I en stor populationsbaserad studie med 2 585 barn i åldern 7-8 år i Norrbotten uppgav 21 procent att de hade överkänslighet för något livsmedel. Vid 11-12 års ålder hade den rapporterade överkänsligheten ökat ytterligare. Fem procent undvek baslivsmedlen mjölk, fisk, ägg och vete och dessa utreddes vidare med klinisk undersökning och dubbelblinda matprovokationer. Av 94 barn som deltog i de uppföljande undersökningarna bedömdes endast 9 barn ha en pågående födoämnesallergi.
– Studien visade att barn som uteslutit viss mat inte hade sämre livskvalitet jämfört med barn som inte hade några matrestriktioner, säger Åsa Strinnholm, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och allergikonsulent på Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus.
– Att den uteslutna maten inte upplevs som ett problem kan bidra till att barnen och deras föräldrar inte söker sig till sjukvården för att få korrekt diagnos. Detta kan i sin tur medföra att barn som vuxit ifrån sin allergi står på en eliminationskost som inte behövs samtidigt som barn som har en allvarlig allergi inte får rätt behandling och kunskap i att hantera svåra reaktioner.
Fick bättre kunskap om sin reaktion
De barn i studien som vid den kliniska undersökningen bedömdes ha en pågående matallergi undersöktes sedan med dubbelblind matprovokation. Efter ett år intervjuades barnen och deras föräldrar om sina upplevelser och i vilken omfattning livsmedlet återintroducerades. De barn och deras föräldrar som deltog i matprovokationerna uppgav att det var en positiv upplevelse. Barnen som fick allergiska symtom under provokationen sa sig ha fått bättre kunskap om vilka symtom de kunde få om de åt livsmedlet av misstag och hur de då skulle hantera situationen. De som kunde återintroducera livsmedlet i sin kost efter matprovokationen upplevde att livet blivit mindre begränsat än tidigare och ansåg också att det sociala umgänget blivit lättare.
Studien visade också att en del barn inte återintroducerade livsmedlet trots att de inte fick några allergiska besvär i samband med matprovokationen.
– En anledning till detta var fortsatt rädsla för födoämnesorsakade reaktioner, vilket styrker vikten av uppföljning och utvärdering efter födoämnesprovokationer, säger Åsa Strinnholm.
Skolbarns matallergier undersöktes
Studien var ett gemensamt projekt mellan OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten) och Umeå universitet. 2006 inbjöds alla barn i årskurs 1 och 2 i Kiruna, Luleå och Piteå till studien, som innefattade en föräldrabesvarad enkät med frågor om bland annat astma, rinit, eksem och födoämnesöverkänslighet. Studien hade en deltagarfrekvens på 96 procent (2 585 barn).
När deltagarna var 11-12 år gjordes en uppföljning med samma metoder och samma höga svarsfrekvens. Vid uppföljningen uppgav 125 barn (5 procent av kohorten) att de helt eliminerat mjölk, ägg, fisk och vete på grund av födoämnesöverkänslighet. Dessa barn inbjöds till en klinisk undersökning, provtagning och att besvara livskvalitetsenkäter. Hälsorelaterad livskvalitet jämfördes mellan barn med eliminationskost på grund av födoämnesöverkänslighet och en kontrollgrupp med jämnåriga barn med normalkost. Hälsorelaterad livskvalitet jämfördes också efter att barnen med födoämnesöverkänslighet delats in i grupperna: pågående födoämnesallergi, utläkt allergi och laktosintolerans. Avhandlingen innefattar även en tidigare studie där mödrar till barn som genomgått dubbelblind matprovokation intervjuats om sina upplevelser av matprovokationen.
Åsa Strinnholm bor i Umeå. Hon är legitimerad sjuksköterska och arbetar som allergikonsulent på Barn- och ungdomscentrum vid Norrlands Universitetssjukhus. Doktorandstudierna har bedrivits vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och Enheten för yrkesmedicin, vid OLIN-studierna samt vid Institutionen för omvårdnad.
För mer information:
Åsa Strinnholm, Barn och ungdomscentrum, Norrlands universitetssjukhus Umeå
Telefon: 070-310 8544, E-post: asa.strinnholm@umu.se
Bredd, höjd, djup – världen är tredimensionell. Så varför är nästan all interaktion med mobila enheter baserad på enbart två dimensioner?
Visst har pekskärmar gjort det bra mycket enklare att interagera, men i takt med att nya enheter som smarta klockor och virtual reality-glasögon dyker upp, kommer vi inte att nöja oss med två dimensioner. Vi vill kunna interagera i 3D med hjälp av händerna framför och runt våra digitala enheter. Det är här det nya projektet Real-Time 3D Gesture Analysis for Natural Interaction with Smart Devices kommer in i bilden, ett projekt som ska innebära nästa stora utveckling inom gränssnittsteknik.
– Målet med vårt projekt är att man ska kunna få samma upplevelse av att till exempel ta tag i och vrida på ett föremål i den digitala världen som i den riktiga världen, säger Shahrouz Yousefi, lektor i medieteknik vid Linnéuniversitetet och ledare för projektet.
Förstärkt verklighet
Tillämpningarna är många och vitt skilda – virtuell och förstärkt verklighet (virtual reality, VR, resp Augmented Reality, AR), medicinska miljöer, robotteknik, e-inlärning, 3D-spel och mycket mer. Att i realtid kunna analysera rörelser med händer och enskilda fingrar kräver dock både hög kapacitet och hög intelligens hos det system som ska hantera detta. Det handlar om stora datamängder och avancerade analyser, inte minst när systemet behöver spåra rörelser hos flera händer samtidigt.
– En nyckelfråga är hur vi kan utveckla och använda nya tekniker för analys av så kallad Big Data för att analysera gester och rörelser. Och hur vi kan integrera dessa med lösningar som redan finns för att se och känna igen rörelsemönster, för att tackla problemet med att man i 3D ska kunna röra sig i stort sett obegränsat.
Projektet finansieras av KK-stiftelsens program HÖG 16 med 4 393 590 kronor och kommer att pågå i tre år. Tre företag – Screen Interaction, MindArk PE och Globalmouth – deltar som aktiva partner. De kommer att bidra med både unik kunskap inom området och utrustning, för att forskning, utveckling och implementering så snabbt som möjligt ska kunna leda till praktiska tillämpningar som kan demonstreras.
