I dag finns vattenavvisande alternativ för friluftskläder, som är bättre för miljön. Flera icke-fluorerade ämnen är i dag konkurrenskraftiga alternativ till fluorkemikalier när det gäller vattenavvisning.
– Fram tills nyligen var fluorkemikalier (PFAS) det bästa alternativet för tillverkning av bra och hållbara friluftskläder. Men när trycket på att minska användningen av fluorkemikalier ökade med ny lagstiftning och uppmärksamhet i media såg kemikalietillverkare potentialen i att utveckla bättre alternativ, säger Steffen Schellenberger, en av forskarna bakom studien som bland visar att de flesta konsumenter endast letar efter vattenavvisande egenskaper när de ska köpa friluftskläder, inte fläckavvisande.
Klarar vattenbaserade fläckar
Studien visar också att tyg som har behandlats med icke-fluorerade kemikalier visserligen inte står emot oljebaserade fläckar men däremot vattenbaserade fläckar som apelsinjuice och rött vin.
En del högfluorerade ämnen har i djurförsök visat sig vara reproduktionsstörande och misstänks dessutom vara cancerframkallande. Kemikalier som används i kläder hamnar så småningom i miljön; genom tvätt och avskavning, och inte minst när de slängs. Dessutom tar högfluorerade ämnen väldigt lång tid att bryta ner, de stannar därför kvar i miljön och kan leta sig ner till våra vattentäkter.
Högflourerande kemikalier – vår tids DDT
PFAS (högfluorerade ämnen) är en grupp på över 4 700 kemikalier som är vatten- och smutsavstötande. De används som ytbehandling i många produkter, som kläder, skor, matförpackningar och stekpannor. De finns i brandskum och skidvalla, skönhetsprodukter, möbeltyg och elektronik. Alla PFAS är skapade av människan. De första började användas redan på femtiotalet, men nya användningsområden har gjort att utsläppen accelererat under de senaste decennierna. I djurförsök har redan mycket små mängder PFAS visat sig ge tydliga skador på djurens reproduktionsförmåga, cellfunktioner och hormonsystem. Dessutom är PFAS-ämnen ännu mer svårnedbrytbara än PCB och DDT – mycket tyder på att många PFAS inte bryts ned alls.
Källa: Naturskyddsföreningen
– Fördelen med att använda icke-fluorerade kemikalier i friluftskläder är att de har en lägre miljöpåverkan. Några av de nya metoderna är baserade på biologiskt nedbrytbara kemikalier som, till skillnad från fluorkemikalier, inte stannar kvar i miljön, förklarar Ian Cousins, professor vid Stockholms universitet och medförfattare till artikeln.
Eftersom textil- och klädindustrin står för en fjärdedel av alla kemikalier som produceras globalt kan en minskning av kemikalier göra stor skillnad för såväl människors hälsa som för miljön.
Artikeln:
Highly fluorinated chemicals in functional textiles can be replaced by re-evaluating liquid repellency and end-user requirements. Journal of Cleaner Production.
Kontakt:
Steffen Schellenberger, doktorand vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), Stockholms universitet, steffen.schellenberger@aces.su.se
Städernas sociala och ekonomiska tillväxt ökar snabbt när fler människor flyttar in. Men vad är orsaken? Det beror på vilka individer det är som flyttar till städerna, visar forskare från Linköpings universitet med hjälp av unika svenska registerdata. Forskarnas resultat har publicerats i den ansedda tidskriften Science Advances.
– Resultaten har stor politisk relevans. De visar att migrationen av välutbildade och begåvade personer har betydelse för regionala ojämlikheter. Det är något att beakta om man vill att hela landet ska växa, säger Marc Keuschnigg, docent vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet.
15 procents extra tillväxt
Tidigare forskning har visat att det inte finns något enkelt linjärt samband mellan en orts storlek och olika ekonomiska och sociala indikatorer. En fördubbling av befolkningen leder exempelvis inte till en fördubbling av inkomster, antal patent, antal flyttningar och antal skilsmässor. Istället leder den till en ökning med cirka 115 procent. Detta har kommit att kallas +15 procent-fenomenet och sambandet har observerats på olika kontinenter såväl som i länder på olika utvecklingsnivåer. Resultatet har beskrivits på följande sätt: om man tar vilken person som helst och flyttar den personen till en ort som är dubbelt så stor, så kommer personen att göra 15 procent mer av allt som kan mätas.
Många forskare har försökt förklara +15 procnet-fenomenet. En inflytelserik förklaring är att +15 procnet-fenomenet är ett resultat av en självförstärkande process. I stora städer finns det fler människor att utbyta idéer med och att samarbeta med och detta leder till nya innovationer, nya former av socialt liv och ökad produktivitet. I den här förklaringen står alltså social interaktion mellan människor i centrum. Här produceras vinnare men inga förlorare, vilket innebär att urbaniseringen enbart är positiv för samhället som helhet.
Handlar om utbildning och talang
Forskarna vid Linköpings universitet ville undersöka i vilken utsträckning som +15 procent-fenomenet verkligen har sin orsak i en självförstärkande process.
I Sverige finns unika registerdata som har gjort det möjligt for forskarna att – för första gången – empiriskt testa teorin. Befolkningsregistren innehåller mycket detaljerade uppgifter om bostadsort, utbildning, arbetslivserfarenhet och inkomst för hela svenska befolkningen. De innehåller också resultaten av de IQ-tester män gjorde vid värnpliktsmönstringen. Genom storskaliga dataanalyser har forskarna testat teorin mot uppgifter om 1,29 miljoner svenskfödda män.
Forskarnas resultat visar att sociala interaktioner bara kan förklara omkring hälften av +15 procent- fenomenet. I motsats till existerande förklaringar finner de att skillnader i befolkningskarakteristika väsentligt driver fenomenet. De män som flyttade från mindre orter till större hade exempelvis i genomsnitt 1,8 års längre utbildning och deras IQ var 0,4 standardavvikelser högre än för de som stannade kvar. Den starka ekonomiska tillväxten i många städer är alltså inte, som ofta antagits, enbart resultatet av en självförstärkande process utan beror till betydande del på tillströmningen av välutbildade och begåvade individer från mindre orter.
Kontakt:
Marc Keuschnigg, docent vid Linköpings universitet, marc.keuschnigg@liu.se
Peter Hedström, professor vid Linköpings universitet, peter.hedstrom@liu.se
Artikel:
Urban scaling and the regional divide. Marc Keuschnigg, Selcan Mutgan, Peter Hedström (2019). Science Advances 5: eaav0042
De flesta köttätande dinosaurier använde sina vassa tänder för att skära genom köttet på sina byten men de var troligtvis inte kapabla till att tugga genom ben. Ett undantag återfinns bland de tyrannosaurider som härskade i Nordamerika mot slutet av dinosaurierna herravälde (Tyrannosaurus rex och dess närmaste släktingar).
