Det handlar om kunskapsresistens, menar Åsa Wikforss. Hon säger kunskapsresistens och inte faktaresistens som de flesta andra när det handlar om hur personliga åsikter upphöjs till vedertagna sanningar.
– Det leder fel att tala om faktaresistens. Det finns väldigt mycket fakta som vi människor inte har kunskap om. Som till exempel havsbottens djup eller universums yttersta gräns. Det kan vara fakta som vi aldrig kommer att få kunskap om och i den meningen är vi faktaresistenta. Men i det här fallet finns tillgänglig kunskap, väl kända fakta som människor inte tar till sig. Det är mycket värre än att det finns fakta som ligger bortom vår kunskap.
Kärnan är förnekandet av evidens
Kunskapsresistensens kärna är förnekandet av evidens. Kunskap kräver att det finns en evidens annars är det bara tro eller mer eller mindre lyckade gissningar. Och i grunden är vi rationella varelser, menar Åsa Wikforss. Vi påverkas av det vi uppfattar som evidens. Problemet är bara att vi på olika sätt undviker evidens. När vi väl har bestämt oss för en åsikt så är det till exempel mycket lättare att acceptera information som passar det vi redan tror. Åsa Wikforss lånar ett begrepp från kognitionsforskningen och talar om bekräftelsebias. Vi söker information som kan bekräfta det som stöder vår övertygelse och vi vill ogärna rucka på det vi redan tror oss veta.
– Nu visar forskningen att har man väl fått en felaktig övertygelse så klänger vi oss fast vid den. Både på ett känslomässigt plan och på ett kognitivt plan har tankegången fastnat. Det beror på att när vi tar in information så drar vi samtidigt slutsatser av den.
Enligt en undersökning som genomfördes av Public Policy Polling (PPP) 2013 visade att tolv miljoner amerikaner tror att världen egentligen styrs av utomjordiska reptiler. Reptilteorin lanserades av före detta brittiske politikern David Vaughan Icke.
– Det skapas alltså ett helt system av tänkande. Även om man sedan får information som säger att den där övertygelsen var felaktig så är det svårt att acceptera det eftersom hela systemet då måste förändras. Men kunskapsresistens är ingenting nytt. Tänk bara på hur kyrkan reagerade när vetenskapen påstod att jorden inte var universums centrum, säger Åsa Wikforss och tillägger att kyrkans agerande vilade på en kombination av ren vidskepelse och aktiv desinformation.
Lättare än någonsin att undvika evidens
– Det som är nytt nu är att det aldrig har varit lättare att undvika evidens som motsäger den egna åsikten och det har aldrig varit lättare att hitta argument för den åsikt man har. I kombination med de så kallade ”filterbubblorna”, skapas en häxbrygd, säger Åsa Wikforss och syftar på nätets sökmotorer som levererar svar utifrån våra tidigare klick och sökningar.
På det sättet filtreras information bort som inte stämmer med våra personliga uppfattningar.
Koll på begreppen?
Faktaresistens. Förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som i stället grundas på till exempel konspirationsteorier (Nyordslistan 2015)
Evidens. Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet. Evidens i det här sammanhanget är ett annat ord för vetenskapliga belägg för eller emot en teori eller hypotes. Evidens ska svara på frågan hur sannolik en förklaring är. Hur stor evidens finns det bakom påståendet? Evidens kan då sammanfattas som ”bästa tillgängliga bevis” vid en given tidpunkt, och mäts oftast utifrån det sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade vetenskapliga studier.
Filterbubblor. En försvenskning av engelskan ordet ”filter bubble”. Filterbubblor anses av vissa (inte alla) uppstå till följd av personligt anpassade resultat av sökningar på nätet. Olika algoritmer anpassar eller filtrerar automatiskt träfflistan beroende på vad användaren sökt på, klickat på, gillat och befinner sig. Konsekvensen kan bli att användaren inte tar del av information som motsäger den privata verklighetsuppfattningen.
Ytterligare en komponent i kunskapsresistensens grogrund är aktiva desinformationskampanjer. Starka ekonomiska intressen arbetar medvetet för att förvränga fakta. Det började med tobaksindustrin på 70-talet som snabbt förstod att det inte gick att visa att rökning var ofarligt. Istället satsade man på att skapa osäkerhet om sanningshalten i påståendet om rökningens skadeverkningar.
Åsa Wikforss använder uttrycket ”merchants of doubt” som tobaksindustrins företrädare kallade sig själva, alltså handelsmän i tvivel.
– Strategin gav intrycket av att vetenskapen inte är enig. Å ena sidan höll man med om att det finns viss evidens för att rökning kan vara farligt men samtidigt hävdade man att det även finns viss evidens för motsatsen. Det var väldigt effektivt. Det är också exakt så som oljeindustrin och kolindustrin har jobbat.
– De bestämde sig för att de inte behövde visa att klimatförändringarna inte orsakas av mänskliga aktiviteter – det enda de behövde göra var att så tvivel om att så var fallet. Den är en strategi som har varit enormt effektiv, särskilt i USA. Trots att 97-99 procent av alla klimatforskare är eniga tror en majoritet av amerikaner att det råder oenighet.
Mumifierad sjöjungfru, eller ren fake?
Efter amerikanska valet har begrepp som ”falska nyheter” och ”alternativa fakta” etablerats.
Är Donald Trumps retorik ett utslag av att kunskapsresistensen sprider sig i samhället?
– Donald Trump står förstås i centrum av den här debatten. Dels valdes han förmodligen som ett resultat av ”falska nyheter”, till exempel att påven stödde Trump och att Hillary Clinton ledde en kriminell liga som utnyttjade barn.
– Dels sprider han själv falska påståenden vilket i många fall appelerar till hans väljarbas – både för att de tror på vad han säger och för att de gillar att han totalt struntar i alla experter och smutskastar medierna. Så svaret är att han både är en orsak och en effekt av kunskapsresistensen.
Förmågan att tillägna oss kunskap för att förstå hur omvärlden fungerar har finslipats genom evolutionen. En gång i tiden handlade det om att veta var det finns vatten och hur man gör upp eld. Nu behöver vi tackla frågor som rör planetens överlevnad.
