Forskarna har utvecklat en ny metod för att beräkna klimatpåverkan från markanvändning, och använt denna metod bland annat för att jämföra konventionell matproduktion med ekologisk. Resultaten pekar på att ekologisk mat kan orsaka mycket större utsläpp.
– Ekologiska ärtor odlade i Sverige har ungefär 50 procent större klimatpåverkan än konventionellt odlade, visar vår studie. För svenskt ekologiskt vete är skillnaden ännu större, nära 70 procent, säger Stefan Wirsenius, forskare från Chalmers, och en av de ansvariga bakom studien.
Mer mark för samma mängd mat
Anledningen till att ekologisk mat är sämre för klimatet än konventionell är att skördarna per hektar är mycket lägre i ekologisk matproduktion, främst eftersom konstgödsel inte tillåts i ekologisk odling. För samma mängd mat krävs därför mycket större markareal om den är producerad ekologiskt.
Det banbrytande med den nya studien är slutsatsen att denna arealskillnad innebär en mycket stor klimatpåverkan till nackdel för ekologisk mat.
Skördarna per hektar är väsentligt lägre inom ekologiskt jordbruk vilket, enligt studien, leder till mycket större indirekta koldioxidutsläpp från avskogning. Även om de direkta utsläppen från ekologiskt jordbruk ofta är lägre – tack vare mindre användning av fossil energi bland annat – blir det totala klimatavtrycket avgjort större än för konventionellt odlad mat. Bild: Yen Strandqvist, Chalmers
– Större arealanvändning i ekologisk odling leder indirekt till stora koldioxidutsläpp från avskogning, förklarar Stefan Wirsenius. Detta gäller även svensk mark. Eftersom världens matproduktion hänger ihop via handel påverkas avskogningen i till exempel tropikerna även av hur vi använder den svenska jordbruksmarken. Om vi använder mer mark för samma mängd mat bidrar vi indirekt till större avskogning i världen.
Även ekologiska kött- och mejeriprodukter är – ur klimatsynpunkt – sämre än konventionellt producerad mat, hävdar Stefan Wirsenius:
– Ja, eftersom ekologisk kött- och mjölkproduktion använder sig av ekologiskt odlat foder kräver även den mer mark än konventionell produktion. Det innebär att slutsatserna om ekologiskt vete och ärtor i princip även gäller kött- och mjölkprodukter. Men vi har inte räknat specifikt på kött och mjölk, och har inga konkreta exempel på detta i artikeln, säger han.
Konflikter mellan olika miljömål
I ekologisk växtproduktion förekommer ingen konstgödsling. Här strävar man efter att nyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Grödorna får i första hand näring genom foder från egna gården och stallgödsel. Ledstjärnor är stor biologisk mångfald och balans mellan djur- och växthållning. Bara naturligt förekommande bekämpningsmedel får användas.
Argument för att ekologisk mat gynnar konsumenters hälsa, djurens välfärd och ger olika slags miljövinster är vanligt förekommande, ofta på goda grunder. Samtidigt saknas entydig vetenskaplig bevisning för att ekologisk mat generellt är mer hälsosam och miljövänlig än konventionellt odlad, enligt bland annat Livsmedelsverket. Variationen är stor mellan gårdar, tolkningarna beror på vilka miljömål man prioriterar samtidigt som dagens analysmetoder inte fångar alla aspekter fullt ut.
Författarna till denna studie hävdar nu att ekologisk mat är sämre just för klimatet, på grund av att den kräver större markarealer. I sina beräkningar utgår de från Jordbruksverkets statistik över den totala produktionen i Sverige och avkastningen per hektar från ekologisk respektive konventionell odling för åren 2013-2015.
Nytt mått: koldioxidkostnad
Forskarna använder en ny måttstock kallad ”koldioxidkostnad” för att beräkna effekten av att större arealanvändning bidrar till högre koldioxidutsläpp från avskogning. Detta mått tar hänsyn till hur mycket kol som finns inlagrat i skogar, och som släpps ut som koldioxid vid avskogning. Studien är bland de första i världen att använda ett sådant mått.
– Att större areal leder till större klimatpåverkan har oftast inte tagits hänsyn till i tidigare jämförelser mellan ekologisk och konventionell mat, säger Stefan Wirsenius. Detta är en stor brist eftersom vår studie visar att den effekten kan vara många gånger större än de växthusgasutsläpp som brukar inkluderas. Det är också allvarligt eftersom vi har politiska mål om ökad ekologisk odling i Sverige. Om de målen infrias kommer klimatpåverkan från svensk matkonsumtion troligtvis att öka kraftigt.
Varför har tidigare studier inte lika noga tagit hänsyn till arealanvändningen och dess betydelse för utsläpp av koldioxid?
– Det kan säkert ha många orsaker. En viktig förklaring tror jag är tidigare brist på bra och lättillgänglig metodik för att värdera den effekten väl. Vår nya metodik kan relativt enkelt inkorporeras inom den så kallade livscykelanalysen, en väl spridd metod för att göra miljöjämförelser, säger Stefan Wirsenius.
Satsningen på biodrivmedel ökar koldioxidutsläppen
Dagens storsatsningar på biodrivmedel är också skadliga för klimatet på grund av att de kräver stora arealer mark lämpliga för växtodling, och alltså – enligt samma logik – spär på avskogningen globalt, hävdar forskarna i samma studie. För alla vanliga biodrivmedel (etanol från vete, sockerrör och majs, samt biodiesel från palmolja, raps och soja) blir koldioxidkostnaden större än utsläppen från fossil bensin och diesel, visar studien. Biodrivmedel från avfall och restprodukter har inte den effekten, men potentialen från dem är inte heller stor, menar forskarna.
Stefan Wirsenius, docent vid avdelningen fysisk resursteori, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers, stefan.wirsenius@chalmers.se
– Ändå ska man vara försiktig att dra några generella slutsatser då svarsfrekvensen är låg, säger Lotta Löfgren-Mårtenson, professor i hälsa och samhälle med inriktning sexologi och sexualitetsstudier, Malmö universitet, samt forskare vid Socialmedicin och global hälsa, Lunds universitet.
Den senaste stora nationella sexualvaneundersökningen i Sverige genomfördes 1996. Nu är en ny undersökning på gång som görs av Folkhälsomyndigheten. I väntan på den har forskare inom sexologi på Malmö universitet gjort en pilotstudie av skåningars sexualvanor och syn på sexualitet. Cirka 500 slumpmässigt utvalda skåningar fick en enkät varav en femtedel svarade – ungefär lika många kvinnor som män.
Sex inte bara en privatsak
– Sex är inte bara en privatsak utan samhället finns med som tredje part, säger Lotta Löfgren Mårtenson. Det handlar om lagstiftning, exempelvis den nyligen införda samtyckeslagen, barnäktenskap, tillgång på preventivmedel, internets intåg med möjligheter och faror, ett alltmer mångkulturellt samhälle med motstridiga normer rörande sexualitet med mera. Vi behöver helt enkelt en uppdaterad kunskap.
