– Jag hoppas att resultaten kommer att påverka de nya europeiska riktlinjerna för blodtrycksbehandling som kommer till sommaren så att man inte följer de nya amerikanska riktlinjerna med ett behandlingsmål under 130, säger Mattias Brunström, forskaren bakom den studie som publicerades redan i november 2017.
Studien visade att medicinering för att ytterligare sänka det systoliska blodtrycket under den nuvarande rekommendationen på 140 mm Hg i systoliskt tryck inte leder till minskad sjuklighet eller dödlighet för tidigare friska personer.
Medicinering utan effekt
Samma dag som studien publicerades ändrade dock de amerikanska riktlinjerna så att man sänkte gränsen för hypertoni, det vill säga hur man definierar högt blodtryck, till 130. Det innebär att mer än 30 miljoner amerikaner med ett blodtryck i intervallet 130-140 nu plötsligt anses ha högt blodtryck.
– Vi har inte kunnat finna någon nytta med behandling för alla dessa. För personer med typ 2-diabetes är det tvärtom potentiellt skadligt att medicinera för att sänka ett blodtryck på den nivån, säger Mattias Brunström.
Avhandlingen består av två systematiska översikter och metaanalyser samt ett metodarbete om metaanalyser. Totalt inkluderades data från 79 stora läkemedelsstudier med över 300 000 patienter.
Ökad risk att dö i hjärtkärlsjukdom
I analysen fann man att behandlingseffekten berodde på hur högt blodtrycket var. Om systoliskt blodtryck var över 140 mm Hg minskade risken att dö eller insjukna i hjärtkärlsjukdom med blodtryckssänkande behandling, oberoende av tidigare diabetes eller hjärtkärlsjukdom. Under 140 kunde man däremot bara finna en vinst med behandling för personer med tidigare kranskärlssjukdom.
Hos tidigare friska gav behandlingen inget ytterligare skydd mot hjärtkärlsjukdom. Hos personer med diabetes ökade risken att dö i hjärtkärlsjukdom hos dem som lottades till behandling.
Kontakt:
Mattias Brunström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, mattias.brunstrom@umu.se, 073-369 3182
– Vid Karlstads universitet bedriver vi sedan många år framgångsrik forskning om polymera solceller, säger Jan van Stam, professor i fysikalisk kemi vid Karlstads universitet.
– Vi har under förra året arbetat med en ansökan om att få tillgång till denna unika miljö för våra studier av solcellens aktiva lager, det lager där solljuset omsätts till elektricitet. Nu har vi fått positivt besked från ESA, European Space Agency, om att få göra våra experiment under parabolflygningar till hösten 2018. Det känns mycket spännande och såvitt jag vet har inte den här typen av experiment utförts vid parabolflygningar tidigare.
Flygplan som stiger och faller
Det går till så att man gör en brant stigning med planet, därefter försätter man planet i fritt fall och då blir gravitationen nära noll för en kort stund. Under den tiden kan experimentet genomföras utan påverkan av gravitationen. Den här metoden används oftast inom forskning i biologi, fysik och medicin, men har hittills nästan inte alls används inom forskning i kemi.
– Den här forskningen kommer att bidra till förståelsen för torkningsprocessen, säger Jan van Stam. Det vill säga det aktiva lagrets övergång från lösning till fast, tunn, film. När man tar bort gravitationen går fas-separationen, det är när de lösta ämnena separeras från varandra, långsammare och det är då möjligt att studera hur materialets struktur förändras mer i detalj. Att kunna förstå och kontrollera den processen har stor betydelse för prestandan och produktionen när det gäller polymera solceller.
Rymdstyrelsen
Detta är första gången Karlstads universitet får ett projektbidrag från Rymdstyrelsen. Bidraget från Rymdstyrelsen består av 2,6 miljoner kronor till forskningen vid Karlstads universitet och ytterligare 1,5 miljoner kronor till utrustning. Rymdstyrelsen är en central förvaltningsmyndighet under Utbildningsdepartementet med ansvar för statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet i Sverige vad gäller forskning och utveckling. Rymdstyrelsen är även kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete.
Kontakt:
Jan van Stam, professor i kemi vid Karlstads universitet, jan.van.stam@kau.se, 0708 196 561
Haven täcker mer än 70 procent av jordens yta och står för en betydande del av det syre vi andas. Dessutom tillhandahåller havet nödvändigheter som mat och läkemedelssubstanser.
Det är därför ett stort problem att haven under det senaste århundradet påverkats negativt av människans aktiviteter. Tidigare forskning har dock visat att allmänhetens kunskaper om marina miljöfrågor är mycket begränsade.
– Att den allmänna kunskapen om miljöfrågor relaterade till havet är bristfällig kan delvis bero på att havet är gömt under ytan, säger Géraldine Fauville som i sin avhandling undersökt hur digital teknologi kan bidra till ökad kunskap om havet.
– Dessutom karaktäriseras havet av komplexa samband mellan ekologi, kemi, fysik, biologi och samhälleliga förhållanden. Det handlar om samspel som sträcker sig från mikroskopisk nivå till globala företeelser.
Synliggör koldioxidavtryck
Géraldine Fauville har studerat hur olika digitala teknologier kan stötta kommunikation kring marina miljöfrågor. En av delstudierna fokuserade på kommunikationen på en Facebooksida som tillhör ett stort marint forskningsinstitut; i en annan analyseras interaktionen på ett diskussionsforum mellan gymnasieelever från olika länder där den egna livsstilens miljöbelastning diskuteras; i ytterligare en av studierna är fokus på ett onlinesamtal mellan gymnasieelever och en marinbiologisk forskare.