– Därför är det så oroväckande när stora grupper inte formar sin övertygelse utifrån tillgänglig evidens. Kunskap är helt avgörande för vår existens – har vi inte kunskap så är det kört. Det är inget att hymla med, säger Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av Forskning.se
Mats Hansson, professor i molekylär växtbiologi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet, har deltagit i kartläggningen av kornets genom, dess samlade arvsmassa. Enligt honom förändrar forskningsresultaten förutsättningarna för växtförädlingen i världen.
Resultaten innebär bland annat att det går snabbare och blir enklare att hitta plantor med rätt egenskaper för olika klimat, jordförhållanden och nederbördsmängd. Andra egenskaper som blir enklare att hitta och förädla på är plantor som bäst står emot skadeinsekter, mögel och svampangrepp.
Större skördar i svårodlade områden
Kartläggningen av kornets samlade arvsmassa bäddar därmed för större skördar i svårodlade områden runt om i världen. På så vis kan resultaten bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen för många människor.
– Absolut. Det går ju snabbare och blir enklare att hitta plantan med rätt egenskaper som passar i en viss miljö, säger Mats Hansson.
Hans och kollegornas forskningsresultat har redan kommit till praktisk nytta:
– Vi har släppt DNA-sekvensen som vi har kartlagt. Den används redan frenetiskt av forskare och växtförädlare över hela världen, säger Mats Hansson.
Dubbelt så stort genom som människans
Ett genom är en arts samlade DNA-sekvens som är uppdelad på ett antal kromosomer. Kornets genom är nästan dubbelt så stort som människans. Därför har det tagit så lång tid och krävt insatser från många olika håll. Mats Hansson beskriver arbetet som att lägga ett enormt pussel. Hans egen insats inleddes när han arbetade på Carlsbergs laboratorium i Köpenhamn och har fortsatt i Lund.
Slutresultatet av det arbete som de totalt 74 inblandade forskarna lagt ner är ett slags facit som allt framtida arbete med sädesslaget korn kan jämföras med. Enligt Mats Hansson blir forskningen som lagts ner på kornets genom dessutom till stor hjälp i arbetet med de närbesläktade sädesslagen vete och råg.
Korn används ofta som djurfoder, men även som livsmedel för människor. Korn används också i framställningen av öl och whisky.
Kontakt: Mats Hansson, professor. Lunds universitet, Biologiska institutionen. Tel 046-222 49 80, 070-278 99 57, mats.hansson@biol.lu.se
– Studien visar också att personer med grav parodontit upplever sin livskvalitet som sämre jämfört med personer som inte har parodontit. Det kan till exempel handla om munnens funktioner, smärta och psykiskt välbefinnande säger Åsa Wahlin, tandläkare inom specialisttandvården i Jönköping.
Alla utvecklar plack/bakteriebeläggningar på tänderna. Vissa får en inflammatorisk reaktion som kan leda till skador på de vävnader som utgör tänders fäste. Varför bara vissa drabbas är inte klarlagt men faktorer som rökning, stress och diabetes har en negativ inverkan. Ungefär 5-15 procent av alla vuxna har så grav parodontit att de får en stor förlust av tandfäste, vilket i sin tur kan leda till tappade tänder.
Vägt in blödning och tandköttsfickor
I avhandlingen, som heter Periodontal health and disease in two adult populations in Sweden, har Åsa Wahlin gått igenom flera olika tvärsnittsstudier av slumpvis utvalda vuxna personer: dels en befolkningsundersökning i Skåne från 2007, dels fem olika tvärsnittsundersökningar som gjorts med tio års mellanrum i Jönköping sedan 1973.
Genom att gå igenom röntgenbilder har Åsa Wahlin delat in individerna i olika skadeklasser. Hon har även vägt in kliniska faktorer som blödning och tandköttsfickor.
Resultatet visar alltså att färre lider av parodontit och att personerna med grav parodontit har fler tänder kvar än vid tidigare studier.
– Det kan vara så att färre tänder behöver dras ut på grund av tandlossning. Vi vågar inte säga vad det beror på att fler har fler tänder kvar.
Drabbade har sämre livskvalitet
Samtidigt visar alltså studien att personer med riktigt svår parodontit lider av sämre livskvalitet i relation till sin munhälsa jämfört med dem som inte har skador från parodontit. Åsa Wahlin undersökte även om mer psykologiska faktorer som individens känsla av sammanhang – KASAM – hade någon inverkan på om man utvecklar eller inte utvecklar parodontit. Något sådant samband kunde dock inte påvisas.
För framtida forskning om utvecklingen av parodontit bland befolkningen, skulle Åsa Wahlin gärna se att tandvården fortsätter utveckla automatiserade kvalitetsregister.
– Det har blivit svårare att göra tvärsnittsstudier. Färre och färre kommer till undersökningarna, säger Åsa Wahlin.
Vården av patienter med kroniska sjukdomar har blivit den största utmaningen för vårdinrättningar runt om i världen. För att möta de växande behoven från patienter, är det av vikt att flytta sjukhusbaserad sjukvård till hembaserad vård.
I avhandlingen Cloud Computing for Achieving Interoperability in Home-based Healthcare, inom ämnet datavetenskap, föreslår BTH-forskaren Yan Hu en konceptuell modell för att stimulera dialog kring en teknisk lösning för hur man skulle kunna dela med sig av vårddata om patienterna på ett säkert sätt även när patienter vårdas i hemmet.
Det Yan Hu föreslår för hembaserad sjukvård i framtiden är en hybridmodell i molnet med åtkomstkontroll och tekniker för att säkra data. Modellen skulle fungera som en gemensam modell för både vårdgivare och mottagare samt andra intressenter, såsom familjemedlemmar och andra patienter med liknande symptom.
Hybridmodellen i molnet har både en låst del och en publik del. I den låsta delen finns sjukhusens och vårdcentralernas databaser medan data som skapas vid hembaserad sjukvård finns i den publika delen. I den publika delen avgör patienten själv vem som ska få ta del av uppgifterna. Hybridmodellen har använts som konceptuell modell för att diskutera hur diabetesvården i Blekinge skulle kunna utvecklas i framtiden.
Disputationen är öppen för allmänheten. Dag: Fredagen den 28 april
Tid: Kl 13:15 Plats: Sal J1650, hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
Vänligen observera att det inte går att komma in i salen efter att disputationen startat.
Kontakt: Yan Hu, via e-post: yan.hu@bth.se (engelsktalande) eller via telefon: 073- 42 23 525.
