I ett mat- och måltidsprojekt genomfört på åtta äldreboenden visade sig ett års handledning av personalen vara mer effektivt jämfört med mer traditionella utbildningsinsatser för att förbättra måltidsmiljön och ge förutsättningar för personalen att jobba med förändring.
Under det ett-åriga projektet träffade en erfaren dietist en utvald mindre personalgrupp en gång per månad. Vid dessa tillfällen gavs gruppen tillfälle att reflektera över och diskutera hur man jobbade med mat, måltid och nutrition. Upprepade observationsstudier visade att måltidsmiljön förbättrades i flera aspekter, såsom anpassad och tilltalande dukning, erbjudande av måltidsdryck, servering av måltiden, sociala kontakter mellan personal och de äldre samt mindre störande ljud från köket.
Enkätundersökningar visade att personalen också upplevde att de hade bättre förutsättningar för förändringsarbete avseende mer positiva attityder, en tydligare ansvarsfördelning för mat och måltider samt resurser i form av tid, stöd från ledarskap och verktyg.
Fördröjd nedgång av minnesförmågan
– Vi kunde se en fördröjd nedgång av minnesförmågan hos de äldre på de äldreboenden där personalen fått ett års handledning. Möjligen kan det förklaras av en mer stimulerande måltidsmiljö och det ökade samspelet mellan personal och de äldre, säger avhandlingens författare Johanna Törmä, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Avhandlingen visar också att undernäring fortfarande är vanligt på äldreboenden. En tredjedel (30 procent) av de boende bedömdes som undernärda och två tredjedelar (63 procent) som i risk för undernäring. Undernäring var starkt kopplat till försämrad funktionsförmåga, minnesförmåga och ökad dödlighet. Samtidigt observerades en möjlig förbättring jämfört med 1996, eftersom andelen undernärda visade sig vara var mindre vid den aktuella undersökningen som genomfördes år 2010.
Resultaten understryker betydelsen av att aktivt arbeta med att förbättra mat- och måltidsomhändertagandet av de äldre.
Sagan har traditionellt använts för att uppfostra barn och anpassa dem till samhället. Att följa tidens moraliska och sociala normer och att vara förnöjsam är de centrala budskapen i svenska 1800-talssagor. Sun-Kyoung Chois avhandling lyfter fram ett annat perspektiv.
– När sagan kring sekelskiftet 1900 blir en kvinnogenre får den en mer mångtydig innebörd. Den får även ett symboliskt djup, där personliga tankar och aktuell problematik kan komma till uttryck, säger Sun-Kyoung Choi.
– Sagotexterna formulerar såväl en ny syn på människor som på förhållandet mellan kvinnor och män.
Sun-Kyoung Choi hävdar att Oterdahl i sina sagotexter fullföljer de tidiga kvinnoemancipationsideologernas tankar som de formulerades av bland andra Fredrika Bremer och Sophie Adlersparre och senare Emilia Fogelklou.
– Dessa hade anslutit sig till den liberala kristendom som motsatte sig statskyrkans dogmer och dess begränsande syn på kvinnors handlingsmöjligheter, i hemmet som samhället.
Ny väg mellan dogmer och frihet
– Oterdahls sagor föddes i spänningsfältet mellan statskyrkans dogmatiska kristendom och den liberala teologin. De bygger en nydanande väg mellan dessa två – något som inte tillräckligt har uppmärksammats av tidigare forskning.
Ett återkommande motiv är de kvinnliga gestalternas möjlighet att skapa ett hem, både i konkret och i mer abstrakt mening, för att utifrån detta hem kunna röra sig och verka i världen. Tjänandet och frigörelsen står inte i konflikt med varandra.
Sun-Kyoung Chois studie vidgar inte bara bilden av Oterdahl, utan också av den kvinnliga emancipationens svenska historia.
Källmaterialet i avhandlingen består av så gott som alla hennes sagor och barnberättelser, publicerade i jultidningar, kalendrar och bokform. Drygt 70 sagor, skrivna under åren 1908-1927 har analyserats.
Genom att undersöka vad som påverkar naturresurserna och samhället i ett landskap, och analysera deras tänkbara framtida utveckling, kan man finna vägar för att styra utvecklingen i önskad riktning.
Jägmästare Julia Carlsson utforskar i sin doktorsavhandling vid SLU hur scenarioanalys kan stärka deltagande i skogliga planeringsprocesser. I arbetet har hon engagerat lokala skogliga intressenter i intervjuer och diskussioner kring en hållbar framtid för deras gemensamma skogslandskap och samhälle i Vilhelmina kommun.
– Deltagarna har fått identifiera och resonera kring viktiga faktorer för skogslandskapets utveckling och kring möjliga och önskvärda framtidsscenarier för 30 år framåt, berättar Julia Carlsson.
Scenario 1: ”Inlandet överges” kännetecknas av urbanisering, konflikter kring naturresurser, utboägande, likåldrig skog och kollagring. Fotomontage: Charlotta Gard
Framtidsscenarier med landskapsperspektiv
Scenarierna presenteras som berättelser, illustrationer och i form av vilka ekosystemtjänster som produceras. Deltagarna har varit representanter för skogsägare, samisk kultur och rennäring, turism, natur- och miljöhänsyn, geologi, lokalproducerad mat och utbildningsverksamhet.
Scenario 2: ”Levande landsbygd” kännetecknas av mångfald av skogliga värden, entreprenörskap, lokal förädling och leva nära naturen. Fotomontage: Charlotta Gard
Även representanter för myndigheter, skogsägarföreningar och skogsföretag var med i processen.
– Att gemensamt skapa och diskutera framtidsscenarier med ett landskapsperspektiv är en användbar och kreativ metod för att involvera representanter för många skogliga intressen, säger Julia Carlsson.
Landskapsperspektivet visar hur olika värden och funktioner samspelar. Det kan också bidra till att utveckla policyer och skötselstrategier som gör det möjligt för aktörer att mötas över sektorsgränser, ämnesdiscipliner och politiska nivåer.
Scenario 3: ”Stark rennäring” kännetecknas av att den nordiska samekonventionen är underskriven och tillämpad, rennäringen stärks, ökat statligt skogsägande och vildmarksturism. Fotomontage: Charlotta Gard
Scenarioanalys hjälper folk att förbereda sig för framtiden
Framförallt hjälper scenarioanalys människor att förbereda sig inför framtiden – att definiera och uttrycka sina behov kring lokalsamhället och naturresursernas användning, och att hitta vägar för hur dessa kan tillfredsställas. Lokala intressenters kunskap och erfarenheter är viktiga resurser för att skapa hållbara lösningar, strategier och målsättningar. Metoden kan med fördel användas i kommunal planering och konsekvensbeskrivningar av infrastrukturprojekt.
