Det råder ingen tvekan om vägtransportindustrins betydelse för ekonomisk tillväxt och hållbarhet. Veronika Pereseinas forskning har varit en del av ett större projekt för ökad hållbarhet inom branschen. Hon har arbetat i nära samarbete med industrin i flera år, med en tillverkare av tunga fordon som huvudstudieobjekt. Hennes resultat visar hur en hållbar affärsmodell kan hanteras genom livscykeltänkande.
Livscykeltänkande
Livscykeltänkande är en helhetssyn på händelser och produkter. I Veronika Pereseinas avhandling fokuserar livscykeltänkandet på att förlänga användartiden för en produkt, och kostnaderna beräknas under hela produktens livscykel.
Andra viktiga faktorer för en hållbar affärsmodell som Veronika Pereseina har identifierat är samverkan av värdeskapande och långsiktiga relationer baserade på förtroende.
Relationer och förtroende inom leveranskedjan
Värdeskapandeprocessen i en B2B-affärsmodell sker mellan tillverkaren, försäljningsavdelningen och transportbolagen och kan involvera produktservicesystem, tjänster som förarutbildning och coaching och underhåll av fordon som kan bidra till att minska miljöbelastningen och öka säkerheten.
– Ett hållbart fokus ger fler intressenter, till exempel samhället i stort, eftersom vägar är en fråga som är viktig för alla, säger Veronika Pereseina.
Relationer och förtroende är mycket viktiga inom leveranskedjan för att uppnå ökad effektivitet, förbättrat samarbete och integration. Det blir ännu viktigare när man lägger till hållbarhetsaspekten, eftersom hållbara företag måste skapa ett långsiktigt värde.
Hållbara affärsmodeller
– Det har varit väldigt givande att se hur forskning och industri kan samarbeta för att sprida kunskap, säger Veronika Pereseina. I slutet av projektet har det företag som jag har arbetat med officiellt lanserat ett fokus på hållbara transportlösningar.
I sin framtida forskning kan Veronika Pereseina tänka sig att antingen fortsätta med hållbara affärsmodeller i andra branscher, eller att studera nya sätt för transportbranschen att bli mer hållbar.
– Det är en anmärkningsvärd utveckling att skolans breda mål kommer i bakgrunden i en värld där samtidigt antidemokratiska krafter, miljöhot och andra globala utmaningar behöver mötas med just den inriktning på de breda mål vårt skolsystem är tänkt att ha, säger Ulf Lundström, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.
Det senaste numret av forskningstidskriften Utbildning & Demokrati har temat Skolan och marknaden. Flera av artiklarna handlar om resultat från forskningsprojektet Inkluderande och konkurrerande vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.
Marknadsföring en väsentlig del av skolarbetet
Bland annat analyseras marknadiseringens konsekvenser för skolsystemet, exempelvis hur skolvalet förstärker den sociala segregationen i samhället. Marknadsföring och utvecklingen av skolor som varumärken har blivit väsentliga och nästan ofrånkomliga inslag i arbetet för både lärare, elever och skolledare, enligt forskarna.
Skolorna behöver eleverna och deras skolpeng och måste därför göra sig synliga och attraktiva i konkurrensen på skolmarknaden. Det leder till ett behov av tydliga profiler, eller varumärken. Dessa är ofta riktade till speciella elevgrupper, vilket resulterar i att socio-ekonomiska skillnader förstärks och likvärdigheten försämras.
Vinstintresset går före pedagogiken
En artikel exemplifierar hur marknadens logik medför att vinstintresset går före pedagogiska hänsyn och ambitionen att långsiktigt bygga en god skola. Artikeln beskriver hur John Bauer-koncernen etablerade sig, genererade vinst och så småningom gick i konkurs.
Temanumrets artiklar visar också på hur marknadiseringen interagerar med andra skolreformer som decentralisering, mål- och resultatstyrning samt med gymnasiereformerna. En studie, baserad på rektorsenkäter, visar att rektorerna anser att reformer som är präglade av New Public Management bidrar till att försämra likvärdigheten medan reformer kopplade till statlig styrning anses förbättra likvärdigheten.
– Det finns en oreflekterad användning av begreppet kvalitet i skoldebatten utan att man alltid har klart för sig vad det innebär. Trenden mot mål- och resultatstyrning och marknadstrenden förstärker varandra, så att fokus hamnar på det enkelt mätbara medan skolans breda mål glöms bort, säger Ulf Lundström som har varit redaktör för temanumret av Utbildning och demokrati.
Hur påverkas blodsockerregleringen och ämnesomsättningen av en relativt kort löptur där man pressar sig så mycket man kan?
För att söka svar på den frågan har forskare vid Linköpings universitet gjort en vetenskaplig jämförelse av att börja dagen med att springa fem kilometer så fort man kan, eller att inte utföra någon särskild träning under en dag.
Sjutton friska försökspersoner i 20-årsåldern, som alla hade löpvana, deltog i undersökningen. En dag fick de ge sig ut på en löptur på fastande mage och en annan dag fick de vila lika länge före frukosten. Ordningen på dagarna för varje deltagare avgjordes av lottning.
Blodprover relaterade till stress
Vid båda dagarna tog forskarna blodprover relaterade till stress, hjärthälsa och diabetesrisk vid upprepade tidpunkter fram till eftermiddagen. Deltagarna fick mäta stresshormonet kortisol i blodet, men också i saliven, vilket kunde mätas hemma.
– Vi fann överraskande nog att kortisol i blodet steg snabbt av löpningen och att kortisol i saliven förblev högre på löpdagen ända fram till att man gick och lade sig på kvällen. Först på morgonen efter löpningen var kortisol i saliv normalt igen, säger professor Fredrik Nyström vid Institutionen för medicin och hälsa, avdelningen för kardiovaskulär medicin, som varit ansvarig för studien.
Stegringen av kortisol sammanföll med en minskad känslighet för hormonet insulin, som är viktigt för reglering av blodsockernivån.
– Vi såg att känsligheten för kroppens insulin minskade, så att försökspersonerna behövde fördubbla insulinnivån i blodet efter löppasset för att ha kontroll över blodsockret. Trots de kraftigt ökade insulinhalterna så steg ändå blodsockernivåerna vid den första mätpunkten efter löpningen hos dessa friska individer, säger Fredrik Nyström.