Vi är alla i farozonen. Målen för attackerna via internet är såväl enskilda personer som företag, banker, militären, statliga institutioner etc. Konsekvenserna blir allt från otillgängliga tjänster och allvarliga avbrott till ekonomiska förluster och personliga uppgifter på drift.
Antalet attacker ökar och de blir allt mer sofistikerade och avancerade. Samtidigt utvecklas dagens mjukvarusystem allt mer mot självinlärning, vilket gör att enbart så kallade reaktiva säkerhetstekniker som brandväggar och kryptering inte längre är effektivt. Därför behöver ett datasystem även robusta säkerhetsmekanismer som utvecklas och förbättras över tid för att försvara sig. Detta är vad Linnéuniversitetets nya projekt PROSSES syftar till att utveckla i samarbete med företagen Outpost24 och Omegapoint. Projektet har fått forskningsmedel av KK-stiftelsen.
Skydda storskaliga system
– Huvudsyftet med PROSSES är att ta fram metoder och verktyg för att utforma ett skyddande lager för ett system som är i stånd att skala upp sig för att skydda storskaliga system, säger Narges Khakpour, lektor i datavetenskap och projektledare.
PROSSES står för for Provably Secure Self-Protecting Systems; ungefär bevisbart säkert självskyddande system. För att kunna skydda sig självt måste ett system övervaka sitt eget beteende, analysera den insamlade informationen för att spåra potentiella hot, planera en försvarsstrategi för att skydda systemet mot upptäckta och framtida attacker, och tillämpa denna strategi i systemet. Forskargruppen kommer att utveckla tekniker och verktyg för detta, och visa att detta ramverk kan tillämpas i praktiken genom att använda det i säkerhetskritiska system i näringslivet.
Kräver kraftfulla verktyg
– Utformningen och analysen av sådana komplexa system kan bara göras med hjälp av sofistikerade tekniker utifrån en solid matematisk och logisk grund, något som brukar benämnas formella metoder. Dessa metoder stöds ofta av kraftfulla verktyg för att beskriva och analysera systemet, säger Narges Khakpour.
PROSSES-projektet har tilldelats 3 149 130 kronor av KK-stiftelsen, med motiveringen att ”den vetenskapliga kompetensen är stor och en ny och oprövad ansats att skydda datorsystem från intrång kommer att utvecklas och testas”. Resultaten kommer definitivt att vara till nytta för såväl näringslivet som den akademiska världen, enligt Narges Khakpour.
– Resultaten av projektet kommer att öka säkerheten i dagens system. Det kommer att leda till att spridning och/eller missbruk av känslig information – till exempel personlig, hälso-, finansiell eller annan information – som kan ha allvarliga ekonomiska eller sociala konsekvenser för oss förhindras.
Kontakt:
Narges Khakpour, lektor I datavetenskap och projektledare, 0470-70 87 04, narges.khakpour@lnu.se
Att veta hur människor upplever pensionen är viktigt för att både motverka ohälsa och öka välbefinnandet hos äldre. För att ta reda på vad pensionen betyder för människor har forskarna intervjuat personer både före och efter pensionstillfället.
– Vi ville veta mer om den mening som människor själva ger pensioneringen. Ofta sammanfaller pensioneringen med andra händelser i livet och kan väcka existentiella frågor till liv, säger Anna Lund som är docent i sociologi på Linnéuniversitetet och en av författarna till boken.
Att gå i pension förändrar ofta hur människor ser på sin vardag. Berättelserna pekar på att det finns en social ojämlikhetsproblematik som påverkar erfarenheterna kring pensioneringen. Betydelsen av till exempel yrkeslivet, familj och fritidsintressen kan få en annan eller förstärkt betydelse under denna övergång i livet.
Bortom statistiken
Tidigare forskning om pensionering har haft ofta haft fokus på siffror och statistik. I den nya boken ”Farväl till arbetet” sätts frågan i nytt ljus.
– Ett viktigt resultat handlar om att individer har ett stort behov av att få tala om sina erfarenheter och tankar om livet i samband med pensioneringen, säger Anna Lund.
Andra resultat i studien pekar på att negativa förändringar i yrkeslivet påverkar beslutsprocessen att gå i pension. Arbetsrelaterade förslitningsskador, omorganisering eller känslor av maktlöshet gentemot överordnade har ibland utgjort väsentliga faktorer som drivit på beslutsprocessen. För dessa personer kan pensioneringen vara ett sätt att ta avstånd och hävda ett oberoende från arbetet. Men i studien finns även personer som gärna vill fortsätta jobba och dessa behöver hitta strategier för att förhålla sig till den nya vardagen.
Boken:Farväl till arbetet, på förlaget Nordic Academic Press. (Författare: Mattias Bengtsson, Göteborgs universitet, Marita Flisbäck, Göteborgs universitet och Anna Lund, Linnéuniversitetet)
Trafikverket önskade mer kunskap om hur marken påverkar funktionen hos typprovad vägutrustning och gav uppdraget till Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, att testa detta. För att få fram underlag har VTI:s krocklaboratorium gjort dynamiska prov med krockvagn, några statiska dragprov samt ett par krockprov med fordon.
– Resultaten visar att ståndarens (stolpens) funktion tämligen direkt beror på dess nedgrävda längd i väl packad mark, oavsett stolptyp eller stolpfundament, säger Jan Wenäll, forskningsingenjör på VTI.
Stolpar bör sticka ner minst en meter
I sammanlagt 28 prov har olika vägräckesståndare provats, såväl dynamiskt som statiskt. I rapporten konstaterar författaren att ståndare som har ett nedstick kortare under marknivån än 1,0 meter kategoriskt bör undvikas, då dessa lättare dras upp av det deformerade vägräcket eller roterar upp ur marken vid påkörning.
En annan slutsats är att slänter inte bör anläggas närmare än 0,6 meter bakom ett vägräcke, eftersom den av slänten störda grusvolymen gör att vägräckets funktion minskas. Projektet visar också att man med all sannolikhet enkelt kan förbättra vägräckens generella funktion i mark med sämre bärighet eller packningsbarhet, genom att förlänga vägräckesståndare ned i marken.
Enkel mätmetod för stabilitet behövs
– Troligen finns ett behov av en framtida mätmetod som snabbt och enkelt kan mäta markens sidostablitet i fält med avseende på vägräckens funktion. Ett sådant verktyg skulle underlätta för entreprenören som sätter ut ett vägräcke, så att denne vet att det blir rätt. Det skulle samtidigt underlätta för väghållaren som enklare kan göra ett korrekt förfrågningsunderlag och i efterhand kontrollera om han fått det funktionella vägräcke som var beställt, säger Jan Wenäll.
