Rovdjursförvaltare och forskare måste nu samarbeta för att utvärdera vilka åtgärder som är effektiva, skriver forskare från SLU och Oviedo University i Spanien i tidskriften Scientific Reports.
– Vi skulle önska att rovdjursförvaltningen var evidensbaserad, såsom sjukvården är i valet av medicinsk behandling. Det förutsätter att forskarna bidrar med studier av hög kvalitet om hur effektiva olika åtgärder är för att hindra rovdjursangrepp, säger Ann Eklund som är huvudförfattare till artikeln.
Lapptyg längs fårstängsel. Foto: Hans Bjurling/Viltskadecenter
Viktigt utvärdera Hon och hennes kollegor har gått igenom 562 vetenskapliga artiklar, publicerade under åren 1990–2016, som handlar om förluster av tamdjur till följd av angrepp från stora rovdjur. Bara 4 procent (21 st) av dessa artiklar beskriver studier som är utformade på ett sätt som gör det möjligt att mäta hur effektiv en viss åtgärd är. Övriga publikationer saknade antingen helt utvärdering av åtgärder eller utvärderade åtgärderna på ett sätt som gör det svårt att uttala sig om deras effekt – till exempel saknades ofta en kontrollgrupp, dvs. en med försöksbesättningen jämförbar djurbesättning som inte skyddades av den utvärderade åtgärden.
– Det är intressant att en så välanvänd metod som elektriska stängsel helt och hållet saknade vetenskapligt publicerade utvärderingar, säger Ann Eklund.
Metoder som effektivt förhindrar attacker på tamdjur är ett måste för myndigheter som vill mildra konflikter i områden där det finns rovdjur. Annars finns risk för att människor tappar förtroendet för förvaltningen. Det kan också bli dyrt för djurägaren och samhället – både på grund av att onödigt många djur angrips men också för att flera åtgärder måste testas.
Oklar nytta I dag används en rad metoder för att skydda tamdjur från rovdjursangrepp, till exempel olika typer av inhägnader, att skrämma bort rovdjur med ljudskrämmor eller lapptyg (fladdrande tyg på snöre), flytta rovdjuren, eller skyddsjakt. Några tamdjursägare provar också att använda boskapsvaktande hundar eller att byta till andra djurslag eller raser, till exempel sägs ibland lantraser vara mer anpassade till närvaro av rovdjur.
Forskarna föreslår att relativt kostnadseffektiva metoder som bygger på befintlig teknik ska prioriteras för vetenskaplig utvärdering, t.ex. rovdjursavvisande stängsel.
Inom ramen för den adaptiva förvaltningen (förvaltning som löpande anpassas utifrån ny kunskap) av stora rovdjur bör man i största möjliga mån lägga upp användningen av olika åtgärder på ett sätt som möjliggör vetenskaplig utvärdering. För att åstadkomma detta krävs mer samarbete mellan djurhållare, rovdjursförvaltande myndigheter och forskare.
– Vi tror att förvaltning och forskning måste arbeta systematiskt tillsammans för att få fram kostnadseffektiv och pålitlig praxis, säger Ann Eklund.
Kontakt:
Ann Eklund, doktorand, Institutionen för ekologi; Viltskadecenter
Grimsö forskningsstation, SLU, tel 0581-69 73 40, e-post: ann.eklund@slu.se
Jens Frank, forskare, Institutionen för ekologi; Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation, SLU, tel 0581-69 73 23, e-post: jens.frank@slu.se
Krocktester med cykel har inte tidigare utförts i någon större omfattning, men med hjälp av finansiering från Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens forskningsfond har VTI nu kunnat genomföra en serie nydanande tester. Forskarna har utfört simulerade omkullkörningar med cykel i VTI:s krocksäkerhetslaboratorium.
– Syftet var att se om vi med hjälp av krocktester kan studera vad cykelns utformning har för betydelse för huvudislaget vid en omkullkörning. Ett långsiktigt mål med projektet är att öka kunskapen om vilken betydelse cykelns utformning har för skadeutfallet vid en singelolycka, säger Anna Niska, forskningsledare på VTI.
Forskarna har testat fyra olika typer av cyklar i två olycksscenarier: dels plötsligt stopp, exempelvis en handbroms som tar för hårt och dels undanstyrning av framhjul, till exempel sned inkörning i trottoarkant. Dessutom gjordes falltester med stillastående cykel.
Mindre risk falla
– Vi kan se tendenser till skillnader mellan de testade cyklarna, vilket i sig är en framgång. Vi har också identifierat svårigheter som är viktiga att hantera och möjligheter till förbättringar, när man i en framtid skall göra liknande prov, säger Anna Niska.
I proven kan man inte se någon ökad risk med den batteriförsedda elcykeln, snarare visas en minskad risk att falla framåt över styret. Cykelns egenvikt påverkade förloppet positivt, åtminstone vid den lägre hastigheten. En förklaring kan vara den testade cykelns relativt låga tyngdpunkt, med batteriet i ramen och elmotorn i framhjulet.
– Tvärtemot vad vi trodde så visar det sig att elcykeln med lägre tyngpunkt och högre vikt inte behöver innebära ökad risk för huvudskador, säger Anna Niska.
Kan slungas ut Fallförloppen skiljde sig åt mellan olika cykeltyper beroende på olycksscenario och hastighet och framförallt elcykeln betedde sig annorlunda än de övriga cykeltyperna. En högre hastighet kan ge en ökad skaderisk.
”Damcykel” med öppen ram gav oftast fall där höft och axel slår i marken något tidigare än huvudet, i varje fall vid lägre hastigheter.