I scenarioarbetet är det viktigt att använda metoder som gör processen meningsfull för alla deltagare. Den ska präglas av förtroende, legitimitet, transparens, ansvarskänsla och hänsyn, gärna i nära kontakt med beslutsfattare.
– I synnerhet på lokal nivå, där effekterna av brukandet av naturen är väldigt synlig och nära människors vardag, behöver planeringen av det gemensamma skogslandskapets användning diskuteras mer, avslutar Julia Carlsson.
Forskningen har varit en del av det europeiska forskningsprojektet INTEGRAL, där man i 20 olika lokala landskap i 10 länder genomförde samma typ av forskning, med syfte att ta fram förslag på nya robusta policyer och planeringssätt för utvecklingen av skogslandskapen i Europa.
Åsa Jeanssons avhandling ställer frågorna Umeå universitet, ställs frågan om det verkligen stämmer? Vad händer egentligen på slöjdlektionerna och vad ska eleverna lära sig där idag?
Slöjdämnet liksom skolan i övrigt har förändrats med samhällsutvecklingen över tid, men kanske särskilt sedan läroplanen Lgr11 infördes. Idag är det viktigt med tydliga resultat på många områden i samhället vilket avspeglar sig även i riktlinjerna för grundskolan. I sin avhandling Vad, hur och varför i slöjdämnet lyfter Åsa Jeansson fram hur detta påverkar slöjdämnet genom de kunskapskrav som ligger till grund för bedömning och betygssättning i ämnet.
– Avhandlingen synliggör den formella förändringen av slöjdämnet genom kursplanen, men också hur textillärares egna uppfattningar om innehåll och undervisning har stor betydelse för hur ämnet utformas och genomförs. Studien bidrar till förståelse för vad slöjdämnet innehåller, hur undervisningen går till och varför slöjdämnet gestaltas som det gör i dagens Sverige, säger Åsa Jeansson.
Tillverka saker och lära sig hantverk
I slöjdämnet har ämnesinnehållet länge varit synonymt med att tillverka saker och lära sig hantverk. De som haft slöjd i skolan minns ofta om de var bra på att slöjda eller inte, vilket också hängde samman med vilket betyg man fick i ämnet.
– Hantverket är fortfarande viktigt eftersom mycket av lärandet sker när eleverna framställer saker och prövar tekniker och material. Men kunskapskraven blir också viktiga eftersom eleverna måste kunna bedömas och få ett betyg på högstadiet. Därför måste ämnesinnehållet och undervisningen innehålla förutsättningar för ett lärande som kan bedömas efter dessa krav.
Idag har hantverksinnehållet i slöjdämnet fått konkurrens av att eleverna även ska kunna berätta och beskriva med ord vad de lärt sig och vilka val de gjort när de arbetat på lektionerna. Det kan relateras till att det är lärarna själva som väljer ut vad eleverna ska arbeta med för att lära sig det som avses med slöjdämnet.
Ny kursplan förändrade undervisningen
De textillärare som intervjuats för studien beskriver hur kursplanen i Lgr11 förändrat deras undervisning i slöjdämnet men att det framför allt är ämnesinnehållet som förändrats. Det leder ibland till att traditionella hantverkstekniker väljs bort eftersom de inte kan bedömas enligt kunskapskraven, men också att hantverkskunskaper inte alltid ligger i fokus för varken undervisning eller betygsättning.
– Eleverna har också fått ett ökat ansvar för att förmedla vad de lärt sig, därför är kommunikationen med hjälp av tal eller skrift viktig för bedömningen och blir därför även framträdande i undervisningen. De textillärare som intervjuats för studien har djupa och breda hantverkskunskaper och uttrycker hantverksorienterade uppfattningar i relation till undervisning och innehåll i slöjdämnet.
– Men flera har påbörjat förändringar av undervisningen för att möta den resultatfokuserade kursplanen för slöjdämnet. Slöjdämnet handlar inte bara om att tälja en smörkniv.
Avhandlingens resultat visar att ämnet rymmer fler grundläggande idéer än hantverket, såsom medvetenhet om arbetsprocessens betydelse för lärande och förståelse, men också att positiva upplevelser av slöjdarbete lyfter elevers självkänsla.
Disputationen äger rum kl. 13.00-15.00 Humanisthuset, Hörsal E. Opponent är Marlene Johansson, fil. dr., professor i Slöjd, Göteborgs universitet, Sverige, professor i Formgivning, kunst- og håndverksdidaktikk, Høgskolen Sørøst, Norge.
ARTSCAN är en svensk behandlingsstudie av 750 patienter med huvud- eller halscancer som genomförts vid 12 svenska universitets- och regionsjukhus. Patienterna i studien har randomiserats mellan sedvanlig sju veckors behandling och en intensifierad behandling på 4,5 veckor med samma slutdos. Resultaten visade att den intensifierade behandlingen medförde ökade akuta biverkningar utan någon förbättrad sjukdomskontroll eller överlevnadsvinst.
– Studiens resultat har medfört att den intensifierade typen av behandling i stort sett fasats ut i Sverige, vilket både besparar patienten onödigt lidande och minskar belastningen på strålbehandlingsavdelningarna, säger Karin Söderström, som är överläkare vid Cancercentrum på Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper.
Karin Söderström har i sitt avhandlingsarbete även undersökt andra aspekter av strålbehandlingen i undergrupper av studiepopulationen. Bland annat har man funnit att hälften av patienterna som undersökts närmare med sväljningsröntgen minst 15 månader efter avslutad strålbehandling uppvisar aspiration, ett besvärligt tillstånd där vätska eller mat hamnar i luftstrupen vid sväljning.
Två riskfaktorer för svåra sväljningsbesvär
Enligt resultaten fanns två oberoende riskfaktorer för aspiration utöver stråldos till sväljningsmuskulaturen – ålder över 55 vid behandlingsstart och kirurgisk lymfkörtelutrymning (borttagning av lymfkörtlar). Patienter med båda riskfaktorerna löpte en 70-procentig risk att få svåra permanenta sväljningsbesvär med gällande rekommendationer för dosbegränsning. Inte bara dosen, men även storleken på strålbehandlingsvolymen har betydelse för undersökta biverkningar hos patienterna i ARTSCAN-studien.