I rapporten konstateras avslutningsvis att det finns annan vägutrustning som är lika beroende av markförhållanden, till exempel belysnings- och skyltstolpar, vägräckesändar – kanske särskilt de vägräckesändar/förankringar för vajerräcken som är konstant belastade av en sidledes kraft, samt diverse olika krockdämpare förankrade i mark.
Arne Fagerström utmanar den traditionella synen på ekonomisk aktivitet och ger förslag på hur nya tankar om ett hållbart samhälle kan utvecklas, i en öppen föreläsning i en serie om hållbar ekonomi vid Högskolan i Gävle.
Han utgår från den rådande ekonomiska tänkandet, hur vi skapar och fokuserar på vinst och hur pengar har varit det som styrt oss.
– Vi måste växla tankesätt till den ursprungliga definitionen av ekonomi, ursprungligen var definitionen hushållning av resurser.
Dubbel bokföring
Han förklarar att detta fokus på pengar startade för ungefär 5-600 år sedan, när vi började med dubbel bokföring. Så tillkom banker i norra Italien, och sedan har det blivit mer och mer fokus mot pengar och vinst.
– Kapitalismen och industrialismen – och att alla resurser borde vara gratis eller billiga, det var så man tänkte. Företagen behövde inte betala för naturresurserna och betalade så lite som möjligt till de anställda.
Nu har det blivit uppenbart att resurserna inte är oändliga och att vi måste börja vårda dem.
– Genom ett hållbart företagande skapas värden på många olika sätt och ekonomi blir att hantera resurser och värden. Värdet är inte bara de varor som trillar ut i ena änden och produkterna de kan ge under sin livstid, utan värdet är mycket mer än så t ex att man är glad när man går hem från jobbet.
Fyra basresurser
Arne brinner för hållbarhet och han har skapat en modell som baseras på fyra basresurser, människa, miljö, teknologi och ekonomi.
– Det är en cirkulär modell, ett kretsloppstänk, som börjar vid råvaran och slutar vid återvinning, för att så småningom komma tillbaka i form av råvara, säger professor Arne Fagerström.
För mer information: Arne Fagerström. professor i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle. Tel: 0730- 300 260. E-post: arne.fagerstrom@hig.se
Föreläsningsserie om hållbar ekonomi
Arne Fagerströms föreläsning ”Hållbar ekonomi, vad är det och vad ska det vara bra för?”, är den första i en serie av sju då Högskolan i Gävle under 2017 arrangerar en seminarieserie under temat ekonomisk hållbarhet.
Seminarierna speglar ekonomisk hållbarhet integrerat i olika kontexter. Hur ekonomisk hållbarhet inverkar på etiska ställningstaganden, teknisk och miljömässig utveckling, bidrar till sociala ohållbara konsekvenser, påverkar utveckling inom skola för att nämna några.
De olika perspektiven presenteras vid sju olika lunchseminarier i samband med sopplunch.
Titel: Hållbar ekonomi, vad är det och vad ska det vara bra för? Föreläsare: Arne Fagerström Datum: Onsdag 5 april Tid: kl. 11.00-13.00 Plats: Krusentjernasalen, Högskolan i Gävle
Fler föreläsningar i serien:
28 april: Etik och ekonomi. Handlingsstrategier för en hållbar värld (Jari Ristiniemi
2 juni: Friskolor och konkurrens: ett svenskt skolpolitiskt misslyckande? Daniel Pettersson
15 september: Det miljömässiga perspektivet på ekonomisk hållbarhet, Ola Norrman Eriksson och Karl Hillman
20 oktober: The global economy is growing unsustainable. How does this affects societies? Gloria Macassa
24 november: Det finansiella perspektivet på hållbarhet, Lars Hassel
8 december: Workshop: Ekonomisk hållbarhet från ett multidisciplinärt perspektiv, Rodrigo Lozano
– Trots att var fjärde kvinna har besvär av urinläckage söker de flesta inte hjälp i vården. Det kan bero på att problemet inte upplevs som så stort, men också på dålig tillgång till behandlingsalternativ, känslor av skam och erfarenhet av att symtomen inte tas på allvar, säger Eva Samuelsson, som är docent vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och ansvarig för projektet Tät.nu.
Forskargruppen har tidigare visat att appen Tät® – som innehåller information och träningsprogram för bäckenbotten – var effektiv som första linjens behandling för kvinnor med ansträngningsinkontinens. Det är en typ av läckage som uppstår vid till exempel hosta, hopp eller joggning, och där graviditet och förlossning är viktiga riskfaktorer. I en studie hade den grupp som behandlades med appen minskade symtom och antal läckage samtidigt som livskvaliteten ökade i jämförelse med en kontrollgrupp.
– Självstyrd träning verkar vara en mycket uppskattad behandlingsform. Efter att vi för knappt två år sedan gjorde appen Tät® fritt tillgänglig har vi sett att appen nu får 30-50 nya användare per dag, säger Eva Samuelsson.
Söker deltagare för ny behandlingsstudie
Nu startar en ny studie inom forskningsprojektet som ska utvärdera effekten av egenbehandling för trängningsinkontinens och blandinkontinens med stöd av appen Tät®II. Nästan hälften av alla kvinnor med inkontinens har inslag av urinläckage i samband med plötslig och kraftig kissnödighet. Vid sådana besvär vill man ofta ha koll på var närmaste toalett finns och vissa undviker aktiviteter av rädsla för att inte hinna till toaletten i tid. Första linjens behandling för trängningsinkontinens är bäckenbottenträning, vissa livsstilsförändringar och, om man kissar ofta och lite i taget, blåsträning.
I studien kommer 120 kvinnor med trängnings- eller blandinkontinens att lottas till en grupp med tillgång till en app med information eller en grupp med tillgång till en app som dessutom innehåller behandlingsprogrammen. Studien ska utvärdera symtom, livskvalitet, antal läckage och trängningar och jämföra resultaten mellan grupperna efter tre månader. Personer i studien ska ha urinläckage minst två gånger per vecka och ha haft problem med trängningar under minst ett år. Deltagarna får svara på frågor utvecklade i samarbete med urolog, gynekolog och uroterapeut, fylla i en ”kissdagbok” samt bli intervjuade av uroterapeut eller läkare innan deltagande för att utesluta symtom som behöver undersökas i vården.
