Ett nytt projekt i Abisko med aktivt deltagande av allmänheten syftar till att lära oss hur klimatforskning går till medan vi själva samlar in värdefulla data. CIRC-forskaren Keith Larson får närmare 500 000 kronor för etableringen av en forskningsstig som dessutom är det första kommunikationsprojekt vid Umeå universitet som beviljas medel av Formas.
– Det känns toppen! Målet med projektet är att nå ut till besökare i Abiskoregionen, involvera dem i ett klimatforskningsprojekt och genom detta kommunicera hur vi genomför klimatforskning, säger Keith Larson, ledare av projektet och forskare på Institutionen för ekologi och miljövetenskap vid Umeå universitet.
Stig från foten till toppen av Nuolja
För hundra år sedan genomförde botanikern Thore C. E. Fries en undersökning av snösmältning och vegetationens växlingar över årstiderna (fenologi) i den relativt nya nationalparken i Abisko (etablerades år 1909). Hans studie ägde rum längs en stig från foten till toppen av fjället Nuolja som ligger vid starten på Kungsleden – Sveriges mest kända vandringsled.
När han vandrade uppför och nerför bergssluttningen cirka 150 gånger under studiens tre år kunde han förmodligen inte föreställa sig hur viktigt hans studie skulle bli 100 år senare.
Nu planerar Keith Larson i samarbete med Abiskos Vetenskapliga Forskningsstation, Svenskt Fenologinätverk och Naturum Abisko att upprepa Fries’ originalstudie under en treårsperiod. Studien kommer att moderniseras med klimatstationer och fenologikameror som ställs upp på toppen av fjället och vid trädgränsen för att komplettera de långsiktiga klimatdata som samlats in vid forskningsstationen sedan 1913.
– Möjligheten att kunna upprepa en studie 100 år senare i en region där uppenbara tecken på global uppvärmning finns är fantastisk. Abisko, och Arktis i stort, har haft en ökning med 1,5° Celsius i medelårstemperatur under det senaste århundradet, och det mesta av förändringen har skett under de senaste 30 åren. Dessutom har temperaturökningen i Abisko resulterat i en signifikant upptining av permafrost och en trädgräns som krupit uppåt så mycket som 30-40 meter, säger Keith Larson.
Noterar iakttagelserna i en app
För att öka styrkan i projektet driver Keith Larson medborgarforskningsprojektet på samma forskningsstig. Allmänheten kommer i lättolkade och interaktiva experiment kunna hjälpa till med att dokumentera effekterna av 100 års klimatförändringar i Abisko. De ska samla in data på cirka 20 viktiga växtarter och ta fotografier för att dokumentera fenologiska förändringar. Fenologistudierna följer växterna från det ögonblick som snön försvinner, via groning, blommande och död på hösten när det blir köldgrader.
Med hjälp av en mobilapp, som utvecklas av Svenska fenologinätverket, kan besökaren notera sina data och lagra fotografier. Längs med forskningsstigen kommer de också kunna läsa skyltar med information om klimatforskning i Arktis och de verktyg som behövs, för att förstå hur forskningen utförs och själva kunna jämföra sina resultat direkt med den ursprungliga studien från 1917.
– Vi beräknar att inviga forskningsstigen runt midsommar. Att gå längs stigen kräver inte god kondition, man kan också gå en del av stigen eller ta liften till toppen och vandra ner i stället, säger Keith Larson.
Climate Impacts Research Centre bedriver forskning och undervisning med fokus på klimateffekter på akvatiska och terrestra ekosystem i arktiska och alpina miljöer. Forskningen integrerar biogeokemi och ekologi med målet att öka förståelsen för nuvarande och framtida förhållanden. Verksamheten är baserad till Abisko Naturvetenskapliga station, 20 mil norr om polcirkeln (68.35° N, 18.82° E).
Kontakt: Keith Larson, forskare vid Climate Impacts Research Centre, Umeå universitet
Telefon: 090-786 50 29 E-post: keith.larson@umu.se
Sjukdomar som sprids genom internationell växthandel kommer att öka när klimatet blir mildare. Många av de sjukldomsalstrande Phytophthora-arterna som finns i Sverige härstammar från Asien. Den internationella växthandeln har identifierats som det viktigaste sätter att introducera Phytophthora och andra växtsjukdomar.
Spridning från kyrkogårdar och parker
I södra Sverige har Phytophthora upptäckts i parker och kyrkogårdar där man planterar nya prydnadsväxter som producerats i andra länder och transporterats hit. Vid anläggning av trädgårdar och parker planteras gärna stora träd för att snabbt få till ett ”färdigt” landskap. Träden är ofta importerats från till exempel Tyskland där det kan ha blivit flyttat mellan flera andra plantskolor, ibland från något tredje land, och kan innehålla flera olika Phytophthora-arter. Parker och kyrkogårdar kan därför fungera som groningsbädd och ingång för Phytophthora till våra skogar.
Phytophthora är en svampliknande, mikroskopisk skadegörare som ger vävnadsdöd i trädens rot, stam och blad. Den orsakar både ekonomisk förlust för skogsägaren och utgör en säkerhetsrisk i rekreationsområden.
Det finns många olika arter av Phytophthora som orsakar flera allvarliga växtsjukdomar.
SLU-rapporten Hantering av Phytophthora i sydsvenska lövskogar visar både hur man känner igen angripna träd, förebygger spridning och behandlar smittad mark. Den lär också ut hur svampen lever och fungerar för att ge förståelse för hur den bäst ska hanteras.
Tidigare har vi i det kalla nordiska klimatet inte behövt oroa oss för de allvarligare arterna av Phytophthora, men i en snar framtid kan läget vara helt annorlunda. De sjukdomar som sprids genom internationell växthandel får bättre förutsättningar att etablera och sprida sig när klimatet blir allt mildare.