Hjärtskademarkör i blodet
Det andra fyndet som forskarna lyfter fram är att den hjärtskademarkör som idag används i sjukvården för att ställa diagnosen hjärtinfarkt, troponin T, gick att detektera i blodet hos de flesta deltagarna efter loppet. Hos tre personer blev troponin T-halten så hög att den nådde gränsen som används för att diagnosticera hjärtskada kliniskt. Men dagen efter loppet var nivåerna av troponin T återigen så låga att de var omätbara hos alla deltagare utom en.
Fynden passar in med tidigare studier som visat tecken på att hård och långvarig fysisk ansträngning, såsom maratonlopp, ofta ger upphov till förhöjda hjärtskademarkörer i blodet. Men det har tidigare inte visats att liknande tecken på kroppslig stress kan ses hos friska 20-åringar som springer en så kort sträcka som fem kilometer i maxfart.
– Att man kan få så mycket stresshormoneffekt att blodsockret går upp när man springer på fastande mage, trots att insulinnivån fördubblas, var ett mycket anmärkningsvärt fynd. Om man tränar för att få ett friskt hjärta och för att motverka diabetes ska man nog i alla fall inte ta i så hårt. Man undrar hur det skulle sett ut om vi hade testat äldre och överviktiga personer, säger Fredrik Nyström.
Forskningsresultaten är publicerade i tidskriften PLOS ONE.
Kontakt: Fredrik Nyström, professor och överläkare i internmedicin, fredrik.h.nystrom@liu.se, 010-1037749 eller 073-656 93 03
– El Niño har stor inverkan på nederbördsmönster i Stilla havsregionen, till exempel på monsuncirkulationen över Asien, så dess variationer har stor betydelse för en stor del av världens befolkning, säger Hans Linderholm, professor i naturgeografi och en av forskarna bakom studien.
På senare tid har forskare kommit fram till att det finns två typer av El Niño. En där avvikelser i havstemperaturer är störst i östra till centrala delen av tropiska Stilla havet. Och en typ av El Niño med ett tydligt centralt avvikande mönster i centrala Stilla havet, det så kallade NINO4 området.
Dessa två typer av El Niño har lite olika påverkan på klimatet. Forskning visar att den senare varianten har dominerat klimatpåverkan under de senaste decennierna, något som sannolikt är kopplat till den globala uppvärmning som följt av mänsklig påverkan.
Registrerat klimatförändringar med hjälp av trädringar I en ny internationell studie har havstemperaturen i centrala Stilla havet registrerats från år 1190 till och med år 2007.
– För att kunna utvärdera El Niños påverkan på havstemperaturvariationer i centrala Stilla havet bakåt i tiden har vi studerat isotopdata från taiwanesiska trädringar, säger Hans Linderholm.
Forskarna undersökte hur trädens tillväxt var kopplade till nederbördsvariationer, och hur regnmängderna i sin tur var kopplade till havstemperaturer i Stilla havet.
– Variationer i isotoperna i trädens årsringar gav oss information om El Niños variationer under de senaste århundradena, säger Hans Linderholm.
Människan har påverkat havstemperaturen
På så sätt kunde forskarna rekonstruera havstemperaturerna i området för de gånga 800 åren. Resultaten visar att havstemperaturen i regionen under de senaste decennierna varit de högsta under perioden.
– Vår slutsats är att den av människan påverkade klimatförändringen har haft en stark inverkan på havstemperaturer i centrala Stilla havet.
Hans Linderholm har arbetat tillsammans med kollegan professor Deliang Chen vid Göteborgs universitet i den aktuella studien som letts av professor Yu Liu vid Institute of Earth Environment, Chinese Academy of Sciences, tillika gästprofessor vid institutionen för geovetenskaper på Göteborgs universitet.
Kontakt: Hans Linderholm, professor vid institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet 031-786 2887, 0708-58 95 04, hansl@gvc.gu.se
Tänd en tändsticka och för den mot ett ljus. Du kommer att se en låga och känna värme medan stearinet förbrukar syre från luften och omvandlas till koldioxid och vatten. Men när vi förbränner fett, socker eller protein, går vi inte upp i eld och rök, utan använder energin för att röra muskler eller tänka.
Hur kan cellerna kontrollera förbränningen? Forskare har nu äntligen kunnat se förloppet i experiment och lösa hela mekanismen.
Andningskedjor
– Vi har visat hur syret förbränns i cellerna när det har transporterats ut i kroppen av blodet. Vi har också visat hur förbränningen kan ge energi för att till exempel röra muskler eller skapa elektricitet i nervtrådar, säger Peter Brzezinski, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet.
Förbränningen styrs i våra celler i den så kallade andningskedjan. Elektroner, som kommer från nedbrytningen av maten, leds till det syre som vi andas. Detta syre är bundet i ett enzym i våra mitokondrier, cellens kraftcentral. Syret förbränns inte omedelbart till vatten, som i en okontrollerad eld, utan omvandlas gradvis i en noggrant kontrollerad reaktion.
Fram tills nu fanns bara ytliga kunskaper om hur detta går till, vilket framförallt beror på att det är så svårt att studera reaktionen – den är för snabb för att fångas med dagens tekniker. En lösning på problemet skulle vara att utföra studierna vid låga temperaturer, runt ‑50 grader, där dessa reaktioner blir tillräckligt långsamma. Detta är dock inte praktiskt möjligt.
Bakterier som trivs i sjudande vatten
I den nya forskningen studerade forskarna förbränning av syrgas i en bakterie som normalt lever i varma källor – de trivs bäst i nästan kokande vatten. När gruppen utförde sina studier vid 10°C var det riktigt kallt för bakterien – ungefär som minus 40 grader för våra mitokondrier – och nu blev reaktionerna så långsamma att de kunde fångas med forskarnas instrument. Genom att kombinera experimenten med beräkningar kunde forskarna överföra de nya kunskaperna till funktionerna i människans celler.
– Förutom att vi är nyfikna och vill veta hur det går till finns det också en hel grupp av sjukdomar vi kan lära oss mer om och kanske bota i framtiden. Så kallade mitokondriella sjukdomar som orsakas av att syret inte kan förbrännas på rätt sätt, säger Peter Brzezinski.
Kontakt: Peter Brzezinski, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet. Tfn: 070-60 926 42 e-post: peter.brzezinski@dbb.su.se
José António Nhavoto, Örebro universitet har i sin avhandling i informatik prövat hur sms kan användas för att förbättra vården av patienter knutna till 16 vårdcentraler i Maputo-regionen i hemlandet Moçambique. Tekniken fanns på plats, men fick ny omfattning och innehåll.
– Patienterna behandlades för hiv/ids eller tuberkulos som både är ligger i toppen av mest dödliga sjukdomar i landet. Båda sjukdomarna är också stigmatiserande.
