– Det krävs en omvärdering av lantbrukets roll i samhällsdebatten. Det behövs en storsatsning på innovationer, såväl för att mätta världens ökande befolkning som att undvika ännu fler krig och kriser, menar Per Frankelius, som gjort en litteraturstudie av de teorier som finns kring varför krig startar.
Han kan konstatera att orsakerna till varför krig bryter ut i grunden varken handlar om faktorer som religion eller tillgång till vapen. Istället är upprinnelsen till de konflikter som sedan leder till krig, brist på livsviktiga resurser som energi, vatten och inte minst mat.
Naturgödslets roll
– Lantbruket är en het potatis i de flesta länder, att döma av samhällsdebatten. En tydlig trend är att allt fler betraktar lantbruket som en miljöbov. Exempelvis har köttdjur och dess producenter anklagats som varande ett hot mot klimatet. Sällan nämns djurhållningens betydelse när det gäller tillgången till naturgödsel och därmed tillskott av organiskt material på jordarna, påpekar Per Frankelius.
FN:s bedömning av behovet av ökning av olika lantbruksprodukter fram till 2050. Notera att spannmål har en egen skala till höger i figuren beroende på dess stora volym i förhållande till de övriga grödorna. Bild: Per Frankelius, Agtech 2030.
– Samma aktörer argumenterar både för en minskad köttkonsumtion och en ökad ekologisk produktion. Den ekvationen är knepig just på grund av naturgödselns viktiga roll för den ekologisk odlingen, säger han.
Enligt FN:s beräkningar krävs en rejäl ökning av lantbruksprodukter fram till år 2050 då världens befolkning förväntas uppgå till 9,6 miljarder människor, och det gäller såväl produktion av kött som av spannmål. Förutom befolkningsökningen tillkommer även markförstöring som klimatförändringar som gör utmaningarna ännu svårare.
Det finns bara en väg, anser Per Frankelius. I en artikel i Lancet argumenterar han för att det nu krävs en kraftfull satsning på innovationer i lantbruket över hela världen och att dessa innovationer även sprids till världens fattigaste länder.
Risken med att fokusera på symptomen
– Risken är överhängande att dagens ansvarstagande makthavare inriktar sig på att behandla symptomen snarare än att åtgärda de grundläggande problemen, säger Per Frankelius.
Lantbruket är inte en isolerad ö utan ett centralt kugghjul i såväl samhällets som naturmiljöns maskineri liksom en garant för fred och frihet, påpekar Per Frankelius.
Samtidigt som dagens lantbrukare här i Sverige är trängda företagare som har att hantera hård konkurrens, komplex teknik, svårigheter att fått tag i arbetskraft, en utmanande arbetsmiljö och inte minst extremt administrativt tryck som följd av lagar, regler och krav från myndigheter.
– I Sverige och särskilt i vår närregion finns en bra grund för innovation och utveckling med flera innovativa företag och produkter som exempelvis nya fjädringssystem på slåtterkrossar, kranar för snabbare lastning av utsäde till såmaskiner eller kamerabaserade radföljningssystem. Inte minst robotar för precisionsodling hör till listan på intressanta innovationer. Det krävs en kraftfull omvärdering av lantbrukets roll i samhällsdebatten, säger Per Frankelius.
Hur kan vi förebygga sexuella trakasserier? Vilka riskfaktorer finns i vår organisation? Hur håller vi frågan levande över tid? Detta är frågor som engagerar små och stora organisationer i hela samhället sedan #metoo-rörelsen lyfte upp problemen till ytan.
Tio medarbetare på Högskolan Västs avdelning för företagsekonomi ville ta reda på om, hur och varför organisationer arbetar med att förebygga och hantera de här problemen efter att #metoo-rörelsen initierades. De startade ett forskningsprojekt våren 2018 och rapporten blev klar i december.
Intervjuade tio arbetsgivare i olika branscher
– Vi hade en känsla av att arbetsgivare blivit mer angelägna om att ta tag i frågorna eftersom de påverkar deras attraktionskraft som arbetsgivare och eftersom de kan ge ekonomiska konsekvenser. Vi ville undersöka om deras engagemang och arbetsmetoder har förändrats, säger Sven Siverbo, professor i företagsekonomi vid Högskolan Väst och en av deltagarna i forskningsprojektet.
Representanter från tio organisationer i helt olika branscher intervjuades. Och det visade sig vara stor skillnad på hur intensivt de olika aktörerna arbetar med #metoo-management.
– Flera faktorer spelar in, säger Sven Siverbo. Det hänger bland annat ihop med hur ledningen bedömer riskerna för att utsättas för sexuella trakasserier i organisationen. Medvetenheten om riskfaktorer varierar och man gör olika bedömningar av vilken skada som ett uppdagat fall kan ge organisationen.
Ökad medvetenhet om riskfaktorer
– Huvudintrycket är dock att medvetenheten om riskfaktorer har ökat och att organisationerna prioriterar det här arbetet i högre grad. Några av dem hade fått anledning att reflektera över om deras policydokument för den här frågan behövde uppdateras och levandegöras, säger Sven Siverbo.
Några av riskfaktorerna som rapporten pekar på är vilken kultur som råder i organisationen – om en sexistisk jargong är tillåten eller inte. Mansdominerade arbetsplatser, osäkra anställningsvillkor och maktförhållanden i en organisation är andra faktorer som kan spela roll.
Rapporten heter #metoo-management.
Forskningsrapporten ger kunskaper om riskfaktorer och tips om hur man förebygger problemen och underlättar för drabbade att berätta om incidenter de varit med om.
Speciell problematik i akademiska världen
Sedan flera år tillbaka arbetar Högskolan Väst med att höja kunskapsnivån och skapa bra strukturer och rutiner för att hantera de här frågorna. HR-strategen Beatrice Löfström är en av nyckelpersonerna i det arbetet och hon välkomnar att rapporten fyller på med mer kunskap.
– Sexuella trakasserier förekommer i alla branscher, säger Beatrice Löfström. Forskning visar att det kan finnas en speciell problematik inom den akademiska världen som hänger ihop med dess hierarkier och maktförhållanden. Som lärosäte har vi ett omfattande ansvar för både vår personal och våra studenter. Vi vill vara ett inkluderande lärosäte och då måste vi stärka vår förståelse och vårt arbete med att förebygga och hantera sexuella trakasserier och andra kränkningar.
Alla medarbetare utbildas
– Vi arbetar med de här frågorna på många olika plan och väver in perspektiven i hela organisationen – från högskolans visioner och ledningssystem till det konkreta arbete som utförs i exempelvis undervisningen. Vi utbildar alla medarbetare i lika-villkors-frågor enligt ett systematiskt upplägg, säger Beatrice Löfström.
– Det här är ett ständigt pågående utvecklings- och förbättringsarbete som ska genomsyra varje del av verksamheten.
Sedan två år tillbaka arbetar en samordningsgrupp med lika-villkors-frågor på högskolan. Här är representationen bred med studenter, medarbetare och personer i ledande ställning.