De som svarade på enkäten visade sig vara en relativt homogen grupp. Nästan alla var födda i Sverige och många hade relativt hög utbildning och nästan åtta av tio levde i fasta heterosexuella relationer och många med barn. En definierade sig som homosexuell och ingen som bi-, trans- eller queerperson.
– Det vanligaste var fyra sexpartners i sina liv, men här fanns självfallet stora variationer. I sin fasta relation hade de haft sex fyra gånger i månaden och de flesta sa att de var nöjda med sitt sexliv. Här finns en tydlig krock med den mediala bilden som ofta ger en helt annan beskrivning av människors utsvävande sexualliv.
Tydliga könsmässiga skillnader
Fyra av tio män och två av tio kvinnor säger att de haft tillfälligt sex utanför den fasta relationen. Det är fler i den äldre gruppen 46-55 år som haft sex utanför sin fasta relation, jämfört med den yngre 35-45 år.
Sju av tio män säger att de alltid får orgasm men bara drygt tre av tio kvinnor. Här finns alltså ett tydligt ”orgasmgap.”
Närmare sju av tio kvinnor säger att de inte gör något på internet som har med sex att göra men bara drygt två av tio män. Männen använder internet framförallt för att titta på sexuella bilder.
Många har haft sex mot sin vilja
– Något som sticker ut är att 12 kvinnor och en man uppger att de haft sex mot sin vilja, säger Lotta Löfgren-Mårtenson. En relativt hög andel, men det är svårt att uttala sig om detta generellt med så låg svarsfrekvens.
Drygt sex av tio män säger att de ofta känt sexuell lust senaste året men bara drygt tre av tio kvinnor.
Närmare hälften av kvinnorna uppger att de upplevt sexuella fantasier om män oftast men ibland om kvinnor. Bland männen har enbart en bråkdel samkönade fantasier. Attraktionen och fantasierna omsattes dock inte i sexuella handlingar för kvinnorna.
– Trots att vi lever i en helt annan tid än för 20 år sedan så lever alltså ”medelsvensson” relativt könskonservativt enligt det relativt begränsade underlaget, säger Lotta Löfgren-Mårtenson.
– Vi vet väldigt lite om långa heterosexuella relationer vilket är viktigt ur en folkhälsosynpunkt. Studien reser en mängd nya frågor som vi behöver få mer kunskap om.
Kontakt:
Lotta Löfgren-Mårtenson, professor i hälsa och samhälle med inriktning sexologi och sexualitetsstudier, Malmö universitet, samt forskare vid Socialmedicin och global hälsa, Lunds universitet, charlotta.lofgren-martenson@med.lu.se
Keramer är oorganiska och icke-metalliska material som utgör huvudgruppen av material. Exempel på keramer är cement, betong, tegel, kakel, glas och glasyr.
De starkare keramerna som forskarna vid Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet nu tagit fram är halvgenomskinliga i stället föra vita. Färgen kanske inte tycks spela någon roll i sammanhanget men kombinationen av just färgen och hållbarheten har visat sig vara särskilt lyckad kombination när det kommer till material som tandläkare använder för att laga våra tänder.
Lättare matcha med den naturliga färgen
– Våra tänder är hårda och starka och har en fin färg och de behöver starka material för att behandlas. Dilemmat inom dagens tandvård är att starka material är vita till färgen (en vit färg som inte ser naturlig ut) och de material som är halvgenomskinliga är inte lika starka, förklarar forskaren Wei Xia som tillsammans Håkan Engqvist och Le Fu leder forskargruppen.
– Våra keramer är tre gånger starkare än dagens och dessutom halvgenomskinliga till färgen. Det här innebär att man kan anpassa tandens färg till att likna patientens övriga tänder och resultatet blir att det ser naturligt ut. Materialet är tänkt att användas vid lagningar, till tänder som har gått sönder, bryggor och kronor.
Förhoppningen är också att det nya materialet ska ge patienterna en bättre munhälsa och på lång sikt göra vården billigare då patienten inte behöver besöka sin tandläkare lika ofta.
Wei Xia, docent vid institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet, Wei.Xia@angstrom.uu.se
Studien, som är gjord av forskare från bland annat Stockholms universitet, visar att om farfar som pojke upplevde riklig skörd och mycket god tillgång på mat, har hans sonson, men inte sondotter, en förhöjd dödlighet som vuxna. Särskilt cancerdödligheten visar sig vara förhöjd. Forskarna har spårat runt 9 000 far- och morföräldrar samt undersökt dödligheten hos deras barnbarn, drygt 11000 personer.
– Resultaten är mycket tydliga för sambandet mellan farfar och sonson. En tidigare svensk mindre studie, Överkalixstudien, redovisade samma resultat. Inga andra samband över generationerna är säkra i vår studie, säger Denny Vågerö, professor vid Institutionen för folkhälsa, Stockholms universitet och en av författarna.
Gäller pojkar
Perioden strax innan puberteten har föreslagits vara särskilt känslig för påverkan på könscellerna. Den hypotesen stöds av den nya studien, för pojkar men inte för flickor, då ett högt kaloriintag hos pojkar visat sig vara en nackdel för män i tredje led. Resultaten visar ingen skillnad i dödlighet mellan män vars farfar hade dålig eller medelgod tillgång på mat.
Förklaringen till sambandet är inte självklar, menar forskarna. De tror att epigenetiska förklaringar kan vara nyckeln till sambandet.
– Sambandet mellan god tillgång på mat och förhöjd dödlighet har stärkts efter att vi tittat på andra faktorer, som sociala förhållanden i familjerna – utbildning, familjestorlek och inkomst. Introduktion av kemiska bekämpningsmedel i slutet på 1800-talet var begränsad och kan knappast ha lett till nya mutationer i stor skala, säger Denny Vågerö.
– Den mest troliga förklaringen är nog därför att pojkars, men inte flickors, könsceller är öppna för påverkan av miljöförhållanden under förpuberteten, så kallad epigenetisk förändring. I sådana fall skulle dessa förändringar kunna föras vidare till efterkommande generationer. Det har man sett i djurförsök, säger han.
Denny Vågerö menar dock att det behövs mer forskning, såväl epidemiologisk som molekylärbiologisk, för att avgöra orsaken till sambandet.
Studien utgår från Uppsala Flergenerationsstudie, som utförts av forskare vid Institutionen för folkhälsa. Far- och morföräldrar (drygt 9 000 personer) har spårats bakåt i tiden och regional skördestatistik har använts för att avgöra tillgången på mat under deras uppväxt, perioden 1874-1910. Dödligheten bland deras barnbarn (drygt 11 000 personer) har följts upp mellan 1961 och 2015.
Studien publiceras i Nature Communications och är författad av Denny Vågerö och Vanda Aronsson vid Stockholms Universitet samt Gerard van der Berg och Pia Pinger från universiteten i Bristol respektive Bonn.