Genom att samla in vårtecken år efter år kan SBF i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet analysera hur stora skillnader klimatförändringen leder till i olika delar av landet. Vårkollen, som är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga och forskare samarbetar, genomfördes för första gången 2015.
Varje år har tusentals observationer rapporterats in om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning, och såväl 2015 som 2016 hade björkarnas lövsprickning hunnit 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan.
– Vi vill stimulera intresset för att spana efter vårtecken och gläds år den stora uppslutningen kring Vårkollen tidigare år. Det är också roligt att kunna visa att vårteckenspanare bidrar till vetenskaplig kunskap, säger Eva Waldemarson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.
Första rapporterna om blommande hassel
Som så ofta har vårens ankomst haft sina bakslag även i år och det blir därför spännande att se hur långt den har kommit i landets olika delar. Efter en på många håll mild och snöfattig vinter kom de första rapporterna om blommande hassel redan i januari i södra Sverige. Sedan dröjde det innan blomningen hos tussilago, blåsippa och vitsippa började sin vandring norrut och en stor del av landet är fortfarande snötäckt. Det finns alltså fortfarande många vårtecken kvar att längta till innan lövsprickningen, och därmed våren, är fullbordad. Genom att delta i Vårkollen kan var och en hjälpa till att besvara frågan hur långt vårtecknen hunnit vid Valborg i år.
Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. De senaste sex åren har till exempel vitsippornas blomning och björkarnas lövsprickning startat cirka två veckor tidigare än vad som var normalt för 100 år sedan.
– Eftersom vårtecknens ankomst dokumenterades under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer kan vi jämföra de uppgifter vi får in via Vårkollen med hur det såg ut då, säger Kjell Bolmgren från SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket.
Naturens kalender ändras
Vårkollen är en del av en större miljöövervakning, där frivilliga bidrar med att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter är aktiva är grundläggande egenskaper i naturen är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och som därmed behöver kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringen.
Vårkollen tar emot vårtecken-observationer från och med den 29 april till och med den 1 maj. Rapporteringen görs på www.varkollen.se. Resultatet publiceras eftermiddagen den 2 maj.
Glöm höghastighetskameror med 100 000 bilder i sekunden. En grupp forskare i förbränningsfysik vid LTH, Lunds universitet har skapat en kamera som kan filma med en hastighet motsvarande fem biljoner bilder i sekunden, eller händelser så korta som 0,2 biljondels sekund – snabbare än vad som hittills varit möjligt.
Med en ny supersnabb filmkamera blir det möjligt att fånga otroligt snabba förlopp inom kemi, fysik, biologi och biomedicin på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Detta kan leda till nya insikter och kunskaper.
För att illustrera tekniken har forskarna lyckats filma hur ljus – en samling fotoner – färdas en sträcka motsvarande tjockleken av ett papper. I verkligheten utspelar sig händelsen enbart på en pikosekund, men har saktats ner en biljon gånger.
Kameratekniken har utvecklats av Elias Kristensson och Andreas Ehn, forskare vid avdelningen för Förbränningsfysik vid LTH, Lunds universitet som kallar sin filmkamera för FRAME – ”Frequency Recognition Algorithm for Multiple Exposures”.
I korthet går tekniken ut på att man belyser det man filmar, till exempel en kemisk reaktion, med laserblixtar där varje ljuspuls ges en unik kodning. Objektet reflekterar ljusblixtarna som smälter samman i ett fotografi för att sedan separeras med hjälp av en krypteringsnyckel i datorn.
Insyn i extremt snabba förlopp
Filmkameran är i första skedet tänkt att användas av forskare som bokstavligen vill få bättre insyn i många av de extremt snabba förlopp som sker i naturen. Många processer i naturen sker på piko- och femtosekundsskalan, vilket är ofattbart snabbt – antalet femtosekunder i en sekund är betydligt fler än antal sekunder i en människas livslängd.
– Det gäller inte alla förlopp i naturen, men ganska många, exempelvis explosioner, plasmablixtar, turbulent förbränning, hjärnaktivitet hos djur och kemiska reaktioner. Vi kan nu filma sådana extremt korta förlopp, säger Elias Kristensson. På sikt kan tekniken också användas av bland annat industrin.
För forskarna själva är dock den allra största förtjänsten med tekniken inte är att de slagit ett hastighetsrekord, ”även om det så klart är fantastiskt roligt”, utan att de nu kan filma hur specifika ämnen förändras under ett och samma förlopp:
– Det enda sättet att idag visualisera så här snabba förlopp är att fotografera enstaka stillbilder av processen. Sedan får man försöka upprepa identiska experiment för att i efterhand klippa ihop flera stillbilder till en film. Problemet med detta tillvägagångssätt är att det är högst osannolikt att ett förlopp utspelar sig identiskt om man försöker upprepa experimentet, säger han.
– Nu kan vi nu se vad som faktisk händer!
Till vardags forskar Elias Kristensson och Andreas Ehn på förbränning – en erkänt svår och komplicerad miljö att studera. Det yttersta syftet med denna grundforskning är att göra nästa generations bilmotorer, gasturbiner och pannor renare och bränslesnålare. Förbränningen styrs av ett antal extremsnabba processer på molekylnivå, som nu kan fångas på film. Exempelvis kommer de studera kemin kring plasmaurladdningar, livstiden på kvanttillstånd i förbränningsmiljöer och i biologisk vävnad samt hur kemiska reaktioner initieras. Till hösten finns mer filmat material.
Sandia National Laboratorium i Kalifornien vill samarbeta med forskarna kring den nya tekniken.
