven.kalmring@schloss-gottorf.de

Universitetslektor Sofia Bergbom och professor Steven J Linton, båda vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet, har fått 250 000 kronor från Fibromyalgiförbundet för att undersöka i vilken mån sömnstörningar bidrar till att utveckla fibromyalgi. Till sin hjälp har de även doktorand Tobias Wiklund vid Linköpings universitet.

Sömnens roll för sjukdomsförlopp
Sofia Bergbom är i sitt arbete främst fokuserad på området långvariga smärt- och sömnbesvär. Hon använder transdiagnostiska förklaringsmodeller, som till exempel kan förklara överlapp mellan psykologiska och medicinska problem.

– Människor som lider av något, lider också ofta av något annat. Vi har sett att störd sömn och fibromyalgi ofta hänger ihop. Det gäller både risken för att fibromyalgi utvecklas och för att problemen fortsätter, säger Sofia Bergbom.

Trots att upp emot 98 procent av alla med fibromyalgi även har sömnstörningar finns det lite forskning på området. Studier saknas också om förloppet kan vara det motsatta, något som skulle kunna leda till att den som får hjälp att sova bättre även kunde bli bättre eller påverkas mindre av fibromyalgi.

Studerar sömnen effekt på smärtupplevelsen
Det tvååriga projektet startar nu i vår. Ett 50-tal friska personer mellan 25 och 40 år kommer att ingå. I stora drag går studien ut på att först låta försökspersonerna träna så att de får träningsvärk. Sedan ska de sova, men bli störda så att de sover mindre än vad de brukar.

– Vi ska se hur mycket muskelsmärta de upplever jämfört med de som sover ostört, samt hur smärtan sprider sig i kroppen, säger Sofia Bergbom.

– Detta blir ett unikt tillfälle att studera om sömnbrist kan orsaka fibromyalgiliknande symptom. Kanske kan det ge svar som vi kan utnyttja för att hjälpa de som utvecklar fibromyalgi, säger Steven J Linton.

Fibromyalgi är en kronisk sjukdom. Diagnosen fibromyalgi är numera allmänt accepterad i hela världen, men sjukdomens orsak är ännu okänd och i dagsläget finns inget botemedel. Detta gör forskning till en nyckelfaktor för att lösa sjukdomens gåta.

Kontakt:
Sofia Bergbom 019-30 39 67
Steven J Linton 019-30 35 05

Undersökningen har gjorts av kemister vid naturvetenskapliga fakulteten tillsammans med kollegor vid klinisk farmakologi. För ett par år sedan framställde gruppen det mänskliga receptorproteinet och testade det i ett konstgjort cellmembran. Nu har motsvarande studier gjorts på malariamyggans receptor och resultaten är samstämmiga. Allt tyder på att den grundläggande mekanismen bakom temperatursensorernas funktion är densamma hos insekter och ryggradsdjur.

Den nya studien visar att en jonkanal hos myggan aktiveras av värme. Studien visar också att den första delen av det protein, den receptor, som bildar jonkanalen kan tas bort utan att förmågan att reagera på temperatur förstörs. Fortfarande rör det sig om grundforskning och de potentiella tillämpningarna ligger relativt långt fram i tiden. Forskarna vet emellertid inom vilka områden som upptäckterna kan få betydelse:

Effektiva insektsmedel
– Olika sätt att förhindra aktivering av receptorproteinet kan leda till nya läkemedel och behandlingar mot smärta och klåda. Ämnen som i stället aktiverar kan utvecklas till effektiva medel designade att avskräcka specifika insekter som bär på olika smittämnen, säger Urban Johanson, professor vid kemiska institutionen.

I den nya studien har forskarna framställt det rena proteinet i två versioner, ett komplett och ett som saknar den första halvan. Därefter har de satt in proteinet i ett konstgjort cellmembran och mätt strömmar genom enskilda jonkanaler. Dels vid olika temperaturer, dels efter att de har tillsatt ämnen som ingår i exempelvis wasabi och kanel. Med hjälp av spektroskopi har de följt de strukturella förändringarna i jonkanalen.

– Det finns likheter i de strukturella förändringarna oavsett om förändringen orsakas av värme eller wasabi. Den molekylära mekanismen för hur det här går till är ännu inte klarlagd, så nu ska vi gå vidare med en mer detaljerad kartläggning, säger Urban Johanson.

Resultaten publiceras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Biological Chemistry.

För mer information:
Urban Johanson, professor, Lunds universitet, kemiska institutionen, Centrum för molekylär proteinvetenskap
046-222 41 94, 0730-28 67 06, urban.johanson@biochemistry.lu.se

– En öppen och transparent planprocess bör aldrig ses som ett nödvändigt ont, utan istället som av största vikt för att få folkligt stöd för en utbyggnad av vindkraften, säger Johanna Liljenfeldt.

I sin doktorsavhandling analyserar Johanna Liljenfeldt planeringsprocessen för storskalig vindkraftsutbyggnad i Sverige, Norge och Finland. Hon visar att, i takt med att planreglerna har ändrats för att möjliggöra en snabbare utbyggnad och allmänheten därmed har fått mindre formellt inflytande, har diskussionen istället flyttats till andra forum, som internet eller informella kontakter.

