– En minskning av antalet kvinnor som opereras för godartade äggstocksförändringar kan leda till att färre kvinnor drabbas av kirurgiska komplikationer, ibland mycket allvarliga, och medföljande obehag. Dessutom skulle sjukvårdskostnaderna minska, säger Lil Valentin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Risker vid operation
Många olika sorters tumörer kan uppstå i äggstockarna. De allra flesta är godartade. Vanligast är vätskefyllda blåsor, så kallade cystor, men tumörer bestående endast av fast vävnad, så kallade knutor, kan också bildas.
I en studie har forskare följt närmare 2 000 kvinnor för att se hur godartade förändringar i äggstockarna utvecklas om de inte behandlas.
Lil Valentin, som lett studien, har sedan slutet av 1990-talet tillsammans med kollegor från bland annat Belgien, forskat kring hur man inom sjukvården ska kunna skilja mellan godartade och elakartade cystor och knutor i äggstockarna för att undvika onödiga kirurgiska ingrepp.
Kirurgin vid behandling av äggstocksförändringar innebär risk för komplikationer och besvärande sidoeffekter, som kan påverka livskvaliteten negativt. Till exempel kan det bildas sammanväxningar som kan leda till tarmvred eller kronisk smärta, och för kvinnor i fertil ålder finns risk för fertilitetsproblem, berättar Lil Valentin.
– I vården rekommenderas fortfarande mycket ofta operation vid äggstocksförändringar som bedömts vara godartade. Det beror på att man antar att det finns risk för komplikationer som torsion, det vill säga att äggstocken snurrar sig så att blodförsörjningen stryps, eller för att en cysta spricker. Vår studie visar att uppföljning av godartade förändringar i äggstockarna med ultraljud i stället för att operera inte leder till ökade risker för följdsjukdomar. Snarare tvärtom eftersom vi undviker kirurgiska ingrepp som i sig ökar risken för komplikationer.
Regelbunden övervakning ett alternativ till operation
Bilddiagnostik som ultraljud, datortomografi och magnetröntgen, MR, används allt mer i vården och det blir allt vanligare att man av en slump hittar förändringar i äggstockarna hos kvinnor utan gynekologiska besvär.
Alternativ till operation är så kallad aktiv exspektans, watchful waiting på engelska, vilket innebär regelbunden övervakning av sjukdomsprocessen. I studien har man genom regelbundna ultraljudskontroller övervakat storlek och utseende på godartade förändringar. Ofta försvann cystorna av sig själv och det behövdes ingen behandling.
– Med ultraljud kan man oerhört säkert avgöra om en förändring i äggstocken är elakartad eller godartad, men det kräver kompetens och erfarenhet, säger Lil Valentin.
– För att mäta risken har vi under två år tittat på vad som händer patienterna över tid. Studien är gjord vid flera sjukhus i Europa och USA där många olika läkare har olika kompetensnivåer, vilket betyder att vi kan generalisera resultaten.
Liten risk för maligna tumörer
Var femte kvinna hade förändringar som försvann av sig själv. 16 procent genomgick en operation, och vanligaste orsaken var smärta eller obehag och att patienten själv önskade operationen. Endast sju kvinnor, 0,4 procent, diagnostiserades med äggstockscancer.
– Resultaten talar för att risken för malignitet, det vill säga elakartad tumör, och akuta komplikationer är mycket liten. I stället för att operera patienter med slumpvis upptäckta äggstocksförändringar som bedömts vara godartade, bör man inom vården som alternativ följa upp dessa med ultraljudsundersökningar.
Kontakt: Lil Valentin, seniorprofessor i obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, lil.valentin@med.lu.se
Thwaites glaciär i västra Antarktis kallas för ”Domedagsglaciären” eftersom en del forskare hävdat att klimatkatastrofen kommer att börja med att denna glaciärtunga ger vika. Thwaites är en av jordens största glaciärer och ger den sig av försvinner en stor del av västantarktiska halvöns is, vilket skulle leda till tre meters havsytehöjning.
Glaciären Thwaites är obefolkad
Thwaites Glacier är en glaciär i Antarktis. Den ligger i Västantarktis. Inget land gör anspråk på området. Thwaites Glacier ligger 299 meter över havet. Terrängen runt Thwaites Glacier är kuperad och den högsta punkten är 472 meter över havet. Trakten är obefolkad och det finns inga samhällen i närheten.
– Vi är de första i världen som kommit in under Thwaites glaciär och vår undervattensfarkost Ran kom ut igen med massa spännande data från undersidan av isen, säger Anna Wåhlin, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.
Genomfört unika mätningar
Forskarna har bland annat kunnat mäta strömmar, temperatur och kemiska egenskaper, som till exempel koldioxidhalt. Ett av vattenproverna ska även analyseras för DNA. Det görs av Anna Wåhlins forskarkollega Thomas Dahlgren.
– DNA-analyser ger oss information om djurlivet under glaciären, vilket i sin tur berättar hur länge den legat där, det vill säga hur känslig den är för klimatförändringar, säger Thomas Dahlgren, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.
Rans simtur varade i totalt 13 timmar. Under de timmarna genomförde undervattensfarkosten en undersökning av botten utanför glaciären, samt mätte de havsströmmar som gick in under glaciären. Ran tog sig också in en kilometer under glaciären för att mäta havsströmmarna där inne.
– Vi var lite nervösa innan vi fick upp henne eftersom det hade flutit in en hel del driv-is i upptagningsområdet. Men vi lyckades som tur var få kontakt med Ran utan problem och kunde skicka en ny position för uppstigning, där det var öppet vatten. Stämningen ombord är nu väldigt upprymd. Det här en väldigt spännande expedition!
Studerar otillgängliga miljöer
Genom undervattensfarkosten är det möjligt att detaljerat studera havsbotten på stora djup och under 500 meter tjocka istäcken. Det här är miljöer som tidigare varit otillgängliga för forskarna.
Sju meter långa undervattensfarkosten Ran är obemannad. Förutom i Sverige finns en liknande typ av farkost bara i Storbritannien och Australien. Ran kan förses med en rad olika sensorer för att göra det möjligt att kartera och undersöka marina miljöer. Genom sådana studier kan forskarna följa klimatets utveckling tusentals år tillbaka.
Fotnot:
Farkosten Ran är en del av nationell forskningsinfrastruktur och kan användas av alla forskare i Sverige. Ran är en specialutrustad Hugin AUV som har byggts av det norska företaget Kongsberg. Infrastrukturen finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Projektet har genomförts i samarbete med Chalmers och Stockholms universitet.