– Vi har lagt ned mycket arbete för att ta fram en app som ska vara tilltalande, lättanvänd och evidensbaserad. Nu hoppas vi på ett stort intresse för studien så att vi kan utvärdera effekten och hur appen upplevs, säger Towe Blomqvist, som är läkare och blivande doktorand i studien.
Vidareutvecklad inkontinensapp
Tät®II är mer omfattande än den första appen. Den innehåller information om urinblåsan, bäckenbotten, psykologi och livsstilsfaktorer. I appen finns tre olika behandlingsprogram, en statistikfunktion samt möjlighet att ställa in påminnelser. Den kan också ge användaranpassade råd och feedback vid träning. Den nya appen är CE-märkt, vilket innebär att den uppfyller Läkemedelsverkets medicintekniska säkerhetskrav. Innan studien är avslutad finns Tät®II endast tillgänglig för allmänheten i en version med begränsad information och där behandlingsprogrammen är låsta.
Om Tät.nu
Tät.nu är ett forskningsprojekt som drivs av forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för allmänmedicin vid Umeå universitet. Syftet är att utveckla, utvärdera och implementera e-Behandling för inkontinens. Appen Tät®II utvecklades inom detta projekt av Eva Samuelsson och Towe Blomqvist i samarbete med ITS avdelning för IT-stöd och systemutveckling vid Umeå universitet. Övriga medarbetare i den nya studien är Emma Nyström, doktorand inom projektet och AT-läkare vid Region JH, samt forskare vid Mittuniversitetet, Malmö högskola, Lunds och Örebro universitet.
För mer information:
Eva Samuelsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Telefon: 070-696 6440, E-post eva.samuelsson@umu.se
Den 3 april besöker OECD:s utbildningsdirektör Andreas Schleicher Sverige för att redovisa en analys av den svenska skolans jämlikhetsutmaningar utifrån Pisa 2015.
Några forskare vid Stockholms universitet ger här sin bild av hur svensk skola ska hantera kunskapsklyftorna:
Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, ordförande i Skolforskningsinstitutets vetenskapliga råd och medlem i Skolkommissionen:
– Stödinsatser för elever i behov av stöd måste bli mer effektiva. Svårigheter under de tidiga skolåren och i förskolan ska förebyggas. Saker som inte fungerar ska avvecklas och ersättas av åtgärder som ger effekt. Läroplanerna ska ses över, med hänsyn till kunskap och insikter från kognitionsvetenskap och utvecklingspsykologi.
Hon har i sin forskning fokuserat på det sociala klimatet i skolan och hur man kan minska risken för utslagning av barn som riskerar att få svårigheter med sitt lärande. Läs mer om Mara Westling Allodis forskning
Kontaktuppgifter: 073-461 25 22, mara.allodi@specped.su.se
Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet med inriktning på svenska som andraspråk:
– Flerspråkiga elever behöver stöttning för sin språkutveckling, kunskapsutveckling och sociala inkludering. Alla elever behöver undervisning om hur skolans olika ämnen uttrycker sitt kunskapsmål.
Ulf Fredriksson, docent i pedagogik. Han har ansvarat för läsförståelsedelen i de svenska Pisa-undersökningarna 2009 och 2012 och har också deltagit i genomförandet av Pisa 2015. Ulf har varit utredare av regeringens läsa-skriva-räkna-garanti:
– Enligt Pisa 2015 har vi sett hur, trots att resultaten förbättrats något i Sverige, likvärdigheten försämrats. För att få en hållbar förbättring av kunskapsresultat i den svenska skolan är det angeläget att åtgärda detta. En sådan åtgärd kan vara att se till så att elever som behöver stöd får detta tidigare.
Astrid Pettersson, professor i pedagogik med inriktning mot utvärdering och matematikämnets didaktik. Astrid är vetenskaplig ledare för den forskningsgrupp (PRIM-gruppen) som haft det nationella ansvaret för matematikdelen i Pisa-undersökningen:
– En mycket stor utmaning är att alla elever får en likvärdig utbildning, det vill säga alla elever ska ha möjlighet att få det stöd som denne behöver för att nå så långt som möjligt både i sin kunskapsutveckling och i sin demokratiutveckling. Då krävs mod och handlingskraft att fördela resurser efter behov och att lärare, särskilt i de utmanande skolorna, får de bästa möjliga arbetsvillkoren.
Barbro Westlund, universitetslektor som forskar inom språkutveckling, läs- och skrivutveckling och hur man i skolan stödjer och bedömer elevers läsförståelse:
– Vi behöver kvalitetssäkra lärandet för varje elev genom hela skoltiden, oavsett elevens förutsättningar och var skolan ligger. Det innebär att vissa elever behöver få mer riktat stöd än andra i att läsa, förstå och förhålla sig till olika texter. Men alla elever behöver få utmaningar i sitt lärande, även de starka.
Bäckrödingen är en nordamerikansk art som inplanterades i Europa i slutet av 1800-talet och som kan föröka sig i många vattendrag. I Sverige är den klassad som en invasiv art och konkurrerar med öring.
Öringen är däremot en högt värderad fiskart i Europa som är ekologiskt viktig i både rinnande vatten och sjöar, där den indikerar god vattenkvalitet.
Öring , foto Bart Adriaenssens
– Bäckrödingen tycks särskilt väl anpassad till de övre delarna av vattendragen där den generellt har en negativ påverkan på tillväxt, överlevnad och reproduktion hos öring, säger Jörgen Johnsson, professor i ekologisk zoologi.
Mekanismerna bakom dessa effekter är dock dåligt kända, och svåra att förklara eftersom öring tycks vara dominant över bäckröding i direkta konflikter över resurser.
För att förstå dessa effekter bättre, studerades öring och bäckröding i Ringsbäcken i närheten av Borås av forskare i Salmonid Ecology Group vid Göteborgs universitet, i samarbete med en fransk forskargrupp vid Université Paul Sabatier i Toulouse.
”Tigeröring”, steril hybrid mellan bäckröding och öring, foto Peter Westley
Undersökningar av öringens rörelsemönster, uppehållsplatser och val av föda i bäcken kombinerades med laboratoriestudier av simaktivitet, ämnesomsättning och kroppsform.
– En sammantagen analys visade att sambandet mellan öringens individuella egenskaper och dess ekologiska resursutnyttjande var betydligt starkare när den levde som enskild art, vilket avspeglades i en snabbare tillväxt än när den levde tillsammans med bäckröding.
