Studien fokuserar på hur tjänstemän inom olika myndigheter i gränsländerna runt Östersjön samarbetar vid gränsbevakning. Undersökningen fokuserar på det dagliga arbetet och hanteringen av problem vid gränsbevakning med hänsyn till tjänstemännens sociala och kulturella bakgrunder.
Ibland försvåras samarbetet av byråkratiska problem. Men trots det tyder resultaten på att det finns ett tydligt samarbete i det dagliga arbetet. Detta tros vara på grund av en gemensam förståelse för syftet och målet att tillsammans bekämpa kriminalitet och skapa ett säkrare Europa.
Artikeln är en del av resultaten från projektet ”Turnstone”, som är en undersökning av samarbetet mellan gränspolis och kustbevakning i Östersjöområdet, Goran Basic tillsammans med Sophia Yakhlef och Malin Åkerström från Lunds universitet.
Projektet är finansierat av Europeiska kommissionen. Syftet med projektet är att utifrån empiriska material (fältobservationer, fotografier, intervjuer och dokument) kartlägga och analysera hur personalen inom de olika gränsmyndigheterna upplever, tolkar, och definierar de organisatoriska, kulturella, historiska och rättsliga skillnader mellan gränsmyndigheter. Dessutom är syftet att kartlägga och analysera hur resenärer upplever, tolkar, och definierar fri rörlighet i regionen i förhållande till gränsmyndigheter.
Kontakt: Yakhlef, S., Basic, G., Åkerström, M. (2016). Policing Migration: Described and Observed Cooperation Experiences of Police and Border Guards in the Baltic Sea Area. Journal of Applied Security Research, Vol. 12, no 1, 117-140 p.
Resultaten har nu publicerats i Nature Communications.
– Vi är först i världen med att presentera en logisk krets, i detta fall en transistor, som styrs av en värmesignal istället för en elektrisk signal. Det konstaterar professor Xavier Crispin, Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet.
Den värmedrivna transistorn öppnar upp för en lång rad applikationer som exempelvis detektering av små temperaturskillnader eller inom medicinen för funktionella plåster där man kan följa läkningsprocessen.
Räcker med en enda koppling
Det är också möjligt att ta fram kretsar som styrs av värmen i infrarött ljus för värmekameror, med mera. Den höga värmekänsligheten, 100 gånger högre än traditionella termoelektriska material, gör att det räcker med en enda koppling från den värmekänsliga elektrolyten, som fungerar som en sensor, till transistorn. En sensor och en transistor kan tillsammans bilda en smart pixel.
En matris av smarta pixlar kan då exempelvis användas istället för de givare som idag detekterar infraröd strålning i värmekameror. Tekniken kan, men lite vidareutveckling, möjliggöra att vi i framtiden kan få en värmekamera i mobilen till en låg kostnad eftersom de ingående materialen varken är dyra, sällsynta eller farliga.
Den värmedrivna transistorn är en fortsättning på den forskning som för ett år sedan ledde fram till en superkondensator som laddas av solens strålar. I kondensatorn omvandlas värme till el som lagras i kondensatorn tills den behövs.
Forskargruppen vid Laboratoriet för organisk elektronik hade då hittat rätt bland de ledande polymererna och tagit fram en flytande elektrolyt med 100 gånger större förmåga att omvandla en temperaturskillnad till el än de elektrolyter som normalt används. Den flytande elektrolyten består av joner och ledande polymerer. De positivt laddade jonerna är små och snabba och de negativt laddade polymerkedjorna är stora och tunga. När ena sidan värms upp rusar de små snabba jonerna mot den kalla sidan och en spänning uppstår.
– När vi hade visat att kondensatorn fungerade funderade vi över vad vi kunde göra mer med elektrolyten, berättar Xavier Crispin.
Dan Zhao, första forskningsingenjör och professor Xavier Cripsin, LoE
Dan Zhao, förste forskningsingenjör och Simone Fabiano, universitetslektor, har nu efter många timmar i laboratoriet visat att det också är fullt möjligt att bygga elektroniska kretsar som styrs av en värmesignal.
Forskningen har sedan 2014 finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse inom projektet ”Tail of the sun” – solens svans.
Om Laboratoriet för organisk elektronik
Vid Laboratoriet för organisk elektronik, Linköpings universitet, campus Norrköping, föddes också världens första organiska transistor och värdens första kemiska chip, liksom ett antal andra organiska elektronikkomponenter. Arbetet vid laboratoriet leds av professor Magnus Berggren.
Artikeln: Ionic thermoelectric gating organic transistors, Dan Zhao, Simone Fabiano, Magnus Berggren och Xavier Crispin, Linköpings universitet, campus Norrköping, Nature Communications 2017. DOI 10.1038/ncomms14214
Forskare, historiker och lärare kommer att arbeta tillsammans med att utforma resurser för undervisning i historia. Målet är att ta fram undervisningsexempel runt utvalda historiska föremål och platser.
Genom att undersöka föremål utifrån vad de berättar om migrationer och möten mellan kulturer kan eleverna upptäcka nya perspektiv på de perioder de studerar. Syftet med forskningsprojektet är att utveckla teoretisk och praktisk kunskap för att integrera ett mångfaldsperspektiv i historieundervisningen. Materialet tas fram för mellanstadieelever och nyanlända elever på gymnasiet.
– Ta ett historiskt föremål – en stenyxa, en kruka, en pilspets eller ett smycke. Hur kom de till? Varifrån kom idéerna till utformning? Material och sättet att använda dem? Att föremålet överhuvudtaget blivit till förutsätter kontakter med andra kulturer och områden. Historisk förståelse växer fram genom de frågor vi ställer till det förflutna. Förändrar vi frågorna blir också perspektivet ett annat, säger Kenneth Nordgren, projektledare och forskare i historia vid Karlstads universitet.
Smycket visade på Birkas världsomfattande kontaktnät
Ett exempel är ett smycke som hittades i en vikingagrav på Birka. Tidigare ansågs det ”otypiskt”, något som inte passade in i uppfattningen om vikingarna, och magasinerades därför. Smycket bestod av mynt, pärlor och andra värdesaker från olika delar av världen. Trots mängden av föremål som visar på Birkas omfattande kontaktnät tänker vi nog ofta på Birka som en skandinavisk handelsplats. Halsbandet visar både på omfattande kontaktnät och på hur kulturella uttryck skapas, påverkas och förändras i mötet med andra kulturer.
– Det här är ett jättespännande exempel som visar att mångkultur är en del av historien. I projektet kommer vi att jobba med att exemplifiera hur föremål kan användas för att väcka intresse hos eleverna och hur frågor om migration och kulturmöten kan öppna nya perspektiv i lärandet. Vi kommer också att undersöka hur föremålen kan användas av nyanlända elever som komplement till texter för att bidra till ett intellektuellt stimulerande lärande trots språksvårigheter, säger Kenneth Nordgren.
