– Svaret på frågan är att vi sannolikt rör oss mer, säger Stefan Gössling. Vi använder oss både av miljövänliga transportmedel som offentliga transporter och cyklar, och av mer miljöfarliga transportmedlen som flyg.
Undersökningen visar att den nya tekniken i form av mobilappar i grunden har förändrat hur vi ser på och använder offentliga transportmedel. Tack vare den uppsjö av appar som dykt upp de senaste åren går det snabbt att hitta lämpliga kommunikationssätt som tåg, bussar, tunnelbana och hyrbilar.
Inget behov av bil längre
– Bor vi i städer behöver vi knappast längre ha egen bil. Via appen kan vi röra oss fram med offentliga transporter och beställa en taxi för sista kilometern. Framöver kommer självkörande bilar att ersätta privata fordon och upp emot 80 procent av bilarna kan försvinna från städerna.
Undersökningen visar också att sociala medier har stort inflytande på hur mycket vi reser och på vilket sätt vi gör det. Facebook och andra kanaler ”kräver” att man kommunicerar resandet, och fler och längre resor ger individen ökat socialt kapital.
– Resultatet är tudelat, förklarar Stefan Gössling. De nya teknologierna stödjer i hög grad miljövänliga transportval i städerna, men samtidigt skapar de nya och tydliga hinder för att vi ska uppnå ett miljövänligt resande i framtiden. Vi flyger fler gånger, och längre bort. Det betyder att utsläppen från flyget fortsätter öka.
– Det är viktigt att förstå hur informations- och kommunikationsteknologin påverkar och förstärker vårt beteende när det gäller hur vi reser, avslutar han.
Kontakt: Stefan Gössling, professor i turismvetenskap, telefon 070-492 26 34
Annika Sand, pressansvarig, telefon 076-830 01 05
Spinn som informationsbärare kan ge betydligt snabbare och energisnålare elektronik och kan även leda till mer mångsidiga komponenter som klarar både beräkning och lagring av data. Upptäckten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
För drygt två år sedan påvisade samma forskargrupp att grafen, som ju är en utmärkt elektrisk ledare, även har oöverträffade spinntroniska egenskaper i rumstemperatur.
Det supertunna kolnätet visade sig kunna förmedla elektroner med samordnat spinn över längre avstånd och bevara det under längre tid än något annat känt material.
Även om avstånden fortfarande rör sig på en skala av några mikrometer och tiden handlar om nanosekunder, så öppnade detta för en principiell möjlighet att använda spinn i mikroelektroniska komponenter.
Krävs både motorväg och trafiljus
– Men det räcker inte att ha en bra motorväg som spinnsignalen kan färdas på. Det behövs också trafikljus, så att signalen kan kontrolleras, konstaterar docent Saroj Dash, som leder forskargruppen.
– Vår nya utmaning blev att hitta ett material som både kan förmedla och kontrollera spinnet. Det är svårt, eftersom dessa båda uppgifter normalt kräver helt motsatta materialegenskaper, förklarar han.
Som många andra forskare inom det heta grafenfältet valde chalmersforskarna därför att testa en kombination av grafen och ett annat tunt, så kallat 2D-material, som har motsatta spinntroniska egenskaper.
– Vårt val föll på molybdendisulfid, MoS2, på grund av den korta tid spinnet kan leva i detta material, vilket i sin tur beror på den starka växelverkan mellan spinnet och elektronens bana, förklarar André Dankert, postdok-forskare i gruppen.
MoS2 och grafen i en sandwich
André Dankert och Saroj Dash satte upp ett experiment där några lager MoS2 placerades ovanpå ett lager grafen i en sorts sandwich, en så kallad heterostruktur.
Med den kunde de i detalj klarlägga vad som händer med spinnsignalen när elektronströmmen når fram till heterostrukturen:
– För det första reduceras spinnsignalen med en tiopotens bara genom närkontakten med molybdendisulfiden. Men dessutom visar vi hur man genom att tillföra en basspänning över heterostrukturen helt kan eliminera signalen, berättar Saroj Dash.
Molybdendisulfid, MoS2
Molybdendisulfid är ett halvledande ämne som många kommit i kontakt med, eftersom det är den aktiva ingrediensen i en viss typ av smörjfett som säljs på närmaste bensinmack.
Med sin skiktade struktur har molybdendisulfid vissa likheter med grafit, som ju utgörs av många sammanklibbade lager grafen. Men i spinntroniskt avseende är materialen varandras motsatser. Genom molybdendisulfid går det inte att skicka någon polariserad elektronström alls. Spinnsignalen tvärdör, eftersom elektronerna snabbt återgår till sin naturliga, slumpmässiga blandning av uppspinn och nedspinn.
Det beror på att den naturliga energibarriär som existerar mellan materialskikten, den så kallade Schottky-barriären, minskar när den elektriska spänningen läggs på. Därmed kan elektronerna kvantmekaniskt tunnla från grafenet in i molybdendisulfiden. Och därmed försvinner spinnpolariseringen; spinnet blir slumpmässigt fördelat.
Att på detta vis öppna eller stänga en ”ventil” genom att reglera en spänning påminner om hur en transistor fungerar i konventionell elektronik. Ändå drar sig Saroj Dash en smula för att kalla anordningen för en spinntransistor:
– När forskare har föreslagit framtida spinntransistorer, så har man oftast tänkt sig något som bygger på halvledarteknik och så kallad koherent kontroll av spinnströmmen. Det vi har gjort här fungerar på ett helt annat sätt, men utför samma omkopplingsuppgift, säger han.
Kontroll av spinnströmmen i rumstemperatur
– Det här är första gången som någon kunnat visa att kontroll av spinnströmmen och dess varaktighet fungerar vid rumstemperatur – vilket förstås ökar möjligheterna för olika tillämpningar i framtiden, menar Saroj Dash.
Även om det är för tidigt att sia om vilka dessa skulle kunna bli, påpekar Dash att en komponent byggd på den här principen skulle kunna bli mycket mångsidig. Detta eftersom den innehåller såväl magnetiska minneselement som halvledare och grafen, samtidigt som den har förutsättningar för spinntronisk omkoppling.
– Det pekar mot en multifunktionell komponent som kan svara för både datalagring och processorarbete – i en enda enhet.
Spinn och spinntronik
Spinn är en kvantmekanisk egenskap hos elektroner och andra elementarpartiklar. Spinnet är antingen riktat upp eller ner. Normalt är fördelningen slumpmässig.
Men ibland har alla eller flertalet elektroner i ett material sitt spinn orienterat åt samma håll – upp eller ned. Det är så magnetism uppkommer.