Kontakt:
Thomas Dahlgren, forskare vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet, thomas.dahlgren@marine.gu.se
Förhoppningsvis kan kunskapen bidra till att lösa ett problem som kostar många miljarder varje år, menar Johan Hektors vid Lunds tekniska universitet, som nu doktorerar inom hållfasthetslära.
Avhandlingen berättar om de elakartade morrhåren på mikronivå. Och varnar för ökade problem med whiskers i framtiden eftersom elektronikkomponenter blir allt vanligare och mindre.
Fakta/Whiskers
Fenomenet observerades för första gången strax efter andra världskriget. Whiskers påträffades i radioutrustningar med lödningar av tenn. En blandning av bly och tenn fixade problemet fram till början av 2000-talet, då blyet förbjöds av miljöhänsyn.
På NASA:s hemsida finns åtta uppräknade satelliter som har slutat att fungera på grund av whiskers. Toyota-modeller med sensorer för acceleration har också drabbats. Whiskers slår ut pacemakers och andra medicintekniska produkter, datorer och mobiltelefoner. I USA har flera kärnkraftverk fått driftstopp. Forskare i framförallt USA, Kina, Japan och Sydkorea lägger stora resurser på att lösa problemet.
Det såldes konsumentelektronik för 319 miljarder dollar 2017, enligt The CEA (Consumer Electronics Association). Elva procent av undersökta komponenter hade whiskers.
– Om det är ett ungefärligt riktmärke förekommer whiskers i elektronik för 35 miljarder dollar bara från år 2017. Dessa siffror gäller konsumentelektronik, sen tillkommer alla övriga sektorer som satelliter och kärnkraftverk. Man kan nog med säkerhet säga att whiskers orsakar problem för många miljarder kronor.
Fina morrhår växer fram
Syftet med den här studien är att ta ett steg till, närmare målet att slutligen raka bort alla morrhår. Detta genom en grundläggande forskning om varför de bildas.
– I gränsskiktet mellan metallerna går sex kopparatomer och fem tennatomer samman och bildar ett nytt ämne. Då sker en volymförändring i tennskiktet och spänningar får fina morrhår att börjar växa, några hundradelar av bredden av ett hårstrå men flera millimeter långa, säger Johan Hektor.
På mikroskopbilden syns whiskers som växer från en kopparskiva belagd med ett tunt lager av tenn. Bild: Johan Hektor, Lunds Tekniska Högskola
Om ett morrhår nuddar vid ett annat tar strömmen vägen via de nybildade bryggorna med kortslutning som följd.
Forskningen har länge anat vad som driver på processen. Johan Hektor kommer med de experimentella bevisen på att whiskers växer på grund av spänningsskillnader i tennlagret.
Belyste morrhåren med synkrotont ljus
Johan Hektor har använt synkrotonljuskällan vid European Synchrotron Radiation Facility (ESRF) i Grenoble och belyst tenn-whiskers i sin omgivning av tenn och koppar.
– Största nyheten med våra experiment är att vi har byggt upp en tredimensionell bild av hur mikrostrukturen ser ut, var atomerna befinner sig i olika skeden när whiskers växer fram.
Tack vare den teknologiska utvecklingen inom det militära området är det idag möjligt att fjärrstyra våldsinsatser med hjälp av obemannade farkoster. Det har gjort att en stor del av västvärldens militära organisationer har centraliserat sina operativa verksamheter, vilket också innebär att det militära våldet har byråkratiserats.
Tidigare har forskningen av byråkratiseringen av militärt våld begränsats till studier av militära doktriner och fältstudier. Men den operativa nivån, där de flesta beslut tas om hur och när våld ska användas, har fram tills nu varit outforskad.
I en avhandling vid Göteborgs universitet har doktoranden och före detta militären Anders Malm har undersökt vad det är som formar byråkratiseringen av våld inom Försvarsmaktens operativa verksamhet. Han har genomfört deltagande observation och intervjuer med närmare 40 personer i både skarp verksamhet och under militära övningar. Merparten av personerna som intervjuats är stabsofficerare.
Att arbeta våld är att att arbeta med beslutsunderlag
– Byråkratiseringen av våld hänger dels ihop med en militär konsensuskultur som styr hur chefsföredragningar utförs. Men den är också kopplad till förberedelsearbete och beslutsunderlag – att arbeta med våld har blivit detsamma som att arbeta med Excellistor, Powerpoints och processer. Sammantaget innebär det att högre chefer sällan ställs inför några riktiga moraliska dilemman när det gäller våldsutövning eftersom våldet inte syns bland alla listor och färggranna diagram, säger Anders Malm.
Försvarsmaktens verksamhet liknar alltså till stor del annan myndighetsutövning och företagsledning i Sverige som influerats av så kallad New Public Management. Därmed är dagens operativa militära våldsanvändning process- och styrelsearbete mer än något annat.
Stabsofficerare ser sig som byråkrater, inte våldsutövare
– Min forskning visar att den här byråkratiseringen är så pass genomgående att det inte är ovanligt att stabsofficerare inte ser sig själva som utövare av militärt våld, utan som byråkrater.
Anders Malm har också undersökt om byråkratiseringen av våld på något sätt har påverkat synen på den maskulina identiteten inom det militära.
– Militärt våld har länge varit förknippat med normer som styrka, mod, initiativrikt och känslokallt agerande. Men min undersökning visar att de normer som förekommer idag snarare är rationalitet, logik, process- och konsensusideal.
Lätt att sjunka in i en bekvämlighetszon
Anders Malm har själv ett förflutet inom Försvarsmakten. Det är en organisation där den operativa nivån fram till nu varit avskärmad från allmän insyn men som blivit analyserad i och med hans avhandling, och han är lite förvånad över resultaten.
– Det var så lätt att sjunka in i en bekvämlighetszon där vi inte såg våld som en effekt av vårt arbete. Byråkratisering distanserar – fienden förminskas och kanske till och med utraderas som en mänsklig referenspunkt i det operativa arbetet. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att våld och våldsanvändning diskuteras på ett lite djupare plan, under till exempel utbildningen av nya officerare, säger Anders Malm.
Kontakt:
Anders Malm, före detta militär och doktorand vid Göteborgs universitet, anders.malm@gu.se
Det finns mycket kunskap om hur vi med enkla medel kan förbättra förutsättningarna för att äldre ska röra sig mer, som inte tillämpas i tillräckligt stor utsträckning idag.
– Vi vill nu ge konkreta råd till beslutsfattare om hur man kan anpassa till exempel städer för att öka möjligheterna att vara fysisk aktiv. Ett exempel är att signalen för att gå över bevakade övergångsställen skulle kunna var längre, och på så vis främja mer fysisk aktivitet. Många äldre hinner inte över gatan under grön gubbe, och då kan det bli så att man drar sig för att promenera, säger Carl-Johan Boraxbekk, professor vid Umeå universitet.