Så fungerar FRAME
För vem? Kameran blir i första skedet ett nytt verktyg för forskare som är intresserade av att studera snabba händelser. Ett tyskt företag har redan skapat en prototyp av tekniken, vilket gör att den inom uppskattningsvis två år kan användas av fler.
I en vanlig kamera med blixt används vanligt ljus. Här använder forskarna sig av “kodade” ljusblixtar, där koden fungerar som en slags kryptering. Varje gång en kodad ljusblixt träffar objektet – det kan vara en kemisk reaktion i en brinnande flamma – så skickar objektet ut en bildsignal (gensvar) med exakt samma kodning. Efterföljande ljusblixtar har alla olika koder och man fotograferar in alla bildsignaler i ett enda fotografi. Dessa kodade bildsignaler separeras sedan med hjälp av rätt krypteringsnyckel i datorn. Forskarna kallar tekniken FRAME – Frequency Recognition Algorithm for Multiple Exposures.
– Generellt sjunker slutbetyget ju närmare årskurs 9 de invandrade eleverna kommer. Men i matte lyckas nyanlända elever ganska bra, säger Jöran Petersson, lärarutbildare och tidigare gymnasielärare i matematik och fysik. .
Han har analyserat resultat och lösningar på mindre textintensiva provuppgifter i matematik i årskurs 9 och jämfört dessa med vilken årskurs som var elevernas första i Sverige. Tidigt invandrade elever och nyanlända elever bör ses som två grupper med olika utmaningar i matematik, konstaterar han.
– När vi tittar på endast provresultaten ser vi ibland bara små skillnader mellan nyanlända och tidigt anlända andraspråkare. Om vi i stället tittar på hur de har löst mindre textintensiva provuppgifter finns det tydliga skillnader. När jag jämförde tidigt anlända med nyanlända fann jag att nyanlända har större andel korrekta lösningar, ofullständiga men matematiskt korrekt påbörjade lösningar samt även blanka svar. Däremot har nyanlända lägre andel matematiska felaktigheter än tidigt anlända.
Språket ett hinder för matematiklärandet
Begränsade språkkunskaper hos elever som invandrat i tidiga skolår utgör ett hinder i matematiklärandet och är något som skolan måste hantera, menar Jöran Petersson.
– Det kräver mycket av eleverna att lägga grunderna i matematik på sitt andraspråk. Som nyanländ andraspråkare har du i regel haft större delen av din skolgång på ditt förstaspråk och kan kanske matematiken ganska bra. Den som invandrat i tidiga skolår har i stället haft det mesta av matematikundervisningen på sitt andraspråk, alltså svenska. Då finns ökad risk att hamna på efterkälken, trots att dessa elever, genom sin längre skolgång i Sverige, har blivit ganska duktiga i svenska i årskurs 9.
– Skolan bör vara noga med att även tidigt invandrade elever får en god kunskapsutveckling i matematik, annars kan det bli mycket svårt för dem att hinna ifatt innan grundskolan tar slut.
Det handlar om kunskapsresistens, menar Åsa Wikforss. Hon säger kunskapsresistens och inte faktaresistens som de flesta andra när det handlar om hur personliga åsikter upphöjs till vedertagna sanningar.
– Det leder fel att tala om faktaresistens. Det finns väldigt mycket fakta som vi människor inte har kunskap om. Som till exempel havsbottens djup eller universums yttersta gräns. Det kan vara fakta som vi aldrig kommer att få kunskap om och i den meningen är vi faktaresistenta. Men i det här fallet finns tillgänglig kunskap, väl kända fakta som människor inte tar till sig. Det är mycket värre än att det finns fakta som ligger bortom vår kunskap.
Kärnan är förnekandet av evidens
Kunskapsresistensens kärna är förnekandet av evidens. Kunskap kräver att det finns en evidens annars är det bara tro eller mer eller mindre lyckade gissningar. Och i grunden är vi rationella varelser, menar Åsa Wikforss. Vi påverkas av det vi uppfattar som evidens. Problemet är bara att vi på olika sätt undviker evidens. När vi väl har bestämt oss för en åsikt så är det till exempel mycket lättare att acceptera information som passar det vi redan tror. Åsa Wikforss lånar ett begrepp från kognitionsforskningen och talar om bekräftelsebias. Vi söker information som kan bekräfta det som stöder vår övertygelse och vi vill ogärna rucka på det vi redan tror oss veta.
– Nu visar forskningen att har man väl fått en felaktig övertygelse så klänger vi oss fast vid den. Både på ett känslomässigt plan och på ett kognitivt plan har tankegången fastnat. Det beror på att när vi tar in information så drar vi samtidigt slutsatser av den.
Enligt en undersökning som genomfördes av Public Policy Polling (PPP) 2013 visade att tolv miljoner amerikaner tror att världen egentligen styrs av utomjordiska reptiler. Reptilteorin lanserades av före detta brittiske politikern David Vaughan Icke.
– Det skapas alltså ett helt system av tänkande. Även om man sedan får information som säger att den där övertygelsen var felaktig så är det svårt att acceptera det eftersom hela systemet då måste förändras. Men kunskapsresistens är ingenting nytt. Tänk bara på hur kyrkan reagerade när vetenskapen påstod att jorden inte var universums centrum, säger Åsa Wikforss och tillägger att kyrkans agerande vilade på en kombination av ren vidskepelse och aktiv desinformation.
Lättare än någonsin att undvika evidens
– Det som är nytt nu är att det aldrig har varit lättare att undvika evidens som motsäger den egna åsikten och det har aldrig varit lättare att hitta argument för den åsikt man har. I kombination med de så kallade ”filterbubblorna”, skapas en häxbrygd, säger Åsa Wikforss och syftar på nätets sökmotorer som levererar svar utifrån våra tidigare klick och sökningar.