”Herrcykel/pendlarcykel” där cyklisten sitter mer framåtböjd över styret tenderade att ge fler fall där huvudet träffar marken först, särskilt när farten ökar.
Liggcykeln (beskrivning nedan) gled ganska beskedligt omkull i låg fart, men i högre farter och för plötsligt stopp i framhjulet visade den en riskabel tendens att slunga cyklisten i en bana över styret som ger ett huvudislag som är minst lika kraftigt som för de andra cykeltyperna.
Ett plötsligt stopp ledde till en luftfärd över styret med ett kraftigt islag i huvudet medan en undanstyrning av framhjulet ledde till ett fall i sidled med ett något mildare huvudislag som följd.
– Det finns också tecken på att små differenser i hur en cyklist hanterar cykeln med avseende på styrutslag och viktfördelning kan få stora konsekvenser för hur cyklisten faller omkull, vilket påverkar graden av skador, säger Anna Niska.
Fakta om testerna
Försöken har genomförts med krockdocka i vuxenstorlek på fyra olika typer av cyklar: cykel med ”öppen ram”och upprätt sittställning (damcykel), cykel med ”sluten ram” och framåtlutad sittställning (herrcykel/pendlarcykel), liggcykel med en låg sittposition och bakåtlutad sittställning samt elcykel med ”sluten ram” och ganska upprätt sittställning med batteriet placerat i ramen (se bilder i VTI rapport 931).
För varje cykeltyp och olycksscenario testades två olika hastigheter: 15 och 25 km/h. Det gjordes en accelerationsmätning i dockans huvud och provningarna dokumenterades med kameror från olika vinklar, vilket gjort det möjligt att studera fallförloppen i detalj. Dessutom har krockdockans huvud färgats rött för att göra det möjligt att se vilka positioner på huvudet som träffas vid islaget i golvet samt på vilket avstånd som huvudet slår i först.
Projektet ingår i ett treårigt forskningsprogram om oskyddade hjulburna trafikanter som finansieras av Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond.
Se film om projektet (från Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond)
Varje år inträffar uppskattningsvis fler än 500 000 fall av matförgiftning. För den som drabbas kan det leda till allvarliga konsekvenser i form av följdsjukdomar och i värsta fall även dödsfall. Samhällskostnaden uppskattas till mer än en miljard kronor.
I en avhandling från Uppsala universitet visar Marie Lange, doktorand i konstvetenskap, att ungdomar har dålig koll på mathygien. Var femte niondeklassare visste till exempel inte att kyckling alltid måste vara genomstekt.
Okej äta rå köttfärs? Nästan hälften av eleverna ansåg det vara okej att smaka på rå köttfärs trots att Livsmedelsverket redan för tio år sedan gick ut med informationen att till och med ett smakprov av kontaminerad köttfärs kunde vara farligt och innebära en risk att drabbas av EHEC. Nästan hälften av eleverna trodde också att +8 grader var en bra kylskåpstemperatur, vilket är fyra grader över de +4 som rekommenderas.
Eleverna saknade även kunskaper gällande vikten av handtvätt och att undvika korskontaminering (där bakterier från ett storts livsmedel förs över till ett annat), vilka båda är bland de viktigaste momenten för att undvika matförgiftning. Studien visar att pojkar, särskilt de som sällan eller aldrig lagar mat hemma, löper en större risk att drabbas av allvarlig matförgiftning.
Mer vardagskoppling – Resultatet i avhandlingen visar att unga konsumenter behöver bättre hygienutbildning och att grundskolans ämne hem- och konsumentkunskap behöver lyfta fram livsmedelshygien på ett tydligare sätt i undervisningen och då bli mer kopplat till elevernas vardag, säger Marie Lange, doktorand vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.
Till exempel värmer många elever mat dagligen, ofta i mikrovågsugn, men uppvärmning är ett riskområde som ofta saknas i skolans undervisning eftersom den tillagade måltiden enligt traditionen äts upp under lektionen.
Det finns idag en tendens att flytta ansvaret för att undvika matförgiftning från producenterna till konsumenterna och detta ställer krav på konsumenternas kunskap och beteende, enligt Marie Lange.
Undervisningen i hem- och konsumentkunskap behöver bli bättre på att ta upp frågor kring vardagspraktiker kopplat till risk såsom handtvätt, korskontaminering, upphettning och kylförvaring för att öka elevernas möjligheter till lärande. Lärarna behöver bli mer reflekterande och ta del av uppdaterad information samtidigt som ansvariga myndigheter behöver bli tydligare i sin kommunikation och erbjuda skolan uppdaterad information och undervisningsmaterial, påpekar Marie Lange.
Det finns tydliga luckor i kunskapen om könskromosomers evolution. Bättre prioriteringar och större fokus på ekologiska aspekter skulle leda till en mer grundlig förståelse av hur hanar och honor skapas, enligt evolutionsbiologer vid Naturvetenskapliga fakulteten i Lund. De har gått igenom stora delar av de senaste 100 årens forskning på området.
Genetisk konflikt – Det pågår en form av genetisk konflikt mellan könen, en konflikt i själva arvsmassan, som vi inte vet så mycket om, säger professor Bengt Hansson vid Lunds universitet.
Tillsammans med universitetslektor Jessica Abbott och doktoranden Anna Nordén har han läst fler än 100 vetenskapliga artiklar och uppsatser som beskriver könskromosomers och arvsmassans evolution. De identifierar två spår som var för sig väglett forskningen sedan slutet av 1800-talet: empiriska undersökningar och olika teoribyggen.