Forskarna tror att en möjlig förklaring till detta kan vara att den nyintroducerade bäckrödingen gör öringens livsmiljö mer oförutsägbar och på så sätt bryter upp komplex av egenskaper som öringen har utvecklats under lång tid.
Fler studier planeras Ytterligare studier planeras för att förstå om bäckrödingen påverkar öringen mer långsiktigt, eller om det rör sig om mer kortvariga effekter som går tillbaka om bäckrödingen avlägsnas.
Kontakt: Professor Jörgen Johnsson, institutionen för biologi och miljövetenskap, jorgen.johnsson@bioenv.gu.se, 031-7863665
I den internationella studien, som letts av australiensiska forskare och där Birgitta Evengård som är professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet har deltagit, varnar 41 experter för att samhällen och ekonomier – från tropikerna till nord- och sydpolen – redan idag påverkas när arter förflyttar sig på grund av klimatförändringar.
– Som enda medicinare i forskargruppen bidrog jag med hälsoperspektivet, något som vi inom det stora nordiska klimat- och hälsoforskningsprojektet CLINF redan fokuserar på, säger Birgitta Evengård, som är forskare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och medförfattare av artikeln.
Komplexiteten kräver samverkan
De förändringar vi nu ser i ekosystemen påverkar människan in på huden – medicinskt, socialt och ekonomiskt. Komplexiteten i artförflyttningarna kräver samverkan mellan många skilda specialiteter och forskningsresultat måste snabbt nå beslutsfattare och medborgare. FN:s hållbarhetsmål, de så kallade SDG 2030, saknar tyvärr delvis ett perspektiv som innefattar hur en snabbföränderlig natur medför plötsliga förändringar för samhällen. Den här studien visar hur artförflyttning är något som måste integreras i en sådan planering.
När deras lokala miljöer förändras svarar många växt- och djurarter genom att flytta mot högre höjder, djupare ner i haven eller i riktning mot polerna. Tidigare studier har visat att landbaserade arter förflyttar sig i riktning mot nord- och sydpolerna med i snitt 17 kilometer per årtionde, medan marina arter rör sig 72 kilometer per decennium i samma riktning. Medan en del arter föredrar ett varmare klimat och blir allt fler i antal så står många andra arter som vi lever på eller interagerar med inför utarmning eller utrotning.
– Vår egen överlevnad är beroende av annat liv på jorden, så omfördelningen av planetens levande organismer utgör en avsevärd utmaning för människor över hela jorden. Vi visar i den här studien hur klimatdrivna förändringar drabbar ekosystem runt om i världen och hur mänsklighetens hälsa och kulturer påverkas i samma process, säger Gretta Pecl, som är forskare vid IMAS, University of Tasmania, och som lett studien.
Så påverkas människor av artförflyttning:
Naturresurser och råvaror: Fisk, skog och grödor hamnar i riskzonen när miljöer förändras. Till exempel förväntas de idag huvudsakliga regionerna för kaffeodling att skifta, och värdefulla naturresurser såsom gran (Picea abies) ersätts av mindre värdefulla trädarter från varmare klimat. Näringar: Turism och sportfiske hotas när korallrev dör, när maneter invaderar vatten som används för rekreation, och när sjöborrar förstör fiskhabitat i kelpskogar. Konflikter: Spänningar uppstår när arter förflyttar sig mellan olika ekonomiska zoner eller på grund av landdispyter. Ett exempel på hur artförflyttning orsakar konflikter är det pågående makrillkriget mellan Island och EU. Hälsa: Hotet från infektionssjukdomar som orsakas av exempelvis parasiten malaria och virus som tick-borne encephalitis (TBE) blir allt vanligare när stigande temperaturer gör att mikrobspridande vektorer breder ut sig mot polerna. I regioner där de virusbärande myggorna inte tidigare funnits står människor och djur inför risken att smittas av sjukdomar de inte tidigare varit exponerade för. Ursprungskulturer: Förändringar i de geografiska distributionen av exempelvis fisk och renpåverkar livsmedelsförsörjning, och traditionella kunskapssystem bland samer och andra arktiska ursprungsbefolkningar.Your text
Artförflyttning är enligt studien en avgörande faktor som borde inkluderas i arbetet med att formulera mål, policy och handlingsplaner från lokal till internationell nivå. Enligt forskarna behövs större investeringar i forskning för att förstå och följa artförflyttningar. De menar också att det behövs ett vetenskapsbaserat tillvägagångssätt för att adressera den påverkan som artförflyttning har över lokala, nationella och internationella gränser.
– Interdisciplinära forskargrupper som täcker de biofysiska och mänskliga dimensionerna, inte minst hälsa, är helt nödvändiga för att vi i framtiden ska kunna hantera följderna av artförflyttning. Bättre förståelse och handlingskraftig politik skulle ge oss möjligheter att inte bara minimera de negativa effekterna utan samtidigt maximera de möjligheter som kan uppstå som en konsekvens av de massiva artförflyttningar som kommer ske under överskådlig tid, säger Birgitta Evengård.
Studier av klimatdrivna förändringar i arters distribution är ett relativt nytt vetenskapligt område. Birgitta Evengård leder CLINF, ett tvärvetenskapligt nordiskt forskningsprojekt om smittsamma sjukdomar i Arktis. I februari 2016 anordnades Species on the Move, den första internationella forskarkonferensen inom området. En uppföljningskonferens planeras för 2019 i Kruger National Park, Sydafrika.
Kontakt: Birgitta Evengård,Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Telefon: 070-234 9820. E-post: birgitta.evengard@umu.se
Om publiceringen:Biodiversity redistribution under climate change: Impacts on ecosystems and human well-being. Författare: Gretta T. Pecl, Miguel B. Araújo, Johann D. Bell, Julia Blanchard, Timothy C. Bonebrake, I-Ching Chen, Timothy D. Clark, Robert K. Colwell, Finn Danielsen, Birgitta Evengård, Lorena Falconi, Simon Ferrier, Stewart Frusher, Raquel A. Garcia, Roger B. Griffis, Alistair J. Hobday, Charlene Janion-Scheepers, Marta A. Jarzyna, Sarah Jennings, Jonathan Lenoir, Hlif I. Linnetved, Victoria Y. Martin, Phillipa C. McCormack, Jan McDonald, Nicola J. Mitchell, Tero Mustonen, John M. Pandolfi, Nathalie Pettorelli, Ekaterina Popova, Sharon A. Robinson, Brett R. Scheffers, Justine D. Shaw, Cascade J. B. Sorte, Jan M. Strugnell, Jennifer M. Sunday, Mao-Ning Tuanmu, Adriana Vergés, Cecilia Villanueva, Thomas Wernberg, Erik Wapstra och Stephen E. Williams. DOI: 10.1126/science.aai9214.