”Det gemensamma rummet” är ett samarbete mellan forskargruppen Rose vid Karlstads universitet, Historiska muséet i Stockholm, Svenskt migrationscentrum samt Stockholms universitet. Projektet beviljades nyligen medel från Riksantikvariatämbetet för 2017. Hela projektet planeras att pågå i tre år och det digitala undervisningsmaterialet kommer att finnas tillgängligt för alla intresserade på Historiska muséets webb.
Kontakt:: Kenneth Nordgren, tel 054-700 14 27, mobil 070-248 70 72 eller mejl kenneth.nordgren@kau.se
För att förstå varför och var det begås brott har Manne Gerell valt att koppla sina frågor till begreppet kollektiv förmåga. Hans avhandling kretsar kring två grundläggande frågeställningar: hur ska ett bostadsområde definieras och kan den kollektiva förmågan att hantera brott förklara kriminalitet?
– I avhandlingen visar jag att det finns en stark koppling mellan ett bostadsområdes kollektiva förmåga och mängden gatuvåld. Med kollektiv förmåga menar jag en kombination av tillit och samarbete för att lösa problem. Någon sådan koppling finns dock inte på bostadsområdesnivå när det gäller anlagda bränder. Mina studier visar också att både anlagda bränder och kollektiv förmåga förstås bäst om man ser till mindre geografiska platser snarare än till hela bostadsområden, säger Manne Gerell.
En av avhandlingens främsta nyheter är att det är bättre att fokusera på särskilt utsatta gator, gårdar eller kvarter snarare än hela bostadsområden. Att till exempel svepande prata om problem i eller leta lösningar för så stora områden som Rosengård eller Tensta-Rinkeby är inget Manne Gerell förespråkar.
Mer våld i utsatta områden Manne Gerell slår fast att det förekommer mer våld i utsatta områden. Han menar också att fattigdom inte i sig är en avgörande faktor för att det förekommer våld. Det handlar istället om den låga kollektiva förmågan. När du inte känner igen eller än mindre känner tillit för dina grannar, är ofta engagemanget för området lågt. Då kan våldet pågå utan att ”kollektivet” reagerar.
– Där det finns en låg kollektiv förmåga finns mer våld. Det finns dock inte samma koppling för bränder. Det finns det kanske på mer specifika platser, men inte för hela bostadsområden. En tänkbar förklaring till att det förekommer bränder i de här områdena är kanske att det bor fler människor i utsatta områden som ens kan tänka sig att tända eld på saker. Många lever i utsatthet, är arga och frustrerade. Och de flesta som anlägger bränder tenderar att göra det nära hemmet, säger Manne Gerell.
Viktigt överallt där många vistas När det gäller gatuvåld så sker det inte uteslutande i utsatta områden med låg kollektiv förmåga, utan även på platser där många människor passerar eller vistas. I närheten av barer, nattklubbar och restauranger finns det många människor och ofta även en stor andel berusade människor.
– Att bryta den nedåtgående spiralen handlar troligen om många små olika satsningar och effekter, med fokus på gatan, gården eller kvarteret. Och det gäller att hitta rätt lösning för varje plats, för det finns inte en lösning som fungerar överallt, säger Manne Gerell.
Manne Gerell fortsätter nu sin forskning.
– Jag har fått nya forskningsmedel för att studera våldsbrott vid busshållplatser i Malmö. Jag ska studera hur mycket gatuvåld som sker vid varje busshållplats i förhållande till hur många som kliver på bussen och hur det ser ut runt omkring dessa hållplatser. Finns där bostadsområden, restauranger eller parker? Jag vill ta reda på var det är farligt att vistas i Malmö och varför. Jag vill förstå brottsligheten, avslutar Manne Gerell.
”Spel som etableringsverktyg” är ett nytt projekt på Högskolan i Skövde som handlar om att hitta nya vägar för att långsiktigt förbättra möjligheterna för unga att etablera sig på arbetsmarknaden. Tanken är att undersöka om ungdomarnas intresse för spel, spelteknik och spelkultur kan underlätta för fler att etablera sig på arbetsmarknaden.
Bakom förstudieprojektet står Katrin Dannberg, adjunkt i medier, estetik och berättande, och Per Backlund, biträdande professor i datavetenskap.
Ökat glapp mellan ungdomar med jobb och utan
– Arbetslösheten bland ungdomar har sjunkit de senaste åren, men det finns fortfarande stora grupper av unga som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. De kan sakna en fullständig gymnasieutbildning, de kan komma från andra länder eller ha en nedsatt arbetsförmåga. Gapet blir allt större mellan de som etablerat sig på arbetsmarknaden och de som står utanför. Och de senare vi vill nå, säger Katrin.
Det finns idag en stor grupp ungdomar som inte är så aktiva i sina utbildnings- och yrkesval. Trots ansträngningar från myndigheter och andra aktörer på området är det svårt att nå ut med information om de möjligheter som finns tillgängliga.
Locka till jobb och utbildning genom spel
– Vi vill därför pröva nya vägar och i det här projektet vill vi ta tillvara på ungdomarnas intresse för spel, spelteknik och spelkultur. Vi kommer att arbeta med att ta fram ett förslag till regionalt program där spel och spelutveckling är del av metoden för att underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagande i utbildning, berättar Per.
Förstudien kommer att fokuseras kring tre områden. Ungdomarnas spelintresse och vilka aktiviteter som kan fånga upp dem genom deras hobby, samt väcka deras intresse för att studera. Aktiviteter som kan få ungdomar som är intresserad av spelteknik att reflektera över hur de kan använda tekniken i andra sammanhang än spel (Gamification). Samt vilka möjligheter det finns till validering av kompetens inhämtad via dataspel.
– De metoder vi tar fram i förstudien måste vara attraktiva och spännande för målgruppen. Arbetet kommer därför att genomföras tillsammans med representanter från målgruppen. Denna målgrupp kommer att bestå av unga kvinnor och män som är i olika grad intresserade av spel och spelutveckling. Förstudien kommer också att kontinuerligt efterfråga synpunkter från Arbetsförmedlingen, kommunerna, spelbranschen, studie- och yrkesvägledare och andra relevanta aktörer, säger Katrin.
Fotnot: Förstudieprojektet ”Spel som etableringsverktyg” startar 1 februari på Högskolan i Skövde och ska pågå till sista oktober. Det finansieras med EU-pengar genom Europeiska socialfonden och bidraget är drygt 2,3 miljoner kronor.
Kontakt:
Eric Hellgren, kommunikatör, Högskolan i Skövde
0500-44 80 71, eric.hellgren@his.se
Det är omtvistat huruvida ammande barn kan tillverka omega-3-fettsyran DHA själva eller om ammande mammor bör ta kosttillskott av DHA. Det diskuteras även om DHA bör tillsättas i mjölkersättning och barnmat. Studien visar dock att mössens ungar under fosterstadiet och diperioden har kunnat bygga upp sina DHA-depåer utan moderns hjälp och alltså har förmågan att producera eget DHA.
