Det blir alltmer vedertaget att plast som sprids på land sedan sprids till haven via sötvattensystem, det vill säga sjöar och floder. Trots att antalet studier av plast i haven globalt har ökat kraftigt de senaste åren är studier av sötvattensmiljöer betydligt ovanligare och utgör mindre än fyra procent av alla publicerade studier om mikroplaster i miljön. Men nu är den första vetenskapliga översikten av mikroplaster i de stora svenska sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren är nu klar.
– Resultatet ger en bild av hur det ser ut i sjöarna. De högsta halterna uppmättes vid tillflöden, som Svartån i Hjälmaren och Munksjön vid Vättern. Ett nästa steg är att spåra källorna, säger Anna Rotander, forskare vid Örebro universitet som lett studien.
Mätningarna visar också att mälarvattnet i Stockholms innerstad hade högre halter av mikroplaster än ute på Mälaren.
Resultaten ska tolkas med försiktighet
Upprinnelsen till studien och rapporten är en pilotstudie som gjordes i Vättern 2015 av Örebro universitet, och som visade på förekomst av mikroplaster i sjövattnet i samma omfattning som i Östersjön, ett ekosystem som förknippas med tydlig mänsklig påverkan. Även denna studie visar att mängden mikroplast i insjöar på flera ställen kommer upp på nivåer jämförbara med dem i Östersjön.
Mätningar är gjorda på tre ställen: i tillflöden, längst ut i sjöarna och i utloppen. Anna Rotander är försiktig i sina slutsatser utifrån mätresultaten:
– Vi skulle behöva göra många fler mätningar för att kunna ge statistiskt säkra resultat, säger hon.
Provtagning i Mälaren.
Ett av skälen till att Anna Rotander vill uttala sig försiktig om resultaten är att mängden mikroplaster vid en mätpunkt är beroende av många faktorer, som årstider, väder, sommarturismen och sjöarnas ekosystem. Att göra jämförelser med andra studier är också svårt eftersom det inte finns något standardiserat system för provtagningen.
Mätningarna gjordes under försommaren 2017 med en speciell pump, en teknik som forskarna i projektet menar skulle kunna bi en standard.
Anna Rotander med pumpen som hon hoppas ska kunna bli standard vid provtagning för att hitta mikroplaster.
Studien mätte två typer av mikroplaster – de mellan 50 och 300 mikrometer, och de som är större än 300 mikrometer.
Högst halter av mikroplaster över 300 mikrometer uppmättes vid Svartåns utlopp i Hjälmaren, och i Munksjön vid Vättern.
Pumpen sänks ner i vattnet och provet analyseras sedan i labb där man analysera de mikrostora bitar som blivit kvar efter filtrering.
För de mindre mikroplasterna, mellan 50 och 300 mikrometer, var halterna högre än för de större plastbitarna i samtliga prover, med undantag för Svartån.
Med filtret kan forskarna skilja ut plast i storlekar ner till 50 mikrometer.
Mikroplasterna som analyserats har olika former: trådformiga filament, partiklar, filmer, cellplast eller pellets. Formerna räcker inte för att fastställa ursprunget till mikroplasten, även om industriprocesser är sannolika för vissa.
Ett så kallat 5-second squeeze-test har för första gången använts på ishockeyspelare, i en forskningsstudie som undersöker om testet kan användas som indikation på ishockeyspelarnas höft/ljumskfunktion och höftstyrka.
Squeeze betyder pressa/trycka, och det är just vad de 333 hockeyspelare som deltog i studien har gjort. En underarm hålls mellan spelarnas fotanklar, och sedan ombeds spelarna att i fem sekunder trycka allt de förmår inåt med benen. De får sedan bedöma den eventuella smärta de känt i ljumskarna på en skala mellan 0 och 10. Smärtan delas in i tre nivåer som motsvaras av en trafikljusliknande måttstock:
0-2, ingen eller mycket liten smärta, är grönt
3-5, en moderat smärtnivå, illustreras av gult
6-10, svårare smärta, illustreras av varningsfärgen rött.
– Hockeyspelarna i studien spelar i huvudsak på elitnivå. Inom en sport som präglas av kraft och snabba rörelser är problem med ljumskar och höfter inget ovanligt. Hittills har det dock varit ganska tidskrävande att mäta status för ljumske/höft, säger projektledaren Frida Eek, docent vid Hälsovetenskaper, Lunds universitet som genomfört studien tillsammans med huvudförfattaren Tobias Wörner och docent Kristian Thorborg, Köpenhamn.
Five second-squeeze-testet – en snabbcheck
– Det går att mäta höftfunktion såväl genom självskattningsinstrument som genom styrka, rörelse och prestation. Men det är ju rätt omständligt och inget som enkelt kan göras ute på fältet. Five second-squeeze-testet är utvecklat som en snabbcheck. Kan spelaren fortsätta spela, eller är det bäst att avvakta? Vid grön smärtnivå är det inga problem att fortsätta. Vid gult kan det vara bra att avvakta och vid rött lyser varningslampan, säger Frida Eek.
Den nya studien visar ett samband mellan 5-second squeeze-testets upplevda smärtnivå och resultatet av den mer tidskrävande mätmetoden med självskattning (HAGOS – Hip and groin outcome score). Samband fanns också mellan högre smärtnivå vid snabbtestet och nedsatt styrka i höften. Testet har tidigare testats och validerats på fotbollsspelare, av forskare i Köpenhamn som fann liknande samband mellan testets smärtskattning och självskattad funktion.
Underlättar beslut om åtgärder
Så hur kan ett 5-second squeeze-test gagna hockeyspelarna?
Frida Eek menar att testet är ett snabbt sätt att ta relevanta beslut kring behov av eventuella ytterligare åtgärder. Om smärtskattningen hamnar inom gult kan det vara läge att kolla spelarens fysiska styrka i höften, för att vid behov kunna anpassa belastning och styrkeuppbyggande träning. Om smärtan motsvaras av rött varningsområde kan det även vara en god idé att ta hjälp av rätt profession, som lagläkare eller fysioterapeut.
– Det handlar om att fånga upp spelarna innan skadorna är ett faktum. Inom hockey blir det ofta en överbelastning i ljumskarna, men det kommer oftast smygande. Många som har skador och smärta kan fortfarande spela. Men det är ju inte optimalt eftersom det kan leda till förvärrade problem. Testet är ett sätt att göra en första koll, och det behövs ju inte heller några instrument eller verktyg för att genomföra det.
Frida Eek, docent i epidemiologi i forskargruppen Fysioterapi, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet, frida.eek@med.lu.se
Tobias Wörner, doktorand i forskargruppen Fysioterapi, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet, tobias.worner@med.lu.se
– Man kan säga att EU importerar avskogning av stora arealer varje år. Vill EU nå klimatmålen måste vi ställa hårdare miljökrav på dem som exporterar livsmedel till EU, säger Martin Persson på Chalmers, som är en av forskarna bakom studierna.
Att det finns kopplingar mellan produktion av vissa livsmedel och avskogning är inte en nyhet. Men vad Martin Persson och Chalmers-kollegan Florence Pendrill har studerat är i vilken utsträckning avskogning i tropikerna beror på produktion av livsmedel, och var de olika livsmedelsprodukterna sedan konsumeras.
