Under den första veckan efter befruktning utvecklas embryot från en enda cell till en blastocyst, en ihålig cellklump bestående av några hundra celler. Därefter fäster blastocysten i livmoderväggen, så kallad implantation. Under en begränsad tidsperiod, från befruktning fram till några dagar efter implantation, består embryot av pluripotenta stamceller. Det är celler som kan utvecklas till alla celltyper i kroppen och därför är av stort intresse inom forskningsområdet regenerativ medicin i syfte att ersätta skadad vävnad.
Verktyget separerar pluripotenta stamceller
För bara några år sedan gjordes upptäckten att det finns två olika typer av pluripotenta stamceller hos det mänskliga embryot. De stamceller som används inom regenerativ medicin idag isoleras från det icke-implanterade embryot men har visat sig motsvara en mognadsgrad som uppkommer först efter implantationen.
En ny typ av pluripotenta celler som verkligen motsvarar det mer ursprungliga stadiet innan implantation har identifierats och kan nu odlas i laboratorium. Intresset för dessa ursprungliga celler är mycket stort eftersom man tror att de har potential att bilda vissa celltyper som är svåra att få från de klassiska, mogna stamcellerna. Dessutom finns en förhoppning att de är lättare att odla i laboratoriemiljö.
Nu har Fredrik Lanners forskargrupp vid Karolinska Institutet i nära samarbete med Peter Rugg-Gunns forskargrupp vid Babraham Institute i Cambridge, Storbritannien, utvecklat ett verktyg för att separera de två celltyperna. Forskarna har tagit fram kombinationer av antikroppar som binder till specifika proteiner på ytan av de omogna respektive mogna stamcellerna. Antikropparna kan användas i så kallad flödescytometri, en vanlig laborotorieteknik för att sortera celler.
Stamcellernas mognad kritisk tidpunkt för embryot
– Det har saknats bra markörer för de olika stamcellstyperna vilket har gjort att de har varit svåra att studera. Nu har vi ett verktyg som kan användas för att på ett enkelt sätt sortera cellerna, vilket underlättar såväl den fortsatta stamcellsforskningen som grundforskning om tidig embryonal utveckling, säger Fredrik Lanner, forskarassistent vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.
Mogna embryonala stamceller som odlas på laboratoriet kan, under rätt odlingsbetingelser, backas i utvecklingen och omvandlas till den mer ursprungliga stamcellstypen. Forskarna testade sin teknik både på sådana odlade stamceller av mogen och omogen typ samt i donerade mänskliga embryon som blivit över från IVF-behandlingar. I sådana embryon, som ännu inte fäst i livmoderväggen, identifierades som väntat endast den omogna stamcellstypen vilket talar för att antikropparna är mycket specifika.
– Det är just vid implantationen som stamcellerna genomgår den här förändringen och ”mognar”, och det är också en mycket kritisk tidpunkt för embryot. Därför är dessa celler också intressanta att studera för att öka kunskapen om infertilitet, säger Fredrik Lanner.
Studien har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Ragnar Söderbergs stiftelse, Stiftelsen för strategisk forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Centrum för innovativ medicin (CIMED) och Lau-anslag.
Kontakt: Fredrik Lanner, forskarassistent, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Telefon: 073-024 47 05 E-post: fredrik.lanner@ki.se
Svenskämnet i skolan innehåller en spänning mellan att vara ett färdighetsämne och ett ämne där estetiska uttrycksformer ingår i språkarbetet. Katharina Dahlbäcks avhandling visar att ett arbetssätt där svenska och musik kombineras kan förbättra elevers språkutveckling.
Svenskämnets innehåll i skolan har varierat över tid. På många håll är det idag ett färdighetsämne med det talade och skrivna språket i fokus. Det kan också vara ett ämne där elevers erfarenheter och kunskaper kan kommuniceras och gestaltas med estetiska uttrycksformer – som musik, bild och form, litteratur, teater, film och dans.
Katharina Dahlbäck har undersökt de nämnda uttrycksformernas betydelse för kommunikation, lärande och språkutveckling inom ramen för svenskämnet under de första skolåren. Med sin avhandling vill hon synliggöra ytterligare dimensioner av svenskundervisning och språkutvecklande förhållningssätt med framför allt musik som exempel.
Flera språk i klassrummet bra för språkutvecklingen
I avhandlingen problematiserar hon svenskämnet med utgångspunkt i klassrumspraktik, svenskämnets kursplaner och lärares uppfattningar. Hon gör det med hjälp av loggböcker, videofilmer med en klass (årskurs ett) tillsammans med klasslärare och specialpedagog, analyser av kursplaner samt intervjuer med lärare.
– En rik språkmiljö där flera språk används, inklusive estetiska uttrycksformer som exempelvis musik, är gynnsam för social inkludering och elevers språkliga utveckling, både för elever med svenska som första- och andraspråk, säger Katharina Dahlbäck.
Den undersökta klassens skoldagar inleddes med språk- och musikarbete där de gemensamma beståndsdelarna i musik och svenska användes − ljud, puls, rytm, melodi, betoning, dynamik och syntax. I studien visas såväl vilken roll musiken kan spela i det språkliga lärandet som vilken betydelse det talade och skrivna språket har för det musikaliska lärandet.
– Sångerna gav en tydlig struktur där innehåll, meningar, rytm, ljud, bokstäver, bilder och melodier utforskades gemensamt i gruppen.
Det går att inkludera estetiska uttrycksformer i svenskan
Det finns en spänning mellan svenska som ett färdighetsämne och ett ämne där estetiska uttrycksformer ingår under de första skolåren. Ett färdighetsinriktat svenskämne dominerar i kursplaner och i lärares uppfattningar. Men i studien finns också exempel på skolor och lärare där estetiska uttrycksformer inkluderas i det språkutvecklande arbetet.
– Jag visar hur hindren med att använda exempelvis musik inom svenskämnet är möjliga att övervinna. Hinder och möjligheter är beroende av skolors organisation, vilken utbildning lärare har samt hur de tolkar kursplaner och styrdokument. Elever använder flera sätt för att kommunicera och uttrycka sig, vilket kan ses som möjligheter och resurser för lärande.
– Analys av dessa antikroppar, kombinerat med undersökningar av andra relevanta antikroppar, skulle kunna användas för att förutsäga prognos och välja behandling för patienter med ledgångsreumatism, säger professor Johan Rönnelid, som lett studien.
Ledgångsreumatism är en inflammatorisk sjukdom där lederna blir stela, svullnar och värker. Det beror på att kroppens immunceller, som normalt ska angripa främmande organismer, reagerar mot de egna vävnaderna i lederna och ger upphov till inflammation.