I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports har forskare från Uppsala universitet studerat tio stora koproliter (fossilt bajs) från Smok wawelski, en toppredator som upptäckts i 210 miljoner år gamla avlagringar i Polen. Smok wawelski var en 5-6 meter lång, tvåbent härskarödla som i grova drag såg ut som en dinosaur, även om det inte är helt klart om det faktiskt var en dinosaurie – eller en föregångare till dem.
Åt ben från växtätare
Tre av koproliterna analyserades med synkrotrontomografi, en typ av skiktröntgen där man använder sig av röntgenstrålar som är tusentals gånger starkare än i en CT-skanner på ett sjukhus. Upp till hälften av varje koprolit visade sig bestå av benbitar från bland annat stora amfibier och dicynodont-ungar (en grupp växtätare). Flertalet krossade sågtänder som förmodligen tillhört djuret som ”lagt korven”, återfanns också i koproliterna. Det tyder på att tänderna krossades mot de hårda födoämnena, svaldes och ersattes av nya på löpande band. Fler bevis på att Smok wawelski tuggade i sig ben återfinns i form av nötta tänder, fossila spyor med benrester och isolerade ben med bitmärken.
Smok wawelski verkar ha haft flera anatomiska drag relaterade till att krossa ben, såsom ett massivt huvud och en kraftig kropp, gemensamt med tyrannosaurierna. Detta trots att de inte var särskilt närbesläktade med varandra och levde mer än 140 miljoner år isär. De liknande födoanpassningarna hos dessa stora köttätare verkar alltså ha uppkommit fristående i början respektive slutet av dinosauriernas herravälde.
Artikel:
Tyrannosaurid-like osteophagy by a Triassic archosaur. Martin Qvarnström, Per E. Ahlberg, Grzegorz Niedźwiedzki (2019) Scientific Reports.
Kontakt:
Martin Qvarnström, doktorand vid institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, martin.qvarnstrom@ebc.uu.se
Grzegorz Niedzwiedzki, forskare vid institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, grzegorz.niedzwiedzki@ebc.uu.se
IT-budgetarna för världens företag har ökat konstant sedan 2015 och trenden är densamma även för verksamheter inom statlig och offentlig sektor. Den främsta anledningen till detta är omställningen med att digitalisera verksamheten. Historiskt sett har IT-chefen, eller CIO (Chief Information Officer), varit den person som lett arbetet med IT- och infrastrukturfrågor. Men i och med att alla organisationer successivt ställer om sitt sätt att arbeta förändras även IT-chefens roll.
– Rollen som CIO ersätts nu alltmer med vad som kallas CDO, Chief Digital Officer, där den senare anses nödvändig för att ta tillvara digitaliseringens fulla potential med särskilt fokus på affärsverksamhet. IT-cheferna har fått släppa kontrollen över omställningen till förmån för CDOs vilket kan leda till konflikter och maktkamp över vilka beslut som ska tas av vem, säger Johan Magnusson, docent vid institutionen för tillämpad IT.
Från specialist till generalist
Å andra sidan, menar Johan Magnusson, behövs fortfarande en IT-ansvarig inom alla större organisationer, så jobbet kommer inte att försvinna. Men den strategiskt viktiga framåtblicken får mer och mer lämnas över till CDOs, likaså en på förhand given plats i organisationens ledningsgrupp och prestigen som kommer med den.
– Efter millennieskiftet stod IT-chefen på topp i organisationerna med stor makt att påverka i vilken riktning organisationerna skulle gå. Men sedan dess har vi sett en minskning i möjligheten att ha inflytande och ta beslut, samtidigt som yrkesrollen gått från specialist till generalist, säger Johan Magnusson.
Johan Magnusson har i sin forskning intervjuat 19 IT-chefer i stora organisationer (fler än 250 anställda) där åtta av de intervjuade arbetade inom offentlig sektor och elva inom privat sektor, samtidigt som olika typer av litteraturstudier genomförts.
Vad som händer i framtiden med den traditionella IT-chefens roll är tydligt, enligt både de chefer som intervjuats i studien och Johan Magnusson.
– Den traditionella IT-chefen har fastnat i ett defensivt arbetssätt som prioriterar besparingar. Digitaliseringen för med sig nya utmaningar, och här har IT-chefen tappat initiativet, varpå man lämnar över den strategiska frågan till andra yrkesroller. Konsekvenserna av denna marginalisering blir en otydlighet gällande ansvar för digitalisering och i förlängningen en bristande digital förmåga för organisationen.
Kontakt:
Johan Magnusson, johan.magnusson@ait.gu.se
Studie:
How the West was Lost: Chief Information Officers and the Battle of Jurisdictional Control
Den nya vårdmodellen visar att man en knapp månad in i vägledd internet-KBT kan hitta patienter där risken är stor att behandlingen inte kommer att hjälpa. Vad testet också vusar är att även dessa patienter kan bli hjälpta om man anpassar deras internet-KBT efter patientens specifika behov och svårigheter med att genomföra behandlingen.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) över internet är en effektiv behandlingsform för en rad problem, såsom depression, paniksyndrom och sömnsvårigheter. De senaste 20 åren har en stor mängd studier uppvisat effekter som är jämförbara med traditionell behandling ansikte mot ansikte, och internet-KBT finns implementerad inom reguljär vård på flera håll i Sverige. Men som med all annan behandling blir inte alla bra, och forskningen har ännu inte kommit fram till hur man redan innan behandlingsstart ska kunna avgöra vem som kommer att ha nytta av den eller inte.
Anpassad behandlingsstrategi
Forskare vid Karolinska Institutet har utvärderat en vårdmodell kallad ”adaptiv behandlingsstrategi” där information om personen några veckor in i behandlingen används för att försöka avgöra vem som kommer att ha nytta av den. Studien omfattade totalt 251 patienter som behandlades med internet-KBT för sömnsvårigheter.
– Resultaten visar att det är möjligt att i fjärde behandlingsveckan med bra träffsäkerhet identifiera vem som kommer att få god effekt av behandlingen och vem som inte kommer att få det. Dessutom minskar risken för en otillräcklig effekt, eftersom de patienter som bedöms vara i behov av det får extra stöd och anpassad behandling, säger Erik Forsell, psykolog och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Efter fyra veckors internet-KBT gjorde forskarna en strukturerad bedömning av den individuella risken för misslyckad behandling med hjälp av frågeformulär och ett algoritmbaserat verktyg.
På basis av detta delades de sedan in i två grupper; lågriskpatienter som ser ut att få god effekt av behandlingen och högriskpatienter som ser ut att få otillräcklig effekt. Den senare gruppen lottades sedan till att antingen fortsätta som vanligt genom resten av behandlingen, eller till att få extra stöd och en anpassad behandling. De som fortsatte som vanligt fick betydligt sämre effekt av sin KBT, medan de som fick anpassad behandling i slutänden hade likvärdiga behandlingsresultat som lågriskpatienterna.