Med hjälp av magneter kan också en elektronström likriktas – polariseras – så att alla elektroner får exempelvis uppspinn. Man säger då att strömmen bär på en spinnsignal.
Samordnat spinn är känsligt för störningar och går lätt förlorat, men grafen har visat sig vara en ledare som låter en ström flyta osedvanligt långt med sitt spinn i behåll. Tillräckligt långt för att spinn skulle kunna användas som informationsbärare i framtida logiska komponenter – spinntronik.
Fetma är en kronisk sjukdom och ett av våra stora folkhälsoproblem. Viktreducerande kirurgi i form av gastric bypass-operation är en etablerad behandling, och i Sverige genomförs cirka 6000 operationer per år. Att genomgå en sådan operation innebär stora krav på livslånga förändringar i levnadsvanor, till exempel vad gäller matvanor och livsstil.
– Vilken förberedelse och i vilken utsträckning familjen kan stötta varandra när förändringar sker har stor betydelse för hur de mår och hur det går efter operationen, förklarar Ami Bylund. Utmaningen för vården är att kunna identifiera vilka familjer som är i behov av extra omvårdnad och hjälpa dem.
Svårt att prata om oro för fetman
Ami Bylund har studerat familjer tre månader respektive två år efter att en familjemedlem har opererats. Hennes studie visar att familjerna före operationen hade svårt att prata med varandra om sin oro över hur fetman påverkade hälsan hos den person som skulle opereras. Efter operationen har en del familjer det svårt att få ihop livet, medan den som opererats kan engagera sig mer i familjen än tidigare.
– Familjen kunde nu ta ett gemensamt ansvar och planera tillsammans, och det gjorde att deras sammanhållning och välbefinnande ökade.
Magsäcken minskas
Den vanligaste fetmaoperationen kallas gastric bypass, innebär att magsäcken minskas och att maten leds förbi större delen av magsäcken och första delen av tunntarmen. Det gör att man fortare blir mätt och att kroppens upptag av kalorier minskar.
Gastric bypass anses ge mycket goda resultat på lång sikt och ganska lite biverkningar. Men som med alla operationer finns det risk för komplikationer. Man måste vara beredd på att ändra livsstil både före och efter operationen för att minska risken för komplikationer och för att undvika att gå upp i vikt igen. Källa. Vårdguiden
Efter två år har familjelivet blivit mer oförutsägbart, bland annat beroende på vilka förväntningar familjemedlemmarna har om vilka förändringar som sker efter operationen. Familjerna går igenom olika faser och hur det går beror på familjens totala livssituation och hur flexibla och trygga deras relationer är vilket framträder vid förändring.
Tre utvecklingsvägar för familjen
Ami Bylund ser tre vanliga utvecklingsvägar: familjen blir starkare, familjen går tillbaka till gamla rutiner eller familjen separerar.
– Resultaten visar alltså att hela familjen påverkas av förändringarna efter en gastric bypass-operation. De ger oss också större kunskap om familjens behov, resurser och hur familjemedlemmar kan stödja varandra i förändringarna efter operation.
– Genom informera hela familjen inför en operation får alla möjlighet att förbereda sig på de förändringar som kommer, säger Ami Bylund och berättar att hon nu arbetar med att ta fram information som riktas till familjen.
Hälso- och sjukvårdpersonal kan genom att identifiera familjens behov och resurser bidra till att stärka familjefunktionen och det gemensamma välbefinnandet.
Kontakt: Ami Bylund, doktor i vårdvetenskap, telefon: 08-714 65 04 ami.bylund@erstadiakoni.se
Annika Sand, pressansvarig, telefon 076-830 01 05
Vid kranskärlssjukdom, som hjärtinfarkt och kärlkramp, är inflammation en viktig komponent. En betydande andel av patienterna som har haft hjärtinfarkt har kvar en låggradig, kronisk inflammation i kroppen trots att de får en bra behandling som innefattar både kärlingrepp, läkemedel och livsstilsprogram.
– Vi vet att kronisk inflammation är förknippad med sämre prognos, säger Lena Jonasson, professor vid institutionen för medicin och hälsa och överläkare i kardiologi, som har lett studien.
Lutein dämpar inflammation
Forskning tyder på att det vi äter kan påverka inflammatoriska processer i kroppen. En grupp ämnen som kan vara intressanta är karotenoider, en stor familj av fettlösliga färgämnen från växtriket där betakaroten och lykopen hör till de mer kända. Flera tidigare studier har hittat ett omvänt samband mellan nivåer av karotenoider och markörer för inflammation. Det har väckt frågan om karotenoider i sig själva har anti-inflammatoriska effekter.
Forskarna vill undersöka om ökat intag av luteinrik mat har positiva effekter på immunförsvaret hos patienter med kranskärlssjukdom. Framför allt grönsaker med mörkgröna blad är rika på lutein.
De flesta tidigare studierna om karotenoiders koppling till inflammation har gjorts på djur eller friska människor. Men immunceller hos personer som har en låggradig inflammation är mer lättretliga och kan reagera annorlunda än motsvarande celler från friska. Forskarna bakom den nya studien ville därför undersöka om karotenoider har anti-inflammatoriska effekter hos patienter med kranskärlssjukdom.
– Vår studie styrker att en särskild karotenoid, nämligen lutein, kan dämpa långvarig inflammation hos patienter med kranskärlssjukdom. Dessutom visar vi att lutein tas upp och lagras av immuncellerna i blodet, säger Rosanna Chung, postdoktor vid institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet.
Cellens inflammatoriska aktivitet minskade
Forskarna började med att mäta nivåerna av de sex vanligaste karotenoiderna i blod från totalt 193 patienter med kranskärlssjukdom. Samtidigt mättes graden av inflammation i blodet med hjälp av den inflammatoriska markören interleukin-6, IL-6. Av karotenoiderna var det endast lutein som uppvisade ett samband med IL-6. Ju högre luteinnivåer i plasman, desto lägre nivåer av IL-6.
Lutein i maten
Den främsta källan till lutein i mat är grönkål, men mycket lutein finns också i andra färgstarka grönsaker som spenat, broccoli, majs och ärtor och brysselkål. Lutein används också som färgämne i livsmedel, till exempel godis och glass, och har då E-nummer E 161b. Den ger gul färg. Lutein är det vanligaste färgämnet i naturen och kan utvinnas ur tagetes och lusern.
– Patienterna hade bästa möjliga behandling för sin sjukdom enligt kliniska riktlinjer, ändå såg vi att många av dem hade en kvarvarande inflammation och samtidigt lägre nivåer av lutein, säger Lena Jonasson.