Färre missade läkarbesöket
Ett konkret resultat av projektet var att antalet missade läkarbesök sjönk radikalt – från vart fjärde till väldigt nära noll. Detta med ett underlag av 50 000 patienter.
Patienterna fick fyra olika typer sms knutna till sina behandlingar. Två av dem var påminnelser, om inbokade läkarbesök och om att hämta ut mediciner. En tredje handlade om att uppmuntra och motivera patienterna om att följa sina behandlingar.
– En fjärde handlade om upplysning, till exempel information om hur fler ska slippa bli smittade och möjligheten att testa sig för hiv gratis, berättar José António Nhavoto.
Alla sms var anonyma men personliga så till vida att de baserades på journalerna för den enskilda patienten som fanns på vårdcentralerna. Sms visade sig fungera väl i detta projekt för att förbättra vården, både för patienter och vårdpersonalen. Och nyttan stannar inte där.
Mobil icke tillåtet för kvinnor
– Tekniken är billig och lätt att skala upp. Den kan användas för andra sjukdomar och i andra länder. I Indien är mobilerna spridda. Även i ett rikt land som Sverige där många har mer avancerade telefoner kan röstmeddelande eller video var en utveckling, säger José António Nhavoto.
Han återvänder nu till Moçambique och siktar på att presentera sina resultat för hälsoministeriet och för olika biståndsorganisationer. En fördel med sms-tekniken i ett fattigt land är att den är billig och att mobiltelefoner är relativt vanlig. Men det finns hinder som måste överkommas:
– Kvinnor på landet i Moçambique tillåts inte ha mobiler så de är beroende av sina män. I vissa områden finns heller inte datorer på vårdcentralerna eftersom de saknar el. Däremot har människor ofta möjlighet att ladda sina telefoner.
Sms i vården i Moçambique är alltså inte enbart en fråga om teknik och vården i sig, utan är också beroende kulturella och sociala förhållanden. Och språk. I landet finns 43 olika lokala språk, förutom den officiella portugisiskan som användes i just detta projekt.
På tre och ett halvt år ska forskarna inom den nya satsningen SimuSafe utveckla system som ger självkörande fordon förmågan att identifiera mänskliga medtrafikanters riskbeteenden.
SimuSafe är ett i internationellt projekt, där Mälardalens högskola (DH) ansvarar för en del som handlar om så kallad intelligent dataanalys. Stora mängder information, som hämtats in från trafikanter via bland annat sensorer och simulatorer, ska analyseras för att kunna upptäcka sammanhang och mönster som kan visa på ett ökat riskbeteende.
Mänskliga körmönster
– Ytterst ska projektet utveckla datorsystem som kan simulera mänskliga beteenden, med hjälp av artificiell intelligens (AI), virtuell verklighet (VR) och andra datavetenskapliga metoder. Systemen ska kunna användas i olika typer av fordon för att öka kunskapen om mänskliga körmönster och beräkna risker.
– Om fordonen kan lära sig räkna ut hur människor kommer agera, kan olyckor förhindras. Det är väldigt svårt att utveckla ett så komplext system på egen hand, men i ett stort projekt som Simusafe blir det möjligt, säger Mobyen Uddin Ahmed.
Mobyen Uddin Ahmed och Shahina Begum arbetar båda som forskare inom inbyggda system vid MDH, och deltar tillsammans med projektledaren Gunnar Widforss i projektet.
Simulerar verkliga trafiksituationer
För att samla in all data görs tester med sammanlagt 801 personer i olika åldrar och länder, varav 90 personer i Sverige. Testerna genomförs såväl på verkliga testbanor, som med hjälp av så kallad virtual reality och med simulatorer. I testerna simuleras verkliga trafiksituationer för att man i dessa ska kunna hämta in data om hur trafikanterna beter sig, som sedan analyseras av arbetsgruppen på MDH.
– Vi har lång erfarenhet av att analysera stora mängder data. Vi har även arbetat mycket och länge med monitorering av människor, alltså insamling av information om fysiska och mentala hälsotillstånd via sensorer. I det här projektet får vi kombinera de två expertområdena, i syfte att utveckla ett system som kan göra verklig skillnad för trafikanter i hela världen, säger Shahina Begum.
SimuSafe
SimuSafe består av sexton partners, såväl universitet som företag och föreningar, från elva länder runt om i världen. Projektet leds av Instituto Tecnológico de Castilla y León i Spanien och finansieras med nära åtta miljoner euro av EU-kommissionen. SimuSafe-projektet har beviljats finansiering från Horizon 2020,EU-kommissionens största program någonsin för att främja forskning och innovation i Europa.
Borrelia är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier. Sjukdomen sprids av fästingar och finns i stora delar av Sverige. Borrelia behandlas med antibiotika, mot sjukdomen finns inget vaccin. Om du inte får behandling kan infektionen sprida sig till nervsystemet och lederna.
– Det finns all anledning att undvika att bli fästingbiten. Att till exempel klä sig i långärmade tröjor, långa byxor och att använda gummistövlar om du är ute i naturen är ett tips men kanske inte så kul när solen skiner. Låt tröjan vara nedstoppad innanför linningen och använd mörka kläder för då attraheras inte fästingarna lika lätt, berättar Johan Sanmartin Berglund, professor på BTH.
Många blir dock bitna varje år. Då gäller det att ta bort fästingen och vara uppmärksam på om huden på platsen för fästingbettet rodnar.
Behöver inte vara ringformat
– Det är viktigt att poängtera att märket efter bettet inte alls behöver vara ringformat, säger Johan Sanmartin Berglund. Märket kan lika gärna vara oregelbundet format och homogent rodnat. Det viktiga är att misstänka borreliainfektion om man på platsen för ett fästingbett får en hudförändring ett par dagar upp till några veckor efter bettet. Då kan antibiotikabehandling snabbt bota infektionen.
Den som blir biten av en fästing riskerar även att få TBE vilket är en virussjukdom som kan orsaka en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. En tredjedel av de som smittas får hjärn- eller hjärnhinneinflammation. Till skillnad från borrelia kan du dock vaccinera dig mot TBE.
– Aspö i Karlskronas skärgård är ett riskområde för TBE. Sedan 2002 genomförs vaccinationskampanjer på ön vilket har lett till att vi undvikit nya sjukdomsfall av TBE, säger Johan Sanmartin Berglund, professor på BTH.
Stockholms skärgård är det område där flest blir smittade av TBE.