Genomgången visar att ekologins betydelse inte har uppmärksammats tillräckligt. Biologerna i Lund efterlyser därför mer forskning om hur miljön som en population lever i påverkar könskromosomernas utveckling och evolution. Det kan röra sig om faktorer som tillgång på mat, åldersvariationer i en population eller vad som händer med könskromosomerna när populationer som levt åtskilda möts och blandas.
– Fler angreppssätt inom forskningen lär leda till att vi på ett mycket mer detaljerat sätt förstår könskromosomernas utveckling och i förlängningen hur hanar och honor skapas, säger Jessica Abbott.
Kan begränsa malaria Den forskning som bedrivs kan leda till konkret nytta. Ett exempel är att släppa ut sterila hanar i populationer med malariamyggor. På så vis försöker man begränsa antalet malariamyggor i vissa områden.
– För att hitta fler vägar och nå ännu bättre resultat i studier måste man ha full koll på alla detaljer i den process som bestämmer könet på en individ, säger Bengt Hansson.
Mediciner som riktar sig specifikt till kvinnor eller till män är ett annat hett forskningsfält. Lundabiologerna pekar även ut det som ett område där det behövs mer kunskap om könskromosomernas evolution.
De tio första åren efter examen ökar löneskillnaderna mellan högskoleutbildade kvinnor och män betydligt. Att män och kvinnor inte tjänar lika mycket på att byta jobb tycks vara en bidragande orsak, visar rapporten.
Rapportförfattaren, Abdulaziz Abrar Reshid vid Linneuniversitetet, följer ungefär 120 000 personer som tog examen från universitet eller högskola under åren 1996–2002. Vid inträdet på arbetsmarknaden tjänade männen i genomsnitt 9 procent mer än kvinnorna och efter tio år var skillnaden 21 procent. När hänsyn tagits till att män och kvinnor till exempel har olika utbildningar och arbetar i olika sektorer är lönegapet vid inträdet på arbetsmarknaden relativt litet och efter tio år ungefär 11 procent.
Lika många byter En bidragande orsak till att skillnaden mellan män och kvinnors löner ökar är att kvinnor får betydligt lägre avkastning på sin rörlighet. Ungefär lika många män och kvinnor byter arbete och de som byter jobb får i genomsnitt högre lön. Kvinnornas löneökningar är ungefär hälften till tre fjärdedelar så stora som männens. Skillnaderna mellan hur mycket mer män och kvinnor får i lön på det nya jobbet är lite mindre om bytet sker till ett mer kvalificerat jobb och lite större om bytet sker till ett liknande arbete.
Författaren uppskattar att 16 procent av det 11 procent stora lönegap som uppstått tio år efter examen kan hänföras till att kvinnorna som byter jobb inte får lika höga löneökningar som män.
Föräldraskap påverkar
Kvinnornas lägre rörlighetspremie är delvis kopplad till föräldraskap. Löneskillnaden mellan män och kvinnor som byter till ett liknande jobb är stor redan innan det första barnet, och ökar sedan runt tidpunkten för det första barnets födsel. Lönegapet mellan män och kvinnor som gör karriär och byter till ett mer kvalificerat jobb är mindre, men ökar i och med första barnet.
I rapporten följs drygt 122 000 individer som var yngre än 35 år och tog examen på grundnivå från högskola eller universitet under perioden 1996–2002. Gruppen följs till 2012, tio år efter examen. Löneökningar och arbetsbyten följs genom lönestrukturstatistiken. I jämförelsen tas hänsyn till att män och kvinnor till exempel har olika utbildningsinriktning och arbetar i olika branscher.
Biokemisten Cecilia Engdahl visar på skillnader mellan myggans och människans livsnödvändiga enzym acetylkolinesteras (AChE), och hur dessa skillnader kan utnyttjas för att skapa nya insektsbekämpningsmedel. Medlen kan användas för att begränsa spridningen av sjukdomsspridande myggor genom att till exempel appliceras på myggnät. Cecilia försvarar sin avhandling den 2 juni vid Umeå universitet.
– Upptäckten av skillnader i enzymet ger förutsättningar att utveckla bekämpningsmedel med förbättrade egenskaper. På sikt kan min forskning bidra till att minska spridningen av myggburna sjukdomar globalt, säger Cecilia Engdahl.
Miljontals smittas Miljontals människor drabbas årligen av malaria, dengue och andra sjukdomar som sprids av myggor. I dagsläget är det mest effektiva sättet att skydda sig från dessa sjukdomar att undvika myggbett. Genom att sprida ut kemiska substanser (insektsbekämpningsmedel) som dödar myggor begränsas myggbestånden, vilket leder till minskad sjukdomsspridning. Tyvärr är de insektsmedel som används i dag giftiga även för andra djur, inklusive människor. Dessutom har vissa myggarter utvecklat resistens mot de vanligaste bekämpningsmedlen.
Målet med Cecilia Engdahls avhandlingsarbete har varit att utveckla nya substanser med selektiva egenskaper; de ska vara giftiga för myggor men inte andra djur, människor eller naturen. Det är också önskvärt att nya insektsmedel ska motverka spridningen av resistens.
För att ta reda på om det är möjligt att skapa selektiva insektsmedel studerade Cecilia Engdahl egenskaperna hos enzymet AChE från mygga och jämförde resultatet med egenskaperna hos det mänskliga enzymet. Hon kunde identifiera viktiga funktionella och strukturella skillnader att ta fasta på i designen av nya substanser. Genom att experimentellt utvärdera ett så kallat substansbibliotek hittades ett antal molekyler som blockerar aktiviteten hos myggans AChE men som inte lika effektivt påverkar det mänskliga enzymet.