Produktion av djurfoder och livsmedel
I den första studien har forskarna fokuserat på hur expansionen av jordbruksmark, betesmark och skogsplantager skett på bekostnad av avverkad regnskog.
– Där kan vi se att mer än hälften av avskogningen beror på produktion av livsmedel och djurfoder, till exempel sojabönor, nötkött och palmolja. Här finns stora skillnader mellan olika länder och varor, men sammantaget står exporten för ungefär en fjärdedel av avskogningen kopplad till livsmedelsproduktion. Och den siffran ökar också något under perioden vi har undersökt, säger Florence Pendrill.
Med den kunskapen har de i den andra studien undersökt hur stora koldioxidutsläpp som orsakas av denna produktion, samt var varorna konsumeras. Siffrorna för EU är särskilt intressanta, eftersom EU är en stor importör av livsmedel. EU ska dessutom i dagarna presentera en plan för hur man ska minska sin påverkan på avskogningen.
Fördelning av utsläpp från tropisk avskogning, uppdelat per region och de olika produkter som driver avskogningen. Källa: Global Environmental Change.
När EU för ett tag sedan införde särskilda krav kopplade till avskogning som producenterna av timmer och skogsprodukter måste uppfylla för att få exportera till EU, så visade man att det är möjligt att påverka andra länders arbete för att skydda skogar.
– Nu när kopplingen mellan livsmedel och avskogning gjorts tydlig bör man diskutera möjligheten för EU införa liknande regelverk för import av livsmedel. Avskogningen måste helt enkelt kosta extra för producenten. Om man samtidigt ger tropiska länder stöd i arbetet med att skydda skog och ger bönder alternativ till avskogning för att öka produktionen, kan man ha en stor påverkan, säger Florence Pendrill.
Kopplingen svensk konsumtion och avskogning
De aktuella studierna har gjorts i samarbete med forskare på Stockholm Environment Institute, Senckenberg Biodiversity and Climate Research Centre i Tyskland och NTNU i Norge, och är en fortsättning på forskningen som utfördes inom projektet Prince Policy- Relevant Indicators for National Consumption and Environment), där bland annat kopplingen mellan svensk konsumtion och utsläpp från avskogning presenterades i höstas.
– De stora koldioxidutsläppen från avskogning som påverkas av svensk konsumtion orsakas framför allt av palmolja från Sydostasien och nötkött som importeras från Latinamerika, främst Brasilien. Tidigare har man inte haft koll på hur svensk konsumtion, eller konsumtion i andra länder påverkar skog i tropikerna, sa Martin Persson vid presentationen.
Studierna visar att det är stor skillnad mellan olika länder i EU, men i genomsnitt är en sjättedel av utsläppen från en genomsnittlig diet inom EU direkt kopplade till avskogning i andra delar av världen. Utsläppen på grund av import är stora också i relation till de inhemska utsläppen från jordbruket. För flera av EU-länderna motsvarar de konsumtionsrelaterade utsläppen kopplade till avskogning mer än hälften av utsläppen från den egna jordbruksproduktionen.
– Vill EU på allvar göra något åt sin klimatpåverkan är det här en viktig utsläppskälla. Och här finns dessutom stora möjligheter att påverka hur produktionen går till, säger Martin Persson.
Han ser framförallt att stora aktörer som länder och internationella organisationer ska bära ansvaret för att åstadkomma skillnad i den här frågan, men han ser också att man på konsumentnivå kan vara med och påverka.
– Folkopinionen är viktig för klimatfrågan. Inte minst för att påverka politiken, men vi ser också att en del företag har lovat att bidra till att skydda tropiska skogar genom frivilliga åtaganden om att inte köpa produkter som odlats på avskogad mark. Och det beror ju till stor del på att den folkliga opinionen är så stark i den här frågan, avslutar Martin Persson.
Martin Persson, docent, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers, martin.persson@chalmers.se
Knutby Filadelfia har väckt ett enormt intresse hos media och allmänheten ända sedan pastorn Helge Fossmos fru, Alexandra Fossmo, mördades i januari 2004 och det så kallade ”Knutbydramat” dominerade länge svensk nyhetsrapportering. Inte minst har läran om att församlingens karismatiska ledare, Åsa Waldau, skulle vara Kristi brud uppmärksammats, men bestämt tillbakavisats av såväl ledare som medlemmar.
Flera experter, medier och medlemmar som lämnat församlingen har genom åren ifrågasatt församlingsmedlemmarnas barnuppfostran och ansett att barnen i Knutby på olika sätt farit illa i församlingen, som man menat styrts av auktoritära ledare som varit omöjliga att ifrågasätta.
Levde i sluten gemenskap
Trots detta saknades länge akademisk forskning om församlingen, vars cirka 100 medlemmar levde i en sluten gemenskap. Sanja Nilssons religionssociologiska avhandling bygger framför allt på en observations- och intervjustudie med barn, ungdomar, föräldrar och ledare inom församlingen, under åren 2014 till 2018, då församlingen upplöstes.
Studien redovisar församlingens bakgrund men framför allt barn och ungas egna skildringar av att växa upp där och inkluderar deras relationer till församlingens ledare, till föräldrarna, till varandra och till världen utanför församlingen.
– Det visade sig att församlingen haft flera kluster av medlemskap. Från den allra innersta kärnan, de tolv medlemmar som stod närmast den karismatiska ledaren, via mellanskiktet och ut till de yttersta, minst engagerade, medlemmarna. Hos alla dessa medlemmar har kunskapen om Kristi brud skiftat, säger Sanja Nilsson, doktorand vid Göteborgs universitet.
– Utöver dessa har det funnits en relativt stabil grupp av cirka 20 ungdomar som umgicks hela tiden och vars föräldrar i de flesta fall tillhörde församlingens innersta krets.
Bilden av uppväxten förändrades
2016 skedde plötsligt en radikal omstrukturering, då de båda ledarna Åsa Waldau och dåvarande pastor Urban Fält hastigt fick lämna Knutby på församlingens uppmaning. Detta visade sig bli början till slutet på församlingens nära nog 100-åriga historia.
– I avhandlingen redogör jag för uppbrottet, dess orsaker och konsekvenser för medlemmarna.
I takt med att församlingen föll samman och medlemmar började flytta ifrån Knutby ändrades de flestas syn på hur uppväxtvillkoren för barnen egentligen sett ut.
– De tidigare idealiserade beskrivningarna av ledare, föräldrar och av vänskapen mellan ungdomarna i ungdomsgruppen gav vika för en annan bild av hur barndomen i församlingen varit. Nu uppfattades de tidigare ledarna som auktoritära och falska, säger Sanja Nilsson.
Relationen mellan barn och föräldrar visade sig vara långt mer komplex än vad medlemmarna tidigare uppfattat och inte minst gemenskapen inom ungdomsgruppen sågs i det nya ljuset som påtvingad och ytlig.
Avhandling:
Performing Perfectly. Presentations of Childhood in Knutby Filadelfia Before and After the Dissolution of the Congregation
Kontakt:
Sanja Nilsson, doktorand i religionssociologi, Göteborgs universitet., sanja.nilsson@lir.gu.se
Enligt Sven Svensson, forskare inom arbetshälsa vid Högskolan i Gävle, ökar sjukrivningar bland unga vuxna. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i den gruppen. Under fyra år ska forskar undersöka hur det ser ut inom handeln, en sektor som anställer många unga, och ta reda på vad dessa unga människor behöver.
