De senaste åren har forskare försökt att fånga in den elektriska ström som bakterier skapar vid sin ämnesomsättning. Strömöverföringen från själva bakterien till en mottagande elektrod har dock hittills inte varit effektiv alls. Men nu har forskare från bland annat Lunds universitet konstruerat en lite effektivare strömöverföring.
– Vi plockar upp elektroner från bakterien och överför dessa till en elektrod. Vi kan alltså få ut en ström från bakterierna i realtid medan de så att säga äter, förklarar Lo Gorton, kemiprofessor vid Lunds universitet.
Han beskriver studien som ett genombrott i förståelsen för extracellulär elektrontransport hos bakterier. Med extracellulär elektrontransport menas den ström som bakterien kan ge upphov till utanför sin egen cell. Svårigheten med energiutvinningen är att få fram en molekyl som kan ta sig in genom bakteriens tjocka cellvägg för att effektivare hämta elektronerna där. Forskarna har i den aktuella studien skapat en konstgjord molekyl för detta ändamål, en så kallad redoxpolymer. Bakteriesorten som de har studerat är en vanlig tarmbakterie som finns hos både djur och människor, Enterococcus faecalis.
Kommunicerar med andra bakterier
Resultaten av studien har inte bara ett värde för framtida bakterieström utan ger också en ökad förståelse för bakteriernas kommunikation med sin omvärld. För egen del använder bakterierna sannolikt den extracellulära elektrontransporten till att kommunicera, både med andra bakterier och med molekyler.
– Elektrontransporten kan vara av stor betydelse för hur bakterierna kommunicerar med olika molekyler och med varandra i vårt tarmsystem, men även för hur naturen fungerar i ett större perspektiv. Man tror idag att många geologiska processer styrs av bakterier, säger Lo Gorton.
Förståelsen för hur bakterierna fungerar och kommunicerar är av värde i många sammanhang. Exempelvis kan bakterier och andra mikroorganismer användas för att tillverka biobränsle, i så kallade mikrobiella biobränsleceller. Av speciellt intresse i energisammanhang är de fotosyntetiserande bakterierna. I tidigare studier har Lo Gorton och hans kollegor visat att de kan ge ström om de fästs på en elektrod och belyses.
Kunskap om bakterier kan i förlängningen användas för att exempelvis rena avloppsvatten, tillverka svårsyntetiserade molekyler eller reducera koldioxid till en mer användbar form.
Genom att måla träprodukter som fasader och utemöbler kan man förlänga deras livslängd. Men det är inte bara färgen som påverkar hållbarheten, utan även egenskaperna hos virket. Främst densiteten och om virket består av kärnved, den inre delen av ett träd, eller av splintved, den yttre delen av veden.
För målad granpanel utomhus ger kärnved med låg densitet bäst beständighet.
– Jag fann ingen skillnad i vattenupptagning mellan målad kärnved och målad splintved av gran. Däremot är det mindre påväxt på paneler av kärnved än av splintved. Och vill man ha så få sprickor som möjligt ska man använda virke med låg densitet, säger Tinh Sjökvist vid Linnéuniversitetet.
Vattenupptagningen påverkas av kemin
Trä är ett mångfacetterat material ocändras h fenomen man mäter kan bero på många olika faktorer. Det är två lärdomar Tinh Sjökvist har dragit av sin forskning. Exempelvis har det länge hävdats att hur mycket vatten granvirke tar upp beror på hur poröst virket är.
– Jag har upptäckt att vattenupptagningen även påverkas av den kemiska sammansättningen i virket, genom att ytspänningen hos vattnet ändras av granens så kallade extraktivämnen. Detta är något jag kommer att fortsätta forska om, säger Tinh Sjökvist.
Nuvarande riskbedömningar fokuserar på en kemikalie i sänder, men i realiteten exponeras vi hela tiden för många olika konstgjorda ämnen samtidigt.
– Vi underskattar systematiskt hälsorisken som kemikalieblandningar utgör, säger professor Åke Bergman, vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet, och ledare för forskningsprojektet EDC-MixRisk.
EDC-MixRisk har undersökt hur man kan studera hälsoeffekter av kemikalieblandningar. Forskarna har fokuserat på nya metoder för att identifiera och testa blandningar av hormonstörande ämnen, vilka är knutna till negativa hälsoeffekter hos människor.
Exponering under fosterperioden oroar
– Exponering för konstgjorda kemikalier, och då särskilt hormonstörande ämnen, under fosterperioden är det som oroar mest. Detta på grund av att det kan leda till irreversibla förändringar i utvecklingen av organ och vävnader och ökad mottaglighet för sjukdomar senare i livet, säger Åke Bergman.
SELMA-studien har följt mer än 2 000 mor/barn-par i Värmland från tidig graviditet och förlossning och vidare upp i skolåldern. Genom att använda epidemiologiska data från SELMA-studien skapades referensblandningar för att efterlikna verkliga exponeringar (vid koncentrationer som finns hos gravida kvinnor).
Dessa blandningar testades i olika experimentella modeller inom ramen för EDC-MixRisk. Toxikologiska data från dessa tester användes sedan för att fastställa nya metoder och strategier för bedömning av blandningsrisker för att bättre kunna ta hänsyn till komplexa miljöexponeringar.
– SELMA har bland annat visat att 75 procent av de 54 kemikalier som undersöktes kunde påvisas i urin och blod hos nästan alla de 2 300 gravida kvinnorna, vilket tydligt visar att vi är exponerade för blandningar av kemikalier.
Hjärnans utveckling blev störd
– Vi fann också att prenatal exponering för kemikalieblandningar var förknippade med barnens hälsoutveckling inom tre områden (metabolism och tillväxt, könsutveckling och neurokognitiv utveckling), säger professor Carl-Gustaf Bornehag vid Karlstads universitet som har varit projektledare för SELMA-studien som har används i EDC-MixRisk-projektet.
En italiensk forskargrupp har inom projektet använt mänskliga hjärnorganoider för att bedöma effekterna av dessa kemikalieblandningar på modeller av den mänskliga hjärnan under utveckling. De upptäckte att kemikalieblandningar – även i koncentrationer som förekommer i verkliga livet – påverkar processer som är involverade i de genetiska formerna av autismspektrumstörningar och intellektuella funktionshinder.