I över 50 år har kemister utvecklat metallbaserade färgämnesmolekyler för en rad olika tillämpningar, exempelvis displayer och solceller. Helst vill man använda vanliga och miljövänliga metaller som järn i dessa färgämnen, men trots en rad försök har ingen förut lyckats utveckla en järnbaserad färgämnesmolekyl som kan sända ut ljus.
Därför har forskarvärlden i stället i stor utsträckning tvingats använda olika sällsynta och dyrbara metaller som rutenium, som lättare gett de önskade egenskaperna.
Modern molekyldesign bakom järnbaserat färgämne
Men nu har Lundaforskare genom avancerad molekyldesign lyckats manipulera energinivåerna i järnbaserade molekyler så att de liknar de ruteniumbaserade ämnena mycket bättre. På detta sätt har de för första gången skapat ett järnbaserat färgämne som inte bara kan fånga in ljus, utan därefter även sända ut ljus med annan färg. Det senare är betydligt svårare att åstadkomma, och därför är det betydelsefullt att forskarna nu kunnat visa att den nya järnmolekylen sänder ut orangefärgat ljus.
– Medeltidens alkemister försökte framställa guld ur andra ämnen, men misslyckades. Man skulle kunna säga att vi har lyckats med modern alkemi genom att ge järnet egenskaper som liknar rutenium, säger Kenneth Wärnmark, kemiprofessor vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Den nya studien, som nu publiceras i tidskriften Nature, beskriver ett järnkomplex vars livslängd i det ljusabsorberande och lysande tillståndet är rekordlångt: 100 pikosekunder, vilket är mindre än en miljarddels sekund. Men trots den till synes obegripligt korta tidsrymden är det fullt tillräckligt.
Nästa steg kommersiell tillämpning
– I kemins värld är detta tillräckligt lång tid för molekylerna att sända ut ljus, säger Villy Sundström, kemiprofessor på Lunds universitet.
De aktuella resultaten är ett viktigt steg på vägen mot tänkbara framtida tillämpningar som lysande material för exempelvis belysning och displayer, men även som ljusfångare i solceller och som fotokatalysatorer för framställning av solbränsle. För att nå dit krävs först en fortsatt utveckling av nya, ännu bättre molekyler.
─ Det skulle kunna röra sig om cirka fem år vad gäller nästa steg, alltså att utveckla molekylerna så att de fungerar för kommersiella tillämpningar, säger Petter Persson, kemiforskare på Lunds universitet.
Förutom Lundaforskarna har även forskare från Uppsala och Köpenhamn varit delaktiga i studien.
Vissa blommande växter är tvåbyggare, vilket innebär att varje enskild planta antingen har han- eller honblommor. I vissa fall kan djur och sjukdomar föredra ett av könen. Kim Moritz och hans handledare, Johan Stenberg, Christer Björkman och Amy Parachnowitsch har undersökt hur växtkön påverkar växtätare och svampsjukdomar som angriper korgvide (Salix viminalis).
Rådjuren föredrar honplantorna
I ett stort fältexperiment, med 30 mindre korgvideplanteringar strax öster om Uppsala, såg Kim Moritz och hans kollegor att svampsjukdomar (Melampsora spp) drabbade honplantor hårdare än hanplantor. En sammanställning av tidigare studier visar att det tycks vara ett generellt fenomen, både för korgvide och för tvåbyggare i stort. Han försökte även hitta växtegenskaper som kan förklara dessa könsbundna skillnader, men kan ännu inte peka ut någon avgörande egenskap.
Fältexperimentet visade också att rådjursbetningen kan öka mycket om man blandar hon- och hanplantor. Efter rådjursbetning var plantorna i enkönade planteringar nästan dubbelt så stora som de i mixade planteringar.
– Det skulle kunna bero på att hon- och hanplantor producerar olika försvarssubstanser och att rådjuren lättare klarar av att äta mer av en blandning, säger Kim Moritz.
Även pollinatörernas beteende påverkades av växtkön. Det visade sig att pollinatörerna föredrog hanblommor, vilket skulle kunna bero på att dessa förutom nektar även ger värdefull näring i form av pollen.
Bättre pollinering med både han- och honplantor
Trots detta blev smultronplantor som växte nära en blandning av han- och honvideplantor bättre pollinerade än smultronplantor som växte nära enkönade videplanteringar. Att blanda vide av han- och honkön skulle därför kunna innebära förbättrad pollinering av närliggande grödor.
– Men med tanke på att en blandning av han- och honplantor ökar risken för rådjursbete är min slutsats ändå att hanväxter bör användas i odlingar där man vill undvika stora betesskador, säger Kim Moritz.
Kontakt: Kim Moritz. Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet. 070-252 25 25, kim.karlsson.moritz@slu.se
www.slu.se//KKM
MSc Kim Moritz, institutionen för ekologi, försvarar sin doktorsavhandling Plant sex effects on biotic interactions vid SLU i Uppsala. Tid: Fredagen den 31 mars 2017, kl 09:00
Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr. Kailen Mooney, University of California, USA
Runt 2011 fick doktoranden Edgar Napoleon Asiimwe vid Örebro universitet upp ögonen för att antalet mobiltelefoner ökade explosionsartat i utvecklingsländerna. Han har själv sina rötter i Uganda och tänkte att området kunde ligga till grund för en forskningsstudie.
Mixad undervisning fortfarande det bästa
– I dag är det fler människor som använder mobiltelefonen än som använder en stationära dator. Jag insåg att högskolor genom mobilt lärande skulle kunna öka möjligheterna att erbjuda utbildning till fler människor, säger Edgar Napoleon Asiimwe.
När han nu lägger han fram sin doktorsavhandling i informatik vid Örebro universitet handlar den bland annat om hur det går till att utveckla mobilt lärande och integrera mobilen i inlärningssituationer, träna lärare att använda detta arbetssätt på bästa sätt samt formulera policys. Han har även undersökt hur man ska förstå vilka behov och roller de som arbetar med att implementera mobilt lärande har.