Forskarna gick därför vidare med att undersöka om lutein kunde påverka celler i blodet som är involverade i inflammatoriska processer. De samlade in immunceller i blod från patienter med kranskärlssjukdom. Det visade sig att cellernas inflammatoriska aktivitet minskade påtagligt när cellerna behandlades med lutein.
Forskarna vill nu fortsätta att undersöka om ökat intag av luteinrik mat har positiva effekter på immunförsvaret hos patienter med kranskärlssjukdom. Framför allt grönsaker med mörkgröna blad, som spenat, är rika på lutein.
Mer forskning om antioxidanten lutein
I en studie från 2018 jämförde forskargruppen olika sätt att tillaga färsk spenat för att ta reda på hur man maximerar luteinnivåerna i maten.
Studien visade att det bästa är att inte hetta upp spenaten alls. Allra bäst är att göra smoothie och tillsätta fett från mjölkprodukter, som grädde, mjölk eller yoghurt. När spenaten finfördelas släpps mer lutein ut från spenatbladen, och fettet ökar luteinets löslighet i vätskan vilket gör det lättare för kroppen att ta upp antioxidanten.
Integration och immigrationsfrågor toppar dagordningen men är av betydligt lägre vikt i Göteborg, jämfört med i Sverige i stort. Däremot är frågor om kriminalitet, infrastruktur och bostäder mer centrala än i övriga riket.
Under hösten och vintern 2016 genomförde SOM-institutet för första gången en undersökning bland boende i Göteborgs kommun. Syftet med undersökningen är bland annat att löpande följa utvecklingen i staden och bland stadens invånare fram till 400-års jubileet 2021.
Göteborgare från alla stadsdelar nöjda med att bo i staden
På en övergripande nivå visar undersökningen att de boende i Göteborg är nöjda med sin stad. Utbudet av restauranger och serveringar samt kultur bedöms som särskilt tilltalande och hela 94 procent anser att Göteborg är en bra stad att bo i. Däremot håller endast 52 procent med om att Göteborg skulle vara en trygg och säker stad.
En stor majoritet av de svarande – 95 procent – är nöjda med sitt nuvarande boende i staden och 75 procent skulle rekommendera andra att flytta till Göteborg. Hälften av de svarande tycker dock att kostnaden för det egna boendet är för hög, och de allra flesta uppfattar att det råder bostadsbrist.
– Var i staden man bor verkar inte påverka hur nöjd man är med Göteborg. Däremot finns det stora skillnader mellan stadsdelarna i andra frågor, som exempelvis regelbunden nyhetskonsumtion, och tillit till människor i det egna boendeområdet, säger statsvetaren Maria Solevid, ansvarig för undersökningen.
Lägre fokus på immigration men högre fokus på bostäder och brottslighet
Göteborgsundersökningen visar att göteborgarna, likt svenskarna i stort, tycker att immigration och integration är den viktigaste samhällsfrågan idag. En tredjedel svarade någonting som har med detta att göra på en fritextfråga, men det är en betydligt lägre andel än i Sverige i stort. Istället är Lag och ordning, som inrymmer brottslighet, våld och polisverksamhet, särskilt högt på göteborgarnas dagordning och en fjärdedel av de svarande har angett något inom denna kategori.
– När vi jämför samhällsproblem i Göteborg med de som angetts i den nationella SOM-undersökningen från samma period ser vi stora skillnader på många områden. Det är tydligt att kriminalitet, infrastruktur och bostäder är väldigt centrala frågor i Göteborg jämfört med i övriga Sverige. Det är troligt att detta är kopplat till händelser och situationer i staden och det ska bli spännande att se om och hur detta förändras över tid, säger Maria Solevid.
Åsikter om lokala förslag
Undersökningen innehåller även frågor om lokala förslag och satsningar. På en generell nivå är göteborgarna negativa till att bygga bostäder på Heden, men positiva till att omfördela mer resurser från rika till fattiga stadsdelar i Göteborg. De frågor där flest har en åsikt gäller Västlänken och trängselskatter, vilket befäster kategorin infrastrukturs höga ställning på göteborgarnas dagordning. Västlänken har en tudelad opinion där 36 procent tycker att det var ett bra politiskt förslag och 43 procent tycker att det var dåligt. I frågan om trängselskatter i Göteborg ställer sig 32 procent positiva och 50 procent negativa.
– Det är uppenbart att Västlänken och trängselskatter är två väldigt polariserade frågor där många har starka åsikter. Vi ser även en tydlig korrelation mellan negativ inställning i dessa frågor och förtroende för politiker. Ju sämre du tycker om Västlänken, desto lägre förtroende har du för politiker i Göteborg, säger Maria Solevid.
SOM-undersökningen i Göteborg gick hösten 2016 ut till 7 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 16-85 år boende i Göteborgs kommun. Svaren samlades in mellan 23 september och 16 december 2016. Totalt 3463 personer svarade på undersökningen. Undersökningsresultaten sammanfattas i rapport 2017:31 SOM-undersökningen i Göteborg 2016 samt i fyra mindre tabellrapporter. Läs mer om undersökningen på SOM-institutets webb.Your text
Kontakt: Maria Solevid, universitetslektor i statsvetenskap och undersökningsledare vid SOM-institutet, telefon: 031–786 1844, e-post: maria.solevid@som.gu.se”>maria.solevid@som.gu.se
Daniel Jansson, kommunikatör SOM-institutet. Tel: 031–786 55 29 E-post: daniel.jansson@som.gu.se
Studien från Linnéuniversitetet och Naturhistoriska riksmuseet visar att svamp är en viktig pusselbit i ekosystemen djupt nere i berggrunden, en livsmiljö som är mycket vanlig på jorden. Livsformerna där nere har fått anpassa sig till ogästvänliga, och i våra ögon, extrema förhållanden.
Svamp och svavelbakterier samarbetar
En stor skillnad mot livet på ytan är det totala mörker och bristen på både syre och näringsämnen som råder djupt nere i berget. Kunskaperna om hur livsformerna där ser ut idag och hur de utvecklats under årmiljoner av isolering är mycket begränsade. De studier som finns har i regel fokuserat på mikroskopiska prokaryoter (bakterier och arkéer) och försummat de mer komplexa eukaryoterna (till exempel svampar).
Tidigare okänt uråldrigt liv i jordskorpan. Delvis fossiliserade svamphyfer på en zeolitkristall från 740 m djup i ett hålrum I granit från Oskarshamnsområdet. Svepelektronmikroskopbild med 600 µm:s bredd. Foto: Henrik Drake, Magnus Ivarsson.