Organoid = organisering av celler till en organliknande struktur.
En annan forskargrupp undersökte om kemikalieblandningarna störde hjärnans utveckling och tillväxt genom att studera sköldkörtelhormonsignalering. Forskarna kunde se att sköldkörtelhormonsignalering och många sköldkörtelhormonberoende gener stördes av dessa kemikalieblandningar. Resultaten avslöjar även i detta fall att hjärnans utveckling påverkas av exponering för kemikalieblandningar vid nivåer som förekommer i verkliga livet.
Åke Bergman, seniorprofessor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet och projektledare för EDC-MixRisk, ake.bergman@aces.su.se
Christina Rudén, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Stockholms universitet, christina.ruden@aces.su.se
Joëlle Rüegg, forskare vid Institutet för miljömedicin och biträdande projektledare för EDC-MixRisk, joelle.ruegg@ki.se
Antagomirer kan påverka funktionen av en gen genom att rikta in sig på ett specifikt microRNA. MicroRNA (miRNA) är mycket små men kraftfulla molekyler som har en viktig roll vid regleringen av gener.
Typ 2-diabetes kännetecknas av förhöjda blodsockernivåer till följd av kroppens oförmåga att tillverka eller tillgodogöra sig insulin. Mängden av microRNA, däribland miR-132, som reglerar mängden protein som bildas av specifika gener i de insulinproducerande betacellerna, har visat sig vara förhöjd vid typ 2-diabetes. Detta medverkar till att betacellernas funktion försämras.
– Syftet med vår studie var därför att undersöka om det gick att sänka nivåerna av miR-132 med hjälp av antagomirer, förklarar Jonathan Esguerra, forskare vid Lunds universitet.
MicroRNA påverkar om en viss gen är aktiv eller inte, och i det här sammanhanget hur mycket av proteinet som ska tillverkas i cellerna. Genom att tysta/blockera ett microRNA kan antagomiren därmed indirekt påverka den biologiska processen vilket i det här fallet lett till ökad insulinutsöndring.
Kort om Langerhanska öarna
De Langerhanska öar är en grupp av celler i bukspottkörteln vars uppgift är att producera insulin, glukagon och andra hormon, se bilden.
Inom diabetesforskningen är det väldigt unikt att få tillgång till dessa öar då de bara kan renas fram från donerade organ. Studierna görs på hela öar och inte på de specifika celltyperna.
Namnet kommer från den tyske biologen Paul Langerhans som upptäckte de ö-liknande grupper av celler i bukspottkörteln (pankreas) på 1800-talet.
Bildkälla: Lena Eliasson
Forskarna behandlade levande möss och Langerhanska öar innehållande insulinproducerande celler från friska donatorer med en substans, antagomir-132, som var designad att blockera funktionen hos miR-132. Resultatet visar att blodsockernivåerna förblev låga i de behandlade mössen tre dygn efter att de injicerats med substansen och i cellmaterialet från donatorerna ökade insulinproduktionen hos fyra av sex prover.
– Eventuellt kan genetiska variationer förklara varför effekten varierade i celler från olika människor. Men det skulle kunna vara så att denna antagomir fungerar för vissa och inte för andra vilket är värdefullt att veta för att kunna individanpassa behandlingen, säger Lena Eliasson, professor i experimentell diabetesforskning vid Lunds universitet.
Lena Eliasson, professor i experimentell diabetesforskning, Lunds universitet, lena.eliasson@med.lu.se
Fossilet visar ett tulpanformat djur med en muskulös svans och två fångstarmar, delvis täckt av hårda plattor. Förmodligen var svansen, som också innehöll en tarmkanal, nedkörd i havsbotten medan den letade näring med fångstarmarna.
Forskarna hittade fossilet i Kina och det är 530 miljoner år gammalt vilket betyder att den levde mitt i det som kallas för den kambriska explosionen, då livet på jorden på relativt kort tid utvecklades från enkla organismer som bakterier och plankton till en mångfald av allt större havslevande djur.
– De fossil vi vanligtvis hittar från den här åldern är mikroskopiska djur med skal, men här har vi ett komplett djur lika stort som mitt lillfinger, säger forskaren Christian Skovsted vid Naturhistoriska riksmuseet.
Förgrening i livets träd
Människan tillhör en del av djurrikets stamträd som består av tre grenar. Det är ryggsträngsdjuren (ryggradsdjur med flera), tagghudingar (sjöstjärnor och sjöborrar med flera), samt svalgsträngssdjuren med bland annat ollonmaskar.
Fossilfyndet är äldre än alla fossila tagghudingar och visar hur den gemensamma föregångaren till tagghudingar och svalgsträngsdjur såg ut. Ett 4 cm långt tulpanfomat djur som levde på havsbotten.
Det är just förgreningarna i livets träd som är svårast att kartlägga och detta fynd som forskarna nu identifierat är nära ett sådant vägskäl. Fossilet är den äldsta kända tagghudingen, och visar likheter med både tagghudingar och svalgsträngsdjuren. Det visar hur deras gemensamma föregångare måste ha sett ut, och bekräftar att de är närmare släkt med varandra än de är med ryggsträngsdjuren.
– Djuret vi hittat har kalkplattor som tagghudingar är täckta av, samtidigt som de har en muskulär svans och samma höger-vänster symmetri som svalgsträngsdjuren, säger Timothy Topper, vid Naturhistoriska riksmuseet och Northwest University in China.
Därmed är en viktig pusselbit lagd och kommer att göra många andra fossilfynd lättare att placera i evolutionens pussel om vårt ursprung.
Äldre än tidigare fynd
Fossilet är mer än 10 miljoner år äldre än alla fossila tagghudingar man hittills hittat och har även betydelse för vår förståelse av den kambriska explosionen. Fyndet flyttar tillbaka tiden för den kambriska explosionens början, alternativt att ”explosionen” gick ännu snabbare än man tidigare trott.
Djuret har fått namnet Yiajianhella biscarpa, vilket betyder det tvåarmade djuret från Yanjianhe, som fyndplatsen i Kina heter.
– Dotterbolaget har på ett tydligt sätt visat att det går att samarbeta i stället för att konkurrera. I dyningarna efter metoo-rörelsen tror jag att andra branscher skulle ha mycket att lära sig av Dotterbolagets arbetssätt. Ur ett större perspektiv, om vi ser till hur osäkert det kan vara för aktörer inom den kulturella sektorn, så tror jag att nätverkande kan vara ett sätt att skapa mer trygghet inom en bransch, säger kulturgeografen Gabriela Hinchcliffe Voglio.