Evidensbaserade råd
Som enda forskare från Sverige var han med i den internationella expertgrupp som arbetade med att ta fram evidensbaserad konsensus gällande fysisk aktivitet och åldrande. Gruppen, som samlades i november 2018 i Danmark, bestod av 26 forskare från nio länder,
Syftet var bland annat att ge rekommendationer till världens regeringar för att anpassa samhället och möjliggöra fysisk aktivitet för den växande åldrande befolkningen.
– Det är såklart hedrande att den forskning jag bedrivit på Umeå universitet, på Cedar och inom ramen för UFBI (Umeå center for Functional Brain Imaging), har fått sådant internationellt genomslag så att jag får vara med och bidra till detta, säger Carl-Johan Boraxbekk.
Rekommendationerna sprids till beslutsfattare
Forskarna som samlades representerade bland annat medicin, kognitiv neurovetenskap, psykologi, fysiologi, epidemiologi och sociologi. Rekommendationerna sprids nu inte bara till andra forskare, utan till beslutsfattare runt om i världen för att på så sätt försöka förbättra hälsan för vår växande åldrande befolkning, samt skapa möjligheter till fysisk aktivitet under åldrandet.
– Det var en intressant process att mötas från olika discipliner och skapa dessa statements genom presentationer och diskussioner. Det är inte så ofta som man försöker att inkludera så många olika perspektiv i dessa frågor, säger Carl-Johan Boraxbekk.
Sju rekommendationer till världens regeringar och beslutsfattare:
1) Äldre bör vara fysiskt aktiva under hela livet.
Det är viktigt att kommuner, intressegrupper, myndigheter, forskningsinstitut och andra aktörer initierar gemensamma ansträngningar för att främja livslång fysisk aktivitet så att de äldre behåller sin fysiska funktion och hälsa så länge som möjligt. Alla involverade aktörer bör arbeta för att alla äldre, inklusive de som inte tidigare varit fysiskt aktiva, blir regelbundet fysiskt aktiva.
2) Små mängder motion kan göra skillnad för äldre.
Även små mängder motion (mindre än de ofta nämnda 150 minuter i veckan vid låg intensitet) har effekt. När träningen väl har inletts kan volymen och intensiteten ofta ökas, vilket ger ytterligare fördelaktiga effekter på hälsa och funktionalitet. Det är viktigt att man, till exempel i kommunerna, utvecklar aktiviteter utifrån denna kunskap.
3) Fysisk aktivitet ska anpassas till individens fysiska behov.
Aktörerna måste rikta sig mot, och anpassa den fysiska aktiviteten till, individens behov. Uthållighetsträning främjar speciellt kardiovaskulär och metabol hälsa, medan styrketräning främjar styrka i muskler och ben. Hos fysiskt sköra äldre i hög ålder betyder träningstypen mindre än hos yngre, och både uthållighetsträning och styrketräning är effektivt.
4) Fysisk aktivitet bör organiseras för att främja deltagarnas motivation.
De fysiska aktiviteterna måste vara riktade och anpassade till individens önskemål och motivation. Nya rapporter visar att många äldre vill vara mer fysiskt aktiva. Att stärka äldres tro på sina egna förmågor och mentala välbefinnande är avgörande.
5) Olika förutsättningar hos äldre kan vara hinder för fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet måste vara riktad och anpassad till individens bakgrund. De fysiska aktiviteter som erbjuds måste ta hänsyn till ojämlikheter som kan utgöra hinder för deltagande.
6) Samhället bör utformas för att ge bättre tillgänglighet till fysisk aktivitet för äldre.
Att anpassa städer, bostadsområden och bostäder har en särskild potential för att stödja fysisk aktivitet, även hos de äldsta och äldre med dålig hälsa.
7) Fysisk aktivitet är kul tillsammans!
När människor är fysiskt aktiva tillsammans engagerar de sig, skapar en gruppkänsla och har roligt.
Kontakt:
Carl-Johan Boraxbekk, professor vid Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet (EDÅ), Umeå universitet, cj.boraxbekk@umu.se
Forskarna Patrik Sörqvist och Linda Langeborg vid Högskolan i Gävle har utvecklat en teori som kan förklara varför vi skadar miljön, även när vi försöker behandla den väl. Denna teori bygger på antagandet att vi ser vårt förhållande till miljön som ett socialt utbyte. Detta får oss att tro att vårt miljövänliga beteende kan kompensera för vårt skadliga beteende, men till skillnad från ett socialt felsteg kan vårt ekologiska fotavtryck inte slätas över.
I en artikel, som publicerats i Frontiers in Psychology, visar forskarna hur annonsörer, politiker och ekonomiska system använder psykologin kring klimatkompensation. Forskarna vill uppmuntra till ett nytt rationellt förhållningssätt.
– Ömsesidighet och balans i sociala relationer har varit grundläggande i vårt sociala samspel och därmed för vår överlevnad. Som ett resultat av detta har vår mänskliga hjärna, genom naturligt urval, specialiserats i att hantera och sträva efter denna balans, säger huvudförfattaren Patrik Sörqvist, professor i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.
Enligt författarna till artikeln är det en omöjlighet att spåra vilken miljöpåverkan alla våra enskilda handlingar får. Istället tar vi till ”mentala tumregler” för att uppskatta vårt gröna fotavtryck. Problemet med dessa inbyggda, intuitiva bedömningar är att de utvecklades för att hantera sociala interaktioner – där moraliskt rättfärdiga och orättfärdiga beslut tar ut varandra, menar författarna.
– Företag, till och med nationer, hävdar att de kan klimatkompensera för sina utsläpp av växthusgaser genom att plantera träd eller genom att betala till EU:s utsläppshandelssystem. Det bästa för miljön är att vi alla konsumerar mindre, betonar Sörqvist.
All konsumtion orsakar skada på miljön
När de mentala tumreglerna appliceras på klimatförändringarna, leder den sociala ’ge och ta-mentaliteten’ till den felaktiga föreställningen att våra gröna val kan kompensera för våra icke hållbara val. I verkligheten orsakar all konsumtion permanenta skador på miljön. Gröna val är som bäst mindre skadliga och inte något botemedel.
– Du kan inte försonas med miljön. Om du flyger till Karibien blir du en enorm börda för miljön och då hjälper det inte hur många köttfria måndagar du än lägger till, säger Sörqvist.