Henrik Drake, Linnéuniversitetet, och Magnus Ivarsson, Naturhistoriska riksmuseet, har lett studien och förklarar hur man upptäckt uråldrig svamp i urberget:
– Vi har hittat hyfer av svamp som levt under syrefria förhållanden på så stort djup som 740 m, vilket innebär en ny viktig ledtråd för att förstå ekosystemen djupt nere i jordskorpan.
Förutom att detta är det första fyndet av svamp som levt i bergsprickor på stort djup i kontinentaljordskorpan, visar studien på ett direkt samspel mellan svamp och svavelbakterier, och bekräftar därmed en länge hypotiserad biologisk mekanism.
Mineralkristaller täckta av svamphyfer
Henrik Drake beskriver hur de gjorde upptäckten:
– Fyndet gjordes när vi öppnande en läkt bergspricka i en borrkärna. I hålrummet som gömde sig inne i den läkta sprickan fanns otroligt vackra mineralkristaller täckta av massvis med svamphyfer. Det var som att observera ett litet samhälle fruset i tiden.
Magnus Ivarsson berättar mer om svampen:
– Våra detaljerade mätningar visar tydligt att det rör sig om svamp som levt under syrefria förhållanden. En annan intressant observation är att svampen befinner sig mellan olika fossiliseringsstadier och alltså inte är fullt fossiliserad, vilket visar hur organismer i denna miljö fossiliseras och bevaras för eftervärlden.
Högprecisionsanalyser av stabila isotoper inom mineralen som finns tillsammans med svampen avslöjade att en rad olika mikrobiella processer, såsom metankonsumtion och sulfatreduktion pågått i hålrummet. Det har inte gått att direkt åldersbestämma svampen men det finns parametrar som pekar på en ålder av tiotals miljoner år.
Svampar spelar nyckelroll i djupbiosfären
Eftersom svamp producerar vätgas som prokaryoterna i den energifattiga djupbiosfären kan leva av innebär fynden att energicykeln i kontinentalskorpan kan komma att omprövas. De tidigare försummade eukaryoterna visar sig alltså spela en nyckelroll i djupbiosfären som finns kring nästa hela jordklotet.
Livsformerna i denna näringsfattiga miljö ger ledtrådar till livsbetingelserna för det tidiga livet på jorden och möjligen liv på andra planeter där till exempel hög strålning inte tillåter liv annanstans än i skydd av berget.
Kontakt: Henrik Drake, henrik.drake@lnu.se, 070-364 26 72
Magnus Ivarsson, magnus.ivarsson@nrm.se, 070-242 86 87
Annika Sand, pressansvarig Linneuniversitetet, 076-830 01 05
Det är ett samarbete mellan forskare från naturvetenskapliga fakulteten och MAX IV vid Lunds universitet, Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och universitetet i Vilnius som lett fram till de unika resultaten.
Molekyler i fossila löv
– Vi har löst många frågor angående dessa utdöda växters släktskap. Det är frågor som vetenskapen länge har sökt svar på, säger Vivi Vajda, professor vid geologiska institutionen i Lund och verksam vid Naturhistoriska riksmuseet.
Forskarna har samlat in fossila löv från bergarter i Sverige, Australien, Nya Zeeland och Grönland. Med hjälp av molekylspektroskopi och kemiska analyser har de fossila löven sedan jämförts med de kemiska signaturerna från molekyler i växtblad plockade i Botaniska trädgården i Lund.
Den moderna forskningens användande av genetiska DNA-analyser för att avgöra släktskap fungerar inte på fossila växter. De äldsta DNA-fragment som hittats är knappt en miljon år gamla. Därför valde forskarna att leta efter organiska molekyler för att se vad dessa kan avslöja om växternas evolution och släktskap.
Molekylerna hittades i den vaxartade hinna som täcker löven och som skiljer sig åt mellan olika arter. Hinnan har bevarats i de fossila lövfynden, varav vissa 200 miljoner år gamla.
Ginkgo och nutida släktingar till urtida barrträd Med hjälp av infraröd spektroskopi gjorde forskarna analyser i flera steg. Först undersökte de blad från levande växter som har släktingar bevarade i det fossila arkivet. Analysen visade att biomolekylernas kemiska signatur grupperar likadant som släktskap baserade på moderna genetiska DNA-analyser.
När metoden visade sig fungera på nu levande växter gick forskarna vidare och analyserade fossila växtblad som fortfarande har levande släktingar. Bland annat undersökte de fossil från flera arter av ginkgolöv och möjliga ginkgolöv (idag finns bara en enda levande art Ginkgo biloba). De undersökte även fossila motsvarigheter till moderna barrträd.
I dinosauriernas skogar frodades kottepalmer, ginkgoväxter och ormbunkar. De flesta utdöda sedan länge men bevarade som fossil. Att avgöra utdöda växters släktskap har varit en av paleontologernas största utmaningar eftersom de bara haft fossilens utseende att använda.
Idag finns bara en levande art på jorden av släktet ginkgo, men under jura-tiden fanns många arter av denna växt som idag betraktas som ett ”levande fossil”.
Det har visat sig att ett lövs vaxartade lager kan bevaras i fossil under miljontals år. När dessa lövresters kemiska bindningar undersöktes med infrarött ljus fick forskarna en kemisk signatur som skiljer sig mellan växtgrupper. Därför kan nu utdöda växter sorteras i olika växtgrupper baserat på likheterna och olikheterna i deras kemiska signaturer.
– Resultaten från fossilen överträffade våra förväntningar med råge. Inte nog med att de var fulla av organiska molekyler, de grupperade sig också som förväntat utifrån släktskapet som forskare tidigare fått fram genom DNA-analyser på långt yngre exemplar, säger Vivi Vajda.
Molekylerna speglar indirekt trädets DNA
Slutligen, när forskarna bevisat att metoden fungerar, analyserade de fossil från helt utdöda växter. Bland annat undersökte de Bennettiter och Nilssonia, växter som under trias- och juraperioderna för cirka 250–150 miljoner år sedan var vanliga i det område som nu är Sverige. Undersökningen visade att Bennettiter och Nilssonia är nära släkt. Däremot är de inte nära släkt med kottepalmen, något som många forskare ansett fram till nu.
Per Uvdal, professor i kemisk fysik vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien, kallar de samlade resultaten häpnadsväckande.
– Det förnämliga med biomolekylerna i lövens vaxhinna är att de är så otroligt mycket mer stabila än DNA. Samtidigt speglar de på ett indirekt sätt ett träds DNA och innehåller på så vis information om DNA:et. Därmed kan biomolekylerna berätta om hur ett träd evolutionärt är besläktat med andra träd, säger han.