Veta hur man ska agera
– Det är viktigt att alla på högskolan har goda kunskaper och insikter om vad det innebär att bli trakasserad och hur man ska agera om man är med om något. Sedan 2018 har högskolan uppdaterade riktlinjer och rutiner för just detta. Alla har ett ansvar att bidra till ett gott arbets- och studieklimat, fritt från trakasserier och kränkningar, påpekar Beatrice.
2018 genomförde högskolan en enkät där medarbetarna fick svara på om de utsatts för trakasserier av något slag eller om de sett någon annan bli det. En motsvarande enkät kommer att genomföras bland studenterna i vår.
– Genom enkäten kom det inte till kännedom att någon vid Högskolan Väst blivit utsatt för sexuella trakasserier. Men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka. Forskningen visar att de som utsatts ofta befinner sig i en tystnadskultur och väljer att inte berätta av olika anledningar, berättar Beatrice Löfström
Lärarna får verktyg
Hon påpekar vikten av att fortsätta bygga kunskap och förståelse kring sexuella trakasserier.
– Enkäterna och andra typer av kartläggningar ger oss bättre förståelse för eventuella problem och gör att vi kan rikta utbildnings- och informationsinsatserna.
Lärarnas uppgift är att föra in perspektivet i högskolans utbildningar. Många av dem väljer att gå den högskolepedagogiska kursen Normkritisk pedagogik i högre utbildning för att få verktyg till just det. Perspektivet lyfts även i introduktionsutbildningar för forskarstudenter och handledare.
Högskolan Väst utbyter också erfarenheter och kunskap med andra lärosäten. På en nationell lika-villkors-konferens i november diskuterades de utmaningar som finns med att integrera jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet på högskolor och universitet. Här utbyttes också idéer och verktyg för hur man kan utveckla arbetet och göra det till en naturlig del av verksamheten.
Deltar i europeiskt samarbete
Högskolan Väst har även bjudits in av EUA (European University Association) att delta i ett europeiskt samarbetsprojekt med inkludering på agendan. Projektet planeras starta 2020 och högskolan ska bidra med exempel på hur man kan arbeta med kompetensutveckling för teknisk och administrativ personal i de här frågorna.
– #Metoo-rörelsen har lyft på locket till ett problem som länge har osynliggjorts. Nu är det vårt ansvar att utveckla kunskap och arbetssätt och att hålla arbetet levande över tid, säger Beatrice.
– På sikt hoppas jag att detta kan bana väg för nya skräddarsydda behandlingar av leukemi och lymfom hos barn, säger Zahra Haider, doktorand Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet.
Den vanligaste cancertypen hos barn, akut lymfoblastisk leukemi (ALL), såväl som lymfoblast lymfom (LBL), kännetecknas av okontrollerad tillväxt av vita blodkroppar i benmärg, blod och lymfkörtlar. Tack vare utvecklade behandlingsmetoder har överlevnaden på senare år förbättrats kraftigt för ALL/LBL-patienter.
Dagens behandlingar innebär en effektiv men mycket tuff väg till tillfrisknande, genom att de består av en kombination av toxiska läkemedel. Dessvärre finns ändå patienter som drabbas av återfall i cancern, och för dem är överlevnaden alltjämt låg.
Slippa onödigt tuff behandling
Genom att tidigt kunna avgöra vilka barn som har hög respektive låg risk för återfall, skulle man lättare kunna skräddarsy behandlingsintensiteten. Vinsten skulle vara att barn då inte behöver genomgå mer intensiv behandling med svåra biverkningar, än vad som är motiverat utifrån sin riskprofil, samtidigt som de tuffaste behandlingarna kan sättas in på högriskpatienter.
Forskarna vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet har studerat biologiska markörer som kan identifiera patienter som svarar olika på behandling och har olika återfallsrisk. I sin avhandling visar Zahra Haider hur en sådan markör, en epigenetisk ”signatur”, kan användas för att klassificera patienter i olika undergrupper. Hon har även analyserat vilka genetiska egenskaper som skiljer de epigenetiska undergrupperna åt. Enskilda gener som skiljer undergrupperna åt kan komma att utgöra mål för framtida behandlingsstrategier.
”Signaturen” baseras på DNA-metylerings mönster, det vill säga kemiska modifieringar på DNA som förändras vid olika cancerformer. Denna signatur skulle kunna skilja hög- och lågriskpatienter vid diagnos; den kan signifikant förutsäga överlevnad och risk för återfall.
Signaturen kunde ses hos såväl barn som vuxna patienter med ALL/LBL. Forskarna kunde även se att biologiska mekanismer som exempelvis uttryck av onkogener var kopplade till de olika epigenetiska undergrupperna. Dessa fynd understryker relevansen av DNA-metyleringssinaturer i akuta leukemier och lymfom.
Kontakt:
Zahra Haider (engelsktalande), Institutionen för medicinsk biovetenskap, zahra.haider@umu.se
Bild: See Source [CC BY 2.5 (https://creativecommons.org/licenses/by/2.5)]
– Vi har upptäckt att en liten struktur inne i snäckan, det så kallade tektorialmembranet, har en viktig roll i den processen genom att fungera som en depå för kalciumjoner. Dessa kalciumjoner bidrar till att reglera sinnescellernas funktion, säger Anders Fridberger vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin, som har lett studien.
Kalciumjoner, alltså positivt laddade kalciumatomer, spelar en nyckelroll i processerna som ligger bakom att vi uppfattar ljud. Omvandlingen av ljudvågor till nervsignaler sker i innerörat, även kallat snäckan, som ser ut ungefär som det snäckformade skalet hos en del sniglar. I hörselsnäckan sitter mängder av sinnesceller, som är de celler som detekterar ljud och ger upphov till signalerna som skickas till hjärnan.
Lagringsplats för kalciumjoner
Tidigare forskning har visat att vätskan som omger sinnescellerna inne i snäckan har en låg koncentration av kalciumjoner. Men det har funnits en del frågetecken kring detta, eftersom sinnesceller inte fungerar normalt när de placeras i vätska med så låg halt av kalciumjoner som uppmätts i vätskan i snäckan.
LiU-forskarna har undersökt frågan närmare i innerörat från marsvin, som är mycket likt människans. Genom att märka in kalciumjonerna med färg upptäckte forskarna att ett membran som vilar ovanpå sinnescellerna, tektorialmembranet, hade en mycket högre koncentration av kalciumjoner än den omgivande vätskan. Membranet tycks fungera som en lagringsplats, så att sinnescellerna omges av högre halter av kalciumjoner än man tidigare trott.
När forskarna tillsatte ett ämne som fick kalciumnivåerna att sjunka ledde det till att sinnescellerna slutade fungera. I nästa steg utsatte forskarna innerörat för ljud i nivåer som motsvarar ljudet på rockkonserter, vilket hade samma effekt.
Kemin i tektorialmembranet
– När vi i laboratoriet utsätter innerörat för höga ljud sjunker kalciumnivåerna i tektorialmembranet och sinnescellerna fungerar inte. Men efter ett tag återställs kalciumjonkoncentrationen och då börjar sinnescellerna fungera igen, säger Anders Fridberger.