– Vi ser att utökad strålbehandlingsvolym för att förebygga återfall i lymfkörtlar på halsen har en viss skyddande effekt, men vinsterna bör noga vägas mot riskerna för ökade biverkningar, säger Karin Söderström.
Karin Söderström är uppvuxen i Älvsbyn. Hon tog sin läkarexamen vid Umeå Universitet 2002 och gjorde därefter sin AT- och ST-tjänstgöring vid Örebro universitetssjukhus. Sedan 2009 har hon arbetat som överläkare på strålbehandlingsavdelningen vid Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus.
Kontakt: Karin Söderström, Institutionen för strålningsvetenskaper, Enheten för onkologi, Umeå universitet Telefon: 090-785 3222
E-post: karin.soderstrom@onkologi.umu.se
Om disputationen: Fredagen den 24 februari försvarar Karin Söderström, Institutionen för strålningsvetenskaper, sin avhandling med titeln: Strålbehandling för huvud- och halscancer – risk och nytta med tid, dos och volym. Engelsk titel: Radiotherapy for head and neck cancer – costs and benefits of time, dose and volume. Opponent: Professor Werner Dobrowsky, Northern Centre for Cancer Care, Freeman Hospital, High Heaton, Newcastle upon Tyne, United Kingdom. Huvudhandledare: Professor Björn Zackrisson. Disputationen äger rum kl. 9.00 i Sal 933, 9 tr., Byggnad 3A, Norrlands universitetssjukhus.
I en doktorsavhandling i ämnet tillämpad signalbehandling som läggs fram vid BTH, visar Imran Khan att det går att dämpa buller och vibrationer som uppstår då magnetkamerautrustning används.
I dag sprider sig ljudet och vibrationerna, som uppstår då magnetkameran används, till andra delar av sjukhuset. Detta är dels störande för personal och patienter, men vibrationerna från apparaten kan även störa annan känslig utrustning på sjukhuset.
I dagsläget står magnetkameran på särskilda isoleringsdynor för att minska vibrationerna, men Imran Khans forskning visar att dessa inte isolerar vibrationerna tillräckligt. Han föreslår därför en metod för dimensionering av isoleringsdynorna för att få en effektivare vibrationsisolering. En minskning av vibrationerna och bullret skulle, enligt forskaren, resultera i ökad komfort för både personal och patienter.
Ett fjärrstyrt laboratorium för experiment inom aktiv bullerdämpning och akustik, med riktiga mätinstrument, experimentobjekt etc har utvecklats vid BTH där forskarna kan mäta, testa och styra sina applikationer via internet. Laboratoriet är ett av de första i sitt slag i världen och används även av andra lärosäten, studenter och av olika industripartner.
Disputation: Onsdagen den 22 februari Tid: Kl. 10:15
Plats: Sal J1620, hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
Kontakt: Imran Khan via e-post: imran.khan@bth.se (engelsktalande) eller via telefon 0734-22 38 12.
Lena Svennberg berättar att hon blev intresserad av dessa frågor därför att hon själv som nyutexaminerad lärare tyckte att betygssättning var den svåraste uppgiften som lärare.
– Det tyckte jag var jättesvårt, jag såg inte. Svårigheten att beskriva rörelsekvalitet med ord gjorde att jag blev nyfiken på hur man kan beskriva den magkänsla eller de inre mallar lärare ibland pratar om.
Vad som värdesätts
Avhandlingen baseras bland annat på intervjuer med lärare i idrott och hälsa i grundskolans sista år. Lena började undersöka vad lärare värdesatte då de satte betyg under den förra läroplanen, Lpo 94, med målsättning att även försöka sätta ord på de inre mallarna.
Resultaten visar fyra teman i vad lärarna värderar: kunskaper, motivation, självförtroende och sociala färdigheter.
De tre teman som inte handlar om kunskaper kan tolkas som att de speglar lärarnas intentioner att stimulera eleverna att vara aktiva och ta ansvar för sitt eget lärande samt att skapa en stimulerande lärandemiljö för alla elever.
Efter de nya kunskapskraven
Samma lärare intervjuades igen efter att nya kunskapskrav införts 2011. Kunskapskraven har en tydlig progression och det finns också anvisningar för hur de ska vägas ihop. Betygsättningen är med andra ord hårdare reglerad.
Kunskapskraven handlar om det centrala innehållet: rörelse, hälsa och livsstil samt friluftliv och utevistelse.
– Resultaten visar att det verkligen har skett en förändring i vad lärare talar om som viktigt för betygen. Man pratar mycket mer om kunskaper och hälsa och på ett sätt som är i linje med kunskapskraven. Självförtroende och sociala färdigheter nämns knappt alls men motivation finns kvar som en grund för betygen.
Betygen signalerar vad som är viktigt att lära sig. En möjlig förklaring till de skillnader som finns kvar mellan kunskapskrav och praktik kan vara att målen i läroplanen och kunskapskraven sänder olika budskap om vikten av skolans värdegrund och livslångt intresse för fysisk aktivitet.
Hur rörelsekvalitéer tolkas
Rörelsekvalitéer är ett nytt begrepp som ger möjligheter att tolka kunskapskraven för rörelse på ett andra sätt än mätbara tävlingsidrotter som är välkända hos både lärare och elever.
Kraven på läraren att förklara vad som krävs för ett visst betyg med ord kan medföra att det välkända och mätbara ibland är lättare att kommunicera och därför får större tyngd i betygen.
– Lärarna som deltog i studien har ibland svårt att hitta andra sätt att tolka rörelsekvalitéer än som tävlingsidrotter i ett system som förutsätter mätbara mål. Om lärarens betygsättning ifrågasätts ökar kraven på att kunna motivera dem verbalt och det finns en risk att det mätbara ses som en lösning.
Två modeller samtidigt i läroplanen
Det har skett en marknadsanpassning av skolan där betygen förutom att fungera som urval till nästa utbildningsnivå också har fått funktionen att utvärdera skolor.
I ett sådant system blir jämförbarheten viktig och kunskapskrav ska garantera likvärdigheten. Det antyder det den brittiska utbildningssociologen Bernstein kallar en prestationsmodell där kunskapskraven avgränsar vilken kunskap som räknas.