Nya substanser De bästa molekylerna från denna utvärdering använde Cecilia Engdahl därefter som kemisk utgångspunkt i utvecklingen av nya substanser, där också kunskapen om skillnaderna mellan enzymerna bidrog till designen. Dessa nyskapade substanser användes för att kartlägga vilka egenskaper som bidrar till önskad effekt på enzymen.
– Resultatet av kartläggningen är ett antal nya substanser som selektivt slår ut myggans enzym AChE, oavsett resistens mot tidigare gifter, och som dessutom dödar myggor och mygglarver av de arter som sprider malaria, dengue och Zika, säger Cecilia Engdahl.
Torgny Klasson på Linnéuniversitet har undersökt riksdagsdebatter kring fyra lagförslag kopplade till informationsteknik, utifrån riksdagspartiernas agerande: En ny sekretesslag 1980, personuppgiftslagen 1998–1999, lagen om hemlig rumsavlyssning 2006–2007 och FRA-lagen 2007–2009.
Riksdagsdebatterna är kopplade till informationsteknik i samhället och har analyserats utifrån vilka avvägningar riksdagspartierna är beredda att göra vad det gäller individens frihet. Avhandlingen knyter an till den ständigt aktuella debatten om medborgarnas individuella friheter, rättigheter och skydd av deras personliga integritet gentemot statens makt och samhällets intresse generellt. Studien handlar alltså om hur de politiska partierna påverkas i denna fråga i ett samhälle som präglas av en snabb utveckling av teknologi och digitalisering av information.
Torgny Klasson har utvecklat en begreppsapparat där partierna kategoriseras längs med en skala där ytterlighetsvärdena benämns individens frihet och statsmakt. Resultaten visar att de flesta partier tenderar att kompromissa mellan individens frihet och statsmakt, alltså antar en så kallad ”hybridposition”. Undantaget är Miljöpartiet och Vänsterpartiet som oftast positionerar sig på ett sätt som är mest närliggande individens frihet. I studien hävdas att partier i regeringsställning mer positionerar sig nära värdet stats-makt, medan partier i opposition mer positionerar sig nära värdet individens frihet. Dessutom visar resultatet att flertalet partier mer har betonat värdet statsmakt i de utvalda riksdagsdebatterna efter den 11 september 2001 än vad samma partier gjorde före detta kritiska moment.
Torgny Klasson har undervisat om svensk politik och offentlig förvaltning vid Linnéuniversitetet sedan 1986.
Avhandlingen:
Klasson, Torgny (2017). Informationsteknik och avvägningar mellan individens frihet och statsmakt – En analys av svenska riksdagsdebatter, Linnaeus University Dissertation No 286/2017. ISBN: 978-91-88357-73-1
– Mina resultat kan vara början på en utveckling av metoder som brett kan analysera prover från miljön, säger Nicole Riddell, som är knuten till forskningscentrum Människa-Teknik-Miljö, MTM, vid Örebro universitet. Hennes avhandling är ett konkret resultat av universitetets samarbete med Wellington Laboratories i Guelph i Kanada.
MTM:s inriktning är tillämpad forskning inom miljö och hållbar utveckling, i samarbetet med näringslivet, myndigheter, universitet och forskningsinstitut. Nicole Riddell har samtidigt med sitt avhandlingsarbete varit forskare hos Wellington Laboratories.
Nicole Riddell testar i sin avhandling om superkritisk vätskekromatografi effektivt kan användas för att separera och analyserar miljögifter. Och svaret visade sig bli ett ja.
Metoden prövades på en rad föroreningar som dioxin, klorföreningar som PCB och på ämnen som finns i tre olika typer av flamskyddsmedel, bland annat Dekloran Plus.
– Tekniken fungerar mycket bra för identifiera tekniska blandningar av vissa flamskyddsmedel i jämförelse med befintliga analysmetoder, säger Nicole Riddell.
Hennes studier visar också att även andra metoder för att separera ämnen kan dra nytta av resultaten i avhandlingen. Nicole Riddell kommer även i framtiden att samarbeta med MTM.
Hur vanligt är mikroskopisk kolit och vilka är det som drabbas? Det är några av de frågor som fått ett svar tack vare forskning vid Region Örebro län. Mikroskopisk kolit är ett samlingsnamn för tarmsjukdomar. Forskare Anna Wickbom belyser också i sin avhandling hur patienter med en tarmsjukdom senare i livet kan få en annan tarmsjukdom.
Mikroskopisk kolit delas in i kollagen kolit och lymfocytär kolit. De har likartade symptom, med kronisk oblodig vattentunn diarré och ofta avföringsinkontinens. Det är också vanligt att den drabbade får ont i magen och går ner i vikt. För patienter innebär ofta sjukdomen en begränsning i deras liv.
Inom Region Örebro län söker årligen cirka 20 personer för besvär av mikroskopisk kolit. Det är mest kvinnor som drabbas, cirka 80 procent, och varför det är så är fortfarande obesvarat inom forskningen. De flesta som insjuknar är 60 år eller äldre, men sjukdomarna förekommer i alla åldrar.
Kollagen kolit. Bild: Region Örebro län
– I min avhandling ville jag öka kunskapen om sjukdomsförloppet för mikroskopisk kolit. Bland annat ville jag titta på ifall det finns faktorer som ökar risk för insjuknande. Eller om det finns andra sjukdomar som kan kopplas till patienter med mikroskopisk kolit, säger Anna Wickbom, överläkare på gastrosektionen vid medicinska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.