Borrelia
Bakterie som bärs av cirka var tredje fästing i Sverige. Även vid bett är dock risken att bli smittad bara två procent. Och om du tar bort fästingen inom ett dygn är risken väldigt liten att bli smittad.
Borrelia upptäcks vanligen som en röd ring kring bettet. Rodnaden kommer oftast en till fyra veckor efter att du har blivit biten, och ska inte förväxlas med den mindre rodnad som brukar uppstå direkt efter bettet. Den rodnaden är en reaktion på bettet och brukar gå över efter några dagar och är oftast inte ett tecken på att du har fått borrelia. Rodnaden behöver inte vara ringformad, varje hudförändring kan vara ett tecken på att den som blivit biten också blivit borreliasmittad. Huden kan även domna och klia.
Det karaktäristiska hudutslaget, som kallas erythema migrans, blir större med tiden. Det kan blekna i mitten, vilket gör att rodnaden så småningom kan bli ringformad. Rodnaden kan också vara jämnt röd, vilket är vanligare hos kvinnor. Den kan också vara oval eller oregelbunden i formen. Du kan få fler än en hudrodnad på kroppen.
Borrelia botas med antibiotika. En borreliainfektion som inte behandlas med antibiotika kan sprida sig till lederna och nervsystemet, och leda till symtom som: huvudvärk och feber omkring 38 grader. Ledvärk i nacke, armar, rygg och ben. Viktnedgång och tillfällig ansiktsförlamning.
TBE (tick-born encephalit)
TBE är en virussjukdom (hjärnhinneinflammation) som bärs av cirka 0,5 procent av fästingarna. Uppåt 300 i Sverige drabbas varje år. Behandling saknas. Det tar oftast mellan fyra och tio dagar från smittotillfället till att du blir sjuk, men det kan ta ända upp till en månad.
Tidiga symptom på TBE-infektion liknar svår influensa: huvudvärk, muskelvärk, trötthet och feber, i några dygn. Dessa symtom varar bara i ett par dagar till en vecka. Hos de flesta läker infektionen av sig själv och de blir helt återställda. Hos omkring en tredjedel av alla smittade sprids viruset vidare till hjärnan. Ungefär en vecka efter att de första symtomen har försvunnit brukar då följande nya symtom komma: Hög feber, svår huvudvärk, räkningar, juskänslighet och ljudkänslighet.Förvirring och koncentrationssvårigheter.
Barn under sju år får ofta ett lindrigt sjukdomsförlopp. Inkubationstiden är cirka en vecka. Det tar lång tid att bli frisk. Dödsfall förekommer men är ovanliga. Bestående men är däremot vanliga. Vaccination rekommenderas, särskilt för boende i riskområden. TBE är på uppgång och sprider sig till nya områden. Sverige har fler fall än Norge och Finland tillsammans. Bara 0,1-4 procent av fästingarna bär på TBE-viruset. Men vid fästingbettet överförs viruset nästan omedelbart från spottkörtlarna, till skillnad från borreliabakterien som finns i fästingens mage.
I studien ingår 123 svenska män och kvinnor, i åldrarna 50 till 75 år. De hade alla drabbats av stroke mellan tio månader och fem år tidigare. Studiedeltagarna lottades till att få rytm- och musikbaserad terapi, ridterapi eller ingå i en kontrollgrupp som fick behandling i ett senare skede. Terapierna gavs två gånger i veckan under 12 veckor.
Direkt efter behandlingen, samt tre och sex månader senare, fick studiedeltagarna ange om de tyckte att de hade förbättrats när det gäller upplevd återhämtning. Dessutom genomgick de tester av gång, balans, greppstyrka och kognition. Deltagarna i både ridgruppen samt i rytm- och musikterapigruppen skattade sin upplevda återhämtning högre efter interventionen jämfört med deltagarna i kontrollgruppen. Av de som upplevde en ökad återhämtning återfanns 56 procent i ridgruppen, 38 procent i gruppen med rytm- och musikterapi och 17 procent i kontrollgruppen.
Resultat som inger hopp
– Studien visar att det fortfarande går att bli bättre, även flera år efter en stroke. Med hjälp av motiverande och stimulerande program som involverar både den fysiska och den sociala miljön kan hjärnans aktivitet och återhämtning öka, säger Michael Nilsson, gästprofessor vid Sahlgrenska akademin och chef för Hunter Medical Research Institute i Australien, som är en av forskarna bakom studien.
Hur kommer det sig att just ridning kan ge goda resultat?
– Ridterapi stimulerar många sinnen samtidigt. Till exempel, de tredimensionella rörelserna i hästens rygg skapar en sensorisk upplevelse som liknar den normala människans gång, säger Michael Nilsson. Detta visade sig genom att deltagarna i ridgruppen förbättrade både gång- och balansförmåga.
Bra att kombinera stimuli
Den rytm- och musikbaserade terapin innebär att patienterna utför kognitivt krävande rörelser med sina händer och fötter i takt med musiken, styrda av intryck de får via syn och hörsel. Studien visar att denna aktivitet förbättrade deltagarnas balans, greppstyrka och arbetsminne.
– Det verkar som om det är kombinationen av olika aktiviteter och stimuli, snarare än de enskilda komponenterna, som ger ytterligare fördelaktiga effekter vid strokerehabilitering, säger artikelns huvudförfattare docent Lina Bunketorp-Käll.
Forskarna går nu vidare med ytterligare analyser av resultaten. De har för avsikt att genomföra uppföljningsstudier med fler deltagare för att undersöka effektivitet, timing och kostnader.
Syrebrist i hjärnan
Stroke innebär att antingen en blodpropp eller en blödning i hjärnan leder till syrebrist i de delar av hjärnan som drabbas. Uppemot 30 000 svenskar insjuknar i stroke varje år.
Den svenska studien var en del av satsningen ”Culture and Brain Health Initiative”, som finansieras av Sten A Olssons stiftelse för forskning och kultur.
För att minimera mikroplast från polyestertyger som hamnar i havet och utgör ett hot mot havsmiljön, måste produktionen av polyestertyger ändras. Mistra Future Fashion kommer nu med nya forskningsresultat där forskare och industripartners har undersökt förhållandet mellan tygegenskaper och fibersläpp hos polyestertyger.
Mikrostorlekspartiklar av plast, så kallad ”mikroplast” har visat sig vara ett miljöproblem i marina och kustvatten. De oljebaserade mikroplastikpartiklarna drar till sig föroreningar som normalt inte är lösliga i vatten. När mikroplasterna kommer in i djur och växter i vattenmiljön, följer farliga föroreningar med.