På det sättet filtreras information bort som inte stämmer med våra personliga uppfattningar.
Koll på begreppen?
Faktaresistens. Förhållningssätt som innebär att man inte låter sig påverkas av fakta som talar emot ens egen uppfattning, som i stället grundas på till exempel konspirationsteorier (Nyordslistan 2015)
Evidens. Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet. Evidens i det här sammanhanget är ett annat ord för vetenskapliga belägg för eller emot en teori eller hypotes. Evidens ska svara på frågan hur sannolik en förklaring är. Hur stor evidens finns det bakom påståendet? Evidens kan då sammanfattas som ”bästa tillgängliga bevis” vid en given tidpunkt, och mäts oftast utifrån det sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade vetenskapliga studier.
Filterbubblor. En försvenskning av engelskan ordet ”filter bubble”. Filterbubblor anses av vissa (inte alla) uppstå till följd av personligt anpassade resultat av sökningar på nätet. Olika algoritmer anpassar eller filtrerar automatiskt träfflistan beroende på vad användaren sökt på, klickat på, gillat och befinner sig. Konsekvensen kan bli att användaren inte tar del av information som motsäger den privata verklighetsuppfattningen.
Ytterligare en komponent i kunskapsresistensens grogrund är aktiva desinformationskampanjer. Starka ekonomiska intressen arbetar medvetet för att förvränga fakta. Det började med tobaksindustrin på 70-talet som snabbt förstod att det inte gick att visa att rökning var ofarligt. Istället satsade man på att skapa osäkerhet om sanningshalten i påståendet om rökningens skadeverkningar.
Åsa Wikforss använder uttrycket ”merchants of doubt” som tobaksindustrins företrädare kallade sig själva, alltså handelsmän i tvivel.
– Strategin gav intrycket av att vetenskapen inte är enig. Å ena sidan höll man med om att det finns viss evidens för att rökning kan vara farligt men samtidigt hävdade man att det även finns viss evidens för motsatsen. Det var väldigt effektivt. Det är också exakt så som oljeindustrin och kolindustrin har jobbat.
– De bestämde sig för att de inte behövde visa att klimatförändringarna inte orsakas av mänskliga aktiviteter – det enda de behövde göra var att så tvivel om att så var fallet. Den är en strategi som har varit enormt effektiv, särskilt i USA. Trots att 97-99 procent av alla klimatforskare är eniga tror en majoritet av amerikaner att det råder oenighet.
Mumifierad sjöjungfru, eller ren fake?
Efter amerikanska valet har begrepp som ”falska nyheter” och ”alternativa fakta” etablerats.
Är Donald Trumps retorik ett utslag av att kunskapsresistensen sprider sig i samhället?
– Donald Trump står förstås i centrum av den här debatten. Dels valdes han förmodligen som ett resultat av ”falska nyheter”, till exempel att påven stödde Trump och att Hillary Clinton ledde en kriminell liga som utnyttjade barn.
– Dels sprider han själv falska påståenden vilket i många fall appelerar till hans väljarbas – både för att de tror på vad han säger och för att de gillar att han totalt struntar i alla experter och smutskastar medierna. Så svaret är att han både är en orsak och en effekt av kunskapsresistensen.
Förmågan att tillägna oss kunskap för att förstå hur omvärlden fungerar har finslipats genom evolutionen. En gång i tiden handlade det om att veta var det finns vatten och hur man gör upp eld. Nu behöver vi tackla frågor som rör planetens överlevnad.
– Därför är det så oroväckande när stora grupper inte formar sin övertygelse utifrån tillgänglig evidens. Kunskap är helt avgörande för vår existens – har vi inte kunskap så är det kört. Det är inget att hymla med, säger Åsa Wikforss, professor i filosofi vid Stockholms universitet.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av Forskning.se
Mats Hansson, professor i molekylär växtbiologi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet, har deltagit i kartläggningen av kornets genom, dess samlade arvsmassa. Enligt honom förändrar forskningsresultaten förutsättningarna för växtförädlingen i världen.
Resultaten innebär bland annat att det går snabbare och blir enklare att hitta plantor med rätt egenskaper för olika klimat, jordförhållanden och nederbördsmängd. Andra egenskaper som blir enklare att hitta och förädla på är plantor som bäst står emot skadeinsekter, mögel och svampangrepp.
Större skördar i svårodlade områden
Kartläggningen av kornets samlade arvsmassa bäddar därmed för större skördar i svårodlade områden runt om i världen. På så vis kan resultaten bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen för många människor.
– Absolut. Det går ju snabbare och blir enklare att hitta plantan med rätt egenskaper som passar i en viss miljö, säger Mats Hansson.
Hans och kollegornas forskningsresultat har redan kommit till praktisk nytta:
– Vi har släppt DNA-sekvensen som vi har kartlagt. Den används redan frenetiskt av forskare och växtförädlare över hela världen, säger Mats Hansson.
Dubbelt så stort genom som människans
Ett genom är en arts samlade DNA-sekvens som är uppdelad på ett antal kromosomer. Kornets genom är nästan dubbelt så stort som människans. Därför har det tagit så lång tid och krävt insatser från många olika håll. Mats Hansson beskriver arbetet som att lägga ett enormt pussel. Hans egen insats inleddes när han arbetade på Carlsbergs laboratorium i Köpenhamn och har fortsatt i Lund.
Slutresultatet av det arbete som de totalt 74 inblandade forskarna lagt ner är ett slags facit som allt framtida arbete med sädesslaget korn kan jämföras med. Enligt Mats Hansson blir forskningen som lagts ner på kornets genom dessutom till stor hjälp i arbetet med de närbesläktade sädesslagen vete och råg.