Bakgrundsfaktorer Hon har i sin studie lyft fram olika bakgrundsfaktorer som ärftlighet, uppväxtförhållanden, utbildningsnivå, civilstånd och rökning. Det har studerats genom en studie där alla patienter som bor i upptagningsområdet till Universitetssjukhus Örebro inbjudits till att svara på en enkät med frågor som sedan har jämförts mot kontrollgrupper.
– Resultatet visar att patienter med mikroskopisk kolit i större utsträckning har andra symptom än bara diarré. Patienter som har aktiv mikroskopisk kolit har dålig livskvalitet, i nivå med andra sjukdomar som anses vara betydligt mera allvarliga, säger Anna Wickbom.
Det påvisas att patienter med mikroskopisk kolit i större utsträckning rapporterar ärftlighet för sjukdomen än kontrollgruppen. Det kan betyda att det finns genetiska faktorer som påverkar. Rökning är en stark riskfaktor för både kollagen kolit och lymfocytär kolit.
– Rökarna insjuknar cirka tio år tidigare än icke rökare. Uppväxtförhållanden, utbildningsnivå och civilstånd tycks inte ha betydelse för sjukdomen. Flera sjukdomar kan kopplas till mikroskopisk kolit såsom glutenintolerans, autoimmuna sköldkörtelsjukdomar och intressant nog också ulcerös kolit. Associationen till ulcerös kolit är ny och har inte visats tidigare, säger Anna Wickbom.
Samband mellan sjukdomar I avhandlingens sista delstudie studeras patienter som fått antingen diagnosen ulcerös kolit eller Crohn’s sjukdom och sedan mikroskopisk kolit, eller vice versa.
– Syftet med denna delstudie är att identifiera och kartlägga hur sådana konverteringar går till. Att söka gemensamma faktorer av betydelse för att dessa sker, men också för att se hur olika tarmsjukdomar kan överlappa varandra, säger Anna Wickbom.
Faktaruta
Forskning kring mikroskopisk kolit började på 1980-talet på Universitetssjukhuset Örebro. Det är sjukdomar som är relativt nya. Det var den svenske patologen Clas Lindström som beskrev kollagen kolit för första gången år 1976. Lymfocytär kolit omnämndes år 1989 av en amerikansk patolog.
– Det behövs en lösning på nanonivå för att kunna massproducera resurssmarta katalysatorer till bränsleceller. Med vår metod går det bara åt en tiondel så mycket platina för den mest krävande reaktionen. Totalt sett kan det minska platinamängden i en bränslecell med cirka 70 procent, säger Björn Wickman, forskare på institutionen för fysik på Chalmers.
Nanolegeringar av platina (grått) och yttrium (blått) skapas genom så kallad sputtring i en vakuumkammare. Det sker med hjälp av plasma (lila) som riktas mot en bit platina med små fastsatta bitar av yttrium. De nanometertunna legeringsfilmerna omvandlar på ett effektivt sätt syrgas (rött) och protoner (vitt) till vatten. Det är den reaktionen som gör att bränslecellen producerar elektricitet. Bild: Niklas Lindahl/Chalmers
Om det är möjligt att nå den effektiviteten i en bränslecell är platinamängden i nivå med vad som används i en vanlig bils avgaskatalysator.
Kan ersätta fossila bränslen? – Förhoppningsvis öppnar det för att bränsleceller ska kunna ersätta fossila bränslen och även vara ett komplement till batteridrivna bilar, säger Björn Wickman.
Tidigare forskning har visat att det går att blanda platina med andra metaller, till exempel yttrium, för att få ner mängden platina i en bränslecell. Trots det har ingen hittills lyckats skapa legeringar mellan dessa metaller i nanopartikelform på ett sätt som kan användas för storskalig produktion. Det stora problemet är att yttriumet oxiderar i stället för att bilda legering med platinan.
Den nöten har nu Chalmersforskarna knäckt genom att sammanföra metallerna i en vakuumkammare med hjälp av en teknik som heter sputtring. Resultatet är en nanometertunn film av den nya legeringen som skapar förutsättningar för masstillverkade bränslecellskatalysatorer av platina och yttrium.
Sparar miljön För att kunna använda det nya materialet behöver dagens bränsleceller ändras något, men det är stora möjligheter som öppnar sig.
– När vi kan använda våra resurser bättre spar vi både på miljön och våra kostnader. Bränsleceller omvandlar kemisk energi till elektrisk energi med hjälp av vätgas och syrgas – med vatten som enda restprodukt. Bränsleceller har en stor potential för hållbara energilösningar när det gäller såväl transporter som bärbar elektronik och energi, säger Niklas Lindahl, forskare på institutionen för fysik på Chalmers.
Artikeln är skriven av chalmersforskarna Niklas Lindahl, Ligang Feng, Henrik Grönbeck, Christoph Langhammer och Björn Wickman, samt av Eleonora Zamburlini, Maria Escudero-Escribano, Ifan E L Stephens och Ib Chorkendorff från Danmarks Tekniske Universitet.
Kontakt:
Björn Wickman, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 51 79, e-post: bjorn.wickman@chalmers.se
Niklas Lindahl, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 33 33, e-post: niklas.lindahl@chalmers.se
Optisk frekvenskamspektroskopi är en ny teknik som kombinerar det bästa av högupplöst laserspektroskopi och konventionella bredbandabsorptionstekniker. Tekniken möjliggör samtidig detektion av olika ämnen vid korta mättider med hög noggrannhet och absorptionskänslighet.
– Optisk frekvenskamspektroskopi har mycket spännande funktioner. Förutom de ursprungliga applikationerna i grundforskningen inom fysik och kemi har många anpassningar av tekniken redan kunnat göras till praktiska potentiellt bärbara applikationer så som andningsanalys för övervakning och diagnostik av olika sjukdomar, mätning av växthusgaser för atmosfärs- och klimatstudier och industriell processkontroll, säger Amir Khodabakhsh, som försvarar sin avhandling den 2 juni.