Samtidigt finns höga ambitioner att skolan ska kunna kompensera för ojämlikheter i samhället och att främja en individanpassad undervisning. Det antyder istället en kompetensmodell där det ges möjligheter till olika sätt att lära sig och där hänsyn tas till elevers olika bakgrund.
Det svenska skolsystemet är en kombination av dessa modeller och ibland uppstår dilemman då båda målsättningarna kan vara svåra att uppnå samtidigt.
– Förhoppningsvis kan studien peka på några av dessa dilemman och ge underlag för en diskussion om vilka strukturella spänningar som ligger bakom och hur lärare kan förhålla sig till dem.
Elevernas bakgrund slår igenom
Elevernas bakgrund påverkar möjligheten till att få ett högre betyg i idrott och hälsa. Det handlar om kön, föräldrars utbildning, migrationsbakgrund och om man går på friskola eller kommunal skola.
– Skolverkets registerdata om alla elever som gick ut grundskolan 2014 visar att pojkar, de som går på friskola, de som har minst en förälder med eftergymnasial utbildning och de som gått i svensk skola hela grundskolan har högre betyg i idrott och hälsa än de med annan bakgrund.
Resultaten visar att 42 procent hade betygen A och B av dem som uppfyllde alla de fyra bakgrundsfaktorerna ovan samtidigt. Detta kan jämföras med att endast sju procent hade betygen A och B i gruppen flickor som gått i kommunal skola, inte har någon förälder med eftergymnasial utbildning och som flyttat till Sverige efter skolstart.
Största skillnaden i chansen att få högre betyg i idrott och hälsa finns i grupperna migrationsbakgrund och föräldrarnas utbildning.
– Vissa nyanlända elever och elever med låg socioekonomisk status upplevs av några lärare att ha små, om ens några möjligheter att nå kraven för ett godkänt betyg.
– Då alla ska uppnå samma mål på samma tid blir startpositionen viktigare och innehållet i kraven får stor betydelse för vilka grupper som lyckas, säger Lena Svennberg.
Kontakt: Lena Svennberg, Universitetsadjunkt i Idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle Tel: 026-648417, 070-342 30 84 E-post: lena.svennberg@hig.se
I UR:s programserie ”Zero Impact” har man tagit hjälp av experter på Chalmers för att ge fyra familjer insikt i hur de påverkar klimatet idag, och hur de kan minska sin klimatpåverkan imorgon. Chalmers expertis har präglat serien genom kommentatorn Fredrik Hedenus, klimatforskare och konsumtionsforskaren David Andersson, som ligger bakom beräkningarna med sin webbtjänst Svalna.
Fredrik Hedenus fungerar som expert och diskussionspartner till programledare Özz Nûjen.
– Jag fick chans att resonera kring komplexiteten som finns kring vilken mat man väljer, och effekten av olika typer av transportslag, säger Fredrik Hedenus, docent vid Energi och miljö, Chalmers.
Bakom kulisserna är det kollegan David Andersson som har stått som garant för beräkningarna. David har räknat ut vilka växthusgasutsläpp som familjernas livsstil ger upphov till med hjälp av egna webbtjänsten Svalna. Han besökte också familjerna för att peppa dom och tipsa om hur bäst banta ner sina utsläpp.
Nytt verktyg för klimatkoll
För att kunna uppskatta familjernas koldioxidutsläpp kartlade David Andersson deras boende, matvanor, transporter, resor och andra fritidsintressen, samt deras konsumtion, för att sedan räkna ut påverkan från varje enskild del. Arbetet med att beräkna utsläppen från familjernas samlade vardag var en utmaning, inte minst när det gäller konsumtionen av varor och tjänster.
– Utsläppen från allt man konsumerar går såklart inte att mäta exakt. För att kunna följa familjernas utsläpp under en månad var det viktigt att fånga hur deras konsumtion förändrades. Jag hade precis utvecklat en betaversion av webbtjänsten Svalna som använder konsumtionsdata för att uppskatta utsläppen, så familjerna fick koppla upp sina betalkort mot oss. På det viset blev det möjligt att uppskatta utsläppen från varje inköp under perioden, säger David Andersson.
Svalna använder schablonvärden som tas fram av SCB för utsläpp från olika varor och tjänster, tillsammans med annan information som användaren matar in själv. Köper du kläder, glasögon eller drivmedel ger det olika utsläpp per krona och förändringar av konsumtionen syns i tjänsten.
– Det finns det säkert de som har synpunkter på det tillvägagångssättet och en del saker kommer vi att vidareutveckla. Men våra uppskattningar ger ändå en hyfsat tillförlitlig bild av vilka utsläpp du orsakar. Utsläppen från konsumtion av möbler, kläder, apparater och så vidare är små var och en för sig, men för många blir den här posten sammantaget ganska stor.
Sedan programmet spelades in har David fortsatt att utveckla tjänsten och har i dagarna gjort den tillgänglig för alla som vill få koll på sin egen klimatpåverkan, se mer nedan.
Peppade alla familjer
Efter den resa som alla familjer genomförde var många motiverade att ställa om sina liv – men de saknade kunskap om hur bäst gå till väga. David besökte alla familjer för att visa hur de låg till och vad de kunde göra för att minska sina utsläpp. Avstämningarna fortsatte under den månad familjen hade på sig.
– Det var fint att få träffa dem och prata om klimatfrågan, och ge dem konkreta tips på vad de kunde göra själva, säger David Andersson.
Skillnaderna är stora mellan vad folk tror orsakar utsläpp och vad som faktiskt gör det, berättar han.
– Boendet och bilresandet tror nog många väger tyngst. Men för en familj i lägenhet i storstad är det snarare maten, semesterflygresan och annan konsumtion som drar iväg. Och de sakerna är ju egentligen inte lika svåra att ändra på själv. Vi i miljösvängen pratar oss alltid varma för regleringar och skatter men de här utsläppskällorna är svårreglerade och styrs av samhällsnormer som vi behöver förändra tillsammans för att vända skutan.
Tillsammans med kollegan Stefan Wirsenius har David Andersson också gjort de uppskattningar av olika alternativ som visas som grafik i programmet.
Första avsnittet visas i SVT 1 onsdag 22 februari kl 21. Programmet kommer också att kunna ses på UR Play.