Korn används ofta som djurfoder, men även som livsmedel för människor. Korn används också i framställningen av öl och whisky.
Kontakt: Mats Hansson, professor. Lunds universitet, Biologiska institutionen. Tel 046-222 49 80, 070-278 99 57, mats.hansson@biol.lu.se
– Studien visar också att personer med grav parodontit upplever sin livskvalitet som sämre jämfört med personer som inte har parodontit. Det kan till exempel handla om munnens funktioner, smärta och psykiskt välbefinnande säger Åsa Wahlin, tandläkare inom specialisttandvården i Jönköping.
Alla utvecklar plack/bakteriebeläggningar på tänderna. Vissa får en inflammatorisk reaktion som kan leda till skador på de vävnader som utgör tänders fäste. Varför bara vissa drabbas är inte klarlagt men faktorer som rökning, stress och diabetes har en negativ inverkan. Ungefär 5-15 procent av alla vuxna har så grav parodontit att de får en stor förlust av tandfäste, vilket i sin tur kan leda till tappade tänder.
Vägt in blödning och tandköttsfickor
I avhandlingen, som heter Periodontal health and disease in two adult populations in Sweden, har Åsa Wahlin gått igenom flera olika tvärsnittsstudier av slumpvis utvalda vuxna personer: dels en befolkningsundersökning i Skåne från 2007, dels fem olika tvärsnittsundersökningar som gjorts med tio års mellanrum i Jönköping sedan 1973.
Genom att gå igenom röntgenbilder har Åsa Wahlin delat in individerna i olika skadeklasser. Hon har även vägt in kliniska faktorer som blödning och tandköttsfickor.
Resultatet visar alltså att färre lider av parodontit och att personerna med grav parodontit har fler tänder kvar än vid tidigare studier.
– Det kan vara så att färre tänder behöver dras ut på grund av tandlossning. Vi vågar inte säga vad det beror på att fler har fler tänder kvar.
Drabbade har sämre livskvalitet
Samtidigt visar alltså studien att personer med riktigt svår parodontit lider av sämre livskvalitet i relation till sin munhälsa jämfört med dem som inte har skador från parodontit. Åsa Wahlin undersökte även om mer psykologiska faktorer som individens känsla av sammanhang – KASAM – hade någon inverkan på om man utvecklar eller inte utvecklar parodontit. Något sådant samband kunde dock inte påvisas.
För framtida forskning om utvecklingen av parodontit bland befolkningen, skulle Åsa Wahlin gärna se att tandvården fortsätter utveckla automatiserade kvalitetsregister.
– Det har blivit svårare att göra tvärsnittsstudier. Färre och färre kommer till undersökningarna, säger Åsa Wahlin.
Vården av patienter med kroniska sjukdomar har blivit den största utmaningen för vårdinrättningar runt om i världen. För att möta de växande behoven från patienter, är det av vikt att flytta sjukhusbaserad sjukvård till hembaserad vård.
I avhandlingen Cloud Computing for Achieving Interoperability in Home-based Healthcare, inom ämnet datavetenskap, föreslår BTH-forskaren Yan Hu en konceptuell modell för att stimulera dialog kring en teknisk lösning för hur man skulle kunna dela med sig av vårddata om patienterna på ett säkert sätt även när patienter vårdas i hemmet.
Det Yan Hu föreslår för hembaserad sjukvård i framtiden är en hybridmodell i molnet med åtkomstkontroll och tekniker för att säkra data. Modellen skulle fungera som en gemensam modell för både vårdgivare och mottagare samt andra intressenter, såsom familjemedlemmar och andra patienter med liknande symptom.
Hybridmodellen i molnet har både en låst del och en publik del. I den låsta delen finns sjukhusens och vårdcentralernas databaser medan data som skapas vid hembaserad sjukvård finns i den publika delen. I den publika delen avgör patienten själv vem som ska få ta del av uppgifterna. Hybridmodellen har använts som konceptuell modell för att diskutera hur diabetesvården i Blekinge skulle kunna utvecklas i framtiden.
Disputationen är öppen för allmänheten. Dag: Fredagen den 28 april
Tid: Kl 13:15 Plats: Sal J1650, hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
Vänligen observera att det inte går att komma in i salen efter att disputationen startat.
Kontakt: Yan Hu, via e-post: yan.hu@bth.se (engelsktalande) eller via telefon: 073- 42 23 525.
Tobias Otterbring, doktor i psykologi vid Karlstad universitet, har studerat hur olika psykologiska faktorer aktiverar känslor som rivalitet och olust hos konsumenter och hur det i sin tur påverkar deras köpbeteende.
– Vi vill gärna tro att vi som konsumenter hela tiden fattar kloka och välgrundade köpbeslut utan att påverkas av yttre faktorer, men så inte är fallet. I situationer där vår självbild eller identitet hotas spenderar vi mer pengar än planerat, till exempel om vi möter atletisk butikspersonal eller inte tillåts att röra vid en viss vara i en butik, säger Tobias Otterbring.
Manlig skrytkonsumtion
Hans forskning visar bland annat att manliga konsumenter spenderar mer än dubbelt så mycket pengar och köper nästan dubbelt så dyra produkter jämfört med kvinnliga konsumenter i närvaron av en muskulös manlig butiksanställd.
– Män som möter eller får titta på andra muskulösa män blir mer benägna att konsumera produkter som signalerar status genom pris eller storlek eftersom de uppfattar männens atletiska anletsdrag som ett hot mot deras egen status, speciellt om de själva är korta eller saknar andra tecken på fysisk dominans. En förklaring till detta beteende kan vara mäns ökade tävlingslystnad gentemot andra män.
Rör ej!
