I sin doktorsavhandling visar Ho Ngoc Hoang Oanh att proteinet utöver sin regulatoriska roll sönderdelas i två komponenter och binder till det bakteriella innermembranet.
Som många andra patogener använder Yersiniapseudotuberculosis sig av det evolutionärt bevarade så kallade ”Type III secretion system, T3SS” för att injicera toxiner och så kallade effektorproteiner (dessa kan liknas vid toxiner) från bakterien in i värdceller.
Bakterien injicerar toxiner till värdcellen
Transporten av dessa proteiner över cellmembranen sker med en nålliknande organell som kallas för injectisomen. En specifik proteinfamilj kallad YscU/FlhB är central för ändamålet – att bygga upp injectisomen och förflytta effektorproteiner.
In sin avhandling har Ho Ngoc Hoang Oanh fokuserat på bakterien Yersinia pseudotuberculosis som modellsystem för att i detalj förstå hur proteinet YscU utför sin regulatoriska roll.Y. pseudotuberculosis orsakar en mild infektion i mag/tarm-kanalen som vanligtvis är självläkande. Detta står i stark kontrast till dess släkting Yersinia Pestis som orsakade digerdöden.
Klyver sig själv i två delar via autoproteolys
Arbetet har varit multidisciplinärt och har innefattat molekylära studier med framför allt kärnmagnetisk resonansspektroskopi, NMR, men även funktionella studier med bakterier och humana värdceller.
YscU består av två domäner, en domän som korsar det bakteriella innermembranet och en löslig domän som finns i bakteriens cytoplasma. Det är sedan tidigare känt att proteinet YscUC genomgår så kallad autoproteolys och klyver sig själv i två delar.
Ho Ngoc Hoang Oanh har experimentella data som visar funktionen hos denna autoproteolys. Klyvningen resulterar i att YscUC-fragmentet på utkanten av proteinet transporteras ut genom injectisomen. Detta förlopp är starkt kopplat till transporten av effektorproteiner in i värdceller.
Förhindrar sönderdelning och blockerar transporten till en del
Vidare kunde Ho Ngoc Hoang Oanh med NMR-metoder visa att den länkande sekvens som finns mellan proteinets transmembrana domän och YscUC interagerar med det bakteriella innermembranet. Denna upptäckt gör att vi nu vet mer exakt hur hela YscU-proteinet är lokaliserat inuti bakterien. Vidare fann Ho Ngoc Hoang Oanh att YscU binder till proteinet YscP och bildar ett komplex som är centralt för det patogena förloppet.
– Sammantaget gör upptäckterna att vi kan lägga fram en modell för hur effektorproteinernas transport från bakterien till värdceller tajmas och regleras, säger Ho Ngoc Hoang Oanh.
Det faktum att YscU sönderdelas i två komponenter under infektionsförloppet öppnar en ny dörr för att störa den bakteriella infektionen med små organiska molekyler. I en inledande studie har Ho Ngoc Hoang Oanh identifierat en handfull små molekyler som förhindrar sönderdelningen av YscU och som samtidigt blockerar transporten av effektorproteiner till en viss del.
Kontakt:
Ho Ngoc Hoang Oanh, Kemiska institutionen Telefon: 073-784 40 24
E-post: ho.ngoc.hoang.oanh@umu.se, hongochoangoanh@gmail.com
Avhandlingen: Fredagen den 10 februari försvarar Ho Ngoc Hoang Oanh, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Reglering av det multifunktionella proteinet YscU i sammansättningen av Yersinias typ III-sekretionssystem. Engelsk titel: Regulation of the multi-functional protein YscU in assembly of the Yersinia type III secretion injectisome.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Stora Hörsalen, KB3B1, KBC huset. Fakultetsopponent är professor Maria Sunnerhagen, Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) / Kemi (KEMI), Linköpings universitet, Sverige. Huvudhandledare är universitetslektor Magnus Wolf-Watz.
Magnus Lindh har studerat uppfattningar och attityder till EU-relaterade frågor i Västsverige. Hans avhandling visar på olika mönster bland regioner och kommuner då det gäller arbetet med EU.
– Regioner och kommuner gör sin egen tolkning av hur EU-frågor som berör deras intressen bör hanteras och hur EU kan hjälpa till att uppfylla dem, säger Magnus Lindh. En del jobbar väldigt offensivt medan andra håller en lägre profil eller är passiva.
Bedriva lobbying i Bryssel
Magnus Lindh tycker det är märkbart att det blir allt vanligare att aktivt försöka påverka politiken inom EU för att gynna den egna regionen eller kommunen. Det kan till exempel handla om att finnas på plats i Bryssel för att bedriva lobbying – direkt mot makthavare i Bryssel eller indirekt mot den svenska regeringen – det förekommer att man spelar ut dem mot varandra för att nå sina egna intressen.
– Det här arbetssättet är nytt och utmanande! Men det råder olika uppfattningar och attityder om hur EU-frågor bör hanteras bland regionala företrädare. Detta är en delförklaring till nedläggningen av West Sweden, ett av de mest framgångsrika regionala kontoren i Bryssel som representerade västsvenska regioners och kommuners intressen.
Flera regioner eller en stor region
Det har under en längre tid pågått en het diskussion om hur många regioner Sverige ska vara indelat i, en fråga som nu är lagd på is. 2016 föreslogs att Värmland skulle gå ihop med Västra Götaland. Samtidigt driver såväl Region Värmland som Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad egna kontor i Bryssel som fokuserar på olika frågor.
– Det blir en väldigt intressant spänning i den här frågan. Skulle vi till exempel slå ihop Värmland med Västra Götaland har vi plötsligt tre EU-kontor i Bryssel inom den egna regionen, men som ändå jobbar för sina egna regionala syften. Kanske var det också därför som Göteborgs kommunstyrelse rekommenderade att Västra Götalandsregionen inte bör gå ihop med Värmland. Möjligen ser de en risk med en större region där det blir svårare att värna egna intressen i regionala utvecklingsfrågor.
Viktigt att ringa in EU-frågorna på hemmaplan
Magnus Lindh menar att det är vanligt att studera starka regioner i Europa som till exempel Katalonien och Skottland som har stora resurser. Därför har han i stället valt att intressera sig för mindre och relativt svagare regioner, som de svenska.