Tobias Otterbring, doktor i psykologi vid Karlstad universitet, har studerat hur olika psykologiska faktorer aktiverar känslor som rivalitet och olust hos konsumenter och hur det i sin tur påverkar deras köpbeteende.
– Vi vill gärna tro att vi som konsumenter hela tiden fattar kloka och välgrundade köpbeslut utan att påverkas av yttre faktorer, men så inte är fallet. I situationer där vår självbild eller identitet hotas spenderar vi mer pengar än planerat, till exempel om vi möter atletisk butikspersonal eller inte tillåts att röra vid en viss vara i en butik, säger Tobias Otterbring.
Manlig skrytkonsumtion
Hans forskning visar bland annat att manliga konsumenter spenderar mer än dubbelt så mycket pengar och köper nästan dubbelt så dyra produkter jämfört med kvinnliga konsumenter i närvaron av en muskulös manlig butiksanställd.
– Män som möter eller får titta på andra muskulösa män blir mer benägna att konsumera produkter som signalerar status genom pris eller storlek eftersom de uppfattar männens atletiska anletsdrag som ett hot mot deras egen status, speciellt om de själva är korta eller saknar andra tecken på fysisk dominans. En förklaring till detta beteende kan vara mäns ökade tävlingslystnad gentemot andra män.
Rör ej!
En annan studie i avhandlingen handlar om förbud och hur konsumenter påverkas när deras taktila frihet har begränsats, vad som händer med deras köpbeteende när de inte tillåtits att röra vid en viss vara under en produktdemonstration som ägt rum tidigt inne i en butik.
– Resultaten av denna studie visar att konsumenter kompenserar genom att ta på fler produkter och också köpa fler och dyrare produkter om deras frihet att ta begränsas tidigt inne i butiken, säger Tobias Otterbring och fortsätter:
– När vår frihet att bete oss på ett visst sätt har begränsats tycks vi nästan göra vad som helst för återta denna känsla av frihet och visa att vi minsann förfogar över vårt eget öde och kan bete oss hur vi vill. Som synes får det ibland rätt dyrköpta konsekvenser.
Kompensationskonsumtion för att ta tillbaka kontroll
Slutsatsen i avhandlingen är att faktorer i butiksmiljön, som konsumenter kan uppfatta som hot, leder till kompensationskonsumtion, inte bara inom det specifika området för hotet utan även i andra områden. Till exempel visar ett av avhandlingens delarbeten att om människors självkontroll har satts ur spel i ett område kopplat till sexlusten, blir de mer njutningssökande i sina matval och föredrar exempelvis chokladkaka snarare än fruktsallad.
För mer information:
Kontakta Tobias Otterbring, doktor i psykologi vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, 054-700 25 93 och 072-536 65 00 eller tobias.otterbring@kau.se.
Annika Hellman har i tre delstudier undersökt elevers skapande i bild- och medieundervisningen på estetiska gymnasiekurser. Hon lyfter där fram elevernas tendens att se sig som exempelvis ”duktiga tjejer” eller ”omotiverade estetelever” – deras perspektiv på skolan generellt, och på bild och medieundervisning specifikt.
I avhandlingen använder hon visuella forskningsmetoder som videodagbok, observationer och fotografering. Genom elevernas videodagböcker visar hon hur deras fritid knyts ihop med arbetet i skolan.
– Eleverna arbetar där med komplexa arbetsprocesser. Det är ett experimenterande utan på förhand givna svar, något som utmanar utbildningssystemets traditionella fokus på effektivitet och målstyrning, säger Annika Hellman.
Demokratiska möjligheter
I sin avhandling visar hon hur elever genom estetisk verksamhet i skolan kan uttrycka åsikter och kritik, men även vilka demokratiska möjligheter och framtida potentialer som ryms inom undervisning med bild och media i skolan.
– Samtidigt synliggör jag elevers motstånd mot bildundervisning. Det sker exempelvis genom tystnad och inaktivitet. Killar hade i studien svårare att hitta fruktbara sätt att förhålla sig till bildämnet och fokuserade mer på vad som händer utanför skolan.
När elevernas upplevelser, erfarenheter och kunskaper blir synliga handlar det såväl om en reproduktion av könsnormer och elevidentiteter på gymnasiet, som om att utmana och förflytta de normerna.
– Dessutom innebär elevernas arbete med bild och medier att de nyanserar sina föreställningar om identitet och normer. Detta är tätt sammankopplat med nyansering av tänkandet, omvärldsuppfattningen och självet, säger Annika Hellman.
För mer information: Annika Hellman, telefon: 031–786 2318, mobil: 070-948 8410, e-post: annika.hellman@gu.se
Fotnot: Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
– Varje fisk som inte syns i den årliga beståndsuppskattningen kan inte heller bidra till prognosen för beståndsutvecklingen. Vi samlar därför in längd-, vikt- och åldersdata för fritidsfångad fisk längs Skånes väst- och sydkust. Det är viktigt att samla in data på faktorer som påverkar dödligheten av fisk, för att kunna förutspå beståndsutvecklingen, säger Andreas Sundelöf, ansvarig för datainsamlingen vid havsfiskelaboratoriet på institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Inför 2017 beslutade EU att minska uttaget av torsk i Östersjön. Begränsningarna omfattar främst yrkesfisket där torskkvoterna i delar av Östersjön halverades. Men även fritidsfisket berörs, eftersom fritidsfiskets fångster kan vara så stora som 30 procent av de totala fångsterna.
EU:s beslut om fiskekvoter och uttag grundas på vetenskaplig rådgivning från Internationella havsforskningsrådet ICES. I ICES beståndsuppskattning av torsk i västra Östersjön ingår numer också fritidsfiskets fångster, men i Sverige är dessa fångster ännu bristfälligt dokumenterade. Fritidsfisket har inte rapporteringsskyldighet, och tidigare datainsamling har inte varit tillräckligt detaljerade eller något krav från EU.
Sedan årsskiftet besöker personal från SLU Aqua hamnar, pirar och turbåtar längs Skånes syd- och västkust för att förstå när, var och hur mycket torsk av vilka storlekar som fiskas av fritidsfiskare.
– Utmaningen är att vara på tillräckligt många platser tillräckligt ofta. Särskilt utmanande är det under vinterhalvåret när fisket är glest. Provtagningen skulle förbättras om vi kunde komma i kontakt med vinterfiskande fritidsfiskare som kan tänka sig att föra fångstdagbok åt oss, säger Andreas Sundelöf.