Lokalt missnöje kan bli nationell angelägenhet
Det motstånd som då odlas kan istället nå långt utanför den plats som är aktuell för utbyggnad, med påföljd att attityderna till att bygga ut vindkraft påverkas generellt.

Frågor som eventuellt skulle kunnat lösas i en lokal planeringsprocess blir istället en nationell angelägenhet genom att opinionen mot vindkraftsutbyggnad som helhet växer. Att utrymmet för direkta kontakter, typ lobbying, växer när utrymmet för formellt medinflytande via öppna forum minskar, minskar också legitimiteten för den förda politiken.

Möjlighet att erbjuda samhällsnytta
I avhandlingen visar Johanna Liljenfeldt också att vindkraftens placering i Sverige hittills har varit relativt jämnt fördelad mellan olika grupper. Det vill säga, människors socioekonomiska ställning har spelat en relativt liten roll för var vindkraft har byggts i förhållande till andra faktorer som påverkar utbyggnaden.

Det finns också många möjligheter att kompensera negativa lokala konsekvenser genom att erbjuda någon form av samhällsnytta i form av till exempel arbetstillfällen eller bygdemedel. Även här är processaspekterna viktiga.

– Om man utesluter lokalbefolkningen från förhandlingar om hur nyttor av vindkraften ska fördelas kan det få samma verkan som när man inskränker möjligheterna till påverkan på den formella planeringsprocessen, alltså att motståndet växer och finner andra arenor som gör det svårare att komma överens, säger Johanna Liljenfeldt.

Johanna Liljenfeldt är bosatt i Umeå men uppvuxen i Solf utanför Vasa i Finland.

Avhandlingen: Where the Wind Blows – The socio-political geography of wind power development in Finland, Norway and Sweden. (Svensk titel: Där Vinden Viner – Vindkraftsutbyggnadens socio-politiska geografi i Finland, Norge och Sverige.

Avtalet med Sveriges lantbruksuniversitet, som ska äga fartyget, skrevs på 19 januari 2017.Avtalet undertecknades av Armon Shipyards styrelseordförande Laudelino Alperi Baragaño och SLU:s vicerektor Erik Fahlbeck. På plats vid mötet vid SLU i Uppsala fanns även representanter för SMHI, som tillsammans med SLU kommer att stå för merparten av den miljöövervakning och fiskeriforskning som fartyget ska användas till, samt för Havs- och vattenmyndigheten, som beställer dessa uppdrag.

SLU:s nya forskningsfartyg blir 69 meter långt och fullt utrustat för fiske, bottenprovtagningar och oceanografiska (fysikaliska, kemiska, biologiska) undersökningar. Fartyget blir mycket flexibelt och kan ta ombord många typer av specialutrustning. Illustrationer: Skipsteknisk AS
SLU:s nya forskningsfartyg blir 69 meter långt och fullt utrustat för fiske, bottenprovtagningar och oceanografiska (fysikaliska, kemiska, biologiska) undersökningar. Fartyget blir mycket flexibelt och kan ta ombord många typer av specialutrustning. Illustrationer: Skipsteknisk AS

– Sveriges miljöarbete kommer att ha stor nytta av detta efterlängtade fartyg, och vi är väldigt glada att bygget nu kan komma igång, säger professor Magnus Appelberg från SLU, som har medverkat i projektets styrgrupp sedan starten.

– Det har varit en lång upphandlingsprocess, men i slutändan har den gett oss ett av världens bästa designföretag (Skipsteknisk) och ett varv (Armon Shipyards) med bred erfarenhet av kvalificerade fartyg och forskningsfartyg, säger Anders Englund, som har lett projektet.

Varvet kommer att projektera bygget under våren 2017, och fartyget beräknas sedan kunna sjösättas under sommaren 2018. Det slutliga överlämnandet till SLU ska ske under våren 2019. Under byggprocessen kommer SLU att ha egna kvalitetskontrollanter på plats i Spanien.

Varsamt fartyg som smyger fram
Sverige har inte haft något eget oceangående forskningsfartyg sedan 2011, då Argos togs ur drift. Som tillfälliga lösningar använder nu SLU det danska fartyget Dana och SMHI det finska fartyget Aranda. 2015 fick SLU regeringsuppdraget att ansvara för upphandlingen av ett nytt fartyg. När detta byggts klart och tas i drift 2019 kommer SLU att kunna erbjuda ett mycket kvalificerat, modernt och flexibelt fartyg som kan användas för i stort sett alla typer av marin forskning. SLU blir ägare till det nya fartyget medan Sjöfartsverket ska ansvara för drift och underhåll. Kontraktet med varvet som ska bygga fartyget är på 38,6 miljoner Euro.