Banta klimatutsläppen med Svalna.se
De fyra familjerna i Zero Impact var de första som fick testa den nya webbtjänsten Svalna, där bland annat varje inköp med deltagarnas bankkort blir en utgiftspost också på utsläppskontot. Flyg och mat mäts separat, och det är också möjligt att skapa ett konto utan att koppla upp sin bank. Syftet med Svalna är att genom kunskap om de egna utsläppen bidra till normförändringar. David Andersson har utvecklat tjänsten som en del av sina doktorandstudier på Chalmers och har nu gjort den tillgänglig för alla som vill göra en liknande klimatresa. Svalna har utvecklats med stöd från Västra Götalandsregionen och Chalmers i samarbete med Göteborgs Stad.
Frisk hud skyddas mot mikrobiella angrepp av olika sorters skyddande immunceller, bland annat T-celler. Vid kroniska inflammatoriska sjukdomar hamnar hudens immunsystem i lokal obalans. Hos personer med sjukdomen vitiligo, som får pigmentbortfall på vissa hudfläckar, dominerar en viss sorts T-celler i de sjuka hudpartierna. För psoriasisdrabbade har en annan sorts T-celler ökat till antalet.
I studien kan två forskargrupper, ledda av Yenan Bryceson och Liv Eidsmo, visa hur dessa två undergrupper av T-celler fungerar för att skydda den friska huden från yttre angrepp, men också hur dessa celler ansamlas i psoriasis och vitiligo.
Doktoranden Stanley Cheuk med kollegor använde upp till 1500 hudbiopsier per experiment och totalt flera hundra kilo frisk hud när de genomförde de kritiska experimenten i studien.
Studerade hur celler beter sig i frisk och inflammerad hud
– Genom att kombinera genanalys av ett litet antal immunceller från frisk hud med funktionella experiment har vi definierat två undergrupper av minnesimmunceller och i detalj kunnat studera hur dessa celler beter sig i frisk och inflammerad hud, säger Liv Eidsmo, forskare vid institutionen för medicin, Solna.
Vid vitiligo ansamlas en viss undergrupp av T-celler, CD49a+, som känner igen och är redo att döda pigmentceller. Vid psoriasis är de sjuka hudpartierna fulla av en annans sorts T-celler, CD49a-, vilka i sin tur producerar IL-17, ett protein som orsakar inflammationen. I frisk hud däremot ligger både CD49a+ och CD49a-cellerna vilande, men båda dessa undergrupper kan snabbt aktiveras och få inflammatoriska och celldödande funktioner när de stimuleras med proteinet IL-15, som utsöndras från hudceller vid fara. På så vis kan dessa celler försvara och blixtsnabbt rensa bort oönskade mikrobiella angrepp.
– Om man kan tyda de lokala immunologiska förändringar, som ger upphov till ansamling av en av undergrupperna vid dessa fläckvisa sjukdomar, öppnar det upp för mer målinriktade lokalbehandlingar, säger Liv Eidsmo.
Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Ragnar Söderbergs Stiftelse, Wallenbergstiftelserna, Hudfonden, Psoriasisförbundet och ALF.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Immunity:CD49a expression defines tissue-resident CD8+ T cells poised for cytotoxic function in human skin, Stanley Cheuk, Heinrich Schlums, Irène Gallais Sérézal, Elisa Martini, Samuel Chiang, Nicole Marquardt, Anna Gibbs, Ebba Detlofsson, Andrea Introini, Marianne Forkel, Charlotte Höög, Annelie Tjernlund, Jakob Michaëlsson, Lasse Folkersen, Jenny Mjösberg, Lennart Blomqvist, Marcus Ehrström, Mona Ståhle, Yenan Bryceson och Liv Eidsmo, Immunity, online 14 February2017, DOI: 10.1016/j.immuni.2017.01.009
Kontakt: Liv Eidsmo, läkare, docent. Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Tel: 076-8125004 E-post: liv.eidsmo@ki.se”>liv.eidsmo@ki.se
Yenan Bryceson, forskare. Institutionen för Medicin, Huddinge, Karolinska Institutet. Tel: 070-443 19 44 E-post: Yenan.Bryceson@ki.se
Huntingtons sjukdom, även kallad danssjuka, är en mycket allvarlig ärftlig sjukdom som ger en kombination av neurologiska, motoriska, kognitiva och psykiatriska symtom. Sjukdomen orsakas av att en specifik DNA-sekvens (CAG/CTG) i genen HTT, som kodar för proteinet huntingtin, upprepas ett flertal gånger i arvsmassan. Proteinet och det budbärar-RNA (mRNA) som bildas från den förändrade genen skadar nervcellerna i hjärnan och gör att de bryts ner.
Den behandling som finns idag lindrar endast symtomen, det finns inget sätt att bromsa sjukdomsutvecklingen. Något som är på försöksstadiet är så kallad antisensterapi vilket innebär att korta syntetiska DNA-analoger, oligonukleotider, binder och inaktiverar mRNA så att det inte bildas något skadligt protein.
– Vi har tagit detta ett steg längre och skapat oligonukleotider som binder direkt till den skadade DNA-sekvensen och på så vis hindrar produktionen av både mRNA och protein. Många har trott att det är för svårt att rikta oligonukleotiderna mot det dubbelsträngade DNA:t, men vi visar att det faktiskt fungerar, säger Edvard Smith, överläkare och professor vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.
Kombination av DNA och LNA
Oligonukleotiderna består av en kombination av DNA och LNA (locked nucleic acid) och binder till de upprepade CTG-sekvenserna i HTT-genen. När de tillfördes cellinjer från patienter med Huntingtons sjukdom minskade produktionen av mRNA och protein avsevärt. Nästa steg blir att testa metoden på möss.
– Vi har goda förhoppningar om att även det kommer att fungera eftersom våra oligonukleotider togs upp spontant av cellerna. Tanken är att de ska administreras i ryggmärgsvätskan, säger Edvard Smith.
Antisensterapi är i sig ingenting nytt eller oprövat. Det första oligonukleotidbaserade läkemedlet godkändes redan 1998 för behandling av infektion med cytomegalovirus, och så sent som i december 2016 godkändes i USA ett sådant läkemedel för spinal muskelatrofi.
Den aktuella studien är ett samarbete mellan forskare verksamma vid Karolinska Institutet, Syddansk Universitet i Danmark och Karolinska Universitetssjukhuset. Sju av författarna har lämnat in en patentansökan relaterad till forskningsresultaten. Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, CHDI Foundation i USA, Hjärnfonden, Tore Nilsons stiftelse och Cancerfonden.