Bättre prestanda Under de senaste tio åren har olika detekteringstekniker och metoder utvecklats för optisk frekvenskamspektroskopi, men de flesta har inte nått sitt optimala prestanda än. I sin avhandling har Amir Khodabakhsh arbetat med att förbättra prestandan när det gäller känslighet, upplösning, noggrannhet och spektral täckning för en av dessa tekniker, så kallad Fouriertransformspektrometri,
– Fouriertransformspektrometri är en beprövad metod som har använts i mer än 60 år med konventionella bredbandskällor. Men när de kombineras med optiska frekvenskammar visar de upp nya intressanta funktioner, vilket jag utnyttjade för att drastiskt öka upplösning och noggrannhet hos dessa spektrometrar. Resultaten öppnar dörren för många spännande applikationer i olika områden, särskilt inom grundforskningen, säger Amir Khodabakhsh.
Ny teknik Han har vidare utvecklat en ny teknik för att förbättra känsligheten hos Fourier-transformationsspektrometrar baserat på en frekvenskam i när-infraröda frekvensområdet (detektering av CO2) och använde en ny kamkälla i midinfraröda frekvensområdet för att förbättra spektrometerns spektrala täckning och förmåga att detektera flera intressanta molekyler som metan, kvävemonoxid och kolmonoxid vid låga koncentrationer.
Amir Khodabakhsh demonstrerar också potentialen hos optisk frekvenskamspektroskopi vid förbränningsanalys och har utvecklat en snabb, kompakt, robust och känslig spektrometer för detektering av kolväten under atmosfäriska förhållanden.
– Optisk frekvens kamspektroskopi i förbränningsmiljö möjliggör känslig och snabb upptäckt av flera molekyler i flamman, vilket möjliggör realtidsövervakning och temperaturmätning av förbränningsprocessen, säger Amir Khodabakhsh.
Amir Khodabakhsh kommer från Iran. Han har en kandidatexamen i elektroteknik – elektronik från Shahid Beheshti University, Teheran, Iran och en magisterexamen i elektroteknik – optoelektronik från Tarbiat Modares University, Teheran, Iran. Han påbörjade sina forskarstudier vid Umeå universitet i januari 2013 handledd av doktor Aleksandra Foltynowicz vid Institutionen för fysik.
Kontakt:
Amir Khodabakhsh, Institutionen för fysik, tel 090-786 66 79, e-post: amir.khodabakhsh@umu.se
– Att vara tonårsförälder är inte alltid lätt. Vi ville titta på vad som kan göra det lättare att vara en varm och positiv förälder som har lämpliga regler för tonårsbarn, säger Terese Glatz, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, som gjort studien tillsammans med kollegor i USA.
Studien visar att föräldrar som känner att de har kontroll över sitt liv och sitt föräldraskap är mer konsekventa och bättre på att sätta gränser. Föräldrar med ett socialt stöd har en varmare relation till sina barn jämfört med föräldrar som är mer isolerade. Känslan av kontroll och ett socialt nätverk påverkar alltså föräldrar på olika sätt.
I nästa steg tittade forskarna närmare på hur man kan hjälpa föräldrar som känner att de inte har kontroll över sitt liv. Då upptäckte de en skillnad mellan mammor och pappor.
Socialt stöd gör att stressen minskar
– Ett socialt stöd visade sig vara en hjälp för mammor i föräldrarollen. Stödet kan innefatta både praktisk hjälp, med barnpassning, och emotionellt stöd i form av att ha någon som lyssnar när man har problem. För mammor som känner att de inte har kontroll över sitt liv kan ett socialt stöd göra att de får en bättre relation till sina barn.
– Att ha ett socialt stöd i stunder när man inte känner att man har kontroll kan göra att stressen minskar och mammor kan agera på ett mer positivt sätt gentemot sina barn, säger Terese Glatz.
Men för papporna i studien som uttryckte att de inte var i kontroll över sina liv gjorde det sociala stödet inte situationen bättre.
– Därför behöver vi arbeta på olika sätt med mammor och pappor som har problem. Stödinsatser för pappor behöver kanske fokusera på hur de ska få tillbaka känslan av kontroll specifikt medan arbetet med mammor kan innefatta hjälp att utöka sitt sociala nätverk.
Den aktuella forskningsstudien handlar om perovskit, ett nytt och lovande material i solcellsammanhang. I vanlig form är materialet mycket vattenkänsligt. Det löses helt enkelt upp i kontakt med vatten. Även vanlig luftfuktighet påverkar materialets kapacitet inom loppet av timmar och minuter, men nu verkar forskarna ha kommit förbi det problemet.
Illustrationen visar plattor av perovskit, sedda från sidan. Det färgade mönstret föreställer perovskit och de grå linjerna symboliserar de vattenavvisande ytorna.
– Vi har lyckats tillverka tunna blad med vattenavvisande ytor så att det hela blir mycket stabilare. Dessutom har vi lyckats med att orientera plattorna så att man får rätt okej solceller, med verkningsgraden tio procent, säger Tönu Pullerits, professor i kemisk fysik vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.
Tönu Pullerits ser stora utvecklingsmöjligheter för solceller baserade på perovskit, tack vare resultatet i den aktuella studien. Forskarna har inte bara byggt tunna plattor av materialet så att ytorna blir vattenavvisande, utan dessutom upptäckte de till sin förvåning att dessa perovskitplattor självorganiserade sig på ett sätt som ökade effektiviteten påtagligt.