– Jag tror att företrädare för mindre regioner kan ha nytta av min forskning för att förstå hur ett EU-arbete kan bli effektivt. Min forskning pekar på vikten av att EU-frågor tar sin utgångspunkt på hemmaplan och inte i Bryssel. Det är viktigt att ringa in vilka frågor inom regionen som harnytta av ett EU-perspektiv och enas om hur man bör agera i relation till EU i dessa frågor. Jag tror också att regionala företrädare måste bli bättre på att kommunicera dessa frågor till medborgarna och vilken eventuell nytta arbetet kan tänkas medföra. Både kommuner och regioner skulle behöva bli bättre på det.
Kontakta: Magnus Lindh, tel: 054-700 17 90, mobil: 073-028 38 53 eller e-post, magnus.lindh@kau.se
− Metoden kan få betydelse för exempelvis framtida analyser av bröstcancervävnad, säger doktoranden Tina Angerer.
Tekniken bakom metoden innebär att molekyler och atomer frigörs när en projektil av gas träffar en provyta av vävnad. Dessa kan sedan identifieras med så kallad masspektrometri. Processen upprepas många gånger tills hela provets yta har analyserats och Tina Angerer och hennes forskarkollegor fått en ”kemisk karta” över området.
Används för analyser inom industrin
Vanligen används metoden för att analysera oorganiska prov som exempelvis datachips, lack, rost, halvledare eller metaller. Tekniken är då destruktiv och förstör mycket av informationen. Men Göteborgs universitet har ett unikt instrument som är optimerad för organiska och biologiska prov som till exempel vävnadsprov eller cellprover.
− Det speciella är att ”bombarderingen” från vårt instrument är mjukare så att stora molekyler kan analyseras samtidigt som de kemiska bilder vi tar fortfarandre har en bra upplösning, säger Tina Angerer.
Lipider spelar en nyckelroll för cellen
Bland de prov som studerats finns cancervävnad och forskarna har i synnerhet riktat in sig på lipider. Lipider består av fettsyror som är intressanta att studera eftersom de bygger upp cellen och skyddar den mot miljön. Lipider kan förändras snabbt och avslöja om det finns problem i cellen.
Medan de flesta celler i kroppen bygger sina lipider från fettsyror som redan finns i maten, så visar Tina Angerers resultat med masspektrometri att cancerceller själva bygger sina fettsyror från olika sorters socker, men också lite från fett och protein.
Forskare har länge vetat att cancerceller förbrukar mycket socker och har spekulerat i att cancercellerna skapar sina egna fettsyror, men saknat bevis.
Självbyggda fettsyror runt cancerceller
− Vi har kunnat visa att fettsyror från maten finns runtomkring cancervävnaden och i friska celler, men att det i cancercellerna finns i stort sett bara självbyggda fettsyror. Det betyder att cancercellerna kan växa och bli fler så länge de får tillräckligt med socker, och det är en anledning till varför de är så farliga.
Den förfinade metoden med masspektrometri avslöjade också att området där cancertumören fanns hade olika lipidprofiler.
− De skillnaderna kan vara en anledning till varför det är så svårt att hitta en terapi som fungerar mot alla cancerceller. Lipiderna är en av flera nycklar till förståelsen för cancer samtidigt som det behövs mer forskning för att kunna utveckla bättre terapier, säger Tina Angerer.
Avhandlingen: Interrogation of Biological Samples by ToF-SIMS Using New Primary Ion Beams and Sample Preparation Methods
Kontakt: Tina Angerer vid institutionen för kemi och molekylärbiologi tina.angerer@gu.se, TinaBerandette.Angerer@gmail.comMobil: 0739-44 88 29
Smarta städer, uppkopplade bilar som inte bara ger råd om att köra miljövänligt utan också bokar service själva och intelligenta hus som håller reda på hur varmt och ljust vi vill ha över dygnet, är bara några exempel på tillämpningar av IOT. Det finns beräkningar om att om bara några år finns 20 miljarder uppkopplade prylar i världen.
Hur kan man använda den nya tekniken och hur kan företag göra för att komma in på denna växande marknad? Det ger IOT-guiden svar på.
Lyfter goda exempel
I guiden beskrivs hur ett 20-tal svenska företag arbetar med Internet of Things. Telia, Fältcom och Scania är några som delar med sig av sina erfarenheter.
Bakom guiden står forskarna Ulrika H. Westergren, Ted Saarikko och Tomas Blomquist vid Umeå universitet.
Genom att lyfta fram goda exempel och problematisera hur företag kan använda IOT vill forskarna öka kunskapen inom området hos svenska företag. Förhoppningen är att enskilda företag inte ska behöva börja från ruta ett utan kunna dra lärdom av andras erfarenheter och kunskap när de utvecklar nya produkter och tjänster via nya affärsmodeller.
IOT-guiden presenteras i samband med 33-listans evenemang i Umeå den 8 februari 2017, kl. 17.00 på Rex, Rådhuset, i Umeå. 33-listan är en sammanställning av Sveriges 33 hetaste unga teknikföretag som görs av Affärsvärlden och Ny teknik.
Ladda ner IOT-guiden.
Kontakt: Ulrika H. Westergren Institutionen för informatik, Umeå universitet Telefon: 090-786 74 67 E-post: ulrika.westergren@umu.se
– Vi har kunnat visa att en befolkningsbaserad strategi för viktstabilitet bland vuxna har potential att förhindra mer än dubbelt så många diabetesfall som en strategi som endast fokuserar på viktminskning hos högriskindivider, säger Adina Feldman, som är forskare vid MRC Epidemiology Unit vid University of Cambridge och förstaförfattare av studien.
Nuvarande klinisk praxis och förebyggande folkhälsoprogram fokuserar generellt sett på personer med hög risk att utveckla typ 2-diabetes, framförallt individer med fetma (ett Body Mass Index (BMI) på över 30 kg/m2) och en blodsockernivå över det normala. Det finns forskningsbelägg för att dessa program är effektiva för de individer de riktar sig mot. Men programmen har samtidigt en begränsad potential att påverka diabetesförekomst i hela befolkningen.