Avhandlingen undersöker relationen mellan deltagande och legitimitet i svensk östersjöförvaltning genom att studera samrådsprocesserna för Gräsö marina naturreservat och St Anna-Missjö marina skyddsområde. Studien visar på både positiva och negativa samband mellan deltagande och legitimitet, beroende på kvalitén av deltagande.
– Genom att studera lokala aktörers tillgång till samråd och hur de erkänts och representerats samt genom att sedan koppla dessa upplevelse till tankar om beslutets legitimitet så har jag identifierat både brister och möjligheter inom svensk miljöförvaltning, säger Rabe. Bland annat visar studien att vissa typer av aktörer har större tillgång till samrådsprocessen än andra. Kvinnor och unga deltar i en relativt låg utsträckning, vilket kan påverka förvaltningen i stort.
Det finns en uppfattning bland planerare och beslutsfattare om att motstånd kring miljöskydd beror på för lite information och att lösningen således är förbättrad information. Rabes studie visar att problemet är större.
– Motstånd mot naturskydd beror inte främst på okunskap eller ointresse, snarare tvärtom, visar Rabe i sin avhandling. Olika lokala aktörer är djupt engagerade i resursfrågor och vill ha möjlighet att diskutera dessa med staten. Lokala aktörer uttrycker besvikelse och frustration om samråden har en begränsad inverkan på faktiska beslut. Besvikelsen kan underminera stödet för naturskydd och försämra relationen mellan stat och lokala aktörer i längden.
– Syftet med processen måste vara tydligt, ha ett institutionellt stöd, ge utrymme åt deltagare att formulera ståndpunkter, ha goda kommunikationskanaler och återkoppling, samt ha tydligt resultat på beslutet, säger Linn Rabe.
I ett av de undersökta fallen var de lokala aktörerna engagerade i att formulera en gemensam vision för området tillsammans med myndigheterna, något som annars är ovanligt. Det visade sig ha en mycket positivt effekt på samrådsprocessen och legitimiteten av naturskyddet.
Disputation 24 februari, MA624. Opponent: Professor Svein Jentoft.
– Att förstå processerna kring hur vårt medvetande och våra kroppar tajmar intryck och rörelser är värdefullt, dels för att förbättra prestationer i vardagen eller när det krävs något extra. Dels kan det underlätta behandlingen av personer med vissa störningar, säger Olympia Karampela.
Hur saker tajmas, det vill säga sker i rätt ögonblick, är det väl få som går omkring och tänker på. Men faktum är att tajmning (av engelskans timing) mer eller mindre styr hela vår tillvaro.
I det stora handlar det om jordens tajmning, där ett varv runt solen blir ett år och rotationen runt den egna axeln blir ett dygn. I det lilla krävs det tajmning på delar av sekunder i en mängd vardagliga situationer. Blir det fel i tajmningen när luften passerar stämbanden och när tungan rör sig, kan ingen förstå vad vi säger.
Ännu värre om vi inte klarar att synkronisera tuggande och sväljande när vi äter, då riskerar vi att svälta ihjäl. Och om vi vrider på ratten i fel ögonblick när vi ska svänga med bilen i en korsning, kanske vi istället krockar med en mötande lastbil.
Olika delar av hjärnan inkopplade I förhållande till denna stora betydelse av att hamna rätt i tid, är processerna bakom hur våra hjärnor och kroppar tajmar intryck och rörelser förhållandevis lite utforskade. Klart är att vi saknar något särskilt centrum för tajmning av det slag som hjärnan har för syn och hörsel. Därför måste olika delar vara inkopplade.
Hur väl man tajmar kan uttryckas som tidsvariabilitet, där ett lägre värde innebär bättre precision. För jordens rotation runt solen har några sekunders tidsvariabilitet hit eller dit knappast någon praktisk betydelse för mänskligheten. För en stridspilot kan däremot millisekunder i tidsvariabilitet vara skillnaden mellan liv och död när det gäller att styra rätt för att undkomma en missil.
I sin avhandling har Olympia Karampela i tre studier med sammanlagt cirka 120 studenter sökt svar på grundläggande frågeställningar om vi kan vi förbättra vår tajmning med intensiv träning, om det finns samband mellan motorisk tajmningsförmåga och kognitiva kapacitet samt huruvida vi är lika bra på att tajma med olika kroppsdelar.
Förbättrad motorisk tajmning påverkar kognitionen
Resultaten är att studenterna visade märkbart förbättrad förmåga till tajmning efter bara några få pass med träning på en motorisk rörelseuppgift som bestod i att synkronisera trummande med externa rytmiska stimuli. Den största förbättringen, uttryckt som minskning av tidsvariabiliteten, inträffade under den första träningstimmen, medan ytterligare träning i upp till 3,5 timme inte medförde någon förbättring.
Även den kognitiva förmågan påverkades positivt av träning i att synkronisera audiovisuella intryck med trummande. När det gäller frågan om tajmningen är likadan för olika kroppsdelar, pekade däremot olika resultat åt skilda håll. En generell slutsats är att motorisk tajmning styrs av delvis överlappande distribuerande mekanismer och att de är kopplade till system som styr kognitiva processer som uppmärksamhet. Något som delvis förklarar kända samband mellan kognitiv förmåga och tajmning.
– Framtida forskning får utvisa om de här resultaten kan leda till att personer med svåra uppmärksamhetsstörningar kan behandlas med interventionsprogram för att träna motorisk tajmning för att öka sin kognitiva förmåga, säger Olympia Karampela.
Olympia Karampela har tidigare studerat vid Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki i Grekland men bor sedan sex år i Umeå.
Kontakt:
Olympia Karampela, Institutionen för psykologi, Umeå universitet, olympia.karampela@umu.se 090-786 63 49, 072-034 76 24
Nedžad Mešić vid Remeso, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle ville ta reda på hur hjälpen från organisationer och frivillighetsorganisationer ser ut. Hans avhandling ”Negotiating solidarity”, visar hur de stödjande organisationerna kan förbättra villkoren för migranterna. Den visar också vad det finns för möjligheter och hinder i deras arbete för att migrantarbetarnas villkor ska stärkas.
Han har följt arbetet i fackförbund – däribland några LO-anslutna –, Syndikalisterna och Fackligt center för papperslösa, en ideell organisation som stödjs av LO, TCO och Saco. Dessutom har han undersökt arbetet vid två antidiskrimineringsbyråer, en del frivilligorganisationer och lokala grupper som organiserat sig i en viss fråga, till exempel för att stödja utländska bärplockare.