– Genom att inaktivera den gen i möss vilken reglerar produktionen av fleromättade fettsyror har vi visat att honor som saknar omega-3-fettsyran DHA under dräktighetsperioden och under tiden de diar trots det får ungar med normala mängder DHA i blodet, säger professor Anders Jacobsson vid Institutionen för molekylära vetenskaper, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet som har lett studien. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Lipid Research.
Positiv inverkan på hälsan
Det finns mycket information som tyder på att intag av omega-3-fettsyror (bland annat DHA) kan ha en positiv påverkan på hälsan. Moderns DHA-status under graviditet och amning föreslås vara en viktig faktor som påverkar DHA-nivåerna hos foster och spädbarn. Betydelsen av DHA-tillskott för gravida kvinnor är dock fortfarande en öppen fråga som diskuteras och studeras aktivt.
– Denna studie antyder att under ”normala” förhållanden klarar vi oss alldeles utmärkt utan DHA i maten, men studien visar även att om brist uppstår så kan man tillgodose behovet genom intag av DHA genom kosttillskott, säger Anders Jacobsson.
Omega-3- och omega-6-fettsyror är fleromättade fettsyror och kallas ibland även ”essentiella fettsyror” för att de anses nödvändiga eftersom att vi inte kan tillverka dessa själva. Detta är dock en sanning med modifikation. Så länge dieten innehåller de korta omega-3- och omega-6-fettsyrorna alfa-linolensyra och linolsyra så har kroppen en möjlighet att tillverka de flesta fleromättade fettsyror som behövs för att cellerna ska fungera normalt.
– Även om vi i dag känner till nödvändigheten av att kroppen kan tillverka egna fettsyror så är betydelsen av dessa jämfört med de fettsyror som vi får i oss genom maten oklar. Vi vet inte heller i detalj hur kroppens egen fettsyraproduktion regleras eller hur dieten påverkar detta. Studien är ett led i att förstå det sambandet och visar på vikten av kroppens egen produktion av fleromättade fetter, säger Anders Jacobsson.
För ytterligare information:
Anders Jacobsson, professor, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, tfn 08-16 41 27, mobil 070-60 27 639, e-post Anders.Jacobsson@su.se
Omega-3
Omega-3-fettsyror är fleromättade fetter och kan vara både kort- och långkedjade. ALA (alfalinolensyra) är en kortkedjad fettsyra som består av 18 kolatomer och kommer från växtriket. Den finns bland annat i valnötter, rapsolja och linfröolja. De långkedjade fettsyrorna EPA (eikosapentaensyra) och DHA (dokosahexaensyra) är animaliska och har 20 respektive 22 kolatomer. De finns främst i mat som kommer från havet, d.v.s. från fisk och skaldjur. Omega-3-fettsyror finns även i margarin baserad på rapsolja.
Ett varmare klimat väntas leda till ökad landavrinning och tillförsel av organiskt material till vattenekosystem för stora regioner på norra halvklotet, inklusive Östersjön. Nu visar forskning vid Umeå universitet och SLU att detta kan orsaka upp till sju gånger ökad halt av giftigt metylkvicksilver i djurplankton på grund av ändrad struktur i den akvatiska näringskedjan. Studien publiceras i tidskriften Science Advances.
– Studien visar på ett fenomen som inte har beskrivits tidigare. Resultaten är samtidigt helt centrala för att kunna förutse hur ekosystems, och människors, exponering för metylkvicksilver kan påverkas av globala klimatförändringar, säger Erik Björn, docent vid Umeå universitet och ledare för forskningsprojektet.
Filmklipp där Erik Björn berättar om studien (1:54 min).
Kvicksilver klassas av Världshälsoorganisationen WHO som en av de topp-10 kemikalier som utgör störst hot mot global folkhälsa. Problemen med kvicksilver orsakas främst av metylkvicksilver, en organisk kvicksilverförening som verkar som ett starkt nervgift och som ackumuleras i näringskedjan i hav och sjöar. Halterna av metylkvicksilver i fisk och andra organismer styrs både av den totala mängden kvicksilver i ekosystemen och av komplexa kemiska och ekologiska processer i miljön. Klimatförändringar och människors markanvändning förväntas påverka dessa processer på flera sätt, bland annat genom tillförsel av organiskt material, humusämnen, via bäckar och älvar från land till sjöar och hav.
Påverkar hur långt ner solljuset når i havet
Humusämnena påverkar vattenmiljön på många sätt, bland annat genom att minska hur djupt solljuset når ner i vattnet. Detta kan leda till en minskning i produktion av växtplankton via fotosyntes, och i stället gynna tillväxt av bakterier som kan nyttja humusämnen för sin tillväxt. Som en följd kan strukturen i näringskedjan ändras från att vara dominerad av växtplanktonproduktion (autotrof) till att vara dominerad av bakterieproduktion (heterotrof).
En heterotrof näringskedja har generellt fler nivåer av olika organismer och forskarnas hypotes var att detta leder till fler möjliga steg för metylkvicksilver att anrikas innan det når predatorer som djurplankton och fisk.
– Vår studie bekräftar detta och visar att en ökning på 15-20 procent av mängden organiskt material i vattenmassan kan orsaka en förändring från en autotrof till en heterotrof näringskedja och leda till att halterna metylkvicksilver ökar två till sju gånger i djurplankton, säger Erik Björn.
Erik Björn, docent vid Umeå universitet, har lett forskningsprojektet. Foto: Mattias Pettersson
Effekterna måste studeras i hela näringskedjan
En ökning av mängden organiskt material med 15-20 procent är vad man räknar med att klimatförändringarna kan komma att orsaka i bland annat Östersjöregionen. Experimentet visar också att den uppmätta ökningen i metylkvicksilverhalt (två till sju gånger) är i samma nivå som den uppskattade totala ökningen (två till fem gånger) av kvicksilver i miljön orsakade av mänskliga utsläpp under hela industrialiseringen från 1850 fram till i dag.
– I perspektiv av ett förändrat klimat understryker våra resultat hur nödvändigt det är att inkludera effekterna av förändringar i näringskedjan i modeller för kvicksilvers omsättning i miljön och för riskbedömningar, säger Erik Björn.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet och kunde genomföras tack vare tillgång till den tekniskt avancerade mesokosmanläggningen vid Umeå marina forskningscentrum. Mesokosmerna består av vattenfyllda rör där såväl temperatur som ljus regleras, vilket ger möjlighet att genomföra storskaliga experiment under mycket kontrollerade former.