Hon har i sitt doktorsarbete studerat det feministiska serietecknarnätverket Dotterbolaget och hur nätverkets verksamhet formas av dess ideologiska och politiska ställningstagande.
Dotterbolaget startades 2005 av en handfull elever på Serieskolan i Malmö. I dag består nätverket av cirka 150 medlemmar varav ungefär 20-30 stycken är mer aktiva. De beskriver sig själva som ett feministiskt kvinno- och transseparatistiskt serieskaparnätverk och har som syfte att stötta varandra i en patriarkal/mansdominerad bransch. Tillsammans anordnar de olika serierelaterade event, så som serieuppläsningar och workshops och gör fanzin och serieantologier tillsammans.
Serietecknare som stöttar varandra
Medlemmarna träffas också för att diskutera gemensamma projekt, ritar och stöttar varandra både professionellt och socialt. Dotterbolaget använder sig av ett feministiskt arbetssätt och en stor del av avhandlingen handlar om att analysera vad detta innebär praktiskt för nätverket. Till exempel vilka som inkluderas eller exkluderas, vilka jobb de gör tillsammans och hur uppdragen genomförs. I nätverkets förståelse av ett feministiskt arbetssätt ingår idén om att inte konkurrera, att sträva bort från hierarkier för att istället gynna samarbete och inkludering av alla oavsett tidigare yrkesmässiga erfarenheter.
– Det var mycket intressant att se hur nätverkets ideologiska och politiska ställningstagande genomsyrar hela deras verksamhet. Från hur de kommunicerar med varandra internt till hur deras möten formas och hur arbetsfördelningen ser ut. Externt kan det handla om vilka jobbförfrågningar de tackar ja till och vilka egna projekt de väljer att göra, säger Gabriela Hinchcliffe Voglio.
Inget sker i nätverket utan att det först diskuterats ur ett feministiskt perspektiv. För att kunna jobba utan hierarkier har man också bestämt att nätverket inte ska vara vinstdrivande. Detta gör Dotterbolaget unikt, menar Gabriela Hinchcliffe Voglio.
Möllevången viktigt för nätverket
Ett viktigt fynd i avhandlingen var också insikten att området Möllevången i Malmö varit mycket viktigt för hur Dotterbolaget fungerar som feministiskt nätverk. I området finns Serieskolan, Seriefrämjandet och flera seriegallerier. Detta i kombination med tillgången på förhållandevis billiga ateljéer, prisvärt boende, billig mat, samt många lokala kaféer och biografer drar till sig många serietecknare. Många av de lokala verksamheterna samarbetar gärna med Dotterbolaget på olika sätt.
Idag finns fler serietecknande kvinnor än när Dotterbolaget bildades. Tillsammans har nätverket breddat branschen och lyft upp ämnen som setts som alltför ”kvinnliga” långt utanför seriebranschen, som till exempel mens. Avhandlingen visar att Dotterbolaget och dess sätt att organisera sig har varit av stor betydelse för att göra denna förändring möjlig.
Skolans demokratiuppdrag innebär att eleverna ska formas till goda samhällsmedborgare och samtidigt utbildas till att vara kritiska och ifrågasättande.
– Min analys visar att läroböcker likställer demokrati med ett liberalt, representativt statsskick och att de beskriver det existerande svenska statsskicket som ett demokratiskt, rationellt och effektivt sätt att styra ett land, säger Kurt Wicke, doktorand vid Högskolan i Väst som har analyserat tio läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan.
Läroböckerna − som alla utgivits efter 2011 − argumenterar genomgående för att valet står mellan demokrati och diktatur, där diktaturer drivs av de styrandes egoism och maktbegär, medan demokrati kännetecknas av en förtroendefull relation mellan politiker och folket.
Böckerna förklarar också att valet står mellan representativ demokrati, där beslut är demokratiska därför att de har fattats på ett formellt korrekt sätt, och direkt demokrati som enhälligt beskrivs som opraktisk, dyr och ogenomförbar.
Plikt att försvara försvara existerande statsskick
Läroböckerna argumenterar att eleverna har en skyldighet att försvara det existerande statsskicket, men förklarar den skyldigheten på något olika sätt. Antingen ska statsskicket försvaras eftersom det hotas av diktaturer och demokratins fiender, eller så ska det försvaras därför att det medför mycket positivt såsom mänskliga rättigheter, rösträtt och allmänna val.
– Läroböckerna argumenterar också för att statsskicket hotas inifrån, av medborgarnas bristfälliga identifikation med och engagemang för statsskicket. Därför understryker läroböckerna att elever ska engagera sig genom att rösta, uppvakta och informera politiker, och framför allt genom att inse statsskickets demokratiska natur, säger Kurt Wicke.
Varnar för direkt demokrati
Elever ska också inse nödvändigheten av att kompromissa, att inte förvänta sig att alla krav blir tillgodosedda, att komma överens och tänka på det allmännas bästa. Framför allt varnar majoriteten av läroböcker för direkt demokrati, civil olydnad och tendenser att ifrågasätta formellt korrekta beslut.
– Det är svårt att veta varför läroböckerna så kraftfullt uppmanar till lojalitet med det representativa styrelseskicket och varnar för direkt demokrati och civil olydnad. Rimligen hänger det ihop med tidigare rapporter som visat att ungdomar engagerar sig allt mindre i partier och uppfattar den formella politiken som ointressant. Läroböckerna försvarar dagens politiska system mot denna outtalade kritik.
Kurt Wicke menar att det finns alternativ till dagens demokratiutbildning.
– Man behöver inte så ensidigt fokusera på den formande aspekten av uppdraget att socialisera in elever i samhället. Man kan istället tänka sig en utbildning som adresserar elever som medborgare genom att uppmuntra till analyser och ställningstaganden. En förutsättning för detta är att läroböcker beskriver samhällsavbildningar och meningserbjudanden som perspektiv, istället för att beteckna dem som objektiv kunskap.
Det är känt att gasjättar kring andra stjärnor ofta befinner sig väldigt nära sin sol. Enligt gängse teori har dessa gasplaneter bildats långt bort och sedan migrerat till en bana nära stjärnan.