Mindre forskning är gjord på vilken effekt som moderat viktminskning eller viktstabilitet bland den vuxna befolkningen skulle kunna ha för att minska förekomsten av typ 2-diabetes. I studien har forskare vid Umeå och Cambridge universiteten försökt beräkna vilken potential som strategier för viktminskning och viktstabilitet hos en hel befolkning har när det gäller att reducera förekomsten av diabetes.
I samarbetet VIPCAM har forskare vid MRC Epidemiology Unit vid University of Cambridge och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet analyserat hälsodata från 33 184 personer i åldrarna 30-60. Deltagarna genomgick två hälsoundersökningar med 10 års mellanrum mellan 1990 och 2013 som en del i det hjärt-kärlsjukdomsförebyggande programmet Västerbottens hälsoundersökning.
Ökad vikt gav mycket högre risk
Genom att analysera hälsodata kunde forskarna fastställa sambandet mellan förändring i BMI mellan de två hälsoundersökningarna och förekomsten av nyligen diagnosticerad diabetes vid uppföljningarna efter 10 år, samt vilken effekt som förändringar i BMI skulle kunna ha på förekomsten av diabetes på befolkningsnivå. Forskarna kontrollerade för potentiella förväxlingsfaktorer såsom kön, ålder, undersökningsår, diabetes i familjen, tobaksanvändning, utbildning och civilstånd.
Under den tioåriga uppföljningsperioden hade 1 087 (3,3 %) personer utvecklat diabetes och 17 876 (53,9 %) personer hade gått upp i vikt mer än 1 kg/m2 i jämförelse med sin ursprungsvikt (vilket motsvarar en viktökning på 3 kg för en vuxen person av medelhöjd). 12 020 (36,2 %) personer behöll sin vikt (definierat som en BMI-förändring på mindre än 1 kg/m2). Jämfört med dem som behöll sin vikt hade personer som ökat i vikt en 52 procent högre risk att få diabetes (oddskvot 1,52 med 95 % konfidensintervall 1,32-1,74).
Enligt forskarnas uppskattningar hade var femte fall av typ 2-diabetes i populationen kunnat förhindras om alla personer som under perioden gick upp i vikt istället hade behållit sin vikt, oavsett ursprungsvikt. Forskarna uppskattade också, baserad på tidigare forskning, att om alla personer med hög diabetesrisk på grund av fetma (en BMI på över 30kg/m2) genomgick ett kommersiellt vikthållningsprogram så skulle bara var tionde fall av diabetes kunna förhindras.
Strategier för högriskindivider
– När det gäller prevention av diabetes kopplat till kroppsvikt är det ur ett folkhälsoperspektiv sannolikt mest effektivt med strategier för både högriskindivider och befolkningen som helhet, säger Patrik Wennberg, som är sisteförfattare av artikeln, distriktsläkare och docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för allmänmedicin, Umeå Universitet.
Forskarna tillägger att beräkningarna i studien bör tolkas med försiktighet eftersom resultaten gäller utfall under optimala förhållanden, men är samtidigt användbara för att jämföra potentiella genomslag av olika preventionsstrategier för diabetes.
Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Forte, Västerbottens läns landsting och brittiska Medical Research Council.
Artikeln:
BMC Public Health, artikel: Impact of weight maintenance and loss on diabetes risk and burden: A population based study in 33,184 participants. Författare: Adina L. Feldman, Simon J. Griffin, Amy L. Ahern, Grainne H. Long, Lars Weinehall, Eva Fhärm, Margareta Norberg och Patrik Wennberg. DOI:
MRC Epidemiology Unit vid University of Cambridge
VIPCAM
Kontakt:
Adina Feldman, MRC Epidemiology Unit, University of Cambridge
adina.feldman@mrc-epid.cam.ac.uk
Patrik Wennberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för allmänmedicin, Umeå Universitet
patrik.wennberg@umu.se
Syftet med forskningen är att öka kunskapen om cancerpatienters och närståendes situation. Charlotte Hommerberg är lektor i språkvetenskap och gör det genom att undersöka språket kopplat till sjukdomen cancer, de metaforer som både närstående och cancerpatienter använder inom den palliativa vården.
− Många väljer att skriva om och dela med sig av sina erfarenheter. Just nu analyserar jag och mina kollegor 36 olika bloggar skrivna av cancerpatienter och närstående, där vi försöker hitta de metaforer som används, säger hon.
Kampmetaforiken kan ställa till problem
Vanligast är de metaforer som beskriver en kamp eller ett krig i kroppen. Det finns också medicinska termer som är tydliga metaforer, till exempel en cancer eller en behandling som är ”aggressiv”. Men metaforerna är inte helt problemfria, menar Charlotte Hommerberg.
− De kan vara skuldbeläggande och lägga ett stort ansvar på patienterna själva om de blir friska eller inte. Det kan skapa problem när cancern är obotlig, säger hon. Ett sätt att hantera kampscenariot som vi har noterat i bloggarna är att skilja kroppen från psyket, att kroppen ger upp men att psyket inte gör det.
Målet med forskningen är att skapa en generell förståelse och kunskap kring metaforer inom vården och på så sätt underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och cancerpatienter.
− Om de hör en cancerpatient brottas med kampmetaforiken, är det bra att vara medveten om vad det kan innebära och hur man ska kunna vara stöttande, säger Charlotte Hommerberg.
Metaforer i palliativ cancervård är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som arbetar med att förbättra förutsättningarna för det goda samtalet inom vård i livets slutskede. Projektgruppen är sammansatt av sex forskare från tre olika universitet: Linnéuniversitetet, Lunds universitet och Lancaster University. Gruppen samlar vetenskaplig expertis från två olika fält som är relevanta för projektet: språkvetenskap och vård- och hälsovetenskap.
Kontakt: Charlotte Hommerberg, 070-215 19 81 Tove Nordén, kommunikatör, 070-367 14 53
På Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) finns vetelinjerna där man nyligen har karaktäriserat gener med resistens mot det nya hotet. Ett nytt forskningsbidrag på 4,8 miljoner kr från Vetenskapsrådets utlysning gällande utvecklingsforskning möjliggör nu överförandet av resistensgenerna till vetesorter som är anpassade för olika klimat- och odlingsbetingelser världen över.