För mer information:
Erik Björn, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 073 0709761
E-post: erik.bjorn@umu.se
Tidiga upplevelser av våld och självmord i familjen är riskfaktorer för eget suicidalt beteende och kan skapa problem i relationer. Närstående till suicidala patienter riskerar att drabbas av egen psykisk ohälsa som depression och ökad stresskänslighet. Men närståendeutbildning kan vara ett effektivt sätt att få bättre förståelse och att minska belastningen, visar en avhandling vid Umeå universitet som drar slutsatsen att samhället har mycket att vinna på att utveckla vården för suicidala personer och deras närstående.
– Min forskning visar att en suicidal patients familjehistoria och upplevelser av våld under uppväxten har betydelse och därför behöver uppmärksammas tidigt för att förebygga senare psykisk ohälsa. De närstående påverkas starkt och behöver därför eget stöd, säger Mia Rajalin, som är leg. psykolog och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för psykiatri.
I avhandlingen beskrivs till exempel:
att manliga patienter med självmord i familjen själva gör allvarligare försök att ta sitt liv än personer utan en sådan historik.
att både män och kvinnor med självmord i familjen rapporterar högre grad av relationssvårigheter. För att hjälpa dessa personer att upprätthålla sina relationer och därmed motverka isolering är det viktigt att vara uppmärksam på deras samspel med andra.
att personer som har en historia av självmord i familjen eller utsatts för fysisk eller psykisk misshandel, mobbning eller sexuella övergrepp som barn har en ökad risk för suicidalt beteende. Samhället i stort behöver uppmärksamma dessa riskfaktorer och sätta in preventiva åtgärder i god tid exempelvis inom skola, vård och omsorg.
I drabbade familjer finns ett stort behov av stöd när en familjemedlem gjort ett suicidförsök. Många behöver hjälp med att förstå och hantera situationen och den skuld de upplever. Mia Rajalin har utvärderat en utbildning för närstående till suicidnära patienter. Närståendeutbildningen, som inkluderar psykoedukation och färdighetsträning i grupp, visade sig effektiv i att möta deltagarnas behov.
– En närståendeutbildning kan ge familjemedlemmarna en fördjupad kunskap om bakomliggande faktorer vid självmord och självmordsförsök, en bättre förståelse för sina egna reaktioner och en förbättrad förmåga till kommunikation, vilket gör det enklare att lösa problemen på ett långsiktigt sätt. Vår utbildning uppskattas av deltagarna och har visat sig genomförbar. Liknande program skulle enkelt kunna implementeras inom den psykiatriska vården i hela Sverige, säger Mia Rajalin.
Mia Rajalin är leg. psykolog och har sedan 2007 arbetat inom specialistpsykiatrisk verksamhet i Stockholms Läns Landsting.
För mer information:
Mia Rajalin, Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för psykiatri, Umeå universitet
Telefon: 070-496 04 97, E-post: mia.rajalin@umu.se
Mastceller är en typ av vita blodkroppar som framför allt förknippas med allergiska reaktioner. Vid en allergisk attack kan nämligen mastceller utsöndra en rad inflammatoriska ämnen som histamin, prostaglandiner och olika enzymer och även så kallade cytokiner, en typ av inflammatoriska hormoner. Nyare forskning visar att mastceller också kan påverka en rad andra typer av sjukdomar, till exempel cancer, reumatism och inflammatoriska hudsjukdomar som psoriasis.
Det finns alltså ett stort behov av att hitta läkemedel som motverkar mastcellernas skador. Det vanligaste sättet är att bromsa effekten av ett enskilt ämne som mastcellen utsöndrar, genom att använda mediciner som till exempel antihistaminer. Men eftersom mastcellen utsöndrar ett stort antal olika inflammatoriska ämnen finns det en risk att behandlingen bara delvis bromsar mastcellens negativa effekter.
Slå direkt mot mastcellen
Forskare vid Uppsala universitet har nu hittat en ny princip för hur man på ett effektivt sätt skulle kunna bromsa mastcellens skadliga verkningar. Principen bygger på att man helt och hållet eliminerar mastcellerna, och på det sättet stoppar effekterna av alla skadliga ämnen som mastceller utsöndrar.
Man har riktat in sig på de små korn, granula, inne i mastcellen, där de inflammationsdrivande substanserna lagras. Genom att använda sig av en typ av ämnen (lysosomotropa substanser) som kan skapa läckor från granula till mastcellens innandöme, har man upptäckt att det leder till att mastcellen begår självmord, apoptos.
I och med att andra celltyper är betydligt tåligare för lysosomotropa substanser än vad mastcellen är, går det att minska mängden mastceller utan att orsaka skada på andra celler i vävnaden.
I den nya studien som nu publiceras i The British Journal of Dermatology, har man visat att denna princip för att oskadliggöra mastceller fungerar bra i hudprover från psoriasispatienter. Forskarna hoppas på sikt att man med lysosomotropa läkemedel skall kunna reducera antalet mastceller i hudutslagen hos psoriasispatienter och därigenom lindra deras besvär.
För mer information:
Gunnar Pejler, professor vid institutionen för institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, gunnar.pejler@imbim.uu.se, 018-4714571
I boken, där Malmö är i fokus, har hon försökt kartlägga just den här typen av kortare porrfilmer, som var gjorda på åtta millimeter bred film under åren 1971-1976.
Filmerna var enklare att producera än långfilmerna och kunde göras mer på hobbynivå. Dessutom var kortfilmerna lättare att sprida, berättar Mariah Larsson. För att ta reda på var filmerna visades har hon gått igenom gamla annonser i dags- och kvällspress. Hon har också undersökt filmernas innehåll och ursprung genom det material som har klippts bort. Det material som har klippts bort finns numera i arkiv från dåtidens myndighet för filmcensur, Statens biografbyrå.
Malmös porrlokaler en del av stadens historia
− Det var en väldigt speciell tid i historien. Dels fanns en ny liberal lag kring pornografi, men samtidigt en biografförordning med censur för att det skulle vara okej med undantag för yttrandefrihetslagen. Det är det torra och formella som möter det vilda och ganska galna, säger Mariah Larsson, lektor i filmvetenskap och författare till den nyutgiva boken The Swedish Porn Scene.
Under 80-talet försvann lokalerna och banade väg för videon. Att det fanns så många lokaler i Malmö där det öppnade porrbutiker och porrlokaler förklarar Mariah Larsson med att det hänger ihop med staden rent historie- och byggnadsmässigt.
− Innan stora delar av Malmö revs och byggdes om så fanns många övergivna lokaler där det typiskt startades porrklubbar eller butiker, där sådana här kortfilmer visades, säger hon.
Porrbranchen gjorde lite som den ville
Varför det är intressant att undersöka porr genom historien menar Mariah Larsson är viktigt ur flera synpunkter. Genom att undersöka hur pornografiskt material konsumerades under en speciell period kan man få en hint om dåtidens sexuella normer och föreställningar om sexualitet i samhället men också samhällets politiska normer.