Nu har forskare från bland annat Lunds universitet tagit hjälp av avancerade datorberäkningar för att sätta fingret på gasjätten Jupiters färd genom vårt eget solsystem för cirka 4,5 miljarder år sedan. Jupiter var då tämligen nybildad, liksom de andra planeterna i solsystemet. Planeterna byggdes successivt upp av det kosmiska stoftet, som kretsade kring vår unga sol i en skiva av gas och damm. Vid den tiden var Jupiter inte större än vår egen planet.
Bevis för förflyttning
I den aktuella forskningsstudien har man räknat ut att Jupiter bildades fyra gånger längre bort från solen än vad dess nuvarande position vittnar om.
– Detta är första gång vi har bevis för att Jupiter bildades långt från solen och sedan migrerade till sin nuvarande bana, säger Simona Pirani, doktorand i astronomi vid Lunds universitet.
Simona Pirani är huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln om Jupiters migration. Den aktuella studien har också gjort beräkningar på gasjätten Saturnus och isjättarna Uranus och Neptunus. Forskarna konstaterar att även dessa jätteplaneter måste ha migrerat på motsvarande sätt som Jupiter.
– Beviset för migrationen hittar vi i de trojanska asteroiderna som kretsar nära Jupiter, säger Simona Pirani.
Asymmetriska asteroidgrupper
De trojanska asteroiderna intill Jupiter består av två grupper av tusentals asteroider som ligger framför respektive bakom Jupiter. De kretsar i samma omloppsbana som planeten. Det finns ungefär 50 procent flera trojaner framför Jupiter än bakom, och det är denna asymmetri som blev nyckeln för forskarna att förstå Jupiters migration.
– Den här asymmetrin har varit ett mysterium i solsystemet, säger Anders Johansen, astronomiprofessor vid Lunds universitet.
Forskarvärlden har nämligen hittills inte kunnat förklara varför de båda asteroidgrupperna är olika stora. Men nu har Simona Pirani och Anders Johansen tillsammans med några kollegor hittat orsaken genom att återskapa händelseförloppet för Jupiters bildande och för hur planeten efterhand fångade in sina trojanska asteroider.
Konstnärlig tolkning av Jupiters trojanska asteroider. En grupp rör sig framför gasjätten och en grupp följer efter bakom. Illustration: NASA/JPL-Caltech.
Återskapat Jupiters bildande i datorn
Tack vare omfattande datorsimuleringar har forskarna räknat ut att den nuvarande asymmetrin bara kan ha uppstått om Jupiter bildats fyra gånger längre bort i solsystemet och sedan migrerat till sin nuvarande plats. Under färden mot solen fångade Jupiters egen gravitation in fler trojaner framför sig än bakom sig.
Enligt forskarnas beräkningar ska Jupiters migration ha pågått cirka 700 000 år, under en period ungefär 2-3 miljoner år efter att himlakroppen hade börjat sitt liv som en isasteroid långt från solen. Resan inåt i solsystemet skedde i en spiralformad rörelse där Jupiter fortsatte cirkla runt solen men i en allt snävare bana. Den bakomliggande anledningen till själva migrationen har att göra med gravitationskrafter från den kringliggande gasen i solsystemet.
Datorsimuleringarna visar att de trojanska asteroiderna fångades in när Jupiter var en ung planet utan gaskropp, vilket innebär att dessa asteroider med all sannolikhet består av likadana byggstenar som bildade Jupiters inre. År 2021 kommer NASA:s rymdsond Lucy att skjutas upp för att kretsa kring sex av Jupiters trojanska asteroider och studera dessa.
– Vi kan lära oss mycket om Jupiters kärna och bildning genom att studera trojanerna, säger Anders Johansen.
Den stora variation som finns mellan lantraser av nötboskap i olika delar av Europa beror delvis på inkorsningar som skedde tidigt i domesticeringen. I Italien och på Balkan finns raser med tydliga spår av indiska zebu-kor, medan brittiska raser är mer påverkade av lokala uroxar. I den svenska fjällkon finns en betydande variation, men släktskapet med brittiska raser är obetydligt. Allt detta visar en avhandling av Maulik Upadhyay från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
De gamla boskapsraserna är värdefulla genetiska resurser, eftersom de har en lång historia av anpassning i sina ursprungliga miljöer. Selektionstryck för specifika egenskaper som kött- och mjölkproduktion har saknats eller varit mycket lågt i sådana populationer under tidens gång, vilket innebär att de sannolikt har behållit många sällsynta genvarianter som kan ha försvunnit i kommersiella nötkreatursraser. Det kan bland annat handla om arvsanlag som gör djuren mindre mottagliga för sjukdomar.
Selektionstryck…
…är den inverkan omvärldsfaktorerna har på det naturliga urvalet i en population. Omständigheter som till exempel brist på föda eller predation, kan utgöra selektionstryck genom att egenskaper som gör det lättare för organismen att överleva trots de ogynnsamma omständigheterna, väljs ut.
Boskapsraser i fara
Under det senaste århundradet har den snabba spridningen av en handfull kommersiella nötkreatursraser minskat förekomsten av lantraser över hela världen. Många nötkreatursraser klassificeras under kategorin ”i fara” medan andra redan har försvunnit. De länder som har skrivit under konventionen om biologisk mångfald har dock förbundit sig att verka för sina lantrasers bevarande.
Zebu, sydasiatisk mycket värmetåligt nötboskap. Bild. Scott Bauer, USDA ARS [Public domain]
Maulik Upadhyay har i sitt doktorsarbete undersökt arvsmassans genetiska struktur i olika europeiska boskapspopulationer, samt släktskapsförhållanden mellan raserna. Studierna visar hur genflödet från lokala uroxar, zebu (indiskt nötkreatur) och afrikansk taurinboskap har bidragit till den genetiska variationen i europeisk boskap. Den övergripande bilden är att domesticeringshistorien ser olika ut i nordvästra respektive södra Europa.
– Den stora genetiska variationen i boskap från Italien och Balkan beror till exempel på inslag av zebu i arvsmassan, medan brittiska boskapsraser är mer släkt med uroxar, säger Maulik Upadhyay. Detta tyder på att genflödet mellan vilda lokala uroxar och de tidigaste populationerna av domesticerade nötkreatur har varit betydande.