– Om chefer kan lära sig att tillgodose unga vuxnas behov så sitter de på en nyckel till att bidra till positiv psykisk hälsa, säger Sven Svensson.
– Som nya på arbetsmarknaden är de unga i en situation karaktäriserad av osäkerhet på vad som förväntas av dem i deras yrkesutövande. Vi vill nu undersöka om sådan osäkerhet kan förklara yngres förhöjda risk att drabbas av ohälsa.
Vuxenblivandet är ett paket med osäkerhet
Ungdomstiden generellt, menar han, är en period som karaktäriseras av osäkerhet, där man ska ta ställning till mycket, vem man är, vem man ska bli och vem man ska vara på arbetsmarknaden. Till det kommer nu en arbetsmarknad som i ganska stor utsträckning också karaktäriseras av osäkerhet, det är korta anställningar och det är andra typer av anställningar än vad vi har sett tidigare.
– Om man går till sjuttiotalet så fanns det jobb när man gick ut gymnasiet och det gick att strukturera en tillvaro och se en framtid. Men när de unga vuxna idag kommer ut på arbetsmarknaden så finns inte kontinuiteten och tryggheten på samma sätt och då blir den här osäkerheten förstärkt.
Man måste vara gångbar
Det forskarna vet är viktigt för att hantera en fragmentiserad och osäker arbetsmarknad, är att ha en kompetens som gör att man är gångbar i många olika sammanhang och att det förutsätter ett kontinuerligt lärande i arbetet.
– Det skulle man kunna hjälpa till med, att minska den osäkerheten. Lärandet är ju centralt för de unga, så att de känner att de har något att komma med på arbetsmarknaden och att de har en trygg position.
Kompetensutveckling viktig
Här har arbetsledningen en viktig roll att fylla, poängterar Sven, att förutom att leda och fördela arbetet på ett rättvist och juste sätt också säkerställa kompetensutveckling och lärande i arbetet.
– Det är väldigt viktigt att tänka på kompetensutveckling, att se till att man går framåt för att därmed bli tryggare i sig själv på arbetsplatsen. Att kunna utnyttja sin kreativa potential och att kontinuerligt lära sig och kunna utföra olika saker behövs för att vi ska må bra och utvecklas.
Unga vill få ut mer av jobbet
Sven säger att en del studier pekar på att unga idag har ett annat förhållningssätt till jobbet och andra behov. Att de värdesätter ett större individuellt utbyte av arbetet med en högre grad av autonomi och inflytande och ett ledarskap som är inriktat mot sociala relationer.
– Man kan misstänka att de behöver mer individuellt ledarskap, med mer uppmuntran, och definitivt mer möjligheter att se en utveckling där man lär sig saker.
– Det har gjorts lite forskning inom detta område och det finns starka skäl att titta på detta på djupet. Om chefer kan lära sig att tillgodose unga vuxnas behov så sitter de på en nyckel till att bidra till positiv psykisk hälsa, säger Sven Svensson.
Fotnot:
Projektet ”Ett hållbart arbetsliv för unga vuxna” finansieras med 3,5 miljoner kronor från AFA Försäkring, ska nu forskare från Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet och Luleå tekniska universitet.
För studien delades patienterna in i två grupper beroende på hur bra de klarat sig tre månader efter ischemisk stroke. I den ena gruppen ingick dels de som inte överlevt, och dels de som var beroende av hjälp från andra för att få sin vardag att fungera.
I den andra gruppen placerades de som tre månader efter insjuknandet tillfrisknat så pass att de kunde klara sig själva. Genom att jämföra analyser av patienternas arvsmassa kunde forskarna hitta flera olika genvarianter som verkar ha spelat roll för hur det gått för patienterna.
Ökar risk för sämre återhämtning
– En av de vanliga genvarianterna vi hittade var signifikant, och alltså tydligt kopplad till ett sämre utfall i de stora mängder data vi hade tillgång till, säger Annie Pedersen, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Den genvariant som identifierats kan kopplas till en annan gen som bland annat ingår i ett större maskineri involverat i hjärnans plasticitet, det vill säga nervcellernas förmåga att anpassa sig och ta över uppgifter när andra nervceller i hjärnan dör.
Studien har tagit hänsyn till flera andra faktorer som också kan påverka förmågan att återhämta sig efter stroke: ålder, kön och hur omfattande hjärnskada patienten fått. Efter justering för dessa faktorer kvarstod kopplingen mellan genvarianten och ökad risk att ingå i den grupp av patienter som ännu tre månader efter insjuknandet inte klarade sig utan hjälp.
– Även om två patienter ser ut att ha samma förutsättningar att återhämta sig kan utfallet för dem bli olika. Det har gjorts studier på djur som pekat på att det finns gener som kan bidra till förklaringen, och som vi nu funnit stöd för också hos människa, säger Annie Pedersen.
Studien som publiceras i tidskriften Neurology är en så kallad meta-analys av tolv olika internationella strokestudier, och har letts av två forskargrupper vid universiteten i Göteborg och Lund. Den omfattar drygt 6 000 patienter med ischemisk stroke. Ischemisk stroke är den vanligaste formen av stroke där en blodpropp orsakat syrebrist i ett område i hjärnan. Stroke kan också orsakas av en blödning i hjärnan.
Den begränsade kunskapen om varför vissa patienter återhämtar sig väl medan andra får bestående funktionsnedsättningar efter samma typ av stroke har gjort det svårt att utveckla nya behandlingsmetoder, menar Christina Jern, professor vid Sahlgrenska akademin, som drivit studien i samarbete med professor Arne Lindgren vid Lunds universitet.
– I förlängningen hoppas vi att forskningen kan leda till att vi kan identifiera nya måltavlor för läkemedel som skulle kunna bidra till en bättre återhämtning efter stroke, men det återstår mycket forskning innan vi är där, säger Christina Jern.
Förra året publicerades en studie från ett internationellt forskningssamarbete, där analyser av data från en halv miljon människor, varav drygt 60 000 med stroke, ledde till att 22 helt nya genetiska regioner kunde kopplas till ökad risk att utveckla stroke.
Den aktuella studien är i sammanhanget relativt liten men planen är att via det internationella forskningsnätverket successivt inkludera fler patienter för att kunna identifiera fler genetiska varianter som är kopplade till utfallet efter ischemisk stroke.
– Det är helt klart realistiskt – förutsättningarna finns. I Bergslagen skulle det potentiellt gå att bryta industrikalk och sulfidmalmer i samma gruvområde, säger Nils Jansson, forskare i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet och ledare för projektet VectOre, som sker i nära samarbete med metall- och industrimineralindustrin.
I Sverige – och på de allra flesta håll i världen – sker i dag brytningen av mineral för framställning av koppar, silver och zink för sig, ofta helt separat från utvinningen av industrikalkmineral som kalcit och dolomit.
Den gröna omställningen och elektrifieringen ökar efterfrågan på metaller, samtidigt som samhället fortfarande är beroende av industrikalk som viktig beståndsdel i allt från cement till papperstillverkning, kalkning av jordar och stålframställning.
Ökat hållbarhetsfokus
Stränga miljökrav, utdragna tillståndsprocesser och ett allt växande fokus på hållbarhet ökar incitamenten att maximera utvinningen i befintliga gruvområden, konstaterar Nils Jansson.