Eftersom plattorna är så tunna måste man ha många plattor ovanpå varandra, lager på lager, för att få tillräckligt bra absorption av solljuset. Problemet som då uppstår är att de vattenavvisande ytorna inte låter elektroner röra sig fritt i materialet. Det blir svårt för elektronerna att hoppa från platta till platta, vilket innebär att effektiviteten hos solcellerna minskar.
Organiserade sig frivilligt
Forskarna testade först med två olika vattenavvisande ytor. De förväntade sig att den ena varianten skulle ge ett bättre resultat och att elektronerna skulle hoppa lättare mellan plattorna. Men istället blev det tvärtom – det andra alternativet gav mycket bättre resultat. Detta förvånade forskarna, som då påbörjade nya experiment för att förstå varför.
– Här blev våra laserexperiment avgörande. Vi kunde bevisa att de plattor som vi fick med det andra ytmaterialet självorganiserade sig så att de stod upp på kanten istället för att ligga platt mot varandra, säger Tönu Pullerits.
Tack vare plattornas självorganiserade struktur kunde elektronerna röra sig fritt mellan kontakterna, och då ökade effektiviteten avsevärt vad gäller kapaciteten att fånga in solenergi. Tönu Pullerits menar att resultaten är ett viktigt steg på vägen till att bygga stabila och effektiva solceller av perovskit.
– Stabilitet är en nyckelfråga för solceller, säger han.
Den aktuella studien är ett samarbete mellan Lunds universitet och Fudanuniversitetet i Shanghai. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Advanced Energy Materials.
Kontakt: Tönu Pullerits, professor i kemisk fysik, Kemiska institutionen, Lunds universitet Tel 046 – 222 81 31, 0707 – 20 61 42 tonu.pullerits@chemphys.lu.se
Björnens betydelse för renskötseln är omtvistad, bland annat för att det har gjorts så få vetenskapliga studier. Nu visar en avhandling från SLU omfattningen av de problem som björnen skapar på kalvningslandet, och att åtminstone en tredjedel av kalvarna kan bli björnföda i vissa områden i skogssamebyar. Vajor som kalvar i skogen verkar också ha begränsad möjlighet att undvika björnarna.
De stora rovdjuren har återhämtat sig i Sverige, och i andra delar av Europa, och stammarna har vuxit markant under de senaste 40 åren. I Sverige överlappar renskötselområdet utbredningsområdena för alla stora rovdjur utom varg. Det är därför nödvändigt att förstå hur dessa förändringar påverkar renskötseln och ekosystemet. Det finns flera studier på vildren (caribou) och björn i Nordamerika, men kunskapen om interaktioner mellan renar i renskötsel och björnar har varit begränsad.
Lägre risk att bli dödade på kalhyggen
Therese Sivertsen har i sitt doktorsarbete undersökt renars och björnars rörelsemönster i Udtja och Gällivare skogssamebyar i Norrbotten, med hjälp av data från GPS-halsband och radiosändare. Studierna visar att björnarna tar renkalvar under en begränsad period, från födseln och tre till fyra veckor framåt. I dessa områden tog björnarna mellan 16 och 29 procent av alla födda kalvar.
Analyser av GPS-data tyder på att björnarna sökte sig till områden med renar under predationsperioden, medan vajorna i mindre grad valde betesområde utifrån hur risken för björnpredation varierade inom kalvningsområdet. Vid en närmare undersökning av de platser där kalvar hade dödats av björn kunde Therese Sivertsen ändå se att vajorna delvis anpassade sig till risken för björnpredation. Det var till exempel lägre risk att bli dödad av björn på kalhyggen, på högre höjd och närmare större vägar.
Även om det på kort sikt kan vara en fördel för renarna att vistas på kalhyggen under kalvningsperioden kan det vara en nackdel på lång sikt allteftersom skogen växer, eftersom ungskog och uppvuxen skog föredras av björnar.
Mindre betesro i björntäta områden
I doktorsarbetet ingick också en studie som täckte sju olika samebyar (både skogs- och fjällsamebyar). Där analyserades renarnas rörelsemönster i relation till björntätheten under både kalvningstiden och sommarbetesperioden. Analysen visade att renar i områden med högre björntäthet har sämre betesro (högre aktivitet) och inte samma möjlighet till ett optimalt betesbeteende. Detta kan leda till sämre möjlighet att bygga upp hullet inför vintern, vilket i sin tur kan få konsekvenser för renskötselns bärkraft.
Therese Sivertsens arbete har bäring på det ersättningssystem som ska kompensera samebyar för rovdjursskador. När det gäller lodjur och järv ersätts samebyn för dokumenterade föryngringar, men när det gäller björn bygger ersättningen på storleken på samebyns barmarksbete. Skillnaden beror dels på att det görs så få inventeringar av björn, dels på bristande kunskap om björnpredationens omfattning.
– För att kunna upprätthålla en livskraftig rennäring, och mildra tvister mellan motstridiga intressen i renskötselområdet, behöver vi en solid kunskapsbas om björnens betydelse, säger Therese Sivertsen. Skogssamebyarna är troligen särskilt sårbara, dels för att renens kalvningsområden och björnens hemområden kan vara helt överlappande, dels för att det är svårare att övervaka kalvning i skogsterräng än i fjällterräng.