En annan studie i avhandlingen handlar om förbud och hur konsumenter påverkas när deras taktila frihet har begränsats, vad som händer med deras köpbeteende när de inte tillåtits att röra vid en viss vara under en produktdemonstration som ägt rum tidigt inne i en butik.
– Resultaten av denna studie visar att konsumenter kompenserar genom att ta på fler produkter och också köpa fler och dyrare produkter om deras frihet att ta begränsas tidigt inne i butiken, säger Tobias Otterbring och fortsätter:
– När vår frihet att bete oss på ett visst sätt har begränsats tycks vi nästan göra vad som helst för återta denna känsla av frihet och visa att vi minsann förfogar över vårt eget öde och kan bete oss hur vi vill. Som synes får det ibland rätt dyrköpta konsekvenser.
Kompensationskonsumtion för att ta tillbaka kontroll
Slutsatsen i avhandlingen är att faktorer i butiksmiljön, som konsumenter kan uppfatta som hot, leder till kompensationskonsumtion, inte bara inom det specifika området för hotet utan även i andra områden. Till exempel visar ett av avhandlingens delarbeten att om människors självkontroll har satts ur spel i ett område kopplat till sexlusten, blir de mer njutningssökande i sina matval och föredrar exempelvis chokladkaka snarare än fruktsallad.
För mer information:
Kontakta Tobias Otterbring, doktor i psykologi vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, 054-700 25 93 och 072-536 65 00 eller tobias.otterbring@kau.se.
Annika Hellman har i tre delstudier undersökt elevers skapande i bild- och medieundervisningen på estetiska gymnasiekurser. Hon lyfter där fram elevernas tendens att se sig som exempelvis ”duktiga tjejer” eller ”omotiverade estetelever” – deras perspektiv på skolan generellt, och på bild och medieundervisning specifikt.
I avhandlingen använder hon visuella forskningsmetoder som videodagbok, observationer och fotografering. Genom elevernas videodagböcker visar hon hur deras fritid knyts ihop med arbetet i skolan.
– Eleverna arbetar där med komplexa arbetsprocesser. Det är ett experimenterande utan på förhand givna svar, något som utmanar utbildningssystemets traditionella fokus på effektivitet och målstyrning, säger Annika Hellman.
Demokratiska möjligheter
I sin avhandling visar hon hur elever genom estetisk verksamhet i skolan kan uttrycka åsikter och kritik, men även vilka demokratiska möjligheter och framtida potentialer som ryms inom undervisning med bild och media i skolan.
– Samtidigt synliggör jag elevers motstånd mot bildundervisning. Det sker exempelvis genom tystnad och inaktivitet. Killar hade i studien svårare att hitta fruktbara sätt att förhålla sig till bildämnet och fokuserade mer på vad som händer utanför skolan.
När elevernas upplevelser, erfarenheter och kunskaper blir synliga handlar det såväl om en reproduktion av könsnormer och elevidentiteter på gymnasiet, som om att utmana och förflytta de normerna.
– Dessutom innebär elevernas arbete med bild och medier att de nyanserar sina föreställningar om identitet och normer. Detta är tätt sammankopplat med nyansering av tänkandet, omvärldsuppfattningen och självet, säger Annika Hellman.
För mer information: Annika Hellman, telefon: 031–786 2318, mobil: 070-948 8410, e-post: annika.hellman@gu.se
Fotnot: Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.
– Varje fisk som inte syns i den årliga beståndsuppskattningen kan inte heller bidra till prognosen för beståndsutvecklingen. Vi samlar därför in längd-, vikt- och åldersdata för fritidsfångad fisk längs Skånes väst- och sydkust. Det är viktigt att samla in data på faktorer som påverkar dödligheten av fisk, för att kunna förutspå beståndsutvecklingen, säger Andreas Sundelöf, ansvarig för datainsamlingen vid havsfiskelaboratoriet på institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Inför 2017 beslutade EU att minska uttaget av torsk i Östersjön. Begränsningarna omfattar främst yrkesfisket där torskkvoterna i delar av Östersjön halverades. Men även fritidsfisket berörs, eftersom fritidsfiskets fångster kan vara så stora som 30 procent av de totala fångsterna.
EU:s beslut om fiskekvoter och uttag grundas på vetenskaplig rådgivning från Internationella havsforskningsrådet ICES. I ICES beståndsuppskattning av torsk i västra Östersjön ingår numer också fritidsfiskets fångster, men i Sverige är dessa fångster ännu bristfälligt dokumenterade. Fritidsfisket har inte rapporteringsskyldighet, och tidigare datainsamling har inte varit tillräckligt detaljerade eller något krav från EU.
Sedan årsskiftet besöker personal från SLU Aqua hamnar, pirar och turbåtar längs Skånes syd- och västkust för att förstå när, var och hur mycket torsk av vilka storlekar som fiskas av fritidsfiskare.
– Utmaningen är att vara på tillräckligt många platser tillräckligt ofta. Särskilt utmanande är det under vinterhalvåret när fisket är glest. Provtagningen skulle förbättras om vi kunde komma i kontakt med vinterfiskande fritidsfiskare som kan tänka sig att föra fångstdagbok åt oss, säger Andreas Sundelöf.
För mer information:
Andreas Sundelöf, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, andreas.sundelof@slu.se, 010-478 40 69
En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Oncoimmunology, har nu visat att en celltyp i blodet, neutrofiler, orsakar njursvikt i möss med cancer och att dessa neutrofiler är en lovande måltavla för framtida behandlingar av njurskada i individer med cancer.
Neutrofiler fyller en viktig funktion i kroppen då de utgör en del av kroppens immunförsvar och skyddar oss mot infektioner. En tumör kan dock lura neutrofilerna att aktiveras också i avsaknad av en infektion. Istället för att göra nytta bidrar de då till sjukdomsförloppet och har en skadande effekt.