– Avfallsfrågan är en av de största frågorna för gruvindustrin. Det finns i dag ett intresse för allt som minskar mängden avfall, och att plocka ut biprodukter ger både mindre avfall och ett ökat ekonomiskt värde. En del av det material som i dag hamnar i slamdammar skulle potentiellt gå att omsätta som industrimineral, säger han.
Bara ett par hundra meter från den gamla silvergruvan i Sala, i Tistbrottet, bryts högkvalitativ dolomit. I projektet VectOre undersöks mineralfyndigheterna i det så kallade dolomitstråket i just Salatrakten, bland annat för att få en ökad kunskap om det geologiska sambandet mellan förekomster av dolomit och sulfidmalmer med silver, zink, bly och koppar i området.
Salatraktens mest högvärdiga dolomit förekommer bara några hundra meter från silvergruvans zink-, bly- och silvermalmer. Bergslagens alla tre aktiva metallgruvor, Lovisagruvan, Garpenberg och Zinkgruvan, ligger i direkt anslutning till dolomitstråk, påpekar Nils Jansson.
– Vår forskning indikerar att de geologiska processer som bildade sulfidmalmen för runt 1,89 miljarder år sedan lokalt även uppgraderade omgivande urtida kalkstenar till mycket ren och fin dolomit. En bättre förståelse för dessa geologiska processer kan bidra till nya mineralfynd. Det gör att produktionen kan diversifieras på andra platser där malm bryts i dolomitstråk, och på så vis kan gruvområdenas livslängd förlängas.
Bredda produktion i befintliga gruvor
Enligt Nils Jansson finns det förutsättningar för aktörer i gruvbranschen att bredda sin produktion i befintliga gruvor. Dock inte utan att först hantera ett antal utmaningar på vägen. Metallföretag och industrimineralföretag lyder under olika lagstiftning och har begränsade kunskaper om varandras råvaror, behov och marknader.
– Industrimineralbranschen investerar inte alls lika mycket i prospektering som metallgruvbolagen. De å sin sida lägger inte lika mycket resurser på att karaktärisera gråberget för att få veta vad som finns där. Här finns mycket att vinna i ett kunskapsutbyte mellan de två branscherna, säger Nils Jansson och fortsätter:
– Det går att producera mer i befintliga gruvor. Jag hoppas att det här projektet ska öka kunskapen om hur det är möjligt.
Kontakt:
Nils Jansson, forskare i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, nils.jansson@ltu.se
– Våra resultat visar också att höga dokumentationskrav – exempelvis som den amerikanska policyn “Arizona SB 1070” där det krävs att migranter alltid ska kunna identifiera sig när det efterfrågas – samt begränsade möjligheter att få stöd från socialförsäkringssystemen har negativa konsekvenser för migranters psykiska hälsa och minskar deras utnyttjande av sjukvården säger Sol Juarez, docent vid institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
De negativa hälsokonsekvenserna av restriktiva migrationspolitiska åtgärder var särskilt stora i länder som också har en negativ attityd till migration enligt det så kallade Migrant Integration Policy Index (MIPEX). Detta index mäter i vilken utsträckning länder arbetar med att underlätta integration bland internationella migranter.
Studien behandlar sambandet mellan migrationspolitik och internationella migranters hälsa i höginkomstländer, och är en så kallad systematisk översikt, där tidigare vetenskapliga studier inom området har vägts samman. Resultaten visar att migranter som vid ankomsten till ett nytt land möter restriktioner när det gäller möjligheter till uppehållstillstånd eller asyl, samt begränsad möjlighet till rörlighet, löper större risk att drabbas av mentala eller fysiska hälsoproblem (självbeskattade) samt förkortad livslängd.
– Resultaten av studien är särskilt viktiga då de fokuserar på hur migrationspolitik under inträdes- och integrationsfasen i migrationsprocessen påverkar sjukvårdsutnyttjande, samt olika aspekter av psykisk och fysisk hälsa, säger Mikael Rostila, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet och projektledare för studien.
– Dessa två faser är av särskild betydelse när det gäller en lyckad integration av nyanlända och kan därför ha avgörande betydelse för hälsan bland migranter på både kort och lång sikt.
Studie med stort underlag
Totalt 46 internationella studier från de senaste 17 åren bidrog till slutsatserna, varav 19 analyserades statistiskt med hjälp av meta-analys. Övriga studier bidrog kvalitativt till resultaten. Tre olika databaser användes för att söka upp relevanta studier.
– Eftersom vår studie tar hänsyn till alla vetenskapliga studier inom området under den aktuella tidsperioden samtidigt som den undersöker konsekvenserna av många olika typer av migrationspolitiska åtgärder innebär det att våra resultat har en högre tillförlitlighet än om resultaten endast hade baserats på ett enstaka land eller befolkning, säger Mikael Rostila.
Studien är den första som har studerat migrationspolitik och hälsa i ett globalt perspektiv och som samtidigt sammanfattar forskning under den tidsperiod då den internationella migrationen har ökat som mest.
Studien har genomförts i ett samarbete mellan forskare från Centre for Data and Knowledge Integration for Health (CIDACS) i Brasilien, University College London och University of Glasgow i Storbritannien samt Karolinska Institutet och Stockholms universitet i Sverige. Studien är finansierad av FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd), UK Medical Research Council och Scottish Government Chief Scientist Office.
Mikael Rostila, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, mikael.rostila@su.se, 08-16 44 16, 070 779 98 94
Att få en fraktur i örat kan vara vanligare än man tidigare trott.
– Våra resultat från Norrbotten talar för att hammarfraktur är något som inte uppmärksammas, kanske för att många inte söker vård eller för att det saknas kunskaper inom sjukvården eftersom det anses så ovanligt, säger Anders Niklasson, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.
Under en tioårsperiod upptäcktes bara i Norrbotten ett tiotal fall av fraktur på hammarskaftet. Med tanke på att det sedan tidigare endast finns cirka 50 fall beskrivna i hela världen, tyder det på att tillståndet är betydligt vanligare än vad som anges i den medicinska litteraturen.
Tinnitus och bestående hörselnedsättning
Personer som drabbats av hammarfraktur har upplevt symtom i form av övergående smärta, ibland tinnitus och fått en bestående hörselnedsättning. Det som ofta har orsakat skadan är något så enkelt som att patienten har dragit ut ett blött finger ur örat efter dusch eller bad, så att det har uppstått ett undertryck.
För att ställa diagnos har man hjälp av ett hörselprov som visar ett ledningshinder som ökar i diskanten. Man kan även en se överrörlig trumhinna och ofta en veckbildning på trumhinnan nedanför och runt spetsen på hammarskaftet. Det finns olika typer av kirurgi för att återställa hammaren, med lite varierande resultat.
Något som försvårar läkning är att örats ben inte nybildas på samma sätt som andra ben i kroppen. Därför måste man kirurgiskt laga benet eller sätta in något som ersätter den skadade delen. I sin avhandling visar Anders Niklasson en modell för att med färskfrysta ben från innerörat testa hur hammarfrakturer kan behandlas på bästa sätt. Genom att skicka ljudvågor och sedan mäta vibrationerna på stigbygelplattan med laserdopplerteknik, kunde man mäta resultatet.