Mot en mer individanpassad psykologisk behandling
Enligt forskarna innebär studien ett första steg i att kunna anpassa internet-KBT, och i förlängningen även traditionell psykologisk behandling, till varje individ, genom att bygga ett strukturerat system för att fånga upp och särskilt hjälpa patienter som inte verkar få nytta av behandlingen.
– Detta hjälper fler patienter och motverkar att de går igenom långa behandlingar utan önskad effekt. I förlängningen kan ett sådant förfarande leda till färre misslyckade behandlingsförsök och kortare tid från insjuknande tills att man ges en effektiv behandling, vilket skulle minska både belastningen för vården och lidandet för individen, säger studiens ansvariga forskare Viktor Kaldo, psykolog och docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Studien:
Proof of concept for an Adaptive Treatment Strategy to prevent failures in Internet-delivered Cognitive Behavior Therapy: a single-blind Randomized Clinical Trial with insomnia patients. Forsell, E., Jernelöv, S., Blom, K., Kraepelien, M., Svanborg, C., Andersson, G., Lindefors, N. & Kaldo, V. American Journal of Psychiatry
Kontakt:
Erik Forsell, psykolog, doktorand, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, erik.forsell@ki.se
Viktor Kaldo, psykolog, docent; Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institute, viktor.kaldo@ki.se
Det menar Andreas Johlander, doktorand vid Institutet för rymdfysik, IRF, och Uppsala universitet, som fokuserat sin forskning på chockvågor i plasma runt jorden.
– Jag har studerat chockvågors struktur och hur joner rör sig genom chocken. Med mätningar från Cluster och framförallt MMS är det möjligt att studera chockvågor i rymden på mycket små skalor, säger Andreas Johlander.
Solen skickar hela tiden ut en vind av plasma som är en gas bestående av laddade partiklar. När den mycket snabba solvinden stöter på ett hinder, som till exempel jordens magnetfält, så bildas det en chockvåg där plasmat plötsligt bromsas in. Sådana chockvågor uppstår på många ställen i universum, bland annat kring supernovor som exploderar och när galaxer kolliderar med varandra.
Chockvågen framför jorden
Chockvågor i rymdplasma är intressanta eftersom de kan accelerera laddade partiklar till mycket höga energier. Chockvågen som uppstår precis framför jorden är den mest lättillgängliga chockvågen i universum och är därför fokus för avhandlingen.
Andreas Johlanders har studerat hur positivt laddade joner kan accelereras vid chockvågor samt hur chockvågor ser ut på detaljnivå. Ett sätt att till exempel förstå hur kosmisk strålning blir till vid chockvågor kring supernovor.
Solvind kan accelereras nära chockvågor
Forskningsresultaten är baserade på data från de europeiska Cluster-satelliterna och de amerikanska MMS-satelliterna. Bland huvudresultaten finns upptäckten att joner från solvinden kan accelereras nära magnetiska strukturer där det finns chockvågor. Och presenterar också de första observationerna av små vågor, eller krusningar, som rör sig längs med ytan på chocken, se tidigare artikel:
Krusningar i rymdchockvågor hjälper oss förstå kosmisk strålning
Avhandlingen:
Ion dynamics and structure of collisionless shocks in space
Kontakt:
Andreas Johlander, doktorand, IRF i Uppsala, andreasj@irfu.se
Annelie Klint Nilsson, informatör, IRF annelie.klint-nilsson@irf.se
Sedan några år tillbaka finns alla kommuner på Facebook och i flera andra sociala medier. De sociala kanalerna gör det snabbt och enkelt att nå ut till medborgarna – samtidigt som de ställer helt nya krav på kommunikatörerna. Livia Norström på Högskolan Väst har under fem år studerat hur svenska kommuner agerar i sociala medier.
– Våra studier visar att kommuner som är framgångsrika i sitt arbete med sociala kanaler också tenderar att ha fler nöjda medborgare när det gäller kommunens tjänster och service. Däremot ser man ingen skillnad när det gäller i vilken utsträckning som medborgarna upplever att de har inflytande i kommunen.
Men att kommunicera via sociala medier skiljer sig stort mot andra kommunikationskanaler. Kommunikatören har aldrig full kontroll över kanalerna eftersom Facebook, Instagram, Twitter med flera ägs av privata aktörer och styrs av algoritmer som ständigt förändras. Det krävs också ett annat förhållningssätt och en annan ton i språket när man kommunicerar via sociala kanaler.
– Kommunernas närvaro i sociala medier skapar nya möjligheter och förväntningar. Många medborgare räknar med att få snabb service och svar från kommunen. Kommunen blir mer transparent och i många fall ger det en bättre dialog och samverkan med medborgarna. Allt detta kan bidra till att öka medborgarnas förtroende för kommunerna, säger Livia Norström.
Kommunikatörer blir kommunens ansikte utåt
– Kommunikatörerna får en ny och mer komplex roll som tjänstemän. De ska hantera och interagera i många olika typer av frågor – allt från politiska beslut och kritik, till krissituationer och rena serviceärenden. Samtidigt ska de balansera mellan att vara en myndighetsutövare och en ”Facebook-kompis” som skapar goda relationer med medborgarna.
Under de fem år som Livia följt kommunikationsarbetet på ett antal svenska kommuner har hon fördjupat sig i den här balansgången och de utmaningar som kommunikatörerna har. Hon har följt hur förhållningssätt och arbetsmetoder har förändrats för sociala medier. En del kommuner lägger mycket energi och resurser på att agera i sociala kanaler, andra använder dem i mycket mindre utsträckning. Oavsett nivå har de utmaningen att hänga med i de nya villkor som teknikutvecklingen och förändrade algoritmer innebär.
– Kommunikatörerna har utvecklat ny kompetens kring de här kommunikationskanalerna. Jag märker också att deras arbete i sociala medier har fått större betydelse för hela organisationen.
Livias forskning är engagemangsbaserad. Det innebär bland annat att fem kommuner inom Fyrbodal har deltagit i workshops där kommunikatörerna har utbytt erfarenheter och utvecklat nya kunskaper tillsammans.
– Deras engagemang och utveckling har varit en viktig del i min forskning. Nu hoppas jag på ett fortsatt nätverkande och att Högskolan Väst tar fram nya kurser som riktar sig till kommunikatörer i den offentliga världen.
Avhandling
Social Media as Sociomaterial Service: On Practicing Public Service Innovation in Municipalities
Kontakt
Livia Norström, livia.norstrom@hv.se
Det är ingen nyhet att jorden generellt har blivit varmare under de senaste decennierna. Det är inte heller någon nyhet att tidsspannet då vi kan åka skridskor eller pimpelfiska i Sverige har krympt. I en ny vetenskaplig studie har Gesa Weyhenmeyer, professor i akvatisk biogeokemi vid Uppsala universitet, tillsammans med internationella forskarkollegor undersökt hur allvarlig situationen är globalt sett.