Forskare på Swerea IVF har nu undersökt förhållandet mellan egenskaper hos polyestertyg och mikroplastfällning. De har en gjort experimentell utvärdering av huruvida fibersläpp av mikroplast från olika typer av polyestertyger hänger ihop med konstruktionsparametrar. Projektet omfattade tre företag; H&M, Filippa K och Boob Design.
Fleece frikänns
Studien visade att tyger av återvunnen polyester inte släpper mer mikroplaster än tyger gjorda av jungfrufiber. Oron för att fleece-materialet från återvunnen polyester skulle vara en viktig orsak till mikroplastproblemet beror antagligen på att fleece är ett material som traditionellt har tillverkats av återvunna PET-flaskor som är gjorda av plast, menar forskarna.
– Det finns några alarmerande påståenden att mikroplaster kan kopplas till polyesterväv från exempelvis återvunna PET-flaskor, och vi ville verifiera om detta var sant. Efter vår studie kan vi konstatera att inget i vår forskning stödjer det påståendet, menar Sandra Roos, Swerea IVF.
Enligt de preliminära resultaten minskas risken för mikroplast-fällning från plagg om:
Borstning undviks
Skärning med ultraljud appliceras vid tillskärningen inför sömnad
Mikropartiklar på tyger avlägsnas redan i produktionssteget
De tre viktigaste rekommendationerna baserade på resultatet av studien är:
Avlägsna mikropartiklar, oavsett ursprung, från tyger redan i produktionssteget eftersom källans utsläpp är lättare att hantera än diffusa utsläpp under användningsfasen.
Differentiera mellan fibrer och andra mikropartiklar som fäller från tyger:
– Testmetoden måste kunna skilja vilken typ av mikrostorlekspartikel som ingår i siffrorna
– Undersök om fibrer eller andra mikropartiklar är mest relevanta för miljöpåverkan
Utveckla en standardiserad testmetod för mikroplastfällning från tyger. Erfarenheterna från metodutveckling i detta projekt kan användas för framtida arbete med utveckling av en standardiserad metod.
När mikropartiklar samlas in (helst med torra metoder) ska de kasseras på ett säkert sätt, är en annan slutsats från studien.
Mer forskning behöver utföras för att bekräfta resultaten av denna studie, hävdar forskarna. Eftersom det inte finns någon standardiserad testmetod bestod den första delen av projektet av att utveckla en trovärdig metod.
Mistra Future Fashion är ett forskningsprogram om hållbart mode och verkar för en framtida positiv modeindustri. Visionen är att möjliggöra ett systemskifte till en hållbar industri. Programmet håller unikt ett systemperspektiv och arbetar tvärvetenskapligt i ett stort konsortium med över 50 forsknings- och industripartners. Programmet finansieras primärt av Mistra och leds av RISE.
Det är känt att rågbröd på många sätt är hälsosammare än bröd bakat på vete. Rågbröd ger en jämnare blodsockernivå, en längre mättnad, skapar viktkontroll, motverkar typ 2-diabetes och är positivt för tarmfloran. Ändå äter vi i Sverige mycket mindre råg jämfört med andra nordiska länder, bara drygt 11 kg per person och år jämfört med Finlands 16 kilo per person och år.
Men viktigast när vi väljer vilket bröd vi ska äta är ändå att det smakar gott. Men gott är inte alltid det mest hälsosamma, skriver Pernilla Sandvik, forskare vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, i sin nya avhandling. Hon har undersökt hur människor uppfattar olika bröd när det gäller smak och hälsosamhet, och vad de själva väljer att äta. 398 personer alla mellan 18 och 80 år var med och provsmakade bröden.
I provsmakningen användes färdigpackade bröd från stora bagerier som säljs i livsmedelsbutiker över hela Sverige.
Sensorisk panel
Smaken på 24 bröd kartlades med hjälp av en tränad sensorisk panel, sedan valdes ett representativt urval av 9 olika bröd ut till konsumenttestet. I konsumenttestet provsmakades bröden blint, det vill säga utan information om vilket bröd det var. Smaken på de mest hälsosamma bröden stick i stäv med den yngre gruppens smakpreferenser. Personer mellan 18 och 44 år föredrar bröd med en mild smak, lågt tuggmotstånd, utan fullkorn och med ett lågt innehåll av råg, medan den äldre (45-80 år) oftare föredrog smaken av bröden med mycket fullkornsråg.
– I båda åldersgrupperna var det tydligt att de som i större utsträckning föredrog ljust, mjukt bröd med mer sötma hade en lägre utbildningsnivå och hade i större utsträckning ätit vitt bröd under uppväxten, säger Pernilla Sandvik.
I avhandlingen tycker konsumenterna att ett hälsosamt bröd ska vara bra för magen, bidra till ett balanserat blodsockersvar och vara mättande. Råg och surdeg uppfattas som hälsosamt i bröd. Många upplever att det är svårt att veta vilket bröd som är hälsosamt, men tycker att ett rågbröd ska innehålla 70 procent råg.
Surdeg på etiketten ingen garanti
En kartläggning av 24 mjuka rågbröd på den svenska marknaden visar att även om det står råg eller surdeg på förpackningen kan innehållet vara lågt. Idag finns inte heller några godkända märkningar som hjälper konsumenten välja till exempel ett bröd som bidrar till en jämn blodsockernivå.
En studie av mjukt bröd i Sverige, innehållande 15-100 procent råg visar att vi kan ta hjälp av vårt smaksinne för att hitta det hälsosammare rågbrödet. Bröd som bidrog till mer jämna blodsockernivåer karaktäriserades av en kompakt textur, ett högt tuggmotstånd och eller en tydligt syrlig smak. Om brödet är mörkt eller ljust spelar mindre roll.
– Även om man kan lära sig tycka om nya smaker även i vuxen ålder, visar studien på vikten av att tidigt vänja sig vid olika smaker men också på potentialen för brödindustrin att utveckla bröd med en hög andel siktad råg. Det ger en mildare smak, mjukare textur och kan samtidigt stabilisera blodsockerhalten. En ökad rågbrödkonsumtion skulle kunna ha en positiv effekt på folkhälsan men först måste de vara tillgängliga och smaka gott, säger Pernilla Sandvik.
Kontakt: Pernilla Sandvik, institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet, pernilla.sandvik@ikv.uu.se, tel 0739-77 30 44
För att förbättra och effektivisera vård och hälsorelaterade tjänster världen över så ökar användandet av digitala hjälpmedel. Det här kommer inte enbart med positiva effekter utan öppnar även för nya typer av hot kring informationssäkerhet och personlig integritet.