Potatisupptagning i Kristinebergsparken 1914-1918, Svenska Dagbladet, BILDNUMMER: F 58991, Stockholms stadsmuseum, Sweden
Översvämningskartorna man använder visar utbredningen av vatten för ett hundraårsflöde och Nancy Joy Lim, miljöforskare vid Högskolan i Gävle, har under många år jämfört dessa kartor med verkligt utfall och sett att felmarginalerna är särskilt stora vid väldigt flacka områden.
– Det är jättesvårt att veta hur mycket som kommer att översvämmas vid sådana områden och våra översvämningskartor måste därför uppdateras, säger Nancy Joy Lim.
Man bygger strandnära
Nu finns ett stort intresse för att bebygga områden som ligger strandnära, trots översvämningsriskerna, eftersom de är attraktiva.
– Gävle Strand är ett exempel på hur det skulle kunna bli väldigt kritiskt om man utgått från osäkra, eller felaktiga kartor och med klimatförändringarna så vet man inte hur mycket vattnet kan komma att stiga.
En falsk trygghet
En översvämningskarta skapas från en helt teoretisk modell som bygger på andra modeller och befintliga data. Kartorna används sedan för samhällsplanering, vid detaljplanering, för att avgöra om man överhuvudtaget ska bygga på området och även försäkringsbolagen baserar sina riskbedömningar på samma kartor.
Man litar på dessa kartor och Nancy menar att de inte är så pålitliga, eftersom de tas fram av olika konsultfirmor som använder olika modeller och olika data för att beräkna vattnets utbredning vid översvämningar.
– Jag har tittat på osäkerheten med översvämningskartorna, hur de påverkas av de olika data och processer man använder och jag ser att man kan få olika resultat.
Viktigt att visa osäkerheten
Nancy vill att man istället för att använda en bestämd gräns, som bara visar var det ska blir översvämning respektive torrt, också redovisar var man är osäker, de kritiska områdena. Att man genom att visa även de osäkra områdena kan få större marginaler.
– När man använder denna typ av kartor, med bestämda gränser, kan man tro att den informationen är korrekt, men ingen vet egentligen var gränsen ska ligga eftersom vattnet kan flyta på olika sätt.
Bäddat för obehagliga överraskningar
Hon har sett att man inom kommunernas planeringsavdelningar börjat uppmärksamma denna osäkerhet och modellernas begränsningar, men att man inte praktiserar det och att det är problemet. Hon tror att osäkerhet inte är något man vill höra när man försöker besluta om byggnation och att man inte heller har kunskapen hur man ska använda denna typ av information inom planering.
– Det kan ge obehagliga överraskningar för kommuner om områden översvämmas trots att översvämningskartan visat att de var säkra.
Det rullar bara på
Hon efterlyser att de som producerar kartorna ska ha ett ansvar för att för att visa osäkerheterna, kommunicera dem och informera användarna om begränsningarna.
Som det är nu kan kommunerna bli ansvariga för hur de använder dessa kartor om de var medvetna om de fel eller begränsningar som är inbyggda i kartorna.
– Nu rullar det bara på, kartorna finns och man bygger på och det kommer att finnas hus vid dessa kartors översvämningsgränser, säger Nancy Joy Lim.
I sin avhandling i idé- och lärdomshistoria, med inriktning mot utbildningsvetenskap, har Tomas Wedin undersökt hur jämlikhetsidealet i svensk skolpolitik har förändrats under perioden 1946-2000. Efter att tidigare ha strävat efter att uppnå en större jämlikhet kom utbildningssystemet efter 1990 att alltmer präglas av en strävan att utvidga individens valfrihet.
Skolvalets ideologiska rötter
Han analyserar hur jämlikhet kan relateras till olika sätt att orientera sig gentemot det förflutna, nuet och framtiden och argumenterar för att den tidigare forskningen har underskattat de drag av kontinuitet som kan utskiljas mellan skolpolitiken under perioden 1946-1980 och reformerna runt 1990.
– Genom att framhäva hur en alltmer individcentrerad idé om jämlikhet successivt växte fram under efterkrigstiden visar jag hur det skolvalssystem som infördes 1992, och som ofta betraktats som själva sinnebilden för systemskiftet, delvis bör förstås som ett svar på tidigare problembeskrivningar. Dessa artikulerades redan i 1970-talets, mer vänsterpräglade, skolpolitiska klimat, säger Tomas Wedin.
Inledningsvis sågs jämlikhetsidealet utifrån en framtidshorisont och vägen dit ansågs gå via det förflutna i form av den vunna lärdom och kultur som eleverna introducerades till.
Eleven i centrum
Från och med 1970-talet blev nuet istället den framträdande tidshorisonten. Från att ha definierats som ett mål att sträva mot, kommer jämlikhet från 1970-talet att bli ett mål som ska prägla hela skolans verksamhet och uppnås omedelbart.
– Genom att framhäva nuet på bekostnad av det förflutna och framtiden, och allt starkare betona den individuella elevens rätt att själv styra över det studerade innehållet, initieras även en tyngdpunktsförskjutning mot elevens självbestämmanderätt.
När det kommer till läraruppdraget kommer detta till uttryck bland annat i uppmaningar till lärarna att fokusera på lärandets former snarare än förmedlandet av ett visst stoff.
– När propositionen om valfrihet i skolan kom 1992 var det förvisso ett nytt sätt att motivera individcentreringen på, och i det avseendet ett tydligt tecken på ett brott, men reformen bör betraktas som ett svar på en politisk tendens med rötter betydligt längre tillbaka i tiden, menar Tomas Wedin.
Nyanserar diskussionerna
Studien bygger på analyser av skolpolitiska dokument såsom SOU:er, propositioner och läroplaner. Tomas Wedin hoppas på att resultaten kan bidra till att komplicera vår förståelse för det så kallade politiska systemskiftet under 1990-talet.
– Min önskan är att avhandlingen ska bidra till att nyansera diskussionerna kring reformerna runt 1990, inte minst genom att påvisa vilka problem som samtida föreställningar om höger och vänster för med sig när vi vill förstå historisk förändring. Förhoppningsvis kan detta i förlängningen även medverka till en djupare förståelse för skolans aktuella problem.
Sedan tidigare är det känt att djur som lever i mycket varma områden på jorden är mindre aktiva under dygnets varmaste timmar. Nu konstaterar biologer vid Naturvetenskapliga fakulteten i Lund att värme och överhettning är ett problem även i Sverige. Studien är gjord vid Krankesjön i Skåne.
– Om det blir fler somrar lik den senaste så påverkas många djurarter sannolikt mycket negativt eftersom de inte kan ta hand om sina ungar på bästa sätt, säger Andreas Nord, forskare vid biologiska institutionen.
Blåmesen blir överhettad
I våras presenterade han och kollegan Jan-Åke Nilsson resultat som visade att småfåglar kan nå en kroppstemperatur på över 45 grader när de arbetar hårt. Det är mer än 4 grader över normal temperatur. Nu har de gått vidare med undersökningen och kan för första gången visa att djur som har lättare att göra sig av med överskottsvärme får större och mer livsdugliga ungar, samtidigt som deras egen kondition inte blir avsevärt försämrad.