Patienter med ledgångsreumatism kan ha olika mycket besvär men smärtan och påverkan på lederna gör att sjukdomen ofta är begränsande. Behandlingen går ut på att dämpa inflammation och värk och därigenom minska framtida förstörelse av lederna.
Kollagen-antikroppar kopplat till god prognos
Hos vissa patienter med ledgångsreumatism bildas antikroppar mot kollagen II, ett viktigt protein i ledernas brosk. Dessa antikroppar driver inflammationen hos patienter med tidig ledgångsreumatism och man har sett att den största mängden kollagen-antikroppar finns i samband med diagnos, därefter sjunker nivåerna under det första året.
I den aktuella artikeln har forskare vid Uppsala universitet tillsammans med kollegor vid Karolinska institutet följt en stor grupp patienter med ledgångsreumatism under fem år för att se om det finns något samband mellan kollagen-antikropparna och hur sjukdomen utvecklar sig.
– Vi såg att patienter med kollagen-antikroppar hade ökade tecken på inflammation under de sex första månaderna efter diagnos, därefter skiljer de sig inte från patienter utan kollagen-antikroppar. Vi upptäckte också att förekomsten av kollagen-antikroppar i samband med diagnos var kopplat till en god prognos, säger Vivek Anand Manivel, doktorand vi institutionen för immunologi, genetik och patologi och försteförfattare till artikeln.
Prognos-verktyg vid nydiagnosticerad ledgångsreumatism
För patienter med ledgångsreumatism är det vanligt att undersöka om de har antikroppar mot så kallade citrullinerade peptider. I den undersökta patientgruppen visade det sig att det kliniska förloppet hos patienter med sådana antikroppar var det motsatta till hur det såg ut för kollagen-antikropparna. Förekomsten av antikroppar mot citrullinerade peptider var kopplad till ökad inflammation sent under uppföljningstiden och patienter med sådana antikroppar hade en allvarligare sjukdomsutveckling.
– Sammantaget tyder våra fynd på att en kombinerad analys av antikroppar mot ledkollagen och antikroppar mot citrullinerade peptider skulle kunna vara ett nytt verktyg för att förutsäga prognos och möjligen också för att välja behandling hos patienter med nydiagnosticerad ledgångsreumatism, säger professor Johan Rönnelid.
Referens: Manivel VA et al. Ann Rheum 2017; 0:1-8, doi:10.1136/ annrheumdis-2016-210873
– Detta är första gången som någon skrivit ut broskceller från en människa, satt in dem i en djurmodell och fått dem att börja växa, säger Paul Gatenholm, professor i biopolymerteknologi på Chalmers.
Paul Gatenholm leder bland annat forskarteam i arbetet kring nya biomaterial baserade på nanocellulosa vid Wallenberg Wood Science Center. Han har arbetat tillsammans med Lars Kölby, universitetslektor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på avdelningen för plastikkirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Bildning av blodkärl, det vill säga vaskularisering, i det bioprintade materialet som placerats i djurmodellen. Illustration: Philip Krantz
Forskarna har skrivit ut en hydrogel av nanocellulosa blandad med broskceller från en människa – ett så kallat konstrukt. De har använt en 3D-bioprinter tillverkad av det göteborgska start up-företaget Cellink, vars biobläck är ett resultat av bland annat Paul Gatenholms forskning. Konstruktet har sedan direkt efter utskriften opererats in i möss.
Forskarna kan peka ut tre positiva resultat av de prekliniska studierna:
1. Humanbroskvävnad har vuxit i en djurmodell.
2. Vaskularisering, det vill säga bildning av blodkärl, mellan materialen.
3. Stark stimulans för broskbildning från humana stamceller.
– Det vi ser efter 60 dagar är något som börjar likna brosk. Det är vitt, och de humana broskcellerna lever och producerar det de ska. Dessutom har vi kunnat stimulera broskcellerna genom att tillsätta stamceller, vilket tydligt påverkat dem att dela sig mer, säger Lars Kölby.
– Vi har nu bevis för att den 3D-printade hydrogelen med celler går att inplantera. Det växer i möss, och dessutom har det bildats blodkärl på det, säger Paul Gatenholm.
Ingen genväg till printade organ
En viktig komponent som varit avgörande för framgångarna i projektet är samarbetsaspekten. Forskare inom två olika discipliner har lyckats korsa akademins gränser och hitta ett gemensamt mål där de har kunnat kombinera sina kompetenser på ett fruktbart sätt.
– Ofta ser det ut såhär: vi inom klinikerna arbetar med problem, och forskarna med lösningar. Om vi kan mötas så finns chansen att det faktiskt löser några av de problem vi tampas med – och på så sätt kommer forskningen patienterna till gagn, säger Lars Kölby.
Paul Gatenholm är noga med att påpeka att resultaten som hans och Lars Kölbys team nu kan redovisa inte innebär någon genväg till printade organ.
– I och med det vi gjort tar forskningen ett steg framåt på vägen mot att en dag förhoppningsvis kunna bioprinta celler som blir kroppsdelar hos patienter. Det är så man måste jobba när det kommer till den här typen av pionjärverksamhet: ett litet steg i taget. Våra resultat är ingen revolution – men väl en glädjande del i en evolution!
Modellväxten backtrav tar upp organiskt kväve från marken, trots att dess rötter inte bildar symbios med mykorrhizasvampar. Det visar en ny SLU-ledd studie, som även visar att växter kan ta upp organiskt kväve i konkurrens med mikroorganismer i jorden, vilket tidigare har ifrågasatts.
Organiskt kväve kan alltså bidra till växtens kväveförsörjning, och grödor skulle kunna modifieras så att de blir mer effektiva på att använda organiskt kväve som näringskälla. Studien publicerades i senaste numret av tidskriften Plant, Cell & Environment.
Protein fungerar som aminosyratransportör
Klassisk växtnäringslära säger att växter tar upp kväve i form av nitrat eller ammonium, eller som kvävgas om de tar hjälp av kvävefixerande bakterier. Idag vet man att det finns växter som även kan utnyttja organiskt bundet kväve, men den allmänna uppfattningen har varit att det bara gäller vissa mykorrhizabildande växter i näringsfattiga jordar.
Vad forskarlaget från SLU visar, tillsammans med kollegor från Österrike och Australien, är att en icke mykorrhizabildande växt tar upp organiskt kväve när den växer i näringsrik åkerjord.
De nya fynden visar att växten är beroende av ett visst protein för att detta ska fungera. Proteinet i fråga är en aminosyratransportör och forskarna har utfört en rad experiment på genetiskt modifierad backtrav (Arabidopsis thaliana) som antingen saknar transportören eller överproducerar den.
Torgny Näsholm är professor i ekofysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och var den som ledde studien.