Tron på klimatkompensation är dock idag allmänt spridd. Studier visar att när så kallade ”miljövänliga” varor läggs till konventionella varor så tror vi att den samlade klimatpåverkan av alla dessa sammantaget är densamma eller att den till och med minskar.
Den här inställningen får oss att leta efter olika typer av ”quick fixes” för att mildra vårt dåliga samvete för miljön.
– Människor kan köpa extra matvaror i butiken för att de är märkta som ekologiska. De kan tro att de rättfärdigar sina långflygningar på semestern genom att cykla till jobbet, eller duscha längre eftersom de har sänkt vattentemperaturen.
Tydlig märkning av resursförbrukning
Skärpt lagstiftning för marknadsföring och ett bindande krav på att alltid ange ett uppskattat värde för varje produkts ekologiska fotavtryck, skulle kunna vara ett bättre sätt att styra människor, företag och nationer bort från beteenden som skadar miljön.
– Begrepp som ’miljövänlig’ eller ’grön’ uppmuntrar oss att se sådana produkter, beteenden och beslut som ’goda’ istället för som ’mindre dåliga’ för miljön, säger medförfattaren Linda Langeborg.
– Ett alternativ vore att ge konsumenterna ögonblicklig feedback på hur både miljövänliga produkter och andra produkter de köper ökar miljöpåverkan. Mataffärernas självscanningssystem skulle kunna ge kunderna ett uppskattat värde på det ackumulerade ekologiska fotavtryck som varorna i deras kundvagn genererar, föreslår Langeborg.
Kontakt:
Patrik Sörqvist, dekan och forskningsledare, Högskolan i Gävle, Patrik.Sorqvist@hig.se
Linda Langeborg, universitetsadjunkt och utbildningsledare i psykologi, Högskolan i Gävle, Linda.Langeborg@hig.se
Forskarna från Uppsala universitet och University of East Anglia i Storbritannien studerade effekten av genen DAF-2 som är inblandad i åldrande hos rundmaskar (Caenorhabditis elegans). Denna mask, som ofta kallas C. elegans används flitigt som modellorganism i forskning och är en av de organismer som fått hela sin arvsmassa kartlagd.
– Att förstå hur och varför vi åldras är av största vikt för att förbättra livskvalitén i ett samhälle där vi lever allt längre, säger Martin Lind vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.
Livslängden ökade
DAF-2 är en receptorgen som spelar en nyckelroll i den insulinlika signaleringen hos rundmaskar som kontrollerar organismers utveckling, tillväxt och livslängd. En minskad signalering ger längre livslängd hos många djurarter. Eftersom DAF-2 är viktigt under maskars utveckling, så lät forskarna maskarna nå könsmognad innan de minskade genens uttryck.
– Som vi förväntade oss fördubblades maskarnas livslängd. Men till vår förvåning fick deras avkomma i sin tur fler ungar. Det är som att slå två flugor i en smäll – eftersom vi förbättrar föräldrarnas hälsa och livslängd samtidigt som avkomman får högre reproduktion, säger Martin Lind.
Inte en kamp mellan reproduktion och överlevnad
Resultaten utmanar den klassiska idén att åldrande är intimt sammankopplat med hur en organism fördelar sina resurser mellan reproduktion och överlevnad. Istället stödjer de synsättet att åldrande orsakas av att generna inte är optimalt reglerade i vuxen ålder. De nya resultaten visar att naturlig selektion optimerar genernas uttryck för ung ålder, men sedan är selektionen inte tillräckligt stark för att förändra genregleringen sent i livet.
– Åldrande kan orsakas av en ansamling av skador i cellerna som inte reparerats, men det kan också orsakas av icke-optimal genreglering sent i livet. Att förstå betydelsen av de här båda processerna är viktigt, inte bara för att förstå orsaken till åldrande, utan också för mer tillämpande forskningsprogram som ämnar finna metoder att påverka åldrande, säger Martin Lind.
Förhoppningen är att upptäckten i framtiden skall hjälpa oss att bibehålla hälsa längre upp i åldrarna.
Kontakt:
Martin Lind, institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, martin.lind@ebc.uu.se
– Upptäckten är unik eftersom det är den första intakta kriosfinxen som hittats i en verkstad, tillsammans med en kobra och visar den ungefärliga storleken för sfinxerna längs sfinxavenyn mellan Khonsutemplet i Karnak och Luxortemplet, säger John Ward som är biträdande projektledare.
Den stora kriosfinxen grävdes fram under flera meter av stenbrytaravfall. Bara huvudet var synligt tidigare. Kriosfinxen, som är en sfinx med vädurshuvud, är cirka 5 meter lång, 3,5 meter hög,1,5 meter bred och utformad i en stil som påminner om kriosfinxerna söder om Khonsu-templet i Karnak. Det arkeologiska sammanhanget tyder på en tidpunkt under Amenhotep III och den 18:e dynastin.
Utgrävningen vid Gebel el-Silsila i Egypten Foto: Gebel el-Silsila-projektet
– Lika enastående och överraskande är att vi bredvid den större sfinxen hittade en mindre övningsskulptur som utförts av en lärling, säger utgrävningsledaren Maria Nilsson från Lunds universitet.
Den stora skulpturen var förberedd för transport men kan ha lämnats kvar i verkstaden då en fraktur skadade huvudet. Efter det begravdes sfinxerna när romarna började bryta sten i området.
Sfinxen var redo för transport
– Att hitta en sfinx som förberetts för transport i ett rå-skulpturerat format är ovanligt, säger Maria Nilsson. Dess enorma storlek och tyngd jämfört med det färdiga resultatet i Karnaktemplet ger oss en bra indikation på hur arbetsprocessen såg ut och ger oss en bättre översikt av sfinxarnas dimensioner, fortsätter hon.
Nära övningsskulpturen hittade man även i verkstadens vägg en rest kobra (en så kallad uraeus) som tillverkats för att kröna den större sfinxen, och en avrundad stele utan bild.
Detalj av sfinx. Foto: Gebel el-Silsila-projektet
Under utgrävningarna upptäcktes hundratals hieroglyffragment som hört till en Naos helgedom av Amenhotep III, tillsammans med nya skulpturfragment av en falk som en gång krönte helgedomens tak. Dessutom återfanns delar av en obelisk, inklusive toppstenen (en så kallad pyramidion).
Text i röd ockra från eran Amenhotep III
I fynden ingår även en text i röd ockra som skrivits under regeringstiden för Amenhotep III för cirka 3350 år sedan när stenbrottet öppnades och som finns bevarad tillsammans med en avbildning av en stor figur. Gruppens inskriftforskare granskar för närvarande texten och bilden.