Studien är gjord på blåmesar, en av Sveriges vanligaste holkfåglar och en art som får många ungar. Antalet ungar, 15 per par är vanligt, är anledningen till att föräldrarna tvingas hämta mat hundratals gånger varje dag.
Forskarna agerar evolution
För att göra det lättare att sänka kroppstemperaturen klippte forskarna fjädrarna på bröst och buk på hälften av fåglarna, ett ingrepp som inte skadar eftersom nya fjädrar växer ut efter ett par veckor. Den andra hälften agerade kontrollgrupp. Både de klippta och de oklippta fick små sändare monterade på benen för att mäta hur ofta de flög in och ut ur sina holkar. Därefter lämnades fåglarna ifred tills ungarna vuxit färdigt, sedan fångades de igen och vägdes och fick kroppstemperaturen kontrollerad. Forskarna kontrollerade även ungarna för att se hur föräldrarnas olika förmåga att göra sig av med överskottsvärme påverkade deras avkomma.
Resultatet visade att klippta föräldrar hade lägre kroppstemperatur och vägde mer än de oklippta i slutet av häckningsperioden. Dessutom var deras ungar större och ofta tyngre.
– Det är viktigt hur stora ungarna är precis innan de lämnar boet. Storleken säger en hel del om deras chanser att överleva och själva få ungar.
Det är ett forskarlag vd vid SLU som visar hur ”jästolja” som framställts genom nedbrytning av halm kan ersätta palmolja i ett fiskfoder. Jästbiomassa kan ersätta all vegetabilisk olja och delar av proteinet i ett rödingfoder, utan att försämra fiskens tillväxt eller kvalitet, visar studien.
Forskarna använde en ”fet” jästart (Lipomyces starkeyi), där 43 procent av cellernas torrvikt utgjordes av fett. Fettsyrasammansättningen visade sig påminna om den i oliv- eller palmolja. Det substrat som jästen odlades i var baserat på vetehalm som behandlats i flera steg (bland annat med enzymer) för att påskynda nedbrytningen av lignocellulosa.
Mikroskopbild av jästceller (Lipomyces starkeyi) som till nästan hälften är fyllda av olja. Foto: Nils Mikkelsen, SLU
– Produktionen av palm- och sojaolja sker i vissa fall till priset av förluster av regnskog. Våra försök visar att vi kan bredda utbudet av råvaror för livsmedelsproduktion och samtidigt skapa ett mervärde för restprodukter från jord- och skogsbruk, säger Volkmar Passoth, en av forskarna bakom studien.
Vattenbruk är en snabbt växande industri och en viktig källa till animaliska livsmedel. Efterfrågan på fiskfoder ökar. Fiskmjöl och fiskolja är fortfarande de vanligaste komponenterna i sådant foder, men för att vattenbrukssektorn ska kunna fortsätta att växa på ett hållbart sätt behövs alternativa foderråvaror.
I Europa kompletteras fiskoljan allt oftare med vegetabiliska oljor, men även dessa är en begränsad resurs och användningen anses inte vara långsiktigt hållbar.
Odlingsbehållare där jäst växer till i ett substrat bestående av lignocellulosa som brutits ned till mindre beståndsdelar. Här används en jäst (Rhodotorula glutinis) som växer ännu snabbare än den som användes i fiskfoderförsöket, och som kommer att testas i kommande studier. Foto: Mikołaj Chmielarz, SLU
Nu fortsätter forskarna inom LipoDrivE. Ett viktigt mål i det fortsatta arbetet är att undersöka hur oljeproduktionen kan effektiviseras genom valet av jäststammar och fermentationsbetingelser.
– Produktionen av palm- och sojaolja sker i vissa fall till priset av förluster av regnskog. Våra försök visar att vi kan bredda utbudet av råvaror för livsmedelsproduktion och samtidigt skapa ett mervärde för restprodukter från jord- och skogsbruk, säger Volkmar Passoth, som är docent vid SLU:s institution för molekylära vetenskaper.
Studien:
Oleaginous yeast as a component in fish feed. Johanna Blomqvist, Jana Pickova, Sarvenaz Khalili Tilami, Sabine Sampels, Nils Mikkelsen, Jule Brandenburg, Mats Sandgren & Volkmar Passoth. Scientific Reports.
Kontakt:
Volkmar Passoth, Institutionen för molekylära vetenskaper; Livs- och fodermedel
Sveriges lantbruksuniversitet, volkmar.passoth@slu.se
– Den främsta förklaringen vi kan hitta är den dramatiskt ökade användningen av internet på telefoner och på läsplattor i de ungas vardagliga liv sedan 2010, något som sannolikt lett till ökad inaktivitet, säger Anders Raustorp, en av forskarna bakom studien.
År 2000 ingick 332 barn och ungdomar i undersökningen, år 2017 deltog 532 barn och ungdomar. Vid båda tillfällena var de i åldrarna 8, 11 och 14 år.
Mätte vardagsaktiviteten
Barnen går i samma sex skolor i tre medelklassområden. Likadana protokoll, förfarande och instrument har använts, i detta fall så kallade pedometrar – stegräknare som mäter steg per dag. I studien fångas alltså barns fysiska vardagsaktivitet upp, inte enbart idrottsaktiviteter.
Den genomsnittliga mängden steg var oförändrad bland 8 år gamla flickor de båda åren, men 8 procent högre bland 8 år gamla pojkar 2017. För de 11-åriga barnen sjönk mängden steg med 12 procent bland samtliga medan den största sänkningen gällde de 14-åriga ungdomarna, 30 respektive 24 procent för pojkar och flickor.
– Det här är bekymmersamma resultat. Men med enkla metoder som stegräknare kan lågaktiva barn identifieras. De kan därmed ges möjligheter genom såväl riktade pedagogiska insatser i skolan som genom interventionsprogram, säger Anders Raustorp.
Går att få barnen att röra på sig mer
Interventionsprogram kan handla om mer aktiva transporter till och från skolan, om anpassade skolgårdar för att uppmuntra rastaktivitet eller om fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar.
Från hösten 2019 införs 100 timmar ytterligare idrott och hälsa i skolan, då i form av ytterligare en 45 minuters idrottslektion på högstadiet.
Rekommenderat antal steg-per-dag ligger på 13 500 för de 14-åriga pojkarna och på 12 000 för de 14-åriga flickorna. I den aktuella studien har antalet steg för pojkarna sjunkit från 15 353 år 2000 till 10 718 år 2017. För de 14-åriga flickorna är motsvarande siffror 12 742 år 2000 och 9 690 år 2017.
Den aktuella studien ligger i linje med nyligen publicerade resultat vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, om kraftigt minskad kondition hos unga vuxna.
Anders Raustorp, docent i fysioterapi, institutionen för kost- och idrottsvetenskap, anders.raustorp@gu.se
Andreas Fröberg, universitetslektor i idrottsvetenskap, institutionen för kost- och idrottsvetenskap, andreas.froberg@gu.se
Chalmersforskaren Charlotta Thodelius kombinerar sociologi och kriminologi med arkitektur och har ägnat sin avhandling åt att undersöka hur skador drabbar ungdomar upp till 19 år, och hur den byggda miljön påverkar dessa skador. Hon har gjort tre delstudier: om olyckor i bostadsmiljön, risken för våldsskador i skolan, och platsens betydelse i suicidala situationer.