Lagning med cement bäst
De alternativ som studerades var dels att laga frakturen med bencementoch dels göra en specialdesignad hammarprotes och dessa två lagningar jämfördes sen med konventionell hörselbensplastik. Konventionell hörselbensplastik innebär att städet tas ut, omformas och sätts tillbaka mellan stigbygeln och trumhinnan. Det visade sig att lagning med cement fungerade bäst, även om de andra alternativen var nästan lika bra.
– Även om man inte kan räkna med att få tillbaka fullt lika bra hörsel som innan skadan, är det ändå viktigt att veta att det faktiskt finns behandlingar och att det därför lönar sig att söka vård, säger Anders Niklasson.
Avhandlingen bygger på fallstudier med patienter, operationer på humana temporalben och på en djurstudie med öron från får, vars öron är relativt lika människors.
Det är Barbara Terebieniec, doktorand vid Umeå Plant Science Centre som har identifierat de gener som kontrollerar bladform i europeisk asp.
– Jag är intresserad av grundforskning kring populationer och hur vissa synliga egenskaper ärvs. Och bladform är en av de mest uppenbara egenskaperna hos växter, säger hon.
– Vi använde metoder från bioinformatik för att ta in alla genetiska faktorer så väl som interaktioner mellan dessa faktorer i våra analyser. Med detta systembiologiska tillvägagångssätt försökte vi se helheten av det nätverk som bestämmer bladformen och kunde upptäcka hittills okända faktorer, säger Barbara Terebieniec.
Komplex nätverk av gener
Barbara Terebieniec resultat visar att bladformen styrs av ett komplext nätverk av många olika gener och att var och en av dessa gener bidrar med en pytteliten del till den slutliga bladformen.
Hon jämförde genuppsättningen hos ett antal aspträd med olika bladform och identifierade generna som är förknippade med bladform. I ett nästa steg visade hon att ett antal av dessa gener också spelar roll under bladets tidiga utveckling. För detta jämförde hon genuppsättningen hos blad av olika ålder som utvecklades på ett enskilt träd.
– Jag samlade knoppar under hela sommaren och tvärsnittade dem för att förbereda dem för mikroskopering. På så sätt kunde jag följa hela utvecklingen av ett blad från start till knoppsprickning i mikroskopet. Det var väldigt fascinerande!, säger Barbara Terebieniec.
Knopparna för små för tekniken
I ett ytterligare tillvägagångssätt optimerade Barbara Terebieniec framgångsrikt metoden Spatial Transcriptomics för aspknoppar. Det var ett delprojekt som utfördes tillsammans med forskare från SciLifeLab. Med denna teknik hoppades de kunna identifiera de gener som uttrycks i det blad som utvecklas inuti knoppen.Trots att de lyckades fastställa metoden kunde de inte rumsligt lösa vilka gener som var aktiva under bladutveckling i det mycket unga bladet eftersom vävnadens storlek var för liten för tekniken.
Avhandlingen:
Using systems genetics to explore the complexity of leaf shape variation in Populus tremula.
Kontakt:
Barbara Terebieniec, Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeå universitet
Umeå Plant Science Centre
Det är en vanlig uppfattning att hotet från jihadister kommer från platser utanför västvärlden. Utifrån det antagandet har vissa länder velat bygga murar och stängsel vid sina gränser och andra utfärda inreseförbud för medborgare från en del muslimska länder. Samtidigt visar sammanställningar att majoriteten av de islamistiska terrordåden i Europa och USA är planerade och genomförda av personer som är födda och uppvuxna i västvärlden.
Det har spekulerats en hel del i orsakerna för västfödda muslimers stöd för extremism, men i de flesta fall saknas det empiriska studier för att bestyrka dessa spekulationer. En forskningsartikel i den vetenskapliga tidskriften Psychological Science är den första som undersöker om stöd för extremism kan förklaras av en känsla av att ens grupp är systematiskt missgynnad i samhället.
Frustrerade över att inte betraktas som svenskar
Forskarna jämförde muslimer födda och uppvuxna i västvärlden med muslimer som är födda utomlands och som har migrerat till Europa eller USA. De fann att den förstnämnda gruppen i högre grad identifierade sig med muslimer som grupp och visade ilska över hur muslimer behandlas. Det viktigaste var dock att muslimer födda i västvärlden medgav en större villighet att använde våld för att försvara muslimer runtom i världen. Dessa skillnader kan enligt forskarna förklaras av att muslimer födda i västvärlden har en starkare upplevelse av att de är missgynnade jämfört med majoritetsbefolkningen där de bor.
Den känslan leder till frustration och ilska. Att den är vanligare bland muslimer som är födda i västvärlden beror på att de har tydligare jämförelseramar för hur muslimer behandlas i västerländska samhällen. Till exempel kan muslimer som spenderar hela sin uppväxt i Sverige förvänta sig att ses som ”riktiga” svenskar, men när de jämför sig med klasskompisar och andra upplever de att muslimer inte behandlas på det viset. En svensk-född muslim kan till exempel tänka ”jag är ju född här och lika mycket svensk som alla andra, men jag kommer alltid att behandlas som invandrare och jag får inte alls samma möjligheter som andra svenskar”.
Ond cirkel
Forskarna menar att resultaten inte ska tolkas som att marginalisering av grupper är huvudorsaken till extremism och intentioner att använda våld – det finns en rad andra faktorer som förklarar extremism (exempelvis specifika vänskapskretsar). Resultaten ska inte heller tolkas som att muslimer födda i västvärlden är mer våldsamma än andra grupper i dessa samhällen – den aktuella studien gör inte den jämförelsen.
Avslutningsvis menar forskarna att det är både ironiskt och tragiskt att det finns en ond cirkel mellan det sätt som muslimer behandlas på i väst och den extremism som driver flyktingströmmar från Mellanöstern till västvärlden. Muslimer som växer upp i väst känner sig utstötta. Detta leder till att vissa dras till grupper såsom Islamska Staten i Syrien och Irak – grupper som i sin tur har orsakat enorma flyktingströmmar för muslimer till västvärlden. För personer som är skeptiska till muslimsk invandring vore det därför värt att reflektera mer över hur muslimer behandlas i västvärlden, trots att de levt där hela sina liv.
Forskningsartikeln bygger på flera olika studier, varav en mer omfattade, bland muslimer i ett 20-tal länder. Forskarna har använt sig av enkätstudier och intervjuer.
Nazar Akrami, institutionen för psykologi, Uppsala universitet, Nazar.Akrami@psyk.uu.se, 018-471 2147
– Med hjälp av den här strålningskällan kan vi se verkligheten ur ett helt nytt perspektiv. Det är som att vrida en spegel och upptäcka något helt annat, säger Illia Thiele, teoretisk fysiker vid Chalmers tekniska högskola.
Tillsammans med forskaren Evangelos Siminos vid Göteborgs universitet och professor Tünde Fülöp på Chalmers presenterar han en teoretisk metod för att skapa världens starkaste envågspuls. Hittills har denna typ av strålning aldrig kunnat observeras, varken i rymden eller i labbet.
Kan dra en elektron ur en atom
Den nya strålningskällan kan användas för att förstå och förändra egenskaperna hos olika material. Den oerhörda snabbheten och styrkan i ljusväxlingarna gör att de extrema ljuspulserna är hett efterlängtade. Bland annat efterfrågas de av forskare inom materialvetenskap och sensorrelaterad forskning.