Vidare framhåller Nilsson och Ward att utgrävningarna avtäckt resterna av två uppbyggda stenstrukturer med keramik, organiskt material och arkeologiska föremål med anknytning till framställandet av stenskulpturer.
– Statyerna och föremålen som upptäckts är anmärkningsvärda, till exempel delarna av den enda kända obelisken som tillverkades under Amenhotep III:s regeringstid, säger Ward.
Utgrävningarna och den digitala datainsamlingen planeras fortsätta under forskarnas kommande fältsäsong.
Utgrävningen vid Gebel el-Silsil
Den svenska utgrävningen sker under överinseende av generalsekreteraren för Egyptens antikvitetsministerium, Dr Mostafa Waziri, och generaldirektören för Assuan- och Nubien-inspektoraten, Abdel Moniem. Upptäckten filmades av det brittiska produktionsbolaget Windfall Films för National Geographic Channel (The Lost Treasures of Egypt: Warrior Pharaoh Queen) som för närvarande går på TV, och för brittiska Channel 4 (Secrets of Egypt’s Valley of the Kings) där den kommer att visas i mars.
Kontakt: Maria Nilsson, PhD, Marie Curie Fellow Dept of Archaeology and Ancient History, Lund University, maria.nilsson@klass.lu.se
– Att misslyckas med att reparera DNA-strängar kan hos människor i förlängningen leda till infertilitet, andra sjukdomar, tillstånd som Downs syndrom, och till och med cancer, säger Hiroki Shibuya, forskare inom kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.
I könsceller förekommer dubbelsträngbrytningar i DNA naturligt. Dessa är nödvändiga för att skapa genetisk variation mellan individer.
– Dubbelsträngarna repareras av BRCA2-proteinet och det nyligen upptäckta partnerproteinet MEIBL2, säger Hiroki Shibuya.
Han och hans kollegor har funnit att MEIBL2-proteinet spelar en oumbärlig roll för att reparera DNA.
– Utan sitt partnerprotein MEIBL2 misslyckas BRCA2-proteinet att reparera DNA-dubbelsträngsbrott. Som ett resultat av detta dör könscellerna, vilket leder till infertilitet och eventuellt andra sjukdomar.
Ger insikt i flera sjukdomar
– Vår upptäckt ger insikter i flera viktiga sjukdomar, som till exempel Downs syndrom och azoospermi, en sjukdom då sädesvätskan saknar spermier.
Information i den offentliga cancerdatabasen Cancer Cell Line Encyclopedia (CCLE) pekar, enligt forskarna, på att MEIBL2-proteinet också spelar en roll i bröst- och äggstockscancerceller.
Studier av det nyligen upptäckta MEIBL2-proteinet i dessa celler kan i framtiden eventuellt avslöja underliggande molekylära mekanismer vid utvecklingen av bröst- och äggstockscancer, anser Hiroki Shibuya.
Kontakt: Hiroki Shibuya, biträdande universitetslektor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, hiroki.shibuya@gu.se
Få saker är så spektakulära som när flyttfåglarna kommer tillbaka från sina övervintringsplatser. Fågelkalendern omsätter detta intresse för vårtecken till en organiserad miljöövervakning, och alla kan hjälpa till. Nu finns det en mobil-app (än så länge bara för android-telefoner) som gör det möjligt att enkel rapportera direkt till Artportalen – en webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar.
Fågelkalendern är ett nätverk av flera hundra observatörer där nybörjare och erfarna samlar in data sida vid sida. Genom egna fågelspaningar på hemmaplan kan den som gillar att observera vårtecken och hösttecken bidra till förbättrad kunskap om hur naturen förändras över årstiderna och över åren, i hela landet.
– Fågelobservationerna i Fågelkalendern samlas in på ett sätt som gör att vi kan jämföra dem med historiska landsomfattande fågelsobservationer som insamlats under åren 1873–1951. Det gör att vi kan se hur mycket olika arter påverkas av ett förändrat klimat i olika delar av landet, säger Ola Langvall från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Svenska fenologinätverket.
Fågelkalendern är en del av Naturens kalender, vars mål är att samla in standardiserade observationer från hela landet av vårtecken, hösttecken och annat som indikerar hur naturen följer årstidernas förändringar. Fågelkalendern är ett samarbete mellan Svenska fenologinätverket, BirdLife Sverige, Stockholms universitet och Artportalen. Svenska fenologinätverket är i sin tur ett samarbete mellan flera olika universitet, myndigheter och ideella föreningar. Sveriges lantbruksuniversitet är huvudman och driver Naturens kalender i Sverige.
Kontakt
Frågor om Naturens kalender generellt och Fågelkalendern:
Ola Langvall, koordinator för Svenska fenologinätverket, SLU, ola.langvall@slu.se, 0472-26 31 80
Frågor om fåglar och dess flyttningsmönster:
Magnus Hellström, stationsschef på Ottenby fågelstation, BirdLife Sverige, magnus.hellstrom@ottenby.se, 070-342 81 18
Reptiler visar upp en häpnadsväckande färgvariation och inom vissa arter förekommer olika färgvarianter. Murödlan, som är vanlig i stora delar av södra Europa, har en ovansida som gör den väl kamouflerad. Färgen på undersidan varierar däremot mycket mellan olika individer. Den kan vara vitaktig, starkt orange eller bjärt gul.
– Det som är särskilt intressant med denna färgvariation är att den är associerad med flera andra egenskaper som förmåga att försvara revir och partnerval, förklarar Pedro Andrade, doktorand vid University of Porto i Portugal.
Två gener avgörande för gul och röd färg
Han ingår i en internationell forskargrupp under ledning av forskare från Uppsala universitet och University of Porto som har funnit att två specifika gener har avgörande betydelse för gul och röd pigmentering hos den europeiska murödlan. Forskargruppen har nu publicerat en artikel om detta i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Sambandet mellan variation i färgteckning och andra egenskaper gjorde att forskarna förväntade sig att många gener låg bakom skillnaden mellan olika färgvarianter.
– Till vår förvåning fann vi att skillnaden mellan olika varianter begränsade sig till två små regioner i arvsmassan som var och en innehöll en enda gen, berättar Miguel Carneiro vid CIBIO/InBIO, University of Porto, som lett studien tillsammans med Leif Andersson vid Uppsala universitet.
Förklarar variationen i pigmentering
Forskarna fann att variationen i orange/röd pigmentering förklaras av SPR (sepiapterin reductase)-genen och att variationen i gul färg beror på BCO2 (beta-carotene oxygenase)-genen. SPR-genen har aldrig tidigare kopplats samman med färgvariation hos någon art. Däremot har flera tidigare studier på fåglar visat att BCO2-genen är kopplad till variation i gulfärgade karotenoider i fjädrar och i hud, till exempel gula ben hos höns.