− Kvinnorörelsen har inte gjort så stora framgångar under den här tiden och porrbranschen gör lite som de vill, kan man säga. Det finns en helt annan medvetenhet idag och kring diskussionen om branschen. Därför tycker jag det är viktigt med den här historiska kunskapen för att förhålla sig till hur det ser ut idag, säger Mariah Larsson.
Boken: Larsson, Mariah. The Swedish Porn Scene. Bristol, UK/Chicago, USA: Intellect Ltd., 2017. , 182 s.
– Det mesta i avhandlingen pekar mot att reformen slagit fel. Det finns en del individuella fördelar för elever och föräldrar, men på ett kollektivt plan är skolvalsfriheten selekterande, säger läraren och lärarutbildaren Anna Ambrose.
Det fria skolvalet har lett till en lokal skolmarknad som elever, föräldrar och de professionella i skolan tvingas förhålla sig till. Anna Ambrose har i sin avhandling studerat hur ungdomar, föräldrar och skolans personal i tre sinsemellan närbelägna Stockholmsskolor upplever och resonerar kring skolvalet. Detta i relation till skolornas geografiska läge, elevunderlag, rykte, pedagogiska profiler och tillgänglighet.
– I en av intervjuerna säger en rektor att skolvalet är fritt för de redan priviligierade. Det är ett konstaterande som ganska väl sammanfattar problematiken med skolvalsfriheten.
Platsen avgörande
Studien visar att en skolas geografiska läge har stor betydelse för möjligheterna att positionera sig på marknaden. Den av studiens tre skolor som ligger i ett socialt utsatt område är på många sätt dömd på förhand av vad Anna Ambrose beskriver som platsens fängslande diskurser.
– Den har svårt att hävda sig i konkurrensen med andra skolor för att den ligger där den ligger. När ett område har dåligt rykte smittar ryktet av sig på den lokala skolan. Den blir en bortvalsskola redan innan föräldrar har hunnit ta ställning till om det är en bra eller dålig skola i övrigt. Pedagogisk profilering och betygsresultat har långt mindre betydelse än skolans geografiska läge, rykte och elevsammansättning, säger hon.
Rykten förödande
Skolan med många elever som har familjebakgrund från andra länder stigmatiseras som ”förortsskola” eller ”invandrarskola”. Skolor belägna i socioekonomiskt starka områden betraktas däremot ofta som populära ”tillvalsskolor” genom att de tillskrivs en rad positiva egenskaper utifrån läge och elevsammansättning. Avhandlingen visar att det är hur föräldrar och ungdomar tänker om de elever som går på skolan, i kombination med platsen, som är den viktigaste källan till information när de väljer skola. En information som främst delas mun-till-mun i sammanhang där föräldrar träffas.
Tendens till elevsortering
Ytterligare en intressant tendens i avhandlingen är att även skolan gör ett urval av elever, oavsett om den är kommunal eller fristående.
– Om skolan hade möjlighet att säga nej till elever som behöver extra stöd så gjorde man det, med hänvisning till exempelvis platsbrist och långa kötider. Det blir till ett dilemma hos lärarna och skolledarna där de slits mellan en moralisk vilja att göra det rätta samtidigt som de vet vikten av att hålla budget, säger Anna Ambrose. Ansvariga politiker måste därför ta en ordentlig funderare över relationen mellan att marknadsanpassa utbildning och ge samtliga elever en likvärdig utbildning, menar hon.
Teknologin som skapats forskare vid Linköpings universitet och Högskolan i Borås öppnar upp nya möjligheter att i framtiden designa ”textila muskler” som exempelvis skulle kunna byggas in i kläder och underlätta för rörelsehindrade.
Utvecklingen av robotik och proteser har gått snabbt framåt tack vare teknologiska genombrott. Till exempel utvecklas anordningar som fungerar som ett slags yttre skelett och muskler, så kallade exoskelett, som kan förstärka människans egen förmåga.
Joggingtights med inbyggd muskelkraft
– Exoskelett ger funktionsnedsatta personer möjligheter att gå igen. Men de ser ut som små, styva robotdräkter. Vår dröm är att i framtiden ha exoskelett som mer liknar klädesplagg, exempelvis ”running tights” som man kan bära under sina vanliga kläder, för att göra det lättare att gå när man blir äldre eller svagare av någon anledning, säger Edwin Jager, universitetslektor vid Sensor- och aktuatorsystem, institutionen för kemi, biologi och fysik vid Linköpings universitet.
Dagens exoskelett får kraft genom att de drivs av motorer eller tryckluftssystem. I den aktuella studien har forskarna i stället utnyttjat de fördelar som finns med lätta, smidiga tyger och utvecklat vad man kan kalla ”textila muskler”.
Edwin Jager vid Linköpings universitet och Nils-Krister Persson vid Högskolan i Borås monterar en ”textil muskel” i en uppställning av mätinstrument som mäter kraft. Fotograf: Thor Balkhed
Forskarna har använt tyg, som kan massproduceras industriellt, och belagt det med ett elektroaktivt material. Det är genom denna speciella beläggning som själva kraften i de ”textila musklerna” uppstår. När en svag spänning appliceras till tyget ändrar det elektroaktiva materialet volym och garnet eller trådarna blir lite längre. Tygets egenskaper styrs av hur väven eller stickningen är uppbyggd. Det kan forskarna dra nytta av, beroende på hur tyget är tänkt att användas.
Parallellkopplade trådar i väven
– Vi kan designa tyget så att det kan producera mycket kraft, exempelvis genom att väva. Då får vi samma förlängning av tyget som i den enstaka tråden, men på samma sätt som i våra muskler blir kraftutväxlingen mycket högre när trådarna parallellkopplas i väven. Eller så kan vi använda en extremt töjbar stickning för att öka den effektiva förlängningen, säger Nils-Krister Persson, universitetslektor vid Smart Textiles, Textilhögskolan, Högskolan i Borås.
En stickad ”textil muskel” i sträckt läge. Bild: Thor Balkhed/LiU
I den aktuella forskningsartikeln visar forskarna att de ”textila musklerna” kan användas i en enkel robotanordning för att lyfta en liten tyngd. Forskarna bakom studien menar att teknologin möjliggör ett helt nytt sätt att designa och tillverka anordningar som likt motorer och biologiska muskler utövar kraft, så kallade aktuatorer.
– För det första kan vårt tillvägagångssätt göra det möjligt att på sikt tillverka aktuatorer med befintliga teknologier för textilproduktion på ett enkelt och förhoppningsvis prisvärt sätt.Men ännu mer intressant är att detta ger oss nya möjliga tillämpningar, exempelvis att i framtiden integrera textila muskler i klädesplagg, säger Edwin Jager.
Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Carl Tryggers stiftelse, Vetenskapsrådet, Smart Textiles-initiativet (VINNOVA), European Scientific Network for Artificial Muscles och EU:s sjunde ramprogram FP7.