– Vi odlade växterna i jord i växthus, och genom att märka aminosyran glutamin med kol- och kväveisotoper kunde vi följa dess väg från jorden in i växten. Det visade sig att upptaget av aminosyran är mycket effektivt i växter som överproducerar aminosyratransportören och väldigt lågt i växter som saknar transportören, förklarar han.
Testar med modifierade potatiskloner
Dessutom hade plantorna som saknade transportören de lägsta kvoterna av kol/kväve, och de som överproducerade transportören de högsta kvoterna. Eftersom aminosyrorna teoretiskt sett skall leda till att växten får en högre kolkoncentration, tyder kvoterna på att växterna kontinuerligt tar upp organiskt kväve från marken.
– Studien utgör en milstolpe i vår forskning. Genom att använda genetiskt modifierade modellväxter har vi lyckats visa att markens aminosyror fungerar som kvävekällor för växter. Vi strävar också efter att öka växtens förmåga att ta upp kväve från marken och studien pekar på att optimering av växtens förmåga till upptag av just organiskt kväve kan vara en möjlig väg för att uppnå detta, säger Torgny Näsholm.
Backtrav är inte en jordbruksgröda utan en modellväxt som ofta används för att förutsäga effekterna av genetiska modifieringar i jordbruksväxter. Forskargruppen undersöker också hur man kan förbättra upptaget av organiskt kväve i potatis, inom forskningsprogrammet Mistra Biotech.
– Nu undersöker vi om det går att använda samma strategi för att öka upptaget av organiskt kväve i en jordbruksgröda. Vi har förökat upp modifierade potatiskloner för att undersöka om vi får samma ökning av kväveupptag i potatis som i backtrav.
Avhandlingen ”Den ombokade resan – att leva som familj med kronisk sjukdom” beskriver erfarenheter av att leva med kronisk sjukdom inom familjen. Studien är gjord av Liselott Årestedt, doktor i vårdvetenskap.
– När en familj lever med kronisk sjukdom så påverkas de av sjukdomen samtidigt som de utgör en stor resurs, kraft och styrka för varandra, säger Liselott Årestedt. Genom kunskap om erfarenheter av att leva med kronisk sjukdom ur ett familjeperspektiv kan förståelsen öka och vårdpersonal kan på så sätt bidra till familjens gemensamma välbefinnande.
Tidigare forskning belyser ofta kronisk sjukdom utifrån ett individperspektiv. Liselott Årestedts avhandlingen fokuserar på familjen som enhet, där både den sjuke och de andra familjemedlemmarna inkluderas. Ökad kunskap om familjers erfarenheter av att leva med kronisk sjukdom kan förhoppningsvis leda till att vården uppmärksammar familjen som en enhet, deras behov samt hur familjemedlemmarna kan utgöra ett stöd och en resurs för varandra när någon i familjen har en kronisk sjukdom.
Fyra delstudier
Avhandlingen består av fyra delstudier. Den första delstudien beskriver familjers erfarenheter av att leva med kronisk sjukdom. Att leva med kronisk sjukdom kan beskrivas som en pågående process, med ständigt nya utmaningar, där man försöker skapa en fungerande vardag. Den andra delstudien fokuserar på familjers föreställningar som kan relateras till sjukdom.
– En föreställning kan beskrivas som ett antagande, något som ses som sant för personen. Vi är inte alltid medvetna om vilka föreställningar vi har, men de påverkar våra tankar och känslor och hur vi hanterar olika situationer, säger Liselott Årestedt.
Andrummet viktigt
Den tredje delstudien beskriver platsens betydelse för familjens gemensamma välbefinnande. En plats som genererar välbefinnande för familjen kan beskrivas som ett gemensamt andrum, en plats som möjliggör att få tid för eftertanke och att ladda batterierna. De platser som beskrevs var till exempel sommarstugan, specifika platser i hemmet som exempelvis altanen men det kunde också vara platser i naturen eller platser relaterade till familjens intressen exempelvis ishallen. När familjen vistades vid dessa platser blev sjukdomen mindre påtaglig för dem och de kunde slappna av och ”ladda batterierna”.
Att leva med kronisk sjukdom innefattar också upprepade möten med hälso- och sjukvården och i den fjärde delstudien beskrivs familjers erfarenheter av dessa möten. Resultatet visade att ha en medföljande familjemedlem utgjorde en stor styrka. Det är en hjälp för familjer att få möjlighet att samverka och få bekräftelse i mötena. Familjerna beskriver en önskan om att vården skulle bjuda in och inkludera familjemedlemmar i vården oftare.
Kontakt:
Liselott Årestedt, liselott.arestedt@lnu.se, telefon 0480-44 60 73, 073-656 14 22
Liv Ravnbøl, kommunikatör, telefon 076-760 36 66
Den tryckbara elektroniken, liksom tryckbara organiska ljusemitterande celler – LEC, har i dag uppnått prestanda som öppnar för en lång rad miljövänliga och energieffektiva tillämpningar. Hittills har man tänkt sig att driva den organiska elektroniken med solceller, batterier eller trådlösa transformatorer, vilket fungerar bra i många fall. Men för fasta installationer som belysning, lysande skyltar eller solskyddande fönster är det praktiskt att kunna använda de vanliga väggurtagen. Hittills har det inte varit möjligt eftersom den höga spänningen slår ut elektroniken.
Kan använda vanlig el
Deyu Tu, vid avdelningen för informationskodning vid Linköpings universitet, har drivit ett projekt tillsammans med kolleger vid Umeå universitet för att hitta en lösning. De har nu kunnat demonstrera en organisk effektomvandlare som gjort det möjligt att driva organiska ljusemitterande celler med hög ljusstyrka likaväl som att ladda upp en organisk superkapacitans med el från det vanliga elnätet.
Omformaren består av diodkopplade organiska tunnfilmstransistorer, som fungerar i så höga spänningar som 325V, med förmågan att transformera hög växelspänning (AC) till valbar likspänning (DC).
– För första gången i världen har vi har kunnat visa en AC/DC omvandlare i organisk elektronik som fungerar vid höga spänningar över 300 V, säger Deyu Tu.
– Vår omvandlare banar vägen för en våg av flexibla, tunna, kostnadseffektiva och miljövänliga lösningar för framtidens elektronik.
Resultatet är ett första test att tekniken och teorierna fungerar. För att användas i verkliga produkter behöver omvandlingen bli än effektivare, ett arbete som forskarna nu inlett.
Resultaten har publicerats i två vetenskapliga tidskrifter, dels i Organic Electronics och dels i ECS Transactions, och väckt så mycket uppmärksamhet att Deyu Tu bjudits in som talare vid stora konferenser både i Kina och Japan.
