– Fler och större träd i skogen ger en ökad konkurrens, berättar Jonas Dahlgren, analytiker vid Riksskogstaxeringen. Virkesförrådet på produktiv skogsmark fortsätter att öka och uppgår idag till drygt 3,1 miljarder kubikmeter, samtidigt som skogsmarksarealen är i stort sett oförändrad. Detta innebär att vi har fått tätare skogar, och på grund av detta ser vi att markvegetationens täckningsgrad har minskat med ca 10 procent sedan 1999. För t.ex. blåbärsris är minskningen drygt 20 procent.
Bärproduktion Utöver information om markvegetation har den officiella statistiken om tillstånd och förändring i skogen i år även utökats med en fördjupad redovisning av skogsskador samt uppgifter om bärproduktion.
– För första gången redovisar vi i år den totala blåbärs- och lingonproduktionen som en del av den officiella statistiken, säger Per Nilsson, redovisningsansvarig vid Riksskogstaxeringen. Under år 2016 producerades det 639 miljoner kilo blåbär i våra skogar. Det motsvarar drygt 60 kg per invånare.
Förutom presentationer av den officiella statistiken i tabeller, diagram och kommentarer, finns i årets Skogsdata ett temaavsnitt som visar uppgifter om skogsmarkens kolförråd. Temaavsnittet bygger på uppgifter från Markinventeringen, som samlar in information om markförhållanden och markkemi på Riksskogstaxeringens permanenta provytor med tio års återinventeringsintervall.
Mycket kol i skogen – Det finns stora mängder kol i svensk skogsmark, berättar Johan Stendahl, programchef för Markinventeringen och författare av årets temaavsnitt. Kunskapen om kolförrådets storlek och variation är viktig när vi ska ta fram strategier för hur man långsiktigt ska sköta skogarna ur ett klimatperspektiv.
Kolförrådet varierar inom markprofilen, med trädbeståndets utveckling och mellan olika platser och regioner. Det finns bland annat en kraftig förändring i förrådets storlek från södra till norra Sverige, med mer kol lagrad i marken i söder.
Publikationen Skogsdata 2017 är kostnadsfritt tillgänglig som pdf via Riksskogstaxeringens hemsida. Där finns även ingångar till vår statistikportal och till vårt interaktiva analysverktyg TaxWebb.
Vad är Riksskogstaxeringen?
Riksskogstaxeringen är en årlig landsomfattande stickprovsinventering av skog och mark i Sverige som utförs av SLU i Umeå. De insamlade uppgifterna används bland annat till att producera officiell statistik om tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Riksskogstaxeringens data används även för uppföljning och utvärdering av aktuell skogs-, miljö- och energipolitik.
Kontakt:
Per Nilsson, redovisningsansvarig, Riksskogstaxeringen, SLU, e-post: per.nilsson@slu.se, tel 090-786 84 72
Jonas Dahlgren, analytiker, Riksskogstaxeringen, SLU, e-post: jonas.dahlgren@slu.se, tel 090-786 82 93
Johan Stendahl, docent, Institutionen för mark och miljö, SLU, e-post: johan.stendahl@slu.se, tel 018-67 38 01
Kartor över kolförrådet i organiska horisonten, mineraljorden till 50 cm och sammanlagt. Produktiv skogsmark exkl. histosoler (torvjordar), nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddade från skogsbruk. Markinventeringen, 2003–2012. Illustration: Riksskogstaxeringen, SLU
Kartor över kolförrådet i organiska horisonten, mineraljorden till 50 cm och sammanlagt. Produktiv skogsmark exkl. histosoler (torvjordar), nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden skyddade från skogsbruk. Markinventeringen, 2003–2012. Illustration: Riksskogstaxeringen, SLU
EU kräver att byggnader ska använda mindre energi och för att möta dessa krav gör vi byggnaderna mer lufttäta. Men när man använder vanliga metoder för ventilering så uppstår det problem med för täta byggnader.
– Mot slutet av dagen i ett sådant hus börjar man känna sig yr och trött. Förkylningar och allergier ökar, hälsan och produktiviteten påverkas av luftkvaliteten. Dessutom är energikostnaden för ventilationen mycket hög, säger Alan Kabanshi, forskare vid Högskolan i Gävle.
Detta är vanliga symptom i öppna kontorslandskap, cafeterior och klassrum, platser där det finns många människor.
Skön känsla av en sval bris
Gävleforskarna har utvecklat ett helt nytt sätt att ventilera. Luftströmmar som kommer och går, via små munstycken som ger ett högt tryck, riktade ovanför huvudet på de sittande.
– Du får en skön känsla av en sval bris och det känns som om du stod ute, där den sköna brisen blåser mot dig. Du får denna känsla eftersom luften kommer stötvis, denna upplevelse får du inte om luften kommer i en jämn ström.
– Undersökningar visar att arbetsprestationerna förbättras och att man uppfattar luften i rummet som mycket fräschare.
Stor besparing
Metoden minskar kostnaden för ventilationen, vilket är den stora kostnaden, med upp till 60 procent. Den är ett resultat av att kostnaden för att kyla minskar, då luftstötarna verkar kylande.
– Detta är helt ny forskning, ett system som ventilerar med avbrott/pauser. Det ger speciellt bra effekt för stora arbetsplatser där många människor finns. I och med att luften kommer direkt till där man andas, kan man spara all denna energi.
Enligt Alan Kabanshi behövs mer forskning innan implementering och kommersialisering av systemet.
Avhandling:
Experimental study of an intermittent ventilation system in high occupancy spaces
Att människor överskattar sin förmåga och att män gör det i större grad än kvinnor har tidigare forskning visat. Det unika med den här studien är tillgången till återkoppling.
– En långdistanslöpare tränar regelbundet och har ofta god koll på sin löptid. Därmed bör hen också ha korrekta förväntningar inför ett tävlingslopp. Men min studie visar att så inte är fallet. Löpare överskattar sig själva och manliga löpare är överlag mer tidsoptimistiska än kvinnliga, säger Mitesh Kataria, som i huvudsak bedriver forskning inom beteendefrågor.