Forskarna utökar nu sina studier med fler växtgrupper.
Kontakt:
Vivi Vajda, professor berggrundsgeologi, Geologiska institutionen, Lunds universitet +46 73 386 11 95, +46 46 222 98 86 vivi.vajda@geol.lu.se”>vivi.vajda@geol.lu.se
Per Uvdal, professor kemisk fysik, Kemiska institutionen, Lunds universitet +46 73 300 49 48, +46 46 222 96 66per.uvdal@chemphys.lu.se
I dinosauriernas skogar frodades kottepalmer, ginkgoväxter och ormbunkar. De flesta utdöda sedan länge men bevarade som fossil. Att avgöra utdöda växters släktskap har varit en av paleontologernas största utmaningar eftersom de bara haft fossilens utseende att använda. Men nu finns en ny, revolutionerande metod.
– Det här är ett stort steg för paleontologin. Forskare från andra länder har redan hört av sig och vill använda den nya metoden, säger professor Vivi Vajda vid Naturhistoriska riksmuseet.
Idag finns bara en levande art på jorden av släktet ginkgo, men under jura-tiden fanns många arter av denna växt som idag betraktas som ett ”levande fossil”. Att bara använda fossilens utseende för att skilja mellan ginkgo och barrträd kan vara mycket svårt. Men den nya metoden gör det möjligt.
Infrarött ljus avslöjar fossilet
Metoden har överträffat alla förväntningar. Det har visat sig att ett lövs vaxartade lager kan bevaras i fossil under miljontals år. När dessa lövresters kemiska bindningar undersöktes med infrarött ljus fick forskarna en kemisk signatur som skiljer sig mellan växtgrupper. Därför kan nu utdöda växter sorteras i olika växtgrupper baserat på likheterna och olikheterna i deras kemiska signaturer.
Metoden togs fram genom att undersöka nu levande växter och deras fossila släktingar.
Gingko biloba.
Den nya metoden kommer av ett samarbete mellan paleontologer, kemister och fysiker. Studien har utförts av forskargrupper vid Naturhistoriska riksmuseet i samarbete med forskare vid Lunds universitet, universitetet i Vilnius och infraröd spektroskopi har utförts vid anläggningen MAX-IV i Lund.
Kontakt: Vivi Vajda, Professor vid Naturhistoriska riksmuseet, 0768-675062 Vivi.vajda@nrm.se
– Det blir allt vanligare hos oss med hjälpsökande personer som har enbart självupplevda kognitiva problem, och där vi inte hittar några objektiva tecken på sjukdom trots att vi gör en omfattande utredning, säger Marie Eckerström, disputerad vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi och legitimerad psykolog på Sahlgrenska Universitetssjukhusets minnesmottagning.
Tillströmningen av just den här gruppen patienter, som i dag utgör en tredjedel av dem som kommer till mottagningen, har ökat behovet av kunskaper om vilka de är. I sitt arbete har Marie Eckerström följt ett par hundra av dem, kvinnor och män, under i genomsnitt fyra år.
De är ofta högutbildade, yrkesverksamma och i sammanhanget relativt unga, 50-60 år. När de testas på sjukhuset är minnesfunktionerna intakta, men i vardagsmiljön med dess krav på att ständigt lära nytt tycker de ändå inte att de fungerar.
Vanligt med stress Sambandet mellan självupplevda minnesbesvär och stress visade sig vara starkt. Sju av tio i gruppen hade upplevelser av allvarlig stress, utmattningssyndrom eller depressivitet.
– Vi fann att stressproblematik var väldigt vanligt. Man berättar att man lever eller levt länge under allvarlig stress och att det påverkat de kognitiva funktionerna så till den grad att man uppfattar att man är sjuk och oroar sig för det, kanske i kombination med att man har en nära familjemedlem med demenssjukdom och därmed mer kunskaper och oro, säger Marie Eckerström.
På minnesmottagningen utreds misstankar om begynnande demens hos hjälpsökande. Parallellt bedrivs forskning.
– Det vi primärt utreder är misstänkt demenssjukdom, har de inte det ska de inte vara kvar hos oss. Men det finns inte så många ställen för dem att vända sig till, de verkar ibland falla mellan stolarna.
Flertalet var stabila Upplevda minnesbesvär är vanligt och kan vara ett tidigt tecken på kommande demensutveckling. För dem i den undersökta gruppen som också hade avvikande biomarkörer i ryggvätska (beta-amyloid, total-tau och fosfo-tau) var risken att försämras och utveckla demens mer än fördubblad. För majoriteten fanns dock inga tecken alls på försämring efter fyra år.
– De här personerna har inga objektiva tecken på demenssjukdom. Istället handlar det ofta om stress, ångest eller depressivitet, säger Marie Eckerström.
En av tio med enbart självupplevda minnesbesvär utvecklade demenssjukdom under undersökt period. Det är en högre andel än befolkningen i allmänhet men ändå lågt, menar hon.
– Det handlar ju inte om vem som helst som säger sig ha lite problem med minnet till vardags, utan om människor som sökt sig till en utredning för att de upplever sig ha allvarliga problem, konstaterar Marie Eckerström.
Tidigare trodde forskare att fåglar som infekterats av en variant av viruset inte kunnat dra fördel av det genom att bygga upp ett skydd mot andra virusvarianter. Men i en ny forskningsstudie konstateras att gräsänder som infekterats med en lågpatogen virusvariant bygger upp signifikativ immunitet och resistens mot varianter av samma virus.
– Man har trott att fåglarna inte har varit särskilt bra på att skydda sig mot senare infektioner, men faktum är att de klarar det bra, säger Neus Latorre-Margalef, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
Immuna mot framtida influensavirus
Studien som hon gjort tillsammans med kollegor vid University of Georgia i USA visar att änder efter en infektion blir delvis immuna och resistenta mot senare influensainfektioner som de utsätts för. Hur hög resistensen blir beror dels på vilket virus det handlar om, dels hur genetisk lika de är.
– För framtida infektioner är det alltså viktigt vilka infektioner fåglarna har haft tidigare. Fåglar som haft influensa kan få ett partiellt skydd mot elaka varianter, exempelvis H5N1 eller H5N8, säger Neus Latorre-Margalef.
H5N1 och H5N8 är högpatogena och de varianter som oftast förknippats med fågelinfluensa. För drygt tio sedan spreds H5N1 över världen från kycklingbesättningar i Sydostasien. Både vilda fågelpopulationer och tamfågelbesättningar drabbades hårt. Även människor insjuknade, i vissa fall med dödlig utgång.