Publikation:Knitting and weaving artificial muscles, Ali Maziz, Alessandro Concas, Alexandre Khaldi, Jonas Stålhand, Nils-Krister Persson, Edwin W.H. Jager, Science Advances, publicerad online 25 januari 2017, doi: 10.1126/sciadv.1600327
Miljöpsykologigruppen vid Högskolan i Gävle har i experiment visat att bakgrundsljud spelar en stor roll och att det inverkar på vår prestation. Det finns även forskning som visar att om man till exempel gör det svårare att se det man ska studera in, eller ökar svårighetsgraden på uppgiften, så reagerar man mindre på bakgrundsljud.
Ett svårläst teckensnitt
– Vi ville nu få ett mer tillämpat perspektiv och har därför tittat på faktorer som kanske kan skydda mot störande ljud istället, säger Niklas Halin.
Tidigare har man mest använt enklare minnesuppgifter, men nu valde forskarna att använda arbetsuppgifter som mer liknar de man arbetar med på kontor och i skolor.
– Vi sökte en typ av manipulering som vem som helst skulle kunna göra, på till exempel ett kontor, och valet blev att ändra teckensnittet till ett som är mer svårläsligt.
Effekterna av störande ljud förvann
Testpersonerna fick korrekturläsa både i tystnad och med bakgrundsprat och med text skriven antingen i Times New Roman eller i Haettenschweiler.
När de uppmanades att en hitta en viss typ av fel, där de var tvungna att läsa och förstå texten för att förstå att där fanns ett fel, så försvann effekten av ljud när texten var skriven i Haettenschweiler, men inte när den var skriven i Times New Roman. I text skriven i den mer lättlästa Times New Roman så försämrades prestationen.
Forskargruppen undersökte också hur mycket information man kommer ihåg av en text man just har läst. På samma sätt som i experimentet med korrekturläsning så kunde man bara se en effekt av bakgrundsljud när texten var skriven i det lättläsliga teckensnittet.
– Vi fann att när vi adderade de svårlästa teckensnitten så hände det något. Det verkar som att uppmärksamheten låses kring det momentet och att ens förmåga att fokusera på uppgiften då bibehålls.
En hjälp i skolan
Forskarna ser detta – att man själv ändrar teckensnitt om man måste fokusera på en text – som ett första steg mellan grundforskning och den tillämpade forskningen, som visar att det faktiskt finns faktorer som gör att man kan minska distraktion.
– Den generella slutsatsen är att när man behöver fokusera på en uppgift och befinner sig i en bullrig miljö kan det vara en fördel, i alla fall i ett kortare perspektiv, att öka svårighetsgraden på uppgiften då det gör att man måste koncentrera sig mer när man läser.
– I förlängningen skulle våra resultat kunna hjälpa personer som har koncentrationssvårigheter, i till exempel kontorslandskap eller i skolmiljö. Det behövs dock mer forskning för att se om detta är en hållbar teknik.
Viktigt på sjukhusen
En parallell är forskning från sjukhusvärlden från när man exempelvis ska knappa in doser i maskiner. Där har man tittat på vad som händer om man gör den numerära information som deltagaren skulle knappa in svårare att se med olika gråskalor, för att se om det kan ha en inverkan på benägenheten att göra fel.
– Det finns ju arbete för andra att spinna vidare på här. Vad kan man göra för typ av manipuleringar som kan hjälpa folk att bibehålla koncentrationen i kortare och längre perioder? Detta ser jag som ett första instick, säger Niklas Halin.
Niklas Halin försvarar sin avhandling ”A Shield against Distraction from Environmental Noise” i Krusenstjernasalen, Högskolan i Gävle den 26 januari.
För mer information:
Niklas Hallin, forskare i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle
Telefon: 070- 485 02 49
E-post: niklas.halin@hig.se
Text: Douglas Öhrbom
En ny studie från ett internationellt forskarlag lett från SLU har jämfört sju bergsområden när det gäller växtlighet, växtnäringstillgång och andra markförhållanden. Observationerna har gjorts på olika höjder – som motsvarar olika temperaturzoner och på det sätter kunde forskarna förutspå hur ett varmare klimat kan komma att påverka ekosystemen.
Globalt sett är de ekosystem som finns på höga berg mycket känsliga för det av människan orsakade allt varmare klimatet. Synliga tecken på detta är att trädgränsen förflyttas uppåt i bergssluttningarna och att vegetationen förändras, både ovan och nedan trädgränsen.
Naturliga klimatlaboratorier
Många har anlagt experiment för att försöka förstå hur stigande temperaturer påverkar bergsekosystem, men problemet är att klimatdrivna effekter sker över mycket längre tidsskalor än några befintliga experiment. Detta gör att de flesta experiment inte passar för studier av påverkan på stora, långlivade växter, som träd. Därför är dagens kunskap om hur ett varmare klimat påverkar bergsekosystem begränsad. Men forskarlagets artikel som finns publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature, presenterar nya insikter om hur varmare klimat påverkar bergsekosystem globalt.
Vegetation nära trädgränsen i Klippiga bergen i Colorado (tv) och trädgränsvegetation i nationalparken Nelson Lakes på Nya Zealand. Foto: Jordan Mayor
Istället för experiment över kortare tidsperioder har forskarna utnyttjat höjdgradienter på berg, både ovanför och under trädgränsen. Höjdgradienter är samtidigt temperaturgradienter (det blir kallare högre upp på berget) och om 80 år förväntas en viss höjd ha samma temperaturförhållanden som idag råder 300 meter längre ner. På detta sätt kan forskarna förutspå effekter av varmare klimat i verkliga bergsekosystem, utan de problem som vanliga experiment innebär. Man kan säga att forskarna använde bergsområdena som ”naturliga klimatlaboratorier”.
För att vara säkra på allmängiltigheten i sina resultat använde de höjdgradienter i sju olika tempererade regioner runt om i världen: Centraleuropa, Hokkaido i Japan, östra Australien, Nya Zeeland, Colorado i USA, British Colombia i Kanada och i Patagonien i Sydamerika.
Ändrad balans mellan kväve och fosfor När forskarna studerade hur tillgången på växtnäring förändrades med höjden över havet fann de ett återkommande mönster i alla de sju regionerna. Ju lägre ner på höjdgradienten, desto större var markens innehåll av växttillgängligt kväve, vilket betyder att vi kan förvänta oss att växterna får tillgång till större mängder av detta växtnäringsämne i ett varmare klimat.
Växternas tillgång till fosfor styrdes däremot inte på samma sätt av höjden. På höga höjder var balansen mellan kväve och fosfor (mätt som kvoten mellan mängderna kväve och fosfor i växters löv) likartad i alla de sju regionerna, men på lägre höjd skilde sig förhållandet mellan kväve och fosfor avsevärt mellan regionerna. Detta betyder att balansen mellan näringsämnena begränsas av den låga temperaturen på hög höjd, men på lägre höjd – eller i ett varmare klimat – blir regionala faktorer och skillnader mellan regioner viktigare för näringsbalansen.