Det som är speciellt med denna typ av fartyg är bland annat att de ska vara extremt tystgående och ha minimal bubbelbildning vid framfart, för att inte skrämma fisk vid provfisken och ekolodsundersökningar. Detta kräver att kraftöverföringen sköts av elmotorer och att bogpartiet har rätt utformning. Utöver bullerminskningen ut i vattnet medför dessa anpassningar också mycket god arbetsmiljö inne fartyget. Fartyget kommer att byggas med högt ställda miljökrav. Bland annat kommer skrovet att målas utan giftiga bottenfärger och generatorerna ska kunna köras med förnyelsebara bränslen.

FARTYGSFAKTA
Det nya fartyget kommer att vara 69 m långt och ha en besättning på 8–15 personer och lika många forskare, beroende på uppdragets karaktär. Totalt finns 28 enkelhytter. Forskningsfartyget blir fullt utrustat för fiskeri- och oceanografi-undersökningar:

  • Moderna trålar och trålbord med sensorer, för fiske på botten och i den fria vattenmassan.
  • Extremt tystgående och maskinellt avskärmade elmotorer, för att inte skrämma fisk som ska undersökas, eller påverka bullerkänsliga ekolod och andra mätinstrument.
  • Utrustning med vinschar, sonder och instrument för plankton- och fisklarvsundersökningar, sedimentprovtagningar och hydrografi.
  • Två sänkkölar med ett flertal avancerade ekolod och sonarer, som kan lokalisera bland annat fisk och plankton.
  • Strömmätare (ADCP) som kontinuerligt mäter strömstyrka och riktning från ytan till botten, vattenintag med en ”Ferrybox” som kontinuerligt mäter vattenparametrar som t.ex. temperatur och salthalt.
  • Avancerat nätverk för kontinuerlig lagring av omvärldsdata från forskningsinstrument och väderstation.
  • Specialdesignade laboratorier för fiskhantering, vattenanalyser och datahantering.
  • Förberett för ytterligare utrustning, såsom fjärrstyrda undervattensfarkoster (ROV) och flyttbara containrar med speciallaboratorier.

Tar fram underlag för hållbart fiske
Det nya forskningsfartyget kommer att användas främst för SLU:s och SMHI:s miljöövervakning i Östersjön och Nordsjön.

SLU:s institution för akvatiska resurser genomför varje år fem internationellt samordnade undersökningar med trålning och avancerad ekolodning efter i fisk i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. Undersökningarna samlar in information om olika fiskarter, som sedan används för att göra beståndsuppskattningar och ta fram råd om hur mycket vi kan fiska på ett hållbart sätt.

SMHI genomför 12 utsjöexpeditioner per år. Huvudinriktningen är att samla in data om övergödning, syrebrist och försurning samt att kontinuerligt mäta strömmar och studera algsituationen.

Datasamlingarna utgör viktiga underlag för förvaltningen av våra fiskbestånd och för åtgärder för en bättre havsmiljö. Mätningarna utgör också en del av det svenska bidraget till havsmiljökonventionerna HELCOM och OSPAR och används av svensk och internationell forskning, kommuner och länsstyrelser.

Kontakt:
Magnus Appelberg, professor och prefekt vid institutionen för akvatiska resurser, SLU
010-478 4113, 070-832 73 20, magnus.appelberg@slu.se” target=”_blank”>magnus.appelberg@slu.se
Lars Thorell, chef för fartygsenheten vid SLU
070-557 15 07, fartyg@slu.se
www.slu.se/forskningsfartyg

Anders Englund, projektledare och skeppsbyggnadskonsult
073-982 42 20, Anders.englund@slu.se

Mattias Sköld, forskare och fartygsansvarig vid institutionen för akvatiska resurser, SLU, 070-537 87 74, Mattias.skold@slu.se

Gunnar Söderström, enhetschef Marknad och beställningar, Avdelning Samhälle och säkerhet, SMHI, 011-495 84 11, Gunnar.Soderstrom@smhi.se

Mikael Krysell, enhetschef Miljöövervakningsenheten, Havs- och vattenmyndigheten
010-698 60 15, mikael.krysell@havochvatten.se

Tidigare pressmeddelanden från SLU om fartyget
Norskt företag ska designa SLU:s undersöknings- och forskningsfartyg (18 december 2015)
Ny fas i upphandlingen av ett nytt forskningsfartyg (22 oktober 2015)
Nu börjar upphandlingen av ett nytt forskningsfartyg (13 april 2015)

 

Genom att undersöka människors benägenhet att handla ekologiska varor har Per Kristensson identifierat fyra faktorer som får människor att ändra sitt beteende. Att ”alla andra” gör på ett visst sätt är ett viktigt skäl för förändring. Ett annat skäl är ifall beteendet är synligt för andra runt omkring. Ytterligare en orsak är ifall beteendet stämmer in i bilden man har av sig själv.

– Att man pensionssparar syns oftast inte för någon annan än en själv, men har man med en ekologisk banan till jobbet eller kör en miljövänlig bil så ser ju andra det, säger Per Kristensson.

Priset minst viktigt
Studiens deltagare trodde att ekonomiska faktorer som pris skulle ha störst betydelse för att få dem att ändra sitt beteende, men det visade sig vara fel. Den främsta drivkraften var sociala faktorer som motiveras utifrån normer och föreställningar om vad som anses korrekt i vissa sammanhang. I det här fallet att handla ekologiskt. Priset var minst viktigt.