De generella resultaten visar hur tekniken på olika sätt bidrar till att synliggöra det osynliga, som exempelvis den enskilde individens koldioxidavtryck.
– Den digitala tekniken möjliggör en konkretisering av abstrakta begrepp som eleverna kan använda i sina diskussioner och för sin förståelse, säger Géraldine Fauville.
Får tid att reflektera
I en av delstudierna har hon fokuserat på vilken typ av frågor eleverna ställde till den marinbiologiske forskaren på den nämnda onlineplattformen efter att ha sett en vetenskaplig presentation om klimatförändringarnas påverkan på havet.
– Det jag finner kraftfullt i den virtuella presentationen och efterföljande diskussionen mellan studenterna och forskaren är att eleverna kan titta på presentationen i sin egen takt. Eleverna har också mer tid att reflektera över ämnet och förbereda sina frågor och kan till och med vara mer bekväma med att ställa sina frågor online än i klassrummet.
De virtuella vetenskapliga presentationerna är också mer tidseffektiva för forskarna som kan skapa en presentation som kan delas med elever över hela världen som forskarna annars aldrig skulle vara möjliga på grund av tidsbegränsning eller avstånd.
Komplement till direkta erfarenheter
På frågan om digital teknologi kan ersätta direkta erfarenheter av havsmiljön svarar Géraldine Fauville dock nej.
– Det handlar inte om ”istället för”, utan digital teknologi är ett mycket bra komplement när det inte finns möjlighet att bedriva undervisningen vid havet. Havets tillstånd kommer att bli en än mer viktig fråga i framtiden, så det är viktigt att eleverna får den här kunskapen med sig, därför är det angeläget att det görs fler studier om den digitala teknologins möjligheter i detta sammanhang.
En stor del av vårt beteende styrs av sociala normer, informella regler om vad som är att betrakta som normalt eller godtagbart i olika situationer. Att förstå hur normer sprids och utvecklas är därför intressant i alla sammanhang där man vill åstadkomma en beteendeförändring.
– Våra resultat pekar på att normförändringar kring våld och hygien påverkas av allmänmänsklig psykologi, säger Pontus Strimling, Institutet för Framtidsstudier som tillsammans med Micheál de Barra och Kimmo Eriksson från Stockholms universitet gjort studien som visar att normförändringar kan ske i mötet mellan individer där den ena straffar ett beteende hos den andre om det upplevs som hotfullt.
– Det är spännande eftersom det kan göra det möjligt att säga något om hur vårt beteende kan förändras i framtiden på flera områden.
Så kan en normförändring slå igenom
Tidigare forskning har visat att normer kring både hygien och våld har blivit allt striktare under lång tid och i många samhällen, oberoende av kultur. Förklaringar har sökts i samhälleliga förändringar som teknologiska framsteg, ökad välfärd och hårdare lagar, men de har visat sig bristfälliga.
Forskarna visar att personer som har en strikt syn på hygien och våld tenderar att i högre grad känna sig hotade av beteenden som signalerar en slappare inställning till sådana normer, än tvärtom.
Det leder till att de är mer benägna att straffa dem som uppvisar den slappare typen av beteende. De straffade tenderar då att ändra sitt beteende för att undvika straff, oavsett hur vanlig den striktare normen är i befolkningen i stort. På så sätt kan en norm som råder i en liten del av befolkningen över tid förändra beteendet hos en majoritet av befolkningen.
Förändrat beteende vid toabesök kan rädda liv
En bättre förståelse av hur sociala normer sprids och utvecklas kan också vara till hjälp i arbete som är beroende av att ett ovanligt beteende sprids till en större majoritet människor.
– Flera hundratusen barn skulle kunna räddas från döden varje år om folk bara tvättade händerna efter toalettbesök. Vi hoppas att våra resultat kan vara till hjälp i arbetet med att förbättra hygienen i olika delar av världen, säger Pontus Strimling.
Vattenpest är en kärlväxt som kan bilda täta ”skogar” i sjöar, dammar och vattendrag. Den sprider sig genom att små växtdelar driver med vattnet, fastnar på fåglar eller flyttas oavsiktligt av människor, och sedan slår rot på nya platser. Någon fröspridning förekommer inte i Europa, eftersom det bara finns honplantor här.
Vattenpesten har nu funnits i Sverige i över 100 år och den är väl etablerad i de södra delarna och norrut längs kusten. Den har dock fortfarande potential att spridas betydligt mer i skogslänen – som hittills har varit relativt förskonade från invasioner – och ända upp i fjällvärlden. I vissa delar av Europa ses arten allt oftare som ”naturlig”, vilket tyder på att det idag inte sker några större förändringar i de vattenmiljöer där den har etablerat sig.
– Min forskning har fokuserat på om vattenpesten kan anses vara ”naturlig” även i Sverige, eller om den fortfarande har stor inverkan på biologisk mångfald och på ekosystemens funktioner, säger Kristina Tattersdill. Jag har också undersökt vad det är hos växten som gör att den sprids och konkurrerar så bra, och hur den förändrar villkoren för andra organismer.
Växer vid låga temperaturer och trivs i täta bestånd
Kristina Tattersdill har gjort sina fältstudier i sex uppländska skogssjöar – tre utan vattenpest och tre med. Studierna visar att vattenpesten är väl rustad för ett liv i det norra barrskogsbältets sjöar och vattendrag, och har flera egenskaper som bidrar till att den är så framgångsrik.