– En så intensiv puls kan beskrivas som en tsunami av ljus. Den är så stark att den kan dra en elektron ur en atom och den kan skapa så kallade exotiska kvanttillstånd. En ljusswitch kan inte göras starkare och snabbare än så här. Detta banar väg för nya framsteg inom grundforskningen, säger fysikdoktor Illia Thiele.
De nya ljuspulserna kan både undersöka och kontrollera material på ett unikt sätt. Medan andra ljuspulser, som innehåller flera olika vågtoppar, kan förändra ett material gradvis, orsakar den nya pulsen en enda jättevåg som utlöser plötsliga och oväntade reaktioner. Dessutom kan den nya ljuskällan användas för att skapa andra typer av strålning och tänja på gränserna för hur en kort ljuspuls kan vara.
Skapar ljuspulsen i ett plasma
Göteborgsforskarna är inte ensamma om att ta sig an den här utmaningen. Runtom i världen försöker forskare att skapa ljuspulserna.
– Nu hoppas vi att våra teoretiska modeller snart ska kunna omsättas i praktiska experiment, så att strålningskällan kan skapas på riktigt i ett labb. Vår metod kan bidra till att lägga den sista biten i strålningskällornas komplexa pussel, säger Tünde Fülöp, professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola.
Den nya teoretiska modellen bygger på att en elektronstråle skapar ljuspulsen i ett plasma. Plasma kan mycket förenklat beskrivas som en het, elektrisk gassoppa med laddade partiklar. Här på jorden förekommer plasma naturligt i blixtar, men återfinns även i till exempel lysrör och plasmaskärmar. I universum är plasma det vanligaste tillståndet när det gäller synlig materia.
Artikel om studien:
ln Electron beam driven generation of frequency-tunable isolated relativistic sub-cycle pulses. Physical Review Letters .
Från och med första juli 2019 finns det inskrivet I förskolans läroplan att barnen ska få förutsättningar att utveckla digital kompetens, och att de ska få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar lärande.
Susanne Kjällander, Stockholms universitet, forskar om hur digital teknik används på förskolan. Hon tycker att riktlinjerna är bra, men att det också finns risker. Föräldrars oro bör tas på allvar.
– Vad vi än tycker är digitaliseringen här för att stanna och barnen behöver lära sig att använda digitala resurser. Annars finns risk att de hamnar i ett digitalt utanförskap, säger hon.
Susanne Kjällander som varit med och formulerat de nya skrivningarna i förskolans läroplan, har följt den digitala utveckling i förskolan sedan 2011 då de första surfplattorna dök upp. Och studerat ett 20-tal förskolor Via forskningsprojekten AppKnapp – peka lek och lär och Plattan i mattan.
Källkritik även för de minsta barnen
– Digitaliseringen leder till ett behov av att ge barn kunskaper för att kritiskt kunna granska information. De behöver adekvat digital kompetens för att kunna navigera i de digitala medierna.
Även om förskolebarnen ännu inte använder sociala medier så kommer de sannolikt att göra det snart. Då behöver de vara förberedda, resonerar Susanne Kjällander.
Foto: bady qb on Unsplash
– Hemma möter barnen strömmande video, sociala medier och spel under många timmar om dagen. Förskolan behöver rusta barnen, bland annat genom att lära dem källkritik. Att förskolebarn ska hålla på med källkritik låter kanske märkligt, men det är viktigt.
Etiska diskussioner med barnen
Susanne Kjällander säger att barnen lär sig genom att göra. Även om de bara är några år gamla kan de ta sina första steg mot att bli mediekritiska ungdomar.
– Små barn kan inte förstå källkritik fullt ut men de kan träna genom att lära sig att använda digitala verktyg för att själva göra filmer och berättelser. Etiska förhållningssätt är också viktiga i de digitala medierna. Vad händer om man manipulerar ett foto på en kompis, blir den personen glad eller ledsen? Sådana samtal förs redan på förskolan.
– Men de digitala verktygen ska också göra barnen till kritiska teknikanvändare, menar hon och hänvisar till att vår vardag i hög grad styrs av digital teknik. Då gäller det att tidigt utbilda barnen så att de blir mer kompetenta beställare av teknik än vad vi vuxna är.
Exakt vad digital kompetens innebär finns inte förklarat i läroplanen, men Malin Nilsen lektor i barn och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet menar att det handlar om flera olika förmågor. Dels att barn kan använda olika typer av digitala medier och teknologier, dels att de behöver förstå att det finns digitala risker och vad man kan göra för att skydda sig på internet.
Digital kompetens kan också vara att barn på ett tidigt stadium får kunskap om vad som är tillåtet att göra på internet och hur man hittar information via digitala resurser.
Lärappar är lika med spel
I praktiken handlar digital teknik på förskolan om att barnen använder surfplattor. Men barnens avsikter när de fördjupar sig i spel och appar kan skilja sig mycket från de ambitioner som vuxna har. Det har Malin Nilsen upptäckt i sin forskning. 2018 disputerade hon med avhandlingen Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan. Hon gjorde då intervjuer och filmade på tre förskoleavdelningar med sammanlagt 44 barn när de använde surfplattor.
– Det som blev tydligt är att vuxna och barn tolkar hur surfplattorna ska utnyttjas på olika sätt. Vuxna använder appar för att de ska vara pedagogiska verktyg. Men för barnen är det spel. Om barnen håller på med ett mattespel går de in i det för att få så många poäng som möjligt.
Foto: Hal Gatewood on Unsplash
– Lärarna märker att barnen inte reflekterar och uppmanar barnen att tänka innan de klickar. Men då tappar barnen intresset och går. Det är också så apparna är designade. Eftersom de ofta är självrättande kan barnen komma vidare enbart genom att testa sig fram. Det gör det möjligt att spela utan att reflektera.
Ett annat exempel var när barnen använde ett spel som skulle lära dem om människokroppen. Förskollärarna trodde att barnen studerade hur vita blodkroppar fungerade. Men barnen tyckte att de körde en bilbana.
Övertro på det barnen lär sig
– Det finns en övertro på vad barnen lär sig och på att det går att överföra det till en kontext utanför surfplattan. Men mycket forskning visar att det barnen lär sig är kontextbundet. De lär sig behärska just den appen de håller på med.
Det är ett problem, tycker Malin Nilsen, och menar att betoningen på appar och teknologier borde tonas ner i förskolan.
– Istället behöver förskollärarna prata med barnen om hur teknologierna används i samhället, säger hon och tillägger att nästan alla barn har erfarenhet av att använda digital teknik när de börjar i förskolan. Många har hållit på med surfplattor redan som ettåringar.
– De använder inte appar för att de vill lära sig någonting eller förbereda sig för framtiden. De gör det för att det är roligt. Det måste man ta hänsyn till i förskolan.
Inga belägg för behov av digital kompetens
Att det finns risker nu när surfplattorna på allvar kommer in i förskolan håller Susanne Kjällander med om.
– Digital teknik kan göra verksamheten sämre. Väljer man det digitala för att det är enklare eller häftigare är det ofta fel val. Teknologin ska inte ersätta något fysiskt utan vara ett komplement och användas när den tillför något till verksamheten. Visst kan det vara spännande att spela gitarr i en app på plattan eller lägga pussel i en app – men inte istället för att spela på riktiga instrument eller lägga ett fysiskt pussel.