Han hoppas att som post-doc inom det nya projektet kunna bidra till att lösa problemet med fortsatt produktion av vete i världen.
– Det är fantastiskt kul att vi fick möjligheten att fortsätta vårt arbete inom detta område. Beskedet att vi får 4,8 miljoner kronor för att överföra genen till vetematerial för odling i olika delar av världen är mycket glädjande, säger professor Eva Johansson, SLU som är ansvarig för forskningsprojektet.
Svartrost (Puccinia graminis) är en svamp i ordningen Basidiomycetes. Svartrost värdväxlar mellan olika gräsarter och berberis. Då svartrost infekterar vete, korn och havre kan den orsaka stora skördeförluster. Svartrost ingår i släktet Puccinia, och familjen Pucciniaceae. Bild: Wikipedia
Forskningen som gäller överföring av resistensgener från det genetiska material som finns på SLU till vete för produktion i olika delar av världen, inte minst till utvecklingsländer i Afrika och Asien, leds från SLU men är ett samarbetsprojekt som inkluderar forskare i USA, Etiopien, Sydafrika, Uganda, Tajikistan, på CIMMYT i Mexiko, på ICARDA i Marocko och i Jordanien.
Mer information: Professor Eva Johansson, SLU eva.johansson@slu.se tel 040-41 55 62
Barn och ungdomar som kommer ensamma till Sverige från ett annat land placeras ofta i HVB-hem.
– Det som är framträdande i intervjuerna är att migrationsbakgrunden är något som ungdomarna använder för att definiera sin tid på HVB-hemmet, och de ser det också som att bakgrunden är ett hinder för att komma in i samhället. Jämnåriga tvekar att ta kontakt, man utgår från att de har svårigheter med språket och de har svårt att komma in på arbetsmarknaden, berättar Åsa Söderqvist, doktorand vid Hälsohögskolan, Jönköping University.
Även för ungdomar med svensk bakgrund är det svårt att flytta från HVB till eget boende, men de här ungdomarna kommer dessutom ut i ett samhälle som är helt nytt för dem. Åsa Söderqvist menar att det stöd som ges till ungdomar med svensk bakgrund när de flyttar ut från HVB även måste ges till de här ungdomarna och vara anpassat efter deras förutsättningar och behov.
Globalt perspektiv
Förutom att intervjua ungdomar har hon observerat den dagliga verksamheten på HVB-hem och intervjuat personalen. De anstränger sig för att försöka få in ungdomarna i samhället via föreningsliv och andra aktiviteter, och har i sitt arbete en ständig uppmärksamhet på vad etnicitet och kultur innebär, hur olika skillnader ska överbryggas och samtidigt bejaka de ungas härkomst. Balansgången är en utmaning för personalen.
– Personalen ska både bejaka det som ungdomarna har med sig från landet de lämnat, och föra in dem i det nya, säger Åsa Söderqvist.
Det skapas lätt stereotypa bilder av vad som är svenskt och hur man lever i Sverige. Detta kan leda till ett större utanförskap för ungdomarna. När de ska skapa ett nytt hem är det viktigt att väga in både det som varit och det som kommer längre fram.
– Att skapa trygghet och tillhörighet är inte heller likställt med att man ska tillbringa hela livet här. De här ungdomarna har ett globalt perspektiv, och man måste ta med hela den komplexa bilden, säger Åsa Söderqvist.
Alla är involverade
Hon hoppas att hennes forskning ska nå ut till dem som kommer i kontakt med dessa unga personer – att det ska leda till reflektion kring vad etnicitet och kultur innebär och även kring hur man kan undvika stereotypa bilder samtidigt som man bejakar de ungas ursprung.
– Vi är alla involverade i detta, och har vi inte tid att reflektera blir det svårt att hitta lösningar för den här gruppen och bemöta dem på ett bra sätt. Man måste vara försiktig med att välja de enklaste tankevägarna.
Åsa Söderqvist försvarade framgångsrikt sin avhandling The (re)construction of home: Unaccompanied children’s and youth’s transition out of care den 3 februari 2017.
Det är forskare vid Karolinska Institutet har studerat snusets effekter tillsammans med forskare vid Umeå och Lunds universitet. Resultaten publiceras i Journal of Internal Medicine.
I Sverige snusar 19 procent av männen och fyra procent av kvinnorna, enligt uppgifter från Folkhälsomyndigheten. Även typ 2-diabetes är vanligt, sju procent av den vuxna befolkningen har diabetes och upp till var femte riskerar att drabbas någon gång i livet. Sjukdomen är allvarlig då den kan leda till komplikationer, hjärtkärlsjukdom och förtida död.
Ökad risk oberoende på livsstil i övrigt
Forskarna vid Karolinska Institutet, Umeå och Lunds universitet har följt totalt 54 500 män mellan åren 1990 och 2013, baserat på data från fem olika studier. Under dessa år drabbades 2441 av dem av typ 2-diabetes. Genom studiens storlek kan man beräkna snuseffekter bland personer som aldrig har rökt, på så vis undviker man att resultaten påverkas av att många blandbrukar snus och cigaretter.
– Vi kan bekräfta det man tidigare har misstänkt, snusare har en ökad risk för typ 2-diabetes, och det kan inte förklaras med att de ibland röker eller av att de har en livsstil som i andra avseenden är mindre hälsosam, säger Sofia Carlsson, forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) på Karolinska Institutet.
Även vid lägre konsumtion, 5-6 dosor per vecka, syns en 40-procentig riskökning. Resultaten skulle kunna förklaras av nikotinets effekter. Experimentella studier har visat att nikotin kan leda till försämrad insulinkänslighet vilket i sin tur ökar risken för diabetes.
En snusare utsätter sig för samma eller något högre nikotinexponering som en rökare, även om man slipper många av de andra exponeringar som rökaren får i sig via tobaksröken. Ingen ökad risk sågs för personer som slutat snusa, vilket tyder på att man kan minska risken genom tobaksstopp.