Ungas självmord skiljer sig ofta från vuxnas
Självmord är globalt den näst vanligaste dödsorsaken bland ungdomar. Deras självmord skiljer sig ofta tydligt från vuxnas när det gäller graden av planering och beslutsamhet.
– Jag har kommit fram till att ungdomar begår en annan typ av suicid än vuxna, säger Charlotta Thodelius. Ungdomar är spontana och handlar väldigt impulsivt. De vill egentligen inte dö, men de vill att nånting ska sluta. De kan ha mått dåligt länge, men den utlösande faktorn kan ofta vara orsaker som vi vuxna kan tycka är triviala. Att man gör slut med flickvännen, bråkar med föräldrarna, misslyckas på ett prov eller utsätts för skitsnack mellan tjejer.
– Om man jämför med suicid bland vuxna sker de på mer traditionella sätt. De är mer välplanerade – man betalar räkningarna, skickar brev och väljer plats för att inte bli hittad; man går långt ut i skogen eller hyr ett hotellrum.
Tillgång till plats kan vara avgörande
Hon menar att man bör förstå suicidsituationen för unga som ett sätt att hantera motgångar, där det kan bli avgörande om personen har enkel tillgång till en dödlig plats eller inte. Unga söker sig främst till ödsliga men lättillgängliga platser som de känner till väl och som ligger nära de områden där de brukar vara i vardagen.
Om det finns hinder för att ta sitt liv på sådana platser så är chansen stor att personen inte har någon plan B utan ger upp försöket, kommer ur sin akuta kris och inte gör något nytt försök att begå självmord. Tidigare forskning, främst i USA, har visat att antalet självmord går ner när man sätter upp hinder vid så kallade hotspots – platser där många tar sitt liv – utan att åtföljas av ett ökat antal på andra platser i staden.
– Därmed finns det goda skäl att modifiera den byggda miljön vid hotspots, och försöka undvika att skapa nya hotspots vid stadsutveckling, säger Charlotta Thodelius. Det kräver engagemang från ingenjörer, stadsplanerare och arkitekter.
Flera aktörer måste samverka
En svårighet är att ingen riktigt äger frågan, som fordrar samverkan mellan flera skilda aktörer: förutom från samhällsbyggnad till exempel från blåljuspersonal, psykiatri, kommun, Trafikverket och Banverket.
– Dessa grupper måste prata med varandra, och verkligen analysera varje hotspot individuellt för att kunna ta fram bra åtgärder. Standardlösningar funkar dåligt, till exempel inglasning av varje järnvägsperrong vilket man har gjort på vissa tågsträckor i Japan. Det finns goda lokala exempel där man har skapat den samverkan som behövs, men det sker inte på ett systematiskt sätt i samhället.
Dessutom är det viktigt att åtgärder görs utan att störa platsens ursprungliga och vardagliga funktion, och dess trivsamhet. Trevliga platser där många människor vistas blir sällan hotspots. Och vid stadsutveckling gäller det att undvika att skapa farliga platser i ödsliga ”ingenmansland” där stadsbebyggelsen inte riktigt hänger ihop; miljöer där det inte blir naturligt för människor att vistas.
– Det bästa är förstås att ha med dessa perspektiv redan i planeringsstadiet för nya byggnader och stadsdelar, säger Charlotta Thodelius. Efterhandskonstruktioner är svårare, men även befintliga hotspots går oftast att göra säkrare med bibehållen trivsamhet och funktionalitet.
Hon har sett många exempel – både bra och dåliga
– Ett problematiskt exempel är en bro där man har satt upp ett fult nät, som lätt kan stigmatisera platsen och göra att allmänheten undviker den. Ett bra exempel är en annan bro, där man i stället satte upp ett stängsel som kläddes med växter och blommor. Det stigmatiserar inte platsen på samma sätt genom att basunera ut ”suicidprevention”, utan kan lika gärna uppfattas som en åtgärd för att göra platsen trevligare.
En delstudie om våldsskador i skolan visar att en nyckelfaktor för att minska riskerna är att balansera vuxennärvaro och vuxenfrihet på ”icke ägda” platser, så som korridorer, uppehållsrum och toalettcentraler, där de flesta våldshändelserna sker. Charlotta Thodelius menar att många skolor har för stor separation mellan lokalerna för lärare och elever, vilket skapar för lite naturlig kontakt mellan vuxna och ungdomar.
En annan delstudie, om olyckor i bostadsmiljön, visar att det främst är trappuppgångar i flerfamiljshus och gårdsytor i närheten av bostaden som skulle gynnas av ett förebyggande arbete med inriktning mot designfrågor för att minska skadehändelser.
Kontakt:
Charlotta Thodelius, avdelningen för byggnadsdesign, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers, chatho@chalmers.se,
Det svenska fikat med kaffe och dopp är i dag hetare än någonsin – begreppet ”Swedish fika” sprids över världen som en löpeld. Men blir klimatet hetare äventyras våra fikatraditioner, ifall vi inte lär oss dricka annat kaffe eller rent av surrogat.
Den populäraste bönan arabica står för cirka 80 procent av världens konsumtion. Den är mindre besk än bönan robusta, tack vare lägre koffeinhalt. Men den är också mer sårbar. Arabican kräver en temperatur på 15-24 grader och blir 2,5-4,5 meter hög.
– Den klarar bara ett relativt snävt temperaturband, och är även känslig för fuktighet. Ekologin är lite krånglig. Den blommar efter kraftiga regn, med sedan behöver det vara torrt en period, säger Kristoffer Hylander, professor i växtekologi vid Stockholms universitet som forskar på odlingsvillkoren för etiopiskt kaffe.
Arabica och rubusta vanligast
Det finns över hundra olika arter av kaffe, som ingår i familjen måror. De växer som buskar eller träd. Cirka 70 procent av dem räknas som hotade.
Den dominerande arten i kommersiell odling är Coffea arabica, som står för cirka 80 procent av världens odlingar. Näst störst är Coffea robusta, som är tåligare och innehåller dubbelt så mycket koffein och därför har en något kärvare smak. En tredje kommersiell art är Coffea liberica, som upptäcktes av Linnés lärjunge Adam Afzelius.
Kaffe odlas i ett bälte kring ekvatorn. De största producentländerna är Brasilien, Vietnam, Indonesien och Colombia. Arabican odlas framför allt i Syd- och Centralamerika och Östafrika, medan robusta odlas i Väst- och Centralafrika samt Sydostasien.
Källor: kaffeinformation.se, wikipedia
Bäst odlas plantorna i bergiga klimat på en höjd på mellan 600 och 2 200 meter. Arabicans väderberoende är ett problem redan i dag. Katastrofåret 1975 frös två tredjedelar av kaffet bort i Brasilien – den största producenten med en tredjedel av världens odlingar. Priset sköt i höjden, vilket ledde till att det svenska kaffedrickandet minskade dramatiskt en period.