– De idéer och beteende som har blivit norm i samhället påverkar oss utan att vi tänker på det. Olika typer av sociala faktorer styr oss mycket mer än till exempel ekonomiska.

Organisationer behöver ändra syn
Forskningen är relevant för alla organisationer som vill ändra människors beteende, oavsett om det är företag, organisationer, stat eller landsting.

– Vill staten till exempel att människor ska åka mindre bil är det viktigare att påverka samhällsnormer än skattesatser. Många organisationer behöver reglera sin föreställning av att det är ekonomiska faktorer som styr beteendeförändring, till att psykologiska faktorer faktiskt är viktigare.

Kontakt:
Per Kristensson, professor i psykologi vid Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet, telefon 070-974 08 60,  mejl per.kristensson@kau.se.

Mattias Vågberg vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap har med hjälp av den MR-baserade metoden synthetic tissue mapping (SyMap) undersökt hur hjärnan förändras genom livet hos friska individer och jämfört detta mot individer med MS.

Även hos helt friska individer förändras hjärnan genom det naturliga åldrandet via en process som kallas hjärnatrofi och som leder till , men vid MS sker detta på grund av sjukdomen i ökad takt.

– Vi kunde se att hjärnatrofimått var starkt kopplat till funktionsnedsättning vid MS. Möjligheterna att förutsäga framtida förlopp av MS-sjukdomen var emellertid begränsade, vilket pekar på ett behov av mer forskning inom området för att förbättra denna möjlighet, säger Mattias Vågberg, som är läkare vid Neurologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus.

MS kan bromsas effektivt
Hjärnatrofi vid MS kan bromsas effektivt med läkemedel och de senaste åren har flera olika behandlingar blivit tillgängliga. Dessa har olika effektivitet och medför samtidigt olika risker för biverkningar.

– Det finns ett stort behov av att inom vården kunna erbjuda effektiv behandling mot MS som är lämplig sett till individuell prognos. Det är även viktigt att kunna följa sjukdomens skadeverkningar över tid så objektivt som möjligt, säger Mattias Vågberg.

Avhandlingen visade också att det finns tydliga skillnader mellan olika sätt att mäta hjärnatrofi. Av de tre olika automatiska MR-metoder som utvärderades var SyMap den metod som bäst överensstämde med den referensmetod som forskarna använde. Vidare var hjärnatrofi associerad med flera olika aspekter av MS-sjukdomen, däribland aktuell neurologisk funktionsnedsättning mätt enligt skalan expanded disability status scale. Det var däremot inte möjligt att tillförlitligt förutsäga vilka individer som skulle drabbas av ny eller ökad funktionsnedsättning i framtiden.

Mattias Vågberg är född och uppvuxen i Örnsköldsvik. Han tog sin läkarexamen vid Umeå Universitet och påbörjade sin doktorandtid vid Institutionen för Farmakologi och Klinisk Neurovetenskap 2010. Han arbetar i nuläget som läkare vid Neurologiska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus.

Avhandlingen: Brain parenchymal fraction in healthy individuals and in clinical follow-up of multiple sclerosis. (Svensk titel: Hjärnparenkymfraktionen hos friska och vid klinisk uppföljning av multipel skleros.)

För mer information:
Mattias Vågberg, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap
Telefon: 073-027 0054
E-post: mattias.vagberg@umu.se

På Island hämtar man värme till kraftverk direkt från marken i vulkaniska områden. Att lägga ett geotermiskt kraftverk nära en vulkan kan ha fördelar eftersom jordmanteln där ligger nära jordskorpan och värmen därför är lättillgänglig. Borrhålen behöver alltså inte bli så djupa och rören till kraftverket kan vara korta.

Men det är också riskfyllt att placera ett kraftverk nära en aktiv vulkan, vid ett utbrott kan hela kraftverket gå om intet.

Forskarna har nu studerat tre olika delar av den spridningsrygg (område där oceanplattorna långsamt glider isär) som ligger tvärs över Island från sydväst till nordöst. På grund av att oceanplattorna rör sig och långsamt är på väg ifrån varandra, kan det uppstå sprickor i jordskorpan där heta magmamassor från jordens inre tränger upp till ytan. En rad av vulkaner ligger därför som ett pärlband längs spridningsryggen där oceanplattorna skiljs åt.

− I studien ingår resultat med geodetiska data, alltså platser på marken som mäts med extremt hög noggrannhet. Data från 1967 fram till idag, tillsammans med de främsta modelleringsprogrammen, har tillsammans gett den bästa bilden hittills av spridningsryggens anatomi, säger Md. Tariqul Islam, som är huvudförfattare till artikeln som publicerats i Journal of Geophysical Research.

Har mätt oceanplattornas rörelser
En av de bästa och tillika mest kända platserna för att studera en spridningsrygg är i nationalparken Thingvellir på Island, som ligger intill Islands största sjö. Vid mätningarna i Thingvellir kan man registrera rörelser som är mindre än en millimeter.