Fler varianter virus hos fåglar
Det är oklart varför det finns fler varianter av influensa A bland fåglar än hos människor och andra däggdjur. En förklaring kan vara det som Neus Latorre-Margalef och hennes kollegor visar i sin studie; att olika virusvarianter konkurrerar med varandra när fåglar bygger upp immunitet och infektionstiden blir kort. Viruset får då chansen att mutera och förändras.
– Vi behöver förstå mer om hur olika virus och varianter av samma virus interagerar, exempelvis när en individ blir infekterad flera gånger. Mer kunskap gör att det blir lättare att ta fram nya strategier för att utveckla effektivare vaccin, säger Neus Latorre-Margalef.
I boken Olydnadens söner berättar Henric Bagerius om fyra kungar som var ansatta av kritik och där motståndaren använde samma vapen – anklagelser om sodomi. De ”olydiga” var förutom svenske Magnus Eriksson (1316-1374), engelska Edvard ll (1284-1327) och Richard ll (1367-1400) och Henrik IV av Kastilien (1425-1474).
Henric Bagerius forskningsintresse är medeltiden och relationen mellan kropp, sexualitet och politik.
– Det är kungahistoria, men med ett nytt perspektiv. För mig började det med ett intresse för Magnus Eriksson och sedan upptäckte jag att det fanns liknande anklagelser om sodomi mot andra kungar. Jag ville ta reda på om det var ett mönster, säger han.
Birgitta hade sin skäl
Henric Bagerius använder queerteori som vetenskaplig metod för att analysera spelet runt de fyra kungarna:
– Genom att studera det avvikande kan man se vad som är normen. Det fanns en föreställning om vad som var en god kung och kritikerna visar fram en dålig kung.
Den heliga Birgitta var Magnus Erikssons fräna och mest inflytelserika kritiker. Hon beskyllde honom, utan att skräda orden, för att ha sex med andra män, ett brott mot skapelseordningen och därmed mot Gud. Birgitta uppgav att hon bara var en budbärare som bara förmedlade vad jungfru Maria sagt henne i uppenbarelser.
– I sodomin fanns samlat alla föraktfulla egenskaper som vekhet, ogudaktighet och oförmåga att behärska sig, allt som en kung inte ska vara, säger Henric Bagerius.
Hon hade sina skäl att ansätta Magnus Eriksson. Han hade misslyckats med sina korståg i nuvarande Ryssland och var alltså oduglig som kung i hennes ögon.
Idealen för par i maktställning lever kvar
Homosexualitet som begrepp kom till på 1800-talet. På medeltiden gällde sodomi där de sexuella handlingarna, inte begäret, var det förkastliga enligt kritikerna. De som utmanade kungen om makten tog till ett kraftfullt propagandavapen.
– För min del är det inte intressant att veta om anklagelserna var sanna eller inte, utan hur de användes, säger Henric Bagerius.
Sodomianklagelserna innefattar också de gunstlingar, med makt, som antogs vara part i den ogudaktiga skörlevnaden och kom nära den kungliga kroppen. Den tredje parten var drottningen.
– Om inte kungen sexuellt kunde tillfredsställa sin hustru och därmed kontrollera henne antogs hon bli oregerlig och farlig och vilja ta makten. Risken fanns att hon skulle ha älskare och få barn med en annan man.
Normen för det kungliga äktenskapet var harmoni där parterna visste sin plats, ett ideal som levt vidare genom århundradena till våra tider och som par i maktställning inte alltid lever upp till. Henric Bagerius exemplifierar med presidentparen Clinton och Trump och förra tronföljarparet Charles och Diana.
Gummibaserade ytor blir allt vanligare. Tidigare har man trott att dessa ytor var relativt stabila och inte släppte ifrån sig så mycket mikroplast, men en ny studie från Lunds universitet visar att så inte är fallet. Vid undersökningen upptäcktes att mikroplaster från en skolgård i Lomma hamnat i Höje å, via dagvattenrören. Ungefär var tionde lekplats i Lomma har en gummibaserad yta.
Uppmärksammas alltmer Mikroplaster är ett problem som fått allt större uppmärksamhet. Fiskar och andra djur i våra hav och sjöar, men även landlevande organismer, tror att mikroplasten är mat och äter den. Det kan göra att djuret både svälter och får i sig gifter. En rapport från Ellen MacArthur Foundation 2016 visar att om vi inte gör något åt detta så kan det finnas mer plast än fisk i våra hav år 2050.
Den aktuella studien i Lomma kommun är ett examensarbete som gjorts vid miljö- och hälsoskyddsutbildningen på Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Bakom studien står Jens Andersen Hörman.
– Det är svårt att svara på hur stort problemet med just fallskydd och multiplaner är. Min bedömning är att det inte är en obetydlig källa på det nationella planet, det hade varit intressant att kvantifiera utsläppet i ett större sammanhang, säger han.
Den största källan till utsläpp av mikroplast i Sverige är slitage av bildäck. Naturvårdsverket har nyligen bedömt att konstgräsplaner är den näst största utsläppskällan i landet. Däremot saknar rapporten helt uppgifter om fallskydd och multiplaner eftersom man tidigare inte vetat att även dessa ytor ger upphov till mikroplaster, konstaterar Jens Andersen Hörman.
Stötdämpande gummibitar Fallskydd och multiplaner är ofta färgglada, stötdämpande ytor med små gummibitar, det vill säga mikroplaster, liknande de som finns på konstgräsplaner. Till skillnad från gummibitarna på konstgräsplaner är de som används på fallskydden och multiplanerna fastlimmade. Trots detta lossnar de. Ingen har tidigare tittat på om fallskydd och multiplaner också släpper ut mikroplaster, vilket Jens Andersen Hörman i sin studie nu alltså visat att de gör. Enligt Andersen Hörman behövs egentligen inte fler studier för att åtgärder ska vidtas.
– Jag har visat att fallskydd och multiplaner ger upphov till mikroplaster och att dessa sprids via dagvattennätet. Den kännedomen räcker förhoppningsvis för att man ska börja arbeta med förebyggande åtgärder och ta höjd för detta problem vid anläggning av den här typen av ytor. För tillsynsmyndigheterna som bara kan fatta beslut i det enskilda fallet kan mina resultat användas som bakgrund till kravställning på undersökningar av liknande ytor och i förlängningen beslut om åtgärder, säger Jens Andersen Hörman.