I sin studie har Mitesh Kataria samlat information från tio långdistanslopp, vilket innebär lopp på minst 21,1 km, däribland Göteborgsvarvet, Lidingöloppet och Stockholm maraton. Löparna har inför loppet fått registrera sin förväntade sluttid, vilken sedan har jämförts med den faktiska tiden. Resultat är tydligt: i samtliga lopp uppger män en snabbare förväntad sluttid än faktisk sluttid.
Män överskattar sin egen förmåga
Enligt Mitesh Kataria ska man vara försiktig med att överföra slutsatserna till andra områden men då övertro till sin egen förmåga kan anses vara ett karaktärsdrag kan det generera ett relativt konstant beteendemönster.
– Fenomenet att män tenderar att överskatta sin förmåga kan gälla även utanför löparbanan, exempelvis på arbetsmarknaden. Där vore det intressant att i förlängningen undersöka om mäns tendens till att överskatta sig själva till viss del kan förklara lönegapet mellan män och kvinnor.
En av studiens slutsatser är att vi människor inte presterar i den nivå vi säger oss göra.
– Vill vi i exempelvis en anställningssituation veta hur produktiv en person är bör vi hellre göra ett test där hen får visa sina förmågor. Låt hen ”walk the walk” istället för ”talk the talk”. För om vi endast lyssnar till vad hen säger om sig själv riskerar vi att favorisera männen, säger Mitesh Kataria.
Undersökningen är baserad på drygt 5000 löpare. Löparna uppskattade sin sluttid inom ramen för en kampanj arrangerad av en svensk tågoperatör samt löparsajt ett par dagar före respektive lopp. De löpare som bäst uppskattade sin tid hade chans att vinna gratis resor.
Kontakt:
Mitsh Kataria, docent, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet mitesh.kataria@economics.gu.se, 031-786 13 52Marie Andersson, kommunikatör, Institutionen för nationalekonomi marie.andersson@economics.gu.se, 031-786 13 49
Svår sepsis drabbar årligen cirka 25 000 människor i Sverige. Det är ett allvarligt tillstånd med organpåverkan till följd av en infektion i kroppen. Förutom att ge antibiotika och stöttande behandling av sviktande organfunktioner, finns idag inga specifika läkemedel för behandling av sepsis.
Det är forskaren Sara Cajander vid Region Örebro län som har studerat den nya metoden att mäta immunsvaret vid sepsis.
– När en patient med svår sepsis har överlevt den kritiska första fasen är faran ändå inte över. Vissa patienter har svårt att läka ut sina infektioner och drabbas av nya infektioner som vanligen endast drabbar patienter med nedsatt immunförsvar. I framtiden tror vi att dessa kan få hjälp med anpassad behandling för att stimulera immunsvaret, säger Sara Cajander, specialistläkare på infektionskliniken på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Risken att få nya infektioner efter sepsis
Sepsis är ett allvarligt tillstånd med hög risk för död. Trots att få svenskar känner till begreppet orsakar sepsis fler dödsfall per år än våra tre vanligaste cancerformer bröst-, prostata- och tarmcancer, tillsammans. Forskning har visat att de patienter som idag överlever den akuta fasen av svår sepsis löper en risk för att få nya infektioner vilket ökar risken för ogynnsamt förlopp med förlängd vårdtid och sena dödsfall.
Detta tillstånd kallas sepsis-inducerad immunsuppression och innebär att immunsystemet efter en sepsis blir utmattat och reagerar försvagat vid kontakt med nya bakterier eller att det inte står emot att trycka ned virus som normalt sett är vilande i kroppen. Detta är ett problem eftersom sekundära infektioner oftare orsakas av bakterier eller virus som är svåra att behandla.
Målsättningen är därför att identifiera patienter med ett försvagat immunsystem för att ge behandling som återställer ett normalt fungerande immunsvar, så kallad immunstimulering. Problemet idag är hur man tidigt ska kunna upptäcka vilka sepsisdrabbade patienter som kommer att utveckla sepsis-inducerad immunsuppression.
Blodprov kan identifiera vilka som kommer att drabbas
– Andra forskare har visat att blodprov som mäter monocytcellers uttryck av HLA-DR kan identifiera patienter som utvecklar sepsis-inducerad immunsuppression. Patienter med kvarstående lågt HLA-DR uttryck under förloppet av sepsis antas löpa risk för att drabbas av nya infektioner och högre risk för död, säger Sara Cajander.
I sin avhandling har hon studerat hur detta protein varierar över tid hos patienter med växt av bakterier i blodet.
– I min forskargrupp har vi kommit fram till att detta proteinuttrycket varierar mycket mellan olika patienter och över tid under sjukdomsperioden. Vi kunde se ett intressant fynd att uttrycksmönstret över tid samvarierar med vilken sorts bakterieinfektion patienten drabbades av, säger Sara Cajander.
Avhandlingen visar att den metod som används för mätning av HLA-DR idag innebär svårigheter att göra större studier då den kräver direkt omhändertagande och analys inom fyra timmar.
Alternativ mätmetod där proverna kan frysas
– Istället har vår forskargrupp studerat om uttrycket av HLA-DR kan mätas genom en alternativ mätmetod som tillåter att prover kan frysas ned och analyseras vid ett senare tillfälle. Resultatet visade att HLA-DR-uttrycket mätt med PCR-baserad teknik samvarierade med HLA-DR-uttrycket mätt med traditionell teknik, säger Sara Cajander.
Genom resultaten av avhandlingsarbetet hoppas hon kunna bidra till fortsatt forskning med utveckling av PCR-baserade tekniker för att studera immunsvar vid sepsis.
– Dessutom ger avhandlingens resultat stöd för att framtida sepsisstudier av immunsvaret bör ta större hänsyn till vilken typ av bakterie som har orsakat infektionen. Infektioner orsakade av bakterier med risk för långdragna förlopp vore de mest intressanta att prioritera i framtida behandlingsstudier med immunstimulering, säger Sara Cajander.
Monocyter – En celltyp i blodet som dirigerar funktionen av övriga immunceller och som är viktig för avdödning av bakterier. HLA-DR – Human leukocyte antigen-D related. Protein på cellytan av immunceller som presenterar antigen (delar av bakterier) för T-celler. En viktig del för ett fungerande immunförsvar vid bakteriella infektioner. PCR-baserad teknik (Polymerase chain reaction). Den aktuella metoden använder en molekylärbiologisk teknik som mäter mängden RNA i blod kodande för byggstenar till HLA-DR-proteinet.