Lika riskfyllt som rökning när det ´gäller diabetes
– Tack vara att snusning är relativt ovanligt bland kvinnor kunde vi inte göra motsvarande analyser för kvinnor, betydelsen av snusbruk för kvinnors diabetesrisk är därmed en viktig fråga för framtida studier, säger Sofia Carlsson.
Ur ett större perspektiv är det viktigt att påpeka att befintlig forskning talar för att rökare har en betydligt högre risk för cancer och hjärtkärlsjukdom än den som snusar. Att snus skulle vara mindre farligt än cigaretter gäller dock inte typ 2-diabetes.
– Diabetesutvecklingen drivs till stor del av livsstilsfaktorer och för att minska sin diabetesrisk bör man undvika tobaksbruk, övervikt, samt vara fysiskt aktiv, säger hon.
Forskningen har finansierats av bland annat Forte och Folkhälsomyndigheten, Vetenskapsrådet och Diabetesfonden.
Publikation: “Smokeless tobacco (snus) is associated with an increased risk of type 2 diabetes: results from five pooled cohorts”, Carlsson S, Andersson T, Araghi M, Galanti R, Lager A, Lundberg M, Nilsson P, Norberg M, Pedersen LN, Trolle-Lagerros Y, Magnusson C, Journal of Internal Medicine, 6 februari 2017, DOI 10.1111/joim.12592.
Kontakt: Sofia Carlsson, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Tel: 08-524 800 11 Mobil: 076-209 54 06 E-post: sofia.carlsson@ki.se
Övergången till en helt och hållet förnybar elproduktion för med sig vissa utmaningar för kraftsystemet. Den första utmaningen är att ny förnybar produktion från till exempel vind och sol är att de är väderberoende, vilket gör att produktion inte alltid sammanfaller med behovet av el. På elnätet måste produktion och konsumtion hela tiden vara i balans, det vill säga så fort du sätter på spisen eller tänder en lampa så måste elproduktionen ökas någonstans i nätet.
När konsumtionen av el är högre än produktionen så sjunker den elektriska frekvensen i nätet, och därför kallas den snabba regleringen av effektbalansen i nätet för frekvensreglering. I Norden är det framför allt vattenkraften som frekvensreglerar genom att hela tiden reglera flödet av vatten genom turbinerna för att matcha elkonsumtionen. Den väderberoende elproduktionen gör att behovet av reglering ökar.
Viktigt att kunna justera produktionen av el
Den andra utmaningen är att de nya energikällorna inte är reglerbara, vilket gör att den andel av kraftverken som kan användas för balansering av elnätet minskar. En blåsig sommardag i framtiden när elkonsumtionen är låg och elproduktionen från vind och sol är hög så står nästan all reglerbar produktion stilla, och då finns det en risk att kapacitet för att finreglera variationerna i konsumtion och produktion saknas.
Den tredje utmaningen är att de nya energikällorna i allmänhet inte bidrar till kraftsystemets svängmassa. Svängmassan fungerar som ett litet energilager som jämnar ut snabba variationer i konsumtion och produktion och ger systemet stabilitet.
– Vattenkraften har en viktig roll i balanseringen av elnätet både över korta och långa tidshorisonter. Vattenkraftens svängmassa balanserar elnätet inom på delar av sekunden, reglering av vattenflödet genom turbinen balanserar elnätet på minutnivå och vattenmagasinen i kombination med extra kapacitet i turbiner och generatorer balanserar elnätet på dygns-, vecko- och säsongsnivå, säger Linn Saarinen, doktorand vid institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet.
Stabilt nät med vattenkraft
Hon har i sin avhandling studerat vattenkraftens roll i balanseringen av dagens och framtidens elsystem.
– Jag har bland annat tagit fram en metod för intrimning av vattenkraftens regulatorer som kan förbättra vattenkraftens reglerförmåga. Det är viktigt för att kunna hålla elnätet stabilt även när elproduktionen från vind och sol ökar. Metoden bygger på optimering av det slutna systemets överföringsfunktioner i frekvensdomän. Målet är att minska både frekvensavvikelserna och det slitage på vattenkraftstubinerna som regleringen kan leda till, säger Linn Saarinen.
Vattenkraftverkens dynamiska beteende har studerats genom mätningar på vattenkraftverk i Luleå- och Skellefteälven.
– När konventionell elproduktion ersätts av elproduktion från vind och sol så minskar elnätets svängmassa. Det gör elnätet mindre stabilt och ökar slitaget på de vattenkraftturbiner som reglerar nätet. Avhandlingen beskriver också en metod för att ersätta den förlorade svängmassan med ”syntetisk svängmassa” från exempelvis batterier. Det är en regulator som aktivt styr ett energilager så att det bidrar till att bromsa och dämpa frekvensändringar på nätet. Syntetisk svängmassa kan bli en viktig pusselbit för att både kunna klara driftsäkerheten i elnätet och minska slitaget på vattenkraften i framtiden.
Avhandling:
”The Frequency of the Frequency: On Hydropower and Grid Frequency Control”, (2017) Linn Saarinen, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis
Kontakt:
För mer information kontakta Linn Saarinen, tel: 0705-681 883, e-post: Linn.Saarinen@angstrom.uu.se
– Det här är ett högaktuellt forskningsområde som relaterar till samhälls- och livsstilsförändringar. Många låg- och medelinkomstländer genomgår idag stora förändringar i sina samhällsstrukturer på ländernas väg mot att bli allt mer industrialiserade, berättar projektledaren Alexandra Krettek, professor i folkhälsovetenskap vid Institutionen för hälsa och lärande på Högskolan i Skövde.
Ändrad livsstil ger hälsorisker
I projektet, som heter ”En intervention för att gynna hjärt-kärlhälsa riktad mot mödrar – en plattform för kapacitetsbyggande genom en forskningslänk mellan Sverige och Nepal”, ingår också Alexandras forskarkollega, professor Sakari Suominen, och bibliotekschefen Janet Wamby, båda från Högskolan i Skövde. Medverkar i projektet gör också Gabriele Eiben från Göteborgs universitet samt forskare från flera universitet i Nepal.