Unika variationer i arvsmassan
Maulik Upadhyay har identifierat flera unika och släktspecifika variationer i arvsmassan hos de europeiska nötboskapsraserna samt en stor genetisk mångfald inom flera av dem.
Fjällkor som tar det lugnt. Foto: Yvonne Zimmermann [CC BY-SA 3.0 de (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/de/deed.en)]– Svenska fjällkor har till exempel en betydande genetisk mångfald. Däremot har vänekon och ringamålakon från södra Sverige lägst genetisk mångfald av de svenska nötkreatursraserna, och för att bevara dessa krävs därför riktade insatser, förklarar Maulik Upadhyay.Historiska källor antyder att fjällnära kor är en underpopulation av den mer isolerade fjällkon och de genetiska analyserna i avhandlingen kunde bekräfta att det finns relativt få skillnader i genetisk variation mellan dessa populationer.Analyserna visade dessutom att de svenska lantraserna saknar eller har mycket litet släktskap med de andra nordvästeuropeiska (främst brittiska och nederländska) nötkreatursraser som ingick i studien, och därmed har en egen uppsättning genetiska varianter.
Maulik Upadhyay, Institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, maulik.upadhyay@slu.se Göran Andersson, professor vid samma institution, goran.andersson@slu.se
Vuxna gäddor äter storspigg och är alltså ett hot mot storspiggen som gör allt den kan för att äta upp gäddyngel. I ett fungerande ekosystem är detta helt normalt och i balans. I ingen av arterna hotar den andras överlevnad. Men eftersom gäddorna har minskat i antal på grund av många andra orsaker verkar det nu som att den stora mängden storspigg gör det svårt för gäddbestånden att växa till sig, trots många insatser för att rädda gäddan.
Störd fortplantningsförmåga hos gädda
Gäddan är en av Sveriges största rovfiskar. Som rovfisk i toppen av näringskedjan har den en viktig ekologisk roll i Östersjöns skärgårdsmiljö. Tidigare var den också en av de allra vanligaste rovfiskarterna. Men numera är beståndet svagt och i stora områden av Östersjön saknas gädda nästan helt, trots stora naturvårdsinsatser i form av fiskefredning och återställning av lekmiljöer. Tillbakagången tros ha sin orsak i störd fortplantningsförmåga men mer ingående kunskap kring gäddans beståndkollaps saknas fortfarande. De minskade bestånden av gädda har gett stora negativa konsekvenser för ekosystemet och för sportfiske.
Storspigg ökat dramatiskt
Forskare från Linnéuniversitetet i Kalmar rapporterar nu att storspiggens intensiva jakt på gäddans yngel kan vara en avgörande orsak till gäddans svårigheter att återhämta sig och återigen bli en dominant rovfisk i Östersjön. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Journal of Animal Ecology.
Ett stim storspigg på jakt efter ett skrovmål i form av små gäddyngel. Bild: Tobias Berger
Samtidigt som gäddbeståndet sviktat har den småväxta arten storspigg ökat dramatiskt i Östersjöns kustmiljö, möjligen till följd av allt färre rovfiskar. Genom att studera mängden utvandrande gäddyngel i lekområden för ett flertal gäddpopulationer i Kalmarsundsregionen har man visat att storspigg i vissa fall äter upp ca 95 procent av alla yngel.
Östersjön riskerar att förlora stora rovfiskar
Studien visar också att 32 mm är den magiska längd ett gäddyngel behöver uppnå för att gå säker från storspiggens skrämmande gap. De gäddpopulationer där somliga gäddyngel når den avgörande storleken innan storspiggens ankomst lyckas bättre med sin fortplantning.
Resultaten visar på att storspigg genom intensiv jakt på yngel har förmågan att själva begränsa antalet av sin egen rovfisk, gäddan. Denna artinteraktion har potentiellt sett stora konsekvenser för gäddans möjlighet att återhämta sig i Östersjön och bidrar därmed även till att ”låsa” Östersjöns kustmiljö i ett tillstånd dominerat av mindre fiskarter likt storspigg och mört snarare än av rovfisk som gädda och abborre.
Det blir alltmer vedertaget att plast som sprids på land sedan sprids till haven via sötvattensystem, det vill säga sjöar och floder. Trots att antalet studier av plast i haven globalt har ökat kraftigt de senaste åren är studier av sötvattensmiljöer betydligt ovanligare och utgör mindre än fyra procent av alla publicerade studier om mikroplaster i miljön. Men nu är den första vetenskapliga översikten av mikroplaster i de stora svenska sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren är nu klar.
– Resultatet ger en bild av hur det ser ut i sjöarna. De högsta halterna uppmättes vid tillflöden, som Svartån i Hjälmaren och Munksjön vid Vättern. Ett nästa steg är att spåra källorna, säger Anna Rotander, forskare vid Örebro universitet som lett studien.
Mätningarna visar också att mälarvattnet i Stockholms innerstad hade högre halter av mikroplaster än ute på Mälaren.
Resultaten ska tolkas med försiktighet
Upprinnelsen till studien och rapporten är en pilotstudie som gjordes i Vättern 2015 av Örebro universitet, och som visade på förekomst av mikroplaster i sjövattnet i samma omfattning som i Östersjön, ett ekosystem som förknippas med tydlig mänsklig påverkan. Även denna studie visar att mängden mikroplast i insjöar på flera ställen kommer upp på nivåer jämförbara med dem i Östersjön.
Mätningar är gjorda på tre ställen: i tillflöden, längst ut i sjöarna och i utloppen. Anna Rotander är försiktig i sina slutsatser utifrån mätresultaten:
– Vi skulle behöva göra många fler mätningar för att kunna ge statistiskt säkra resultat, säger hon.
Provtagning i Mälaren.
Ett av skälen till att Anna Rotander vill uttala sig försiktig om resultaten är att mängden mikroplaster vid en mätpunkt är beroende av många faktorer, som årstider, väder, sommarturismen och sjöarnas ekosystem. Att göra jämförelser med andra studier är också svårt eftersom det inte finns något standardiserat system för provtagningen.
Mätningarna gjordes under försommaren 2017 med en speciell pump, en teknik som forskarna i projektet menar skulle kunna bi en standard.