Upptäckten av SPR-genen är särskilt intressant eftersom SPR-enzymet katalyserar en kemisk reaktion som är nödvändig för produktionen av signalsubstanserna serotonin och dopamin. Dessa två signalsubstanser är budbärare mellan nervceller både i murödlans hjärna och i människans hjärna.
Samma gen har olika funktioner
– I den vetenskapliga litteraturen finns det många studier som pekar på en möjlig koppling mellan färgvariation och variation i beteende. De data vi nu presenterar är unika eftersom de pekar på ett möjligt orsakssamband där samma gen är involverad i produktionen av vissa pigment (röda pteriner i detta fall) och i regleringen av produktionen av viktiga signalsubstanser i hjärnan. Detta skulle alltså kunna förklara varför olika färgvarianter av murödla uppvisar skillnader i beteende och partnerval, säger Leif Andersson professor vid Uppsala universitet, Texas A&M University och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Genflöde mellan arter vanligare än väntat
En annat spännande upptäckt var att skillnaden i DNA-sekvensen mellan genvarianter var mycket större än förväntat. Upp till sex gånger större än vad man i genomsnitt hittar mellan människa och schimpans. Vidare analys visade att dessa genvarianter inte var begränsade till murödlan utan förekommer även bland andra arter av ödlor i medelhavsområdet.
– En rimlig förklaring är att det sker ett visst genflöde mellan arter och att dessa färgvarianter upprätthålls hos olika arter tack vare naturlig selektion. Det blir allt mer tydligt från en rad olika arter, bland annat våra studier av Darwinfinkarnas evolution, att genflöde mellan arter är mer vanligt än vad vi tidigare trott, säger Leif Andersson.
DNA tekniken gör det möjligt att avslöja genutbyten som har skett nyligen och för tusentals år sedan.
Kontakt:
Leif Andersson, professor Uppsala universitet, Texas A&M University & SLU, Leif.Andersson@imbim.uu.se
Redan idag erbjuds par som har ärftliga sjukdomar i familjen gentestning för att se om de har anlag som kan göra deras barn sjuka. Men vad händer om samtliga par som planerar att skaffa barn erbjuds screening för upp till 1 500 genetiska sjukdomar?
– Med fler val kommer mer ansvar. Det kan i sin tur skapa moralisk stress. Istället för att par frågar sig om det är dags att starta en familj kan de känna sig pressade att fatta ”rätt” reproduktiva beslut, säger Amal Matar på Centrum för forsknings- och bioetik (CRB) vid Uppsala universitet.
Etiken berör både individ och samhälle
Inför sin avhandling har Amal Matar intervjuat ledamöter i Smer, SBU, Socialstyrelsens etikråd, Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Läkarförbund. Enligt dem väcker den här typen av screening inte bara etiska frågor på individnivå utan även frågor som berör hela samhället: Hur ska vi prioritera redan begränsade sjukvårdsresurser?
Screening kan också leda till diskriminering, eller det som kallas för ”medikalisering” av mänsklig reproduktion. Enligt Amal Matar kan det här få långtgående effekter på vårt samhälle och våra värderingar. Att låta läkarvetenskapen kontrollera fler aspekter av människors liv är kanske inte moraliskt problematiskt, men det kan upplevas som ett intrång i integriteten, familjen och den personliga sfären. Amal Matars arbete visar samtidigt att människor kan hitta sätt att genom själva screeningprocessen uttrycka reproduktiv autonomi; att de själva kan bestämma sådant som rör om, med vem, när och hur många barn de vill ha.
Två konkurrerande perspektiv
– I reproduktiv genetisk vägledning förväntas människor som arbetar i sjukvården hjälpa par att fatta gemensamma reproduktiva beslut. Samtidigt ska de se till att stärka individens reproduktiva frihet. Två perspektiv som ibland står i strid mot varandra, säger Amal Matar.
I sin avhandling introducerar Amal Matar begreppet “parautonomi” (couple autonomy) och listar ett antal kriterier som behöver uppfyllas innan ett gemensamt beslut kan anses vara autonomt. Till exempel att båda ska kunna uttrycka sin egen oro och sina egna önskemål öppet. Paret behöver också få tillräckligt med tid på sig för att väga alternativen mot varandra, så att de kan nå ett gemensamt beslut som är acceptabelt för dem båda.
Screening kräver konsekvensanalys
Enligt Amal Matar kan en utökad genetisk screening före graviditeten öka känslan av reproduktiv autonomi. Samtidigt skulle ett storskaligt screeningprogram kunna hota de värden som den svenska offentliga hälso- och sjukvården bygger på: människovärde, jämlikhet och solidaritet.
– Innan vi avsätter offentliga resurser för att erbjuda den här typen av prekonceptionell genetisk screening behövs mer kunskap om vilka konsekvenser det kan få för vårt samhälle på lång sikt. För att en utökad screening ska kunna införas på ett ansvarsfullt sätt krävs dialog och samhällsdebatt om de etiska och sociala frågor som tekniken väcker. Så att vi kan skydda de värden som den svenska vården bygger på, säger Amal Matar.
Teknikutvecklingen har gjort genetiska tester både billigare och mer tillförlitliga. Det är möjligt att screena par för upp till 1 500 genetiska sjukdomar och tillstånd, från allvarliga sjukdomar som beta-thalassemi (en typ av kronisk anemi) och cystisk fibros (som förstör lungorna), till milda tillstånd, som till exempel ärftlig fruktosintolerans.
Omedvetna anlagsbärare
Föräldrar kan vara friska och omedvetna om att de har anlag för samma ickedominanta sjukdom, som gör att chansen att deras barn får sjukdomen är 1 av 4. Par som överväger att skaffa barn är en grupp som skulle kunna ha nytta av sådana screeningprogram.
Om screeningen visar att föräldrarna är anlagsbärare kan paret erbjudas screening under graviditeten, eller in-vitro fertilisering och pre-implantatorisk diagnostik. Paret kan också överväga att adoptera.
Kontakt:
Amal Matar, Centrum för forsknings- och bioetik (CRB) vid Uppsala universitet, amal.matar@crb.uu.se
Varje cell i kroppen uppvisar molekylära rytmer på cirka 24 timmar, så kallade cirkadianska rytmer. Dessa styrs av rytmer i så kallade klockgener, och har visat sig vara viktiga för att reglera ämnesomsättningen. Möss som helt saknar en molekylär dygnsrytm utvecklar fetma, typ 2-diabetes och det metabola syndromet.