I sina resultat ser de att uppskattningsvis 35 300 sjöar på norra halvklotet blir permanent isfria om den globala medeltemperaturen ökar med 2 grader. Denna siffra stiger till 230 400 isfria sjöar ifall den globala uppvärmningen når 8 grader.
– Globalt sett är siffran alarmerande då så många som 656 miljoner personer i fler än 50 länder kan komma att påverkas av isfria sjöar vid en global uppvärmning, säger professor Gesa Weyhenmeyer.
Många ekosystem påverkas om isen försvinner
Tillsammans med tio andra forskare från USA, Kanada, England och Tyskland har hon samlat in tusentals isläggnings- och islossningsdata från sjöar fördelade över hela världen och använd dem för modelleringen av världens 117 miljoner sjöar. Många svenska sjöar ingår i databasen.
– I Sverige blir tusentals sjöar helt isfria om uppvärmningen når mer än 3 grader. Vi är vana att Sveriges stora sjöar som Vättern och Vänern inte fryser varje år men isfria sjöar på vintern kan nu alltså bli en allt vanligare syn, konstaterar Gesa Weyhenmeyer.
Det är inte bara det visuella intrycket av våra sjöar som skulle förändras. I de nordiska länderna är en del av den kulturella identiteten också kopplad till snö och is. Pimpelfiske och att kunna åka långfärdsskridskor är uppskattade utomhusaktiviteter.
Dessutom ändras de ekologiska förhållandena om sjöarna inte längre fryser om vintern. Mest påtaglig blir en förlängd växtsäsong med en ökad tillväxt av alger som följd. Även transporten av närsalter och löst organisk kol till sjöarna ökar och kan leda till försämring av vattenkvalitén. Därmed påverkas också kvalitén på råvatten som tas från sjöar och som sedan används som dricksvatten.
Isförhållanden på sjöar har hittills inte lyfts i de globala klimatdiskussionerna men med denna studie visar forskarna att många ekosystemtjänster påverkas när isen försvinner från våra inlandsvatten.
Artikel
Widespread loss of lake ice around the Northern Hemisphere in a warming world, Nature Climate Change
Kontakt
Gesa Weyhenmeyer, Gesa.Weyhenmeyer@ebc.uu.se, 018-471 2711
Maria Wramsten Wilmar, organisationspsykolog vid Göteborgs universitet, menar att med genomtänkta strategier – gärna i skrift – som är gemensamma för hela organisationen, skulle mediearbetet i offentligt finansierade verksamheter bli bättre.
– Om fler är involverade i svar på journalisters frågor kan rapporteringen komma att handla mer om vad som faktiskt hänt än om enskilda personer, säger Maria Wramsten Wilmar.
Offentligt finansierade verksamheter som vård, skola och omsorg är mer utsatta för medias granskning än privata företag. Det är medias uppgift. Men det finns också ofta ett stort allmänintresse i de här verksamheterna. I den alltmer mediala värld vi lever i finns det också behov inom organisationerna att profilera sig och därmed intresse av att synas i media.
– Både medialogik och interna drivkrafter i många offentliga organisationer leder till att rapportering om frågor i skattefinansierade verksamheter får en personfixering.
– Men om målet för båda sidor är att interaktionen blir så bra som möjligt – det vill säga att journalister får bra svar på sina frågor och organisationsföreträdare känner sig rätt återgivna – då är det en fördel om perspektivet flyttas från person till organisation.
Stöd från ledningsgrupp ger bra resultat i media
Genom enkätundersökningar och intervjuer har Maria Wramsten Wilmar kartlagt hur ofta chefer i offentliga verksamheter möter media, hur de reagerar på medias granskningar liksom vilket stöd och vilka strategier de har för möten med media. Resultaten visade att cheferna ofta är i kontakt med journalister och att de flesta agerar på egen hand i de här situationerna.
– De vare sig frågar efter eller förväntar sig stöd från överordnad chef eller en kommunikationsavdelning, säger Maria Wramsten Wilmar.
Samtidigt är stödet från överordnad och den ledningsgrupp man tillhör viktigt. Utan det kan chefer känna sig mindre trygga i mötet med journalisterna, vilket i sin tur kan skapa en rädd organisation. Likaså visar resultaten att de chefer som upplever sig ha fått mycket stöd ifrån den ledningsgrupp de är en del av eller deras kommunikationsavdelning är mer nöjda med hur de porträtteras i media.
Hon drar slutsatsen att om fokus flyttas från representanten till organisationen blir interaktionen bättre.
– Och ta hjälp av den resurs som kommunikationsavdelningarna utgör, säger hon.
Avhandling
Managers in Human Service Organizations and their interaction with the Media – the managers´experiences, Maria Wramsten Wilmar
Kontakt
Maria Wramsten Wilmar, maria.wramsten.wilmar@psy.gu.se, 0703-770576
I Finland profileras arbetssökande utifrån vad de har i sin inkorg. I Italien bestämmer algoritmer vilka som ska få behandling i sjukvården. I Polen sorterar algoritmer arbetslösa. I Danmark identifieras barn som kan behöva extra socialomsorg identifieras av algoritmer.
Automatiserat beslutsfattande används inom allt fler områden. I många fall kan det gynna medborgare, men det finns också risker för orättvis behandling, ökad övervakning och minskad jämlikhet.
Politiker och beslutsfattare har svårt att överblicka såväl användningsområden som syfte med algoritmer som tar automatiserade beslut. Frågor som rör detta diskuteras inom Europaparlamentet. Syftet är att komma fram till gemensamma regler och etiska riktlinjer som kan styra och utvärdera automatiserade system.
Används inom offentlig förvaltning
Rapporten ”Automating Society – Taking Stock of Automated Decision-Making in the EU” riktar uppmärksamhet mot de områden där automatiserat beslutsfattande faktiskt tillämpas. Den innehåller drygt 60 exempel från tolv länder samt en översikt över relevanta aktörer och aktuella politiska debatter. Bakom rapporten står den tyska organisationen AlgorithmWatch samt Bertelsmann Stiftung.
I Sverige har automatiserad beslutsfattande fått genomslag inom offentlig förvaltning. Sedan 2017 har kommuner runt om i landet automatiserat beslutsfattande för försörjningsstöd. Med Trelleborgs kommun i framkant har en algoritm utvecklats som automatisk kopplar uppgifter från Skatteverket med databaser från andra myndigheter. Ett beslut genereras automatiskt och levereras till ”kunden”. Antalet handläggare har reducerats från elva till tre. Samtidigt hävdar Trelleborg att de kunnat sänka antalet personer med försörjningsstöd signifikant, och därmed sänkt kostnaderna även när det gäller försörjningsstöd. Trelleborg har utvecklat algoritmen som ett pilotprojekt och exporterat sin automatiseringsmodell till fjorton andra kommuner som förbereder en introduktion av samma lösning.