Bärplockare och papperslösa har fått hjälp från frivilliga
De utsatta grupper han studerat är säsongsarbetare – däribland romska bärplockare från Bulgarien –, migrantarbetare som är diskriminerade i arbetslivet och papperslösa.
Resultaten visar att aktörernas solidaritetsarbete i många fall har lett till förlikningar mellan arbetsgivare och arbetstagare.
– Det ses som ett framsteg eftersom den utsatta parten då kan få betalt för arbete som utförts. Men förlikningarna sker i det fördolda, inte i domstolar, eftersom papperslösa personer då skulle riskera utvisning, säger Nedžad Mešić.
Aktörernas arbete för migrantarbetarna har bland annat också inneburit att en del fått ekonomisk hjälp med att återvända hem, att ett visst samarbete mellan staten och aktörerna uppstått och att migranternas situation lyfts fram för allmänheten.
En växande svart arbetsmarknad
Men det väcks också stora frågor hos organisationerna som ibland kan vara svåra att lösa. Inom fackförbunden vill till exempel inte alla medlemmar att papperslösa ska inkluderas. Vad blir konsekvensen av den oenigheten? I lokalsamhällen kan en polarisering uppstå mellan grupper som kämpar mot varandra, till exempel för eller emot bärplockare. Och hur går det att kommunicera om utsatthet och rättigheter när språkförbistringen är stor?
– Det är inget lätt arbete och det kräver mycket av dem som engagerar sig.
Med sin avhandling vill Nedžad Mešić bidra till nya forskningsfrågor som exempelvis rör fackets förnyelse, solidaritetsrörelser och politisk aktivism. Han hoppas också bidra till att arbetsmarknaden blir belyst ur migranternas perspektiv.
– Sett i relation till den så kallade flyktingkrisen, eller snarare solidaritetskrisen, så kan vi förvänta oss fler papperslösa och en växande svart arbetsmarknad. Jag hoppas att min avhandling leder till fördjupad kunskap om det, och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar idag och hur den kan komma att utvecklas framöver.
Resultaten presenteras i en ny bok, Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn, som handlar om den förändring som många professionella befinner sig i. Att följa manualer och standarder, att möta en ny typ av redovisningsansvar och krav på dokumentation utmanar på flera sätt den traditionella bilden av professioner. Denna nya typ av styrteknik har fått mycket uppmärksamhet på senare tid.
Dokumentstyrning är tänkt att öka insynen, kontrollen och ansvarstagandet hos de professionella. Men med denna styrning finns också en ökad misstro mot professionerna. I studien visas att en konsekvens av ansvar under tillsyn kan vara att man inte får ett professionellt ansvar utan ett ansvar som mer ensidigt riktar sig mot dokument och dokumentation.
Tanken bakom dokumentstyrning kan vara god men har en rad negativa sidoeffekter, menar Joakim Krantz, lektor i pedagogik och en av de tre författarna bakom boken.
Dokumentstyrningen har baksidor
− Dokumentstyrning kan bland annat bidra till standardisering, förutsägbarhet, förenkling och rättsäkerhet men kan också leda till omprioritering som i sin tur riskerar att leda till att de professionella förlorar kunskap, handlingsförmåga och handlingsfrihet, säger han.
Resultaten bygger på intervjuer med yrkespersoner som varit verksamma under en längre tid och som därför har erfarenhet av hur yrket förändrats under åren. Forskarna har identifierat både skillnader och likheter i hur de tre professionernas arbete har utvecklas samt påverkat dem. Bland annat upplever många yrkesverksamma att det finns tecken på att de går tillbaka i sina kunskaper och att deras erfarenheter inte värderas på samma sätt.
Dokumentstyrningen påverkar de professionellas möjlighet att utnyttja sin erfarenhet och kunskap. Det sker en beteendestyrning mot att fokusera på dokument och dokumentation. Många upplever att den ökade dokumentationen tar tid från kärnverksamheten och inte bidrar till något mervärde, utan mer är något man gör för att ha ”ryggen fri” mot extern kritik. Man känner inte riktigt igen sig i sitt yrke och i vissa fall har arbetet blivit mindre motiverande. Särskilt revisorer och lärare menar styrningen påverkar deras engagemang och att arbetet har blivit tråkigt.
Kommer dokumentstyrningen öka i framtiden, tror du?
− Det vi ser i vår studie är ju knappast att detta minskar. Jag tycker frågan man kan ställa sig är om det här sättet att styra verkligen det rätta om det är kvalitet man vill uppnå. Den frågan borde diskuteras mer, säger Joakim Krantz.
Patienter som har fått en hjärtinfarkt ordineras nästan alltid statiner, ett av de viktigaste sekundärpreventiva läkemedlen, som effektivt sänker kolesterolnivåerna. Att inte ta sina statiner ökar risken för att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller för tidig död. Likväl väljer vissa patienter att inte fortsätta med det. En rad faktorer har visat sig påverka risken att inte ta sina statiner, såsom biverkningar, sjukdomsgrad och socioekonomisk status.
I den aktuella studien som finns publicerad i European Journal of Preventive Cardiology kunde mer än 20 variabler inkluderas, som till exempel ålder, diabetes, arbetsstatus, mediciner vid utskrivning, samt självskattad fysisk och psykisk hälsa.
Över 2500 patienters kognitiva förmåga mättes cirka 30 år innan hjärtinfarkten i samband med mönstringen och forskarna kunde se ett samband mellan lägre generell kognitiv förmåga och ökad risk att inte ta sina statiner.
Kognitiva förmågan från mönstringen
– Det är mycket viktigt att patienten själv tar egenansvar för sin hälsa efter hjärtinfarkten, genom att ta sina mediciner, äta hälsosamt, motionera och sluta röka. Den här studien väcker hopp om att i framtiden kunna ge bättre skräddarsKogydd vård även baserad på patienternas kognitiva förutsättningar, säger John Wallert, klinisk psykolog och doktorand vid Uppsala universitet.
Tillsammans med epidemiolog Claudia Lissåker, kardiolog Claes Held, psykolog Erik Olsson och professor Guy Madison, har Wallert använt registerdata från 60 år eller yngre män som fått sin första hjärtinfarkt mellan 2006-2011 enligt det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART och länkat till Riksarkivets register för militär mönstring, INSARK, som innehåller data på kognitiv förmåga från män som mönstrade åren 1965-1997.