Fram till nu har det lilla membranet främst ansetts ha en mekanisk funktion, men LiU-forskarnas upptäckt pekar på att tektorialmembranet kan spela en viktig roll för att reglera hörseln genom att lagra kalciumjoner.
– Det har varit känt att tektorialmembranet är nödvändigt för att vi ska kunna höra och att det måste vara intakt och rätt placerat, men det har varit oklart exakt varför fel på detta membran bidrar till sämre hörsel, säger Pierre Hakizimana, en av forskarna bakom studien.
Forskargruppen går nu vidare för att undersöka om samma mekanism spelar in vid åldersrelaterad hörselnedsättning.
Det finns olika typer av innovation och olika sätt att mäta innovation. För företag, organisationer, beslutsfattare och politiker handlar innovation om att skapa tillväxt, ökad konkurrenskraft och utvecklad välfärd.
– Ur ett kundperspektiv handlar innovation om att de upplever en förändring i sin värdeskapande process som stöttas av en vara eller tjänst. Det är det som vårt index mäter, säger Per Kristensson, föreståndare och professor i konsumentpsykologi och innovation vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet.
Bygger på svar från 13 000 kunder
En indikator på en lyckad innovation är om kunder och användare upplever en värdeskapande förbättring, till exempel att det gör deras tillvaro lite bättre, tryggare, mer hållbar ur ett miljöperspektiv eller sparar tid och pengar.
Svenskt innovationsindex 2018 innefattar svar från ungefär 13 000 kunder som rankat innovationsgraden hos 70 företag och organisationer inom 9 branscher baserat på hur de upplever företagets innovationsförmåga och hur attraktiva dessa innovationer upplevs. Kunderna har också värderat företagets erbjudande, leverans, bemötande och interaktionsyta.
Mätningen visar bland annat att förändringar i företags erbjudande och kundmiljön, det vill säga utseende på butiken eller webbsidan, är faktorer som driver kundens uppfattning av innovation.
Kundperspektivet kompletterar
Sättet vi ser på innovation är olika och därför anser forskarna att innovation också behöver mätas på olika sätt.
– Syftet med vårt index är att komplettera andra mätningar och bidra till att skapa en helhetsbild kring innovation och hur man lyckas med innovation. Svenskt innovationsindex gör det möjligt att följa utvecklingen och resultatet av satsningar på innovation ur ett kundperspektiv, säger Per Kristensson. Lyckade innovationer leder till ökad attraktionskraft och tillväxt på olika marknader.
Svenskt innovationsindex är utvecklat av forskare vid CTF och Handelshögskolan vid Karlstads universitet i samarbete med NHH Norges Handelshögskola och Fordham University i USA.
Lina Ejlertssons avhandlingsarbete handlar om återhämtning för personal i en av de mest stressande arbetsmiljöerna – vårdcentralerna.
Hon menar att vi har en viss mängd energi som antingen töms eller fylls på under arbetsdagen.
– Jag vill gärna kunna se på mitt jobb och min fritid på samma sätt. Man gör saker som man tycker om att göra, med människor man trivs med, säger Lina Ejlertsson, doktorand i samhälls- och allmänmedicin, vid Lunds universitet.
Ofta får vi höra att vi ska vila upp oss under kvällen eller helgen, men Lina Ejlertsson menar att vi kan återhämta oss under arbetsdagen.
– I min forskning undersöker jag möjligheten att gå hem med mer energi, säger hon och tillägger att en av deras studier har visat att det är möjligt.
Variation, gemenskap och kontroll hjälper mot stress
Även om hon har studerat vad som hjälper personal i vården att inte bli slutkörda av arbetet, är det rimligt att tro att resultaten kan vara överförbara till andra yrkesgrupper. 2013–2014 genomfördes ett projekt om salutogena arbetsfaktorer, det vill säga vad får medarbetarna att må bra – trots pressen och stressen på jobbet. Alla 26 vårdcentraler i Nordöstra Skåne deltog. Huvudresultatet i denna studie var att den absolut viktigaste faktorn för självskattad hälsa var återhämtning. Inte alla kände sig slitna efter arbetet, trots att vårdcentralerna ofta var underbemannade.
– Det är viktigt att tillägga att det finns stora organisatoriska problem i vården som sliter på personalen och som inte löses med ”ta ett djupt andetag”.
2015 började det nuvarande projektet med en kvalitativ studie av vad återhämtning på jobbet är. Tre faktorer utkristalliserade sig: variation, gemenskap och en känsla av hanterbarhet.
– Det handlar om att variera uppgifter som kräver mycket hjärna med mer monotona uppgifter. För mig är det till exempel återhämtning att mata in enkätsiffror.
Variation behövs inte bara när det gäller arbetsuppgifter, utan även i arbetstempo och plats.
Tre tips för återhämtning under dagen
Variation. Försök variera typen av arbetsuppgifter och arbeta olika intensivt. Byt kroppsställningar – sitt, stå och rör på dig. Sitt inte still mer än 45 min i sträck. Byt miljö under dagen, till exempel under lunchen.
Mikropauser. Stanna upp och andas, gå runt huset, stretcha, gör plankan. Hitta det som funkar för dig.
Luncha och fika gemensamt. Det är ett bra tillfälle för att koppla bort jobbet. Snacka gärna om annat än jobb!
Gemenskapen
Den andra faktorn som var avgörande för återhämtning var gemenskapen. Vissa vårdcentraler behövde jobba 100 procent med gemenskapen, något som ofta handlade om att hitta gemensamma mål att arbeta mot. Även teambuilding kan vara bra initialt om man inte känner varandra utanför arbetet, menar Lina Ejlertsson.
– Att skratta, småsnacka och uppmuntra varandra på jobbet visade sig betyda mycket för hur personalen återhämtade sig. Negativ energi däremot dränerar.
Känsla av kontroll
Den tredje faktorn handlade om en känsla av kontroll, hanterbarhet. En av de viktigaste sakerna var att hinna göra klart en uppgift innan man måste påbörja nästa. Även att ledningen lyssnar och att det är möjligt att påverka sin arbetssituation var viktigt.
Nästa steg för forskarna var att genomföra skräddarsydda interventioner på sex utvalda vårdcentraler. Tillsammans med vårdpersonalen förde forskarna in olika typer av ökad återhämtning – utifrån variation, gemenskap och hanterbarhet – i verksamheten. Nu ska data analyseras och ett antal fokusgruppsintervjuer genomföras.
– Det ska bli jättespännande att se hur interventionerna har påverkat medarbetarnas upplevelse av återhämtning och välmående, säger Lina Ejlertsson.
Fotnot: Projektet heter ”Återhämtning i arbetet – ett interventionsprojekt för bättre hälsa bland medarbetare i primärvården”. Studien hör hemma på Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Allmänmedicin och samhälls-medicin.