Till att börja med fann hon att arten kan etablera sig från växtfragment väldigt sent på hösten, och att den dessutom börjar växa tidigt på våren, vilket är en konkurrensfördel.
– När jag inventerade sjöarna i slutet av mars var vattentemperaturen max 5 °C, och då hade de inhemska vattenväxterna knappt börjat återväxten. Vattenpesten däremot hade redan hunnit långt eftersom den har förmågan att övervintra som grön växt.
Vattenpest är en dybladsväxt som bildar upp till ett par meter långa slingrande stjälkar, Kristina Tattersdill
Förändrar villkoren för andra växter och djur
Vattenpesten visade sig också klara sig bäst när den växer bland sina egna, eftersom den interna konkurrensen stimulerar tillväxten hos enskilda växter. Arten kan därmed forma täta monokulturer och stänga ute inhemska växter.
– Det här leder inte nödvändigtvis till att det blir färre arter av vattenväxter i en sjö, men bottenvegetationens artsammansättning kan förändras. Till exempel saknades inhemska växter i slingesläktet (Myriophyllum spp) nästan helt i de sjöar med vattenpest som vi studerade.
En förändrad växtlighet på bottnarna kan även påverka förutsättningarna för fiskar, insekter och djurplankton som hittar boställen och gömställen i vegetationen. När Kristina Tattersdill analyserade sjövattnet kring vegetationen visade det sig att sjöarna med vattenpest hade en annorlunda sammansättning av vattenlevande insektslarver. Bland annat var larver av flera fjädermyggsarter betydligt vanligare där det fanns vattenpest.
– De här larverna lever av finfördelat organiskt material, som det fanns dubbelt så mycket av i vattenproverna från sjöarna med vattenpest. Det är troligt att bestånden av vattenpest fångar upp mer ”grums” än bestånden av mer glesbladiga inhemska växter, och att fjädermyggorna gynnas av detta.
Viktigt förstå värdet av oinvaderade vatten
Att främmande arter fortsätter att breda ut sig i skogslandskapets sjöar tycks vara oundvikligt enligt Kristina Tattersdill. Hon menar dock att det är viktigt att känna till vilka arter som står på tröskeln, och hur omfattande förändringar de kan orsaka i ekosystemen.
– Vi måste vara medvetna om vilka förändringar som pågår i landskapet, och att vi själva bidrar till många invasiva arters spridning. Och vi måste inse värdet av de opåverkade miljöer vi ännu har kvar.
– Det är viktigt att folk får upp ögonen för hur arter som vattenpest breder ut sig. Samtidigt är det lättare sagt än gjort att stoppa just den. En mekanisk bortröjning kan t.ex. göra större skada än nytta, om den leder till att en mängd små växtdelar sprids i vattenmassan.
Foto:
Tätt bestånd av vattenpest (Elodea canadensis) i Lötsjön öster om Uppsala. Kristina Tattersdill
– Ju närmare du är mitten av ett kluster, desto effektivare är ditt nätverk. Men geografisk placering är inte hela sanningen; kunskapsnätverk spelar också en viktig roll, säger Mark Bagley.
När en anställd lämnar ett företag för att starta nytt, skapas en kunskapslänk från det gamla företaget till det nya. Grundaren av det nya företaget tar med sig kunskap, kontakter och rutiner, och brukar placera sig sig i samma område, där de känner många och vet hur allting fungerar. Om de kommer från ett stort företag har de ofta bredare erfarenheter och kunskap, vilket kan ge bättre chans att överleva. När det nya företaget får sina egna spinoffs, skapar det ett så kallat ”passivt” nätverk.
Antalet företag i en region, och deras storlek, är också avgörande för hur industriella kluster bildas. Ett stort företag ger oftast upphov till flera nya stora företag. Om en region har många mindre företag är det mer sannolikt att ännu fler småföretag skapas.
– Många lokala politiker talar om ”nästa Silicon Valley” – men sådana fenomen uppstår ofta av ren tur. Man måste lyckas locka ett stort företag till sin region. Lokala myndigheter som är intresserade av att utnyttja industripolitiken bör titta på vad de har och börja därifrån, säger Mark Bagley.
— Man har sin privata ekonomi att ta hänsyn till, men det viktigaste är ändå att det ska vara ett hem. Det är ingen investering, utan framför allt ett hem man är ute efter, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist, forskare i företagsekonomi vid Malmö universitet som lägger fram sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.
I avhandlingen Mitt hem och min ekonomi – en studie av hur bostadsrättsägare kalkylerar har hon gjort 17 intervjuer med bostadsrättsköpare ur socioekonomiskt starka grupper i Malmö.
Platsen är väldigt viktig
Hon ringade in tre teman för samtalen – platsen, lägenheten och pengarna. Intervjupersonerna hade ofta en väldigt bestämd uppfattning om var de kunde tänka sig att bo. När de hade valt område började de intressera sig för lägenhetens utformning. Pengar spelade stor roll i hela processen och det sociala nätverket var viktigt.
— Många tog hjälp av människor i ens närhet för att kolla bostadsrättsföreningens ekonomi. Man kanske lät en kunnig kompis kolla på årsredovisningen eller bad någon ur ens egen bostadsrättsförening om hjälp, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.