Undersöker skuggans betydelse
Men att ersätta arabican med robusta på bred front är inte lätt. Robusta är en låglandsart, som behöver mer fukt och värme. Odlarna kan inte enkelt bara byta plantor eller flytta sina odlingar till högre höjd. Forskare undersöker därför hur man kan fortsätta odla arabica även om klimatet blir varmare.
– Det traditionella sättet att odla är med skuggträd som ger kaffeplantorna svalka. I länder som Mexiko, Brasilien och Vietnam odlas mycket kaffe i stora plantager, utan skuggträd. Vi har ett forskningsprojekt om mikroklimat i etiopiska odlingar, där en doktorand efter nyår ska börja titta på hur mycket skuggan betyder, säger Kristoffer Hylander.
En buske ger ett halvt kilo kaffe
Kaffeträdet har mörkgröna glänsande blad och täcks av vita jasmindoftande blommor tidigt på året. Bara efter några dagar ersätts blommorna av gröna körsbärsliknande frukter. Frukterna sitter i klasar och ändrar sin färg från olika skiftningar av grönt via gyllenbrunt till rött eller gult. Det tar minst ett halvår, ibland uppemot nio månader innan bäret blivit fullmoget.
Vanligtvis innehåller kaffefrukten två bönor per frukt, men 10-15 procent av frukterna har bara en böna. Biologiskt sett är kaffebäret en stenfrukt och bönan är egentligen ett frö.
I genomsnitt brukar en buske producera omkring 2 000 mogna kaffebär per skörd, vilket motsvarar ungefär 2,5 kg frukt. Det resulterar i slutändan i cirka 500 gram nyrostat kaffe.
Källor: monteriva.se, kafferosterietkoppar.se
I Finland och Sverige dricker vi mest kaffe i världen – över tre koppar om dagen per person i snitt. Därnäst kommer Norge och Danmark. Sedan millennieskiftets latteboom ökar drickandet i hela världen. Det dricks över två miljarder koppar om dagen globalt och kaffe är en av de allra största handelsvarorna efter råolja.
Även om hotet mot arabican inte är akut, testar kafékedjor redan nu nya varma drycker som baseras på växter som hampa och rödbeta. Skulle vi skandinaver bli tvungna att ändra våra väl rotade kaffevanor gäller det att börja i tid. Att odla härdigare bönor på våra breddgrader är inte möjligt eftersom kaffe är en tropisk växt.
Kaffet ersatte alkoholen
Vår fikakultur hänger samman med att landet är så glest befolkat. På den tätbefolkade kontinenten har man länge umgåtts på bykrogen, medan nordbor ofta fick färdas en bra bit till sina grannar. Det var självklart att bjuda besökare på något att dricka och äta. Ofta blev det brännvin, öl eller svagdricka, enligt mathistorikern Richard Tellström vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan.
Supandet var utbrett och 1755 förbjöds husbehovsbränningen, för att minska både fylleri och spannmålsbrist. Då kom alkoholen till viss del att ersättas av kaffe.
– En annan viktig faktor är att vi i samma veva fick ett nytt öl, lagern. Den kunde man inte göra hemma, utan fick köpa på flaska. Det blev dyrt och ölstånkan som ständigt stått på bordet förlorade bataljen mot kaffekannan, säger Richard Tellström.
– Kaffet är också en lite besk och värmande dryck. Förr drack man öl ljummen eller till och med värmd vintertid, innan glöggen kom, så övergången till kaffe var inte särskilt svår.
Kafferep och kyrkkaffe blev tidigt etablerat. Kaffe med dopp kan ses som en sekulär variant av nattvarden: dryck med bröd som intas under sociala former, framhåller Tellström.
Kommer från Etiopien
Kaffet började odlas i Etiopien på 400-talet och spreds först i arabvärlden, vilket anses bero på islams förbud mot alkohol. USA:s alkoholförbud 1920-33 fick amerikanerna att börja dricka kaffe på allvar. Samma sak hände alltså i Sverige när hembränning förbjöds.
Drycken nådde Europa kring 1600. I Sverige blev kaffe populärt när Karl XII tog med sig det hem från Turkiet på 1710-talet. I Stockholm öppnades kaffehus, där män njöt drycken, rökte, spelade kort och pokulerade. De spreds till andra städer innan schweizerierna – våra första konditorier – tog över på 1820-talet, serverade bakelser och välkomnade kvinnor.
Drycken blev populär även på landsbygden. Den var både modern och dyr – att bjuda på kaffe blev lite tjusigt. Lite väl tjusigt. I perioder förbjöds kaffe och andra lyxvaror, av både handelspolitiska och moraliska skäl.
På 1700-talet var profan och kyrklig rättskipning tätt sammankopplade. Och enligt Luther skulle man inte leva över sitt stånd. Den som inte var adlig skulle inte klä upp sig för mycket, fick inte ha för fina husgeråd och porslin, inte överdriva bruket av njutningsmedel som tobak och kaffe – det kontrollerade prästen i samband med de årliga husförhören.
Ändå hade kaffevanan i mitten av 1800-talet etablerats i hela landet.
Idag är ”Swedish fika” en guldgruva för de svenska rosterierna, som tar in gröna bönor och skickar ut förädlat kaffe – det är faktiskt en av våra största livsmedelsexporter.
Ger bättre kognitiv förmåga
Och vi kan lugnt fortsätta att dricka vårt kaffe, så länge vi gör det måttligt. De hälsolarm som avlöste varann under ett par decennier balanseras nu av mer positiva rapporter. Jo, kaffet är beroendeframkallande och man kan få huvudvärk om man håller upp. Dricker man mer än tio koppar om dagen kan man drabbas av ”kaffedarren” och hjärtflimmer.
Kaffet har, liksom som amfetamin och kokain, en centralstimulerande effekt. Men den är betydligt svagare, så dricker man rimligt mycket finns inga större hälsorisker. Tvärtom.
– Tidigare lade man större tyngd på negativa effekter som risker för hjärta och kärl. Men samtidigt visar studier på skärpt kognitiv förmåga med bland annat förbättrad inlärning. Det finns rapporter om att man i djurexperiment sett att koffein skulle kunna bromsa utvecklingen av både alzheimer och parkinson, men det är inte bekräftat i kliniska försök med människor, säger beroendeforskaren Fred Nyberg, seniorprofessor vid Uppsala universitet.
100 000 ton kaffe till Sverige årligen
Sverige importerar över 100 000 ton kaffe per år, till ett värde av 5 miljarder kronor 2017. Det är nästan tre gånger så mycket som år 2000. Exporten av rostat kaffe har på samma tid nästan femfaldigats från 360 miljoner till 1,7 miljarder kronor.
Kaffets värde i säljledet har fördubblats till över 5 miljarder kronor sedan millennieskiftet. Priset varierar en hel del, med både skördar (vädret) och konjunkturer.
Totalt förbrukar vi i Sverige cirka 9 kilo kaffe per person och år, eller 3,2 koppar per person och dag. Det är snäppet mindre än finländarna, som dricker allra mest i världen.