Kontakt:
Lina Ejlertsson, doktorand i allmän- och samhällsmedicin, Lunds universitet, lina.ejlertsson@med.lu.se.
– Svensk lagstiftning tar inte hänsyn till att de här barnen lever i vårt land. Den oklara lagstiftningen vi har är problematisk utifrån Barnkonventionen. Ett minimikrav borde vara att alla barn som lever i vårt land har rätt till subventionerad akutvård, säger bokens författare, Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt och universitetslektor vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet.
EU-migranters barn extra utsatta
Barn till asylsökande och papperslösa har rätt till vård på samma villkor som folkbokförda barn. Barn till ekonomiskt utsatta EU-migranter befinner sig dock i ett rättsligt vakuum. Strikt taget har de enbart rätt till akut vård mot en osubventionerad kostnad, vilket kan bli väldigt dyrt då den som saknar sjukvårdsförsäkringskort inte heller har rätt till subventionerad vård.
– I dagens samhälle rör sig människor över gränserna på ett helt annat sätt än förr. Lagstiftaren har löst nya problem ad hoc i samband med att de uppstår. Med tanke på att papperslösa har rätt till vård är det svårt att motivera varför de barn som genom sitt EU-medborgarskap faktiskt har rätt att vara i Sverige inte ska tillerkännas samma rätt, säger Kavot Zillén.
Stor skillnad mellan landsting
Boken innehåller en intervjustudie som visar att tillgången till vård för EU-migranters barn skiljer sig åt väsentligt mellan olika landsting. Vad skillnaderna beror på är dock oklart. Studien kan inte påvisa något samband mellan tillgången på vård och respektive landstings politiska majoritet, ekonomi och/eller var i landet det ligger. Eftersom det inte finns någon tydlig rättslig vägledning agerar landstingen olika. Vissa landsting agerar enligt den lagstiftning som finns, den som saknar sjukvårdsförsäkringskort har inte heller rätt till subventionerad vård. Andra landsting gör ett undantag eftersom det handlar om barn. Barnen utsätts därmed för godtycke och rättsosäkerhet. Ytterst få landsting har riktlinjer rörande dessa barns rätt till sjukvård, utan behandlar dem istället på samma sätt som vuxna EU-medborgare.
Barnkonventionen är tydlig
I dansk och finsk vård behandlas barnen till EU-migranter ungefär som i Sverige. I Norge däremot har även icke bofasta barn rätt till vård i nästintill samma omfattning som bofasta. Nyligen kom en utredning i Norge som vill gå ännu längre i att jämställa alla barn som vistas i landet. Från och med 2020 kommer Barnkonventionen att gälla som svensk lag. Exakt vad det kommer att innebära är svårt att säga enligt Kavot Zillén.
– Men så mycket torde stå klart att vår nuvarande lagstiftning gällande vem som har rätt till vård är minst sagt problematisk utifrån Barnkonventionen. Konventionen innehåller formuleringar om alla barns rätt till grundskydd när det gäller hälsa och omvårdnad, medan svensk lagstiftning har en exkluderande effekt rörande barn till ekonomiskt utsatta EU-medborgare, säger hon.
Boken:
”Barn i välfärdsstatens utkant” är utgiven på Lustus förlag. Boken riktar sig till jurister, rättsvetare, socionomer, sjukvårdspersonal, studenter och civilsamhället. Den är ett resultat av ett tvåårigt forskningsprojekt som har bedrivits inom ramen för en särskild satsning vid Stockholms universitet, om barn, migration och integration.
Kontakt:
Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt och universitetslektor vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, kavot.zillen@juridicum.su.se
I biståndsarbete är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorer som har betydelse för hur framgångsrika olika projekt blir. I en ny avhandling i nationalekonomi vid Uppsala universitet har kvinnors och mäns, äldres och yngres, hög- och lågutbildades attityder till risk undersökts före, under och efter en dramatisk händelse. Kunskapen kan bidra till att öka möjligheterna att göra rätt insats vid rätt tidpunkt.
Individers risktagande kan vara en viktig aspekt på vägen mot nya upptäckter och mer effektiva arbetssätt och kan därmed bland annat bidra positivt till ett lands ekonomi. I en stor nationell studie gjord i det västafrikanska landet Burkina Faso har Mohammad H. Sepahvand, doktorand vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, undersökt 10 800 hushåll och 31 677 individers attityder till risk och därefter analyserat data utifrån faktorer som kön, ålder och utbildningsnivå.
Familjens inställning är viktig
– Människors risktagande har ofta ansetts stabilt över tid men min avhandling visar att familjen spelar en stor roll i att forma ens attityder till risk, att stora händelser kan förändra människors riskattityder och att kvinnor och män har olika sätt att förhålla sig till risker under olika omständigheter. Skillnader mellan kön beror bland annat på strukturella faktorer som sociala normer, säger han.
Familjens betydelse för risktagande är ett viktigt resultat. Analysen visar att attityder överförs från föräldrar till barn, att mödrar hade större påverkan på sina döttrar och pappor på sina söner. Påverkan från far- och morföräldrar och miljön kring barnet spelade också en roll, men minskade om den skiljde sig från föräldrarnas attityder. Mest riskbenägna var yngre män, medan äldre välutbildade kvinnor var minst riskbenägna.
– Föräldrarnas attityder till risktagande spelade en stor roll och var viktigare än socioekonomisk situation, familjestruktur, föräldrars hälsa och bostadsområde. Dessutom tenderade yngre syskon att ha liknande attityder, medan äldre syskon skiljde sig mer åt. Systrar var också mer lika i sitt risktagande än bröder, säger Mohammad Sepahvand.
Revolutioner påverkar riskbenägenhet
Omvälvande händelser som en revolution påverkar också risktagande. I studien har Mohammad Sepahvand undersökt samma personers attityder till risk innan, under och efter 2014 års revolution i Burkina Faso.
– Demonstrationer, uppror och eventuell avsättning av den politiska makteliten har blivit allt vanligare i många utvecklingsländer. Stora, omvälvande händelser kan förändra individers riskattityder, och därmed också deras risktagande i ekonomiska avseenden, vilket kan påverka graden av entreprenörskap, investeringar och tillväxt, säger han.
Resultaten visar att människor var mindre villiga att ta risker i en osäker situation, under själva revolutionen, men när situationen var stabil igen återgick risktagandet till nivåer strax över de man hade innan händelsen. Kvinnor var mer benägna än män att ta risker efter händelsen, men försiktigare under själva revolutionen. Äldre och personer med högre utbildning tog mindre risker än yngre med lägre utbildning.
Omvälvande händelser skapar nya möjligheter
– Möjliga förklaringar till skillnaderna är hur situation såg ut innan själva händelsen. Kvinnors politiska representation i Burkina Faso var låg innan revolutionen, exempelvis var endast nio procent av parlamentsledamöter kvinnor, och man kan anta att de såg möjligheter till ökat politisk inflytande. Och äldre som i större utsträckning etablerat sig i arbetslivet och samhället hade sannolikt mer att förlora på att ta risker än yngre, säger Mohammad Sepahvand, som själv arbetade och bodde i Burkina Faso under tiden som revolutionen pågick.