För mer information:
Andreas Sundelöf, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, andreas.sundelof@slu.se, 010-478 40 69
En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Oncoimmunology, har nu visat att en celltyp i blodet, neutrofiler, orsakar njursvikt i möss med cancer och att dessa neutrofiler är en lovande måltavla för framtida behandlingar av njurskada i individer med cancer.
Neutrofiler fyller en viktig funktion i kroppen då de utgör en del av kroppens immunförsvar och skyddar oss mot infektioner. En tumör kan dock lura neutrofilerna att aktiveras också i avsaknad av en infektion. Istället för att göra nytta bidrar de då till sjukdomsförloppet och har en skadande effekt.
Njurfunktionen kan återställas
– Vi har tidigare visat att neutrofiler bildar så kallade NETs, neutrophil extracellular traps, i kärlen hos möss med cancer, och att detta orsakar försämrat blodflöde och inflammation i organ såsom njurar. Våra nya fynd visar nu att detta direkt leder till försämrad njurfunktion i möss med cancer, säger Anna-Karin Olsson, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet som lett studien.
Tecknen på njurskada överensstämmer väl med de fynd som gjorts hos cancerpatienter, och indikerar att NETs kan vara en orsak till njurskada också hos människor med cancer.
Resultaten visar att den nedsatta njurfunktionen hos möss med cancer inte är permanent utan kan återställas när NETs avlägsnas. Detta kan göras genom behandling med en hämmare som riktar sig mot peptidyl arginine deiminidase 4 (PAD4) – ett enzym som krävs för att neutrofiler ska kunna bilda NETs. Enzymhämmaren, GSK484, har tidigare använts för att hämma NET-bildning i neutrofiler från både mus och människa i provrör, men denna nya studie är den första som visar att hämmaren har potential som behandling mot njurskador hos möss med cancer.
– Vi tror att dessa fynd kan leda till nya behandlingsmöjligheter för att motverka njurskador och därmed förbättra överlevnaden hos cancerpatienter, säger Jessica Cedervall, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.
Att få en ny höftled inopererad innebär vissa risker och ett litet antal patienter riskerar att dö. Men vilka är de?
– Risken är mycket liten, men för de patienter och anhöriga som drabbas är risken betydelsefull, säger Anne Garland, ortoped på Visby lasarett och författare till avhandlingen.
Innan operation görs en noggrann bedömning av varje patient där risker vägs mot förväntade vinster. Om patienten har flera andra allvarliga sjukdomar kan riskerna vara så höga att man måste avstå från höftoperation.
Vilka kombinationer av riskfaktorer är värst?
Anne Garlands forskning går bland annat ut på att öka säkerheten i dessa bedömningar. Hon och hennes kollegor har undersökt vilken kombination av information som säkrast kan peka ut de patienter som löper högst risk att dö. Beräkningarna gäller patienter som opereras på grund av artros, vilket är majoriteten av dem som får ny höftled.
– Ofta i den här typen av värderingsinstrument handlar det inte om att ha många variabler, utan rätt kombination av ett litet antal, säger Anne Garland.
Flera komplicerade samsjuklighetsindex testades, men det var en enkel kombination av data som gav säkrast förutsägelser: ålder, kön, tidigare hjärtinfarkt, njursjukdom och ASA-grad, vilket är en bedömning av patientens hälsoläge inför nedsövning.
Riskvärderingsinstrument kan finnas om ett par år
Resultaten behöver bekräftas genom nya studier innan ett riskvärderingsinstrument kan konstrueras. I bästa fall kan det finnas en smidig applikation om ett par år. Genom att mata in viss information ska ortopeden då direkt få veta om det är säkert att operera patienten.
Redan nu finns ett instrument som beräknar hur stor nytta patienten kan få av operationen. Det instrumentet, liksom den nya avhandlingens resultat, bygger på data från Svenska Höftprotesregistret. I avhandlingen har även data från andra register med patientinformation använts. I Sverige finns unika möjligheter till forskning på stora patientunderlag tack vare välutvecklade register och personnummersystemet. Det är också möjligt att kombinera data från flera register.
Kontakt: Anne Garland, tel: 070-770 56 04, e-post: anne.garland@surgsci.uu.seEarly Mortality After Total Hip Arthroplasty In Sweden, Anne Garland, 2017
Att mikroskopisk svamp kan leva djupt nere i berget under havsbotten är en relativt ny upptäckt. Nu har forskare hittat världens äldsta svampliknande fossil just i en sådan miljö, vilket kan tyda på att svamparnas ursprung går att finna i havens djup snarare än på land.
Borrkärna av den fossilförande lavan. De runda fläckarna är millimeterstora gasbubblor som när de svalnat kunde koloniseras av svampliknande organismer. Foto Birger Rasmussen
Svampar finns överallt på jordytan och även i haven. En forskargrupp vid Naturhistoriska riksmuseet studerar fossila svampar och har då upptäckt att svamp under miljontals år levt djupt nere i berget under havsbotten. Nu har forskarna gått vidare i samarbete med internationella kolleger och funnit att sådana djuplevande organismer går minst 2,4 miljarder år tillbaka i tiden. Den nya studien publiceras i Nature Ecology & Evolution.
Trådar skjuter ut från väggarna i millimeterstora håligheter i en bubblig lava från Sydafrikas åldriga berggrund i Norra Kap-provinsen. De ser ut som svampmycelier: härvor av sammanflätade trådar någon hundradels millimeter tjocka. Trådarna förgrenar sig och återförenas, ibland samlade i kvastar. Knölar längs med trådarna kan representera sporer. Sådana mycelier har forskarna redan upptäckt i liknande bergarter av betydligt yngre ålder och då kunnat identifiera som svampar.
Birger Rasmussen, en av forskarna bakom den nya studien, minns hur han först upptäckte mikrofossilen:
– Jag letade efter mineral att använda för åldersdatering när jag lade märke till en serie före detta gasbubblor i den vulkaniska bergarten. När jag ökade förstoringen i mikroskopet fann jag till min förvåning en tät härva av intrasslade fossila mikrober.
Svampliknande fossil från jordens ungdom. Röntgentomografisk avbildning av lavabubbla med mycelie-fossil. Bubblan är 0,8 mm i diameter. Bild: Stefan Bengtson
Men är det verkligen svampar forskarna har hittat i de urgamla bergarterna, och hur gamla är egentligen dessa fossil?