Informationssäkerhet och skydd av den personliga integriteten är bland de viktigaste faktorerna i utvecklingen av kvalitativa digitala hjälpmedel inom vården. Utan det finns stora risker att skada individer i vårdgivande situationer.
Säkerhetsproblem stoppar projekt
Leonardo Iwaya, forskarstudent inom datavetenskap vid Karlstads universitet, arbetar med och undersöker sätt att säkra informationen och värna om den personliga integriteten vid användandet av mobila verktyg inom vården.
– Bland annat utnyttjas mobila verktyg i utvecklingsländer för att öka täckningsområdet och tillgängligheten av den allmänna vården, berättar Leonardo Iwaya. Men många gånger misslyckas projekt med dessa syften på grund av att frågor som skydd av data och den personliga integriteten inte lyckas integreras i systemen.
Lyssna på intervju med Leonardo Owaya om säkerhet för mobila verktyg i vården (Forskningspodden, Karlstads universitet)
I Brasilien, till exempel, har man i ett projekt testat att använda sig av digitala hjälpmedel för att tillgängliggöra allmän vård för patienter i fattiga områden. Dessa patienter har ofta begränsad möjlighet att uppsöka vårdinstitutioner därav besökte istället vårdgivare patienten i hemmiljö. Bland annat användes mobila enheter för effektivare hantering av journaler. Dessutom användes informationen, som samlades in via besöken, för att analysera hur förhållanden i specifika områden påverkade befolkningens hälsa. Det för att kunna arbeta mer hälsoförebyggande.
– Min del i projektet har varit att titta på hur man utformar system och processer för att skydda informationen och den personliga integriteten, berättar Leonardo Iwaya. För att kunna utveckla digitala vårdsystem där informationen är ordentligt skyddad och där den personliga integriteten värnas så måste dessa frågor få ta en stor plats redan från start, i utvecklingsprocessen.
Kontakt: För mer information kontakta Leonardo Iwaya på 070-922 50 16 eller leonardo.iwaya@kau.se
Rapportförfattarna har skickat mer än 6 000 fiktiva jobbansökningar till arbetsgivare som annonserat efter administratörer, kockar, lokalvårdare, restaurangbiträden, butikssäljare, företagssäljare och lastbilsförare. Därefter mättes arbetsgivarnas svar, till exempel kallelser till anställningsintervjuer.
Författarna finner att medelålders och äldre arbetssökande väljs bort. Chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare faller kraftigt redan i 40-årsåldern, och minskar sedan med den sökandes ålder. Närmare pensionsåldern är chansen att bli kontaktad mycket låg. Tio års högre ålder medför cirka 5 procentenheters lägre chans att bli kontaktad.
– Det bör inte råda något tvivel om att arbetsgivarna åldersdiskriminerar, säger Magnus Carlsson, som är en av rapportförfattarna. Vi hittar mycket stora effekter och ålder är verkligen en negativ faktor i rekryteringsprocessen.
– Åldersdiskrimineringen är större för kvinnor än för män. Vi undersöker även om det finns skillnader mellan män och kvinnor i chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare. Vi finner endast små könsskillnader i genomsnitt, men viss variation mellan olika yrken.
Mindre flexibla?
En enkätundersökning riktad till ett representativt urval av arbetsgivare visar att det finns tre egenskaper som arbetsgivarna anser är viktiga och som de oroar sig för att arbetstagare över 40 år har börjat förlora: förmågan att lära sig nya saker, att vara anpassningsbar och flexibel samt driven och initiativrik.
– Kanske tror arbetsgivare att arbetstagare förlorar dessa förmågor redan i medelåldern, säger Stefan Eriksson, en av rapportförfattarna.
Lägre arbetskraftsdeltagande
Åldersdiskriminering kan medföra stora samhällskonsekvenser. Dels med tanke på att Sverige har en demografisk utmaning med en åldrande befolkning som behöver arbeta längre, dels kan åldersdiskriminering medföra minskad rörlighet i arbetskraften. Om medelålders och äldre förväntar sig att bli diskriminerade kan det medföra att de inte söker efter ett nytt jobb, eller inte finner ett nytt jobb, även i de fall där de skulle behöva byta jobb eller yrke. Låg rörlighet kan i sin tur hämma utvecklingen på arbetsmarknaden och minska tillväxten i ekonomin. Till detta kommer den psykologiska kostnaden för de personer som inte upplever sig vara behövda på arbetsmarknaden.
Om undersökningen För att undersöka om det finns åldersdiskriminering på den svenska arbetsmarknaden genomfördes under 2015 och 2016 ett så kallat fältexperiment. Mer än 6 000 jobbansökningar för fiktiva sökande i åldrarna 35–70 år skickades till arbetsgivare som annonserat efter personal. Åldern varierade i ansökningar som i övrigt var meritmässigt identiska. Arbetsgivarnas svar mättes sedan, till exempel kallelser till anställningsintervjuer. Genom experimentet har forskarna full kontroll över innehållet i ansökningarna och kan fastställa att eventuella skillnader i chansen att bli kontaktad beror på att arbetsgivarna särbehandlar utifrån ålder och inte på några andra skillnader mellan de sökande.
Madelene Larsson är en av Örebroforskarna som granskat ”Storasystermetoden” hos Tjejzonen. Hon är huvudförfattare till den rapport som presenterades på onsdagen i Stockholm.
– Det här är ett viktigt komplement till sjukvården. För de tjejer som söker är det viktigaste att få någon som lyssnar, säger Madelene Larsson som gjort studierna som en del av sin licentiatavhandling.
”Storasystermetoden” är en verksamhet vid den ideella organisationen Tjejzonen som vänder sig till flickor och unga kvinnor i åldern 12 till 25 år och förmedlar kontakt mellan tjejer som anmäler sig, till tio år äldre ”storasystrar” som ställer upp som volontärer.
Växande psykisk ohälsa Bakgrunden är den växande trenden av självrapporterad psykisk ohälsa hos tjejer. En undersökning visar att över hälften av 15-åriga flickor uppger att de mår dåligt. Idag saknas effektiva förebyggande insatser i samhället för den här gruppen, konstaterar rapportförfattarna.
Systerskapet innebär att de yngre tjejerna matchas med en tio år äldre storasyster. Endast åldersskillnaden spelar roll, vilket är unikt för denna metod. De yngre tjejerna behöver inte ha föräldrarnas godkännande, till skillnad mot andra mentorskapsprogram.