Forskningen har finansierats av Strategiska forskningsstiftelsen, SFS.
En viktig komponent i EU:s jordbrukspolitik är utvärderingar, som ska visa om de olika styrmedlen uppfyller sina mål och hur de kan förbättras. I en ny studie undersöks hur processen för utvärdering av EU:s landsbygdsprogram fungerar, och om utvärderingsresultaten påverkar programmens framtida utformning. Studien är gjord av AgriFood Economics Centre, som samlar forskare från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
Landsbygdsutveckling är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Genom så kallade landsbygdsprogram kan medlemsländerna ge stöd till en rad olika åtgärder som syftar till att förbättra landsbygdens konkurrenskraft, miljö och livskvalitet. Varje program löper under sju år och utvärderas enligt förutbestämda regler. Jordbrukspolitiken är EU:s dyraste och mest omfattande gemensamma politikområde. Enbart landsbygdsutveckling hade en budget på över 150 miljarder euro under perioden 2007–2013.
Pengarna bör användas effektiv
– Vi har undersökt hur utvärderingarna har genomförts i olika länder. Både metoder och rekommendationer har granskats, samt i vilken utsträckning rekommendationerna har följts, säger Anna Andersson, en av forskarna bakom studien. Det är givetvis viktigt att pengarna används effektivt, inte minst för EU:s skattebetalare.
Studien visar att utvärderingarnas inflytande på de nationella landsbygdsprogrammen och EU:s landsbygdsförordning är begränsat. Långtifrån alla utvärderingar ger förslag till förbättringar och av de rekommendationer som ges är det få som följs. En viktig orsak till det begränsade genomslaget är att många utvärderingar har kvalitetsbrister, ofta på grund av ett bristfälligt dataunderlag.
Förbättrad process för utvärdering
– Brist på data gör tyvärr att det endast i ett fåtal utvärderingar har gått att använda vetenskapligt grundade metoder för att analysera olika åtgärders effekter. Vi vet därför väldigt lite om hur väl landsbygdsprogrammen uppfyller sina mål, förklarar Anna Andersson.
Forskarna föreslår ett flertal förändringar som skulle förbättra utvärderingsprocessen.
– Viktigast är att det i framtiden ges bättre möjligheter att utvärdera vad man får för pengarna. För detta krävs mer resurser för utvärdering och framförallt att bättre data blir tillgängliga. Det borde även ställas högre krav på utvärderingarnas vetenskaplighet, avslutar Anna Andersson.
Svensk sammanfattning av rapporten (Policy brief): Bättre landsbygdsprogram efter utvärdering? AgriFood Policy Brief 2017:1 (Anna Andersson, Sören Höjgård & Ewa Rabinowicz.)
Om AgriFood Economics Centre
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Anna Andersson är knuten till Lunds universitet, medan Sören Höjgård och Ewa Rabinowicz är knutna till SLU.
När klimatet förändras ökar risken för stormar som kan följas av stora insektsangrepp. Skador från insekter och andra skadegörare kan också öka när vi får in nya arter. Riskerna går dock att minska genom ändrad skogsskötsel.
Forskarna har studerat allmänhetens attityder till olika typer av sådana åtgärder genom en enkätstudie i Skåne, Västernorrland och Norrbotten. Enkäten täckte även in uppfattningar om skogsbruk och om andra aspekter på skog. Sammanlagt fick 3 000 personer mellan 20 och 75 år enkäten i brevlådan, och svarsfrekvensen var 34 procent.
– Att veta vad allmänheten tycker om olika typer av åtgärder är viktigt av flera skäl, säger Maartje Klapwijk på SLU:s institution för ekologi. För skogsbruket är det viktigt att känna till om nya skötselstrategier riskerar att skapa konflikter. Allmänhetens stöd påverkar också förutsättningarna för skogspolitiska förändringar. Dessutom är det en demokratisk fråga – skogen används till så mycket annat än skogsbruk, såsom svamp- och bärplockning och jakt.
Mer varierad skog motverkar klimatrisker Ett sätt att motverka framtida risker är att anlägga en mer varierad skog. Det kan vi få genom att variera skötseln, till exempel genom ett hyggesfritt skogsbruk där träden skördas efter hand. Vi kan också plantera fler arter av träd i skogen, eller helt enkelt låta bli att minska den variation som uppstår naturligt.
– En mer varierad skog klarar förändringar bättre. För skadeinsekterna finns det inte lika många jämngamla träd av samma art, vilket minskar risken för stora utbrott. Med ökad biologisk mångfald kommer det också att vara större chans att det finns fler naturliga fiender till skadeinsekterna, säger Maartje Klapwijk.
Detta gör att blandskogar kan vara mindre känsliga för insektsangrepp efter en storm. Det finns också studier som visar att mer varierade skogar klarar själva stormen bättre, men det behövs mer kunskap om det.
Brett stöd bland allmänheten för blandskogar – Vår studie visar att allmänheten ser ett miljövärde i blandskog. De som var mest positiva var den grupp som lade allra störst vikt vid miljövärden, säger Louise Eriksson, forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet.
Svaren varierade mellan olika grupper. De som uppfattade att skogen var hotad (av storm, insekter eller annat) menade att skador borde förebyggas, men i vilken utsträckning de accepterade specifika strategier varierade.
De som kände stor tillit till skogssektorns aktörer accepterade i högre grad bekämpningsmedel och de var mindre positiva till att det skapas en mer varierad skog för att förebygga risker.
– Det är spännande med tillitens betydelse, säger Louise Eriksson. Det vore intressant att fortsätta nysta i det. Skiljer det sig om man bor någonstans där det är mycket privata skogsägare eller där det är ett stort bolag som äger det mesta?
Hon tycker också att det vore intressant att studera djupare vilken sorts blandskog som människor tänker på när de svarar. Tidigare studier har visat att allmänheten föredrar öppen skog. Om man visade bilder på en svårgenomtränglig blandskog kanske svaret skulle bli ett annat.
Inga bekämpningsmedel om vi får välja I studien är det också tydligt att allmänheten är negativ till bekämpningsmedel, och enligt Louise Eriksson är det vanligt i studier att människor inte vill se användning av bekämpningsmedel.
Maartje Klapwijk och hennes kollegor på SLU studerar bland annat vilken betydelse en mer varierad skog har för insekters utbredning och skadegörelse. För ekologerna är det intressant att veta att en ökad trädslagsvariation är en åtgärd som också har brett stöd.
– Det är viktigt att förstå vad som händer utanför ekologin. Vilka frågor som är viktiga och hur olika åtgärder uppfattas. Det ändrar inte på ekologin men det påverkar inramningen av våra studier och förutsättningarna att omsätta ekologisk kunskap i praktiken, säger Christer Björkman, den andra författaren från SLU.