− När oceanplattorna dras isär sker en tryckminskning på tio till fyrtio kilometers djup vilken sänker smälttemperaturen så att delar av manteln smälter och magma bildas. Längs spridningsryggen finns en rad sådana aktiva vulkaner.

Plattornas rörelse över tid har forskarna nu alltså mätt med hjälp av geodetisk GPS. Närmare hundra ”fasta” mätpunkter har ingått i datamaterialet. Med punkternas hjälp har kartor ritats som visar på vilket sätt plattorna dras isär och hur stort deformationsfältet är.

− Detta är en början, nästa steg är att med kraftiga datorer göra högupplösta 3D-modeller av hela spridningszonen. Då kan man se hur samspelet mellan de olika spridningssegmenten och hur de olika vulkanerna påverka varandra, säger Md. Tariqul Islam.

Publikationen: Continuous subsidence in the Thingvellir rift graben, Iceland: Geodetic observations since 1967 compared to rheological models of plate spreading. (Journal of Geophysical Research: Solid Earth)

Kontakt:
Tariqul Islam, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet
031 -786 2804, 073- 730 10 97, tariqul.islam@gvc.gu.se

Bussar rör sig hela tiden i stadstrafiken. Ibland går de sönder, eller slutar fungera på ett tillfredsställande sätt. Oplanerade avbrott som orsakas av maskinfel kostar pengar, både kostnaden för själva reparationen och i form av tid, inte minst för passagerarna.

– Syftet med min studie är att förutse behovet av underhåll, att se när utrustning behöver gås igenom och repareras. Och detta kan ske för att förebygga konsekvenser på grund av maskinfel, säger Yuantao Fan, doktorand i signal- och systemteknik.

Upptäcka problem
Han har skrivit licentiatuppsatsen “A Self-Organized Fault Detection Method for Vehicle Fleets”. Fallstudien i hans arbete fokuserar på problem med ventilationssystemen i stadsbussar. Studien visar dessutom att metoden han har använt fungerar för att upptäcka flera andra typer av fel.

Den stora mängden elektronik och de hundratals sensorerna som är monterade på en modern buss gör att en väldig mängd data dagligen genereras från bussen. Informationen förs över till en databas som processar uppgifterna.

– Den insamlade informationen visar fordonets status. Den analyseras och när bussarna jämförs ser man vilken buss som är mest annorlunda. Antagandet är att de flesta bussarna fungerar bra. Om ett fordon uppför sig avvikande kan man avgöra om bussen är i dåligt skick, baserat på informationen från hela gruppen bussar.

Massornas intelligens
Konceptet kallas ”Wisdom of the crowd” eller ”massornas intelligens”. Yuantao Fan visar att det fungerar lika bra som ett expertsystem för en särskild typ av fel som har skapats av människor, så kallade domänexperter. Hans metod kan dessutom upptäcka många olika fel och signaler som avviker från gruppen, också de som är ”otänkbara”.

Metoden är en algoritm som använts på bussflottan, men den kan även användas inom andra områden. Exempel är maskiner i linjeproduktion i fabriker eller kraftnät där det är viktigt att upptäcka små metallsprickor. Underhåll som bokas in automatiskt i god tid innan ett fel inträffar sparar resurser för många olika aktörer i samhället.

Licentiatuppsats: ”A Self-Organized Fault Detection Method for Vehicle Fleets”

Om EISGS OCH samverkan
Yuantao Fan doktorerar inom Embedded and Intelligent Systems Industrial Graduate School (EISIGS) vid Akademin för informationsteknologi på Högskolan i Halmstad. EISIGS är en företagsforskarskola där doktoranderna bedriver sin forskning både vid ett företag och vid Högskolan i Halmstad. Yuantao Fan är knuten till Volvo Technology Corporation.

Kontakt:
Yuantao Fan, doktorand i signal- och systemteknik, Högskolan i Halmstad, yuantao.fan@hh.se, 035-16 77 11

Forskare vid forskningscentrum MTM, Människa-Teknik- Miljö, vid Örebro universitet har fått 48 miljoner kronor av KK-stiftelsen för att identifiera okända miljögifter som utgör de största riskerna. Tio företag deltar i det sexåriga projektet och bidrar med ytterligare 40 miljoner kronor i form av personal och mätinstrument.

– Anslaget och samarbetet med företagen skapar helt nya expansionsmöjligheter för oss och projektet har som mål att väsentligt bidra till en mer hållbar hantering av kemikalier och en giftfri miljö enligt de miljömål som finns i Sverige, säger Magnus Engwall, professor i biologi med inriktning mot ekotoxikologi vid Örebro universitet. Han har ansvarat för den ansökan som nu beviljats av KK-stiftelsen.

Drygt tjugofem forskare vid MTM ska knytas till projektet och ytterligare ett tiotal ska rekryteras, plus tre tekniker. Projektet får med sina resurser en unik status i en internationell jämförelse.

– Det finns stora EU-projekt inom området, men inget som är samlat på samma ställe vad vi känner till, säger Magnus Engwall.