Frågorna är berättigade eftersom svampriket fram till nu har ansetts vara bara ungefär hälften så gammalt som de sydafrikanska lavorna.
Kan var okänd grupp av organismer
Stefan Bengtson, den nya artikelns försteförfattare, säger:
– De fossila myceliehärvorna är till förväxling lika svampfossil som vi hittar i samma sorts miljö i bergarter som ‘bara’ är några miljoner år gamla. Men vi kan inte helt utesluta att en okänd grupp av organismer utan anknytning till svampar har frambringat sådana livsformer.
Hålrum kan visserligen koloniseras långt efter att de bildats, men dessa fossil har bevarats genom impregnering med mineral som härrör från kända och daterade geologiska händelser, och de kan därför inte vara yngre än på sin höjd två miljarder år. Vad man därför med säkerhet kan säga är att denna extrema livsmiljö har varit koloniserad av myceliebildande organismer under de senaste två årmiljarderna och sannolikt mycket tidigare (jorden är ca 4,6 miljarder år gammal).
Hur var (och är!) det att leva under sådana förhållanden?
Antagligen ganska knapert, eftersom energi från fotosyntes inte finns att tillgå i detta extrema mörker. Magnus Ivarsson, expert på den djupa biosfären och en av deltagarna i den nya studien förklarar:
– Svampar i den miljön levde sannolikt i symbios med mikrober som utnyttjade kemiskt lagrad energi för sin ämnesomsättning. De kanske inte ens behövde fritt syre.
Forskarna går nu vidare för att utröna gränserna för denna sorts livsmiljö i djup tid och djupt berg.
– Enkla och robusta cellmodeller är viktiga verktyg med vilka vi kan göra toxiska studier av kemiska föreningar, allt ifrån miljögifter och kosmetika till mattillsatser och läkemedel, säger Dina Popova, som är doktorand vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap.
Toxikologiska undersökningar (giftmätningar) har traditionellt utförts i djurmodeller (in vivo), en metod som är både dyr, tidskrävande och som kan orsaka lidande hos djuren.
Mäter giftigheten i narkotiska preparat
Dina Popova har i sin forskning utvärderat tumörceller från mus, så kallade P19-celler, som modell för att undersöka neurotoxiska effekter av kemikalier. P19-celler kommer från en tumör (teratokarcinom) i mus och kan enkelt odlas i laboratorium (in vitro). P19-cellerna är intressanta eftersom de kan utvecklas till olika sorters celler beroende på behandling. Dina Popova har i sin forskning odlat fram P19-nervceller som har en mängd egenskaper som är typiska för hjärnceller hos däggdjur.
I tester med de framodlade nervcellerna kunde Dina Popova visa att cellmodellen kan användas för att mäta toxiciteten av kemiska föreningar som är välkända nervgifter, inklusive miljögiftet metylkvicksilver, biotoxinet okadasyra och akrylamid, en kemisk förening som bland annat används vid plasttillverkning. Cellmodellen kunde också mäta giftigheten i narkotiska preparat såsom metylendioximetamfetamin (mer känd som MDMA eller ecstasy) och piperazinderivater.
Neuriter viktiga parametrar
I jämförelse med två andra cellmodeller som används för neurotoxiska studier var P19-neuronerna oftast mer känsliga vad gäller de testade kemikaliernas toxicitet. Dessutom kunde P19-neuroner användas för att identifiera de toxiska mekanismerna.
Dina Popova har också utvecklat en enkel metod för att mäta P19-neuroners nervutväxter. Nervutväxter, även kallade neuriter, är utskott från nervcellernas kroppar och utgör en viktig parameter i neurotoxiska mätningar av kemikalier, eftersom skador på neuritnätverk kan leda till kognitiva störningar.
Dina Popova kommer från Blagoveshchensk, som ligger i Amur-regionen i östra Ryssland. Hon flyttade till Umeå som 17-åring och tog sin masterexamen i bioteknik vid Umeå universitet.
Kontakt: Dina Popova, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap Telefon: 090-785 15 14 E-post:dina.popova@umu.se
Disputationen: Fredagen den 28 april försvarar Dina Popova, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, sin avhandling med titeln: In vitro cellmodeller för neurotoxiska studier: neuroner som härstammar från P19-celler. Engelsk titel: In vitro cellular models for neurotoxicity studies: neurons derived from P19 cells. Opponent: Docent Anna Forsby, Institutionen för neurokemi, Stockholms universitet. Huvudhandledare: Docent Stig Jacobsson. Disputationen äger rum kl. 9.00 i Hörsal D, Utbildningsnod T9, Norrlands universitetssjukhus.
Janet Johansson vid Stockholm Business School/Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, har i sin avhandling tittat på kopplingen mellan livsstilsbeteenden, som att utöva idrott på mycket hög nivå, och att utveckla självkänslan i rollen som ledare.
Hon har i sin studie intervjuat en grupp mycket vältränade toppchefer i Sverige. En tydlig slutsats är att dessa ledare aktivt kopplar vad de gör i privatlivet till sin identitet som ledare.
– Man ska alltså inte underskatta betydelsen av att privatliv och ledarskap hänger ihop. Dessa toppchefer tolkar sina idrottsliga ansträngningar i privatlivet för att uttrycka viktiga värderingar och tankar om ”vem de vill bli” som chefer. Idrottsliga strävanden blir på så sätt en källa till förändring i chefsjaget, säger Janet Johansson.
Bedömer andra utifrån sina atletiska ideal
Genom att införliva sportsliga värden med sin förståelse av vad det innebär att vara den ideala ledaren skapar de extremsportande toppcheferna en idealiserad bild av sig själv som atletiska ledare. Och det handlar inte bara om hur de ser på sig själva utan påverkar även hur de ser på värderingar i samhället och i organisationen.
– Detta ideal påverkar även företagskulturen. De sportiga cheferna bedömer inte bara sig själva utifrån de här idealen utan även andra. De vill, av välvilja, gärna påverka alla andra att bli lika hälsosamma och aktiva som de själva är. Men de initierar på så sätt också en urvalsprocess som potentiellt kan leda till upphöjning av vissa människor och uteslutande av andra, säger Janet Johansson.