Edgar Napoleon Asiimwes forskning visar att både lärare, studenter och IT-personal är optimistiska vad gäller att använda och investera i mobilt lärande men att det inte räcker för att det ska fungera maximalt.
– Mina resultat tyder på att i utvecklingsländer kan mobilt lärande för närvarande inte ersätta den vanliga undervisningen ansikte mot ansikte. Det beror både på att det är dålig infrastruktur och att det kostar mycket att bygga upp fungerande webbsystem. Så trots den stora entusiasmen för mobilt lärande är mixad undervisning fortfarande mest lämpad, säger Edgar Napoleon Asiimwe.
Virtuella klassrum vågar vara mer öppna
I projektet har han studerat vilka kommunikations- och samarbetsproblem elever har när de använder mobilt lärande. Han har även undersökt nya metoder som skulle kunna göra de sociala interaktionerna bättre. Det handlar till exempel om att ta fram lämpliga applikationer som matchar behoven hos eleverna och hur den digitala världen fungerar.
En sak som Edgar Napoleon Asiimwe blev förvånad över är att studenterna ansåg att virtuell undervisning var mycket mer demokratisk än den traditionella undervisningen i klassrummet.
– Orsaken som de angav var att deltagare i virtuella klassrum vågar vara mer öppna jämfört med hur det är i vanlig undervisning, där lärarna kan upplevas som dominanta deltagare.
Edgar Napoleon Asiimwe hoppas att hans resultat kan användas vid implementering av ett mobilt arbetssätt på fler platser.
– Jag vill utmana forskare att se alla delar i den virtuella inlärningsmiljön som likvärdig med fysiska klassrum, både vad gäller tekniken och eleven. Det anser jag skulle vara en fördel vid fortsatta teoretiska studier på området.
– Kombinationen av skola och arbetsliv är betydelsefull eftersom de utvecklar olika former av lärande. Men det är viktigt att man vid planeringen av utbildningen tänker på vad som kan läras i skolmiljön respektive på arbetsplatsen, säger Magnus Fjellström.
I sin doktorsavhandling har Magnus Fjellström följt en klass byggelever i gymnasieskolans årskurs tre med inriktning mot träarbetare som bygger hus som en del av utbildningen. Med utgångspunkt i observationer har han genomfört intervjuer med elever och lärarna. Två år senare följdes det upp med de elever som då arbetade som lärlingar i byggbranschen som fick svara på frågor om de kunskapsmål som en byggnadsarbetare förväntas ha kompetens om.
Utbildningsmålen blir mindre viktiga än byggproduktionen
Resultaten visar att utbildningsmålen i både skola och arbetsliv lätt ses som sekundära utifrån den struktur som råder när byggproduktion styr utbildningen. Det blir då i hög grad strävan att bli klar med objektet som styr vilka uppgifter som faktiskt utförs och som eleverna därmed får möjlighet att lära sig utifrån. Att byggutbildning genom elevobjekt i skolan har brister bekräftar även tidigare forskning på området.
Trots att både skolan och arbetslivet tycks ha svårt att möta de mål som finns, visar avhandlingen genom att även fokusera på den efterföljande lärlingstiden, hur skola och arbetsliv i kombination möter de förväntade kunskaper som en byggnadsarbetare förväntas besitta. Vidare visar avhandlingen hur det är möjligt att utveckla olika former av lärande i de två kontexterna, och att de tillsammans i stort möter upp mot branschens krav på utbildade yrkesarbetare.
Skillnaderna i vad som är möjligt att lära är kopplat till dels den frihet eleven eller lärlingen har i genomförandet, dels till vilken stöttning som ges indirekt – genom att se hur andra utför liknande uppgifter – eller direkt genom att lärare eller handledare visar hur uppgifterna ska utföras.
– Man kan dra slutsatsen att det inte behöver vara uppgiften i sig som avgör vad som går att lära utan snarare de möjligheter som skapas i utförandet av uppgiften, säger Magnus Fjellström.
Magnus Fjellström är uppvuxen i Vilhelmina och har arbetat 10 år som snickare. Därefter som yrkeslärare på byggprogrammet på Dragonskolan i Umeå.
Avhandlingen: Magnus Fjellström, Pedagogiska institutionen, försvarar fredag 7 april sin avhandling med den svenska titeln:Att bli en byggnadsarbetare. En studie av yrkeslärande i skola och arbetsliv (Engelsk titel: Becoming a construction worker. A study of vocational learning in school and work life). Humanisthuset, hörsal E, Umeå, kl. 10.00-12.00. Fakultetsopponent: Docent Gun-Britt Wärvik, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet
Infektionsläkaren Gunlög Rasmussen forskare om det komplexa samspelet mellan bakterie och människa.
– Stafylokocker (Staphylococcus aureus)kan orsaka ett brett spektrum av sjukdomar, allt från ytliga hudinfektioner till livshotande blodförgiftning med komplikationer som spridning till hjärtklaffar eller skelett, säger Gunlög Rasmussen, specialistläkare på infektionskliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Vi får en allt äldre befolkning och därmed ökad sjuklighet. Risken att drabbas av bakterier i blodet med stafylokocker ökar vid ingrepp där främmande material opereras in eller andra kirurgiska ingrepp samt av mediciner som sätter ner immunförsvaret.
– Det är viktigt att få en ökad kunskap om den komplexa interaktionen mellan bakterie och värd för att kunna ge så effektiv behandling som möjligt. I min forskning ville jag titta på olika faktorer som kan påverka att sjukdomsbilden ser så olika ut vid blodförgiftning orsakad av stafylokocker.
Risk för upprepade infektioner
Att Gunlög Rasmussen valde att forska om stafylokocker är dels för att det är en av de vanligaste orsakerna till blodförgiftning. Det är en allvarlig sjukdom med betydande dödlighet. Den andra anledningen var att sjukdomsbilden kan se så olika ut. Stafylokocken är välutrustad med sjukdomsalstrande faktorer som gör den extra framgångsrik att framkalla sjukdom och bidra till risken för upprepade infektioner.
– 30 procent av befolkningen är bärare av gula stafylokocker utan att man är sjuk. Men den kan också orsaka en infektion. Jag har studerat betydelsen av bakteriens genetiska uppsättning av sjukdomsalstrande faktorer, så kallade genotyp vid blodförgiftning.
Gunlög Rasmussen har även studerat immunsvarets betydelse för sjukdomsbild och allvarlighetsgrad då patienten får bakterier i blodet orsakade av stafylokocker.