Miljöforensik
Forskningsprojektet har fått namnet EnForce, från engelskans Environmental Forensics, miljöforensik. Miljöforensik betyder i detta sammanhang att spåra och identifiera de verkligt farliga bovarna bland miljögifterna. Huvudmålet med projektet är att med nya metoder söka efter okända miljögifter och sedan studera deras beteende i miljön och deras toxikologiska effekter på celler.

– Det finns mängder av kemiska ämnen i vår miljö som vi idag inte vet någonting om, varken vilka ämnen det är eller hur de påverkar oss människor och vår miljö. Vi ska inom detta projekt systematiskt spåra upp de verkliga kemiska förövarna, istället för att leta efter dem som dagens instrument redan är bra på att mäta, säger Magnus Engwall.

Forskningsprojektet är inriktat på ett brett spektrum av miljögifter, och innefattar ämnen i grupperna PAC (polycykliska aromatiska föreningar) och PFAS (högfluorerade ämnen). Det finns tusentals olika PAC och de bildas till exempel vid ofullständig förbränning, bland annat av ved och olja. Många är cancerframkallande, men idag saknas kunskap om hur giftiga de är. PFAS används i många industrier och även i konsumentprodukter för att skapa fett- och vattenavstötande ytor. Gruppen består av tusentals ämnen varav endast ett tiotal mäts i vanliga miljöundersökningar.

Testa giftigheten
Forskarna ska bland annat förfina en metod: effektstyrd fraktionering och analys. Metoden går ut på att dela upp proverna i mindre delar för att sedan testa dessa i olika celltester där giftigheten mäts.

– Därefter kan vi med kemisk analys tala om vilka av ämnena i proverna som är giftiga, både kända och hitintills okända kemikalier. Med nuvarande kemiska analyser kan oftast endast en mindre del av gifteffekten i blandningar förklaras, säger Magnus Engwall

Denna jakt på kemiska förövare sker i samarbete med de tio företagen i projektet. Ett viktigt mål är att ta fram bättre undersökningsmetoder för förorenade områden på land och i vattendrag. Ett annat är att hjälpa företagen att utveckla teknik för avgiftning, och återvinningsmetoder för att producera giftfria material.

Det blir alltmer viktigt att veta hur förorenade områden ska hanteras eftersom nya bostäder kräver mark, ofta där det tidigare legat industrier.

– Idag grävs jorden ofta upp och deponeras vilket kostar mycket pengar. Vi ska ta reda på var de verkliga riskerna finns, vilket leder till en bättre användning av saneringsresurserna. Det kan till exempel vara så att vissa miljögifter sitter så hårt fast att risken att de sprids är liten och då kan det vara lika bra att jorden får ligga kvar, förklarar Magnus Engwall.

Kontakt:
Magnus Engwall, magnus.engwall@oru.se, 070-290 38 91

Förstudien Flaggskepp Bioraffinader leds av Processum som är ett dotterbolag inom RISE (Research Institutes of Sweden). Tillsammans med sina projektpartners vill man visa hur ett storskaligt bioraffinaderi, baserat på virke från hållbart svenskt skogsbruk, kan bidra till att skapa den bioekonomi som alla eftersträvar.

Förstudien avser att identifiera, beskriva och utvärdera en anläggning med en optimal sammansättning av processer och produkter. Förstudien stöds av 13 företag som representerar skogsägare liksom skogs-, kemi- och detaljhandelsföretag.

Energimässigt självförsörjande
Förutom produktion av en miljon ton textilcellulosa är avsikten att ett bioraffinaderi även ska kunna producera ytterligare produkter, exempelvis proteinprodukter, gröna kemikalier, biodrivmedel, lignosulfonat och biogas. Genom att använda etablerad teknik och innovationer som ligger nära kommersiellt genomförande, finns möjlighet att tillverka ytterligare produkter. En förutsättning är att tillverkningen ska vara energimässigt självförsörjande och ha högt resursutnyttjande.

– Vi vill ta steget från tanke till handling genom att i en förstudie utreda förutsättningarna för att skapa det storskaliga bioraffinaderi som krävs för att, till konkurrenskraftiga kostnader, ersätta oljebaserade produkter, säger Magnus Hallberg, vd för Processum.

– Under flera år har vi, tillsammans med klustermedlemmar och andra aktörer, utvecklat bioraffinaderiprocesser och produkter. Flera av dem är nu redo för industriell uppskalning. Det krävs en storskalighet för att produkterna ska vara lönsamma och för att råvaran ska nyttjas så högvärdigt som möjligt.

Bred satsning krävs
– För att ha en chans att realisera ett projekt som detta är det nödvändigt med en bred satsning, betonar Lars Winter, vice ordförande i Processum. För att nå framgång krävs såväl tekniskt kunnande liksom marknadskunnande, vilket deltagarna i förstudien bidrar med. Styrkan är att parterna i förstudien representerar hela värdekedjan från skog till produkter, dessutom på den globala marknaden.