Bäst blir det när barnen jobbar tillsammans, menar Susanne Kjällander. När de skapar med både digitala och analoga verktyg. Eller om det barnen gör på skärmen smittar av sig i den fysiska verkligheten, att de till exempel iscensätter ett digitalt spel.
Foto: Sven Brandsma on Unsplash
Det saknas forskning som ger belägg för att förskolebarnen behöver digital kompetens. Anledningen är att förskolans digitalisering är ett så nytt fenomen, hävdar Susanne Kjällander. Samtidigt önskar många föräldrar att förskolan var en skärmfri zon. De vill att barnen ska vara mer utomhus och att leken ska breda ut sig. Det är åsikter som Malin Nilsen känner igen. Både från föräldrar och förskollärare.
– Det finns en stor oro för att digitaliseringen kanske påverkar barnen negativt. De känslorna måste tas på allvar. Olika förskolor är också olika väl förberedda för att använda digitala verktyg. För att kunna arbeta med digitala teknologier på ett bra sätt behövs tydliga chefer och bra utbildning.
Kan förskolan vara en skärmfri zon?
– Nej det kan den inte. Samhället ser inte likadant ut som för 20 år sedan. Vuxna använder till exempel sina telefoner oerhört mycket, det är en del av att kommunicera och arbeta. Förskolan är en del av samhället och kan inte vara en isolerad ö. Det vi behöver göra är att ta bort laddningen runt digitala verktyg. Barn behöver ingå i aktiviteter där de ser hur digitala verktyg kan användas på riktigt.
Susanne Kjällander menar att den digitala tekniken är här för att stanna, vare sig vi gillar det eller inte, och då är det förskolans uppgift att hantera den på ett meningsfullt sätt.
– Nu är det som det är. Barnen använder digitala medier och därför måste vi förhålla oss till det i förskolan så att barnen blir vettiga mediakonsumenter. Barnen måste förstå och klara av den verklighet som de ställs inför.
Surplattor och småbarn
69 procent av treåringarna har använt internet och fem procent av barnen använder internet dagligen under det första levnadsåret. 55 procent av ettåringarna och 84 procent av femåringarna, har tillgång till en surfplatta. Det visar Statens medieråds studie Småungar och Medier.
– Användningen av digitala verktyg ökar i gruppen noll till fem år och det är surfplattan som dominerar användningen. Vilket inte är konstigt eftersom det är den teknik som är bäst anpassad till små barns motorik, säger Ulf Dalquist chef för forsknings och omvärldsanalys vid Statens medieråd.
På surfplattan spelar barnen spel och tittar på film. I nioårsåldern börjar barn använda sociala medier och 60 procent av barnen mellan nio och tolv år använder sociala medier regelbundet, 34 procent gör det varje dag. I tioårsåldern har sju av tio barn en egen smartphone.
Statistiken är insamlad under 2016 och till hösten kommer en ny rapport. Allt tyder på att användningen av digitala verktyg då kommer att ha ökat ytterligare.
– Tittar vi tillbaka på hur det såg ut när vi började göra den här studien ser vi stora skillnader till exempel i hur barn ser på tiden de spenderar på internet. 2012 tyckte 11 procent av barnen mellan nio och tolv år att de ägnade för mycket tid åt internet. 2016 gjorde 33 procent det, säger Ulf Dalquist.
Statens medieråd har också kartlagt hur den socioekonomiska bakgrunden påverkar barns medieanvänding. Högutbildade föräldrar har fler regler än lågutbildade och deras barn lägger ner mindre tid på digitala medier än vad barnen till lågutbildade föräldrar gör. Samtidigt har barnen till de 10 procent fattigaste i samhället sällan tillgång till digitala verktyg i hemmet.
Behöver förskolan lära ut digital kompetens?
– Alla behöver digital kompetens. Men det beror också på hur man genomför det. Teknikspridning och pedagogik har inte alltid gått hand i hand i Sverige. I en internationell jämförelse från 2014 till exempel ligger Sverige väldigt bra till när det gäller teknikinnehav i skolor och förskolor. Men betydligt sämre när det gäller hur tekniken används för pedagogiska ändamål, säger Ulf Dalquist.
Text: Lotta Nylander på uppdrag av forskning.se
Under tiden i mammans mage överförs antikroppar från mammans blod till fostret. Dessa antikroppar ger det nyfödda barnet ett passivt skydd mot infektioner. Eftersom huvuddelen av antikroppstransporten sker under graviditetens sista tredjedel har man hittills betraktat mycket för tidigt födda barn som oskyddade av sådana så kallade maternella antikroppar.
Men en annan bild framträdde, när den totala uppsättningen av maternella virusantikroppar i blodplasma hos nyfödda barn analyserades av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
– Vi såg att även barn som är födda så tidigt som i vecka 24 har antikroppar från sin mamma. Det var helt oväntat, säger Petter Brodin, läkare och forskare vid Science for Life Laboratory (SciLifeLab) och institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
Antikropparna likvärdiga hos för tidigt födda
Studien omfattade 78 barn och deras mammor. 32 av barnen var mycket för tidigt födda (innan vecka 30) och 46 var födda efter fullgången graviditet. Uppsättningen av maternella antikroppar visade sig vara likvärdig mellan barn födda mycket för tidigt och fullgångna barn.
– Jag hoppas att det här leder till att vi ifrågasätter en del förutfattade meningar om nyfödda barns immunsystem och infektionskänslighet, så att vi kan ta hand om barnen ännu bättre. För tidigt födda barn kan vara extra känsliga för infektioner, men det beror inte på att de saknar antikroppar från mamman. Vi borde fokusera mer på andra möjliga orsaker till deras sårbarhet, kanske att de har sämre lungfunktion eller svagare barriärer i huden, säger Petter Brodin.
Metod som bygger på ett bakteriofag-bibliotek
Studien gjordes med hjälp av en nyutvecklad metod för att i ett blodprov samtidigt analysera förekomsten av antikroppar mot något av alla virus som kan infektera människor (utom zikavirus). Metoden har utvecklats av amerikanska forskare och bygger på ett så kallat bakteriofag-bibliotek, en teknik som belönades med Nobelpriset i kemi 2018.
Kortfattat bygger den på att viruspartiklar som kallas bakteriofager kan fås att visa upp ett specifikt protein på sin yta. I det här fallet visar biblioteket av bakteriofager tillsammans upp över 93 000 olika peptider, proteinsnuttar, från över 206 olika virus. Biblioteket blandas med blodplasman som ska testas. Finns det virusantikroppar i plasmaprovet binder de till bakteriofagerna och kan detekteras av forskarna.
Analysen gjordes på prover tagna vid födseln, samt under barnens första, fjärde och tolfte levnadsvecka. Forskarna kunde då se att skyddet från antikropparna varade olika länge för olika virus. Det kan tyda på att överföringen av antikropparna under fosterlivet inte sker slumpmässigt utan är en reglerad process, vilket gruppen nu undersöker vidare.
Kunskap för vaccinutveckling
Studien ger också information om vilka delar av virusproteinerna som antikroppssvaret riktar sig mot. Den kunskapen har stor betydelse vid vaccinutveckling, konstaterar Petter Brodin.
– Om alla mammornas antikroppar riktar sig mot en specifik del av ett virusprotein är det viktigt att veta, för då är det den delen ett vaccin ska bygga på. Jag hoppas att våra resultat kan användas av andra för att utveckla bättre vacciner, till exempel mot RS-viruset som orsakar mycket sjuklighet hos små barn varje vinter, säger han.