Kön viktigt för jordbruksreformer
Avhandlingen visar också att om man vill skapa förutsättningar för människor att bli mer produktiva bör man ta hänsyn till olika gruppers riskbenägenhet. Mohammad Sepahvand menar att i ett land som Burkina Faso, där jordbruket är den enskilt största sysselsättningssektorn, är det viktigt att uppmuntra och skapa rätt förutsättningar för människor att våga tänka nytt och använda nya arbetssätt med hänsyn till olika gruppers riskbenägenhet.
– Kön är till exempel en viktig egenskap att ta hänsyn till när man vill utforma jordbrukspolitiska interventioner, då mina resultat pekar på att kvinnors, tvärtemot mäns, avkastning minskar när de tar större risker. Om man vill stödja kvinnliga jordbrukare i områden som till exempel Burkina Faso bör man fokusera både på sådant som vilken gröda som odlas, tillgång till bättre jordkvalité och utsäde, men också på att stärka kvinnliga nätverk av jordbrukare och uppmuntra till att fler möjligheter att få kredit skapas, säger Mohammad Sepahvand.
Kontakt:
Mohammad H. Sepahvand, nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, mohammad.sepahvand@nek.uu.se
En typ av aerosoler kallas sekundära organiska aerosoler (se faktaruta). Partiklarna som ingår i dessa system bildas när flyktiga organiska ämnen, från exempelvis växtlighet eller vägtrafik, oxideras i atmosfären. När detta händer kan befintliga partiklar öka i storlek och nya partiklar kan bildas. De sekundära organiska aerosolerna kan ge negativa hälsoeffekter, försämra luftkvalitén och påverka klimatet.
– De har till exempel en avkylande effekt på klimatet och kan därmed dölja en del av den globala uppvärmningen som är orsakad av växthusgaser. Deras betydelse för klimatet och deras negativa påverkan på luftkvalitén är ett starkt skäl till att bättre försöka förstå hur de bildas, säger Julia Hammes vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet som just presenterat sin avhandling i ämnet.
Hittills okända ämnen i aerosoler
Julia Hammes har undersökt atmosfärisk oxidation av flera olika ämnen, till exempel alpha-pinen från barrväxter, trimetylbenzen från vägtrafik, limonen från citrusträd och från doftämnen som används inom kosmetika och rengöringsindustrin.
I sina studier har hon med hjälp av toppmoderna masspektrometriska metoder kunnat identifiera flera tidigare okända ämnen som bildas när alpha-pinen, trimetylbenzen och limonen reagerar i luften. De ämnen som bildades undersöktes sedan under många olika experimentella förhållanden.
– Det är väldigt intressant att ser hur olika luftföroreningar påverkar varandra och därmed aerosolbildning. Om vi förstår kemin som ligger bakom hur aerosoler bildas kan vi göra bättre uppskattningar av mängder och påverkan på luftkvalité och framtida klimatet.
– Vissa av ämnena identifierades endast i gasfas. Våra resultat visar att kväveoxider kan motverka att dessa oxideras vidare i luften och bildar nya partiklar.
Aerosloer och oxidation
Aerosoler är blandningar som består av små fasta eller flytande partiklar och gas, som till exempel smogg eller rök.
Man delar in aerosoler i primära och sekundära samt i naturliga och antropogena.
Exempel på primära aerosolkällor är damm från torra områden, saltpartiklar som uppkommer vid havsstormar, sot och andra fragment från skogsbränder samt biologiska partiklar som pollen, mikrober och nedbrytningsprodukter från växter.
Sekundära aerosolkällor uppstår via kemiska reaktioner i atmosfären, då aerosoler bildas som i huvudsak består av sulfater, nitater, ammoniak och organiska ämnen. Ett exempel på sekundärkällor är svaveldioxid från vulkanutbrott som genom kemiska processer omvandlar svavel till sulfater i atmosfären.
Naturliga aerosoler bildas till exempel när sulfat överförs till atmosfären via plankton i havets ytskikt och när alger i havet avger utsläpp som med hjälp av solljus omvandlas till aerosoler.
De främsta källorna till antropogena aerosoler är förbränning av fossila bränslen som kol och olja, samt av biobränslen som ved, pellets och spannmål. Men också industrier och bilar och flyg som använder fossila drivmedel skapar aerosoler. Antropogena aerosoler bildas också i anlagda skogsbränder, där människan bränner skog för att kunna få mer odlingsbar mark.
Kontakt:
Julia Hammes, institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, julia.hammes@chem.gu.se
Alternativt: Mattias Hallquist, professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, mattias.hallquist@gu.se
Att utfodra hundar med dieter baserade på rått kött har blivit allt mer populärt under senare år. Den köttråvara man kan hitta i foderbutikernas frysdiskar består dock av slaktbiprodukter som inte har behandlats för att minska det mikrobiella innehållet, och som därför kan innehålla sjukdomsframkallande mikroorganismer.
För att få en bild av hur stor denna risk harforskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) analyserat frysta prover från 60 förpackningar som producerats i Sverige, Norge, Finland, Tyskland eller Storbritannien av 10 olika tillverkare.
Alla köttprover innehöll tarmbakterier
I samtliga prover hittades bakterier från familjen Enterobacteriaceae – en grupp av bakteriesom främst förekommer i mag-tarm-kanalen hos djur och människor – och i 31 prover varr halten högre än gränsvärdet (5000 bakterier/g) för tillfredsställande mikrobiell hygien enligt EU:s föreskrifter.
– Det här är ett generellt mått på råvarans hygieniska kvalitet, förklarar Ingrid Hansson, som är universitetslektor vid SLU och som har lett studien. Inom familjen Enterobacteriaceae finns både harmlösa och skadliga bakterier.
I studien undersöktes också förekomsten av några viktiga bakterier som är kända för att orsaka sjukdom. I två prover var halten av Clostridium perfringens högre än den nivå som tillåts enligt svenska riktlinjer. Dessutom hittades Salmonella-arter i fyra prover och Campylobacter-arter i tre.
Viktigt med god hygien
– Det här visar hur viktigt det är med god hygien om man utfodrar sina hundar med råa köttdetaljer, säger Ingrid Hansson. Och det gäller både vid förvaring, hantering och utfodring.
Forskarna ger också ett antal tips som kan begränsa hälsoriskerna för djur och människor:
Köttråvaran bör hållas fryst tills den används
Köttet bör tinas vid högst 10° C, och ska därefter hållas skilt från livsmedel
Köttet ska hanteras med separat köksutrustning om denna inte diskas noggrant efter användning
Tänk på att stänk av köttsaft kan sprida bakterier till andra livsmedel och ytor
Låt inte hunden slicka människor i ansiktet omedelbart efter att den har ätit
Hundar ska inte utfodras med rått kött i hushåll med spädbarn, äldre eller individer med nedsatt immunförsvar, eftersom dessa grupper är mer mottagliga för infektioner.