Kontakt: Sara Cajander, specialistläkare vid Infektionskliniken,
Universitetssjukhuset Örebro, Region Örebro län sara.cajander@regionorebrolan.seTelefon: 070 – 226 10 26
Stress inom vården är inte ovanligt, ändå är det minimalt med fokus på detta under utbildningstiden. Marja van Vliet har i sin avhandling jämfört hur studenter som fått lära sig mindfulness och meditation hanterar stress jämfört med dem som inte lärt sig teknikerna.
Resultatet visar att de studenter som deltagit i undervisning kring mindfulness upplever mindre stress än de som inte deltagit i kursen, även ett år efter att kursen avslutats.
Stress och känsla av otillräcklighet vanlig
Marja van Vliets forskning visar att studenterna upplever att de har nytta av utbildningen i mindfulness. Studenterna i studien uppger att de inlärda strategierna hjälper dem att vara medvetet närvarande i sina liv och i relationer med andra människor. Och att de har lättare att få kontakt och känna empati för andra personer i sin omgivning än innan, berättar Marja van Vliet.
– De här resultaten är viktiga även för praktiserande vårdpersonal generellt eftersom de ofta känner sig stressade och otillräckliga, säger hon.
Sjuksköterske- och läkarstudenter både i Sverige och Nederländerna har deltagit i undersökningen. Ett nästa steg för fortsatt forskning är redan påbörjat med distriktsläkare i Nederländerna.
Marja van Vliet disputerar i hälsovetenskap 19 maj 2017, kl 10.00–13.00, sal E408 vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall
Kontakt: Marja van Vliet är doktorand i ämnet Hälsovetenskap, E-post: Marja.vanvliet@miun.se Tfn: 0031 626 97 5225
– Jag hoppas att mina resultat ska inspirera praktiker på fältet till att reflektera över hur de själva agerar. Avhandlingen kan också användas som diskussionsunderlag i lärarutbildningen och för kollegialt lärande, säger Björn Tolgfors som nu lagt fram sin avhandling i idrottsvetenskap vid Örebro universitet.
Han har undersökt hur fem olika versioner av BFL, bedömning för lärande, tar sig uttryck i praktiken genom en serie gruppintervjuer med idrottslärare, kombinerat med enskilda intervjuer med både lärare och elever. Dessutom har han observerat lektioner på såväl högskoleförberedande som yrkesförberedande gymnasieprogram.
Magkänslan och försämrad rättssäkerhet
Björn Tolgfors förklarar att ”magkänslan” hos idrottslärarna tidigare ofta fått styra i bedömningspraktiken, vilket äventyrat elevernas rättssäkerhet.
– Min avhandling tyder på att BFL i olika former istället kan bidra till elevernas lärande och vara en röd tråd mellan mål, innehåll och bedömning, säger Björn Tolgfors.
Han har med sina studier av hur undervisningen i idrott och hälsa på gymnasiet fungerar i verkligheten sett hur lärarna intar olika roller, som ger olika förutsättningar för eleverna. Eleverna påverkar i sin tur lärarnas undervisning vilket innebär att ämnesinnehållet tar form genom ett slags förhandling mellan lärare och elever i praktiken.
– Det spelar till exempel stor roll om läraren väljer att agera coach och ge individanpassad feedback till självständiga och kreativa elever som förväntas ta eget ansvar för att nå målen. Eller – om läraren ger samma standardiserade feedback till alla elever, med hjälp av bedömningsmatriser via en lärplattform, ungefär som en administratör av en datoriserad bedömningspraktik.
Möjlighet att kritiskt reflektera över sin egen undervisning
Insikter om hur olika former av BFL fungerar ger lärarna möjlighet att kritiskt reflektera över sin egen undervisning och förhållningssättet till elever med olika behov och förutsättningar.
– Det handlar för lärarna om att hitta en balans mellan att främja elevernas lärande och en likvärdig bedömning, säger Björn Tolgfors som konstaterar att likvärdighet inte får förväxlas med likriktning i detta ”kroppsliga” ämne.
– Om vi ser individens och gruppens utveckling som hälsofrämjande faktorer är det befogat att anpassa undervisningen och bedömningen till eleverna, och inte eleverna till kunskapskraven, säger Björn Tolgfors och pekar på BFL som ett bra sätt att uppfylla detta strävande.
Anledningen till att tandvården förbiser patienter med RMD kan vara relaterat till problem med kliniskt beslutsfattande, enligt forskning från Umeå universitet.
– De viktigaste resultaten från våra studier av tandvården inom framförallt Västerbotten är att vi nu har ett vetenskapligt stöd för att screeningfrågorna fungerar, säger Anna Lövgren, som är doktorand vid Institutionen för odontologi och författare av avhandlingen.
– Resultaten kan bidra till att stärka kliniskt verksamma tandläkare i sin beslutsprocess för dessa patienter. På sikt borde vi då kunna se minskade skillnader mellan förväntat vårdbehov och given, utförd behandling.
Fler kvinnor har problem med käken
Anna Lövgren har utifrån ett stort befolkningsunderlag från Västerbotten utvärderat förekomsten av TMD. Tillståndet drabbar ungefär 10 procent av den vuxna befolkningen och majoriteten kan behandlas framgångsrikt inom tandvården.
Patienterna har besvarat screeningfrågorna i samband med en undersökning i Folktandvården. Resultaten visar att en betydande andel av befolkningen, framför allt kvinnor i arbetsför ålder, har symtom på smärta och funktionsstörning i käksystemet. Andelen med dessa symtom ökar under tonåren och framförallt bland flickor.
Kvinnor svarar ja på frågorna signifikant oftare än män i alla åldrar, utom i början och slutet av livsspannet. Den högsta prevalensen av positiva svar noterades för kvinnor i fertil ålder. Mönstret över livsspannet är jämförbart med det för andra belastningsrelaterade smärttillstånd såsom exempelvis ryggsmärta.
Kunskapsbrist eller tidsbrist
Frågorna är lämpliga som screeningmetod för att identifiera patienter som bör erbjudas en fördjupad utredning. Anna Lövgren visar att i allmänbefolkningen kvalificerar 74 procent av dem som svarat ja på minst en fråga även för en TMD-diagnos.