– Skogen har, och kommer att få, en än större roll i den nödvändiga omställningen till ett hållbart samhälle. Denna förstudie ska visa på den potential som finns när vi omsätter forskningsresultat till faktiska produkter. Fossila råvaror kan ersättas genom att den svenska skogen används till helt nya produkter. Vi har positiva signaler på att detta är i linje med vad regeringen vill genomföra, tillägger Magnus Hallberg.

Fotnot: Förstudien finansieras till hälften av Länsstyrelsen Västernorrland och till hälften av deltagarna i förstudien. Den leds av Processum och kommer att utföras av det internationella konsultföretaget Pöyry tillsammans med parterna.

För mer information:
Magnus Hallberg, VD Processum, tel. 010-516 67 63, mobil: 073-064 70 21.
Lars Winter, Vice Ordförande Processum, tel. 0660-756 11, mobil: 070-207 51 13.

Anemi, blodbrist, drabbar drygt fyrtio procent av alla barn under fem år i världen. Blodbrist påverkar såväl mental som fysisk prestationsförmåga, och kan ge långsiktig försämring av tillväxt och utveckling. Cirka hälften av alla barn med blodbrist har det på grund av järnbrist. Att avnavla – klippa navelsträngen – på barn sent, det vill säga efter tre minuter, har visat sig kunna förhindra järnbrist upp till sex månaders ålder, enligt Ove Andersson barnläkare och forskare i internationell mödra- och barnhälsovård vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.

Blodet stannar i moderkakan

Ungefär en tredjedel av barnets blod befinner sig i moderkakan när det föds. Om man då klipper av navelsträngen direkt, tidig avnavling, stannar blodet kvar i moderkakan och går till spillo (eller kan sparas i stamcellsbanker). Om man istället väntar tre minuter kommer större delen av blodet att rinna tillbaka till barnet som då får en extra blodtransfusion, cirka en deciliter blod, vilket motsvarar cirka två liter hos en vuxen. I jämförelse kan nämnas att en normal blodgivare lämnar 4-5 deciliter blod.

Ola Andersson, har lett en studie i Nepal, som visar att sen avnavling, efter mer än tre minuter, har stor betydelse i samhällen där det är vanligt att barn har blod- och järnbrist.

Majoriteten av barnen i Nepal har blodbrist

I Nepal har cirka 70 procent av alla barn under ett år blodbrist. I studien lottades 540 nyfödda barn till tidig avnavling (mindre än 60 sekunder) eller sen avnavling (mer än 180 sekunder). Barnen föddes på ett förlossningssjukhus i Katmandu, Nepal. Barnen följdes sedan upp vid åtta och tolv månaders ålder med blodprov, där forskarna kontrollerade blodvärde (hemoglobin) och järnvärde (ferritin).

Vid åtta månaders ålder minskade förekomsten av blodbrist med nio procent och fortfarande vid tolv månaders ålder hade åtta procent färre barn blodbrist. Barnen i den sent avnavlade gruppen hade generellt sett högre hemoglobinvärden och andelen barn som hade järnbrist vid åtta månaders ålder minskade betydligt, drygt 40 procent.

– Drygt en femtedel (23 %) av barnen som var lottades till sen avnavling blev ändå tidigt avnavlade. Deras resultat räknades ändå in bland de sent avnavlade enligt så kallad ”intention to treat”. Om man uteslöt dem, blev de positiva effekterna av sen avnavling ännu tydligare, säger Ola Andersson.

Får mer järn i kroppen

Blodet innehåller många röda blodkroppar som innehåller hemoglobin, som i sin tur innehåller mycket järn. Den extra deciliter blod barnet får innehåller järn som motsvarar 3-4 månaders behov för ett spädbarn.

– Vi har tidigare visat att de sent avnavlade barnen i Sverige hade mer järn i kroppen vid fyra månaders ålder och att andelen barn med järnbrist minskade med 90 procent, från 5,7 procentenheter till 0,6 procentenheter. Vi har också kunnat visa att barnens allmänna begåvning och utveckling inte skilde sig åt vid fyra års ålder, men att de sent avnavlade barnen hade bättre finmotorik.

Idag rekommenderar WHO avnavling vid en minut eller senare och den amerikanska församlingen för förlossningsläkare (ACOG) rekommenderar avnavling vid 30-60 sekunder eller senare.

– Vi hoppas att de som skriver rekommendation kring avnavling framöver kommer att vilja att man genomför sen avnavling efter tre minuter runt om i världen. Senare avnavling är en kostnadsfri åtgärd som ger mer järn i kroppen, utan att vi sett några biverkningar, säger Ola Andersson.

Fotnot:

Mitt under själva studien, i maj 2015, skedde de stora jordbävningarna i Nepal. Det gjorde att det var svårt att samla alla barn för provtagning vid åtta och tolv månaders ålder. Vid åtta månader kom tre av fyra (74 %) och vid tolv månaders ålder kom knappt två av tre (62 %). Forskarna hade dock förutsett dessa problem och hade därför med 188 barn extra i studien från första början.