Forskarna påpekar att hundar inte bara kan sprida bakterier som orsakar sjukdom, utan att de också kan sprida bakterier med antibiotikaresistens. Hundar ska inte matas med rått kött medan de behandlas med antibiotika, eftersom detta kan öka risken för uppförökning och spridning av resistenta stammar.
Kontakt: Ingrid Hansson, universitetslektor, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet ingrid.hansson@slu.se
Enligt FN hotas var sjunde människa av svält. I Jemen varnar hjälporganisationer för den värsta svältkatastrofen på 100 år och 13 miljoner människor riskerar att dö på grund av för lite mat. Förra året hotades 50 miljoner människor på Afrikas horn av svält och det är troligtvis inte sista gången, bland annat på grund av den globala uppvärmningen som förstärker både torka och översvämningar.
Svältande foster får sämre minne
Effekterna av svält varierar beroende på när i livet en person svälter och, såklart, hur mycket man svälter. Redan under moderlivet påverkas foster vars mamma inte får tillräckligt med mat och löper ökad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar senare i livet.
– Fosterlivet är en viktig period för biologisk programmering. Svält eller undernäring under denna period kan ändra utvecklingsmönster och ge kognitiva problem som sämre minne och intellektuell kapacitet, säger Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet.
Detta har dokumenterats i diverse studier, varav en av de mest uppmärksammade handlade om individer vars mammor utsattes för svält under den nederländska hungervintern 1944-45 när de var gravida. Studien visade att dessa individer hade ett speciellt epigenetiskt mönster i sin arvsmassa som deras syskon – födda när mamman hade normal tillgång till mat – inte hade. Förändringen gav bland annat en högre risk för diabetes.
En liknande studie gjorde Lars Olov Bygren, professor i socialmedicin vid Umeå universitet, på barn födda efter svältåren i Skellefteå under 1800-talet. Det visade sig att barn som hade varit utsatta för stora variationer i näringstillförsel under moderlivet – antingen från god till dålig eller tvärtom – hade dubbelt så stor risk att drabbas av stroke som vuxna.
– De som svälter idag kommer att drabbas av långsiktiga konsekvenser som syns under flera decennier, säger Denny Vågerö.
Tidig svält ökar risk för högt blodtryck senare
När Denny Vågerö tillsammans med ryska forskare studerade hur belägringen av Leningrad, nuvarande Sankt Petersburg, 1941-44 hade påverkat invånarnas hälsa upptäckte de att personer som var i de tidiga tonåren när svälten pågick hade högre blodtryck än de som hade god tillgång till mat. Studien pågick från 1978 till 2005 och visade även att män som svalt hade 70 procents högre risk att drabbas av stroke medan kvinnor hade högre risk att drabbas av bröstcancer. Belägringen varade i 872 dagar och minst 600 000 ryssar dog.
Tillgången på mat under puberteten kan även påverka framtida generationer. Nyligen publicerade han, tillsammans med kollegor vid universiteten i Stockholm, Bristol och Bonn, en studie i Nature Communications som visade att om farfadern hade god tillgång till mat i 10-årsåldern ökar risken för förtida död, särskilt i cancer, hos de manliga barnbarnen. Hos det kvinnliga barnbarnet hittades däremot ingen förhöjd dödsrisk.
– Det är ett överraskande resultat. Vi gissar att högt kaloriintag i förpuberteten påverkar de manliga könscellerna på ett negativt sätt och är en nackdel för män i tredje led. Pojkars könsceller är mer känsliga för miljöförhållanden kring puberteten medan kvinnliga könsceller anläggs tidigare.
Det är dock ännu oklart varför det hoppar över en generation. Sammanlagt deltog drygt 9 000 far- och morföräldrar och 11 000 barnbarn.
Farfars svält påverkar sonsonen
Epigenetik betyder vid sidan av generna och är ett forskningsområde som studerar förändringar i genuttryck, som inte orsakas av förändringar i själva DNA-sekvensen. Förhållandet mellan gener och epigenetik kan liknas vid en bokhylla där generna är böckerna, men dess placering bestäms av de epigenetiska mekanismerna som även kan ändra om i informationen. Så även om DNA-sekvensen är densamma i alla celler är det bara vissa gener som uttrycks, vilket varierar mellan celltyper.
Till skillnad från genetiska tillstånd är epigenetiska tillstånd reversibla. Epigenetiska förändringar sker främst genom kemisk modifiering av DNA och histoner, de proteiner kring vilka den spiralformade DNA-strängen lindar upp sig. Exempel på sjukdomar som antas påverkas av epigenetiska tillstånd är cancer, diabetes, schizofreni och kardiovaskulära sjukdomar.
Källa: Vetenskap & Hälsa, Statens medicin-etiska råd och Karolinska Institutet
En tidigare studie, den så kallade Överkalixstudien, från 2002 visar på ett liknande samband, fast omvänt. Det vill säga att om farfadern hade dålig tillgång på mat under tidig pubertet hade de manliga barnbarnen ett ökat skydd mot för tidig död. Kvinnorna däremot skyddades enbart om det var deras farmödrar som svälte. Ett högt kaloriintag innebar att avkomman levde sex år kortare jämfört med dem vars farföräldrar levt på svältgränsen åren före puberteten.
Både kropp och hjärna krymper
Man behöver dock inte vänta i flera decennier för att upptäcka att kroppen har tagit stryk av svälten tidigare i livet. Kort tid efter att tillgången på mat har sinat börjar kroppens fettlager att brytas ner, vilket till slut leder till muskelsvaghet då kroppen istället tar energi från musklerna. När underhudsfettet försvinner blir huden rynkig och eftersom man bildar färre blodkroppar drabbas man även av blodbrist. Svält ökar även risken för benskörhet och hos flickor och kvinnor kan även mensen försvinna. Barn påverkas i regel kraftfullare än vuxna eftersom de växer.
Det är dock inte bara fysiskt som svälten gör sig påmind.
– Bland det första som händer är att man får ett mer svartvitt tänkande och betydande svårigheter att fatta beslut. Hjärnan påverkas så mycket att man upplever sig vara obeslutsam. Man blir också mer tvångsmässig och repetitiv och har man tvångsbenägenheter från början ökar de drastiskt, säger Ata Ghaderi professor i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet.
Enligt honom krymper hjärnan bokstavligt talat ihop, vilket påverkar funktionerna och gör att till exempel planering och problemlösning blir mycket svårt.
Så drabbar svält kroppen:
Kroppens fettlager bryts ner, vilket leder till muskelsvaghet.
Huden blir rynkig.
Det bildas färre blodkroppar, vilket kan leda till blodbrist.
Ökad risk för benskörhet.
Mensen upphör hos fertila kvinnor.
Hjärnan får mindre energi och det blir svårare att tänka klart, vilket påverkar problemlösning och beslutsfattande.
Positiva känslor vid anorexi
Ata Ghaderi är specialist på anorexi och berättar att det initiala förloppet av svält skiljer sig åt hos de som har anorexi och de som svälter ”ofrivilligt”.