Inte enbart en kalkyl med siffror
Fem faktorer visade sig vara särskilt viktiga när bostadsrättsköparna gjorde sin kalkyl kring bostad. Det rör pengapåsen, identifikationen, möjligheten att sälja vidare, bostadsrättsföreningens ekonomi och hemkänslan.
— Det är alltså inte bara en kalkyl med siffror. Känslor är också väldigt viktiga, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.
Intervjuerna har gett många berättelser ur bostadsrättsköparnas perspektiv och det som förvånade mest var att det ofta var små detaljer som var viktiga. Lars och Maria, som köpte bostadsrätt i Dockan i Västra hamnen, var ute efter ett hem som inte såg ut som alla andra i området. Till slut var det parkettgolvet som avgjorde.
Varje marknad måste studeras
”För mig var det viktigt att lägenheten inte såg ut som alla andra för har man besökt några lägenheter i Dockan så ser allt likadant ut,” säger bostadsköparen Lars som intervjuas i avhandlingen. ”Har man sett all parkett i området så är det skillnad med olika parkettgolv.”
— Det här väcker frågor kring hur man planerar städer. När man bygger nytt kanske man ska tänka mer på att man bygger bostäder till olika människor, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.
Nu hoppas hon se fler studier som beskriver det hon kallar för den kalkylativa praktiken kring bostadsrättsköp. Modellen kan testas i olika delar av Malmö eller Stockholm och på fler grupper än enbart medelklass.
— Om man ska förstå bostadsmarknaden och hur människor gör när de köper bostadsrätt så måste man gå nära och studera varje marknadsplats för sig, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.
Förmågan att känna lukter grundläggs genom att luktslemhinnan med dess luktnervceller utvecklas. Nybildning av nervceller pågår i luktslemhinnan under hela livet. Vilka gener som initialt styr hur nervceller i den blivande luktslemhinnan, det så kallade luktepitelet, bildas har hittills varit relativt okänt.
En forskargrupp vid Umeå centrum för molekylär medicin, UCMM, kan nu i samarbete med forskare i Milano visa en molekylär mekanism där genen Sox2 krävs för att luktepitelet och dess nervceller skall bildas.
Försök med avsaknad av Sox2 i de blivande luktepitelcellerna har resulterat i att man har kunnat definiera rollen för Sox2 under luktepitelets bildning.
– Vi har upptäckt att Sox2 aktivitet i luktepitelets celler nedreglerar genen Bmp4, och samtidigt uppreglerar genen Hes5, vilket sammantaget ger cellerna en tidig nervcellsidentitet, säger professor Lena Gunhaga vid UCMM.
Utan Sox2 aktivitet med dess genreglerande funktion kan alltså inte nervceller bildas i luktepitelet.
– I ett tidigt stadie av luktepitelets utveckling blockerar Bmp4 bildningen av nervceller, medan Hes5 är en gen som ger cellen en första nervcellsidentitet. Vi har nu visat att Sox2 reglerar uttrycket av både Bmp4 och Hes5 i luktepitelet, säger Lena Gunhaga.
Upptäckten har stor principiell betydelse för förståelsen av hur olika typer av celler bildas under fostertiden. Denna kunskap kan överföras till att styra stamceller till att utvecklas mot en specifik cellidentitet. Resultaten har även betydelse för förståelsen om hur nybildning av nervceller i hjärnan regleras, eftersom man tidigare har sett samband mellan de molekylära mekanismer som styr utvecklingen av nervceller i luktepitelet och hjärnan.
Artikel:
Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Development.
Vilket är bäst för miljön, djurfoder baserat på genetiskt modifierad (GM-) soja eller den GM-fria varianten? Det beror på hur man ser på saken. Forskare inom forskningsprogrammet Mistra Biotech, vid Sveriges lantbruksuniversitet, har tagit fram en helhetsbild av hur det skulle påverka miljön, om svenska bönder började ge sina djur foder baserat på importerad GM-soja (vilket är det vanliga i många andra europeiska länder) istället för att som nu hålla sig till helt och hållet GM-fritt foder.
Studien visade att det visserligen inte finns några signifikanta miljövinster med att importera icke-GM-soja, istället för GM-soja, om man jämför de två parallella produktionsleden. Men, när forskarna tar ett större grepp, och tar med marknadseffekterna av ett skifte från det dyrare GM-fria fodret till det billigare GM-fodret i analysen, så blir det troliga framtidsscenariot ett annat. Det billigare GM-baserade fodret skulle leda till ökad efterfrågan som i sin tur kan leda till skövling av regnskog för att frigöra ny jordbruksmark, samtidigt som efterfrågan på svenska proteingrödor minskar.
Konsumtionen ökar
– I studien har vi bara räknat med att GM-sojan blir billigare och att den därigenom konkurrerar ut andra proteinfoder. Det är visserligen naturligt att produktionen flyttar dit den är billigast, men lägre priser kan också göra att vi börjar konsumera mer, vilket kräver ökad produktion som kan föra med sig mer negativa konsekvenser för miljön än själva skiftet av produktionsplats, säger Mattias Eriksson, en av forskarna bakom studien.
Importen av icke-GM-soja orsakar däremot mer global uppvärmning och nedsmutsning av färskvatten än importen av GM-soja, per importerad mängd soja. Men ökad import av GM-soja skulle ersätta vår inhemska proteinproduktion, och i och med det kräva mer mark och orsaka mer miljöpåverkan i Sydamerika.