Tekniska system som inte kan ställas till svars
Den här typen av automatisering har fått viss publicitet men allmänheten är fortfarande omedveten om att människor ska ersättas av algoritmiskt beslutsfattande som till exempel bestämmer fördelningen av försörjningsstöd. Handläggare ersätts av tekniska system som inte kan ställas till svars när det gäller myndighetsutövande. Projektet strider just nu mot befintlig lagstiftning som förbjuder helt automatiserade beslut i Sverige på kommunnivå. Dessutom bygger beslutsfattandet på att samköra registerdata från olika myndigheter, vilket i Sverige är en ny utveckling utan en bredare offentlig diskussion.
– Sverige och andra nordiska länder har varit exceptionella i att bygga byråkratier baserat på mycket information om sina medborgare. Att dessa olika register nu kan samköras har effekter för medborgarna som kräver en öppen diskussion, säger Anne Kaun, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och en av författarna bakom rapporten.
Tekniken möjliggör helt nya sätt att spåra och förutsäga beteende och attityder baserat på stora datamängder, menar hon.
– När det får konsekvenser för till exempel försörjningsstöd måste samhället vara delaktig i beslutet kring hur vi vill använda tekniska lösningar.
Inkonsekvent hanterande
Rapporten visar för första gången både hur utspritt automatiserat beslutsfattande är och hur varierande och inkonsekventa försöken att hantera dem är. Med hjälp av rapporten kan politiker och medborgare jämföra situationen i olika länder och få ett kritiskt förhållningssätt till sina egna tillvägagångssätt.
Julia Velkova, som är forskare vid Helsingfors Universitet, har också varit med och författat rapporten. Hon framhåller att rapporten visar att vi inte längre kan tänka på problem kring algoritmer och automatiserat beslutsfattande som något som ligger långt borta från oss i Norden.
– Vi lever i en vardag där beslut om välfärd och ekonomi alltmer delegeras till maskiner, ibland i strid mot befintlig lagstiftning eller i strid mot etablerade värderingar kring vad som är rätt och rimligt. Det är därför viktigt att inte bara uppmuntra mer teknisk utveckling kring maskininlärning och automatisering, utan även noga analysera de bredare samhälleliga konsekvenserna och frågor som systemen väcker, säger Julia Velkova.
Rapport
Automating Society – Taking Stock of Automated Decision-Making in the EU
Kontakt
Anne Kaun, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola anne.kaun@sh.se
Julia Velkova, forskare vid Helsingfors Universitet, julia.velkova@sh.se,
– Arbetsförmedlingens funktion och effekter är omdebatterade. Min avhandling visar att offentliga investeringar leder till sänkt arbetslöshet, säger Daniel Fredriksson, nybliven doktor i sociologi vid Sociologiska institutionen och institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Forskningen bygger på uppgifter om hur arbetslösheten mätt i antal procent av den arbetsföra befolkningen hänger ihop med arbetsmarknadspolitiska insatser som arbetsförmedling, utbildningsprogram och offentligt jobbskapande. Det är en av de första studierna som gjort den här typen av analys. De länder som har undersökts är Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Japan, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike.
– Länder som spenderar mer pengar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder tenderar att ha lägre arbetslöshet. Effekten kvarstår även efter att jag har kontrollerat för andra omständigheter som kan påverka arbetslösheten i olika länder, som ekonomins och fackförbundens storlek, lönesättning och arbetsrättslagstiftning, säger Daniel Fredriksson.
Andra insatser får bättre effekt
Arbetsförmedlingen bidrar också indirekt till att öka effekten av andra insatser, som utbildningsprogram och offentligt jobbskapande. Tidigare forskning visar att en hög arbetslöshetsersättning kan ha negativa effekter på arbetslösheten. Studien visar att arbetsförmedlingen, med sin kontrollerande funktion av arbetslösa, bidrar till att minska dessa negativa effekter.
– Men det är inte så enkelt som att bara man ökar utgifterna för arbetsförmedlingen, så kommer arbetslösheten att sjunka per automatik. Det gäller att undersöka vad arbetsförmedlingen kan tillföra för att få ner arbetslösheten för olika grupper på arbetsmarknaden. För att veta exakt vilka åtgärder det är som ger effekt behövs fler studier, säger Daniel Fredriksson.
Avhandling
Studien ”Reducing Unemployment? Examining the Interplay Between Active Labour Market Policies” är en del av avhandlingen ”Enabling employment?: Drivers and outcomes of active labour market policies in comparative perspective”.
Kontakt
Daniel Fredriksson, Sociologiska institutionen och institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet, daniel.fredriksson@sofi.su.se
Fågelinfluensaviruset H5N1 började spridas över världen 2005. Sedan dess har det pågått en diskussion om hur själva smittspridningen går till. Är det genom handel med fjäderfä och produkter, eller sprids viruset med flyttande fåglar?
Vid Linnéuniversitetet har Jonas Waldenström, professor i sjukdomsekologi och Mariëlle van Toor, postdoktor i ekologi, fått 3,5 miljoner kronor av Vetenskapsrådet till projektet ”Fågelinfluensa i Bangladesh: vilda änders roll i smittspridning”. I samarbete med forskare i Bangladesh kommer de samla in och analysera stora mängder data om hur smittspridningen av virus går till. Via flyttande änder utrustade med gps-mottagare som kan ta positionsbestämningar och annan typ av rörelsedata med hög noggrannhet, kan forskarna i realtid se hur fåglarna rör sig.
Änderna får bära en liten gps-mottagare som en ryggsäck med en sele runt bröstet. Gps-mottagaren laddas med hjälp av solceller, och data skickas via mobiltelefonnätet så att änderna alltid kan följas av forskarteamet. Den stora mängden information från änderna ger en detaljerad bild av ändernas liv på vinterkvarten i Bangladesh och under flytten till häckningskvarteren någonstans på den ryska tajgan och tundran.
Forskarna är intresserade av vilka flyttvägar änderna tar, hur snabbt de flyger, vilken tid på dygnet de förflyttar sig, var och hur länge de rastar längs vägen, etc. Denna typ av data kan användas för att skapa modeller för hur flytten egentligen går till. För att förutspå olika riskområden för smittspridning kan sedan epidemiologiska data kopplas till modellerna.
– Den allra senaste tekniken inom telemetri har gett oss nya verktyg för att kunna koppla ihop epidemiologi och flyttfågelekologi, säger Jonas Waldenström. Det är otroligt fascinerande att från en dator i Sverige kunna se hur en and i Bangladesh rör sig. Och data från många änder ger oss möjligheten att undersöka hur högpatogena virus sprids runt om i världen.