Resultaten visade också att de som svarat nej på samtliga frågor med stor sannolikhet inte kvalificerar för en TMD-diagnos. Resultaten från Västerbotten-studien visade samtidigt att två tredjedelar av patienterna inom allmäntandvården som svarat ja på minst en fråga inte får ett omhändertagande enligt deras tandvårdsjournaler. Detta kan tyda på att det finns kunskapsbrist eller tidsbrist bland allmäntandläkare och som leder till att symtom på smärta och funktionsstörningar i käksystemet förbises vid patienternas ordinarie undersökningar i tandvården.
– Det känns inspirerande att vi nu har ett vetenskapligt stöd för att screeningfrågorna är mycket lämpliga som beslutsstöd i tandvården. Utmaningen är nu att få tandläkare att använda beslutsstödet på bred front för att kunna hjälpa patienterna och höja kvaliteten i patientomhändertagandet, säger Anna Lövgren.
Anna Lövgren kommer från Umeå. Hon arbetar som tandläkare på Klinisk Oral Fysiologi, Tandläkarhögskolan, Umeå.
TMD Funktionsstörningar i käksystemet (temporomandibular disorders, TMD) är en gemensam benämning på sjukdoms- och smärttillstånd samt funktionsstörningar i käklederna, tuggmusklerna, tänderna och de närliggande vävnaderna.
De vanligaste symtomen vid TMD är ljud från käklederna, smärta i käklederna eller tuggmusklerna, begränsad gapning och störningar i underkäkens rörelseförmåga. Andra symtom är bland annat huvudvärk, ansiktsvärk och öronvärk.
Kontakt: Anna Lövgren, Institutionen för odontologi, Umeå universitet. Telefon: 070-310 32 14. E-post: anna.lovgren@umu.se
Rapsolja tillverkas av de svarta små fröna från rapsplantan. Av tre kilo frön får man ett kilo olja medan resterande två kilo pressrest torkas till pellets och ges till kor och grisar.
Av en tillfällighet upptäckte livsmedelsforskarna Marilyn Rayner och Karolina Östbring vid LTH, Lunds universitet att resterna innehåller flera högkvalitativa proteiner, bland annat flera livsnödvändiga aminosyror som är finns i soja men är sällsynta i andra vegetabiliska livsmedel. Dessutom blev de varse att rapsproteinerna innehåller det funktionella proteinet oleosin, vilket ökar möjligheten att få till en bra och saftig konsistens på rapsproteinet.
Bismak av gräs
– När jag och mina kollegor Marilyn Rayner och Ingegerd Sjöholm började kolla på varför rapsresten inte användas som människoföda sa vi till oss själva ”antingen är vi dumma i huvudet. Eller så är vi något stort på spåren”, berättar Karolina Östbring, livsmedelsforskare vid LTH.
En möjlig förklaring, blev de varse, till att rapsmassan tidigare ansetts olämplig är att den innehåller det oönskade ämnet glukosinolat. I tarmen bryts glukosinolatet ner till ett ämne som i större mängder kan påverka sköldkörteln negativt. I det rapstäta Kanada funderade man på 80-talet att förädla rapsproteinet men la ner planerna på grund av glukosinsolatet.
– Men sedan dess har filtreringstekniken utvecklats enormt. Vi är ganska så övertygade om att det idag går att filtrera bort glukosinolatet. Vår process är dessutom vattenbaserad vilket är en fördel eftersom de oönskade ämnena är vattenlösliga och på så sätt till viss del avskiljs när proteinerna plockas ut från rapspressresten, säger Karolina Östbring.
Hur smakar det, då?
Jo, det finns en bismak av gräs som Karolina Östbring och hennes kollegor arbetar på att mildra.
– Filtreringstekniken kommer in också här. Smaken sitter polyfenoler som finns på insidan av skalet. Genom att finjustera malningsgraden går det sedan att avskilja skalresterna i filtreringsprocessen så att skalresterna inte åker med, säger hon.
Samtidigt tror hon att vi konsumenter framöver får vänja oss vid en bismak av växter.
– Tänk på flytande havre eller sojamjölk, de smakar ju lite havre respektive soja, säger hon.
Raps i stället för soja För proteinskiftet, som skiftet från kött-protein till växt-protein kommit att kallas, kommer också till Sverige snart, tror hon.
– I USA nådde man år 2012 ”peak meat” då köttkonsumtionen enligt statistiken för första gången minskade jämfört med föregående år. Den trenden kommer säkerligen också till Sverige snart. Redan nu har köttätandet stannat upp i Sverige och ökar inte lika kraftigt som tidigare år. Vi närmar oss ”Peak meat”.
I projektet samarbetar forskarna med odlare, inte minst Gunnarshögs gård på Österlen. Också industrin har visat intresse.
– Odlarna är så klart mycket intresserade av att utnyttja det de skördar så långt möjligt. Idag säljer bonden rapspressresterna för två kronor per kilot. Om de kunde sälja pressresterna som råvara till nya produkter skulle försäljningspriset öka mycket. Det blir en win-win-situation där vi utnyttjar jordens resurser bättre samtidigt som vi förbättrar ekonomin och slipper importera så mycket soja.
Om allt går som planerat, kan produkten finnas på marknaden inom några år. Industriellt samarbete pågår och vetenskapliga artiklar är på gång.
I studien, som presenteras i Molecular Psychiatry, har forskare vid Karolinska Institutet mätt hur ansamlingar av det patologiska proteinet tau sprids i hjärnan under förloppet av Alzheimers sjukdom. Resultaten visar att ansamlingen och spridningshastigheten varierar påtagligt mellan olika individer och att stora mängder tau i hjärnan kan kopplas till ett sämre episodiskt minne.
Tau försämrar cellernas funktion med sämre minne som följd och är därför en attraktiv måltavla för vaccinforskare. Professor Agneta Nordberg vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet har tillsammans med sin doktorand Konstantinos Chiotis och övrig forskargrupp använt den hjärnavbildande tekniken positronemissionstomografi (PET) för att mäta spridning av tau-ansamlingar. De har även mätt de amyloida placken som förekommer vid Alzheimers sjukdom och kartlagt hjärncellernas energiomsättning med PET.
I den aktuella studien har forskarna bland annat undersökt hur dessa tre parametrar förändras under sjukdomsförloppet.