Det finns en hel del lagar och regler i till exempel miljöbalken som kan användas för att säkerställa att de här ytorna inte ska släppa ut några mikroplaster, menar han. Exempelvis kan den som har en multiplan tvingas att ha rutiner för att se till att mikroplasterna inte sprids i miljön. Jens Andersen Hörman hoppas att dessa lagar och regler kommer att användas nu när det har visat sig att det finns problem.
Flest gummibaserade ytor på skolorna
13 procent av de identifierade lekplatserna i Lomma tätort hade gummibaserade ytor. Flest gummibaserade ytor fanns på skolgårdarna. Samtliga gummibaserade ytor släppte ifrån sig mikroplaster: från 64 st/m2 till 36704 st/m2. Där dagvattnet från en skolgård släpps ut i Höje å hittades mikroplaster i sedimentet.
Kontakt: Jens Andersen Hörman, nyutexaminerad student från Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet (och nyanställd miljöinspektör i Malmö kommun), el 073 678 00 77, jens.a.hoerman@gmail.com
Johanna Alkan Olsson, universitetslektor samt handledare för examensarbetet, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet, tel 046 222 17 93, 072 741 79 90, johanna.alkan_olsson@cec.lu.se
Arvid Bolin, doktorand samt handledare för examensarbetet, Biologiska institutionen, Lunds universitet, arvid.bolin@biol.lu.se
För att kunna ta sig fram effektivt och säkert behöver cyklister interagera med infrastrukturen och andra trafikanter. I en fältstudie undersökte forskare på VTI därför hur olika typer av cyklister anpassar sitt beteende till omgivningen, både med och utan interaktion med en mobiltelefon.
Cyklar på trottoaren Det visade sig att cirka 40 procent av cyklisterna valde att cykla på trottoaren istället för på vägen på de ställen där det inte fanns någon cykelbana.
– Det framgick av intervjuer och tänka-högt-protokoll att anledningen till trottoarcykling främst var den osäkerhet som cyklisterna känner i blandtrafik, där de upplever att bilister har större makt, säger Jonas Ihlström, forskare på VTI.
Infrastrukturens utformning hade stor betydelse för cyklisternas framkomlighet. Snabba cyklister och elcyklister fördröjdes mer i situationer där utformningen krävde ett stopp oavsett trafikläget, och komfortcyklister fördröjdes mest i en otydligt utformad cirkulationsplats i blandtrafik. I denna situation uttryckte många cyklister en osäkerhet över den tilltänkta färdvägen samt en otrygghet att vistas i blandtrafik.
Väntade med att besvara sms Resultaten visar att det var vanligt för cyklister att ignorera inkommande sms, eller att besvara dem först vid nästa nödvändiga stopp. En tredjedel av alla inkommande sms lästes eller besvarades direkt under cykling.
– När cyklisterna läste eller skickade sms missade de nästan aldrig att rikta uppmärksamheten dit det var nödvändigt. Detta gällde oavsett vilken grupp av cyklister de tillhörde, säger Sara Nygårdhs, forskare på VTI.
Att lyssna på musik påverkade hastigheten olika beroende på cyklistgrupp, där snabbare cyklister sänkte sin hastighet något. Uppmärksamheten och den upplevda belastningen påverkades inte.
Studien visar att det är nödvändigt att inte betrakta cyklister som en homogen grupp utan som människor med olika förutsättningar, vilket är viktigt att ta hänsyn till vid utformning av infrastruktur. På samma sätt som cyklisterna anpassar sig till infrastrukturen utefter sin egen förmåga, anpassar de också sitt interagerande med mobiltelefonen efter de krav på uppmärksamhet som situationen ställer.
Fakta om studien
Studien är en fältstudie där 41 cyklister cyklade samma cirka 3 kilometer långa rutt två gånger, en gång medan de lyssnade på musik och en gång utan. Varje cyklist fick tre textmeddelanden under cyklingen. Cyklisterna fick själv välja om, när och hur de svarade på meddelandena, samt var på vägen, cykelbanan eller trottoaren de placerade sig. Cyklisternas blickbeteende och hastighet loggades. Med hjälp av kameror på den egna samt en efterföljande försöksledares cykel filmades trafiksituationen omkring cyklisten. Deltagarna delades in i fyra cyklistgrupper, baserat på en självvärdering av sin hastighet i förhållande till andra, och vilken cykeltyp man använde.
Projektet ingår i ett treårigt forskningsprogram om oskyddade hjulburna trafikanter som finansieras av Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond. Läs mer om forskningsprogrammet.
Rapporten ger en mörk bild av hur arbetsmarknadspolitiken organiseras för dem som behöver mest stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Svag styrning från staten är en viktig faktor till att det ser ut som det gör, menar Rickard Ulmestig, docent i socialt arbete på Linnéuniversitetet:
— Det finns en otydlighet i vad som är statens ansvar och vad som ligger på kommunerna och de lokala arbetsförmedlingarna. Detta innebär att de som kanske främst behöver stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden riskerar att erbjudas en arbetsmarknadspolitik som är ineffektiv, där den enskilde inte har rätt att få stöd och där stödet är helt beroende på vilken kommun du bor i.
Het politisk fråga Arbetsmarknadspolitikens organisering, och speciellt den som riktas till de arbetslösa som står längst ifrån arbetsmarknaden är en het politisk fråga. Olika politiska partier har olika förslag på hur arbetsmarknadspolitiken ska organiseras. Den nuvarande regeringen satsar stort på att kommunerna engagerar sig i att öka kompetensen för nyanlända, ungdomar utan gymnasiekompetens och långtidsarbetslösa för att därigenom öka deras attraktivitet på arbetsmarknaden.
Slutsatserna visar att svag styrning från staten ger ett politikområde som kännetecknas av brist på belägg och ointresse för vad som är effektivt för att etablera arbetslösa på arbetsmarknaden. Detta förstärks av att kommunernas och Arbetsförmedlingens verksamheter fungerar parallellt med tydliga risker att de erbjuder samma service eller att människor faller mellan stolarna. Resultatet visar också att arbetslösa används som billig arbetskraft i flera av de studerade kommunerna för att upprätthålla den kommunala servicen.
Lokala variationer Rapporten visar också att det finns stora lokala variationer som gör att det är hemkommunens och det lokala arbetsförmedlingskontorets val att organisera sig som påverkar vilket stöd den enskilde får.
Rapporten är beställd av Riksrevisionen och innehåller en översikt av forskning om kommunal arbetsmarknadspolitik samt en intervjustudie om hur arbetsmarknadspolitik organiseras och styrs lokalt. Rapporten är skriven av Alexandru Panican vid Lunds Universitet och Rickard Ulmestig vid Linneuniversitet, båda forskare inom Socialt arbete.