Kontakt:
Louise Eriksson, forskare
Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet
090-786 56 96, louise.eriksson@umu.se
Avhandlingen som består av fyra studier, visar också att det finns ett samband mellan ensamhet och depression. En metod med syfte att förebygga depression har i avhandlingen testats och utvärderats med positivt resultat.
Depression ökar risken för att drabbas av demens men ökar också risken för till exempel stroke, diabetes och hjärtinfarkt. Pensioneringen är en betydande livshändelse som för somliga kan innebära en övergång till ett lugnt och behagligt liv medan för andra kan förlust av arbetsuppgifter och arbetskamrater leda till minskad självkänsla och i värsta fall livsleda.
– Syftet med avhandlingen var att fördjupa kunskapen om depressiva symtom hos äldre och även upplevelsen av övergången till att bli pensionär, säger Ingrid Djukanovic, forskare vid Linnéuniversitetet. Det är inte en normal del av åldrandet att känna sig nedstämd och trött på livet, men det kan vara svårt att upptäcka tecken på depression hos äldre då symtomen inte visar sig på samma sätt som hos yngre.
Få äldre erbjuds behandling mot depression Under studie ett framkom det att väldigt få av de som uppvisade depressiva symtom hade haft kontakt med psykolog eller kurator, vilket tyder på att denna åldersgrupp sällan erbjuds psykologisk behandling. Dessutom visade det sig att endast en av fyra i denna grupp behandlats med antidepressiv medicinering. Detta skulle kunna tolkas som att äldres psykiska hälsa och behovet av professionella insatser inte uppmärksammas. Ingrid Djukanovics forskning synliggör problemet och pekar på att man genom ökad kunskap om äldres psykiska ohälsa kan ge vårdpersonal på alla nivåer möjlighet att identifiera, stödja och erbjuda adekvat vård. Ett oväntat resultat i studie ett var att en större andel män uppvisade depressiva symtom jämfört med kvinnor.
I studie två i avhandlingen testades och utvärderades en metod med avsikt att förebygga depressiva symtom hos äldre som är i riskzon för att utveckla depression. Metoden innebär gruppsamtal där reminiscens (att minnas och samtala om gamla tider) och problembaserad metod används enligt en utarbetad manual.
– Resultatet efter gruppsamtalen visade en minskning av depressiva symtom, en ökad självskattad hälsa och ökad livskvalitet. Deltagandet i gruppsamtalen utvärderades positivt vilket deltagarna beskrev som till exempel att ha fått nya insikter om sig själv, känna sig engagerad och ha fått ökat självförtroende.
Före och efter pension Den tredje studien innefattade intervjuer med 13 nyblivna pensionärer om deras upplevelse året före och tiden efter pensioneringen. Resultatet i studien visade att det året före både fanns förväntningar på pensionärslivet men även oro för hur det skulle komma att bli.
Oro för hälsan, att förlora inkomst, arbetskamrater och ett socialt sammanhang visade sig men också en sorg över att inte längre vara behövd på arbetet. Efter att ha tillbringat en tid som pensionär så hade en del av förväntningarna infriats såsom att ha tid för familj och till hobby men också att ha hittat sammanhang där man fyllde en uppgift och kände sig behövd och bekräftad. Däremot så kvarstod oro för ekonomin och hälsa men även en känsla av isolering och att vara bortkopplad, främst från tidigare arbetskamrater framkom.
– Depression hos äldre är idag ett folkhälsoproblem där det finns brister i uppmärksamhet avseende de som är i riskzonen för att drabbas samt brister när det gäller förskrivning av psykologisk behandling som alternativ till läkemedelsbehandling, säger Ingrid Djukanovic. Övergången från aktivt arbetsliv till att bli pensionär kan innebära förändringar som på olika sätt påverkar en individs liv och det krävs uppmärksamhet kring detta både inom arbetsorganisationen men även inom hälso- och sjukvården för att kunna stödja ett hälsosamt åldrande.
– Det är en stor fördel om flera länder använder samma utrustning och analyserar på samma sätt eftersom vi då kan jämföra data från flera länder och lära oss mer av varandra, säger Mats Gustafsson som är forskare på VTI.
Han har lång erfarenhet av att provta vägdamm med den så kallade Wet Dust Sampler (WDS), som är en vattenbaserad utrustning för provtagning och analys av vägdamm.
WDS kombinerar tidsstyrd, repeterbar högtryckstvätt av en provyta med uttryckning av provet till en provflaska med hjälp av tryckluft. Provet kan analyseras avseende mängd olösligt material, provets storleksfördelning och kemiska sammansättning, samt mängd och sammansättning av vattenlösliga ämnen.
Luftkvaliteten i fokus
Provtagaren har använts sedan 2006 i ett flertal forsknings- och utredningsprojekt, där vägdammets betydelse för luftkvaliteten är i fokus. Dammförrådets utveckling under året i förhållande till naturliga faktorer liksom till trafik och driftåtgärder har studerats och bidragit till unik kunskap om dammets egenskaper och dynamik och vilka faktorer som är viktiga för att kunna minska dammets inverkan på luftkvaliteten. Uppdragsgivare är både myndigheter, kommuner och företag.
Mats Gustafsson berättar mer om sin forskning kring luftkvalitet i filmen:
Trafikverket, Vinnova och Statens vegvesen (Norge) har bidragit till utvecklingen av provtagaren, som från 2017 även används av Statens vegvesen i Norge och av Nordic Envicon Oy i Finland. Den blir därmed den första provtagningsmetoden för vägdamm i världen, som finns i flera exemplar och används i flera forskningsmiljöer, vilket kommer att bidra till ökade datamängder och till utvecklingsmöjligheter för såväl provtagnings- som analysmetodik.
Säkerhetsluckor i datorer och smarta telefoner tillåter hackare att stjäla miljontals lösenord. Detta skulle kunna förhindras genom design av ofelbar programvara. Tyvärr kan detta problem, för närvarande, varken lösas av ingenjörer eller superdatorer. Anledningen är att beräkningarna som krävs för utvärdering av programvaran blir så stora att de växer över alla bräddar. Processhastigheten hos existerande mikroelektroniska datorer är otillräcklig för dessa beräkningar och den stora energiåtgången och behoven av kylning av processorerna blir oöverstigliga.
”Multitaskande” molekyler räknar snabbare än vanliga datorer
Det nystartade EU-stödda forskningsprojektet syftar till att utveckla en biologisk dator som bland annat åtgärdar detta problem. Förutom Lunds universitet ingår även Linnéuniversitetet och tre ytterligare universitet från Tyskland och Israel samt ett företag från England i projektet.