Troligen först – Det har varit en internationell kamp om att kunna mäta tau-spridning och troligen är vi först. Ingen har tidigare rapporterat hur tau-ansamling sprids efter 17 månader i sjukdomsförloppet. Resultaten kan öka förståelsen av tau-ansamling i Alzheimers sjukdom, hjälpa den pågående forskningen om att mäta effekten av vacciner mot tau, men också möjliggöra tidig diagnostik, säger Agneta Nordberg.
PET-undersökning visar tau-ansamlingar i hjärnan på en patient med tidig alzheimer. De varma färgerna markerar regioner med stora mängder tau, samt visar skillnaden i spridning mellan patientens första undersökning och efter 17 månader. Bild: KI
I studien ingick 16 patienter i olika stadier av Alzheimers sjukdom från Minnesmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Patienterna genomgick förutom neuropsykologiska tester av minnet även flera PET-undersökningar med 17 månaders mellanrum. Alla 16 i studien hade riklig förekomst av amyloida plack i hjärnan. Men när det gäller tau varierade det påtagligt mellan individerna och även med vilken hastighet tau-ansamlingen hade brett ut sig i hjärnan.
Påverkar händelseminnet – Vi såg också en stark koppling mellan ökad tau-ansamling i hjärnan och ett sämre episodiskt minne. Det skulle kunna vara en förklaring till att förloppet av Alzheimers sjukdom varierar så mycket mellan olika patienter. Däremot tycktes tau inte ha så stor betydelse för det globala generella minnet som bättre kan relateras till hjärnans energiomsättning, säger Agneta Nordberg.
Studien har gjorts i samarbete med Uppsala Universitet där PET-undersökningarna har utförts.
Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Stockholms läns landsting (SLL) ALF-projektmedel, Strategiska forskningsområdet neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Stiftelsen För Gamla Tjänarinnor, Axel Linders Stiftelse, Gun och Bertil Stohnes Stiftelse, KI:s fonder, Hjärnfonden, Alzheimerfonden, Demensfonden, Wenner-Gren Stiftelserna, KTH – SLL forskningsanslag och EU:s forskningsprojekt INMiND.
Kontakt:
Agneta Nordberg professor i klinisk neurovetenskap, Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, tel: 08-585 85467, mobil: 0705-107 685, e-post: Agneta.K.Nordberg@ki.se.
Forskarna bakom den aktuella studien har tagit hjälp av ett gäng zebrafinkar för att studera magnetkompassen hos så kallade stannfåglar, det vill säga sådana arter som inte säsongsflyttar. Zebrafinkar är populära som burfåglar i många hem. Ursprungligen kommer de från Indonesien och Australien där de letar föda på ett nomadiskt sätt.
– Vi ville veta hur orientering via en magnetkompass fungerar hos en sådan icke-migrerande fågel, säger Atticus Pinzón-Rodríguez, forskarstudent i biologi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Behändig burfågel För forskare är zebrafinken en behändig burfågel att jobba med då man vill utföra beteendestudier under kontrollerade former. Därför har Biologiska institutionen ett antal zebrafinkar på fältstationen Stensoffa utanför Lund.
I den aktuella studien har forskarna tittat närmare på zebrafinkarnas förmåga att utnyttja jordklotets magnetfält och vilka olika egenskaper denna inbyggda magnetkompass har. Resultaten visar att zebrafinkarna använder en magnetkompass med mycket liknande funktioner som flyttfåglar har, det vill säga med ett väldigt specifikt ljusberoende och därmed en känslighet för olika färger och ljusintensiteter.
Använder kompass – Våra resultat visar att magnetkompassen är en mer generell mekanism som finns hos både flyttfåglar och stationära fåglar. Det verkar som att även om zebrafinkar inte företar långa förflyttningar kan de fortfarande ha möjlighet att använda magnetkompassen för lokala orienteringsuppgifter, säger Atticus Pinzón-Rodríguez.
Även om magnetkompassen hos fåglar har studerats av forskarvärlden under lång tid är förståelsen för hur den fungerar fortfarande mycket ofullständig, konstaterar Atticus Pinzón-Rodríguez. Den aktuella studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Journal of Experimental Biology.
Kontakt:
Atticus Pinzón-Rodríguez, forskarstudent vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, tel 046-222 93 29, 076-596 14 14, epost:atticus.pinzon_rodriguez@biol.lu.se
– Bra munhälsa är viktigt för alla, men för barn med funktionsnedsättningar kan det vara extra viktigt. Dålig munhälsa kan förvärra en funktionsnedsättning och vice versa. Och ett barns intellektuella kapacitet och fungerande har stor betydelse för hur tandvården kan utföras, säger Johanna Norderyd.
Johanna Norderyd är specialist i barntandvård vid Kompetenscenter för sällsynta odontologiska tillstånd vid Odontologiska Institutionen i Jönköping. Hon har lång erfarenhet av att möta barn med funktionsnedsättningar och har saknat ett vetenskapligt sätt att beskriva helhetsperspektiv.
Barnets medicinska diagnos ger inte tillräcklig information om hur barnet kommer att fungera i tandvården. Genom att komplettera med information om hur barnet fungerar i olika situationer, ett så kallat biopsykosocialt perspektiv, så ökar möjligheterna till god tandvård.
Vidga perspektivet – Den medicinska diagnosen säger inte allt. Att barn är kariesfria i statistiken berättar inget om vilket jobb som har lagts ned. Mitt syfte har varit att vidga perspektivet på både munhälsa och omhändertagande och visa att det finns andra sätt att beskriva hur det är.
Den internationella studien omfattar barn med funktionsnedsättning från Argentina, Frankrike, Irland och Sverige. I arbetet har Johanna Norderyd använt sig av ICF-CY, som är världshälsoorganisationen WHOs internationella klassifikation för funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. En checklista för oral hälsa baserad på ICF-CY fylldes i genom intervjuer med barnen och deras föräldrar. Detta kompletterades sedan med journaluppgifter om barnens munhälsa och utförd tandvård.
Specialisttandvård Johanna Norderyds avhandling beskriver samband mellan god munhälsa, tandvård och barns fungerande. En tidig remiss till specialisttandvård verkar till exempel vara gynnsamt för den orala hälsan hos barn med funktionsnedsättningar.