Forskarna undersökte också mekanismerna bakom de återkommande mönstren längs höjdgradienterna i de sju olika bergsregionerna. Det de fann var att temperaturens (höjdens) inverkan på växtnäringstillgången var kopplad till förändringar i markens mullhalt, kvaliteten på detta organiska material och det mikrobiella samhället i jorden.
Likartade effekter i bergstrakter jorden runt Det anmärkningsvärda i studien är just att effekterna av ökande temperatur i de sju vitt spridda bergsregionerna var så pass jämförbara. Dessutom visade studien att dessa förändringar, åtminstone delvis, äger rum oberoende av var trädgränsen går. Ett varmare klimat kommer alltså att påverka ekosystemen oavsett vilka eventuella nya trädarter som kan tänkas migrera upp på bergssluttningarna när det blir varmare.
Mycket återstår att ta reda på om hur ett varmare klimat orsakat av människan kommer att påverka jordens ekosystem i det långa loppet och i större geografisk skala. Genom att använda naturens egna experiment (höjdgradienter i olika världsdelar) kunde forskarna bevisa att temperaturförändringar i den storleksordning som förväntas ske under de kommande 80 åren har potential att orsaka stora förändringar i de funktionella egenskaper vi idag finner hos jordens bergsekosystem. Detta kan leda till en ökad obalans i ekosystemen både i och ovan mark. Det innebär ttill exempel att ekosystemens växtkraft, motståndskraft mot störningar och förmåga att återhämta sig kan bli mer föränderliga och svårare att förutsäga.
Studien har letts av postdoktor Jordan Mayor och professor David Wardle vid SLU (Institutionen för skogens ekologi och skötsel), med samarbetspartners från nio andra universitet, inklusive universiteten i Vermont, Manchester och Grenoble.
Artikeln: Jordan R. Mayor, Nathan J. Sanders, Aimée T. Classen, Richard D. Bardgett, Jean-Christophe Clément, Alex Fajardo, Sandra Lavorel, Maja K. Sundqvist, Michael Bahn, Chelsea Chisholm, Ellen Cieraad, Ze’ev Gedalof, Karl Grigulis, Gaku Kud, Daniel L. Oberski & David A. Wardle. 2017. Elevation alters ecosystem properties across temperate treelines globally. Nature.
– Vi har undersökt hur det har gått för de som har kommit tidigare för att kunna lära oss av dem när vi nu möter nya grupper, säger Eskil Wadensjö professor vid institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Han har tillsammans med forskaren Aycan Celikaksoy har kartlagt 10 000 ensamkommande barn. Resultaten redovisas i rapporten Ensamkommande barn i Sverige.
Barnen kom mellan 2003 och 2012 och forskarna har sammanställt data från Socialstyrelsen och SCB över arbete, utbildning och inkomst.
De flesta är omkring 16 år – men inte bara
Den bild som växer fram visar att de flesta ensamkommande barn kommer till Sverige när de är 16-17 år. Men det finns också yngre tonåringar och till och med barn under 10 år. De yngsta har tagit sig hit tillsammans med en förälder som är så ung att den också räknas som barn. De äldsta i studien har forskarna kunnat följa fram till 25-års åldern.
De går i grundskolan eller i gymnasiet och i 20-års åldern börjar de flesta arbeta. Många drag är gemensamma för alla ensamkommande barn men där finns skillnader. Till exempel utmärker sig den afghanska gruppen.
– Fler av dem som kommit från Afghanistan har arbete. Skillnaden är inte så stor med mönstret är detsamma som i Norge så därför kan vi vara ganska säkra på att det stämmer, säger Eskil Wadensjö.
Det finns även skillnader mellan könen.
– 65 procent av pojkarna har arbete jämfört med 50 procent av flickorna. Flickorna studerar lite oftare än pojkarna. Men i den grupp som varken arbetar eller studerar dominerar flickorna, säger Eskil Wadensjö.
Ingen hög arbetslöshet inom gruppen
Det kan bero på att om flickorna förenas med familj eller släktingar i Sverige så kan det hamna på deras lott att sköta hushållet eller ta hand om yngre barn. Många av de ensamkommande gifter sig också tidigt och då är en möjlig förklaring att flickorna blir hemmafruar. Men Eskil Wadensjö påpekar att det är viktigt att närmare undersöka hur det går för flickorna.
Pojkarna får jobb på byggen, i transportsektorn eller okvalificerade industrijobb. Flickorna jobbar som undersköterskor, sjukvårdsbiträden och i äldreomsorgen. Ganska naturligt säger Eskil Wadensjö, med tanke på att de har kort skolbakgrund.
Det finns också de som studerar vidare på högskola och universitet, men på vilka utbildningar svarar inte den här studien på. Eskil Wadensjö tolkar heller inte siffrorna som att det är hög arbetslöshet i gruppen.
– Preliminärt verkar det inte vara så. Men vi kommer att titta mer på det. Nästa uppföljningsgrupp är de som kom 2013 till 2014 då kommer vi att använda data om arbetslöshet också. Men vi har inga indikationer på att det finns många i arbetslöshet bland dem vi har undersökt.
Samma lön oavsett nationalitet
Jämfört med andra länder sticker Sverige ut i ett avseende. När de som kom hit som ensamma barn så småningom börjar jobba tjänar de betydligt bättre än vad samma grupp gör i andra länder.
– Vi trodde att de skulle ha mycket sämre inkomster är de som är födda i Sverige. I andra länder har de ensamkommande ofta mycket låga inkomster. Men så var inte fallet. De har samma inkomst som svenskar i jämförbara branscher. De svenska erfarenheterna avviker klart från hur det ser ut internationellt, säger Eskil Wadensjö.
Antalet ensamkommande barn varierar över åren. 2003, som ligger längst bak i tiden för Eskil Wadensjös studie kom det bara 369 barn. 2012 växer de till 3 533. 2015 är det år då det kommer allra flest 35 500 för att med den strängare flyktingpolitiken minska till några tusen under 2016.
Majoriteten är pojkar, bara 25 procent är flickor. Få flickor från Afghanistan och Irak men nästan hälften av barnen från Eritrea och Somalia är flickor.
Ensamkommande har stor kapacitet
– Det kan bero på att familjenormerna i hemländerna skiljer sig åt. Men också på att många av pojkarna från Afghanistan bor i Iran där de riskerar att bli utvisade till Afghanistan och att de kan tvingas att bli soldater. Numer gäller det också Somalia och Eritrea. Vi ser att en större del pojkar därifrån söker asyl nu. Det beror just på faran att bli rekryterad till krig eller inbördeskrig, säger Eskil Wadensjö
För att integrationen i det nya landet ska lyckas så behöver mottagandet ske i olika steg, där varje del är lika viktig. Det är inte en fråga som den här studien svarar på men något som är väl belagt i både svensk och internationell forskning. Det börjar med att hanteringen av uppehållstillstånd ska gå så snabbt som möjligt. Ovisshet och väntan förvärrar den psykiska stress som många av barnen lever med.