Datorn baseras på molekylära motorer som är oerhört energisnåla. Den kommer också att parallellt undersöka många alternativa lösningar på matematiska problem, ett arbetssätt som radikalt skiljer sig från det typiska seriella arbetssättet för dagens elektroniska datorer. Detta alternativa arbetssätt förväntas öppna nya vägar för att hantera mycket stora beräkningar.
Den möjliga nyttan av projektet begränsar sig inte enbart till design av ofelbar programvara:
– Praktiskt taget ingen av vår tids stora matematiska problem kan lösas effektivt med existerande datorteknologi, säger Dan V. Nicolau från brittiska företaget Molecular Sense som ursprungligen kom med idén att använda biologiska molekylmotorer för att skapa datorer.
Nanolabyrinter med trafikregler och beräkningspotential Det aktuella projektet försöker överskrida existerande gränser genom att använda biologiska molekylmotorer som beräkningsenheter: Idén är att dessa biologiska maskiner, var och en bara ett fåtal miljondels av en millimeter (nanometer) stor, kan lösa problem genom att driva transport av andra biomolekyler genom nätverk av kanaler, också de i nano-storlek.
Nätverkets design representerar då ett specifikt matematiskt problem och forskargruppen kallar tillvägagångssättet “nätverks-baserad biologisk beräkning”. Närhelst biomolekylerna når en korsning i nätverket kan de slumpaktigt “besluta” att addera ett tal till summan de beräknar, alternativt låta bli. På så sätt verkar varje transporterad biologisk molekyl som en pytteliten dator med processor och minne. Medan en individuell biomolekyl är mycket långsammare än en dator, så skapas ett stort antal biologiska molekyler ”gratis” av celler och kan användas i mycket stort antal vilket kraftigt ökar deras beräkningspotential.
Publikation i PNAS demonstrerar konceptet
I en publikation in den högt ansedda vetenskapliga tidskriften PNAS har forskarna demonstrerat att deras koncept fungerar.
– En av de mest spännande aspekterna av nätverks-baserad beräkning är att metoden kräver hundrafalt till tusenfalt mindre energi än dagens elektroniska datorer, säger Heiner Linke, professor i nanofysik vid LTH, Lunds universitet och ledare för det nanovetenskapliga centret NanoLund vid Lunds universitet samt koordinator för projektet.
– Dessutom kan de biologiska beräkningsenheterna mångfaldigas inuti beräkningsnätverket för att anpassa deras antal till det matematiska problemet, säger Alf Månsson, professor i fysiologi vid Linnéuniversitetet.
Många ska involveras när tekniken ska skalas upp
Forskargruppen kommer att fokusera på att utveckla den teknologi som krävs för att skala upp nätverksbaserade biologiska datorer till en nivå där de utmanar andra alternativa beräkningsmetoder, såsom DNA-baserade datorer och kvantdatorer. I denna process kommer gruppen att sträva efter att involvera andra forskare samt entreprenörer och näringslivsrepresentanter med syfte att utveckla teknologin till ett kraftfullt och livskraftigt alternativ. För att göra detta har de erhållit 6,1 miljoner euro från EU:s Future & Emerging Technologies (FET) programme (ungefär ”programmet för framtida och framväxande teknologier”), för att under fem år genomföra ett starkt interdisciplinärt forskningsprojekt som berör matematik, biologi, ingenjörsvetenskap och datavetenskap.
Om projektet Projektet Bio4Comp (2017-2021) finansieras av Horizon 2020, EUs ramprogram för forskning och innovation med Kontrakt Nr 732482 (Future & Emerging Technologies). Mer information finns på forskargruppens hemsida: www.bio4comp.eu.
Lunds universitet
Linnéuniversitetet
Technische Universität Dresden, Tyskland
Molecular Sense Ltd., Oxford, England
Bar-Ilan University, Israel
Fraunhofer-Gesellschaft zur Förderung der angewandten Wissenschaften e.V.
Kontakt:
Heiner Linke, professor i Nanofysik, LTH, Lunds universitet, ledare NanoLund, heiner.linke@ftf.lth.se. Tel: +46 46 222 4245 //www.nano.lu.se/ Alf Månsson, professor i fysiologi, Linnéuniversitetet, +46 70-886 62 43, alf.mansson@lnu.se
Hélène Jenvén har jobbat i både förskola och grundskola, där hon alltid varit intresserad av att förstå sociala relationer. När mamman till en elev Hélène Jenvén var mentor för ringde och skrek ut sin oro för sitt barn och ifrågasatte vad skolan gjorde, påverkade det henne i hög grad.
”Vad skulle jag göra? Sanningen var att jag lagt ner min själ i detta mobbningsfall och att jag gjort allt som stått i min makt för att stoppa den mobbning som eleven utsattes för av sina klasskamrater”, skriver Hélène Jenvén i det inledande kapitlet i sin avhandling.
Ville ta reda på hur den sociala samvaron såg ut
Händelsen bidrog till utformningen av Hélène Jenvéns studie, som hon nu doktorerar med vid Örebro universitet. Under tre terminer genomförde hon en aktionsforskningsstudie tillsammans med fyra lärare och en högstadieklass med 24 elever.
Lärarna hade gett uttryck för att elevernas sociala samvaro behövde förbättras eftersom de inte ville samarbeta. Det övergripande syftet med studien var att klargöra hur den sociala samvaron såg ut, både ur elevernas och lärarnas perspektiv, samt hur samvaron kunde förstås och förändras
– Studien skedde som en förändringsprocess med mål att uppnå nolltolerans mot all form av kränkande behandling. Elevernas och lärarnas dominerande normer synliggjordes och dessa visade sig påverka och styra på vilket sätt de agerar. Dessa normer bidrog till att underordnade elever exkluderades från gemenskap i skolan, säger Hélène Jenvén.
Olika former av motstånd
Tillsammans med forskaren arbetade lärarna fram fem förbättringsinsatser, där eleverna genom intervjuer också bidrog till insatsernas upplägg. Men det var inte självklart att få till en förändring i klassen.
– Det blev olika former av motstånd mot de planerade förbättringsinsatserna, något som jag menar kan förstås som protester från elever och lärare mot att de ska behöva ändra sina egna beteenden så att målet med nolltolerans skulle nås.
Hélène Jenvén skriver i sin avhandling om tre dominanta normer som fanns i klassen: Du ska ta plats, synas och höras, du ska ha många vänner, och du ska se ner på de som studerar. De dagliga sociala relationerna påverkades av elevernas positionering och hur grupperingar skapades i klassen. Uppdelningen av eleverna var tydlig. Där fanns de som tog en massa plats, de som ville studera, de som ofta var frånvarande, de som kände sig obekväma i gruppen och de som var utstötta.