Läkemedelsregistret och självrapporterad medicinering bidrog sedan med information om patienternas intag av statiner.
– Data i denna studie är begränsad till relativt unga män och uppföljande studier bör även inkludera äldre och kvinnor, säger John Wallert.
De med lägre kognitiv förmåga kan falla mellan stolarna
– Gällande riktlinjer för behandling och eftervård av hjärtinfarkt lyfter inte fram betydelsen av intelligens, som är viktig för planering, minne och exekutiv funktion i vardagen. Tidigare studier har visat att en människas kognitiva förmåga är extremt stabil mellan 18-65 år men att den samtidigt varierar systematiskt mellan individer. Här har vi en tidigare okänd långtidsprediktor som tycks bidra till om patienten tar sina statiner eller ej. Förhoppningsvis kan detta vara till nytta i vården och kommunikationen med patienten, säger John Wallert.
– Flera studier har visat att kognitiv förmåga predicerar en rad etablerade livsstilsriskfaktorer, såsom rökning, fysisk aktivitet, diabetes, och nu även följsamhet att ta statiner efter hjärtinfarkt. Med skräddarsydd vård gör vi nog klokt i att även ta hänsyn till patienternas kognitiva förmåga. Idag har sekundärprevention efter hjärtinfarkt en tydlig struktur med återbesök till kardiolog och kranskärlssjuksköterska som bas vilket är viktiga förutsättningar för skräddarsydd vård. Det finns möjligtvis en risk att vissa patienter med lägre kognitiv förmåga ”faller mellan stolarna” i dagens vård, i skedet när patienterna behöver genomföra viktiga beteendeförändringar som i sin tur påverkar risken för en ny infarkt och för tidig död, avslutar John Wallert.
Det visar barnläkaren Johan Kaarme i en avhandling vid Uppsala universitet. Antibiotikaresistens är ett ökande problem i hela världen och betecknas av WHO som ett av de främsta hoten mot vår hälsa.
Resistenta bakterier orsakar varje år miljontals dödsfall runtom i världen på grund av att infektioner inte går att behandla, de medför svårare sjukdomsförlopp och stigande sjukvårdskostnader. ESBL-bildande tarmbakterier utgör det snabbast ökande anmälningspliktiga resistensfyndet bland patienter i Sverige, även om de nordiska länderna länge har haft en jämförelsevis låg förekomst av antibiotikaresistens. Utbrott av resistenta bakterier har dock rapporterats på sjukhus och i samhället under 2000-talet.
ESBL är grupp enzymer som bildas av bakterier och bryter ner ett antal viktiga antibiotikatyper så att dessa blir verkningslösa. Dessa enzymer sprids ofta bland tarmbakterier, vanligen inom bakteriefamiljen Enterobactericeae, som kan orsaka urinvägsinfektioner, men även buk- och sårinfektioner, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Att tarmbakterier är resistenta innebär emellertid ingen fara i sig för bäraren, men kan leda till problem om den resistenta bakterier ger upphov till en infektion.
Jämn spridning över Uppsala
I sin avhandling har Johan Haarme studerat hur vanligt det är att friska förskolebarn i Uppsala bär på två viktiga typer av antibiotikaresistens. Dels ESBL och dels vancomycinresistenta enterokocker (VRE). VRE innebär att ett slags vanligt förekommande tarmbakterier, enterokocker, har blivit resistenta mot vancomycin, ett antibiotikum som används vid flera allvarliga infektioner. I avhandlingen undersöks också hur vanligt det är att friska barn bär på potentiellt skadliga virus, bakterier och parasiter.
I avhandlingens resultat kunde inga vancomycinresistenta enterokocker påvisas bland barnen och symtomfritt bärarskap av vanliga magsjukeorganismer visade sig också vara förhållandevis ovanligt bland friska förskolebarn.
Däremot visade sig omkring 20 procent av barnen bära ESBL-bildande tarmbakterier. En mer än sexfaldig ökning mellan 2010 och 2016.
Förekomsten av resistens var inte var kopplad till några speciella delar av Uppsala, utan förskolor med hög mängd ESBL finns spridda över staden. Även om det finns förskolor utan påvisbara resistenta stammar, så har samtidigt en handfull förskolor över 45 procent resistenta prover bland barnen. Det är oklart hur spridningen sker inom förskolorna, men på flera förskolor delar barn samma resistenta bakterier.
Fler infektioner från ESBL i framtiden
Antibiotikaresistens är inte bara en företeelse inom hälso- och sjukvården, utan resistenta bakterier finns även i omgivningen, till exempel i miljön, bland djur och i vår mat. Detta beror sannolikt på en rad faktorer, där felaktigt användande av antibiotika bland människor och i djurhushållningen, bristande vattenrening och ökat resande är några. Under senare år har forskare påvisat resistenta bakterier i praktiskt taget alla delar av världen, även långt från bebodda platser, som i Arktis och Antarktis.
Orsaken till den kraftiga ökningen av ESBL-bildande tarmbakterier är okänd, eftersom studien är genomförd utan vetskap om barnens identitet eller möjliga riskfaktorer. En följd av resultaten är dock att sjukvården framöver kan få se fler infektioner orsakade av ESBL-bärande tarmbakterier. Vården kan behöva bli mer vaksam för infektioner med resistenta bakterier och odla oftare än idag vid bakteriella infektioner, för att kartlägga resistens och styra behandlingsvalen. Sedan tidigare är det känt att resor till andra länder medför en ökad risk att koloniseras av resistenta bakterier och en teori kan vara att ett ökat resande har bidragit till ökningen.
Föräldrar behöver således inte vara oroliga över resultaten, men fynden är av intresse för sjukvården.
Vid sidan av upprepade studier för att kartlägga förekomsten av resistens bland barn och vuxna i andra delar av samhället och landet behövs också mer forskning för att ta reda på hur länge barnen kan bära på de resistenta bakterierna och hur stor risken är att de blir sjuka av dem. För att bromsa resistensutvecklingen behövs beslutsamma, samordnade politiska åtgärder och forskningssamarbete mellan många olika vetenskapsområden och länder.
Avhandlingen försvaras den 17 februari 2017. Den aktuella studien om ökad förekomst av ESBL föreligger i manuskriptform och kommer att publiceras i vetenskaplig tidskrift inom kort.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