– Människor flyttar i hög grad från landsbygden till storstäderna för att söka arbete och bättre levnadsvillkor, så är fallet även i Nepal. Detta kan leda till en ändrad livsstil, med mer stillasittande liv och en kost som innehåller ökad mängd socker och fett. Dessa livsstilsförändringar leder till att sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar ökar. Vår forskning har hittills visat en ökning av riskfaktorer och en begränsad kunskap hos befolkningen vad gäller dessa sjukdomar, säger Alexandra Krettek.
Mammorna är nyckelpersoner för barnens framtida hälsa
Grunden för hjärt-kärlsjukdomar läggs i tidig ålder och dessa sjukdomar behöver många år för att utvecklas och bli synliga. Även barn är därmed i riskzonen och föräldrarna får en viktig roll. Att via föräldrarna stödja barnen i en hälsosam livsstil är ett första steg att främja hälsa och därmed förhindra ohälsa i form av framtida hjärt-kärlsjukdomar.
– I det nepalesiska samhället är mammorna ansvariga för familjens kosthållning och sina barns vardag. Därför har vi valt att fokusera på mammorna. Vi vill stödja forskningsinitiativ som handlar om att utveckla, genomföra och utvärdera hur effektiv en hälsoutbildningsinsats för hjärt-kärl hälsa och fysisk aktivitet är. Denna kommer att vara riktad till mödrar med barn i åldrarna ett till sju år.
Om studien
Forskarna kommer också att stödja och stärka kapaciteten i både forskning och forskarutbildning i Nepal genom utbyte av lärare/forskare, studenter och bibliotekspersonal genom att etablera ett forskningsnätverk i Nepal som använder hjärt-kärlsjukdom som forskningsplattform. Vetenskapsrådet finansierar projektet, som löper på tre år, med 1,2 miljoner kronor.
– Trots stora kulturella och ekonomiska skillnader mellan länderna kan möjliga positiva resultat med viss försiktighet även överföras till Sverige, exempelvis till olika migrantgrupper och hälsoutbildningen kan därmed utprovas även här, säger Alexandra Krettek.
Kontakt:
Professor Alexandra Krettek, professor i folkhälsovetenskap
Institutionen för hälsa och lärande
Högskolan i Skövde
Tel/mobil: 0500-44 84 07
E-post: alexandra.krettek@his.se
Medverkande forskare:
Sakari Suominen, professor i folkhälsovetenskap, Högskolan i Skövde
Janet Wamby, bibliotekschef, Högskolan i Skövde
Doktor Gabriele Eiben, Institutionen för medicin, Göteborgs universitet
Docent Abhinav Vaidya, Kathmandu Medical College, Nepal
Professor Madhusudan Subedi, Tribhuvan University, Nepal
– Negativa förväntningar kan leda till en ond cirkel där besvären förvärras. Psykoterapi för att minska de känslomässiga reaktionerna när besvären debuterar kan vara till hjälp för att bryta den onda cirkeln och för att kunna tillfriskna, säger Eva Palmquist.
I sin doktorsavhandling analyserar Eva Palmquist samförekomsten mellan intolerans mot miljön och psykisk ohälsa vid olika typer av överkänslighetsreaktioner. Hon har även studerat om psykisk ohälsa föregår besvären eller kommer som en konsekvens av dem.
Det visade sig att stress, ångest, depressioner och utbrändhet ger en förhöjd risk att drabbas av intolerans för dofter och ljud. Det är till exempel vanligare att personer som är utsatta för stark stress blir överkänsliga för buller, dock utan att stressen ensam är orsak.
Personer som drabbas av sjuka hus-problem, det vill säga miljöintolerans mot byggnader, har däremot i regel inte haft psykiska problem innan de fick besvär av inomhusluften. Men efter att besvären väl har debuterat, löper de ökad risk att också bli utbrända.
Växelspel mellan psykologi och miljö
Att psykologiska faktorer ibland finns med i orsakskedjan betyder dock inte att överkänsligheten som sådan är inbillning; det krävs också exponering för det ämne eller den miljö som framkallar reaktionen. Besvären kan sedan vara högst påtagliga, även rent fysiskt.
– Det finns ett starkt växelspel mellan psykologiska och miljömässiga faktorer när människor drabbas av överkänslighet men det är långtifrån detsamma som att överkänslighet är ett psykologiskt fenomen, säger Eva Palmquist.
Avhandlingen baseras på data från Miljöhälsostudie i Västerbotten med data insamlade 2010-2016 med sammanlagt 3 406 deltagare.
Går att tillfriskna
Resultaten visar att det finns relativt goda chanser att tillfriskna från besvär med miljöintolerans. Närmare hälften av deltagarna i studien blev så småningom besvärsfria. För drygt var tionde blev det istället värre när de drabbades av att en specifik intolerans spred sig, så att personerna började få besvär även av helt andra typer av miljöer än de som först utlöste problemen.
Avgörande för möjligheterna att tillfriskna var hur kraftigt påverkad personen var av besvären. Ju mer känslomässigt och beteendemässigt påverkad, desto sämre odds för tillfrisknande.
– Det är viktigt att symtom tas på allvar och att man får hjälp tidigt, innan beteendemässiga förändringar sker som leder in i den onda cirkeln där besvären kan bli långvariga. Där har psykoterapin en roll, säger Eva Palmquist.
Eva Palmquist är uppvuxen i Sundsvall men numera bosatt i Umeå.
Avhandlingen: Environmental intolerance – Psychological risk and health factors. (Svensk titel: Miljöintolerans – Psykologiska risk- och hälsofaktorer)
För mer information:
Eva Palmquist, Telefon: 090-786 78 65, E-post: eva.palmquist@umu.se
Om disputationen
Eva Palmquist, Institutionen för psykologi, Umeå universitet, försvarar fredag 10 februari sin avhandling med den svenska titeln: Miljöintolerans – Psykologiska risk- och hälsofaktorer (Engelsk titel: Environmental intolerance – Psychological risk and health factors).
Handledare: Professor Steven Nordin, Umeå universitet. Fakultetsopponent: Prof. Michael Witthöft, Johannes Gutenberg Universität Mainz. Disputationen hålls på engelska. Humanisthuset, Hörsal F kl 10.00-12.