– Studien visar även att finns stora fördelar med att samordna flera olika vårdinsatser – alltså inte bara tandvård – i samband med narkos. Möjligheten till narkos är en viktig faktor för att kunna ge barn med funktionsnedsättningar samma förutsättningar till god tandvård som andra barn.
Johanna Norderyds arbete kommer att få betydelse även i ett internationellt perspektiv. ICF-CY är en omfattande klassifikation och därför pågår arbetet med att fram en mindre uppsättning av kategorier speciellt utvalda för oral hälsa. Delar av resultaten ingår i detta arbete som beräknas vara klart 2019.
Johanna Norderyd försvarade framgångsrikt sin avhandling ”A biopsychosocial approach to functioning, oral health and specialist dental health care in children with disabilities – Swedish and international perspectives” vid disputationen den 12 maj.
Kontakt: Johanna Norderyd, tel 0709-569282.
– Forskningen visar att man kan använda samma teknik som i torktumlaren och bergvärme för att minska elförbrukningen i en diskmaskin, säger Peder Bengtsson doktor i miljö- och energisystem. Vi har byggt om en vanlig hushållsdiskmaskin med värmepumpskomponenter. Testerna visar på en halvering av elförbrukningen för en värmepumpsdiskmaskin jämfört med en konventionell diskmaskin.
Värmepumpar i mycket
I dag sitter det en värmepump i många vanliga produkter. De flesta används för att skapa kyla. Mat kyls i affärens kyldiskar och i våra kylskåp och frysar. Vid skridskoåkning skapas isen av ett värmepumpssystem.
En annan användning för värmepumpsteknik är att skapa värme. Vid bergvärme är det ett värmepumpsystem som hämtar energi i marken och värmer upp huset. Ett annat exempel är torktumlare. Idag är det nästan uteslutande värmepumpstorktumlare som säljs på marknaden trots att de precis som jord- och bergvärme är dyrare i inköp. Besparingen i elförbrukning är så stor att konsumenten tjänar på värmepumpsalternativet på lång sikt.
Energi flyttas och lagras
I en diskmaskin med värmepump hämtas energin från en vattentank på cirka tre liter. Vid uppvärmningen av diskgodset och diskvattnet kyls samtidigt vattnet i tanken så att is bildas. Det mesta av energin hämtas vid fasövergången från vatten till is i vattentanken. När sköljningen i diskmaskinen är klar är diskmaskinen och diskgodset varmt och vattentanken fylld med is. Därefter sker torkningen av diskgodset. I en värmepumpsmaskin används ytan på den isfyllda vattentanken för att torka diskgodset. En fläkt transporterar varm fuktig luft från diskmaskinen mot den kalla ytan där vatten från den fuktiga luften kondenserar. När torkningen är slut har all is i vattentanken smält och både diskmaskin, diskgods och vattentank har en temperatur på cirka 20 grader.
– Istället för att förbruka energi så flyttas och lagras energi under en diskcykel. Det som sker är att energi transporteras från vattentanken till diskgodset under diskningen och sedan tillbaka igen från diskgodset till vattentanken under torkningen, säger Peder Bengtsson.
Bra miljöval
I en värmepumpsdiskmaskin måste man lägga till värmepumpskomponenter. Forskning har dock visat att 90 procent av hushållsprodukternas miljöpåverkan uppstår vid användning av produkterna, främst genom elförbrukning. Endast en tiondel sker vid tillverkning.
– En stor grupp konsumenter är beredda att betala lite extra för en produkt om de kan göra ett bra val för miljön. I det fallet går det att göra en parallell mellan en diskmaskin och bergvärme. I båda fallen är värmepumpsalternativet dyrare i inköp men man sparar in det med en lägre elförbrukning efter cirka fem år. Därefter är värmepumpen rena sparbössan, säger Peder Bengtsson.
Forskningen har genomförts inom Vipp forskarskola vid Karlstads universitet och finansierats av företaget Asko Appliances AB i Lidköping samt KK-stiftelsen.
Kontakt:
Peder Bengtsson, doktor i miljö- och energisystem på Karlstads universitet, tel 0703 228 905, epost: peder.bengtsson@kau.se
Forskningen visar även att cellernas upptagsvägar har en skyddande effekt vid skador på cellytan som orsakats av ett bakteriellt toxin.
– Behovet av läkemedel som på nya sätt angriper och behandlar infektioner är stort. Ett sätt kan vara att utveckla läkemedel som på olika sätt påverkar hur patogener interagerar med och påverkar cellens upptagssystem på cellytan, säger Lars Nygård Skalman, som är doktorand vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik och författare av avhandlingen.
Cellerna har flera olika endocytosvägar
Cellerna i kroppen kan ta upp näringsämnen men också reglera kompositionen av cellytan genom en transportprocess som kallas endocytos. Under denna process bildas inbuktningar i cellmembranet vilka sedan knoppas av som små blåsor, så kallade vesiklar.
En typisk human cell har flera olika typer av så kallade endocytosvägar. De olika vägarna används i olika situationer, regleras av olika proteiner samt varierar i både uppbyggnad samt i hur de aktiveras av olika typer av signaler. Forskning har kopplat endocytiska processer till flera allvarliga sjukdomar som muskeldystrofi, neurodegenerativa sjukdomar och cancer.
Dessa endocytiska processer är också viktiga vid infektioner eftersom virus, bakterier samt de infektionsframkallande toxiner och membranvesiklar som utsöndras av bakterier alla binder till olika molekyler på cellytan och därmed kapar specifika endocytosvägar för att ta sig in i våra celler.
Fluorescensmikroskopibild som visar flera viruspartiklar (gröna prickar) som tagits upp i vesiklar (blåa prickar) inuti i en cell från ögat (rött visar actincytoskelettet i cellen). Bild: Lars Nygård Skalman
– Vår forskning visar att cellens endocytiska processer är av stor vikt i interaktionen med patogener och dess utsöndrande substanser. Genom att använda olika biokemiska och mikroskopibaserade metoder har vi kartlagt hur olika endocytosvägar är involverade i upptag av patogener men också vid reparation av cellmembranet, säger Lars Nygård Skalman.
Magsårsbakterien tar sig in i cellen via endocytosvägar
I sin avhandling visar Lars Nygård Skalman hur ögonviruset adenovirus 37 orsakar infektion i hornhinnan genom att interagera med specifika integriner, vilka är en typ av vidhäftningsproteiner på cellytan. Interaktionen är enligt forskaren troligtvis viktig för att viruset ska kunna ta sig in i cellen och replikera sig.