Behandlingar för sällsynta sjukdomar, så kallade särläkemedel, har blivit en utmaning vid prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Att inkludera ett särläkemedel i högkostnadsskyddet gör å ena sidan att patienten får läkemedel, men det kan tränga ut vård för andra patienter. Att inte inkludera ett särläkemedel leder å andra sidan till att svårt sjuka patienter blir utan behandling som eventuellt skulle ha hjälpt dem.
Ofta mycket sjuka – Särläkemedel ställer frågan om prioriteringar på sin spets. De är ofta väldigt dyra, samtidigt som patienterna ofta är mycket sjuka. Oavsett om beslutsfattarna väljer att subventionera ett särläkemedel eller inte, så ger det upphov till en konflikt eftersom resurserna är begränsade, säger Johanna Wiss, nybliven filosofie doktor och tidigare doktorand vid Institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet.
I Sverige definieras sällsynta sjukdomar som sådana som drabbar färre än en per 10 000 personer. Men eftersom det finns så många sällsynta sjukdomar blir antalet människor som har en ovanlig sjukdom stort när man lägger ihop dem.
Det har tidigare funnits få effektiva läkemedel för sällsynta tillstånd. Men efter att EU år 2000 antog en förordning som ökar incitamenten för läkemedelsföretag att utveckla särläkemedel har antalet ökat. De kostar ofta mer än läkemedel för vanligare sjukdomar. Johanna Wiss, som har en bakgrund inom ekonomi, har undersökt frågan om särläkemedel ur både ekonomiska, etiska och psykologiska perspektiv.
Fick prioritera I sin forskning har hon bland annat utforskat allmänhetens syn på om sällsynthet ska spela en roll vid prioriteringsbesluten. Fler än tusen deltagare fick avgöra hur de ville prioritera resurser i olika scenarier där presentationen av problemet och informationen varierade något mellan scenarierna.
– Trots att vi inte såg en generell preferens för att behandla sällsynta tillstånd framför vanliga, så var det mätbara skillnader mellan hur stor andel av försöksdeltagarna som valde den sällsynta gruppen beroende på hur informationen presenterades. Det är intressant att så små variationer kan göra så stor skillnad och det är viktigt att de som tar besluten är medvetna om de här faktorerna, säger Johanna Wiss.
Hon menar att kombinationen av ekonomiska, etiska och psykologiska perspektiv i studierna ger en ökad förståelse för hur komplexa besluten är. Hon har också tittat på hur dessa beslut fattas i praktiken i fem europeiska länder, inklusive Sverige.
– Oavsett om beslutsfattare väljer att rekommendera subvention av särläkemedel eller inte, så kan de här forskningsresultaten bidra till en mer systematisk och transparent beslutsprocess och på sikt en mer jämlik vård. Prioriteringar som görs på olika eller dolda grunder blir inte bra för hälso- och sjukvården i längden, säger Johanna Wiss.
Tidigare gjorda studier har fokuserat på kortsiktiga utfall av enskilda preparat och därför har det saknats kunskap om behandlingsformens långsiktiga effekter i klinisk praktik, där det är vanligt att byta mellan olika läkemedel.
– I den här studien har vi tagit ett patientperspektiv, säger Marcus Schmitt-Egenolf, som är professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå Universitet och sisteförfattare av studien.
– De flesta befintliga studier inom detta område har initierats av läkemedelsindustrin och utförts i kontrollerade miljöer som gynnar den egna produkten. Dessa studier har därför inte kunnat visa hur ett preparat fungerar under verkliga omständigheter.
Kvalitetsregister Studien, som presenterats i British Journal of Dermatology, är baserad på data från regelbundna konsultationer med patienter i PsoReg, ett nationellt kvalitetsregister för systemisk psoriasisbehandling. Studien gjordes av forskare vid Umeå universitet och Institutet för Hälsa- och Sjukvårdsekonomi (IHE) i Lund.
Psoriasis är en vanlig autoimmun hudsjukdom som drabbar ungefär tre procent av Sveriges befolkning. Måttlig till svår psoriasis är associerad med en högre risk för kardiovaskulära sjukdomar och metabola syndromet. För över ett decennium sedan ledde utvecklingen av nya biologiska läkemedel till uppkomsten av nya behandlingar för måttlig till svår psoriasis på sätt som ger större minskning av hudinflammation, låg toxicitet och förbättrad livskvalitet för patienter. Den aktuella studien, där patienter följts under en period upp till 10 år, visar att den biologiska behandlingens goda effekter är stabila över tid.
Livskvalitet I studien har forskarna analyserat tre olika mått på behandlingseffekt: ett kliniskt index PASI (Psoriasis Area Severity Index), DLQI (Dermatology Life Quality Index), som mäter hur hudsjukdomen påverkar livskvalitet, och EQ-5D, som är ett standardiserat mått på generell hälsorelaterad livskvalitet.
– I alla tre mått på behandlingseffekt såg vi signifikanta skillnader mellan före och efter att patienten bytt till behandling med biologiska läkemedel. Effekterna var tydliga vid 3-5 månader efter bytet men var även bestående under hela den observerade tidsperioden, säger Marcus Schmitt-Egenolf.
– Resultaten visar att med de biologiska läkemedlen som de idag används håller behandlingseffektiviteten och de positiva effekterna på livskvalitet i sig över tid. Dessa resultat kan vara ett bra beslutsstöd för läkare när det gäller att initiera eller fortsätta med biologisk behandling för patienter som haft dålig effekt med konventionella systemiska behandlingar. Studiens resultat är också viktiga ur ett internationellt perspektiv eftersom evidens kring långsiktiga resultat av biologiska läkemedelsbehandlingar hittills varit ovanliga men inte desto mindre viktiga för utvecklandet av bättre behandlingsriktlinjer, säger Marcus Schmitt-Egenolf.
Om publiceringen: British Journal of Dermatology, artikel: Sustained PASI, DLQI and EQ-5D response of biological treatment in psoriasis: 10 years of real-world data in the Swedish National Psoriasis Register. Författare: F Hjalte, K Steen Carlsson och M. Schmitt-Egenolf. DOI: 10.1111/bjd.15757.
För mer information, vänligen kontakta:
Marcus Schmitt-Egenolf, Institutionen för folkhälsa och klinisk vetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-785 2875, marcus.schmitt-egenolf@umu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
I dinosauriernas skogar frodades kottepalmer, ginkgoväxter och ormbunkar. De flesta utdöda sedan länge men bevarade som fossil. Att avgöra utdöda växters släktskap har varit en av paleontologernas största utmaningar eftersom de bara haft fossilens utseende att använda.