Lärarnas normer rådde när någon blev kränkt
Lärarnas normer påverkade och styrde hur lärarna tänkte och agerade när utsatta elever var föremål för diskussion. Hélène Jenvén kunde se hur lärarnas dominerande normer var rådande när vissa elever blev utsatta i klassen. Det kunde också leda till att lärarna inte engagerade sig som man kunde förvänta sig att de skulle göra när de skulle ta i uti med kränkningar. I ett längre perspektiv innebar det även att utsatta elever inte upplevde att de fick det stöd de behövde, och att lärarna inte uppfyllde sin roll som ”trygghetsgaranter”.
– Det som förvånat mig mest var att den kollegiala lojaliteten bidrog till att utsatta elever inte fick den hjälp de har rätt till, säger Hélène Jenvén, som såg att det fanns lärare som ansåg att vissa elever själva försatte sig i situationer som gjorde att de blev utsatta.
Hélène Jenvén hoppas att studien kan leda till att de som arbetar i skolans värld får en förståelse för utsatta elevers situation och maktlösheten de ger uttryck för när det gäller sin egen möjlighet att kunna förändra sin situation.
– Min förhoppning är att resultaten ska kunna utgöra ett teoretiskt bidrag för att öppna för möjligheter att studera mekanismer som sätter igång, styr och upprätthåller sociala processer i till exempel en skolklass, alltså i ett ”tvingande system”, säger Hélène Jenvén.
Före 1988 hade SJ hand om både infrastruktur och trafik på järnväg. Därefter har omstruktureringar gjorts i flera steg, vilket lett till att vi i Sverige idag har en helt öppen marknad med ökande persontrafik och ökat resande. Branschen är dock beroende av stöd från staten.
I en nyutgiven VTI-rapport redovisas läget på den svenska marknaden för persontrafik med tåg.
1988 separerade Sverige infrastrukturen från tillhandahållandet av tågtrafiktjänster. Det senaste steget i omstruktureringen av järnvägssektorn avslutades 2012 med ett fullständigt öppnande av hela marknaden för persontrafik.
Vem som helst med tåg kan starta persontrafik
Det är idag möjligt för den operatör som så önskar att bedriva både gods- och persontrafik utan större krav än att denne har tåg, uppfyller de krav som ställs på säkerhet och inte har skulder till Skatteverket.
En första iakttagelse är att både resande och trafik i det svenska järnvägsnätet hela tiden ökar, särskilt när det gäller regional pendling.
– Denna till synes triviala observation bör ställas mot de delvis dystra förväntningar som gjordes i samband med att förändringsprocessen inleddes, både inom Sverige och i flera andra länder. Det har alltså gått bättre än förväntat, säger Jan-Eric Nilsson, professor på VTI.
Helt beroende av statligt stöd
En andra observation är att branschen är helt beroende av stöd från i första hand staten. De banavgifter som trafikoperatörerna betalar för att få köra tåg står för en bråkdel av kostnaderna för underhåll av infrastrukturen. Dessutom betalar företrädarna för olika regioner för att bedriva trafik som inte skulle kunna köras på kommersiella villkor.
I och med reformen ökade möjligheten att förklara de underskott som SJ redovisat under en lång följd av år. Detta tack vare att det nu går att separatredovisa kostnader och intäkter för trafik respektive infrastruktur.
– Det blev därmed också lättare att ta ställning till hur stort stöd som krävdes till infrastruktur respektive för att betala för trafik som annars inte genomförts, säger Jan-Eric Nilsson.
Dålig förståelse av kostnadsutvecklingen för regionaltrafik
En tredje iakttagelse är att utvecklingen är kopplad till egenskaper hos svensk offentlig sektor i stort. Näringsdepartementet liksom de nationella myndigheterna (som Trafikverket), har ett starkt framåtblickande perspektiv. Intresset för att följa upp konsekvenserna av utvecklingen och att dra slutsatser om vad som fungerat mer eller mindre bra är av sekundärt intresse. I anslutning till detta kan man konstatera att staten, delvis av mycket goda skäl, decentraliserat leveransen av tjänster (trafik) till regionerna.
Av rapporten framgår också att förståelsen av utvecklingen av trafik och kostnader i regionaltrafiken är svag. Det tycks inte heller finnas något systematiskt intresse för att kontinuerligt följa utvecklingen av kostnader och intäkter för att exempelvis konstatera vilka typer av kontrakt mellan beställare och utförare som fungerar bättre än andra.
Marknaden för persontrafik med tåg
VTI notat 9-2017 baseras på en uppsats som också beskrev marknaderna för persontrafik i Tyskland och England; jfr. Nash et al (2013). Notatet innehåller en svensk översättning av det underlag som tagits fram för Centre for Regulation in Europe (CERRE) och som – utöver de tre länder som beskrevs i den ursprungliga rapporten – också karaktäriserar situationen i Frankrike. Slutrapporten, Liberalisation of Rail Passenger Services, har sammanställts av Chris Nash.
Sedan urminnes tider har matlagning setts som en kvinnlig syssla. Från det att kvinnorna stannade i lägret för att se till att elden höll i sig, till för bara några år sedan, var köket kvinnornas domän och matlagning något som skulle ombesörjas av kvinnor.
Undantag var vid speciella tillfällen då mannen skulle imponera, till exempel genom tillagning av viltet han fångat.
– Mat och matlagning tillhör det mest bekönade som finns. Hushållsarbete var fram till nyligen en kvinnlig domän och män som försökte laga mat framställdes som löjliga figurer, säger Håkan Jönsson, docent i etnologi och koordinator för Lund University Food Studies.
– Undantag var och är grillning som sker utanför hemmet. Det som sker utanför hemmet är en del av offentligheten och offentligheten tillhör mannen medan hemmet tillhör kvinnan.
Mat som social markör
För ett par år sedan skedde dock en förändring – männen tog steget in i köket och började laga mat på samma sätt som kvinnorna alltid hade gjort. Enligt Marcus Klasson, doktorand inom konsumentkultur vid Lunds universitet, beror männens tilltagande matlagningsintresse under 90-talet på en rad olika saker.
– Parallellt med ett ökat intresse i matkultur kom många matlagningsprogram som visade en mer avslappnad manlighet tack vare tv-kockar som Jamie Oliver. Vi såg även en reaktion mot den komplexa ”fine dining-trenden” som gjorde att ”fulmaten”, så som hamburgare och annan street food, blev fin vilket gjorde att maten blev mer tillgänglig.