Anna Rotander med pumpen som hon hoppas ska kunna bli standard vid provtagning för att hitta mikroplaster.
Studien mätte två typer av mikroplaster – de mellan 50 och 300 mikrometer, och de som är större än 300 mikrometer.
Högst halter av mikroplaster över 300 mikrometer uppmättes vid Svartåns utlopp i Hjälmaren, och i Munksjön vid Vättern.
Pumpen sänks ner i vattnet och provet analyseras sedan i labb där man analysera de mikrostora bitar som blivit kvar efter filtrering.
För de mindre mikroplasterna, mellan 50 och 300 mikrometer, var halterna högre än för de större plastbitarna i samtliga prover, med undantag för Svartån.
Med filtret kan forskarna skilja ut plast i storlekar ner till 50 mikrometer.
Mikroplasterna som analyserats har olika former: trådformiga filament, partiklar, filmer, cellplast eller pellets. Formerna räcker inte för att fastställa ursprunget till mikroplasten, även om industriprocesser är sannolika för vissa.
Ett så kallat 5-second squeeze-test har för första gången använts på ishockeyspelare, i en forskningsstudie som undersöker om testet kan användas som indikation på ishockeyspelarnas höft/ljumskfunktion och höftstyrka.
Squeeze betyder pressa/trycka, och det är just vad de 333 hockeyspelare som deltog i studien har gjort. En underarm hålls mellan spelarnas fotanklar, och sedan ombeds spelarna att i fem sekunder trycka allt de förmår inåt med benen. De får sedan bedöma den eventuella smärta de känt i ljumskarna på en skala mellan 0 och 10. Smärtan delas in i tre nivåer som motsvaras av en trafikljusliknande måttstock:
0-2, ingen eller mycket liten smärta, är grönt
3-5, en moderat smärtnivå, illustreras av gult
6-10, svårare smärta, illustreras av varningsfärgen rött.
– Hockeyspelarna i studien spelar i huvudsak på elitnivå. Inom en sport som präglas av kraft och snabba rörelser är problem med ljumskar och höfter inget ovanligt. Hittills har det dock varit ganska tidskrävande att mäta status för ljumske/höft, säger projektledaren Frida Eek, docent vid Hälsovetenskaper, Lunds universitet som genomfört studien tillsammans med huvudförfattaren Tobias Wörner och docent Kristian Thorborg, Köpenhamn.
Five second-squeeze-testet – en snabbcheck
– Det går att mäta höftfunktion såväl genom självskattningsinstrument som genom styrka, rörelse och prestation. Men det är ju rätt omständligt och inget som enkelt kan göras ute på fältet. Five second-squeeze-testet är utvecklat som en snabbcheck. Kan spelaren fortsätta spela, eller är det bäst att avvakta? Vid grön smärtnivå är det inga problem att fortsätta. Vid gult kan det vara bra att avvakta och vid rött lyser varningslampan, säger Frida Eek.
Den nya studien visar ett samband mellan 5-second squeeze-testets upplevda smärtnivå och resultatet av den mer tidskrävande mätmetoden med självskattning (HAGOS – Hip and groin outcome score). Samband fanns också mellan högre smärtnivå vid snabbtestet och nedsatt styrka i höften. Testet har tidigare testats och validerats på fotbollsspelare, av forskare i Köpenhamn som fann liknande samband mellan testets smärtskattning och självskattad funktion.
Underlättar beslut om åtgärder
Så hur kan ett 5-second squeeze-test gagna hockeyspelarna?
Frida Eek menar att testet är ett snabbt sätt att ta relevanta beslut kring behov av eventuella ytterligare åtgärder. Om smärtskattningen hamnar inom gult kan det vara läge att kolla spelarens fysiska styrka i höften, för att vid behov kunna anpassa belastning och styrkeuppbyggande träning. Om smärtan motsvaras av rött varningsområde kan det även vara en god idé att ta hjälp av rätt profession, som lagläkare eller fysioterapeut.
– Det handlar om att fånga upp spelarna innan skadorna är ett faktum. Inom hockey blir det ofta en överbelastning i ljumskarna, men det kommer oftast smygande. Många som har skador och smärta kan fortfarande spela. Men det är ju inte optimalt eftersom det kan leda till förvärrade problem. Testet är ett sätt att göra en första koll, och det behövs ju inte heller några instrument eller verktyg för att genomföra det.
Frida Eek, docent i epidemiologi i forskargruppen Fysioterapi, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet, frida.eek@med.lu.se
Tobias Wörner, doktorand i forskargruppen Fysioterapi, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet, tobias.worner@med.lu.se
– Man kan säga att EU importerar avskogning av stora arealer varje år. Vill EU nå klimatmålen måste vi ställa hårdare miljökrav på dem som exporterar livsmedel till EU, säger Martin Persson på Chalmers, som är en av forskarna bakom studierna.
Att det finns kopplingar mellan produktion av vissa livsmedel och avskogning är inte en nyhet. Men vad Martin Persson och Chalmers-kollegan Florence Pendrill har studerat är i vilken utsträckning avskogning i tropikerna beror på produktion av livsmedel, och var de olika livsmedelsprodukterna sedan konsumeras.
Produktion av djurfoder och livsmedel
I den första studien har forskarna fokuserat på hur expansionen av jordbruksmark, betesmark och skogsplantager skett på bekostnad av avverkad regnskog.
– Där kan vi se att mer än hälften av avskogningen beror på produktion av livsmedel och djurfoder, till exempel sojabönor, nötkött och palmolja. Här finns stora skillnader mellan olika länder och varor, men sammantaget står exporten för ungefär en fjärdedel av avskogningen kopplad till livsmedelsproduktion. Och den siffran ökar också något under perioden vi har undersökt, säger Florence Pendrill.
Med den kunskapen har de i den andra studien undersökt hur stora koldioxidutsläpp som orsakas av denna produktion, samt var varorna konsumeras. Siffrorna för EU är särskilt intressanta, eftersom EU är en stor importör av livsmedel. EU ska dessutom i dagarna presentera en plan för hur man ska minska sin påverkan på avskogningen.
Fördelning av utsläpp från tropisk avskogning, uppdelat per region och de olika produkter som driver avskogningen. Källa: Global Environmental Change.