Transporterna ökar
Dessutom ökar transporterna och svinnet till följd av att vi överhuvudtaget håller isär de två importkedjorna, av GM- och icke-GM-soja.
– Eftersom det är icke-GM-soja som behöver hållas fri från kontamination av GM-soja krävs skilda transporter och produktionslinjer, men också kontroller och certifieringar för att vi ska vara säkra på att de olika typerna av soja inte blandas. Detta bidrar till att göra GM-fri soja dyrare, men mindre volymer bidrar också till högre pris och potentiellt mer svinn, förklarar Mattias Eriksson.
I tidigare analyser av hur sojaproduktion och handel påverkar miljön, har man inte jämfört GM- och icke-GM-soja, trots att importen av de olika sojabönorna till EU sker via separata utbudslinjer.
I den aktuella studien gjorde forskarna en detaljerad kartläggning över de olika steg av händelser som tar sojafodret från gårdarna i Sydamerika till lantbrukarna i Europa. Sedan gjorde de en så kallad livscykelanalys (LCA), dels för GM-soja och dels för icke-GM-soja.
Bäst vore svenskt protein – Eftersom Sverige sticker ut i ett europeiskt perspektiv, i och med att det bara säljs GM-fri soja här, är det intressant att analysera de möjliga effekterna på miljön av att bli mer som våra grannländer. Och som vi kan se är det inte produktionen i sig som är det stora problemet utan att produktionen beräknas öka om priserna sjunker, säger Mattias Eriksson.
GM-sojan är tillåten för användning i hela EU, men i Sverige finns en överenskommelse inom lantbruket att branschen inte ska använda GMO-baserat djurfoder.
Resultaten av studien pekar på att det mest miljövänliga alternativet skulle vara att genom växtförädling utveckla proteinrika växter som kan odlas i vårt klimat och sedan använda dessa som djurfoder för att ersätta soja som nu importeras.
Den vanligaste formen av bröstcancer är östrogenreceptor-positiv, så kallad hormonkänslig bröstcancer. Det innebär att tumören är beroende av det kvinnliga könshormonet östrogen för att kunna växa. Den som får den här sortens bröstcancer har en kvarstående långsiktig risk att dö i sin cancer. Det är även känt att östrogenreceptorn kan ändras när en bröstcancertumör sprider sig, vilket påverkar överlevnaden. Varför det är så vet inte forskarna, men en möjlig förklaring är att det inom en och samma tumör finns tumörceller med varierande grad av uttryck av östrogenreceptorn, vilket kallas för intra-tumör heterogenitet.
I den aktuella studien frågade sig svenska och amerikanska forskare om bröstcancerpatienter med hög heterogenitet av östrogenreceptorn inom sin bröstcancertumör har en ökad långsiktig risk att dö av bröstcancer. För att svara på det undersökte forskarna hur det hade gått för 593 patienter i en klinisk studie, som antingen hade fått tamoxifenbehandling alternativt ingen systemisk behandling alls efter operation. Samtliga hade fått diagnosen östrogenreceptor-positiv bröstcancer efter klimakteriet och insjuknat någon gång mellan 1976 och 1990.
– Vår studie visar att patienter med hög intra-tumör heterogenitet av östrogenreceptorn hade dubbelt så stor risk att dö på 25 års sikt jämfört med de patienter som hade låg heterogenitet. Detta oavsett om de hade fått tamoxifenbehandling eller inte och oberoende av de andra kända tumörmarkörerna, säger Linda Lindström, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära på Karolinska Institutet.
De upptäckte också att den ökade risken att dö för patienter med hög intra-tumör heterogenitet även gällde patienter med Luminal A bröstcancersubtyp, en undergrupp av östrogenreceptor-positiv bröstcancer som anses ha god prognos.
Gäller även Luminal A – Även patienter med Luminal A bröstcancersubtyp och hög intra-tumör heterogenitet av östrogenreceptorn hade dubbelt så stor risk att dö av bröstcancer. Detta är intressant givet att patienter med Luminal A bröstcancersubtyp generellt anses ha en god prognos. Vi anser att dessa nya kunskaper bör kunna användas inom en snar framtid om de valideras, säger Linda Lindström.
Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerföreningen i Stockholm, Stiftelsen Gösta Miltons Donationsfond, och California Breast Cancer Research Program BCRP award. Medförfattare Laura J. van’t Veer, är grundare, aktieägare och deltidsanställd vid Agendia.
Att stänga av enzymer som är viktiga för överlevnaden hos växande celler är en lovande strategi för att bekämpa cancer. Men för att kunna stänga av ett specifikt enzym bland tusentals i kroppen måste en läkemedelsmolekyl utformas så att den passar exakt där den ska verka. Detta är särskilt svårt för membranproteiner eftersom de endast fungerar i ett lipidmembran och ofta är omöjliga att studera utan sin cellulära omgivning. I en studie som nu publicerats i Cell Chemical Biology använder forskare en ny strategi för att undersöka hur anticancerläkemedel binder till membranproteinet dehydroorotatdehydrogenas (DHODH), en ny målmolekyl för cancerbehandling.
Erik Marklunds forskargrupp vid institutionen för kemi, Uppsala universitet, har tillsammans med Sir David Lane och Sonia Laíns forskargrupper vid Karolinska Institutet använt datorsimuleringar tillsammans med nativ masspektrometri, en teknik där ett protein tas från sin normala omgivning och accelereras i en vakuumkammare. Genom att mäta hur lång tid det tar för proteinet att flyga genom kammaren kan dess exakta vikt bestämmas. Forskarna använde denna väldigt precisa ”molekylvåg” för att se hur läkemedelsmolekyler och lipider, där de senare utgör byggstenarna till cellens membran, binder till DHODH.