Tid: Onsdagen den 24 maj 2017, kl 09:15
Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Chris Johnson, University of Northern British Columbia, Prince George, Kanada
Kontakt: Therese Ramberg Sivertsen. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet +47 93498948, Therese.Sivertsen@slu.se
– Personer som i större utsträckning använder sig av information i tidningar, radio, tv och på internet tenderar att vara självsäkrare på sina förväntningar och tar en större finansiell risk men får i slutänden sämre aktieavkastning på besparingarna än de som använder dig av information som företag rapporterar i bland annat årsredovisningar, säger Oscar Stålnacke.
I sin doktorsavhandling har Oscar Stålnacke kombinerat data över individers aktieportföljer med en enkät som skickats ut till ett slumpmässigt urval av 3500 aktiesparare i åldrarna 18-73 år. Han har även studerat den finansiella riska som drygt 130 000 personer födda 1963 respektive 1973 har tagit under perioden 1999-2007.
En viktig förklaring till de förmögenhetsskillnader som finns såväl i Sverige som i andra länder, är att de som investerat i finansiella marknader, som till exempel aktier, har sett värdet av sina pengar öka i betydligt högre grad än de som stått utanför dessa marknader.
Minska förmögenhetsklyftor
Ett sätt att minska förmögenhetsskillnaderna i samhället är därför att öka andelen som investerar i finansiella marknader. För att kunna göra det krävs dock bättre förståelse för hur människor fattar finansiella beslut. Det handlar om beslut att ge sig in på aktiemarknaden och beslut om att köpa specifika aktier, och vad som påverkar människor när de fattar dessa beslut. Framför allt fokuserar avhandlingen på att öka förståelsen för den roll som individers förväntningar, informationsanvändning och interaktioner med andra spelar för besluten.
Resultat från tidigare studier visar bland annat att individer med längre erfarenhet från finansiella marknader, högre numerisk förmåga och större disponibel inkomst i större utsträckning köper aktier samt att de fattar bättre finansiella beslut. Resultaten i avhandlingen visar att dessa individer även har mer korrekta förväntningar som ligger närmare den faktiska risken och avkastningen på aktiemarknaden.
Resultaten i avhandlingen tyder även på att sociala interaktioner påverkar den finansiella risk som individer tar, vilket också är en viktig aspekt att ta hänsyn till för att förstå människors finansiella beslut.
– Om man politiskt vill öka antalet aktieägare för att minska förmögenhetsskillnaderna i samhället är det viktigt att förstå hur människor fattar ekonomiska beslut. Det är även av värde för banker att kunna se vilka risker människor är beredda att ta för att matcha dem med specifika fonder, säger Oscar Stålnacke.
Om disputationen Oscar Stålnacke, Handelshögskolan vid Umeå universitet, företagsekonomi, försvarar fredag 2 juni sin avhandling med den svenska titeln: Individuella investerares subjektiva förväntningar, informationsanvändning och sociala interaktioner vid finansiellt beslutsfattande (Engelsk titel: What do you expect? Individual investors’ subjective expectations, information usage, and social interactions in financial decision-making). Fakultetsopponent: Fil.dr. Anders Anderson, Handelshögskolan i Stockholm. Kl. 13.15-15.00. Samhällsvetarhuset, Hörsal C, Umeå universitet.
Sveriges lantbruksuniversitet ska nu studera hur den svartmunnade smörbultens etablering påverkar förekomsten av dessa blötdjur.
Svartmunnad smörbult är en invasiv art som ursprungligen kommer från Kaspiska havet och Svarta havet. Arten upptäcktes för första gången i Sverige 2008, i Karlskrona skärgård. Sedan dess har den snabbt spridit sig. Vid SLU Aquas provfisken vid Muskö utanför Nynäshamn fångades förra året fem gånger så många smörbultar som föregående år. Arten förekommer också strax utanför Mälarens mynning, vid Mörkö och i Bråviken.
– Det är bara en tidsfråga innan svartmunnad smörbult dyker upp i Mälaren, men eftersom den inte förekommer där ännu har vi nu en unik möjlighet att studera vad som händer med ekosystemet när en ny art etablerar sig, säger Patrik Bohman, forskningsassistent på institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua).
Mindre musslor närmare Mörbyfjärden
I ett nystartat projekt, ska SLU Aqua studera hur förekomsten av vandrarmusslor och stormusslor påverkas när den svartmunnade smörbulten etablerar sig i sjön. SLU Aqua kommer bland annat att genomföra så kallade koloniseringsförsök, där man undersöker hur frisimmande mussellarver sätter sig fast på (koloniserar) kakelplattor som fästs på snören i vattenmassan. Artsammansättning, täthet och storleksfördelning ska studeras med hjälp av video- och dykinventeringar.
– Idag finns inte något övervakningsprogram för musslor i Mälaren, så de här undersökningarna kommer att ge oss en bättre uppfattning av vilka arter av musslor och snäckor som förekommer och deras antal och storleksfördelning, säger Patrik Bohman. Med hjälp av video som sänks ner i vattnet ska vi även filma och få en uppfattning om musslor som befinner sig på större djup.
Under 2016 genomförde SLU Aqua dykningar på tolv olika platser i östra Mälaren, från Ekoln i norr till Mörbyfjärden i söder. Då upptäcktes att vandrarmusslan (Dreissena polymorpha) kraftigt gått tillbaka i östra Mälaren.
– Ju närmre Mörbyfjärden, desto glesare var bestånden av vandrarmusslan. Detta innebär alltså att vissa delar av Mälaren har drabbats hårdare av en eventuell nedgång hos vandrarmusslan, men vi känner ännu inte till orsaken till de minskade tätheterna. Det hoppas vi också få svar på genom det här projektet, säger Patrik Bohman.
Inom projektet planerar SLU Aqua även samarbete med Norrköpings kommun och Sigtuna Naturskola.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