– Det är en kravlös relation som sker på lillasysterns villkor. Storasystern ska lyssna och i vissa fall ge vägledning om lillasystern så vill. Uppgiften är inte att ge direkta råd utan att vara en professionell medmänniska och vara tillgänglig, säger Madelene Larsson.
För lillasystrarna är det viktigt att samtala med en person som enbart vet det de själva väljer att berätta. Det finns ingen historia med i bilden att bli bedömd efter.
Känner sig ensamma Det behöver inte handla om mer utpräglad psykisk ohälsa som gör att tjejer vill ha en ”storasyster”.
– Alla mår inte dåligt utan majoriteten känner sig ensamma och vill ha någon som aktivt lyssnar, säger Madelene Larsson.
Studien innefattar både enkäter och djupintervjuer med deltagande små och stora systrar. En delstudie handlar om de ideella storasystrarna, om vilka är de är och deras förklaringar till varför de vill ställa upp ideellt:
– Det är ofta en kö av frivilliga som har ett egenintresse av att gå med och dela med sig av sin erfarenhet och göra något meningsfullt. En del hade gärna haft samma möjlighet som unga, berättar Madelene Larsson.
Fasta ramar Det finns fasta ramar för kontakterna mellan systrarna. De kan chatta eller träffas på riktigt, men då begränsat till två gånger i månaden under ett år.
– Annars finns risken att storasystrarna blir uppätna av kontakterna, att de brinner upp eftersom de är så engagerade. Storasystrarna får också personlig handledning efter varje kontakt, berättar Madelene Larsson.
Efter att året som ”systrar” är över finns det inget som hindrar en fortsatt kontakt utanför organisationens ansvar. Då måste båda parter vara överens.
Hennes slutsats är att ”Storasystermetoden” är en framgång och studierna visar att systerskapet kan ses som ett sätt att främja hälsa för båda parterna. I rapporten finns också en rad rekommendationer till andra organisationer som arbetar med volontärer. Det handlar mycket om att vara tydlig med vad uppdraget innefattar, att sätta gränser, ge handledning och att inte lasta över personligt ansvar på dem som engagerar frivilligt för att stötta andra.
Resultaten i hennes avhandling kommer att ha stor betydelse på hur vi kan uttolka informationen som finns i sjösediment, och därmed förstå forntida miljö- och klimatförhållanden.
Ger ny inblick Många studier har gjorts på sjösystem för att undersöka hur klimatet varierat i ett historiskt perspektiv. Kombinationen av sjöövervakning och paleolimnologiska metoder – specifika biologiska, kemiska och fysikaliska egenskaper i sjön över alla årstider tillsammans med påverkan från säsongsbunden avrinning synlig i sjösediment – har visat sig vara ett mycket kraftfullt verktyg för att få en djupare inblick i säsongsvariationer i klimatet.
Dominique Maier har utfört provtagningar i Nylandssjön i Nordingrå under en treårsperiod. Hennes analyser avslöjar att förhållanden i samband med snösmältningen och islossningen är tidpunkten som visar störst väderstyrd påverkan för avsättning av sediment.
– Snö- och issmältningsinducerad avrinning kan skapa en mycket hög men tidig primärproduktion i sjöar om den inträffar före vårcirkulationen, säger hon.
Dominique Maier använde kiselalger, de viktigaste primärproducenterna i sötvatten, för att studera säsongsvariationer i klimatet förr. De encelliga algerna är vanliga i alla sjöar och finns i hundratals arter och de är mycket känsliga för miljöförhållanden. Hur vanliga de blir beror på limniska faktorer som kan kopplas till årstidernas klimatförhållanden. Kiselalgernas cellväggar bryts inte ned utan finns kvar tusentals år i sjöns sediment efter depositionen. Genom att räkna de olika ”skeletten” (silikatstrukturer) kunde Dominique Maier utläsa och tolka tidigare miljöförhållanden.
Säsongsmässig påverkan – Med hjälp av ansamlingar av vissa arter kunde jag identifiera att klimatpåverkan på sjösystemet är säsongsmässig.
Med analyser som gjorts i sedimentet som sträcker sig över 80 år kan man sätta in de mer kortsiktiga mätningarna (tre år) i ett längre perspektiv. På det viset kan man se hur förändringar i markanvändning (jordbruk, skogsbruk) har påverkat sjön utveckling under de senaste 80 åren, långt innan man har genomfört några mätningar.
Dominique Maier kommer från Tyskland och har läst marinbiologi vid universitetet i Bremen.
Kontakt: Dominique Maier, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap,
telefon: 072-219 61 90, e-post: dominique.maier@umu.se
Juni innebär skolavslutningar, studentskivor och midsommar, vilka i sin tur innebär många möten – och en stor mängd hälsningar. Hur vi hälsar på varandra har stor betydelse, men konsten att hälsa är komplicerad.
Om du är svensk sker hälsningarna vanligtvis i form av en handskakning, något som fastslogs av självaste statsministern förra året när han i ett uttalande sa ”i Sverige hälsar man på varann och tar både kvinnor och män i handen”. Kommer du från ett land eller en kultur som tillämpar andra former av hälsningar kan det se annorlunda ut, vilket kan innebära vissa svårigheter. Det blev miljöpartisten Yasri Khan varse våren 2016 när han inte ville ta en kvinnlig reporter i handen – en händelse som ledde till ovan nämnda uttalande.
Olika syn på handskakning
Dan Andersson, lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, menar att vi i Sverige ser handskakningen som något närmast heligt. Även efter den hårdaste debatt förväntas vi vara förmögna att att fatta varandras händer. Att inte ta en utsträckt hand uppfatta således som fientligt. Handskakningen kan dock uppfattas som problematisk för vissa som upprätthåller andra hälsningstraditioner. Det kan förklara både den kritik som riktades mot Yasri Khan och den motreaktion som kritiken väckte, menar Dan Andersson.
– I Sverige socialiseras vi tidigt in i ett tänkande av intimitet – som inte bara innefattar den närmaste sfären, bland annat genom lekar som ryska posten. I andra kulturer kan distansen till varandra istället öka med åldern. Yasri Khans vägran att ta i hand var en handling i samklang med den egna traditionen.
Kramen slår handslaget
Handskakningen har fått stå tillbaka för den alltmer populära kramen. Det visar en undersökning som Svenska Dagbladet gjorde tillsammans med Sifo 2014 om vilken som var den vanligaste hälsningsgesten. Då hälsade 42 procent med en kram även på bekanta, medan 34 procent bara sa hej eller använde någon annan hälsningsfras. Bara 20 procent tog i hand.