När EU för ett tag sedan införde särskilda krav kopplade till avskogning som producenterna av timmer och skogsprodukter måste uppfylla för att få exportera till EU, så visade man att det är möjligt att påverka andra länders arbete för att skydda skogar.
– Nu när kopplingen mellan livsmedel och avskogning gjorts tydlig bör man diskutera möjligheten för EU införa liknande regelverk för import av livsmedel. Avskogningen måste helt enkelt kosta extra för producenten. Om man samtidigt ger tropiska länder stöd i arbetet med att skydda skog och ger bönder alternativ till avskogning för att öka produktionen, kan man ha en stor påverkan, säger Florence Pendrill.
Kopplingen svensk konsumtion och avskogning
De aktuella studierna har gjorts i samarbete med forskare på Stockholm Environment Institute, Senckenberg Biodiversity and Climate Research Centre i Tyskland och NTNU i Norge, och är en fortsättning på forskningen som utfördes inom projektet Prince Policy- Relevant Indicators for National Consumption and Environment), där bland annat kopplingen mellan svensk konsumtion och utsläpp från avskogning presenterades i höstas.
– De stora koldioxidutsläppen från avskogning som påverkas av svensk konsumtion orsakas framför allt av palmolja från Sydostasien och nötkött som importeras från Latinamerika, främst Brasilien. Tidigare har man inte haft koll på hur svensk konsumtion, eller konsumtion i andra länder påverkar skog i tropikerna, sa Martin Persson vid presentationen.
Studierna visar att det är stor skillnad mellan olika länder i EU, men i genomsnitt är en sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet inom EU direkt kopplade till avskogning i andra delar av världen. Utsläppen på grund av import är stora också i relation till de inhemska utsläppen från jordbruket. För flera av EU-länderna motsvarar de konsumtionsrelaterade utsläppen kopplade till avskogning mer än hälften av utsläppen från den egna jordbruksproduktionen.
– Vill EU på allvar göra något åt sin klimatpåverkan är det här en viktig utsläppskälla. Och här finns dessutom stora möjligheter att påverka hur produktionen går till, säger Martin Persson.
Han ser framförallt att stora aktörer som länder och internationella organisationer ska bära ansvaret för att åstadkomma skillnad i den här frågan, men han ser också att man på konsumentnivå kan vara med och påverka.
– Folkopinionen är viktig för klimatfrågan. Inte minst för att påverka politiken, men vi ser också att en del företag har lovat att bidra till att skydda tropiska skogar genom frivilliga åtaganden om att inte köpa produkter som odlats på avskogad mark. Och det beror ju till stor del på att den folkliga opinionen är så stark i den här frågan, avslutar Martin Persson.
Martin Persson, docent, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers, martin.persson@chalmers.se
Knutby Filadelfia har väckt ett enormt intresse hos media och allmänheten ända sedan pastorn Helge Fossmos fru, Alexandra Fossmo, mördades i januari 2004 och det så kallade ”Knutbydramat” dominerade länge svensk nyhetsrapportering. Inte minst har läran om att församlingens karismatiska ledare, Åsa Waldau, skulle vara Kristi brud uppmärksammats, men bestämt tillbakavisats av såväl ledare som medlemmar.
Flera experter, medier och medlemmar som lämnat församlingen har genom åren ifrågasatt församlingsmedlemmarnas barnuppfostran och ansett att barnen i Knutby på olika sätt farit illa i församlingen, som man menat styrts av auktoritära ledare som varit omöjliga att ifrågasätta.
Levde i sluten gemenskap
Trots detta saknades länge akademisk forskning om församlingen, vars cirka 100 medlemmar levde i en sluten gemenskap. Sanja Nilssons religionssociologiska avhandling bygger framför allt på en observations- och intervjustudie med barn, ungdomar, föräldrar och ledare inom församlingen, under åren 2014 till 2018, då församlingen upplöstes.
Studien redovisar församlingens bakgrund men framför allt barn och ungas egna skildringar av att växa upp där och inkluderar deras relationer till församlingens ledare, till föräldrarna, till varandra och till världen utanför församlingen.
– Det visade sig att församlingen haft flera kluster av medlemskap. Från den allra innersta kärnan, de tolv medlemmar som stod närmast den karismatiska ledaren, via mellanskiktet och ut till de yttersta, minst engagerade, medlemmarna. Hos alla dessa medlemmar har kunskapen om Kristi brud skiftat, säger Sanja Nilsson, doktorand vid Göteborgs universitet.
– Utöver dessa har det funnits en relativt stabil grupp av cirka 20 ungdomar som umgicks hela tiden och vars föräldrar i de flesta fall tillhörde församlingens innersta krets.
Bilden av uppväxten förändrades
2016 skedde plötsligt en radikal omstrukturering, då de båda ledarna Åsa Waldau och dåvarande pastor Urban Fält hastigt fick lämna Knutby på församlingens uppmaning. Detta visade sig bli början till slutet på församlingens nära nog 100-åriga historia.
– I avhandlingen redogör jag för uppbrottet, dess orsaker och konsekvenser för medlemmarna.
I takt med att församlingen föll samman och medlemmar började flytta ifrån Knutby ändrades de flestas syn på hur uppväxtvillkoren för barnen egentligen sett ut.
– De tidigare idealiserade beskrivningarna av ledare, föräldrar och av vänskapen mellan ungdomarna i ungdomsgruppen gav vika för en annan bild av hur barndomen i församlingen varit. Nu uppfattades de tidigare ledarna som auktoritära och falska, säger Sanja Nilsson.
Relationen mellan barn och föräldrar visade sig vara långt mer komplex än vad medlemmarna tidigare uppfattat och inte minst gemenskapen inom ungdomsgruppen sågs i det nya ljuset som påtvingad och ytlig.
Avhandling:
Performing Perfectly. Presentations of Childhood in Knutby Filadelfia Before and After the Dissolution of the Congregation
Kontakt:
Sanja Nilsson, doktorand i religionssociologi, Göteborgs universitet., sanja.nilsson@lir.gu.se
Enligt Sven Svensson, forskare inom arbetshälsa vid Högskolan i Gävle, ökar sjukrivningar bland unga vuxna. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i den gruppen. Under fyra år ska forskar undersöka hur det ser ut inom handeln, en sektor som anställer många unga, och ta reda på vad dessa unga människor behöver.