– Till vår förvåning såg vi att en läkemedelsmolekyl tycktes binda bättre till enzymet i närvaro av lipid-liknade molekyler, säger Michael Landreh vid Karolinska Institutet.
Lipider som ankare
Forskarna fann också att DHODH binder en särskild lipid som finns i mitokondriernas så kallade respiratory chain complex, cellens ”kraftverk”.
– Det innebär att enzymet kan använda speciella lipider för att finna sin rätta plats på membranet, förklarar Michael Landreh.
För att förstå varför lipider kan hjälpa en läkemedelsmolekyl känna igen sitt mål använde Erik Marklund och Joana Costeira-Paulo datorsimuleringar för att utforska strukturen och dynamiken hos fritt såväl som membranbundet DHODH.
– Våra simuleringar visar att enzymet använder ett fåtal lipider som ”ankare” i membranet. Vid bindning till dessa lipider formas en liten del av enzymet till en slags koppling som låter det lyfta sitt naturliga substrat ut ur membranet. Det verkar som att läkemedelsmolekylen nyttjar samma mekanism eftersom den binder på samma ställe, säger Erik Marklund.
– Studien förklarar delvis varför vissa läkemedel binder olika till isolerade proteiner jämfört med samma proteiner i en cell. Genom att studera de nativa strukturerna och mekanismerna för cancer-målmolekyler kanske det blir möjligt att utnyttja deras mest karakteristiska egenskaper för att skapa nya mer selektiva mediciner, säger Sir David Lane, professor vid Karolinska Institutet.
Medan det finns mycket forskning kring livssituationen för barn som lever med missbrukande föräldrar så finns nästan ingen forskning gjord på det motsatta – hur livssituationen ser ut för föräldrar till missbrukade barn.
Sedan ett par år tillbaka driver forskarna Björn Johnson, Torkel Richert och Bengt Svensson ett forskningsprojekt på temat Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem. Det består av två delprojekt: en kvantitativ studie där 700 föräldrar till missbrukande vuxna barn har fått besvara frågor i en enkät, och en kvalitativ studie som bygger på djupintervjuer med 32 föräldrar.
Många känner skuld och maktlöshet – Föräldrar vittnar om ångest och oro för barnets räkning. Många frågar sig vad de har gjort för fel och känner skuld för barnets situation. Det påverkar deras sociala umgänge, att de antingen inte orkar eller skäms, och isolerar sig istället, berättar Torkel Richert, filosofie doktor och universitetslektor vid Malmö universitet, och fortsätter:
– Känslor av maktlöshet är också vanliga. Att se sitt barn gå ner sig utan att kunna göra något, att inte kunna söka hjälp och kommunicera med sjukvården eller myndigheter å det vuxna barnets vägnar på grund av sekretessreglerna, upplevs som oerhört påfrestande. Många föräldrar blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.
Oro värre än utsatthet för brott Studien skulle kartlägga två huvudspår. Dels den generella utsattheten bland föräldrar till vuxna barn med missbruksproblem, dels utsatthet för brott. Frågor kring brott var det största området i enkätstudien, men i de efterföljande djupintervjuerna visade det sig att det inte var det som föräldrarna upplevde som det värsta. Istället var det alltså den ständiga oron för barnet och maktlösheten som var värst.
Men brott begås och det vanligaste brottet som föräldrar utsätts för är stöld, av pengar eller värdeföremål. Skadegörelse och psykiskt våld, så som hot om att ta livet av sig, är också ganska vanligt. Fysiskt våld är ovanligt, men de som drabbas kan vara mycket utsatta.
Svårt nå männen Ett annat intressant resultat är den skeva könsfördelningen bland studiedeltagarna. Detta trots att forskarna försökte annonsera brett.
– Av de 700 som deltagit i enkätstudien är 85 procent kvinnor. När vi sedan gått vidare med djupintervjuerna har vi aktivt försökt få med fler män och vi lyckades komma upp i en fjärdedel av de 32 intervjuade. Varför det är så kan vi bara spekulera om men det kanske säger något om vem som fortfarande tar huvudansvaret för hem och familj. Och vi vet tyvärr också att en del män lämnar familjen när det uppstår den här typen av kris, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.
Han berättar vidare att de män som engagerade sig i sina barn upplevde samma sorts oro och maktlöshet som kvinnorna, men kanske inte i lika stark omfattning.
Vill öka kunskapen – Genom att gå ut brett med våra resultat ökar vi kunskapen i samhället i stort vilket kan minska stigmatiseringen. Vi tror också att det är viktigt att föräldrarna känner igen sig i andras berättelser, att de inser att det finns fler med samma problem. Det tror vi kan minska känslor av skuld och skam, säger Torkel Richert och Björn Johnson tillägger:
– Genom att sätta fokus på den här gruppen hoppas vi öka kunskapen hos myndigheter och beslutsfattare om att fler insatser behövs för att underlätta deras livssituation, inte minst vad gäller möjligheter att söka hjälp.