I en annan delstudie visar Lars Nygård Skalman att membranvesiklar från magsårsbakterien Helicobacter pylori, vilka finns i stor variation vad gäller både ytkomposition och storlek, kan använda olika endocytosvägar för att ta sig in i värdcellen.
I en tredje delstudie kartlagde Lars Nygård Skalman och forskarkollegorna hur olika endocytosvägar var inblandade i cellens förmåga att reparera skador i cellmembranet orsakade av ett porbildande toxin från bakterien Listeria monocytogenes. Om denna typ av skada inte repareras snabbt kan det leda till celldöd.
– Vi fann att flera endocytosvägar var viktiga för cellens förmåga att reparera skador som orsakats av listeriatoxinet. Men denna effekt beror förmodligen inte på att porerna tas bort från cellmembranet med hjälp av endocytos utan istället på de olika endocytosvägarnas förmåga att reglera kompositionen av cellmembranet, förklarar Lars Nygård Skalman.
Lars Nygård Skalman är ursprungligen från Hudiksvall. Han har en masterexamen i molekylärbiologi från Umeå universitet.
Kontakt: Lars Nygård Skalman, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet Telefon: 070-395 0930 E-post: lars.nygard.skalman@umu.se
Om disputationen: Fredagen den 19 maj försvarar Lars Nygård Skalman, Insititutionen för medicinsk kemi och biofysik sin avhandling med titeln: Hur patogener tar sig in i värdcellen samt rollen av endocytiska mekanismer vid skador på cellmembranet. Engelsk titel: Pathogen entry mechanisms and endocytic responses to plasma membrane damage. Opponent: Professor Kristian Riesbeck, Institutionen för translationell medicin, Lunds universitet, Malmö. Huvudhandledare: Universitetslektor Richard Lundmark. Disputationen äger rum kl. 13.00 i N320, Naturvetarhuset, Umeå universitet.
Torsdag 18 maj invigs Onsalas tvillingteleskop, Chalmers nyaste mätinstrument. Det är två toppmoderna parabolantenner som är till för forskning, inte om rymden, utan om vår egen planet och hur den rör sig. De invigs av landshövdingarna i Hallands och Västra Götalands län under en ceremoni vid Onsala rymdobservatorium den 18 maj.
Teleskopen ingår i ett nytt internationellt nätverk av teleskop under uppbyggnad. Målet är att kunna mäta teleskopens positioner relativt varandra med millimeterprecision. Med dagens radioteleskopnätverk – där 20-metersteleskopet vid Onsala rymdobservatorium ingår – görs liknande mätningar, men med centimeterprecision.
Rüdiger Haas är professor i rymdgeodesi vid Chalmers.
– Mätningarna som tvillingteleskopen kommer att göra är viktiga för grundforskning om jorden och hur den rör sig. De är också kritiska för mätningar av den globala havsnivån, säger Rüdiger Haas.
Teleskopen i Onsala
Tvillingteleskopen består av två parabolantenner, 13,2 meter i diameter. De ingår i det växande nätverket VGOS (VLBI Global Observing System) tillsammans med andra teleskop i Tyskland, USA, Spanien samt på Azorerna och Svalbard. Med hjälp av metoden långbasinterferometri – som också används av astronomer för att göra extremt högupplösta bilder av till exempel galaxer och stjärnor – mäts positioner för avlägsna radiokällor på himlen. Källorna, kvasarer, är galaxkärnor på miljarder ljusårs avstånd, där omgivningarna runt växande supermassiva svarta hål lyser starkt på många våglängder. Skillnader i ankomsttid för radiovågorna från dessa källor till olika teleskop används för att fastställa teleskopens lägen relativt jordens mitt. Läs mer om Onsalas tvillingteleskop
På observatoriet i Onsala i norra Halland finns ytterligare tre teleskop som studerar universum med hjälp av radiovågor: 25-metersteleskopet (invigdes 1964), 20-metersteleskopet (1976) och den svenska delen av teleskopet Lofar (2011).
Andra instrument vid på observatoriet är bland annat Sveriges mest avancerade mareograf som invigdes 2015, mäter havsnivån, landhöjning och vattenånga i atmosfären.
John Conway är föreståndare för Onsala rymdobservatorium och professor i observationell radioastronomi vid Chalmers.
– Inom radioastronomin driver nyfikenhet om vårt kosmos fram ny teknik som kan utnyttjas i mänsklighetens tjänst. Tvillingteleskopen är nya, påtagliga bevis för att vi i Sverige och vid Chalmers tänker fortsätta med den traditionen långt in i framtiden, säger John Conway.
I samband med invigningen av tvillingteleskopen i Onsala visas NASA:s kortfilm ”Att mäta jorden med hjälp av kvasarer” med Maria Sundin, astronom vid Göteborgs universitet, som berättare. Musik framförs av saxofonisten Mikael Högdahl, Lerum.
Invigningen den 18 maj: Medierepresentanter är välkomna att delta vid invigningen av de nya teleskopen vid Onsala rymdobservatorium. För ackreditering och information, kontakta: Robert Cumming, 031-772 5500, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se
Invigningsprogrammet börjar kl 12:00. Teleskopen invigs av Lena Sommestad, landshövding i region Halland, där Onsala rymdobservatorium ligger, och Lisbeth Schultze, tf landshövding i Västra Götalands län, där Chalmers har sitt säte. Vid invigningen deltar även Stefan Bengtsson, rektor och vd vid Chalmers, Axel Nothnagel, ordförande för IVS (International Service för Geodesy & Astrometry), samt tvillingarna Malin och Josefin Flyckt, Bäckängsgymnasiet i Borås, som representanter för ungdomsförbundet Astronomisk Ungdom.
Onsala rymdobservatorium
Onsala rymdobservatorium är en nationell forskningsinfrastruktur för radioastronomi och relaterade geovetenskaper. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs två radioteleskop, en station i teleskopnätverket Lofar, samt utrustning för GNSS, havsnivåmätningar, gravimetri, seismologi och atmosfärsforskning. Observatoriet medverkar även i flera internationella projekt. Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. Verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.