Forskningen finansierades av Europeiska forskningsrådet, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet.
Publikation:
The repertoire of maternal anti-viral antibodies in human newborns. Christian Pou, Dieudonné Nkulikiyimfura, Ewa Henckel, Axel Olin, Tadepally Lakshmikanth, Jaromir Mikes, Jun Wang, Yang Chen, Anna Karin Bernhardsson, Anna Gustafsson, Kajsa Bohlin och Petter Brodin, Nature Medicine
Kontakt:
Petter Brodin, läkare, forskare. Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Science for Life Laboratory (SciLifeLab). Karolinska Universitetssjukhuset. Petter.Brodin@ki.se
Allt mer plast återvinns och EU diskuterar skärpta gränsvärden. Elektronikskrot (WEEE) och uttjänta fordon (ELV) innehåller ofta signifikanta mängder plast. Såväl industri som samhällsaktörer har ett intresse av att ta tillvara kasserad plast i produktion av nya produkter. Både för att öka resurseffektiviteten och för att minska klimatpåverkan.
En utmaning är att plaster från elektronik och fordon har pekats ut som källa för spridning av bland annat vissa reglerade bromerade flamskyddsmedel. Det är kemikalier som exempelvis inte får användas i leksaker, medicintekniska produkter eller produkter i kontakt med livsmedel, på grund av sina skadliga hälsoeffekter. De har till exempel visat sig vara hormonstörande och kunna påverka centrala nervsystemet samt reproduktionssystemet.
Hormonstörande ämnen inom gränsvärdena
I en färsk rapport från RISE har kommersiellt tillgänglig återvunnen plastråvara från elektronik och fordon undersökts för att fastställa om halten av reglerade ämnen befinner sig inom gränsvärdena. Studien har möjliggjorts genom bidrag från Naturvårdsverket som bevakar området för Sveriges räkning.
– Ökad materialåtervinning utan att särskilt farliga ämnen återcirkuleras är en viktig svensk ståndpunkt i de internationella strävandena emot en cirkulär ekonomi. Det är inte minst viktigt inom plastområdet där en hel rad äldre plastadditiv inte längre är tillåtna i nya produkter, säger Erik Westin på Naturvårdsverket.
I RISE studie har materialen som analyserats genomgått både separation och reningsprocesser hos de återvinningsföretagen som levererat plastråvaran. Den återvunna plasten kommer från flera olika återvinnare inom Europa och för att säkerställa industrirelevansen har representanter från Stena Metall, Electrolux, Volvo Cars, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket deltagit i arbetet.
Effektiv plaståtervinning i Europa
– En mer cirkulär ekonomi förutsätter återvinning med låga miljörisker, rapporter som denna skapar trovärdighet, säger Christer Forsgren på Stena Metall.
I dagarna har nya skärpta gränsvärden diskuterats på EU-nivå, vilket kan påverka möjligheten att återvinna plaster. För att krav på kemikalieinnehåll inte ska stå i motsatsförhållande till ökad plaståtervinning krävs goda metoder för separation och rening liksom testning på den faktiska återvunna plastråvaran. Resultaten från RISE studie visade att endast 2 av de 54 testade materialen hade en kemikaliehalt över gränsvärdena. Det här är en god indikation på att återvinningsanläggningar i Europa är effektiva på att separera och rena plast med ursprung från Elektronikskrot och uttjänta fordon.
Kommer du ihåg de där godishalsbanden du hade som barn? Sådana med pastellfärgade tabletter med hål i uppträdda på en resårtråd.
Niclas Roxhed, docent vid avdelningen mikro- och nanosystem på KTH, minns dem. Det var med sådana godishalsband i åtanke som han kom på idéen med läkemedelsspiralen.
Forskningsarbetet, som precis resulterat i en vetenskaplig artikel i tidskriften Science Translational Medicine, har utförts av forskarstuderande Malvika Verma vid MIT i USA, med stöd av just Niclas Roxhed. Syftet har varit att hitta ett tillförlitligt sätt att få människor att ta sina livsviktiga mediciner varje dag.
Till en början handlar det om att distribuera läkemedel för att få bukt med tuberkulos, en bakterie som en tredjedel av jordens befolkning bär på och som varje år gör att 1,3 miljoner människor avlider. Det kan jämföras med HIV/AIDS som dödar cirka 940 000 människor årligen.
Dåliga på att ta sina mediciner
– Tittar man på följsamheten när det gäller att ta läkemedel i u-länder, det vill säga kontinuerlig äta mediciner, så är den extremt dålig vilket gör behandlingar overksamma. En anledning är att människor måste bege sig till en sjukvårdsmottagning varje dag, och detta krockar med det dagliga livets allt tuffa uppgifter i övrigt. Men även följsamheten i i-länder är väldigt dålig, bara runt 50 procent i snitt följer ordinationen säger Niclas Roxhed.
När det gäller den mängden antibiotika som måste tas, till exempel mot tuberkulos, så handlar det oftast om stora dagliga doser. Detta då den billiga antibiotikan som finns till hands i utvecklingsländer inte är lika effektiv som dyrare preparat i Europa och USA. En medelpatient som lider av tuberkulos måste alltså ta läkemedel motsvarande 3,3 gram per dag. De som glömmer eller på annat sätt gör uppehåll i medicineringen kan bidra till att antibiotikaresistens utvecklas.
Läkemedlet sipprar sakta ut i magen
Det är alltså här läkemedelsspiralen kommer in i bilden. Innovationen består av en spiral av nitinol, en så kallad minnesmetall som består av legeringen nickel och titan. Den klarar av det brutala klimatet inuti magsäcken utan problem. Läkemedlet är i sin tur inkapslat i silikon.
– Silikonet har den fördelen att det är ett poröst material. Därför så sipprar antibiotikan sakta men säkert ut genom det. Silikonet är för övrigt samma material som används i dagens p-ringar, men där är antibiotikan utbytt mot hormoner. Även nitinol är ett beprövat material i sjukvården.
För att sätta ut läkemedelsspiralen så används en sond, och samma sak gäller för att plocka upp den när behandlingen är klar. Spiralen har för ändamålet två magneter, en i varsin änden av spiralen.
Placerar läkemedelsspiralen på fem minuter
– Det kanske kan låta lite otäckt. Min forskarkollega Malvika Verma reste dock till Indien för att undersöka om detta var något som tuberkulospatienter kunde tänka sig. Hon besökte 100 kliniker och träffade 300 patienter, och fann att acceptansen bland dessa människor var hög för behandlingsmetoden i jämförelse med alternativet med dagliga besök på vårdcentralen.
Han lägger till att själva utsättningen och återfångsten av läkemedelsspiralen är en snabb process. Fem minuter för att placera den i magen, och fem minuter att fiska upp den igen.
Första sjukdomen att adresseras med läkemedelsspiralen är som sagt tuberkulos, men även andra diagnoser skulle kunna behandlas. Som hepatit b och c, HIV samt malaria.
– Ja, absolut. Man skulle kunna använda det för andra läkemedel också.
Upp till 600 tabletter kan träs på läkemedelsspiralen, och den förs ner i magsäcken via näsan. Den nya sättet att distribuera läkemedel har provats framgångsrikt inuti grisar under en månad.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