Den molekylära dygnsrytmen har också visat sig interagera med kosten, då möss som utsätts för en fettrik kost börjar äta den vid en tid på dygnet när de vanligtvis ska vila och sova. Hittills har det emellertid varit okänt i vilken mån som dessa fenomen styrs av rytmer i hjärnans nervceller.
Speciella nervceller i hypotalamus
I den nya studien studerade forskarna effekten av att på genetisk väg ta bort den molekylära dygnsrytmen i specifika nervceller i hypotalamus på möss. Denna del av hjärnan finns också hos människor och alla andra ryggradsdjur och är bland annat inblandad i att styra sömn, temperaturreglering, energiomsättning och födoämnesintag.
Studien leddes av Jonathan Cedernaes, läkare och forskare vid institutionerna för medicinska vetenskaper och neurovetenskap vid Uppsala universitet, tillsammans med professor Joseph Bass vid Northwestern University i Chicago.
– Vi fann att avsaknaden av en funktionell dygnsrytm i hypotalamus resulterade i att mössen åt betydligt mer på dagen än möss med en normal dygnsrytm i hjärnan. Vi såg även att denna onormala rytm i födointaget ledde till en försämrad ämnesomsättning hos dessa möss, bland annat i form av försämrad insulinkänslighet, ansamling av fettmassa och viktuppgång.
Kortare intervall för födointag
– Detta kan delvis ha orsakats av störda rytmer i vävnader runtom i kroppen, till följd av det mycket avvikande mönstret i mössens födointag, säger Jonathan Cedernaes.
Att begränsa födointaget till ett kortare tidsfönster under den aktiva delen av dygnet har visat sig kunna förbättra ämnesomsättningen, även hos människor. Forskarna testade därför även effekten av detta.
– Vi såg att två veckor med kortare möjlighet till dagligt intag av kalorier, ledde till att mössens ämnesomsättning i princip normaliserades. Vi vet att dygnsrytmer runt om i kroppens olika vävnader hamnar ur fas vid till exempel skiftarbete och jetlag. Våra resultat belyser möjligheten att kunna motverka negativa effekter av dygnsrytmer som är specifikt störda i hjärnan, genom att kontrollera faktorer såsom när på dygnet man äter, säger Jonathan Cedernaes.
Leptin signalerar mättnad
Tidigare forskning har visat att hjärnan svarar på hunger- och mättnadshormon som cirkulerar i kroppen och som stiger och sjunker vid fasta eller efter måltider och även uppvisar egna dygnsrytmer. Ett sånt hormon är leptin, som signalerar mättnad efter måltider. Genetisk brist på detta hormon ger okontrollerad viktuppgång hos en liten andel människor.
I den aktuella studien fann forskarna att leptin bara kunde motverka hunger på vissa tider på dygnet. Leptin verkar på en rad nervceller i hjärnan, varav några uttrycker proteinet AgRP. Forskarna fann att dessa nervceller har en dygnsrytm som påverkar hur kroppen producerar blodsocker. Det är känt att AgRP-cellerna reglerar hunger genom att svara på hormonet leptin.
Den nya studien visar att AgRP-cellerna har dygnsrytmer i elementära biologiska processer som kan styra hur dessa nervceller kan reglera hunger på olika tider på dygnet. Därtill visar studiens resultat att AgRP-cellerna behöver en intakt molekylär dygnsrytm för att kunna svara normalt på hormonet leptin, som är nödvändigt för att människor ska kunna bibehålla en normal vikt på sikt.
Människor ska äta mat på dagen
– Våra resultat utgör ett första steg för att förstå hur rytmer i specifika nervceller i hjärnan kontrollerar vår ämnesomsättning och hunger. Vi människor är utvecklade för att äta och bearbeta mat på dagen, men i dagens samhälle störs ofta dessa rytmer av diverse faktorer, såsom sömnbrist, skiftarbete, obegränsad tillgång till energi- och sockerrik föda, samt ljusexponering sent på kvällen, säger Jonathan Cedernaes.
– Egentligen är det mycket fascinerande att de flesta av oss normalt sett nästan uteslutande blir hungriga under ett begränsat antal timmar på dygnet när vi också vanligtvis är vakna. Vår förhoppning är att ytterligare insikt kring detta kan hjälpa oss att motverka negativa effekter till följd av exempelvis skiftarbete, såsom ofördelaktig viktuppgång.
– Problemen och lösningarna ligger alltså i professionen, arbetsmiljön, personalsituationen och organisationen. Ett av de verkliga problemen är att förskollärarna blir allt färre och inga prognoser pekar på att de blir fler, säger Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö universitet, och en av forskarna bakom studien.
– Politiker och beslutsfattare måste börja diskutera förskollärarnas framtida roll och förskolans plats i samhället. Förskolan måste på allvar komma upp på den politiska dagordningen nationellt och förskolan måste få kosta, säger Ingegerd Tallberg Broman.
Svensk förskola har tradition av att vara välfungerande med integrering av lek, lärande och omsorg. En positiv barnmiljö och en god arbetsmiljö. Nu har larmsignalerna varit många, främst vad gäller arbets- och personalsituationen. En stabil och utbildad personal är en central kvalitetsfaktor för förskolan.
Samma situation i många kommuner
Det är på uppdrag av Malmö stad som Sven Persson och Ingegerd Tallberg Broman, också hon professor inom pedagogik, gått till botten med vilka utmaningar som förskolan och framför allt förskollärare brottas med.
De har utgått från situationen i Malmö, men menar att situationen är likartad i många kommuner i Sverige. Och så ser det ut i många kommuner, enligt forskarna.
Brist på förskollärare, stor personalomsättning, ökad andel utan utbildning för arbete i förskola, stora barngrupper, bristande ekonomiska förutsättningar, högt ställda förväntningar och ansvar utan kontroll – allt lyfts fram av de intervjuade i studien.
– Vi ser det som en lokal studie av en nationell förskoleproblematik. Variationen inom och mellan kommunerna är också allt större, vilket utmanar likvärdigheten i förskolan.
Malmös satsningar på förskolan
Malmö har bland annat satsat på organisationsutveckling i förskolan och en rad kvalitétsstödjande åtgärder. Malmö utgör också en av de få kommuner i Sverige som inrättat en egen förskoleförvaltning och egen förskolenämnd – ett sätt att lyfta förskolans problem.
Genom att visa problem och lyssna till medarbetare skapas också förutsättningar för åtgärder. Att förvaltningen tagit initiativ till studien kommenteras också positivt av deltagarna i studien.