– Om chefer kan lära sig att tillgodose unga vuxnas behov så sitter de på en nyckel till att bidra till positiv psykisk hälsa, säger Sven Svensson.
– Som nya på arbetsmarknaden är de unga i en situation karaktäriserad av osäkerhet på vad som förväntas av dem i deras yrkesutövande. Vi vill nu undersöka om sådan osäkerhet kan förklara yngres förhöjda risk att drabbas av ohälsa.
Vuxenblivandet är ett paket med osäkerhet
Ungdomstiden generellt, menar han, är en period som karaktäriseras av osäkerhet, där man ska ta ställning till mycket, vem man är, vem man ska bli och vem man ska vara på arbetsmarknaden. Till det kommer nu en arbetsmarknad som i ganska stor utsträckning också karaktäriseras av osäkerhet, det är korta anställningar och det är andra typer av anställningar än vad vi har sett tidigare.
– Om man går till sjuttiotalet så fanns det jobb när man gick ut gymnasiet och det gick att strukturera en tillvaro och se en framtid. Men när de unga vuxna idag kommer ut på arbetsmarknaden så finns inte kontinuiteten och tryggheten på samma sätt och då blir den här osäkerheten förstärkt.
Man måste vara gångbar
Det forskarna vet är viktigt för att hantera en fragmentiserad och osäker arbetsmarknad, är att ha en kompetens som gör att man är gångbar i många olika sammanhang och att det förutsätter ett kontinuerligt lärande i arbetet.
– Det skulle man kunna hjälpa till med, att minska den osäkerheten. Lärandet är ju centralt för de unga, så att de känner att de har något att komma med på arbetsmarknaden och att de har en trygg position.
Kompetensutveckling viktig
Här har arbetsledningen en viktig roll att fylla, poängterar Sven, att förutom att leda och fördela arbetet på ett rättvist och juste sätt också säkerställa kompetensutveckling och lärande i arbetet.
– Det är väldigt viktigt att tänka på kompetensutveckling, att se till att man går framåt för att därmed bli tryggare i sig själv på arbetsplatsen. Att kunna utnyttja sin kreativa potential och att kontinuerligt lära sig och kunna utföra olika saker behövs för att vi ska må bra och utvecklas.
Unga vill få ut mer av jobbet
Sven säger att en del studier pekar på att unga idag har ett annat förhållningssätt till jobbet och andra behov. Att de värdesätter ett större individuellt utbyte av arbetet med en högre grad av autonomi och inflytande och ett ledarskap som är inriktat mot sociala relationer.
– Man kan misstänka att de behöver mer individuellt ledarskap, med mer uppmuntran, och definitivt mer möjligheter att se en utveckling där man lär sig saker.
– Det har gjorts lite forskning inom detta område och det finns starka skäl att titta på detta på djupet. Om chefer kan lära sig att tillgodose unga vuxnas behov så sitter de på en nyckel till att bidra till positiv psykisk hälsa, säger Sven Svensson.
Fotnot:
Projektet ”Ett hållbart arbetsliv för unga vuxna” finansieras med 3,5 miljoner kronor från AFA Försäkring, ska nu forskare från Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet och Luleå tekniska universitet.
För studien delades patienterna in i två grupper beroende på hur bra de klarat sig tre månader efter ischemisk stroke. I den ena gruppen ingick dels de som inte överlevt, och dels de som var beroende av hjälp från andra för att få sin vardag att fungera.
I den andra gruppen placerades de som tre månader efter insjuknandet tillfrisknat så pass att de kunde klara sig själva. Genom att jämföra analyser av patienternas arvsmassa kunde forskarna hitta flera olika genvarianter som verkar ha spelat roll för hur det gått för patienterna.
Ökar risk för sämre återhämtning
– En av de vanliga genvarianterna vi hittade var signifikant, och alltså tydligt kopplad till ett sämre utfall i de stora mängder data vi hade tillgång till, säger Annie Pedersen, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Den genvariant som identifierats kan kopplas till en annan gen som bland annat ingår i ett större maskineri involverat i hjärnans plasticitet, det vill säga nervcellernas förmåga att anpassa sig och ta över uppgifter när andra nervceller i hjärnan dör.
Studien har tagit hänsyn till flera andra faktorer som också kan påverka förmågan att återhämta sig efter stroke: ålder, kön och hur omfattande hjärnskada patienten fått. Efter justering för dessa faktorer kvarstod kopplingen mellan genvarianten och ökad risk att ingå i den grupp av patienter som ännu tre månader efter insjuknandet inte klarade sig utan hjälp.
– Även om två patienter ser ut att ha samma förutsättningar att återhämta sig kan utfallet för dem bli olika. Det har gjorts studier på djur som pekat på att det finns gener som kan bidra till förklaringen, och som vi nu funnit stöd för också hos människa, säger Annie Pedersen.
Studien som publiceras i tidskriften Neurology är en så kallad meta-analys av tolv olika internationella strokestudier, och har letts av två forskargrupper vid universiteten i Göteborg och Lund. Den omfattar drygt 6 000 patienter med ischemisk stroke. Ischemisk stroke är den vanligaste formen av stroke där en blodpropp orsakat syrebrist i ett område i hjärnan. Stroke kan också orsakas av en blödning i hjärnan.
Den begränsade kunskapen om varför vissa patienter återhämtar sig väl medan andra får bestående funktionsnedsättningar efter samma typ av stroke har gjort det svårt att utveckla nya behandlingsmetoder, menar Christina Jern, professor vid Sahlgrenska akademin, som drivit studien i samarbete med professor Arne Lindgren vid Lunds universitet.
– I förlängningen hoppas vi att forskningen kan leda till att vi kan identifiera nya måltavlor för läkemedel som skulle kunna bidra till en bättre återhämtning efter stroke, men det återstår mycket forskning innan vi är där, säger Christina Jern.
Förra året publicerades en studie från ett internationellt forskningssamarbete, där analyser av data från en halv miljon människor, varav drygt 60 000 med stroke, ledde till att 22 helt nya genetiska regioner kunde kopplas till ökad risk att utveckla stroke.
Den aktuella studien är i sammanhanget relativt liten men planen är att via det internationella forskningsnätverket successivt inkludera fler patienter för att kunna identifiera fler genetiska varianter som är kopplade till utfallet efter ischemisk stroke.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