I studien jämförs situationer för Laevas, čearru, en fjällsameby i norra Sverige och Adnyamathanha Traditional Owners, ett urfolkssamhälle i södra Australien. Båda grupperna identifierar olika former av våld i anslutning till utvinningsindustriernas verksamhet som ett hot mot deras samhällsliv och kulturer. Vidare visar resultaten att om man ska ta itu med våld mot urbefolkningar och uppnå konfliktomvandling så bör urfolken och dekoloniserande perspektiv höras och beaktas.
– Genom att belysa de asymmetriska maktförhållanden och konflikter som råder kring urfolks marker och synliggöra urfolkens perspektiv kan vi förhoppningsvis åstadkomma bättre och mer inkluderande dialog och således transformera konfliktsituationer, säger Kristina Sehlin MacNeil.
Vill lösa konflikter
Kristina Sehlin MacNeil har sedan unga år har varit intresserad av konflikter, framför allt om hur man ska göra för att transformera eller försöka lösa konflikter.
– Jag drogs till fredsforskning genom mitt engagemang i fredsrörelser. Samtidigt saknade jag ofta de rent mänskliga perspektiven inom fredsforskningen då det främst fokuserades på väpnade konflikter och mer tekniska aspekter så som hur många vapen som fanns i omlopp.
– Det var även så jag intresserade mig för frågor som berör urfolk. Urfolkens perspektiv på kopplingen mellan människor, djur och mark fick sällan höras men samtidigt figurerade dessa grupper i så många konflikter världen över.
Kristina Sehlin MacNeil har inom ramen för Umeå universitets företagsforskarskola och tillsammans med Svenska Samernas Riksförbund (SSR) som mentororganisation utvecklat metoder och analysverktyg som ska göra forskningen relevant för de samhällen den berör. I sin studie har Sehlin MacNeil använt urfolksmetodologier för att centrera forskningsdeltagarnas perspektiv och lyfta deras röster.
Förstå maktrelationerna
Hon har jobbat med Galtungs våldstriangel som analysmodell för att förstå konflikterna och maktrelationerna. Modellen innehåller strukturellt våld (orättvisa samhällsstrukturer), kulturellt våld (diskriminerande attityder) och direkt våld (fysiskt) våld.
– Då modellen inte gav utrymme för den typ av direkt våld som de samiska och aboriginska forskningsdeltagarna upplevde då deras marker förstörs av utvinningsindustrier, introducerade jag extraktivt våld, som fick ersätta direkt våld.
– Extraktivt våld är ett begrepp som synliggör hur utvinningsindustrier påverkar urfolksgrupper negativt och hur detta ofta ignoreras eller osynliggörs.
Avhandlingen: ”Extractive Violence on Indigenous Country: Sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries”
Kontakt:
Kristina Sehlin MacNeil, kristina.sehlin-macneil@umu.se, tel. +46 70-456 57 20
Om disputationen:
Fredag 17 februari försvarar Kristina Sehlin MacNeil i ämnet etnologi, Umeå universitet, sin avhandling Extractive Violence on Indigenous Country: Sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries.
Tarmcancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i världen, efter lungcancer och bröstcancer. 6 000 personer drabbas årligen i Sverige och allt fler botas.
– Det finns olika typer av operationer när det gäller tarmcancer och såväl symptomen som de fysiska förändringarna är olika beroende på var cancern sitter och vilken operation man gjort. Ändå är uppföljningen väldigt standardiserad. Jag vet att läget är ansträngt i vården, men jag önskar att vi kunde erbjuda tätare uppföljning, bättre information vid utskrivning och en mer individanpassad uppföljning, styrt av patientens individuella behov, säger Jenny Jakobsson.
Återhämtningsmönstren skiljer sig åt
En annan slutsats hon drar i avhandlingen är att återhämtningsmönstret skiljer sig åt mellan patienterna, framför allt under den första månaden efter operationen, då många förändringar sker. Det finns självklart även en del likheter. Jenny Jakobsson är den första forskaren som har studerat hur symptomen förändras under den första tiden efter en tarmcanceroperation.
– Det är viktigt att förbereda patienterna på hur tiden efter operationen kommer att vara. Och den här informationen bör patienterna få innan de skrivs ut från sjukhuset. Den stora delen av återhämtningen sker nämligen hemma, och det är inte alltid så enkelt att klara av den på egen hand.
Förvånansvärt snabb återhämtning
– Jag trodde att patienter som fått sin ändtarm helt bortopererad skulle ha längre återhämtning, men så var det inte. De har en tuff första månad, men efter ett halvår har de återhämtat sig lika bra som de som exempelvis opererat bort en bit av tjocktarmen.
Det visade sig också att de som bara opererat bort en del av sin ändtarm på grund av ändtarmscancer hade en seg återhämtning. Dessutom visade det sig att tarmfunktionen hos en del av dessa patienter efter sex månader hade försämrats jämfört med efter en månad, vilket också talar för att vi behöver identifiera de patienter som har eller riskerar att få problem och följa dem bättre och under längre tid, säger Jenny Jakobsson.
Vad hoppas du att din forskning ska leda till?
– Jag hoppas att mina resultat kan användas som underlag för att rent konkret informera patienter innan de skrivs ut efter operationen. Och jag hoppas också att resultaten kan motivera till att skapa en mer individanpassad återhämtning, säger Jenny Jakobsson.
Kontakt: Jenny Jakobsson, jenny.jakobsson@mah.se
För barn kan kontakter med vården vara både skrämmande och ångestframkallande. För att öka barnens delaktighet i vården krävs bättre information till barn och föräldrar, mer interaktion mellan vårdpersonal och familjen och att miljöerna före, under och efter en operation är anpassade för barnen – det visar en ny studie från Högskolan i Halmstad.
Delaktighet i perioperativ vård
Den perioperativa perioden startar vid barnets första kontakt med sjukvården inför en operation och avslutas när barnet inte längre behöver kontakt med sjukvården i relation till ingreppet. Carina Sjöberg, doktorand vid Högskolan i Halmstad, har gjort två studier om barn och föräldrars delaktighet vid perioperativ vård. Dessa har visat att det framförallt finns tre förbättringsområden; information, interaktion med personalen, och miljö.