– Resultaten är slående. Trots att kvinnorna fick äta obegränsat var viktnedgången bestående efter två år. Ännu viktigare än vikten var de påtagligt förbättrade nivåerna av blodfetter och tecken på minskad inflammation, säger Caroline Blomquist, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
I sin doktorsavhandling har Caroline Blomqvist i två år följt en grupp om 70 postmenopausala kvinnor med ett kroppsmasseindex BMI över 27, det vill säga överviktiga kvinnor som har passerat klimakteriet. Hälften av kvinnorna åt enligt de nordiska näringsrekommendationerna medan hälften följde en paleolitisk diet, populärt kallat stenålderskost. Ingendera gruppen hade några särskilda restriktioner för hur mycket de fick äta, utan restriktionerna bestod enbart i kostens sammansättning. Kvinnorna följdes upp efter ett halvår och efter två år.
Gick ner mer i vikt Det visade sig att bägge grupperna gick ned i vikt. Mest gick kvinnorna som åt stenålderskost ned, från ett genomsnitt på 87 till 78 kilo, jämfört med en minskning från 86 till 80 kg för gruppen som följde de nordiska näringsrekommendationerna. Viktminskningen i båda kostgrupperna följdes av en minskad inflammation i såväl fettväven som i cirkulationen.
Kvinnorna som följde den paleolitiska dieten och åt stenålderskost fick en mer påtaglig minskning av farlig bukfetma. Specifikt konstaterades tydligt sänkta nivåer av vissa fettsyror och blodfetter som anses vara av stor betydelse för utveckling av typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom. Man kunde också se att enzymer som är inblandade i kroppens fettinlagring var mindre aktiva i stenåldersgruppen.
Stenålderskost hälsosammare för kvinnorna – Sammantaget visar studien att den paleolitiska dieten med hög andel omättade fetter var hälsosammare för den här gruppen kvinnor, även om de nordiska näringsrekommendationerna också gav positiva hälsoeffekter, säger Caroline Blomquist.
Den paleolitiska dieten kännetecknas av ett högt intag av protein och omättat fett och har lågt glykemiskt index. Stenålderskosten består i huvudsak av grönsaker, magert kött, fisk, fågel, ägg, skaldjur, frön, nötter, olja och frukter. Den stora skillnaden mot de nordiska näringsrekommendationerna är att den paleolitiska stenålderskosten inte innehåller spannmål, mjölk, raffinerat socker eller tillsatt salt.
Kvinnor efter klimakteriet är en riskgrupp för fetma, bland annat till följd av minskad bildning av östrogen i kombination med överintag av energirik föda och minskad fysisk aktivitet.
Kontakt:
Caroline Blomquist, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, caroline.blomquist@umu.se, 072-5502587
Att kunna ta sig från en plats till en annan är en grundläggande funktion som är nödvändig för både människors och djurs överlevnad. Rörelsebeteendet har en episodisk karaktär, vilket innebär att vi rör oss när vi vill eller behöver göra det och att vi enkelt kan avbryta pågående rörelser. Våra behov och det sammanhang vi befinner oss i styr på vilket sätt och med vilken hastighet vi rör oss.
Försök gjorda på möss Forskare vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet har i försök på möss upptäckt att särskilda startceller på olika platser i hjärnan får mössen att antingen gå eller springa. Forskningen kan resultera i nya behandlingar för sjukdomar och skador som påverkar rörelseförmågan.
Den exakta koordineringen av rörelserna styrs av nervkretsar i ryggmärgen, men det är hjärnstammen som signalerar till ryggmärgen att vi ska utföra förflyttningen. Forskningen visar att det är olika delar av den så kallade mitthjärnan som kontrollerar hur snabbt förflyttningen ska ske. Forskarna Vittorio Caggiano, Roberto Leiras, Haizea Goñi-Erro, Debora Masini och kollegor har tillsammans med professor Ole Kiehn som har lett studien identifierat särskilda ”startceller” i möss som är viktiga för själva initieringen av rörelserna. Startcellerna ingår i ett större nätverk av nervceller i två olika områden i mitthjärnan kallade PPN (pedunculopontine nucleus) och CnF (cuneiform nucleus).
Har tidigare hittat stoppceller – Upptäckten av startceller kompletterar en tidigare studie där vi funnit särskilda ”stoppceller” i hjärnstammen som tvärtom får mössen att stanna. Tillsammans verkar de här celltyperna vara avgörande för rörelsebeteendets episodiska kontroll, säger professor Ole Kiehn som är verksam vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet och institutionen för neurovetenskap vid Köpenhamns universitet.
Forskarna har använt sig av flera avancerade tekniker, bland annat optogenetik, för att studera vilka typer av nervceller som är inblandade och var de neurala nätverken är placerade. Med hjälp av ljus och så kallade designer drugs har de kunnat aktivera utvalda grupper av nervceller och sedan studera hur mössens rörelsemönster påverkas.
När forskarna aktiverade PPN eller CnF började mössen att gå, men det var endast aktivering av CnF som kunde få mössen att springa. Tvärtom var det framför allt gångrörelser av mer utforskande karaktär som främjades vid aktivering av nervceller i PPN.
– Vi visar att de två hjärnregionerna både samarbetar och jobbar var för sig för att välja gångrörelser och kontrollera gångens hastighet, säger Ole Kiehn.
Liknande mekanismer hos människor Forskarna tror att liknande mekanismer styr gångrörelser hos människor och att resultaten därför kan få betydelse för utvecklingen av bättre behandlingar av ryggmärgsskador och vissa sjukdomar som påverkar rörelseförmågan. Parkinsons sjukdom påverkar till exempel ett område i hjärnan som skickar signaler till PPN.