Kontakt: Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, tel: 031-772 5500 eller 070 493 3114, robert.cumming@chalmers.se Rüdiger Haas, professor i rymdgeodesi, Chalmers, tel: 031 772 55 30,rudiger.haas@chalmers.se
Gunnar Elgered, professor i elektrisk mätteknik, Chalmers, tel: 031 772 1610 eller 031 772 5565,gunnar.elgered@chalmers.se
Kortison ges till gravida kvinnor för att minska sjuklighet och dödlighet hos barn som riskerar att födas för tidigt, men effekten av behandlingen har ansetts vara fördröjd. Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet tyder dock på att effekten är omedelbar och att behandlingen därför kan vara meningsfull även i akuta lägen. Resultaten, som presenteras i JAMA Pediatrics, visar att barn födda redan sex timmar efter att modern fått kortison hade halverad risk att dö.
Omkring 15 miljoner barn, varav 6 000 i Sverige, föds varje år för tidigt. Även om det mest troliga är att barnet överlever har för tidig födsel seglat upp som den främsta dödsorsaken bland barn 0-5 år. Den mest effektiva behandlingen för att förhindra skador och öka överlevnadschanserna är sedan början av 70-talet att ge kortison (kortikosteroider) till gravida kvinnor som riskerar att föda för tidigt. Man har trott att behandlingen får effekt först efter 24-48 timmar och att tidpunkten för administrering därför är avgörande. Den nya studien, som är resultatet av ett EU-projekt, pekar dock på att effekten är omedelbar.
Ökad överlevnadschans – Vår studie visar att kortisonbehandling av gravida kvinnor bara några timmar innan förlossningen är kopplad till ökade överlevnadschanser för deras nyfödda barn, säger försteförfattare Mikael Norman, överläkare och professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.
Tillsammans med kollegor i forskningsprojektet EPICE (Effective Perinatal Intensive Care in Europe), koordinerat av Inserm i Paris, har han studerat 4 500 barn som fötts mycket för tidigt (graviditetsvecka 24-31) i 11 länder i Europa. 15 procent av de gravida kvinnorna i studien hade inte fått kortisonbehandling. 21 procent av barnen till de obehandlade kvinnorna dog efter födseln.
Barn som föddes redan tre timmar efter att modern fått kortison hade signifikant lägre risk att dö än de oexponerade barnen, och barn som föddes 6-12 timmar efteråt hade halverad risk att dö.
Ansetts meningslös – Eftersom kortisonet i dagsläget antas ha en långsam effekt kan det vara så att kvinnor med omedelbar risk att föda för tidigt inte får behandlingen i tron att den är meningslös. Våra resultat kan få betydelse för patienter i akuta situationer där det inte är möjligt att vänta en dag eller två för att nå full effekt av behandlingen, säger Mikael Norman.
Behandlingen var också kopplad till lägre risk för allvarlig sjuklighet i nyföddhetsperioden, såsom blödningar i hjärnan. Den riskreduktionen sågs dock framför allt då tidsintervallet mellan behandling och förlossning var något längre.
– Våra resultat utmanar nuvarande synsätt att exponering för kortison kort tid innan förlossningen saknar effekt. Fynden pekar på att administrering av kortison till gravida kvinnor när förlossningen är nära förestående tvärtom kan resultera i betydande överlevnads- och hälsovinster för barn som föds mycket för tidigt, säger Jennifer Zeitlin, forskningsledare för EPICE-studien och forskare vid Inserm (French National Institute of Health and Medical Research) i Paris, Frankrike.
Forskningen har finansierats av EU:s sjunde ramprogram, French Institute of Public Health Research, Polish Ministry of Science and Higher Education, Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset, med flera.
Kontakt:
Mikael Norman, professor/överläkare, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, tel: 08-585 810 65, mobil: 0700-021 00. E-post:Mikael.Norman@ki.se” target=”_blank”>Mikael.Norman@ki.se
En frontlastare är en lyftarm som monteras på en traktors främre del. Den används med olika slags påmonterade redskap, såsom en skopa eller en balgrip, för att utföra olika uppgifter.
Parallellföringsfunktionen kan hjälpa jordbrukare att bibehålla redskapets vinkel relativt markplanet medan lastaren manuellt lyfts eller sänks. Lösningen som I Yung föreslår har visat sig vara mer robust jämfört med en vanlig standardlösning inom jordbruksbranschen.
– Med hjälp av funktionen förväntas traktorföraren få lägre arbetsbelastning vilket kan leda till minskad stress, säger I Yung.
Ökad noggrannhet vid vägning
Vägningsfunktionen kan hjälpa jordbrukare att uppskatta vikten på nyttolasten i redskapet. Vägningsfunktionen som I Yung tagit fram resulterar i ökad noggrannhet och mindre känslighet för olika arbetsförhållanden än de flesta kommersiellt tillgängliga lösningarna i dag. Med synen på frontlastaren som ett robotiksystem är gravitationsmomentet och friktionen de viktigaste komponenterna för att uppnå den höga noggrannheten.
– En viktig applikation för vägningsfunktionen inom jordbruket är boskapsskötseln. En noggrann utfodring har en avgörande inverkan på dess produktivitet.
Förutom de automatiserade funktionerna resulterar I Yungs avhandling också i en matematisk beskrivning av en frontlastare. Med en realistisk modell kan fler förbättringsförslag undersökas på kortare tid i jämförelse med att prova ut dem direkt på det fysiska systemet.
I Yung har utfört sina doktorandstudier i samarbete med Ålö AB.
I Yung kommer från Jakarta i Indonesien. Hon har en kandidatexamen i elektronik från Universitas Indonesia, och en Masterexamen i robotik från Ecole Centrale de Nantes, Frankrike och Universita degli Studi di Genova, Italy.
Om disputationen: Fredagen den 26 maj försvarar I Yung, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Automation of Front-End Loaders: electronic self leveling and payload estimation. Svensk titel: Automatisering av frontlastare: elektrisk parallellföring och vägningsfunktion.
Disputationen äger rum kl 13.00 i N420, 4 tr, Naturvetarhuset, Umeå universitet.Fakultetsopponent är Professor Heikki Handroos, Institutionen för maskinteknik, Villmanstrands Tekniska Universitet, Villmanstrands, Finland.
Kontakt: I Yung, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Telefon: 076-723 65 79. E-post: i.yung.ong@umu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