I delar av Asien är tamänder en betydande del av ekonomin, särskilt i risodlingsbygder. Bangladesh är ett utvecklingsland präglat av rika vattenmiljöer, risodling och fjäderfäproduktion. Förutom den inhemska faunan och produktionen är Bangladesh också ett viktigt övervintringsområde för vilda änder som häckar i Ryssland. Detta skapar ett epidemiologiskt scenario där vilda änder, tama änder och fjäderfä samexisterar och där kontaktytan dem emellan är stark.
– De två frågor vi vill besvara är dels hur överföringen mellan tama och vilda fåglar ser ut och hur det bidrar till sjukdomsrisk, och dels hur långväga flyttning kan bidra till att virus introduceras i Bangladesh, säger Mariëlle van Toor. Projektet knyter an till ett större projekt där vi arbetar med samma teknik i Sydkorea och Europa. En målsättning för det större projektet är att förstå hur flyttfåglars rörelser kan sprida virus över hela den euroasiatiska kontinenten.
Artikel:
As the Duck Flies—Estimating the Dispersal of Low-Pathogenic Avian Influenza Viruses by Migrating Mallards, Mariëlle van Toor och Jonas Waldenström, Frontiers in Ecology and Evolution
Kontakt:
Jonas Waldenström, professor i sjukdomsekologi, Linnéuniversitetet, jonas.waldenstrom@lnu.se
Mariëlle van Toor, postdoktor i ekologi, Linnéuniversitetet, marielle.vantoor@lnu.se,
Allt fler unga vill korrigera sitt kön. Det är något som de som arbetar i vården märkt tydligt. Bara mottagningen på Karolinska sjukhuset i Stockholm tar idag hand om 200 patienter årligen jämfört med någon enstaka för tjugo år sedan.
– Under flera år har antalet patienter fördubblats. Det är en mycket kraftig ökning. Och utvecklingen är densamma i stora delar av världen. Förra året hade vi fler än 200 patienter och många på kö. Vi hinner inte ta hand om alla, säger Olle Söder, professor i barnmedicin och expert på könskorrigerande åtgärder för unga vid Karolinska sjukhuset i Stockholm.
Maja Lastavica enhetschef för BUP:s regionala specialteam i Lund har samma erfarenhet och berättar att mottagningen i Lund fick in över 80 remisser bara från Skåne.
Flest är mellan 14 och 16 år
De flesta som söker sjukvård för könsbekräftande åtgärder, som behandlingen för att ändra sitt kön kallas, är mellan 14 och 16 år. Men först krävs en utredning av de unga som upplever att de lever i fel kön. Utredningen, som kräver att patienten kommit i puberteten, tar cirka ett år och görs av något av landets sex könsidentitetsteam. Syftet är att undersöka om personen har så kallad könsdysfori eller ”könsidentitetsstörning utan närmare specifikation”. Det är en diagnos som måste ställa innan könsbekräftande behandling kan påbörjas.
Så görs en könsidentitetsutredning för unga
För att få genomgå könsbekräftande behandling krävs en könsdysforidiagnos. Diagnosen ställs av specialiserade könsutredningsteam. För att komma i kontakt med något av de sex team som finns i Sverige behövs en remiss från barnläkare, ungdomsmottagning eller barnpsykiatriker i öppenvård (BUP).
Utredningen är omfattande och tar minst ett år. Syftet är att den som väljer att korrigera sitt kön ska vara övertygad om att den gör rätt val.
När utredningen är klar går patienten vidare till barnendokrinolog vid barnklinik som utför de könsbekräftande åtgärder som patient och läkare kommer överens om. För juridiskt könsbyte (byte av personnummer) och operativa ingrepp i könsorganen krävs att patienten är myndig (18 år). Hormonbehandling kan ske före 18 års ålder. Om patienten hunnit fylla 18 år när utredningen pågår går patienten istället till en vuxenmottagning som behandlar personer med könsdysfori.
Det vanligaste är att personer som är födda fysiskt som flickor söker vård för könsbekräftande behandling. Varför det är så vet man inte.
– Eftersom kroppen förändras tydligare för flickor i samband med puberteten, genom att de får mens och att brösten utvecklas, kan det bli svårare för flickor som upplever att de har fel kön än för pojkar i samma situation, spekulerar Maja Lastavica.
Olika grupper av patienter
Både hon och Olle Söder beskriver olika grupper bland patienterna de möter. Den största gruppen är de som alltid upplevt att de har levt i fel i kön.
– Omkring två tredjedelar kan berätta att de har haft känslan av att vara i fel kropp så länge de kan minnas. De här barnen har tidigt visat ett beteende som motsvarar det motsatta könets beteende – det som de sedan kommer att säga att de vill ha. Föräldrarna säger ofta att: ”vår biologiska pojke har alltid sökt sig till flickorna” eller ”vår biologiska flicka har aldrig velat ha klänning”, säger Olle Söder.
En mindre grupp är de som i början av puberteten plötsligt känner att de har fel kön.
– De vaknar upp en morgon och upplever att något inte stämmer, det här är fel kropp. De har inte haft någon sådan tanke innan. Det är mycket märkligt att det kommer så plötsligt, säger Olle Söder.
Dessutom finns det en ny grupp av patienter som förbryllar forskarna både i Sverige och utomlands. Det är de unga som också har neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och autism. I många fall har de utvecklat psykisk ohälsa och är antagligen de unga som mår allra sämst bland dem som söker hjälp för att utreda sin könsidentitet.
– Dessa patienter är svårare att förstå sig på och vi är väldigt frågande till varför de har blivit fler. Många lider också av ångest och depressioner. Kanske beror det på att det är svårare för dem att tänka runt, och acceptera, upplevelsen av att vara född i fel kön. Jag tror också att förändringar i kroppen kan vara svårare för de här patienterna att förstå. De behöver en särskild typ av stöd och det borde finnas en egen plats för dem i vården, säger Maja Lastavica.
I forskningen räknar man med att de utgör cirka 30 procent av alla som söker hjälp för könsdysfori. Men Olle Söders erfarenhet är att de är fler.
– Den neuropsykiatriska diagnosen behöver inte vara känd innan de kommer till oss, men vårt psykteam kan se att det finns tecken på sådan sjukdom och att patienterna behöver vidare utredning. Det är lång väntetid för att påbörja en sådan utredning och den tar lång tid att genomgå. Men på vilket sätt deras neuropsykiatriska diagnos hör ihop med könsdysfori vet vi inte. Det går inte att få svar på via en neuropsykiatrisk utredning.
Få ångrar sig
Det är ovanligt att den som genomgått en könskorrigering ändrar sig enligt Olle Söder och Maja Lastavica. Siffror från Socialstyrelsen bekräftar den bilden. Mellan 1960 och 2010 ändrade 689 vuxna sin könstillhörighet. Av dem ångrade sig 15 personer och bad att få korrigera tillbaka till ursprungskönet. Det är också ovanligt att unga som påbörjat en könsidentitetsutredning avbryter den. Bland de få som hoppar av är de flesta pojkar som under utredningens gång upptäcker att de är homosexuella och inte transpersoner.