Njurfunktionen kan återställas
– Vi har tidigare visat att neutrofiler bildar så kallade NETs, neutrophil extracellular traps, i kärlen hos möss med cancer, och att detta orsakar försämrat blodflöde och inflammation i organ såsom njurar. Våra nya fynd visar nu att detta direkt leder till försämrad njurfunktion i möss med cancer, säger Anna-Karin Olsson, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet som lett studien.
Tecknen på njurskada överensstämmer väl med de fynd som gjorts hos cancerpatienter, och indikerar att NETs kan vara en orsak till njurskada också hos människor med cancer.
Resultaten visar att den nedsatta njurfunktionen hos möss med cancer inte är permanent utan kan återställas när NETs avlägsnas. Detta kan göras genom behandling med en hämmare som riktar sig mot peptidyl arginine deiminidase 4 (PAD4) – ett enzym som krävs för att neutrofiler ska kunna bilda NETs. Enzymhämmaren, GSK484, har tidigare använts för att hämma NET-bildning i neutrofiler från både mus och människa i provrör, men denna nya studie är den första som visar att hämmaren har potential som behandling mot njurskador hos möss med cancer.
– Vi tror att dessa fynd kan leda till nya behandlingsmöjligheter för att motverka njurskador och därmed förbättra överlevnaden hos cancerpatienter, säger Jessica Cedervall, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.
Att få en ny höftled inopererad innebär vissa risker och ett litet antal patienter riskerar att dö. Men vilka är de?
– Risken är mycket liten, men för de patienter och anhöriga som drabbas är risken betydelsefull, säger Anne Garland, ortoped på Visby lasarett och författare till avhandlingen.
Innan operation görs en noggrann bedömning av varje patient där risker vägs mot förväntade vinster. Om patienten har flera andra allvarliga sjukdomar kan riskerna vara så höga att man måste avstå från höftoperation.
Vilka kombinationer av riskfaktorer är värst?
Anne Garlands forskning går bland annat ut på att öka säkerheten i dessa bedömningar. Hon och hennes kollegor har undersökt vilken kombination av information som säkrast kan peka ut de patienter som löper högst risk att dö. Beräkningarna gäller patienter som opereras på grund av artros, vilket är majoriteten av dem som får ny höftled.
– Ofta i den här typen av värderingsinstrument handlar det inte om att ha många variabler, utan rätt kombination av ett litet antal, säger Anne Garland.
Flera komplicerade samsjuklighetsindex testades, men det var en enkel kombination av data som gav säkrast förutsägelser: ålder, kön, tidigare hjärtinfarkt, njursjukdom och ASA-grad, vilket är en bedömning av patientens hälsoläge inför nedsövning.
Riskvärderingsinstrument kan finnas om ett par år
Resultaten behöver bekräftas genom nya studier innan ett riskvärderingsinstrument kan konstrueras. I bästa fall kan det finnas en smidig applikation om ett par år. Genom att mata in viss information ska ortopeden då direkt få veta om det är säkert att operera patienten.
Redan nu finns ett instrument som beräknar hur stor nytta patienten kan få av operationen. Det instrumentet, liksom den nya avhandlingens resultat, bygger på data från Svenska Höftprotesregistret. I avhandlingen har även data från andra register med patientinformation använts. I Sverige finns unika möjligheter till forskning på stora patientunderlag tack vare välutvecklade register och personnummersystemet. Det är också möjligt att kombinera data från flera register.
Kontakt: Anne Garland, tel: 070-770 56 04, e-post: anne.garland@surgsci.uu.seEarly Mortality After Total Hip Arthroplasty In Sweden, Anne Garland, 2017
Att mikroskopisk svamp kan leva djupt nere i berget under havsbotten är en relativt ny upptäckt. Nu har forskare hittat världens äldsta svampliknande fossil just i en sådan miljö, vilket kan tyda på att svamparnas ursprung går att finna i havens djup snarare än på land.
Borrkärna av den fossilförande lavan. De runda fläckarna är millimeterstora gasbubblor som när de svalnat kunde koloniseras av svampliknande organismer. Foto Birger Rasmussen
Svampar finns överallt på jordytan och även i haven. En forskargrupp vid Naturhistoriska riksmuseet studerar fossila svampar och har då upptäckt att svamp under miljontals år levt djupt nere i berget under havsbotten. Nu har forskarna gått vidare i samarbete med internationella kolleger och funnit att sådana djuplevande organismer går minst 2,4 miljarder år tillbaka i tiden. Den nya studien publiceras i Nature Ecology & Evolution.
Trådar skjuter ut från väggarna i millimeterstora håligheter i en bubblig lava från Sydafrikas åldriga berggrund i Norra Kap-provinsen. De ser ut som svampmycelier: härvor av sammanflätade trådar någon hundradels millimeter tjocka. Trådarna förgrenar sig och återförenas, ibland samlade i kvastar. Knölar längs med trådarna kan representera sporer. Sådana mycelier har forskarna redan upptäckt i liknande bergarter av betydligt yngre ålder och då kunnat identifiera som svampar.
Birger Rasmussen, en av forskarna bakom den nya studien, minns hur han först upptäckte mikrofossilen:
– Jag letade efter mineral att använda för åldersdatering när jag lade märke till en serie före detta gasbubblor i den vulkaniska bergarten. När jag ökade förstoringen i mikroskopet fann jag till min förvåning en tät härva av intrasslade fossila mikrober.
Svampliknande fossil från jordens ungdom. Röntgentomografisk avbildning av lavabubbla med mycelie-fossil. Bubblan är 0,8 mm i diameter. Bild: Stefan Bengtson
Men är det verkligen svampar forskarna har hittat i de urgamla bergarterna, och hur gamla är egentligen dessa fossil?