I två studier undersöktes bakterieisolat utifrån genotyp. Stafylokockerna delas utifrån släktskap in i olika kloner.
– En bakterie som tillhör en klon bär ofta på en viss uppsättning sjukdomsalstrande gener. Vissa kloner var mer benägna att ge bakterier i blodet och hjärtklaffsinfektion.
Hon tittade också på om det skett förändringar i genotyp hos stafylokocker som orsakat bakterier i blodet under perioden 1980-2010. Resultaten visar att förekomsten av vissa kloner och sjukdomsalstrande gener varierade över tid, men att det var ovanligt att bakterierna bar på gener för resistens mot antibiotika.
Immunförsvaret reagerar på olika sätt
För att ge så individanpassad och optimal behandling som möjligt behöver vi en ökad kunskap om hur individens immunsvar ser ut när man drabbas av blodförgiftning med stafylokocker.
– I ytterligare två arbeten i min avhandling har jag studerat olika aspekter av hur patientens immunsvar reagerar när man blir utsatt för stafylokocker. Immunförsvaret aktiveras då mottagarceller känner igen celler som främmande.
– Vid en blodförgiftning kan bakterierna orsaka en mer komplicerad infektion genom att slå sig ner på olika ställen i kroppen som exempelvis hjärtklaffar, skelett och leder. Infektionen är då både besvärligare att utreda och behandla. Vi kunde se stora skillnader i immunsvar mellan olika individer, där de som var mest sjuka reagerade med störst ytterligheter i svar.
I sista delarbetet ville Gunlög Rasmussen studera skillnader i immunsvar hos patienter med komplicerad och icke-komplicerad blodförgiftning. Resultaten visade att de med komplicerad blodförgiftning hade nedsatt immunfunktion, resultat som skulle kunna användas för att ge varje enskild patient en mer individanpassad behandling.
Genotyp: bakteriens uppsättning av gener.
Kloner: genetiskt släktskap mellan olika stafylokocker.
Ett världsunikt avloppssystem ger hopp om ökad hållbarhet för urbana områden. Hamse Kjerstadius, doktorand i kemiteknik vid LTH, har granskat systemet och funnit att biogasproduktion, växtnäringsåtervinning och värmeåtervinning kan öka.
Mat- och toalettavfallet forslas bort till en behandlingsanläggning några hundra meter bort för att bli växtnäring och biogas. Med separerade avlopp blir det också enklare att återvinna bad- och köksvattnet till färskvatten.
– Enligt mina beräkningar kan biogasproduktionen närapå att dubbleras och återförseln av näringsämnena kväve och fosfor till jordbruket ökar med 700 respektive 300 procent, säger Hamse Kjerstadius, doktorand i kemiteknik vid LTH.
Stora utmaningar med den globala kvävecykeln
För att minska övergödningen är det viktigt att enkelt få tillbaka näringsämnena till åkern, betonar Hamse Kjerstadius. Den globala kvävecykeln pekas ut som en av framtidens största utmaningar för mänskligheten, till och med allvarligare än den globala uppvärmningen.
Näringsämnena i toalettavlopp är alltså prima växtnäring för åkermark.
– Problemet är att vi idag blandar in en massa andra avlopp, till exempel dagvatten och industriavlopp, med toalettavlopp. Förutom att det blir alldeles för utspätt, får vi in oönskade tungmetaller och andra föroreningar som är svårt att rena bort. Avloppsslam är därför ganska impopulärt att använda idag. Med källsorterande system utvinns näringsämnena i en fraktion ren från oönskade föroreningar och detta i fraktioner som är attraktiva för jordbruket.
Sammantaget ställer sig Hamse Kjerstadius mycket positiv till systemet och hoppas att fler kommuner kommer att inspireras av lösningen nu när större delen av Sveriges snart hundra år gamla ledningsnät ändå behöver bytas ut under kommande decennier.
– När ledningsnäten byggdes en gång tiden var egentligen den enda uppgiften att forsla bort avloppsvatten från staden. Idag har vi helt andra utmaningar och avloppsnäten måste anpassas till dessa. Vanligt avfall är vi duktiga på att återvinna, men inte avlopp! Ett exempel på det är att vattenlagstiftningen inte har ändrats avseende återvinning sedan den skrevs för 50 år sedan.
Tre liknande försök i världen
Det innebär en kostnadsökning på ungefär 25 procent att bygga så här, enligt de uträkningar Hamse Kjerstadius gjort tillsammans med SP, Sveriges provningsanstalt. Men den ökade investeringskostnaden vägs upp av miljövinster i form av ökad hållbarhet för urbana områden; ökad biogasproduktion, ökad växtnäringsåtervinning, ökad värmeåtervinning och minskad klimatpåverkan
Oceanhamnen, som det nya stadsdelen heter, förväntas bli inflyttningsklar i slutet av 2018. Området kommer rymma 320 lägenheter och arbetsplatser för sammanlagt 1600 personer.
I världen finns bara tre liknande pågående pilotsatsningar, i Holland, Tyskland och Belgien. De förväntas stå klara ungefär samtidigt. Dessa andra satsningar tar dock inte hand om matavfallet separat och fokuserar inte i samma utsträckning på att återanvända näringsämnen.
Två skillnader med det avloppsystemet
Nytt toalettavfall: De vakuumtoaletter som skall införas i området får ett helt eget avloppsrör, vilket innebär att urin och bajs inte blandas ut med bad- köksvatten och dagvatten såsom idag. Separationen och den låga spolvolymen i vakuumtoaletterna innebär att bättre teknik kan användas i den behandlingsanläggning som ligger några hundra meter bort från bostadsområdet.
På så vis kan mer biogas produceras och från resterna kan bli utmärkta gödselprodukter för åkermark. Vidare kan bad- och köksvatten återvinnas vilket kan bli mer och mer aktuellt i framtiden då allt fler svenska kommuner periodvis erfar vattenbrist.
Nytt köksavfall: Den andra förändringen rör köksavfallet. De bruna påsarna skippas. Istället mal de boende ner köksavfallet ner i en matavfallskvarn bredvid diskhon. På så vis erhålls ett renare matavfall som också kan rötas direkt till biogas.Your text
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Naturresurser och råvaror: Fisk, skog och grödor hamnar i riskzonen när miljöer förändras. Till exempel förväntas de idag huvudsakliga regionerna för kaffeodling att skifta, och värdefulla naturresurser såsom gran (Picea abies) ersätts av mindre värdefulla trädarter från varmare klimat.