Barnen behöver ett tryggt boende och nätverk av vuxna och jämnåriga. Därefter språkintroduktion, skola och vidare ut på arbetsmarknaden. Den största risken för att inte klara av att etablera sig i ett nytt land är de erfarenheter av att tvingas fly som barnen bär på.
– Det är en svår upplevelse att lämna sin familj och att vara på flykt. Många undersökningar i många olika länder pekar på att det är väldigt viktigt att snabbt ta tag i barnen när de kommer till det nya landet och ge dem hjälp att bearbeta sina upplevelser, säger Eskil Wadensjö.
Men många av barnen visar också stor kapacitet när det gäller att anpassa sig. Något som förvånade Eskil Wadensjö.
– När vi jämför med barn som kommit med sina föräldrar så går det lite bättre för ensamkommande flyktingbarn att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi vet inte vad det beror på, det måste vi undersöka vidare. Men man kan inte vara svag och klara av att fly ensam, säger han.
Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se
Josef nio år halkade i simhallen och slog i huvudet och fick åka ambulans till sjukhuset för att sy. Men det han var mest rädd för att var att vårdpersonalen skulle upptäcka att han saknade de fyra sista siffrorna i personnumret och ringa polisen.
Maya sex år upptäckte en polis på skolgården när skoldagen var slut. Snabbt bestämde hon sig att ta en annan väg hem för att inte leda polisen till den hemliga adress där hon och familjen gömde sig.
”Jag är en tjej på 11 år som levt gömd sedan jag var fem år. Jag vill inte gå runt och vara rädd. Jag vill inte leva så här. Snälla kan ni lyssna på mig och försöka göra någonting åt det.”, står det i ett brev som en gömd flicka skrev till dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt och prinsessan Victoria.
De gömda barnens berättelser finns återgivna i rapporten Hälsa, välbefinnande och utveckling. En studie om papperslösa barn. Den är skriven av Åsa Wahlström Smith forskare i socialantropologi vid Göteborgs universitet och Henry Ascher, professor i folkhälsovetenskap.
Under 2012 till 2014 följde Åsa Wahlström Smith 19 gömda barn för att ta del av hur de upplever sin situation.
– De mår dåligt, de är rädda, de lever med olika nivåer av hot. De är ständigt medvetna om var de är och att de inte har tillstånd att vistas i landet, säger Åsa Wahlström Smith.
Flyttade 38 gånger under ett och ett halvt år
Samtidigt påpekar hon att den grupp hon följt var de barn som orkade vara med i en forskningsstudie. Många tillfrågade tackade nej eftersom de inte var tillräckligt psykiskt starka.
Barnens tillvaro präglas av utsatthet och fattigdom. Eftersom de är i Sverige illegalt kan föräldrarna inte ha reguljära jobb. De är därför hänvisade till olika former av svartjobb och understöd från privatpersoner och frivilligorganisationer. De är trångbodda och flyttar ofta. Ett av barnen hade flyttat 38 gånger på ett och ett halvt år
Många har bott så under stor del av barndomen. I studien finns barn som levt som gömda i åtta år. De svenska asylreglerna gör att familjerna kan söka uppehållstillstånd var fjärde år eftersom avslaget på den första ansökan preskriberas efter fyra år. Många hade även varit på flykt och bott som papperslösa innan de kom till Sverige. I vissa fall hade delar av familjen fastnat på vägen till Sverige. Som en familj där pappan och två barn var gömda i Sverige och mamman och det yngre barnet var gömda i Iran.
Skapar ”rum av normalitet”
En strategi som många barn utvecklade för att orka med sin situation var att skapa rum av ”normalitet”, som forskarna uttrycker det. Det kunde vara i en idrottsförening, i kulturskolan eller på internet. Då kunde de stundtals leva ungefär som andra barn och nästan glömma otryggheten i vardagen.
För att minska barnens stress borde organisationer och föreningar vara flexibla och inte alltid kräva de fyra sista siffrorna i personnumret, menar Åsa Wahlström Smith.
– Enligt barnkonventionen har barn rätt till fritid, till frihet och beskydd. Men det finns administrativa hinder som gör att de inte får sina rättigheter tillgodosedda. Okunskapen om hur man ska bemöta dessa barn och vad de har för rättigheter är också utbredd. Det är till exempel inte olagligt att hjälpa en person i papperslöshet så länge man inte gör det för ekonomiskt vinning. Det finns inte heller något krav att man ska ange papperslösa personer till polisen.
Men vissa verksamheter löser administrativa problem. Åsa Wahlström Smith ger stadsbiblioteket i Göteborg som exempel. Där hanteras papperslösa på samma sätt som de med skyddad identitet.
– De här trygga vardagsmiljöerna stärker de papperslösa barnen. Enkla saker som att spela i en orkester eller vara på biblioteket sänker även risken för dem att upptäckas. Situationer som utmärker dem på något sätt kan väcka misstankar om att något inte stämmer.
”Inte barnen som valt att leva i papperslöshet”
Samtidigt är barnen i Sverige illegalt. Ska då kommunala verksamheter underlätta för dem att leva här?
– De här personerna lever här för att de är desperata och inte har möjlighet att leva ett säkert liv i landet de flytt. Människor i papperslöshet kommer att finnas här i vilket fall. Det är inte barnen som har valt att leva i papperslöshet och i inget annat sammanhang kan barn straffas för sina föräldrars handlingar. Kommunen har en skyldighet mot alla som är bosatta där. Både socialtjänstlagen och barnkonventionen är tydliga med att inget barn ska fara illa och att barnen har rätt till skälig levnadsstandard.
Några av de familjer som Åsa Wahlström Smith följde fick uppehållstillstånd så småningom. Beslutet innebar naturligtvis en lättnad men också sorg.
– Det är dubbla känslor. Många känner att det har gått så otroligt mycket tid till ingen nytta. Och att gå från att ha levt från dag till dag till att börja reda ut sitt liv kan vara väldigt svårt. Samtidigt har familjerna ofta ett nätverk som hjälpte dem att leva som gömda och som ibland kan vara ett stöd in i samhället.
Men åren som gömd riskerar att prägla barnens fortsatta liv. Många av de som har uppgivenhetssymptom och har kallats apatiska barn, har varit gömda. Som vuxna kan barnen få svårt att utveckla nära relationer eftersom de i sin barndom ständigt fått hålla distans, säger Åsa Wahlström Smith.
Text: Lotta Nylander, på uppdrag av forskning.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