– Vid anorexi känns det bra i början. Svälten är en kraftfull medicin mot ångesten och därför gillar och uppskattar man den. Man får en massa stresshormoner som leder till ett energipåslag och man känner sig uppåt. Man känner att man har mer kraft, att man är speciell och att man kan fokusera bättre på detaljer.
Men efterhand börjar även anorektiska kroppar att krångla och ju längre svälten pågår desto tydligare blir konsekvenserna. Efter ett tag, det kan röra sig om några veckor till några månader beroende på hur mycket man svälter sig, orkar kroppen inte att hålla igång stressresponsen vilket får till följd att man blir apatisk. Detta leder ofta till att man isolerar sig, blir nedstämd och deprimerad, ett förlopp som inte skiljer sig åt jämfört med ofrivillig svält.
Det verkar dock inte som att svält orsakar bestående hjärnskador.
– En del studier visar att hjärnan återfår en normal funktion när personen har återgått till normal vikt. Andra studier visar dock att hålrummen i hjärnan förbli lite större än vanligt efter långvarig och svår svält. Men då vet man ofta inte hur hjärnan såg ut innan svälten. Mycket dock tyder på att man kan bli helt återställd.
Text: Izabella Rosengren, på uppdrag av forskning.se
Genom att studera byggstenarna i DNA från organismers arvsanlag (genom) kan forskarna bestämma hur arterna utvecklats och är släkt med varandra. Fram träder då en bild, ett livets släktträd som visar hur liv på jorden har utvecklats, från de enklaste livsformer till djur och människor.
Till vänster livets träd med den nya metoden, till höger den fram tills nu etablerad bilden av livets träd. De prickade linjerna visar förändringarna mellan de två metoderna. Bild: Göteborgs universitet
– Denna kunskap används idag inom många olika forskningsfält, till exempel inom läkemedelsforskning och utveckling av grödor. Men samtidigt pågår en diskussion om hur relationerna inom släktträdet egentligen ser ut, säger Daniele Silvestro, forskare vid Göteborgs universitet.
Avancerad programvara ger ny bild
För att bygga släktträd studerar forskarna i allmänhet de byggstenar (nukleotider), som utgör organismernas DNA.
– Antagandet har hittills varit att dessa byggstenar i arvsanlagen utvecklas oberoende av varandra. Men ofta stämmer inte det. I många fall måste förändringen av en byggsten i DNA följas av en justering i en annan byggsten för att funktionerna ska kunna upprätthållas i organismen, säger Daniele Silvestro.
Med hjälp av kraftfull programvara anser sig forskarna genom den nya metoden ha fått en tydligare, och delvis annorlunda, bild av ”livets träd”.
Reviderat släktträd
Studien reviderar alltså bilden av livets träd. Den visar till exempel att förhållandena mellan större grupper av bakterier skiljer sig från tidigare släktträd.
– Den beräknade relativa tidpunkten för tillkomsten av vissa växter, djur och andra grupper verkar vara betydligt senare än vad vi tidigare trott. Men att konstruera livets släktträd är fortfarande en mycket svår uppgift. Vi analyserar en utveckling som tagit över 2,5 miljarder år. Men vi tror att vår metod kommer att förbättra förståelsen för en sådan lång evolutionär historia, säger Daniele Silvestro.
Fakta/nukleotider
Nukleotider är de molekylära byggstenar som nukleinsyrorna (DNA och RNA) är uppbyggda av. En nukleotid består av en kvävebas, ett socker och en eller flera fosfatgrupper, i DNA och RNA är det alltid en fosfatgrupp. I DNA är sockret deoxiribos och i RNA ribos. Kvävebaserna i DNA heter adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G).
Bakom den nya studien står ett internationellt forskarteam, som leds av gruppen Nicolas Salamin vid Lausanne universitet i Schweiz, tillsammans med schweiziska institutet för bioinformatik (SIB) och Göteborgs universitet.
– Vi anser att den nya metoden kan tillämpas på ett brett spektrum av möjliga data, till exempel kan vi undersöka utvecklingen av HIV eller influensa, säger Daniele Silvestro.
Kontakt: Daniele Silvestro, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, daniele.silvestro@bioenv.gu.se
Internationell forskning om lärarrespons i andraspråksklassrummet har i hög grad behandlat språklig korrekthet, vilket Liivi Jakobson menar är alldeles för snävt. I sin avhandling fokuserar hon på helhetsperspektivet. Hon analyserar lärarrespons för nybörjarstuderande i svenska som andraspråk och delar upp det i två dimensioner: responsfokus och responssätt.
– Min avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De anser att respons är värdefull och reagerar positivt på flera typer av respons. Nybörjare ser respons på språklig korrekthet som viktigast, levererad både som specifikt beröm och specifik kritik, säger Liivi Jakobson, doktorand vid Göteborgs universitet.
Lärare prioriterar respons i form av förslag, men det finns skillnader mellan lärare vilket visar på responsens komplexitet, påpekar hon.
– Det är viktigt med en god dialog mellan lärare och studerande, vilket kan skapa en ny och bättre förståelse av respons.
I avhandlingen undersöks lärares responspraktik samt lärares respektive studerandes uppfattningar om respons. Det utvecklas även en modell för responsanalys som testas i två delstudier.
– Tillämpningen av den nya responsanalysmodellen skapar resultat som har praktisk relevans för språklärare och lärarstuderande, säger Liivi Jakobson.
– De äter i luften och sover i luften. Det här är något som forskare har trott sedan 1950-talet, vi bevisar att det är så, säger Anders Hedenström, professor vid biologiska institutionen i Lund.
I den nya studien har han tillsammans med Susanne Åkesson, Gabriel Norevik, Arne Andersson och Johan Bäckman vid Lunds universitet, samt Giovanni Boano från Italien studerat fyra individer av arten blek tornseglare (Apus pallidus). Resultaten visar att fåglarna befinner sig i luften utan att landa i mellan två och tre och en halv månad beroende på individ.
Med hjälp av mycket små aktivitetsloggar fästa på fåglarna har forskarna kunnat mäta rörelsen när vingarna slår. Var femte minut registrerar loggarna aktiviteten, och periodvis varje månad var fågeln befinner sig. På så vis har forskarna kunnat konstatera att fåglarna lever månader i sträck i luften under vinterhalvåret, den årstid som de tillbringar i Västafrika efter att ha häckat i Italien.
För tre år sedan konstaterade Anders Hedenström och hans kollegor att det inom arten tornseglare (Apus apus) finns individer som lever tio månader i sträck i luften utan att landa. I en tredje studie har ett annat forskarlag studerat arten alpseglare (Tachymarptis melba). Resultaten från den studien visade att alpseglare också till stor del lever i luften.
Anpassade till ett liv i luften
Enligt Anders Hedenström ger studierna fog för slutsatsen att alla arter inom fågelfamiljen seglare är anpassade till ett liv i luften. Totalt rör det sig om närmare 100 arter.