Reaktionen mot det komplexa gav maten en ny roll i hemmet. Detta i kombination med att män hade tid över öppnade upp för olika fördjupningar och konsumtionsfält, till exempel surdegsbröd, korvstoppning och mikrobryggerier. Med tiden blev mat ett sätt att förmedla ens sociala status.
– Mat är en av byggstenarna som skapar vår identitet. Mat har blivit en statusbärare och det är därför som män kan ägna sig åt det.
Viktigt med rätt utrustning
Marcus Klasson har tillsammans med konsumtionsforskaren Sofia Ulver genomfört flera studier på ämnet. Nyligen publicerades artikeln ”Masculinising domesticity: An investigation of men’s domestic foodwork” där forskarna undersökte vad som drev svenska mäns matlagning.
De kom bland annat fram till att svenska män ”bröstar upp sig” och dramatiserar sin matlagning mer än vad kvinnor gör. Matlagning i männens händer blev plötsligt en mycket finare hushållssyssla än exempelvis städning eller heminredning.
– Männen upplevde matlagningen som väldigt bekymmerslös, vilket beror på att de tillåts vara bekymmersfria eftersom det fortfarande ses som något unikt och beundransvärt att män är i köket, säger Marcus Klasson.
För män verkar matlagning även vara en slags materialsport och samtliga deltagare var utrustade med de bästa verktygen.
– Alla hade en Le Creusetgryta som är en mycket populär gjutjärnsgryta och en globalkniv. Man tävlade mot bland annat vänner, fru eller flickvän. Även om det skedde i en god anda så var det ändå viktigt att vara lite bättre än de andra.
Var tredje måltid lagas av män
Det är dock inte bara egoistiska motiv som ligger bakom mäns matlagning. I studien observerades att flera deltagare ansåg att matlagning även handlar om omhändertagande, solidaritet och kärlek. Återigen blev matlagningen en spegling av hur personen önskade att uppfatta sig själv och även hur han önskade att uppfattas av andra.
Forskarnas slutsats var att män i högre grad än kvinnor sammanförde de bästa kvalitéerna av manlighet och kvinnlighet till en ”avslappnad androgynitet”.
– Med andra ord kan dessa män ses som nya traditionella män som rör sig obehindrat mellan maskulina och feminina teman. Fastän det är långt kvar går vi i rätt riktning vad gäller jämställdhet och kanske borde vi frångå att tala om manligt och kvinnligt i köket?, säger Marcus Klasson.
Håkan Larsson är av samma åsikt. Enligt honom lagas i dag var tredje måltid i Sverige av män och fortsätter utvecklingen i samma takt dröjer det inte länge innan åtminstone matlagningen är helt jämställd.
– Om trenden håller i sig i fem år så har vi lika många måltider som lagas av en man som av en kvinna i Sverige och det är faktiskt helt unikt i världshistorien.
Få kvinnor inom gastronomin
Lika jämställt är det dessvärre inte inom elitgastronomin som nästan enbart består av män. Nicklas Neuman är doktor i kostvetenskap vid Uppsala universitet och forskar på maskulinitet och matlagning. Enligt honom var arbetsdelningen i det gastronomiska köket under lång tid lik den militära och kvinnor tilläts endast vara i kallskänken.
– Det händer förvånansvärt lite inom det offentliga, till exempel är gastronomieliten anmärkningsvärt mansdominerad. Bara en kvinna har vunnit årets kock sedan starten 1983 och 2016 fanns det ingen kvinna med i finalen, detta trots att drygt hälften av studenterna som studerar måltidskunskap är kvinnor, säger han.
Varför kvinnorna inte når ända till toppen vet han inte, men menar att det finns anekdoter som beskriver väldigt sexuella jargonger och även direkta sexuella övergrepp i köken.
– I en kultur som till stor del handlar om god service, att tåla en tuff arbetsmiljö, mycket alkohol med mera så borde det inte förvåna någon.
Enligt honom är det männen som måste göra upp med den seismiska kulturen, för kvinnorna och kundens skull.
– Som kund bör man förvänta sig god service, men i det ingår inte att serveringspersonal ska behöva ta emot sexuella trakasserier. Jag tror att det finns unga killar och tjejer som vill in i branschen och som inte vill ha det såhär. Så låt oss hoppas på en progressiv ny generation!
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av Forskning.se
Under två år har forskare vid Linnéuniversitetet och Karolinska institutet följt en grupp äldre personer som var i riskzonen för att få Alzheimers. Studien har undersökt om en kombination av hälsosam diet, blodtryckskontroll, motion, intellektuell träning och ett aktivt socialt liv kan bromsa utvecklingen av Alzheimers.
Man hade en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen fick hjälp att genomföra en ordentlig livsstilsförändring, medan kontrollgruppen bara fick regelbunden hälsorådgivning.
Uppmuntrande resultat
– Vi har fått väldigt uppmuntrande resultat, berättar Krister Håkansson. För första gången har en studie visat att en kombination av åtgärder för äldre i riskzonen kan förbättra deras hälsa och kognitiva förmåga.
– Vi funderar nu på hur vi ska följa upp studien. Det finns många spännande trådar att nysta i, säger Krister Håkansson.
Undersökningen visade till exempel att det inom båda grupperna fanns stora individuella skillnader i hur mycket deras kognitiva förmåga påverkades under de två åren som försöket pågick.
– Det skulle vara intressant om man kan se vad skillnaderna beror på. Vi vill också återvända till deltagarna om ett par år för att se hur läget med dem är då. Kommer det till exempel att finnas någon skillnad mellan grupperna i hur många som har drabbats av demens?
Dyr Alzheimersvård
Kostnaden för Alzheimersvården i Sverige är ungefär lika stora som den sammanlagda kostnaden för all cancer- och kärlsjukdomsvård i landet.
– Kan livsstilsförändringar förbättra livskvaliteten för äldre och kanske skjuta fram en diagnos finns det mycket att vinna, både för individen och samhället.
Det är viktigt att läkare blir medvetna om de här resultaten, menar han. Läkarna behöver börja diskutera livsstil med sina patienter.
– Man får sig en tankeställare själv, säger Krister Håkansson. Jag har börjat gå på gym, och numera dricker jag kaffe också, det gjorde jag inte förut. Och ur den här aspekten är det även bra att dricka rött vin till maten några gånger i veckan.
Artikeln: ”A rare success against Alzheimer´s”, publicerad i Scientific American, är skriven av Linnéuniversitetets Krister Håkansson tillsammans med Miia Kivipelto, Karolinska Institutet. (För närvarande är artikeln låst och kan låsas upp till en kostnad av 6.99 USD)
Mer information: Krister Håkansson, artikelförfattare och medicine doktor, telefon 073-708 07 68
Annika Sand, pressansvarig, telefon 076-830 01 05
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