Vetenskaplig artikel:

Can Delayed Umbilical Cord Clamping Reduce Infant Anemia at Age 8, 12 Months?  Andersson O et al; JAMA Pediatrics, 17 januari

Uppdatering 2019-09-11:

Ola Andersson har efter 5 års forskning i Nepal publicerat en studie om återupplivning med navelsträngen intakt.

– Vi visar att barn som inte andas vid födelsen återhämtar sig bättre om de återupplivas i mammans säng. Drygt 1 000 000 barn dör eller får hjärnskador på grund av syrebrist efter förlossningen varje år runt om i världen. Våra resultat får mig att våga tro att den siffran kan minska betydligt om man väntar med att avnavla.

Vetenskaplig artikel:

Intact cord resuscitation versus early cord clamping in the treatment of depressed newborn infants during the first 10 minutes of birth (Nepcord III) – a randomized clinical trial. Maternal Health, Neonatology and Perinatology

Kontakt:

Ola Andersson, barnläkare och forskare i neonatologi, Skånes Universitetssjukhus/ Lunds Universitet, ola.andersson@med.lu.se

Anders Rydvall, läkare vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, har i två enkätstudier undersökt attityder samt vilka argument som är mest betydelsefulla. Utvecklingen av tekniker för livsuppehållande behandling inom intensivvården, som är en ung specialitet, har gått fort och möjligheterna är idag större än någonsin. Samtidigt finns reella gränser som sätts av människans fysiologi men som ofta kan vara svåra att förhålla sig till, vilket leder till att behandling i vissa fall fortsätter långt utöver gränsen för möjlig bot eller bättring.

– Detta etiska dilemma är något som många, inklusive de närstående, känner till. Men svårigheterna i den här sortens situationer uppstår ofta när vårdgivare känner rädsla för att bli kritiserade för att ”inte göra allt”. Dessutom förekommer obehagskänslor inför att komma med negativa besked och ta emot reaktionerna, samt olika föreställningar om vad lagstiftningen säger, förklarar Anders Rydvall.

I en första enkätstudie jämfördes neurokirurgers (112 varav 70 procent svarade), narkos- och intensivvårdsläkares (298 varav 70 procent svarade) och allmänhetens (998 varav 50 procent svarade) attityder och argument för och emot aktiv behandling (operation).

Det hypotetiska patientfallet gällde en äldre kvinna med mycket stor hjärnblödning och dåligt kliniskt tillstånd. Resultaten visade att vårdgivarna gjorde i allt väsentligt samma bedömningar och prioriterade argumentet ”livskvalitet” starkast. Men narkos- och intensivvårdsläkare framhöll dessutom betydelsen av patientens tidigare viljeyttringar.

Jämförelsen mellan läkares och allmänhetens attityder i patientfallet visade att det fanns stora skillnader vid ställningstagandet för eller mot operation och även skillnader i vilka argument som var mest betydelsefulla. Av läkarna gjorde 82 procent bedömningen att avstå från en operation medan det valet gjordes av 40 procent hos allmänheten. Men när patientfallet vidareutvecklades till en allt mera hopplöst situation blev de båda gruppernas bedömningar alltmer eniga, även om olika argument prioriterades.

I en andra enkätstudie ställdes frågor rörande ett fall med ett svårt hjärnskadat nyfött barn. Enkäten skickades till narkos/intensivvårdsläkare (299 varav 63 procent svarade), barnläkare/nyföddhetsspecialister (329 varav 67 procent svarade) och allmänheten (585 varav 46 procent svarade). Studien undersökte argument för ställningstagande för eller emot fortsatt respiratorbehandling. En majoritet av både läkare och allmänheten stödde argument för att avbryta behandlingen.

I den andra enkätstudien ingick också frågor huruvida det var acceptabelt att ge lugnande och smärtstillande medel i tillräcklig dos för att lindra respektive ge en större dos med syfte att påskynda döendet. En stor majoritet hos både läkare och allmänhet stödde argument för att lindra/ta bort symtom, även om det i praktiken, som en ytterligare konsekvens, skulle påskynda döendet. Men när intentionen var att aktivt påskynda det oundvikliga dödsfallet visar sig allmänheten vara betydligt mer benägen att acceptera ett sådant handlande än vårdgivarna.

Anhörigas uppfattning viktig
– För att undvika missförstånd och kommunikationsproblem är det viktigt att vårdgivare beaktar och har kännedom om anhörigas uppfattning, förväntningar och prioriteringar. Det är också viktigt att vårdgivare upprätthåller en miljö där informationen är ärlig och ändamålsenlig och kommunikationen öppen, säger Anders Rydvall.

Anders Rydvall kommer från Stockholm och flyttade till Umeå på 1970-talet. Han arbetar som överläkare vid Centrum för intensivvård och postoperativ vård vid Norrlands Universitetssjukhus.

Avhandlingen: Withhold or withdraw futile treatment in intensive care. Arguments supported by physicians and the general public. (Svensk titel: Avstå eller avbryta meningslös behandling inom intensivvården. En jämförelse av läkares och allmänhetens argument.)

För mer information:
Anders Rydvall, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-785 3008, E-post: anders.rydvall@umu.se