– Det är viktigt att vårdpersonalen ser barnens och föräldrarnas erfarenheter och kompetens som resurser. En förälder känner sitt barn bäst och behöver därför få möjlighet att vara delaktig i beslutsfattandet kring sitt barns vård. Föräldrar och sjukhuspersonal behöver också sätta sig in i vad barnen tycker och känner och vara så ärliga mot barnet som möjligt. Ett barn som får vara delaktigt i sin egen vård får en ökad kontroll över situationen och detta upplevs som positivt av barnet, säger Carina Sjöberg, som parallellt med doktorandtjänsten på forskarutbildningen i hälsa och livsstil arbetar kliniskt som narkossjuksköterska.
I arbetet träffar hon dagligen patienter från den perioperativa vården.
– Trots att föräldrarna känner sig sårbara i den här miljön så vill de allra flesta stödja sitt barn. Föräldrar kan vara väldigt kompetenta i vårdsituationer, men detta kräver mycket av dem. Kan man nå ut till föräldrarna på ett bättre sätt kan situationen bli behagligare både för barnet och föräldern.
Information är avgörande
Barn och föräldrar som befinner sig i den här situationen känner en utsatthet där oro och rädsla för vad som ska hända är vanliga upplevelser. Information är avgörande för att de ska kunna förbereda sig, känna till vad som förväntas av dem och vad de kommer att möta. Det är viktigt att barnet kan fortsätta att se föräldern som den som står för trygghet i den främmande miljön. Om föräldern är lugn och trygg påverkar det barnet och vice versa.
– Många barn och föräldrar har inte fått tillräcklig information inför en sövning och operation. Det är svårt att ge dem information i själva situationen. Oftast kommer ett barn och en förälder tillsammans och då är det svårt att prata om hur sövningen ska planeras med föräldern eftersom barnet är med. Den information som finns på webben är också ofta väldigt generell, vilket inte heller är bra. Det är viktigt att bryta ned informationen på individnivå, säger Carina Sjöberg.
Miljön upplevs skrämmande
Studien visar även att miljön på operationsavdelningar upplevs som skrämmande.
– Väntrumsmiljön behöver förbättras. Det bör finnas fler miljöer som är anpassade för barn i olika åldrar. Att erbjuda besök på sjukhuset innan operationen hade kunnat vara ett sätt att avdramatisera processen, säger Carina Sjöberg.
Kontakt: Carina Sjöberg, carina.sjoberg@hh.se Telefon: 070-363 69 17
Rapporten är framtagen inom EU-projektet ”Förstudie för regional utveckling av infrastruktur för biogas” på uppdrag av organisationen Biogas Öst. Linda Hagman, doktorand vid Avdelningen för industriell miljöteknik, Linköpings universitet, och Biogas Research Center, BRC, har grävt sig ner i den vetenskapliga litteraturen från de senaste 20 åren.
– Jag har kritiskt granskat vilka av biogasens nyttor som finns vetenskapligt beskrivna. Några nyttor är mycket väl belagda, särskilt inom jordbruket, medan det finns färre studier kring andra. Få forskare har exempelvis anlagt ett systemperspektiv och tittat på helheten, säger hon.
Biogasen bidrar till FN:s hållbarhetsmål
Trots detta har hon i den vetenskapliga litteraturen hittat stöd för att biogasen bidrar till FN:s samtliga 17 hållbarhetsmål. Några direkt och andra, som jämställdhet och god utbildning för alla, lite mera indirekt.
– Det förvånade mig verkligen, men biogasens bidrag till alla FN:s hållbarhetsmål finns väl dokumenterade i litteraturen, säger hon.
Hon har delat in studien i avsnitt och tittat på biogasens användning, på det material som finns kvar efter rötning – digestatet, på avfallsbehandlingen och på samhällseffekter av biogaslösningar. 34 olika nyttor finns beskrivna, några exempel är minskning av koldioxidutsläpp, självförsörjning av energi, fossilfritt bränsle, värme och el, mindre gifter i lantbruket, bättre ekonomi för bönder, bättre nyttjande och cirkulation av näringsämnen, effektivare vattenrening, ökad resurseffektivitet, minskning av metanutsläpp till luften, fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt.
Nyttorna finns i den industrialiserade delen av världen, men även i utvecklingsländer där biogasen i ännu högre grad kan bidra till ekonomisk tillväxt.
Liten ökning av inhemska biobränslen
– I diskussionerna här i Sverige ses biogasen som ett fordonsbränsle och inte mer än så, men nyttan är så vida mycket större, påpekar Linda Hagman.
Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik och föreståndare för BRC, är bekymrad över utvecklingen för de inhemska fossilfria drivmedlen:
– Vi har flera inhemska bränslen i dag med oerhört bra hållbarhetsprestanda, som etanol, biogas och RME. Användning och produktion ökar inte nämnvärt för något av dem. Det vi från forskarhåll ser som de bästa alternativen växer inte, trots de ambitiösa miljömålen. Vår roll som forskare är att grunda våra slutsatser på evidens, medan myndigheter och politiker riskerar att se på forskning som vilket särintresse som helst.
Viktigt fokusera på långsiktig hållbarhet
Mats Eklund konstaterar också att det enda fossilfria bränsle som växer i dag är HVO, som importeras, och som inte ger några av de dynamiska effekter som de inhemska bränslena gör.
Ett annat problem han ser är att ingen myndighet har till uppgift att se till helheten, vilket också gör det extra problematiskt att ta tillvara de inhemska bränslenas samhällsnyttor.
– Det är hög tid att ansvariga politiker fokuserar på långsiktig hållbarhet och inte enbart på fossilfrihet.Ska målen uppnås behövs alla bra alternativ och vi kan inte sitta längre och vänta.
Rapporten ”The Role of Biogas Solutions in the Circular and Bio-based Economy”, finns att ladda ner från Biogas Öst.
Kontakt: Mats Eklund, mats.eklund@liu.se, 013 28 17 26