Generellt är det fler manliga än kvinnliga chefer som idrottar på toppnivå. Men både manliga och kvinnliga chefer använder sina idrottsinsatser i skapandet av en ideal bild av sig själva som ’bra ledare’. Även om det finns vissa olikheter.
Skapar en maskulin idealbild
– Både män och kvinnor skapar en förstärkt ledarskapskultur med hjälp av att prata om sin upplevelse kring sportandet. Manliga chefer skapar en ny typ av maskulin idealbild genom att demonstrera hur de själva springer, åker skidor eller cyklar. För många kvinnliga chefer innebär idrottsinsatsen ett tillstånd där de kan ses som ’lika bra’ som de manliga cheferna, säger Janet Johansson.
I sin studie har Janet Johansson intervjuat 24 företagsledare, i sin avhandling fokuserar hon på fem av dessa i en djupanalys. Gemensamt hos de här ledarna är att de aktivt kopplar sin livshistoria kring sport till sin berättelse om nödvändiga ideala egenskaper för en ledare. Cheferna använder olika uthållighetssporter som en indikation för viktiga ledarskapskompetenser.
Att skapa livsmedel till allt fler människor på jorden är en stor utmaning. Vi behöver hitta nya råvaror, produktionsmetoder och livsmedel som spar miljön och minskar utsläppen av växthusgaser.
Många spännande livsmedelsprojekt pågår som kan ge oss helt nya maträtter och vanor i framtiden. Innovatörer kan finna nya användningsområden för mat som nu slängs, och med ny teknik kan vi få tillgång till mer närodlat och därmed minska transporterna.
Att vi kan äta insekter istället för kött för att få i oss protein har de flesta hört talas om. I Danmark kan man nu köpa till exempel mjölmask, vaxmottslarver och gräshoppor i vissa mataffärer, men i Sverige är det än så länge förbjudet att sälja insekter i livsmedelsbutik. Forskaren Fredrik Gröndahl hoppas och tror att regelverket kommer att ändras:
− Insekter ger protein, växer väldigt fort och man kan snabbt få en stor produktion. Steget till att äta insekter kan visserligen kännas långt i Sverige, men människor i andra delar av världen har alltid ätit insekter. Jag tror att det är en vanesak, säger Fredrik Gröndahl som är docent i industriell ekologi vid KTH i Stockholm.
Alger odlas framgångsrikt i Sverige
Framtidens kost kommer förmodligen också att innehålla alger, och då gärna alger som inte transporteras långt. Fredrik Gröndahl är sedan några år projektledare för ett stort tvärvetenskapligt forskningsprojekt för algodling i Sverige. I projektet Seafarm provodlar forskare makroalger i Kosters skärgård på västkusten.
Ager är gott, alger är bra för hjärnan.
− Vi använder en brunalg som är vanligt förekommande på västkusten och hittills har projektet varit en stor framgång. Vi har lärt oss att odla algerna på ett bra sätt och våra alger används redan utanför vårt projekt. Vi säljer till olika krogar och livsmedelsproducenter, och i höstas serverades en rätt med våra alger på en Nobellunch. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad man kan tillaga med alger, säger Fredrik Gröndahl.
Alger kan till exempel användas i grytor och ger då anrättningen en fylligare smak. De kan också torkas och malas till ett mineral- och vitaminrikt mjöl, och redan nu finns ett företag som tillverkar tångknäckebröd av Seafarms alger. Ett annat företag tillverkar ”tångrom” av dem, som ett alternativ till stenbitsrom för vegetarianer.
− I det asiatiska köket använder man samma sorts alger som vi odlar, till exempel i misosoppa och sjögrässallad. Algen i sjögrässalladen är visserligen grön, men det beror på att man färgat den. Den är egentligen brun.
Alger ger omega-3 för hjärnan
Seafarm är hittills den enda algodlingen i Sverige, men i Asien odlas alger sedan länge. Där är alger basmat och en nyttig sådan. Alger innehåller kolhydrater, proteiner och omega-3-fettsyror som är viktiga för vår hjärna.
− Att fisk är nyttigt beror på att fisk äter alger, eller äter djur som ätit alger. Om vi äter alger istället för fisk, så får vi i oss de nyttiga fetterna direkt från källan, säger Fredrik Gröndahl.
I projektet Seafarm ska allt tas tillvara. Restprodukter från livsmedelsproduktionen ska användas för att tillverka till exempel bioplast, jordförbättringsmedel och biogas.
− Vi räknar med att den biogas vi utvinner kommer att kunna ge tillräckligt med energi för att driva hela processen, så att algodlingen blir klimatneutral. Odlingen kan också ge miljöförbättringar, eftersom algerna suger upp kväve och fosfor som läckt ut i havet, och skapar skrymslen för småfisk, säger Fredrik Gröndahl.
Alger bas för våra förfäders kost?
Ny forskning visar att det kan ha varit alger som våra förfäder i södra Afrika åt när deras hjärnor började utvecklas, inte fisk och skaldjur som man hittills trott.
Sammansättningen av den mänskliga hjärnan och vad som finns i alger överensstämmer väl. Dessutom finns det samband med alger och de bakterier vi har i magen.
Annat som talar för alger åts tidigare än fisk och skaldjur är att de helt enkelt är lättare att få tag i. Algerna kunde de tidiga människorna ju lätt bara vada ut och plocka.
Svenska lupiner är framtidens soja
Lupinböna är en annan spännande råvara som har framtiden för sig. Bönorna är vanliga i Sydamerika och i norra Afrika där de äts som bland annat snacks, men i Sverige har vi ingen tradition av att odla dem. Det går dock utmärkt att odla lupinbönor här.
− Vi tog matlupin till Sverige för sju år sedan och odlar den framför allt i Skåne. Nu vill vi prova att odla matlupin i Mälardalen och längre norrut. Det ska bli intressant att se hur högt upp i Sverige vi lyckas, säger Tomas Erlandsson som är utvecklare på företaget Nordisk råvara.
Den lupin som blommar i våra trädgårdar är giftig och matlupin är en annan växt. Den har många egenskaper som gör den intressant som livsmedel.
− Lupinbönan har väldigt högt proteinvärde och innehåller mycket av de essentiella aminosyror som vi människor inte kan producera själva. Dessutom är den emulgerande och går därför att använda som ersättning för ägg och mjölk i matlagning. Av de baljväxter vi kan odla i Sverige är lupinbönan den som bäst kan konkurrera med soja som ersättning för animaliskt protein, säger Tomas Erlandsson.