Kaffe är mindre bra om man är ganska ung eller ganska gammal. Barn kan få i sig för mycket koffein, via till exempel energidrycker. Men från 20-årsåldern ses kaffets stimulerande effekt med ökad energi, vakenhet och fysisk prestationsförmåga som något mer positivt. När man blir äldre kan det tvärtom orsaka sömnproblem och öka urinproduktionen.
Men vi ska alltså inte behöva sluta dricka kaffe av hälsoskäl. Det är snarare klimathotet som kan förändra våra kaffevanor. Kanske får vi ransonera antalet koppar per dag eller byta ut kaffet mot andra drycker.
Framtidens fika kan komma att ackompanjeras av gammal kristidsmelodi. Inte med frågan ”Socker eller mjölk?”, utan ”Finkaffe, robusta eller surr?”
Kaffets historia i årtal
400-talet Kaffeplantans bär äts i Etiopien 500-talet Kaffet börjar spridas i arabvärlden 1200-talet Kaffebönan börjar rostas 1475 Första kaffehuset öppnas i Turkiet 1600 Kaffet når Europa
1687 Kaffe börjar säljas i svenska apotek
1710 Karl XII tar med turkiskt kaffe hem, drycken blir populär
1733 Kaffeförbud i Sverige av handelspolitiska skäl
1822 Fjärde och sista kaffeförbudet upphör
1901 Snabbkaffet och espressomaskinen uppfinns
1916-19 Kaffe ransoneras under första världskriget
1945-51 Kaffe ransoneras under och efter andra världskriget. Surrogat av rostad spannmål, cikoriarot, maskros och fikon med mera används.
Källor: kaffefakta.se, wikipedia
Text: Mats Karlsson, på uppdrag av forskning.se
– Det går att med relativt enkla medel skapa rutiner som förbättrar nivåerna av blodtryck och blodfetter för denna grupp patienter som löper ökad risk för ny stroke, hjärtinfarkt och för tidig död, säger Joachim Ögren, läkare på medicinkliniken i Östersund och doktorand vid Umeå universitet.
Äldre personer drabbades oftare
I sin avhandling vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin har Joachim Ögren studerat patienter som haft en stroke eller en TIA, och följt risken för allvarliga blödningar samt behandling av riskfaktorer efter vårdtillfället.
I två studier undersöktes risken för allvarlig blödning efter ischemisk stroke och TIA. Det gick att se att efter den akuta fasen, drabbas cirka en procent per år av den blödningstyp som har högst dödlighet, intrakraniell blödning efter en ischemisk stroke, medan risken för alla typer av blödning var cirka 2,5 procent per år efter stroke och TIA. Äldre och personer med bestående handikapp drabbades oftare.
I två andra studier jämfördes effekten på blodtryck och blodfetter mellan en strukturerad sköterskeledd uppföljning jämfört med sedvanlig uppföljning inom primärvården. Den strukturerade uppföljningen gjordes av en sköterska per telefon 1, 12 och 24 månader efter utskrivning från en stroke eller TIA. I de fall blodtryck eller blodfetter låg över ett målvärde, justerades läkemedel enligt ordination av en studieläkare.
Både på kort och lång sikt
Studierna visade att metoden hade nytta såväl på kort som på lång sikt, med lägre medelvärden och högre andel patienter som nådde målvärdet för blodtryck och blodfetter som är kända riskfaktorer. För blodtryck ökade skillnaden jämfört med kontrollgruppen under hela studieperioden på tre år.
– Den här uppföljningsmetoden skulle kunna användas runt om i landet för att förbättra kontroll över blodtryck och blodfetter och därmed minska risken för ny stroke, säger Joachim Ögren.
Risken för blödning undersöktes i två observationsstudier. Dels intrakraniella blödningar hos 196 765 patienter registrerade i det nationella strokeregistret Riksstroke 1998 – 2009, dels all allvarlig blödning hos samtliga stroke och TIA patienter vid Östersunds sjukhus under perioden 2010 – 2013. Uppgifter om blödning hämtades från patientdataregistret. Den sköterske- och telefonbaserade metoden för bättre riskfaktorkontroll testades i en randomiserad kontrollerad studie som inkluderade alla patienter med stroke och TIA vårdade på Östersunds sjukhus under 2010 – 2013 och som bedömdes kunna delta samt ville delta i en telefonbaserad uppföljning.
– Det är ingen mening att göra små borrhål i hårt ben. Det finns kurser som föreslår ett sådant tillvägagångssätt men min forskning visar att överdrivet tryck inte är bra för benet, säger Michele Stocchero.
Kan orsaka implantatförlust
Implantat är ett sätt återställa bettfunktionen där det saknas tänder. Implantatet integreras i benvävnaden och blir en plattform för denna rekonstruktion av bettet. Men implantatförlust sker. En av orsakerna till det kan vara modifierade borrhål; att man alltså gör mindre borrhål för att uppnå bättre stabilitet. Även om metoden är vanligt så finns det enligt Stoccchero ingen vetenskaplig evidens för denna metodik.
– En bra kirurg kan sätta in ett implantat utan benförlust. Problemet är att många tandläkare sätter en väldigt stark press på benet för att göra implantatet stabilare. Det finns också en trend att sätta in den konstgjorda tanden direkt efter borrning. Det kan leda till implantatförlust och infektioner, säger Michele Stocchero.
Påverkan på käkbenet
Målet för Michele Stoccheros forskning har varit att förstå hur ett modifierat borrprotokoll påverkar käkbenet biologiskt, och vilken effekt det har för patienten.
Avhandlingen består av fyra delstudier: den första är en litteraturöversikt om effekterna av konventionellt respektive modifierat borrprotokoll. I den andra utvärderades resultat av implantat som satts in efter modifierat borrprotokoll. Michele Stocchero har också jämfört den biologiska responsen på respektive metod i levande vävnad. Slutligen studerades belastningens effekter i en datamodell.
– Min avhandling visar att ett stort tryck på benet kan ge stor benförlust i väldigt hårt ben, och att små hål kan göra förlusten större. Man måste göra en noga bedömning utifrån röntgenbilder och undvika högt tryck, särskilt i underkäken som är hårdare, säger Michele Stocchero.
Michele Stocchero vill fortsätta med kliniska studier för att se om faktorer som temperatur vid insättning, eller avståndet mellan ben och implantat, har betydelse för resultatet.
– Skolelever påverkas av sina kamrater på två olika sätt. Dels kan elever bli benägna att göra liknande val som sina kamrater när kamraterna gör ambitiösa studieval och söker ett studieförberedande gymnasieprogram. Men de kan också bli avskräckta från att göra ambitiösa studieval om de har många kamrater som har högre betyg än de själva, säger Erik Rosenqvist, forskare vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.