– De tar mark när de häckar under en tegelpanna eller i ett annat hål, annars lever de i luften. De äter insekter när de flyger och när de har stigit till riktigt hög höjd och sedan glidflyger så sover de korta sekvenser, säger han.
Häckningsperioden är avgörande för att blek tornseglare inte kan flyga lika många månader i sträck som tornseglare, det vill säga tio månader. Blek tornseglare föder upp två omgångar med ungar, tornseglare en.
Lever längre i flygande form
– Men det spelar ju ingen roll om en art stannar tre eller tio månader i luften. Båda är gjorda för att leva i det elementet, de är formade för att flyga så energisnålt som möjligt, oavsett om de flaxar eller glidflyger, säger Anders Hedenström och fortsätter.
– Det sägs ju alltid att flyga är det mest energikrävande som fåglar gör. Jag har beräknat att en näktergal, som inte alls lever i luften på samma sätt, gör av med lika mycket energi som en blek tornseglare som hela tiden befinner sig i luften.
Seglare har hög överlevnadsgrad jämfört med många andra fåglar. Forskarna tror att det beror på att seglare tillbringar så stor del av livet i luften där fiender inte kan överraska dem på samma sätt som på marken eller i ett bo. I luften drabbas de inte heller av parasiter på samma sätt som på marken.
Kontakt: Anders Hedenström, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, anders.hedenstrom@biol.lu.se
Studenter och elever använder regelbundet internet när de exempelvis förbereder essäer eller presentationer. Nyckeln för att lyckas är förmågan att navigera och kritiskt bedöma innehållet i det stora informationsflödet.
Det konstaterar Anne Solli som i sin avhandling undersöker hur elever och studenter inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information när de arbetar med stora och kontroversiella samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, så kallade sociovetenskapliga frågor.
– Inte minst vad gäller stora komplexa frågor, som genetiskt modifierade växter, GMO, massvaccinationer av ungdomar, naturgasproduktion eller klimatförändringarnas orsaker, finns en uppsjö av tillgängligt material från olika genrer och discipliner att tillgå på nätet, säger Anne Solli.
Lär sig premiera vetenskapliga kunskaper
Hon har bland annat studerat hur gymnasisters kommunikativa och digitala kompetenser utvecklas med stöd av digitala kartläggningsverktyg. Dessa kartläggningsverktyg, som har sitt ursprung inom teknik och vetenskapsstudier, tillhandahåller redskap för att utforska, manipulera och visualisera nätverk av Internetdata.
Med stöd av verktygen kunde gymnasisterna utforska och ordna komplexiteten i frågorna, samt förstå vilka som var centrala aktörer och hur olika aktörer argumenterar för sin ståndpunkt.
Anne Solli har också undersökt hur studenter som läste bioteknologiprogrammet vid ett tekniskt universitet arbetar med grupparbeten om GMO. Videoinspelningar från projektaktiviteterna, fältobservationer vid föreläsningar och redovisningar samt analys av texter, dokument samt av producerade visualiseringar av studenter och gymnasister ligger till grund för studien. Hon har också gjort samma studie med gymnasister på ett naturvetarprogram.
Studien visar att studenterna lär sig premiera vetenskapliga kunskaper och gör etiska, ekonomiska och politiska kunskaper irrelevanta när det gäller frågor kring produktion och konsumtion av GMO, alltså en komplex samhällsfråga med koppling till naturvetenskap.
Digital kompetens en utmaning för skolan
Utmaningarna inom utbildningssektorn är nu stora vad gäller att hantera information på internet.
– Det tydliggörs också genom att läroplaner uttryckligen kräver att skolor ska ta itu med frågor kring digital kompetens och hjälpa unga att utveckla de kompetenser som krävs för att konstruktivt hantera komplexa frågor, säger Anne Solli.
Hon visar i avhandlingen hur svårt läraruppdraget är och presenterar ingen lösning på hur lärare bör agera. Resultaten av studien antyder dock att undervisning som innefattar de dialogiska visualiseringsverktygen verkar lovande för att analysera material på webben och för att hantera komplexiteten som de sociovetenskapliga kontroverserna introducerar.
Anne Solli visar hur vetenskap ofta används retoriskt, hur ord som ”vetenskaplig” eller ”evidensbaserad” bildar hållpunkter för att skapa mening i de svåra komplexa samhällsfrågorna.
– Men det behövs många olika typer av kunskap för att på ett initierat sätt resonera kring komplexa frågor. Det finns också etiska, ekonomiska och politiska kunskapsanspråk. Relationen mellan naturvetenskaplig kunskap och ansvarstagande medborgare är inte glasklar, säger Anne Solli.
– Resultaten är viktiga och användbara för såväl patient som vårdgivare, för att försöka motivera patienten att följa den rekommenderade behandlingen även om hen glömmer bort att ta sina tabletter emellanåt, konstaterar Sofia Karlsson, disputerad i farmaci vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Syftet med hennes avhandling var att undersöka risken för hjärt-kärlsjukdom och död i relation till förskrivning och användning av kolesterolsänkande läkemedel bland vuxna med typ 2-diabetes.
Forskningen bygger på registerbaserade studier av vuxna patienter med typ 2-diabetes, införda i Nationella Diabetesregistret. Förskrivningen av kolesterolsänkande läkemedel till patienterna har uppskattats med hjälp av rapporterade data till registret. Patientens följsamhet till ordinationerna har uppskattats med hjälp av information från uthämtade recept på apotek.
Var fjärde hämtar inte ut medicin
Resultaten visar att patienterna i genomsnitt hade kolesterolsänkande läkemedel tillgängligt under cirka 70 procent av en undersökt treårsperiod. Att andelen inte var 100 procent berodde delvis på förskrivningen, men faktum är att var fjärde patient som fått medicinen utskriven, och börjat hämta ut den, slutade med det redan under första året.
Under år två sjönk andelen som inte hämtade ut sina recept till 13 procent, och under tredje året till 5 procent. Patienter med tidigare hjärt-kärlsjukdom hade något högre följsamhet jämfört med dem utan tidigare hjärt-kärlsjukdom.
Avhandlingen baseras på studier som inkluderat omkring 100 000 patienter och bekräftar tidigare forskning som visar att patienter med typ 2-diabetes och hög följsamhet till sina kolesterolsänkande läkemedel har en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom och död, jämfört med patienter med låg följsamhet.
Även mindre dos gör nytta
Vad som är nytt är att man har kunnat observera en gradvis ökande risk för hjärt-kärlsjukdom med avtagande följsamhet, vilket talar för en gynnsam effekt även hos patienter som tar sina läkemedel i mindre utsträckningen än vad läkaren rekommenderat. Detta gäller både patienter med och utan tidigare hjärt-kärlsjukdom.
– När vi tog hänsyn till den behandlande läkarens följsamhet till riktlinjerna för att förskriva kolesterolsänkande läkemedel visade våra resultat att det tycks vara patientens följsamhet till läkemedelsbehandlingen som har störst påverkan på risken för hjärt-kärlsjukdom och död hos patienter med typ 2-diabetes, säger Sofia Karlsson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