Sojabönan trivs bättre i varmare klimat och är inte odlingssäker i Sverige. Eftersom soja måste importeras är det mer klimatsmart att välja närodlad lupin som alternativ till kött. Det minskar de globala transporterna och därmed koldioxidutsläppen.
Framtidens kost lär innehålla mer frukt och grönt än vi äter idag, både för klimatets och hälsans skull. I Sverige är dock odlingssäsongen kort och under stora delar av året är vi beroende av import för att få färska varor. Men så behöver det inte förbli.
Svenska jordgubbar på vintern
Den korta odlingssäsongen i Sverige kan kompenseras med nya frysmetoder för att slippa långväga import av färska varor.
Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod som gör att bladgrönsaker kan frysas in och tinas upp lika färska och fräscha som de var när de var nyskördade.
− Vi har hittills lyckats bra med spenatblad och ruccola. Förmodligen kommer ruccola som frysts med vår teknik att finnas i livsmedelsbutiker inom ett år, säger Federico Gómez som är docent i livsmedelsteknik och lektor vid Lunds universitet.
Normalt spränger iskristaller sönder cellerna i bladen när man fryser dem, men med Federico Gómez teknik tillförs cellerna ett frysskyddande ämne. Det heter trehalos och bildas naturligt i vissa insekter, svampar och grässorter.
− Vi har också arbetat en del med att frysa in bär och har lyckats bra med jordgubbar, särskilt de som är söta. De smakar och ser ut som när de var nyskördade och har samma näringsinnehåll, säger Federico Gómez.
Nya produkter av matavfall
Livsmedelsforskning som den i Lund, där forskare fryser in och tinar upp frukt och grönsaker som vore de färska, kan alltså minska transporterna från sydligare breddgrader. Samtidigt minskar svinnet i kedjan från jord till bord. Om salladen blir nedfryst direkt efter skörd hinner den inte bli dålig innan konsumenten ska äta den. Visst matavfall kommer dock alltid att finnas och även här gäller det att tänka nytt och klimatsmart.
− Matavfall är rikt på vitaminer, proteiner och fiber, och vi bör anstränga oss för att skapa nya produkter av det, säger Federico Gómez.
Som ett gott exempel nämner han Helsingborgsföretaget Rescued Fruit som tillverkar must och marmelad av skadad frukt som annars skulle ha slängts. Andra företag samlar in kasserat bröd från livsmedelsbutiker och bearbetar det till nya produkter. Möjligheterna är många.
− På en av mina kurser skapade studenterna bra livsmedel av övermogna bananer, bland annat bananmjöl och chips. Det handlar om att ge det näringsrika matavfallet ett nytt värde, säger Federico Gómez.
Text: Eva Annell, på uppdrag av forskning.se
DAMOC syftar till att utveckla masterutbildningar för universitet i Sydafrika och Tanzania med fokus på smarta elnät. I Sydafrika har arbetet med att utveckla smarta elnät redan påbörjats vilket också förväntas spridas till andra delar av Afrika. I Tanzania, till exempel, är det ett utpekat mål att tillhandahålla tillförlitlig el till ett rimligt pris för att skapa tillväxt och bekämpa fattigdom.
Datavetenskap tillsammans med Technische Universität Dresden bidrar med expertkunskap och utveckling av kurser och kursmaterial om informationssäkerhet och personlig integritet kopplat till smarta elnät.
Elnät med intelligent styrning
– När man utvecklar smarta elnät så krävs att man sammanför olika typer av kunskaper som till exempel elförsörjning, informationssystem och ekonomi, berättar Hans Hedbom, universitetsadjunkt inom datavetenskap vid Karlstads universitet. Man måste också ta hänsyn till nya säkerhetsrisker så som personlig integritet och hantering av känslig data vilket är ett av våra expertområden.
Smarta elnät är en benämning på elnät med intelligent styrning. Det innebär att man har olika typer av system kopplat till ett elnät, vilka möjliggör bättre planering, mätning och styrning av elförbrukning och elförsörjning samt att koppla på nya, mer miljövänliga och hållbara energikällor.
– Med hjälp av smarta elnät går det bland annat att i realtid mäta hur mycket el som förbrukas vid olika aktiviteter i ett hushåll, till exempel hur mycket el som går åt medan någon blåser håret eller ser på tv, berättar Simone Fischer Hübner, professor i datavetenskap vid Karlstads universitet. I de här systemen bildas och lagras mycket personlig och känslig information vilket kan vara ett säkerhetshot om den hamnar i fel händer.
DAMOC
Projektet DAMOC hade kickoff i slutet av mars 2017, det är finansierat av Erasmus+ och pågår till oktober 2019. Under projektettiden är syftet att ta fram och testköra ett antal kurser till ett masterprogram, bygga upp två laboratorier, utveckla ett antal onlinekurser samt etablera och stärka nätverket mellan de deltagande parterna i projektet.
Partners i projektet är Cape Peninsula University of Technology, Karlstads universitet, Stellenbosch University, Technische Universität Dresden (projektkordinator), The Nelson Mandela African Institution of Science and Technology, Università degli Studi Guglielmo Marconi, University of Dar es Salaam, University of Pretoria.
Denna konflikt har nyligen utvärderats av Simon Kärvemo med flera (institutionerna Vilt, fisk och miljö resp Ekologi på SLU, samt SkogForsk), i en studie som publicerats i det senaste numret av Journal of Applied Ecology. Resultaten visar att förekomsten av skadliga barkborrar och antalet angripna träd är lägre i luckhuggningar jämfört med naturvårdsbränningar, samtidigt som artrikedomen av barkborrar är lika stor vid båda åtgärderna.
I norra Europa finns det över hundra arter av barkborrar där endast ett fåtal har förmågan att döda träd (speciellt utsatta är träd som har nedsatt försvarsförmåga).
Larv, puppa och vuxen individ av granbarkborre. Bild: Wikipedia
– Antalet barkborrearter kan därför användas som ett generellt mått för biologisk mångfald, samtidigt som vissa av arterna kan användas som indikatorer för skogsskaderisken, säger Simon Kärvemo. Vi undersökte hur mångfalden av barkborrar och risken för lokala utbrott av träddödande barkborrar påverkas av naturvårdbränningar och luckhuggningar, inkluderande skapande av död ved.