– Redan i dag används så kallad deep brain stimulation för att behandla vissa symtom vid Parkinsons sjukdom med hjälp av elektriska impulser som skickas från elektroder till utvalda områden i hjärnan. Kanske kan elektriska impulser som skickas specifikt till startcellerna i CnF eller PPN ge ännu bättre effekt, säger Ole Kiehn.
Kontakt: Ole Kiehn, professor, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, Institutionen för neurovetenskap, Köpenhamns universitet, Ole.Kiehn@ki.se eller Ole.Kiehn@sund.ku.dk, 070-685 78 21
Det sägs att det enda som är konstant är förändring. Enligt evolutionsteorins fader Charles Darwin är förmågan att anpassa sig till nya villkor livsavgörande. Problematiken aktualiseras av pågående klimatförändringar.
Gäddan är en av Sveriges största rovfiskar. Som toppredator i insjöar, vattendrag och Östersjöns kustområden fyller den en viktig funktion genom att påverka näringskedjan. I Östersjön finns gäddor som använder olika lekstrategier. Vissa tillbringar hela sitt liv i havet. Andra uppvisar ett vandringsbeteende och simmar upp i åar och våtmarker på våren för att leka. Ynglen tillbringar några veckor i sötvatten innan de flyttar ut i havet, där vattnet är bräckt, för att äta och växa sig stora.
Anpassning efter naturliga lekområden
Forskare från Linnéuniversitetet och Sveriges Lantbruksuniversitet har undersökt hur gäddbestånd som utnyttjar lekområden med olika salinitetsregim klarar variation i salthalt. Forskarna fångade in lekande gäddor från två vattendrag som mynnar i Kalmarsund och födde upp deras yngel i en gradient av olika salthalter. Resultaten visar att gäddynglens motståndskraft återspeglar hur mycket salthalten varierar i deras naturliga lekområden.
Bilden visar ett 4 veckor gammalt gäddyngel precis efter ett skrovmål. Bild: Tobias Berger
Studien visar också att anpassningar till en specifik salthalt tycks ske på bekostnad av förmågan att klara av tidsmässiga förändringar. Gäddor från ett vattendrag med en stabil och låg salthalt producerade specialiserade yngel som inte klarade olika salthalter särskilt bra. Ynglen från ett mynningsområde som ibland påverkas av inträngande brackvatten på grund av förändringar i havsnivån tålde däremot ett brett spektrum av salthalter.
Bäst att inte vara specialanpassad Resultaten tyder på att populationer som är anpassade till specifika förhållanden kanske är sämre rustade för förändringar, och att den bästa anpassningen inför framtida klimatförändringar kan vara att inte vara specialanpassad. Att naturliga fiskbestånd behöver hantera tidsmässiga förändringar i exempelvis salthalt är något som bör beaktas vid restaurering av våtmarker för produktion av gäddyngel.
Ändrade salthalter drabbar inte bara gäddorna i Östersjön. Klimatförändringarna medför att nederbörden ökar i vissa områden. Det leder till större avrinning och lägre salthalt i kustnära vatten. Den globala uppvärmningen bidrar dessutom till smältande polarisar och stigande havsnivåer. Fiskarter över hela världen kommer därför sannolikt att i framtiden ställas inför liknande problem som våra svenska gäddor.
Kontakt:
Johanna Sunde, doktorand, Linnéuniversitet, johanna.sunde@LNU.se, 0480-44 67 45, 070-552 99 37
Anders Forsman, professor, LInnéuniversitet, anders.forsman@LNU.se, 0480-44 61 73, 070-627 27 38
Det är forskare i Sverige och Norge som tillsammans har studerat hybridarten italiensk sparv (Passer italiae). Arten har uppstått när gråsparvar och spanska sparvar parat sig. Forskarna har studerat italienska sparvar på Kreta, Korsika, Sicilien och Malta. Resultaten visar att hybridarten sannolikt uppstått på de olika öarna oberoende av varandra.
– Populationerna på öarna har väldigt olika genetisk sammansättning. Det stöder att det rör sig om oberoende hybridiseringar mellan föräldraarterna. Vi visar att hybridisering mellan samma föräldraarter kan leda till stor variation inom en ny hybridart, säger Anna Runemark, biolog vid Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet.
Vissa genkombinationer bättre än andra
Forskarna har också upptäckt begränsningar för vilka genkombinationer som fungerar tillsammans. Därmed har de identifierat gener som kan orsaka reproduktiv isolering mellan arter och därför kan vara viktiga när nya arter bildas.
Forskarna konstaterar att vissa specifika gener hos italiensk sparv alltid ärvs från gråsparven. Detta oavsett om den största delen av hybridens arvsmassa kommer från gråsparv eller spansk sparv. Bland de gener som italiensk sparv alltid ärver från gråsparv finns exempelvis gener som hjälper till att reparera DNA.
– De här generna som alltid ärvs från gråsparven är sannolikt viktiga för att hybriden ska överleva och få ungar. Vår upptäckt visar alltså att det finns begränsningar för vilka kombinationer av gener som fungerar tillsammans, säger Anna Runemark och fortsätter:
– I praktiken betyder det att vi har identifierat gener som är viktiga för artbildning.
Att veta vilka genkombinationer som fungerar tillsammans och vilka som inte gör det hjälper till att bättre förutse möjliga konsekvenser när arter flyttar till nya geografiska områden och då möter och parar sig med nära släktingar. Exempelvis när arter flyttar allt längre norrut på grund av varmare klimat.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