De här motstridande effekterna tar till viss del ut varandra, men sannolikheten att en elev vill anpassa sig till skolkamraternas gymnasieval är generellt större än att de avskräcks. Med skolkamrater menas här alla som gick 9:an i samma skola samtidigt. Skolkamraternas betydelse för gymnasievalet varierar också mellan olika grupper. Den grupp som verkar vara mest benägen att anpassa sig till sina kamrater är de elever som har medelbetyg.
Flickor påverkas mer
– Flickor tenderar också att bli mer avskräckta av ambitiösa kamrater med höga betyg än pojkar. Det skulle kunna bero på att flickor ställer högre krav på sig själva i skolan och därmed blir mer påverkade när andra presterar bra, säger Erik Rosenqvist.
Studien bygger på statistik över ansökningsregistret till gymnasiet och niondeklassares avgångsbetyg. Här ingår alla som gick ut nian 1998– 2010 i Sverige, och som sökte till ett yrkes- eller studieförberedande gymnasieprogram samma år som de gick ut grundskolan. Nytt för avhandlingen är dels att den bygger på registerdata, och dels att den visar att kamrater alltså kan ha en både anpassande och avskräckande effekt på enskilda elevers studieval. I studien har Erik Rosenqvist kontrollerat för en mängd andra omständigheter som kan påverka gymnasievalet, som föräldrarnas utbildning och inkomst, om eleverna har föräldrar födda i Sverige eller utomlands, och om de bor i ett rikt eller fattigt område.
– Valet till gymnasiet är ett av de viktigaste utbildningsvalen som människor gör i livet. Ett råd till föräldrar skulle därför vara att uppmana sina barn att värja sig från sina kamrater och känna trygghet i sina egna prestationer, säger Erik Rosenqvist.
Det har länge debatterats om sälarnas fiskätande har haft större betydelse än fisket för minskningen av fiskbestånden i Östersjön. Denna debatt har eskalerat till en global nivå, eftersom bevarandeåtgärder för att skydda sälar och fiskätande fåglar har medfört att de ökat i antal.
En ny studie som tar hänsyn till människans påverkan på miljön visar att sälarna inte är det största problemet för det kommersiella fiskbeståndet i utsjön av Östersjön.
– Vi har för närvarande 30 000 gråsälar i Egentliga Östersjön*, men vi skulle kunna ha upp till 100 000 sälar utan att det skulle påverka beståndet av mängden torsk lika mycket som klimatförändringar, övergödning och fiske. Östersjön är mycket känslig för mänsklig påverkan, säger David Costalago, en av forskarna bakom studien och som tidigare forskat vid Stockholms universitet.
Miljöförändringar och fiske har till exempel reducerat torskpopulationen mer än av vad sälarna gjort. Hur mycket fisk sälarna äter påverkas också av faktorer som klimatet och övergödningen.
Prognos till 2098
Forskarna gjorde med datorsimuleringar prognoser som sträcker sig fram till år 2098. I scenarier med högst temperatur och näringstillförsel i Östersjön skadas populationen av torsk men inte av sill och skarpsill. Den högre temperaturen kan också leda till allvarligare effekter av syrebrist av övergödningen och därmed mindre fisk. Mer övergödning i kombination med högre temperaturer kan också leda till mer algblomning med försämrad matkvalitet för fiskarna, vilket gör fiskarna mindre och smalare.
– Vi måste börja fokusera på de största problemen Östersjön står inför vad gäller fiskpopulationerna, som klimatförändringar och övergödning. Vi måste hitta sätt att både säkra fiskarnas intäkter och att garantera bevarandet av fiskbestånden och en bra status för sälbestånden, säger Monika Winder som är professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.
Studien fokuserade på fisk som lever på öppet vatten och kan därför inte säga något om hur sälar påverkar lax, ål, gädda eller vitfisk som lever närmare kusten.
– Vi vill att vår studie ska påverka förvaltning och bevarande. Förvaltningen måste ta hela ekosystemet i beaktning och olika slags miljöpåverkan, inte bara den direkta biologiska interaktionen mellan fisket och sälarna. Ofta grundar sig debatten om sälarnas betydelse på bristfällig förståelse av de komplexa förhållandena mellan rovdjur och byte, säger Monika Winder.
* Egentliga Östersjön är den del av Östersjön som är från Åland i norr till utloppen vid de danska sunden.
Fynden gjordes vid Frälsegården i Gökhem utanför Falköping i en så kallad gånggrift, en kollektivgrav med en stor stenkammare. DNA-spår efter Yersinia pestis, den bakterie som orsakar pest, påträffades i skelett efter mellanneolitiska bönder som bott på platsen för cirka 4 900 år sedan. Bakterien som bland annat startade digerdöden är den dödligaste i människans historia och har kostat miljontals människor livet.
En internationell forskargrupp, med bland annat arkeologer från Göteborgs universitet, har gjort fyndet med hjälp av avancerad DNA-teknik. Upptäckten gjordes av en tvärvetenskaplig forskargrupp från Frankrike, Danmark och Sverige där arkeologerna Kristian Kristiansen och Karl-Göran Sjögren från Göteborgs universitet ingår.
– Att upptäcka en så pass tidig variant i Falköping var helt oväntat eftersom tidigare rön pekat på ett ursprung i Asien. Nu får detta omvärderas, så det är en betydelsefull upptäckt, säger Karl-Göran Sjögren.
Smittans ursprung och spridning spårad
Fyndet i Falköping gör att forskarna också kan ha löst en annan gåta. Det var bara nyligen som man upptäckte att människor i olika regioner i Eurasien smittades av pesten under bronsåldern. Men var och när smittan först dök upp samt hur den spred sig har varit okänt, tills nu. Den variant av pest som nu upptäckts tycks ha gett upphov till alla senare varianter av smittan och tros ha spridits snabbt då pest hittats i ett enormt område från östra Europa till Centralasien, bara ett par hundra år senare.
– Vi tror att den första pesten kan ha uppstått i Tripoljekulturen norr om Svarta havet några hundra år före fyndet i Falköping och sedan spritt sig både mot väst och mot öst samtidigt som den förändrats. Detta kan ha underlättats av bättre kommunikationer genom bland annat oxdragna vagnar som nu började komma i bruk, säger Karl-Göran Sjögren.
Smittade tidiga jordbrukarsamhällen
Genom analyser av molekylära klockor har forskarna upptäckt att olika stammar av pestbakterien spred sig med hög hastighet i Eurasien för mellan 5 000 och 6 000 år sedan. Det matchar exakt en tidsperiod i sydöstra Europa då de första stora befolkningskoncentrationerna uppstod men även kollapsade. Samtidigt gjordes också flera tekniska genombrott som hjulet, dragdjur och metallurgi. Faktorer som till exempel underlättade handelsresor.
– Den snabba spridningen tyder på väl utvecklade kommunikationer och kontakter, som knutit samman grupper över mycket stora områden, Karl-Göran Sjögren.
Baserat på dessa bevis menar forskarna att det därför verkligen var en pandemi av pest som uppstod bland stora befolkningar och som senare fick stora konsekvenser för framtida civilisationer och migrationsmönster.
En pandemi (av grekiska pandemias, ”hela folket”), förr farsot, är en epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar många människor.
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