Varför är det då så många fler unga som vill korrigera sitt kön? Ingen vet men en förklaring som både Maja Lastavica och Olle Söder framhåller är att samhället blivit mer tillåtande.
– De få fall vi hade på 80-talet var alltid förknippade med stora sociala och psykiska problem som självskadebeteende, prostitution, drogmissbruk, självmordsförsök och ofta var de utkastade från hemmet. Typfallet i dag är en person med ett stort lidande men som har stöd av omgivningen och sina föräldrar. De säger att de alltid känt sig som det andra könet och ofta har de bett sina klasskamrater att kalla dem ett namn som passar det kön de upplever att de är. Jag frågar alltid om de då blivit mobbade eller trakasserade men det har de aldrig blivit, säger Olle Söder.
En annan bidragande orsak till det ökade antalet som vill korrigera sitt kön kan vara ändrade rutiner i vården. I Skåne har åldersgränsen på 16 år för att påbörja en könsidentitetsutredning tagits bort. Enda kravet är att puberteten ska ha startat.
Könsbekräftande behandling
Enligt RFSL är könsbekräftande behandling den numera etablerade termen för det som tidigare benämndes som ”könsbyte” eller “könskorrigering”.
Läs mer om könsbekräftande behandling här.
Okänd biologin för könsidentiteten
Varför människor föds i ett kön de känner att de inte tillhör är en fråga som idag saknar svar.
– Vi kan bara spekulera om orsakerna, säger Olle Söder. Än så länge är grundbiologin okänd för hur könsidentiteten skapas, men jag är övertygad om att könsidentiteten är en fundamental biologisk egenskap hos människan.
Han hoppas att hjärnforskningen så småningom ska ge svar. Det pågår forskning som studerar hur könsidentitet och hjärnfunktioner hör ihop, men innan de sambanden är klarlagda är det kroppen som står i centrum för behandlingen.
– Eftersom vi inte vet var i hjärnan könsidentiteten har sitt säte innebär det att behandlingen därför blir ett försök att behandla symptom. Tills frågan om hur könsidentitet skapas kommer vi att fortsätta att korrigera kroppen men i framtiden är det kanske hjärnan som behandlas.
Så definieras kön biologiskt
Den biologiska definitionen av kön är att den som producerar ägg är en hona och den som producerar spermier är en hanne. I verkligheten är kön betydligt mer flexibelt än våra kulturella föreställningar förespeglar – kön som tvådelat och varandras motsatser.
– Det finns djur som byter kön och som producerar ägg i vissa stadier och spermier i andra stadier och det finns de som producerar både ägg och spermier. Det finns djur som har sex både med samma kön och med det andra könet. Det finns fiskar som kan byta kön fram och tillbaka och det finns insekter där halva individen har hanligt utseende och halva har honlig utseende. Det som biologin visar är snarare att kön är högst flexibelt, säger Malin Ah-King, evolutionsbiolog och docent i genusvetenskap vid Stockholms universitet.
Med hjälp av dna-tester på avkomman har forskarna också kunnat konstatera att även om djuren lever i par av hanne och hona så är det inte ovanligt att honorna parar sig med flera hannar. Till exempel lever 90 procent av fågelarterna i sociala par och ändå parar sig honor ofta med flera olika hannar.
”Kön är inte strikt tvådelat utan snarare ett spektrum”
– Det finns variation bland djur och det finns variation bland människor. Det finns olika typer av kromosomuppsättningar och hormonnivåer så jag menar att kön är dynamiskt och inte strikt tvådelat utan snarare ett spektrum. Dessutom är det skilt från könsidentitet eftersom det kön man känner sig som kan vara annorlunda än det biologiska kön man har blivit kategoriserad som.
Olika apor har genom åren fått stå modell för människans ursprungliga beteende, säger Malin Ah-King. I den tidiga apforskningen användes babianer som modell för människans evolution. I de samhällena är hannarna aggressiva och dominerarar. Det stämmer även in på schimpanserna som senare varit modell för människan eftersom de är våra närmaste släktingar.
– Men lika nära släkt med oss är bonobon och deras beteenden – låg aggressionsnivå, starka sociala band mellan honor och omfattande sexuella beteende – ger alternativa möjligheter för vad som kan ses som det ursprungligt mänskliga, säger Malin Ah-King.
Vi väljer våra normer
Eftersom det finns så stor variation bland djur går det att hitta exempel på många olika sexuella beteenden och sätt att fortplanta sig på. Djuren kan därför inte stå modell för vår moral eller hur vi ska leva.
– Vilka normer vi människor ska leva efter är något som vi måste göra upp med varandra om.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Vi har en tendens att vara oeniga i många frågor. Många gånger är oenighet ett tecken på att åtminstone ena parten har gjort sig skyldig till någon form av misstag. Enligt en populär uppfattning inom modern kunskapsteori gör oenighet i en viss fråga (särskilt om den är djupgående och utbredd) att den egna åsikten blir mindre välgrundad. Det gäller inte minst i kontroversiella frågor inom politik, ekonomi, konst, religion och moral – frågor där det ofta saknas konsensus även bland de som är experter.
I en ny avhandling i praktisk filosofi argumenterar doktorand Marco Tiozzo istället för att oenighet inte alls behöver ha den effekten på våra trosföreställningar.
– Det är möjligt att ha välgrundade åsikter och kanske till och med kunskap, även i frågor där vi finner den här typen av oenighet. Vad som avgör om en åsikt är välgrundad eller inte har mer att göra med hur väl förankrad den är i evidensen, än i vilken utsträckning den är föremål för oenighet.
Alla tycker inte lika – även med mycket kunskap
I avhandlingen fokuserar Marco Tiozzo på oenighet i moralfrågor, men resultatet kan gå att generalisera även till att andra frågor.
– Denna ingång till oenighet kan vid en första anblick verka dogmatisk. Vi har många gånger goda skäl att ta våra meningsmotståndare på allvar, men den position jag försvarar i avhandlingen är mer nyanserad än så. Oenighet bör få oss att bli mindre säkra på om våra åsikter är rimliga, men våra åsikter inte behöver bli mindre välgrundade för den sakens skull. Detta kan i sin tur tyckas vara detsamma som att uppmuntra till att inta en osammanhängande position i dessa frågor, men jag ser inte detta som ett oöverstigligt problem för möjligheten till välgrundade trosföreställningar eller kunskap.
Det kan tyckas som att oenighet utesluter möjligheten av kunskap i vissa frågor, menar Marco Tiozzo. Exempelvis har det föreslagits att så kallade ”alternativa fakta” motiverar skepticism.
– Om mina argument är rimliga är det inte fullt så enkelt att dra långtgående slutsatser om skepticism eller relativism utifrån observationer av oenighet.