Kramen är ännu vanligare bland vänner. Undersökningen visar att 44 procent kramar sina manliga och 67 procent kramar sina kvinnliga vänner.
Det finns dock stora skillnader i hur vi hälsar beroende på var i landet vi bor. I södra Sverige hälsar 47 procent på sina bekanta med en kram, men bara 23 procent i norra Sverige. Där föredrar hela 64 procent att bara säga hej istället.
Den kontinentala kindpussen verkar inte ha slagit igenom på bred front. Enligt undersökningen är det inte ens en procent som kindpussas när de ska hälsa på bekanta och manliga vänner.
Hur vi hälsar på varandra skiftar även från samhällsklass till samhällsklass och från generation till generation.
– Kindpussen kopplades från början ihop med överklassen, men har nu blivit ett vanligt sätt att hälsa på, konstaterar Dan Andersson.
Sverige sticker ut
World Values Surveys kulturkarta, som visar hur olika befolkningars värderingar skiljer sig åt, ett bra exempel på hur speciellt Sverige kan vara. Resultatet visas som ett diagram där x-axeln mäter synen på livet, från ren överlevnad till självförverkligande, och y-axeln mäter traditionella värderingar, från religiös med respekt för auktoriteter till sekulär och rationell. Ju längre upp till höger ett land placerar sig, desto mer individuellt och sekulärt är det. Gissa var på grafen Sverige hamnade?
World Values Surveys kulturkarta (2015) är baserad på den sjätte omgången mätningar genomförda mellan hösten 2010 och våren 2014. 61 länder deltog i mätningen där 1200–1500 personer i varje land svarade på frågor om hur man t.ex. ser på familj, arbete, religion, politik, samhälle, vetenskap, trygghet, säkerhet, våld, framtiden. World Values Survey (WVS) är ett globalt forskarnätverk som från 2012 har sitt sekretariat på Institutet för Framtidsstudier i Stockholm.
Längst upp till höger!
– Sverige är tämligen säreget ur ett globalt perspektiv, och beroende på vem man frågar är vi antingen ett avskräckande exempel – eller en idealstat att sträva efter. Svensken har störst tillit till offentliga institutioner i hela världen, vilket kan översättas till att vi är extremt blåögda.
Enligt Dan Andersson är detta också anledningen till att vi lägger så stor vikt vid ett handslag, med tolkningar av dess natur eller uteblivande. Men vår syn på handskakande kan komma att förändras.
– Gränserna för vad som är godtagbart är under ständig förändring. Rent historiskt har vi hälsat på många olika sätt och min prognos är att vi kommer att få fortsätta att förhålla oss till omvärlden och dess föränderliga traditioner.
Finlandssvenskar säger god dag
Men behöver inte gå längre än till grannlandet Finland för att se skillnader i hälsningskultur.
Jenny Nilsson, docent i nordiska språk och forskningsarkivarie vid Dialekt- namn och folkminnesarkivet i Göteborg, har tillsammans med kollegor undersökt bruket av finlandssvenska och sverigesvenska hälsningsfraser. (Sverigesvenska är den svenska och skrivs och talas i Sverige.)Studien bestod av tre delar, där den första gick ut på att studera videoinspelningar från serviceinstitutioner i Sverige och Finland.
– Den största skillnaden var vilken typ av hälsningsfras som användes. Ordet ”tjena” användes i Sverige av framförallt unga män, men förekom överhuvudtaget inte i Finland. I Finland var det däremot en del äldre personer som använde frasen ”god dag”, men det var det ingen som gjorde i Sverige, säger Jenny Nilsson.
Vi anpassar vårt hälsningssätt lättare till dem vi känner
Del två och tre av studien bestod av fokusgrupper på universitet i Sverige och Finland samt experiment där studenterna skulle undersöka dels främlingars, dels familj- och vänners anpassningsförmåga för hälsningar. I det första experimentet fick studenter i par ge sig ut i samhället för att hälsa på personer i servicepositioner, till exempel vid en biljettlucka. För att avgöra huruvida personen i luckan anpassade sina hälsningar hälsade först student nummer ett på ett sätt och student nummer två på ett annat sätt.
I det andra experimentet fick studenterna i uppgift att hälsa på vänner och familj på olika sätt varje dag för att se om eller hur snabbt de anpassade sig.
– Det visade sig att ju bättre vi känner varandra desto större är chansen att vi anpassar oss till varandras hälsningsbeteende.
Mer likheter än olikheter
En annan observation som Jenny Nilsson och hennes kollegor gjorde var att finlandssvenskarna helst inte använde kramen som en hälsningsgest medan svenskarna hade en betydligt mer avslappnad inställning till omfamningar.
– Många tyckte också att det var svårt att veta hur de skulle hälsa – räckte det med att man har träffats en gång eller ska man vara släkt med varandra för att kramas?
Jenny Nilsson vill dock poängtera att även om vi hälsar på olika sätt tack beroende på olika kulturella normer så är det ändå mycket som enar oss. Till exempel är ”hej” den i särklass vanligaste hälsningen hos både Finlands- och Sverigesvenskar (74 respektive 73 procent).
– I dag är det så mycket fokus på allt som skiljer människor åt, men det är faktiskt jättemycket som vi gör lika också.
Äldsta handslaget
Historiens troligtvis tidigaste dokumenterade handskakning kan ses på en drygt 2000 år gammal stenrelief från Commagene i nuvarande Turkiet. En lite senare handskakning finns på ett romerskt mynt präglat under kejsar Nerva 96–98 e Kr.
Seden att skaka hand började troligtvis som ett sätt att visa att man var obeväpnad, en slags vidareutveckling av hälsningen med öppen hand. Vissa forskare menar att handslaget härstammar från romarna som tog tag i varandras armar för att kontrollera att de inte hade något vapen i ärmen. Andra menar att seden uppkom i medeltidens Europa då riddare sträckte ut en tom handflata som ett tecken på att de var obeväpnade. Det ska även vara därifrån som vinkningen härstammar.
Källa: Allt om vetenskap
Text: Izabella Rosengren, på uppdrag av forskning.se
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Många blir dock bitna varje år. Då gäller det att ta bort fästingen och vara uppmärksam på om huden på platsen för fästingbettet rodnar.
Bakterie som bärs av cirka var tredje fästing i Sverige. Även vid bett är dock risken att bli smittad bara två procent. Och om du tar bort fästingen inom ett dygn är risken väldigt liten att bli smittad.