Frågorna är berättigade eftersom svampriket fram till nu har ansetts vara bara ungefär hälften så gammalt som de sydafrikanska lavorna.
Kan var okänd grupp av organismer
Stefan Bengtson, den nya artikelns försteförfattare, säger:
– De fossila myceliehärvorna är till förväxling lika svampfossil som vi hittar i samma sorts miljö i bergarter som ‘bara’ är några miljoner år gamla. Men vi kan inte helt utesluta att en okänd grupp av organismer utan anknytning till svampar har frambringat sådana livsformer.
Hålrum kan visserligen koloniseras långt efter att de bildats, men dessa fossil har bevarats genom impregnering med mineral som härrör från kända och daterade geologiska händelser, och de kan därför inte vara yngre än på sin höjd två miljarder år. Vad man därför med säkerhet kan säga är att denna extrema livsmiljö har varit koloniserad av myceliebildande organismer under de senaste två årmiljarderna och sannolikt mycket tidigare (jorden är ca 4,6 miljarder år gammal).
Hur var (och är!) det att leva under sådana förhållanden?
Antagligen ganska knapert, eftersom energi från fotosyntes inte finns att tillgå i detta extrema mörker. Magnus Ivarsson, expert på den djupa biosfären och en av deltagarna i den nya studien förklarar:
– Svampar i den miljön levde sannolikt i symbios med mikrober som utnyttjade kemiskt lagrad energi för sin ämnesomsättning. De kanske inte ens behövde fritt syre.
Forskarna går nu vidare för att utröna gränserna för denna sorts livsmiljö i djup tid och djupt berg.
Kontakta: Stefan Bengtson. Professor emeritus i paleozoologi. Naturhistoriska riksmuseet. Tel: 0708-11 61 86 E-post: stefan.bengtson@nrm.se”>stefan.bengtson@nrm.se
Magnus Ivarsson. Forskare i paleobiologi. Naturhistoriska riksmuseet. Tel: 0702-42 86 87. E-post: magnus.ivarsson@nrm.se
– Enkla och robusta cellmodeller är viktiga verktyg med vilka vi kan göra toxiska studier av kemiska föreningar, allt ifrån miljögifter och kosmetika till mattillsatser och läkemedel, säger Dina Popova, som är doktorand vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap.
Toxikologiska undersökningar (giftmätningar) har traditionellt utförts i djurmodeller (in vivo), en metod som är både dyr, tidskrävande och som kan orsaka lidande hos djuren.
Mäter giftigheten i narkotiska preparat
Dina Popova har i sin forskning utvärderat tumörceller från mus, så kallade P19-celler, som modell för att undersöka neurotoxiska effekter av kemikalier. P19-celler kommer från en tumör (teratokarcinom) i mus och kan enkelt odlas i laboratorium (in vitro). P19-cellerna är intressanta eftersom de kan utvecklas till olika sorters celler beroende på behandling. Dina Popova har i sin forskning odlat fram P19-nervceller som har en mängd egenskaper som är typiska för hjärnceller hos däggdjur.
I tester med de framodlade nervcellerna kunde Dina Popova visa att cellmodellen kan användas för att mäta toxiciteten av kemiska föreningar som är välkända nervgifter, inklusive miljögiftet metylkvicksilver, biotoxinet okadasyra och akrylamid, en kemisk förening som bland annat används vid plasttillverkning. Cellmodellen kunde också mäta giftigheten i narkotiska preparat såsom metylendioximetamfetamin (mer känd som MDMA eller ecstasy) och piperazinderivater.
Neuriter viktiga parametrar
I jämförelse med två andra cellmodeller som används för neurotoxiska studier var P19-neuronerna oftast mer känsliga vad gäller de testade kemikaliernas toxicitet. Dessutom kunde P19-neuroner användas för att identifiera de toxiska mekanismerna.
Dina Popova har också utvecklat en enkel metod för att mäta P19-neuroners nervutväxter. Nervutväxter, även kallade neuriter, är utskott från nervcellernas kroppar och utgör en viktig parameter i neurotoxiska mätningar av kemikalier, eftersom skador på neuritnätverk kan leda till kognitiva störningar.
Dina Popova kommer från Blagoveshchensk, som ligger i Amur-regionen i östra Ryssland. Hon flyttade till Umeå som 17-åring och tog sin masterexamen i bioteknik vid Umeå universitet.
Kontakt: Dina Popova, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap Telefon: 090-785 15 14 E-post:dina.popova@umu.se
Disputationen: Fredagen den 28 april försvarar Dina Popova, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, sin avhandling med titeln: In vitro cellmodeller för neurotoxiska studier: neuroner som härstammar från P19-celler. Engelsk titel: In vitro cellular models for neurotoxicity studies: neurons derived from P19 cells. Opponent: Docent Anna Forsby, Institutionen för neurokemi, Stockholms universitet. Huvudhandledare: Docent Stig Jacobsson. Disputationen äger rum kl. 9.00 i Hörsal D, Utbildningsnod T9, Norrlands universitetssjukhus.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
I södra Sverige har Phytophthora upptäckts i parker och kyrkogårdar där man planterar nya prydnadsväxter som producerats i andra länder och transporterats hit. Vid anläggning av trädgårdar och parker planteras gärna stora träd för att snabbt få till ett ”färdigt” landskap. Träden är ofta importerats från till exempel Tyskland där det kan ha blivit flyttat mellan flera andra plantskolor, ibland från något tredje land, och kan innehålla flera olika Phytophthora-arter. Parker och kyrkogårdar kan därför fungera som groningsbädd och ingång för Phytophthora till våra skogar.