Forskarna har gjort statistikjämförelser mellan Malmö och övriga landet, och intervjuat ett 40-tal personer i olika personalkategorier i förskolan. De kopplar sina resultat och resonemang till både tidigare och aktuell nationell och internationell forskning om förskolan.
Dilemman och lösningar
– I de dilemman vi diskuterar finns också lösningarna, säger Sven Persson. Men det kräver en kombination av nationella, regionala och lokala insatser för att få bukt med problemen.
Ett av de problem som studien pekar på, är alltså svårigheten att avgränsa uppdraget och räcka till.
– Förskolläraren vill vara lojal mot barnen, mot kollegor, mot föräldrar och mot arbetsgivaren, säger Ingegerd Tallberg-Broman. Men tiden räcker inte att vara lojal mot alla och samtidigt genomföra det man planerat, diskutera och genomföra pedagogisk utveckling. Dessutom är personalläget emellanåt så akut att man måste täcka upp för varandra.
I den reviderade nationella läroplanen för förskolan har förskolläraren ett förtydligat utbildnings- och undervisningsuppdrag och ansvar för barns lärande och utveckling. Men hur ska de allt färre förskollärarna klara detta med de förutsättningar som förskolan har idag?
Bakom utvecklingen av garnet står utbytesstudenten Maud Kuppen tillsammans med forskare inom textilteknologi.
– Hållbarhet är ett stort problem inom textilbranschen och som textilingenjör känner jag ett ansvar att göra något åt det, berättar Maud Kuppen som är student på masternivå inom ”Innovative Textile Development” vid Saxion University i Nederländerna.
För att spinna garnet har Maud Kuppen använt sig av ringspinning, den mest populära metoden för garnspinning, vilket skapar ett starkt och mjukt garn av hög kvalitet. Samtidigt är tekniken svår att bemästra och ställer höga krav på materialet. Katarina Lindström Ramamoorthy, doktorand i forskargruppen Avancerade textila konstruktioner och handledare åt Maud Kuppen, förklarar mer:
– Vid återvinning av garn förkortas textilfibrerna på grund av friktionen i återvinningsprocessen, vilket gör det svårt att tillverka återvunnet garn med ringspinning, då den tekniken kräver långa fibrer. Vi kom därför på idén att använda smörjmedel för att minska friktionen i processen, och detta resulterade i att fibrerna blev längre, säger hon.
Målet var att ringspinna ett garn med så stor mängd återvunna fibrer som möjligt.
Maud Kuppen blev intresserad av forskargruppens arbete med återvunna garnfibrer och började undersöka vilka material som skulle fungera bäst för att ringspinna ett hållbart garn. Hon berättar:
– Målet var att tillverka ett garn med så stor mängd återvunna fibrer som möjligt. Tyvärr är det inte möjligt att ringspinna ett garn av 100 procent återvunnet material, de återvunna fibrerna måste blandas med längre fibrer. Hampa och lin är två av de mest hållbara fibrer som finns och båda har väldigt bra egenskaper för garnspinning. Jag provade mig därför fram med olika blandningar, där en blandning av återvunna fibrer, bomull och lin fungerade allra bäst.
Resultatet blev ett garn med ett innehåll av 60 procent återvunna fibrer och en tjocklek på 80 tex, enheten som används för att mäta ett garns tjocklek.
– 80 tex är egentligen ganska tjockt, jag hade föredragit ett tunnare garn på runt 30 tex men med den här tekniken vet jag inte om det är möjligt, så vi är ändå nöjda med resultatet, berättar hon.
Fick ni några resultat ni inte hade räknat med?
– Ja, när vi tillverkade ett tyg av garnet var nötningshärdigheten väldigt hög vilket innebär att tyget är slitstarkt och kommer att hålla länge. Det skulle därför passa bra som material till möbelklädsel, där tyget behöver tåla mycket slitage.
– Jag tror det kommer att finnas stora användningsområden för garnet, just på grund av dess kvalitet och hållbarhet, men till dess krävs det mer forskning för att utveckla det ytterligare, säger Maud Kuppen.
Den så kallade intelligenta duschen är designad för att hjälpa äldre eller andra personer med nedsatt rörlighet att kunna duscha själva. Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, har undersökt hur personal och boende upplevt den nya tekniken.
– Boende, som tidigare varit helt beroende av personal, upplever att de själva kan styra sin duschsituation till högre grad och att personalen främst finns där som stöd, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi vid CTF.
Motverkar inlärd hjälplöshet
Förutom en bättre arbetssituation med bland annat minskad skaderisk, ser personalen det största värdet i att kunna fokusera på att hjälpa de boende att bli mer självständiga. Det i sin tur kan ge positiva effekter även i andra situationer och också leda till ökat välmående.
– Trots att de flesta boende är både vana och beroende av vård finns en strävan efter att kunna klara sig själv. Den intelligenta duschen ger en känsla av ökad kontroll och kan motverka så kallad inlärd hjälplöshet, som innebär att man upplever sig förlora förmågor som man egentligen bemästrar och som på sikt kan leda till minskat välmående, säger Charlotte Bäccman.
Trygg duschsituation hemma
En annan slutsats från studien är att kommunen bör se över även den nuvarande duschsituationen, främst då i hemmet, för att förebygga inlärd hjälplöshet.
– Vi strävar efter ökat välbefinnande, trygghet och möjligheten för kunden att klara sig själv. Studien har visat att den intelligenta duschen är värdefull både för våra kunder och för personalens arbetssituation och nu fokuserar vi på att finna en bra placering så att den kan användas av så många som möjligt.
– Kunder som har en besvärlig duschsituation och har hjälp av hemtjänsten med att duscha i sitt egna hem har också möjlighet att använda duschen som just nu är placerad på Resurscentrum, säger Pia Adenmark, utvecklingsledare på vård- och omsorgsförvaltningen vid Karlstads kommun.
Öka förståelsen för välfärdsteknik
Syftet med studien var också att skapa en ökad förståelse för hur olika användare upplever införandet av välfärdsteknik.
– Det går inte att förstå och implementera välfärdsteknik på ett och samma sätt även om syftet med den nya tekniken är detsamma. Teknikmotståndet kan vara större i vissa situationer än andra. Värdet av att använda tekniska lösningar kan variera beroende av situationen.
– I detta fall kan man tänka sig att duschlösningen, som syftar till att stödja användaren i en intim situation, har ett större värde än social kontakt för de boende, säger Linda Bergkvist, lektor i informatik vid CTF.
Studien genomfördes via enkäter och intervjuer med boende och personal vid Resurscentrum på Karlstads kommun både före och efter användning av den intelligenta duschlösningen.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