Fällfångster av barkborrar och antalet träd som angripits utvärderades i sex områden med naturvårdbränningar, sex områden med luckhuggningar och sex områden utan åtgärder (som kontroll).
– Våra resultat visade att artrikedomen av barkborrar ökade lika mycket av naturvårdbränningar som av luckhuggningar, men att endast bränningarna ökade antalet träddödande barkborrar och antalet träd angripna av barkborrar. Av de träddödande arterna var det framförallt dubbelögad bastborre och sextandad barkborre som var av betydelse; två arter som kan angripa levande träd, framför allt om trädens försvar är nedsatt. Den mer fruktade granbarkborren kunde dock inte utvärderas helt tillfredställande i studien på grund av för få fångade individer, säger Simon Kärvemo.
– Om man tänker sig utföra restaurering i områden där en hög risk för skador och utbrott av barkborrar föreligger bör man överväga luckhuggning snarare än bränning.Samtidigt bör man vara medveten om att bränning kan gynna vissa specialiserade och hotade arter på ett sätt som luckhuggning inte gör, konstaterar han.
Kontakt: Simon Kärvemo. Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU samt avd för ekologi och genetik, Uppsala universitet. 018-471 27 56, simon.karvemo@ebc.uu.se
Observationerna visar på en lovande ny teknik för att testa teorier för universums accelererande expansion, om gravitationen och om fördelningen av mörk materia i universum.
Supernovor av Typ Ia, naturens ”standardljus”, har använts i många år av astronomer för att mäta kosmologiska avstånd. Studierna ledde till upptäckten att universums expansion accelererar. Denna sensationella upptäckt tilldelades Nobelpriset i fysik 2011. Ariel Goobar vid Fysikum, Stockholms universitet, ingick då i forskarlaget som leddes av en av Nobelpristagarna, Saul Perlmutter.
Ljusflöde från en avlägsen galax
Nu har Ariel Goobar och forskargruppen vid intermediate Palomar Transient Factory (iPTF), där även Rahman Amanullah, Edvard Mörtsell, Jesper Sollerman och ytterligare sju forskare och studenter vid Stockholms universitet ingår, upptäckt ett sällsynt astronomiskt fenomen. Det rör sig om att ljusflödet från en Typ Ia-supernova i en avlägsen galax förstärks mer än 50 gånger av den fokuserande effekten av materia i siktlinjen. Ljuset från supernovan delas upp i fyra upplösta bilder i ett korsliknande mönster runt den fokuserande/mellanliggande galaxen, halvvägs mellan oss och supernovans värdgalax.
Ljuset från supernovan iPTF16geu och dess värdgalax avböjs och förstärks när det färdas genom krökta rum-tiden runt den framförvarande galaxen. Ljusstrålarna delas i fyra bilder för den punktformiga supernovan. Dessa har detekterats med Hubbleteleskopet. Originalbild: ALMA (ESO/NRAO/NAOJ), L. Calçada (ESO), Y. Hezaveh et al. Redigerad av Joel Johansson.
Att gravitationen kan avböja och fokusera ljus, så kallad gravitationell linsning, förutsades av Einsteins hundra år gamla allmänna relativitetsteori, långt innan sådana mätningar var möjliga. Fenomenet är analogt med avböjningen av ljus i en optisk lins. Vid gravitationslinsning är det rymdens krökning i närheten av massiva kroppar som påverkar ljusets bana. Under 1960-talet föreslog den norska astronomen Sjur Refsdal en metod där mätningen av tidsskillnader mellan bilder från starkt linsade astronomiska fenomen kunde användas för att mäta universums expansionshastighet.
Kombination av två sällsynta händelser
Gravitationellt linsade Typ Ia-supernovor är särskilt användbara för dessa studier eftersom dessa stjärnexplosioner utgör kosmologernas favoritobjekt för att mäta avstånd. Svårigheten har varit att hitta sådana udda fenomen; Typ Ia-supernovor inträffar endast en gång på 500 år i en vanlig galax.
Stark linsning, av det slag som nu hittats, inträffar endast hos en på hundratusen supernovaexplosioner. Kombinationen av två sällsynta händelser ger en synnerligen låg sannolikhet att hitta ett sådant fenomen. Ändå har forskarna just hittat ett sådant fall och dessutom med det relativt enkla teleskopet vid Palomarobservatoriet i Kalifornien. Upptäckten verifierades med Hubbleteleskopet samt med Keckteleskopet i Hawaii och ESO:s Very Large Telescope.
– Att vi lyckades fånga upp hur supernovans ljus delas upp i fyra upplösta positioner ger oss inte bara extremt vackra bilder, men också unika möjligheter att studera effekten av krökningen av rymden kring mindre strukturer än vad som hittills varit möjligt utanför vår egen galax. Eftersom vi vet hur starkt Typ Ia-supernovor lyser, kan vi identifiera de extremt sällsynta fall där ljuset fokuserats av materia i siktlinjen, även utan att använda oss av rymdbaserade eller andra dyrbara högupplösningsteleskop. Vi kan därför leta efter dem över stora delar av himlen, vilket ger oss dramatiskt bättre odds, säger Ariel Goobar vid Fysikum.
En ny gravitationellt linsad supernova varje år
Att lösa upp de fyra bilderna var en utmaning som krävde några av jordens mest avancerade astronomiska instrument.
– Det är som att stå på toppen av Kebnekaise och försöka urskilja de båda strålkastarna på en bil i Hudiksvall, om det hade gått att se så långt, säger Rahman Amanullah, även han forskare vid Fysikum.
Under sommaren uppgraderas teleskopet vid Palomar för att kunna leta efter supernovor mer än tio gånger mera effektivt än idag. Forskarna hoppas då kunna hitta minst en sådan gravitationellt linsad supernova varje år.
– Detta ger oss spännande nya möjligheter att förbättra mätningarna av universum expansion, samt fördjupa oss i studien av gravitationen och mörka materians sammansättning, säger Ariel Goobar.
Studien:iPTF16geu: A multiply-imaged gravitationally lensed Type Ia supernova är publicerad i tidskriften Science. I forskargruppen ingår forskare från bland annat Stockholms universitet och Oskar Klein-centret, California Institute of Technology, University of California, Lawrence Berkeley National Laboratory och Weizmann Institute of Science.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