Avhandling:
Moral Disagreement and the Significance of Higher-Order Evidence
Kontakt:
Marco Tiozzo, marco.tiozzo@gu.se
Diana Rubene och hennes kollegor på SLU forskar inom ett relativt nytt område – hur fåglar använder kemiska signaler som växter sänder ut. Det finns bara enstaka studier sedan tidigare, bland annat har en forskargrupp från Netherlands Institute of Ecology visat att talgoxar kan känna på doften om det finns larver i ett träd.
Hur fåglar använder luktsinnet är ekologiskt intressant, men har också praktisk betydelse eftersom jordbruksfåglar äter både skadeinsekter och deras naturliga fiender.
Studerar åkerns fåglar
Forskarna på SLU ville undersöka vilken roll växtdofter har för samspelet mellan fåglar, grödor och insekter i odlingslandskapet. För att studera det satte de ut skålar med mat i åkerkanter utanför Uppsala. Ibland kunde fåglarna välja mellan tre skålar med synlig mat (syrsor och mjölmask), varav en dessutom innehöll en doft som växter sänder ut när de angrips till exempel av bladlöss (metylsalicylat). Ibland var maten dold, men även då var en skål försedd med växtdoften. Forskarna bevakade skålarna med kamera för att se vilken som först skulle besökas av fåglar.
– Både när maten var synlig och när den var dold gick de först till den skål som också innehöll doft, berättar Diana Rubene, forskare på institutionen för växtproduktionsekologi.
Doften som forskarna använde utsöndras av till exempel korn och vete när de angrips av bladlöss. De stora fåglar som ingår i studien – olika kråkfåglar och trastar – äter inte bladlöss men däremot äter de större insekter som äter bladlöss, till exempel spindlar och jordlöpare. Det verkar som om fåglar använder doften som en signal på att deras mat också kan finnas där.
– Att lukten var viktig när maten inte syntes är intressant, men mest överraskade blev vi av att lukten spelade en stor roll även när det fanns synlig mat. Vi hade gissat att när fåglarna såg att det var mat i alla skålar så skulle doften inte spela någon roll, säger Diana Rubene.
En av matskålarna i försöket innehöll citrondoft för att kunna utesluta att fåglar dras till vilken doft som helst. Men den doften verkade fåglarna inte bry sig om.
– Det vi har registrerat är vilken skål fåglarna kom till först. Sedan åt de givetvis upp all mat som fanns där. De är ju smarta, säger Diana Rubene.
Fåglar både hjälper och stjälper i jordbruket
Forskarna testade också vad fåglarna föredrog om de fick välja mellan att använda enbart syn eller enbart doft – synliga plastspindlar och en tom skål med bara doft. Då valde de låtsasmaten i första hand. Det verkar ju också vara det bästa om man ska satsa på ett säkert kort – även om det i just det här försöket måste ha varit en besvikelse för fåglarna.
Dessa vanliga fåglar är viktiga för det ekologiska samspelet i jordbrukslandskapet. Att de äter upp bladlössens fiender kan påverka hur väl den biologiska bekämpningen fungerar på åkern. Men de äter också upp olika typer av skadeinsekter. Fåglarnas närvaro kan alltså från människans synvinkel vara både bra och dålig för jordbruket.
– Den här kunskapen gör att vi kan förstå fåglarna bättre och hur de påverkar jordbruk och biologisk bekämpning. Men det krävs mer forskning innan vi har den fulla bilden, säger Diana Rubene.
Artikel
Disentangling olfactory and visual information used by field foraging birds, Ecology and Evolution. Diana Rubene, Malin Leidefors, Velemir Ninkovic, Sönke Eggers, Matthew Low.
Kontakt
Diana Rubene, forskare, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, diana.rubene@slu.se
Fakta om fåglar och deras luktsinne
- Fåglar ansågs länge ha ett dåligt utvecklat luktsinne och det började inte studeras på allvar förrän under 1950-talet.
- De första fåglarna som blev kända för att ha väldigt bra luktsinne var albatrosser, amerikanska gamar, oljefåglar och kivin.
- Luktsinnet är särskilt välutvecklat hos havsfåglar (Procellariiformes). De söker upp födorika områden i havet med hjälp av doften av dimetylsulfid (DMS) och kan lukta sig hem till sina kolonier och egna bon på natten.
- Den senaste forskningen fokuserar på fåglars förmåga att upptäcka och undvika lukten av rovdjur och betydelsen av växters doftsignaler för insektsätande fåglar.
- Det är helt klart att luktsinnet är viktigt för fåglar på många sätt, men utforskandet av dess betydelse är ännu i sin linda.
– Att utveckla material med nya funktioner och förbättrad prestanda kräver innovativa insatser inom material- och mekanikforskningen, säger Mahmoud Mousavi, universitetslektor i maskinteknik.
I ett nystartat forskningsprojekt vid Karlstads universitet undersöker och sammanför hans forskargrupp de två begreppen ”metamaterial” och ”defekthantering” i en innovativ kombination. Syftet är att ge nya perspektiv och verktyg i syfte att optimera material med hjälp av strukturell design.
Metamaterial är material med konstruerad intern struktur; artificiella material med egenskaper som inte finns i naturen. I stället för traditionella kemitekniska metoder används strukturell design för att uppnå unika egenskaper. Det ökade intresset för dessa material understryker behovet av kontinuummodeller för design och analys. Nya genombrott inom 3D-utskrift öppnar möjligheter att framställa metamaterialen.
Skapade defekter för att förbättra materialegenskaper
Tanken med defekthantering är att avsiktligt skapa strukturella defekter för att förbättra utvalda materialegenskaper. För att uppnå hållbar tillväxt kan både perfektion och ofullkomlighet i designen av framtida material komma till nytta. Konceptet som sådant har redan blivit realiserat i form av metaytor för att förbättra ytors optiska egenskaper. I detta sammanhang utmanas den traditionella synen att alltid eftersträva perfekta material.
– I ett bredare perspektiv kan med andra ord både perfektion och ofullkomlighet bidra. I detta projekt implementerar vi idén om defekthantering på metamaterialens mekaniska egenskaper.
För att kunna konstruera ett komplext defektsystem med önskade egenskaper kommer en kontinuummodell av ett metamaterial med ett system av defekter att utvecklas. En sådan modell kommer att göra defekthantering möjlig.
– Kunskapen som genereras av detta projekt kommer att ge oss möjligheten att inkludera både perfektion och imperfektion som designparametrar för att åstadkomma metamaterial med önskade egenskaper, säger Mahmoud Mousavi.
Forskningsanslaget från Vetenskapsrådet möjliggör forskning i fyra år, förhoppningen är också att knyta en doktorand till projektet.
Kontakt:
Mahmoud Mousavi, universitetslektor i maskinteknik, Karlstads universitet mahmoud.mousavi@kau.se
